Politiskt arbete mot antisemitism

Interpellation till kommunfullmäktige:
Politiskt arbete mot antisemitism
Antisemitism är den äldsta formen av rasism. Viktigt att känna till är att antisemitism inte handlar om
judar, utan om majoritetssamhällets myter och föreställningar om judar. En av de allra vanligaste
föreställningar är att antisemitismen upphörde i samband med Andra Världskrigets slut, vilket inte
stämmer, överhuvudtaget. Tvärtom är antisemitism levande än idag och utsätter personer med
judiskt påbrå för s.k. "rasifiering" (dvs tillskrivning av egenskaper/åsikter) och kollektiv bestraffning.
I Umeå har medlemmar från Judiska Föreningen berättat (i samband med minoritetssamråd förra
året) om den påtagliga otrygghet som finns. Det är väldigt svårt att våga vara öppen med ens judiska
identitet i offentligheten, pga. rädsla för glåpord och kränkningar - och det plågar många personer
med judiskt påbrå, särskilt också med tanke på det historiska förtryck som funnits mot den judiska
befolkningen. Detta är en rädsla som förstärkts, i och med att nu senast hade någon täckt ett
nazistmärke över Davidstjärnan på föreningens lokal (rapporterat i VK, 1:e februari).
Med anledning av det ovannämnda vill jag fråga kommunalrådet Margareta Rönngren (S):
- Vilka verktyg har Umeå kommun idag för att bekämpa antisemitism, utöver minoritetssamråd och
befintlig lagstiftning? Finns det exempelvis kontakt med Svenska Kommittén Mot Antisemitism
(SKMA) för stöd, råd och uppföljning?
´
- Hur säkerställer kommunen att Umeå blir en trygg plats för personer med judiskt påbrå?
Interpellationen är skriven och inskickad av:
Filip Hallbäck (FI)