Epiduralanvändning på vårdavdelning

NU-sjukvården
Barium.ID: 12727
Publicerat för enhet: Smärtbehandlingsenhet Norra Älvsborgs Länssjukhus; Smärtbehandlingsenhet NU-sjukvården;
Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt
Innehållsansvarig: Kerstin Carlsson, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (kerca2)
Version: 14
Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Område II gemensamt (micra)
Giltig till: 2019-02-19
Rutin
Giltig från: 2017-02-20
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Bakgrund
En god postoperativ smärtbehandling kan bidra till färre postoperativa komplikationer
genom tidig mobilisering, bättre lungfunktion mm. Epidural smärtbehandling är en
avancerad och effektiv behandlingsform som möjliggör en god smärtlindring utan
besvärande sedering. För att använda metoden på vårdavdelning krävs en kontinuerlig
övervakning och att vårdande personal har god kunskap om behandlingen och dess risker.
Syfte
Att möjliggöra god smärtlindring efter stor kirurgi innebärande låg smärta, liten sedering
och tidig mobilisering.
Vilka berörs
Läkare och sjuksköterskor som vårdar patienter med epidural smärtlindring inom NUsjukvården
Metod
Anestesiolog lägger en epiduralkateter, vanligtvis preoperativt.
Eftersträva optimalt kateterläge: hög laparotomi Th 7- 9, stor laparotomi Th 8-10, låg
laparotomi Th 10-L1, nedre extremiteter L1-2. Om långvarig behandling förutses kan
katetern tunneleras för att förenkla omläggningarna.
Behandlingen startas under operation eller postoperativt. Om pat har opererats i
ryggbedövning skall tydliga tecken på att operationsbedövningen börjat släppa inväntas
före EDA-infusionen påbörjas. Den postoperativa smärtbehandlingen igångsätts och
övervakas initialt på IVA/UVA.
1. (Standardförfarande) Smärtlindringen ges via en epidural infusion av en blandning av
lokalbedövningsmedel, opioid och adrenalin (Standard blandning).
Laddningsdos: 7-10 ml. Infusionstakt 5 - 15 ml/tim beroende på ingrepp och kateterläge.
Om patienten inte är adekvat smärtlindrad med inställd infusionstakt och tekniska problem
kan uteslutas ökas infusionen med 2 ml/ tim. Bolusdos 4 – 8 ml ska alltid ges i samband
med infusionsökning. Utvärdera effekten efter 30 min. Ökning av infusionstakt kan göras 1
gång/timme. Maximal infusionstakt är 15 ml/timme.
2. Vid EDA-behandling efter perifer kärlkirurgi och i enstaka andra fall kan smärtlindring
med enbart lokalbedövningsmedel, Narop 2 mg/ml, användas istället för Standardblandning. Vanlig infusionstakt är då 5 - 15 ml/tim, beroende på ingrepp och kateterläge.
1 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
När smärtbehandlingen är välfungerande och patienten i övrigt uppfyller
utskrivningskriterier från IVA/UVA, kan patienten flyttas till vanlig vårdavdelning med
EDA-behandling.
Övrig smärtlindring
Paracetamol och ev. NSAID (om ej kontraindikationer. NB blödningsrisk! Se rutin
”ryggbedövning och koagulationsstörning” Barium ID 15013) . Smärta vid uppstarten av
EDA-behandlingen behandlas med morfin/oxycodone/ketobemidon enligt generella
direktiv.
Opioider intravenöst, subcutant eller peroralt bör ej ges på vårdavdelning så länge
infusion med opioid (t ex Standard blandning) ges epiduralt. Undantag: Enstaka
patienter med långvarig opioidbehandling. Om opioid ges, gör extra kontroller av
andningsfrekvens och vakenhet, se nedan under rubriken ”Övervakning och åtgärder”.
Angående sömntabletter som Stilnoct, Imovane, Propavan och Flunitrazepam:
Patienter som önskar sömntablett kan få T Propavan 25 mg till natten. Fr o m andra postoperativa natten. De patienter som regelbundet använder sömntabletter kan fortsätta med
sin ordinarie dos fr o m andra postoperativa natten. Pat som tar Flunitrazepam skall ha
högst 1 mg.
Medel av bensodiazepintyp bör undvikas till patienter med opioid-EDA tills vi vet mer om
central interaktion och additiv sederande effekt. Om bensodiazepiner ordineras utöver vad
som angivits ovan skall patienten ha kontinuerlig tillsyn.
Bedövningsmedel
”Standard blandning”: Bupivacain 1 mg/ml + Fentanyl 2 g/ml + Adrenalin 2 g/ml.
Blandningen levereras i 500 ml påsar. Hållbarheten, efter att infusionsaggregatet kopplats
till påsen i beredningsrummet, är 3 dygn.
Märk påse/kassett med: Patientnamn, personnummer och starttid
Genom att behandla med kombinationen av lokalbedövningsmedel, opioid och adrenalin
kan koncentrationen av ingående medel hållas låg eftersom det föreligger en synergism
avseende smärtlindringseffekten. De låga läkemedelskoncentrationerna innebär också en
betydande reduktion av biverkningar. (Lokalbedövningsmedel kan ge muskelsvaghet,
urinretention och cirkulationspåverkan, opioidtillsatsen ger risk för andningsdepression,
klåda och urinretention.) Smärtlindringsmetoden med ”Standard blandning” epiduralt är
mycket väldokumenterad och frekvensen betydelsefulla biverkningar är mycket låg. Om
övervakningsprotokollet följs är metoden säker med få allvarliga komplikationer.
Narop 2 mg/ml används till EDA-behandling efter perifer kärlkirurgi och när man vill
undvika opioidtillsats. Narop finns i fabriksfärdiga påsar 100 ml eller 200 ml. Narop
infusionspåse kan användas under 24 timmar. (Vid behandling med enbart lokalbedövningsmedel ökar risken för muskelsvaghet, urinretention och cirkulationspåverkan.).
2 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Utbildning
Metoden förutsätter kunskaper hos såväl anestesiolog, smärtombud, patientansvarig sjuksköterska och ansvarig avdelningsläkare. Smärtombuden får speciellt ingående information
och ansvarar för att information sprids till alla vårdlag och uppdateras efter behov. PM och
behandlingsinstruktioner finns på OP/IVA-klinikens hemsida.
Det ankommer på varje patientansvarig att hålla sig kunnig om tekniken och lära sig vid
behov. Smärtombuden skall informeras om kunskapsbrister föreligger och kan hjälpa till
med skriftlig och praktisk information.
Ansvarsförhållanden
Huvudansvariga för smärtbehandling med epiduralanestesi som bedrivs på vårdavdelning
är i det enskilda patientfallet tjänstgörande läkare på den aktuella vårdavdelningen.
Rekommendation för den fortsatta behandlingen skall finnas med från UVA/IVA,
signerade av ansvarig anestesiolog.
För att rekommendationerna skall gälla som ordination skall de kontrasigneras av
avdelningsläkaren.
Anestesiläkaren är att betrakta som konsult och kan användas för sina specialkunskaper i
det fall ansvarig avdelningsläkare finner detta motiverat.
Vid behov följer smärtsjuksköterskorna vid smärtsektionen upp patienter med
epiduralbehandling på vårdavdelningen. Vid frågor kring smärtlindringen konsulteras
ansvarig narkosläkare, smärtsjuksköterska eller narkosjour.
Ansvarig anestesiolog ansvarar för

Inläggning av epiduralkateter som skall förses med en tydlig märkning. Dokumentera
inläggningsnivån och insticksdjup

Funktionskontroll av EDA-katetern.

Ordination av den initiala behandlingen med avseende på medel, koncentration, infusionshastighet, eventuell bolusdos.

Behandlingsrekommendation för fortsatt vård på vårdavdelning
(inkluderande förslag till övrig basal analgetikum behandling, ev. med förslag till vid
behovs-mediciner).

Att EDA-slang och filter är väl fixerade på patienten. V.g. se separat rutin ” Fixation
av EDA-kateter”
Samtliga ordinationer och behandlingsrekommendationer görs på speciellt protokoll
”planering för fortsatt postoperativ smärtlindring med EDA”
3 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Patientansvarig sjuksköterska på UVA/IVA ansvarar för

Att pat har en fungerande intravenös infart.

Att pat har en fungerande KAD.

Att kontroller enligt EDA-protokollet är ifyllt.

Att pat uppfyller sedvanliga utskrivningskriterier vid utskrivning från UVA/IVA.

Kontrollerar att behandlingsrekommendation för fortsatt smärtbehandling på
vårdavdelning medföljer pat och att den är signerad av ansvarig narkosläkare.

Infusionspåsen/kassett är märkt med pat namn, datum och infusionsstart.
Instruktioner för patientansvarig sjuksköterska på vårdavdelning
Kontrollera att pat har:

fungerande intravenös infart under hela behandlingstiden

en fungerande KAD

tydligt märkt EDA-kateter
Kontrollera att:

på pumpen inställd infusionshastighet överensstämmer med ordinerad mängd

infusionspåsens volym = den på pumpens display angivna residualvolymen

infusionspåsen/kassett är märkt med pat namn, datum och infusionsstart
Följer patientstatus med regelbundna kontroller (se nedan) och dokumenterar i
övervakningsprotokollet.
Övervakning och åtgärder
OBS! Om bolusdos ges i EDA-kat görs samtliga kontroller 5, 15 och 30 min efter given
dos.
Blodtryck/ Puls. Varje tim de första 6 tim, därefter minst var 4:e tim.
Åtgärdsindikator: Syst. blodtryck < 80 mm Hg eller ordinerad blodtrycksgräns.
Puls <45.
Orsaker: hypovolemi, för hög utbredning av bedövningen, EDA-katetern har dislocerat till
spinala rummet.
4 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Åtgärd:

Sänk huvudändan och ge syrgas

Stäng epiduralinfusionen

Ge snabb infusion av Ringer-Acetat 200 – 500 ml i v.

Kontakta narkosläkare

Ge ev 5 – 10 mg Efedrin i v. (1 ml Efedrin 50 mg/ml blandas med 9 ml Natriumklorid
9 mg/ml, Detta ger en konc. på 5 mg/mL. 1-2 ml av denna blandning ges.) Alternativ
är Fenylefrin 0,1-0,2 mg i.v. (konc 0,1 mg/mL)

Om låg puls ge Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml i v.
Observera att en patient som postoperativt drabbas av blodtrycksfall kan lida av
hypovolemi till följd av en akut blödning!
VAS. Var 4:e tim.
Åtgärdsindikator: VAS>3 i vila
Åtgärd:

Uteslut ”teknisk” orsak (pumpen går, läkemedel i påsen, EDA-kateter på plats etc.)

Överväg/uteslut kirurgisk komplikation, kontakta vid behov ansvarig kirurg.

Kontrollera sensorisk utbredning och ge vid behov bolusdos och öka
infusionshastigheten. Vid osäkerhet kontakta smärtsjuksköterska/narkosläkare.

Ge kompletterande smärtlindring enligt medsänd ordinationslista.

Om fortsatt smärtproblematik samråd med narkosläkare. Opioid kan ges omedelbart
efter avslutad EDA-behandling.
5 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Motorblockad/benrörlighet. Var 4:e tim enligt Bromage-skala
Åtgärdsindikator: tilltagande motorblockad.
Orsaker: Hög lokalbedövningsdos, katetern har penetrerat intraspinalt, epiduralt hematom
(se komplikationer). Motorikpåverkan är ovanlig vid kontinuerlig behandling med
Standard blandning. Vid högre lokalbedövningskoncentration (Narop beh), och efter
bolusdos, ses ofta en viss motorikpåverkan.
Åtgärd:
Vid behandling med ”Standard” blandning om Bromage > 0
Stäng av infusionen
Tillkalla Smärtsjuksköterska/narkosläkare
Vid behandling med Naropinfusion:
Om Bromage >0 skall epiduralen stängas av var 12:e tim
Om Bromage inte är 0 efter 2-3 timmars avstängd infusion skall
smärtsjuksköterska/narkosläkare kontaktas.
OBS! Vid tilltagande motorblockad under oförändrad infusionsbehandling. Stäng av
infusionen och tillkalla narkosläkare.
Sensorisk blockad/utbredning. Det är bra om man testar sensorisk utbredning vid varje
nytt sjuksköterskepass, åtminstone i början av behandlingen. Testa alltid utbredningen
efter bolusdos! Utbredningen testas med is eller sprit och registreras efter segment.
(Ibland är sensibilitetstestet mycket svårt att utföra t ex för att vissa patienter har svårt att
medverka, testet har då endast ett begränsat värde.)
Åtgärdsindikator: Sensorisk nivå> Th3 eller hastigt stigande nivå
över 2 segment.
Orsaker: För hög infusionshastighet, katetern har penetrerat
intraspinalt, epiduralt hematom (se komplikationer)
Åtgärd:

Stäng av infusionen

Rådgör med narkosläkare.
6 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Vid behandling med opioid-EDA
Sederingsgrad/andning:
Varje timme de första 6 timmarna, därefter minst var 4:e tim. Om pat med opioid EDA får
tilläggsbehandling med opioid eller sederande preparat skall sedering/andning kontrolleras
varje timme i 6 timmar.
Åtgärdsindikator: Andningsfrekvens < 10/min, sederingsgrad 2 och 3. På vaken och
pratande pat behöver andningsfrekvens ej registreras. Andningspåverkan är ovanlig och
samanfaller med tung sedering.
Åtgärd:

Stäng av epiduralinfusionen.

Skaka patienten vaken.

Ge syrgas.

Ge antidot mot opioid dvs Naloxon 0,4 mg/ml; 0,5 ml = 0,2mg iv. Upprepa tills
patienten andas väl och är vaken.

Begär narkosläkare till avdelningen omgående.

Om patienten är okontaktbar och saknar egenandning; ventilera med syrgas, mask och
blåsa och utlös ”hjärtlarm”.
Klåda
Är en farmakologisk effekt av opioid epiduralt och alltså inte en allergisk reaktion. Ganska
vanligt men oftast mild och fördragbar. Minskar ofta under behandlingens gång. Om
besvärande försök behandla med inj Tavegyl 1mg/ml, 1 ml långsamt iv max x 3. Om
fortsatta besvär kan Naloxon0,4 mg/ml, ges i lågdos, kontakta narkosläkare v.b.
Överväg byte till infusion med enbart Narop®.
Illamående
Överväg orsak. Ge ev inj. Primperan 5 mg/ml 2 ml iv, ev. upprepat. Behandlingslängden
med Primperan bör inte överstiga 5 dagar. Även tablett Postafen 25 mg kan vara ett
alternativ.
Urinretention
Om problem med urinträngningar kan KAD:n tas bort om OK för kirurg. OBS för
urinretention under tiden infusionen pågår. Övervaka helst med bladderscan.
Kontroll av instickställe och bandage
Dagligen. Dokumenteras på övervakningsprotokoll ”Epidural smärtlindring”.
7 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Kontroll av motorik 6 timmar efter det att man har manipulerat med katetern eller att
den dragits ut.
Dokumenteras på övervakningsprotokoll ”Epidural smärtlindring”.
8 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Rutiner för avveckling av behandlingen

Patienterna kan få ökade smärtor när EDA-behandlingen skall avslutas. Se därför till
att annan smärtlindring finns ordinerad och påbörjad före man prövar att stänga av
infusionen i EDA-katetern.

Vid avveckling pröva att halvera infusionstakten och efter 2 – 3 timmar stänga av
infusionen helt. Om besvärlig smärta ge bolusdos och fortsätt ytterligare ett dygn med
EDA-behandling. Alternativt kan infusionen succesivt sänkas.

VAS > 3 efter avslutad infusion kan behandlas med inj morfin/oxycodone.

När annan smärtlindring fungerar bra, vanligen 3-4 timmar efter avslutad infusion, kan
EDA-katetern tas bort. Låt pat ligga på sidan och krumma ryggen så underlättas
borttagandet. Inspektera att EDA-katetern är hel, ser den skadad eller konstig ut visa
den för narkosläkare innan den kastas.

Övervaka blåsfunktionen minst 6 timmar efter avslutad behandling. Informera pat. om
risk för urinretention det kommande dygnet.

Kontrollera och dokumentera benmotorik 4 timmar efter behandlingsavslut och 4
timmar efter kateter avlägsnats. Om motoriken inte är normaliserad (Bromage 0) skall
narkosläkare omgående kontaktas.
OBSERVERA! Vid antikoagulationsbehandling

Vg se separat rutin ” Ryggbedövning och koagulationsstörning”
Hygienregler
Noggrann handhygien. Händerna skall alltid tvättas med handsprit före man manipulerar
med sprutor, förlängningsslangar mm.
Kontrollera dagligen insticksstället för EDA-katetern. Om rodnad, svullnad, sekretion eller
andra infektionstecken uppstår vid insticksstället dras epiduralkatetern bort. Odling från
insticksställe och kateterspets i dessa fall.
Vid iordningställning kopplas CADD administrationsset till infusionspåsen i
vårdavdelnings beredningsrum under aseptiska former. Vid byte av infusionspåse byts
även CADD administrationsset som ovan.
500 ml påsen med Standard blandning är hållbar i 3 dygn efter att man har satt i
infusionsaggregatet. Ev. bolusdoser skall ges med PCA-pumpen så att man behåller ett
slutet system.
Om sprutpump används byts sprutan varje gång nytt läkemedel dras upp, eller efter 12
timmar. Lösningen i sprutan är hållbar i 12 timmar.
9 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
Narop infusionspåse kan användas under 24 timmar. (Byt droppaggregat/slang vid varje
byte av påse.
Bakteriefiltret byts om behandlingen överstiger 1 vecka.
Förbandet, som skyddar och fixerar epiduralkatetern, skall inte öppnas eller bytas under
behandlingstiden. Däremot rekommenderas dagliga inspektioner av förbandet. Förstärk
förbandet vid behov för att undvika att epiduralkatetern glider ut.
Om förbandet måste bytas tvättas området runt insticksstället med klorhexidinsprit och
täcks därefter med nytt sterilt genomskinligt förband. V.g. se separat rutin ” Fixation av
EDA-kateter”.
Om slangen lossnar från konektorn, rulla ihop slangen, vik den i sterila kompresser och
kontakta smärtsjuksköterska eller narkosläkare.
Komplikationer och biverkningar
Blodtrycksfall
Beror oftast på för stor tillförsel av lokalbedövningsmedel epiduralt. Samtidig hypovolemi
förvärrar blodtrycksfallet.
Bradycardi och samtidigt blodtrycksfall
Beror oftast på för stor epidural tillförsel av bedövningsmedel. Sympatiska nervsystemets
trådar till hjärtat (frekvensökande) avgår på spinal T2-T4 nivå, och om bedövningen är
högt lagd eller riklig, bedövas dessa nervtrådar. Vagusnervens trådar är dock intakta och
”vagal bradycardi ” uppstår. Ofta mår pat illa och kräks i samband med blodtrycksfallet.
Bedövningsmedel intravasalt
I sällsynta fall kan kateterspetsen flytta sig och penetrera blodkärl epiduralt.
Bedövningsmedlet kommer då att tillföras intravenöst. Vid vanlig infusion märks inte så
mycket annat än att bedövningseffekten upphör och pat får smärtgenombrott. Om man i
detta läge ger en bolusdos i epiduralkatetern kan patienten uppleva toxiska effekter.
Bupivacain intravasalt ger i låga doser upphov till sömnighet, domningar kring mun och
tunga, ringningar i öronen, hörselnedsättning, dövhet. En normal bolusdos som av misstag
hamnar intravasalt (5 - 25 mg) kan förväntas ge ungefär dessa symtom. De är ganska
snabbt övergående, klingar av på 10-15 min. Fullgångna gravida reagerar starkare.
Högre doser bupivacain ger omtöckning, muskelryckningar, kramper, blodtrycksfall,
hjärtarytmi, cirkulationsstillestånd. Kan uppstå vid mer avancerade bedövningar på
operation, eller i samband med tekniskt fel eller felprogrammering av pump.
Återupplivning sker på vanligt sätt i dessa fall. Intralipidbehandling är ett alternativ. (vg se
separat rutin ”Intralipidbehandling vid lokalanestetisk toxicitet”. Det betonas vikten av
acidosbekämpning och att man skall fortsätta länge (1 tim eller mer) med återupplivning i
dessa fall.
Opioid intravasalt (Fentanyl) ger samma effekter som morfin givet intravenöst, dock har
det betydligt kortare duration. Doserna är låga i bedövningsmedelsblandningen och
10 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
effekterna blir knappast toxiska ens vid en bolusdos. Om dosen blir kraftig (tekniskt fel
eller felblandning) ses sedering och andningsdepression som dock kan hävas med
antidoten Narcanti. Vid kraftig påverkan ges inj Narcanti 0,4 mg i v eller mer.
Bedövningsmedel spinalt
Kateterspetsen kan penetrera genom dura mater och bedövningsmedlet blandas då med
liquor. Bupivacain ger då ca 7-8 ggr kraftigare effekt än givet epiduralt. Detta kommer att
resultera i att bedövningen tilltar och utbreder sig successivt uppåt, att muskelparalys tilltar
och blir komplett i benen och även i armarna efter några timmar. Andningsmuskulaturen
påverkas så småningom. Cirkulationspåverkan med blodtrycksfall kan bli betydande.
Emellertid är lokalanestesimedlet ganska lågkoncentrerat i de aktuella lösningarna, och det
kan ta en - flera timmar innan påverkan blir fatal vid kontinuerlig infusion. Om bolusdos
ges kommer dock en ganska kraftig effekt, vanligen helt utvecklad på ca 15 min eller
fortare. Om intrathecalt kateterläge misstänks kan man aspirera i katetern med spruta.
Vanligen kommer då rikligt med liquor, men inte alltid.
All påtaglig muskelparalys i benen är ett onormalt fenomen med den aktuella metoden. Om
man vid övervakningen finner tecken på tilltagande paralys skall komplikation misstänkas.
Infusionspumpen skall stängas av. Anestesiolog tillkallas för bedömning. Blodtrycksfall
behandlas enligt ovan.
Om inte paralysen går i regress eller liquor kan aspireras så måste annan komplikation
misstänkas, epiduralt hematom kan ge samma symtombild. V.g. se separat rutin ” Spinalt
hematom eller abscess efter ryggbedövning – Åtgärder vid misstanke”
Överdosering av opioider
Även opioidkomponenten kan ge biverkningar vid intrathecal infusion. De aktuella
opioiderna är ca 3-4 ggr mer potenta intrathecalt än epiduralt. Via liquor kan de cirkulera
upp till förlängda märgen och ge andningsdepression av betydande grad.
Andningsdepression åtföljs av sedering.
Även riktigt tillförd opioid (epiduralt) kan ge andningsdepression. De aktuella doserna är
ganska låga och komplikationen är sällsynt. Hos vissa känsliga patienter kan dock en viss
sedering ses, men riktig och allvarlig andningsdepression är mycket sällsynt. 6 tim efter
avslutad infusion anses ingen risk föreligga med Fentanyl.
OBS! Opioider givet oralt eller parenteralt ökar risken för andningsdepression. Bör
ej ges på vårdavdelning så länge infusion med opioid (t ex Standard blandning) ges
epiduralt. Undantag: Enstaka patienter med långvarig opioidbehandling.
Behandling: Naloxon, se ovan ”Övervakning och åtgärder/behandling med opioid EDA”
Klåda
Är en farmakologisk effekt av epidural/intrathecal opioid. Inte något tecken på allergisk
reaktion. Ganska vanligt. Oftast mild och fördragbar, minskar oftast spontant under
behandlingen. Kräver oftast ingen behandling.
Om mer besvärande ev. behandling med injektion Tavegyl eller Naloxon i låg dos, se ovan
”Övervakning och åtgärder/behandling med opioid EDA”. Man kan också överväga EDA11 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 12727
NU-sjukvården
Rutin
Epiduralanvändning på vårdavdelning
behandling med enbart lokalbedövningsmedel, Narop 2 mg/ml. I så fall risk för kraftigare
muskelpåverkan, speciellt om lumbal kateter används.
Urinretention
Också en farmakologisk effekt av opioid. Även lokalbedövningsmedel kan ge detta,
speciellt om lumbal kateter används. Rutinmässig användning av KAD rekommenderas.
Vissa patienter klarar sig utan KAD (thoracala katetrar, långtidsbehandling) men
blåsfunktionen måste då övervakas noga, åtminstone initialt. Mät resurin, använd gärna
Bladderscan.
Epiduralt hematom
Sällsynt men allvarlig komplikation som kräver omedelbar handläggning. Ökad risk vid
koagulationsrubbningar.
Symtom: Smärta i ryggen, ibland ner i benen, tilltagande motorblockad.
Åtgärd: Se rutin ”Spinalt hematom eller abscess efter ryggbedövning”.
Epidural abscess eller meningit
Sällsynt men allvarlig komplikation som kräver omedelbar handläggning.
Symtom: feber, ryggont, ibland dunkömhet över insticksstället, varierande motorblockad.
Åtgärd: Se rutin ”Spinalt hematom eller abscess efter ryggbedövning”.
Lokal infektion
Rodnad runt insticksstället, ev varig sekretion.
Åtgärd: Kontakta smärtsjuksköterska/narkosläkare för råd. Troligtvis ska katetern bort och
kateterspetsen odlas.
Vid oförklarlig feber, smärtor i rygg och ben eller tilltagande muskelsvaghet: Stäng av
infusionen, tillkalla anestesiolog.
12 (12)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!