Yttrande - En gymnasieutbildning för alla

Utbildningsdepartementet
Registrator
103 33 Stockholm
Yttrande 2017-02-28
Dnr: U2016/04660/GV
Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att
alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
(SOU 2016:77)
Grafiska Företagen lämnar här synpunkter på Gymnasieutredningens betänkande.
Allmänna kommentarer
Grafisk industri utvecklar, förpackar och distribuerar budskap för hela samhället och
har länge levt med digitaliseringens möjligheter och hot. Detta ställer stora krav på
kompetenta medarbetare. Samtidigt har en stor mängd gymnasieutbildningar
avvecklats under senare år. Till en stor del har detta gått att härleda till att
utbildningarna inte har anpassats till arbetsmarknadens krav. Samtidigt är
gymnasieutbildning betydelsefull både för rekrytering av yrkesarbetare och många
tjänstemannaroller. Den grafiska industrin är således beroende av att gymnasieskolan
håller en god kvalitet och kan förmedla kunskaper som är viktiga för yrkesliv och
framtida utveckling genom studier och arbete samt forma vuxna ansvarstagande
individer. Det är därför utmanande att 35 % av eleverna inte tar gymnasieexamen
Det är en god ambition att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Vår uppfattning
är att en allmän höjning av ambition och kvalitet är minst lika angelägen som särskilda
insatser för de elever som riskerar att inte nå examen. Detta förstärks av att en stor del
av avhoppen sker sent i utbildningen.
En viktig åtgärd för att ge fler elever möjlighet att nå längre är att eleverna får
tillräckligt med undervisningstid och pedagogiskt planerat lärande för att ta till sig de
kunskaper och färdigheter som krävs. Vi uppfattar inte att utredningens förslag möter
de utmaningar som beskrivs, men vi uppfattar det som positivt att utredningen lyfter
fram att svenska gymnasielever får mindre undervisningstid än elever i jämförbara
länder.
För många unga är möjligheten att ha flera öppna dörrar viktigt. Det är därför bra att
utredningen lyfter möjligheten för elever på yrkesprogram att skaffa sig behörighet för
högskolestudier. Emellertid är ett yrkeskunnande som gör eleven eftertraktad på
arbetsmarknaden en förutsättning för att yrkesprogrammen över huvud taget skall
utgöra ett alternativ. Att utöka de gymnasiegemensamma ämnena och att låta
gymnasiearbetet bli poänglöst är att skicka fel signaler. En bättre lösning är att utöka
yrkesprogrammen till 2800 poäng och låta eleven välja mellan grundläggande
högskolebehörighet eller fler yrkeskurser.
Som en del av industrin uppfattar Grafiska Företagen att utredningens förslag om en
yrkesutgång från teknikprogrammet inte motsvarar industrins krav. Den föreslagna
utbildningen går att genomföra inom dagens reglering. Vi förordar en yrkesutgång från
teknikprogrammet enligt yrkesprogramsutredningens betänkande (SOU 2015:29).
grafiska.se | Box 55525 | SE-102 04 Stockholm
En förutsättning för kunna rusta eleverna för framtidens arbetsmarknad är ett
fungerande samarbete med arbetslivet och övriga intressenter. De nationella
programråden har här en avgörande roll. Vi anser att det finns ett behov av att förbättra
de nationella programrådens mandat och arbetssätt.
Grafiska Företagens synpunkter på de enskilda förslagen i
utredningen
25.1 En gymnasieskola för alla ungdomar
Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag som balanserar vikten av att
säkerställa att eleven slutför sina studier utan obligatorisk gymnasieskola. Att
huvudmannen och rektor får ett sammanhållet ansvar för att varje elev stannar kvar i
gymnasieskolan och når examensmålen innebär en tydlighet i förhållande till dagens
regler.
25.2 Krav på vårdnadshavares medverkan och elevers engagemang
och närvaro
Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag.
25.4 Planering av utbildning och undervisningstid
1. Grafiska Företagen delar utredningens resonemang om behovet av att utöka den
garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Vi anser emellertid att utredningens
förslag är otillräckliga.
Svenska gymnasieelever har i en internationell jämförelse få undervisningstimmar
samtidigt som svensk arbetsmarknad ställer höga krav på produktivitet.
Gymnasieutbildning beskrivs som heltid trots att elever vanligtvis endast har fyra
timmar planerad undervisning per dag.
Såväl lärosäten som arbetsgivare uppfattar att allt fler elever efter gymnasieexamen har
brister i de kunskaper som är nödvändiga i vuxenvärlden. Utredningens egen analys
pekar på att hälften av eleverna på yrkesprogrammen har en låg skolarbetsbelastning.
För många elever på högskoleförberedande program påverkar den begränsade
undervisningstiden både resultaten och upplevd stress. Vi ser därför ett behov av en
kraftig ökning i garanterad undervisningstid och att behovet av pedagogiskt ledd tid i
form av färdighetsträning, självstudier och stödundervisning utöver den garanterade
undervisningstiden tydliggörs.
2. Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om ett utökat ansvar att följa upp
den undervisningstid eleverna erbjudits men anser att det är minst lika viktigt att följa
upp den undervisningstid eleven faktiskt deltagit i för att kunna följa upp den
individuella studieplanen.
3. Grafiska Företagen tillstyrker även att sammanhållna arbetsdagar skall vara norm i
schemaläggningen.
Grafiska Företagen driver frågan om sammanhållna arbetsdagar genom Teknikcollege
utifrån beprövad erfarenhet från framgångsrika skolor.
2(5)
4. Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om en systematisk överlämning mellan
grundskola och gymnasium.
25.5 Undervisningen och alla elevers utveckling mot målen
Grafiska Företagen delar utredningens ambition om ett samlat ansvar för elevens
utveckling och studiesituation. Samtidigt är vi inte helt övertygade om att regelverket
skall anvisa metod för detta. Vi förordar därför att endast huvudmannens samlade
ansvar för elevens utveckling och studiesituation regleras.
Grafiska Företagen tillstyrker att bestämmelser om strukturerad undervisning införs
även för gymnasieskolan och för kompetenssamverkan mellan stödresurser.
25.6 Stödåtgärden i gymnasieskolan
Grafiska Företagen tillstyrker förslagen och vill särskilt lyfta fram betoningen på att
helheten i utbildningen och programmens examensmål särskilt bör beaktas.
25.7 Enhetliga behörighetskrav till nationella program
Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om enhetliga behörighetsregler för nationella
program. Dagens system med skilda behörighetsregler för yrkesprogrammen saknar
praktisk funktion då få elever är behöriga endast till yrkesprogram. Reglerna tenderar
snarare att missgynna yrkesprogrammens attraktivitet.
En viktig utgångspunkt för utredningen är att öka andelen elever som tar examen.
Utredningen visar att elever med bristande förkunskaper från grundskolan har svårare
att nå examensmålen för gymnasiet. Det kan vara angeläget att följa upp
behörighetskraven ytterligare i syfte att förbättra förutsättningarna för fler elever att nå
en gymnasieexamen.
25.9 Grundläggande och särskild behörighet på yrkesprogram
Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om att alla yrkesprogram skall ge
grundläggande högskolebehörighet med en individuell möjlighet att ersätta delar av
denna med yrkesämnen och ändå nå examen.
Grafiska Företagen avstyrker däremot utredningens förslag om att högskolebehörighet
skall ingå i alla yrkesprogram inom 2500 gymnasiepoäng. Grafiska Företagen förordar
att de kurser som ingår i grundläggande behörighet läggs till på yrkesprogrammen så
att dessa omfattar 2800 poäng och att den garanterade undervisningstiden utökas i
motsvarande grad. Det har sedan 2011 funnits som en rättighet till utökat program för
att läsa in högskolebehörighet. Förslaget innebär att gymnasiets yrkesprogram kan få
mindre undervisning i yrkesämnen än före 2011.
Grafiska Företagen tillstyrker förslaget om rätt till utökat program för att läsa
ytterligare yrkeskurser eller kurser som leder till särskild behörighet.
Grafiska Företagen efterlyser därutöver en översyn av innehållet i den grundläggande
högskolebehörigheten, som i praktiken endast ger behörighet till en begränsad del av
högskolans utbildningar och samtidigt innehåller kurser som kan utgöra hinder för
vissa elever.
3(5)
25.10.3 Krav på viss APL på ekonomiprogrammets inriktning handel
samt teknikprogrammets inriktning produktionsteknik
Grafiska Företagen avstyrker utredningens förslag om en yrkesutgång från
Teknikprogrammet med 2500 gymnasiepoäng. Grafiska Företagen stod bakom
Yrkesprogramsutredningens förslag om en yrkesutgång med 2800 gymnasiepoäng och
föreslår att den försöksverksamhet som föreslogs i denna utredning genomförs.
Grafiska Företagen avstyrker utredningens bedömning av att samverkan med lokalt
programråd inte skall krävas för studieförberedande program med yrkesutgång.
Erfarenheterna från Teknikcollege där lokala styrgrupper i praktiken fungerar som
programråd även för högskoleförberedande utbildningar talar för detta. Samverkan
med arbetslivet och med högskolesektorn har gynnat utbildningens kvalitet och
därmed eleverna.
25.11 Utbildningsutbudet – fortlöpande förnyelse och regional
samverkan
Grafiska Företagen delar utredningens bedömning kring behovet av en kontinuerlig
förnyelse och anpassning av gymnasieutbildningarna. De nationella programråden som
inrättades i samband med Gy11 med syftet att bistå Skolverket i arbetet med att
utveckla och följa upp. Däremot är vi angelägna om att påpeka behovet av att stärka de
nationella programrådens roll och funktion.
Grafiska Företagen ser ett behov av att förtydliga de nationella programrådens uppdrag
och mandat vad gäller att utveckla gymnasieskolan. I dag uppfattar Grafiska Företagen
att denna typ av frågor får hanteras i direktkontakt med det politiska systemet i form av
riksdag och regering. Grafiska Företagen tillstyrker därför ett tydligt uppdrag till
Skolverket att i samråd med de nationella programråden föreslå hur de delar av
gymnasieskolan som styrs av lag och förordning bör förnyas.
Flera av de programråd Grafiska Företagen har insyn i uppvisar brister i funktion.
Underlag kopplade till instruktioner, regleringsbrev och andra uppdrag från regeringen
till Skolverket presenteras i många fall först vid sittande möte, vilket försvårar
förberedelse och förankring. Vidare begränsar Skolverkets regelverk organisationers
möjlighet att föreslå lämpliga och representativa ledamöter.
Grafiska Företagen ställer sig positiva till att programråd inrättas för de
högskoleförberedande programmen. Däremot uppfattar vi att dessa är så pass inbördes
olika att flera programråd bör inrättas. Programråden bör ha representation från såväl
lärosäten som arbetslivet.
Grafiska Företagen tillstyrker att staten bör ge stöd till regional samverkan kring
utbildningsutbud. Ett föredöme i detta fall är de collegemodeller som skapats, där
Teknikcollege har verkat längst. Vi vill särskilt betona vikten av att skapa effektiva
strukturer med tydligt mandat där arbetslivets medverkan är viktig och
kompetensförsörjning är i fokus.
25.12 Ett estetiskt ämne
Grafiska Företagen avstyrker förslaget om att ett estetiskt ämne skall ingå bland de
gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program. Estetisk kompetens inom det
grafiska området är givetvis viktig för våra medlemsföretag och vårt ställningstagande
4(5)
riktar sig inte mot ett estetiskt ämne som sådant. Vår uppfattning är att förslaget
saknar ett tydligt syfte och koppling till elevens övriga utbildning.
För många huvudmän är möjligheten att rekrytera kunniga lärare inom dessa områden
begränsad, vilket skulle påverka utbildningens kvalitet samt att skillnaden mellan olika
skolhuvudmän skulle öka med minskad likvärdighet som följd.
Grafiska Företagen avstyrker förslaget om att gymnasiearbetet inte skall ge
gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet är en av få möjligheter att kvalitetssäkra
gymnasieutbildningarna, särskilt för yrkesprogram. Gymnasiepoängen ger en tydlig
styrning om vilken vikt som skall läggas på gymnasiearbetet för såväl elever som
skolhuvudmän.
25.19 Ämnesbetyg
Grafiska Företagen tillstyrker utredningens förslag om fortsatt utredning av
ämnesbetyg i gymnasieskolan. Mycket talar för att ämnesbetyg ger fördelar i
utbildningar med en tydlig progression i utbildningen.
För Grafiska Företagen
Ravindra Parasnis
VD
Henrik Smedmark
Ansvarig kompetensförsörjning
5(5)