1. No category

2
Konst i Kanalkyrkan
bjuder in till temautställning.
Man får lämna in max 3 alster/person och
det kommer att vara en jury som tar ut
vilka tavlor som kommer att hängas upp
på utställningen.
Tema: ”Döden”
Alster som inte kommer med på utställTorsdag 9/3 2017 kl 16.00-18.30 är det
ningen kan hämtas fredag 10/3 kl. 18.00öppet för inlämning av bidrag med tema 19.00 eller på vernissagen
”döden”. Utställningen omfattar måleri,
Meddelande efter att juryn har tagit sitt
grafik, teckning, foto och textil.
Vill man lämna in men inte har möjlighet beslut meddelas per e-post om inte annat
överenskommits vid inlämnandet.
att komma den tiden så hör av er till
Mona Olsson och gör upp om när det
Vernissage/invigning: Lördag 11/3 kl.
finns möjlighet att lämna in.
16.00-17.30. Om du har alster med på
utställningen förväntas du närvara på inAdress: Kanalkyrkan, Odengatan 56 i
vigningen.
Sandviken.
Verken ska vara färdiga för upphäng- Utställningen pågår 11/3-7/4 2017.
ning.
Har du frågor eller funderingar så är du
välkommen att höra av dig till Mona OlsVerken ska vara märkta på baksidan
med namn på konstnären, telefonnum- son via mail eller telefon.
mer, e-postadress, pris och ev namn på E-post: [email protected]
tavlan. Alster som lämnas in ska vara
Tfn/sms: 070-639 32 30
till försäljning.
3
4
5
6
7
Astrid är konsult, verksam inom utbildning och utveckling. Hon är engagerad i
människor och människors utveckling sedan hon arbetade som volontär i Kongo på
Astrid Ståhlberg kommer att
60-talet. Hon arbetade med återanpassning
besöka förmiddagsträffen 29
av grova brottslingar via egen båt under ett
mars
antal år och sedan 2007 är hon medarrangör av kongoresor, vilket också genererar
I ord och bild möter vi ett mustigt och bro- andra uppdrag och kontakter. En intressant
kigt vardagsliv i Kongo Brazzaville, Re- och engagerad talare.
Sagt om föreläsningar och resor:
publiken Kongo.
”Du berättar så man ser och dras in i hänSedan 10 år tillbaka reser vi med små
grupper till Kongo och möter Afrikas myl- delserna… fascinerande.”
ler och högljudda vardag. Vi går på mark- ”Ovanligt att få träffa afrikanska små- fönader, besöker småföretagare , gör utflyk- retagare och vanliga människor, så nära
ter och lever med på enkla villkor. Ofta
inpå….”
besöker vi någon plats där svenskar
byggt missionsstationer; bott och verkat.
Vi möter Antoinette som säljer rökt fisk
alltsedan hon hoppade av gymnasiet. Nu
har hon själv ansvarat för husbygget, där
hon bor med sina tonårsflickor.
Sofie är modesömmerska med lärlingar i
sin trånga och livliga ateljé.
Borgmästaren, Madame Anne, är utbildad
flygplanstekniker och rycker ut närhelst
hennes yrkeskunnande efterfrågas.
Maman Juliennes ansvarar för en minibank som ger smålån och därmed utkomst
till många familjer. Hon är en kraftfull
ledare också inom kyrkans kvinno- och
familjeprojekt.
I Kongo Brazzaville har svensk mission
gjort avtryck sedan 100 år. Skolor, sjukhus
och kyrkor byggde kunskap, hälsa och
kristen tro och de som är ledare i landet
har ganska ofta gått i svenska skolor.
Svenskarna har än idag en positiv särställning i kongolesernas hjärtan.
8
Samlingar från försommar till
tidig höst i trädgårdens vila
Ibland har det sagts att Bibeln börjar i en
trädgård och slutar i en stad. Men genom
Bibelns blad finns trädgården alltid med
och några av de mest avgörande händelserna utspelar sig i dess grönska.
Trädgården har i olika traditioner blivit en
symbol för paradiset. Men ändå inte. I
Edens lustgård fanns roten till det onda
och vår Frälsare blev själv förrådd i en
trädgård. Symbolen är ambivalent.
Långt innan Linné påbörjade sin systematiska kartläggning av vår flora fanns en
lång tradition av kunnande kring olika
örters egenskaper och nytta. I klostrens
trädgårdar odlades många arter för deras
Den särskilda trädgård som kallas vingård praktiska eller symboliska betydelser.
är både en plats för arbete och kontroverser. Vi anar konflikter kring avkastning av
arbete och av kapital. Alla ville ha sin del
och var också ofta beredda att kräva den.
Den 16 maj, varannan tisdag fram till
Midsommar
möts vilägerbål
i olika trädgårdar för
Avslutning
samtal, studium och samvaro. I augusti
återvänder vi i ett senare skede av växt
och mognad.
Välkommen på en resa för flera sinnen!
9
Under tonår övades det flitigt inför Lucia.
Den här gången började historien redan
vid flykten från Egypten. Människor hade
det svårt och ändå fanns det hopp om att
Gud kan göra mirakel. Nästa scen utspelades vid Babylon och folket hade det återigen tufft. ”Vid floden Babylon, där har vi
kämpat. Åh vi grät när vi tänkte på Sion.
Åh hur ska vi kunna tillbe vår Gud i ett
främmande land?” Profeten Jesaja och
Johannes döpare dök upp och visade på en
väg in i framtiden. Så kom apostlarna.
”....de valde Stefanos, en man fylld av tro
och helig ande, Filippos, Prochoros, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaos, en
proselyt från Antiochia, 6och förde dem
fram till apostlarna, som bad en bön och
lade sina händer på dem. Till sist uppenbarades martyren Lucia som visade vägen
till ljuset och Jesus. ”…
Men genom alla svårigheter har jag sett
hur Gud mig leder, så min tro på honom
växt från dag till dag. Genom allt, genom
allt jag lärt mig tro på Jesus, jag lärt mig
tro på Gud... jag lärt mig lita på hans
ord.”Det är slående hur aktuell historien är
idag. Hur människor fortfarande är på
flykt och hur människor har det svårt och
kämpar för att få gå mot en ljusare framtid. Om hur vi på nytt får se Guds under,
räddas och får trygghet genom att tro på
Jesus och Gud.
10
barnen hade ingen annan present än sitt
varma hjärta som Jesus kunde ha som huvudkudde. Slutligen sa tomten att han
ville dela ut Jesus glädje och kärlek i varje
Musikalen bygger på en berättelse som
Aline har skrivit då hon fortfarande bodde hus. En bra poäng att det inte bara är det
i Libanon. Nu gjorde vi om berättelsen på materiella som räknas. Allra viktigast är
ändå att dela med sig av sin kärlek. De tre
svenska. Det handlade om Tomten som
tog emot barnens önskelistor inför julen. barnen och Tomten sjöng en sång som de
improviserat fram. ” Nu flyger vi med
Tre barn hade ingen önskelista utan ett
tomten till Betlehem. Vad vackert det är.
önskemål, som var att få uppleva det de
hört om på söndagsträffen. Barnen ville få Vad husen ser små ut. Vilka många lampor och ljus och stjärnor. Brr det är kallt”.
träffa Jesusbarnet. ”Okej, okej. Var beÄngeln och stjärnan sjöng duett ”Lyss till
redda på julafton klockan tolv, för då
änglasångens ord” och sedan sjöng stjärkommer jag och hämtar er ” sa tomten.
nan ”Stilla lyfter dimman”. I övrigt sjöng
Barnen gjorde sig redo och på julafton
barnen en tre vise män sång ” Å, vilka
kom tomten med sin släde och ren och
stora gåvor” och välkända julsånger
hämtade barnen.
såsom Nu är det jul igen, nu har vi jul här
i vårt hus och stilla natt.
Under färden träffade de en liten herde
med sitt får, en ängel och en stjärna som
visade vägen. Sedan fick vi se hur de tre
vise männen kom fram till stallet och efter
detta kom barnen fram. Det första barnet
tyckte Jesus var fin och hade en nalle med
sig som Jesus kan känna sig trygg med.
Det andra barnet hade med sig en leksaksbil så att Jesus kunde vara glad. Det tredje
11
Uppfylld och påfylld tar jag tåget hem från
Göteborg. Många tankar fyller mig och
känslan är fin.
Jag sitter i tyst avdelning så det går bra att
tänka, att vara i min egen värld. Det är
skönt efter intensiva dagar.
Jag har varit på Equmeniakyrkans medarbetarkonferens.
Ca 400 diakoner, pastorer, musikledare,
ungdomsledare, missionärer m.fl. hade
förmånen att under 4 dagar träffas under
mycket trevliga former.
Känslan av att höra ihop var stark. Framför allt genom vår tro på Jesus Kristus och
de olika uppdrag vi har fått i Eqmeniakyrkan.
Det var mycket som hände. Gudstjänster,
andakter, sång och musik ,festkväll, möten
med gamla och nya vänner, fackliga möten m.m. Möjligheter till vila och att
hämta krafter fanns det också möjlighet
till.
Jag är stolt och tacksam över vår kyrka.
Den rymmer så mycket och det finns en
öppen inställning till olika åsikter.
Andligheten är djup och innerlig. Genom
ordet, bönen och att få fira gudstjänst tillsammans får vi uttrycka och fördjupas i
vår kristna tro.
Engagemanget för vårt samhälle och för
vår värld är stort. Inte minst för vår jord
där klimatet nu tydligare än någonsin visar
på förändring. Många känner rädsla och
ångest.
Likaså engagemanget för ”dessa mina
minsta” som Jesus talar om, finns överallt
i våra församlingar. Speciellt tydligt har
det varit de senaste två åren då människor
har flytt för sina liv hit till vårt land. Jag är
stolt över att så många av våra kyrkor och
församlingar har öppnat sina dörrar för
dessa människor.
Det är roligt att möta kollegor. Att få dela
olika erfarenheter, lära sig något nytt och
bli inspirerad.
Roligast förstås är att träffa gamla vänner
från studietiden och få se vilka vägar livet
har fört oss på.
Tack för uppmuntran från församlingen
som gjorde det möjligt för mig att kunna
åka.
Det var en stor inspiration för mig inför
den nya terminen, när jag nu känner mig
mer ”varm i kläderna” än vad jag gjorde
under höstterminen då det mesta var alldeles nytt.
Jag vill önska er alla Guds Frid och hoppas att ljuset som är på väg tillbaka kan
väcka livsandarna hos dom av oss som har
haft det svårt med det kompakta mörkret.
Det är stort att tillhöra en kyrka och en
församling med visionen:
”En kyrka för hela livet, där Jesus Kristus
förvandlar - mig, dig och världen”
Diakon Kerstin Renöfält
12
Inför årsmötena i Kanalkyrkans Unga och
Kanalkyrkans församling prövade jag att
ge ett historiskt perspektiv på var vi nu
befinner oss som gemenskap. Det kan mätas på olika vis (gudstjänstbesökare, medlemmar, betjänade) men statistik är alltid
ett trubbigt instrument.
När jag nu höll på med detta arbete såg jag
inte bara staplarna framför mig, jag såg
ansiktena, jag hörde rösterna, jag minns
blickar och leenden. Händelser och minnen steg fram för min inre syn och jag
fylldes av en stor tacksamhet.
Tron är grunden för det vi hoppas på; den
ger oss visshet om det vi inte kan se. För
sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd. …
Ingen av dessa som genom sin tro har fått
Guds vittnesbörd fick se löftet uppfyllas. Gud har förutbestämt något bättre åt
oss, och därför skall de uppnå fullkomligheten först tillsammans med oss.
(Hebr 11: 1—3, 39—40)
Generationsväxlingar är alltid tvetydiga.
Vi som har varit med om det gamla undrar
hur det ska bli nu, ibland kanske vi till och
med undrar om det ska bli någon fortsättning. Samtidigt banar generationsväxlingen rum för något nytt. På något märkligt
sätt kliver människor in och fyller utrymmen som lämnats efter någon annan.
Det är kanske fler människor idag än på
länge som vågar beskriva Kanalkyrkan
som sin kyrka. Ett stort antal personer besöker kyrkan en vanlig vecka och många
kommer när det är något särskilt som händer. Vi ber tillsammans med alla dem som
hör av sig och ber om förbön via vår hemsida. När någon behöver särskilt stöd, till
andakt, bikt eller i samband med att en
anhörig har fått hembud, då ser vi att
Kanalkyrkan har en funktion att fylla.
Samtidigt infinner sig frågan om vem som
ska bära detta och hur länge detta ska
kunna fungera. På det har vi naturligtvis
inget svar. Ibland är horisonten kortare,
ibland är den längre. Kanalkyrkan i den
form vi såg den för tio år sedan är på väg
att försvinna. Något nytt har kommit.
Jag vill med detta passa på att tacka alla
som på olika sätt bidrar till att göra Kanalkyrkan till den öppna dörrens kyrka den
idag är. Samtidigt säger jag ett välkommen
till dig som söker din plats och kallelse.
Välkommen att tillsammans pröva dina
vingar, växa i din övertygelse och glädjas
över att få se Guds under.
För min del finner jag inspiration och
tacksamhet när jag tänker på den sky av
vittnen i vars sammanhang jag får vara en
del. När vi nu är omgivna av en sådan sky
av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss
från allt som tynger, all synd som ansätter
oss, och hålla ut i det lopp vi har framför
oss. Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons
upphovsman och fullkomnare.
(Hebr 12:1—2)
Hans Andreasson
13
Nationellt satsar Equmenia stort på ledarutbildning från och med hösten 2017. Så
här beskrivs projektet på hemsidan:
”Under 2017 och 2018 kommer Equmenia
att genomföra en stor ledarsatsning som
vänder sig till alla ledare i Equmenia. Den
kommer att omfatta tre lördagssamlingar
spridda över tre terminer. Med ledarsatsningen vill vi:
Nationellt, regionalt och lokalt
pågår nu omfattande satsningar för att utbilda, utmana och
inspirera ledare för våra barn
och unga
Under våren påbörjade vi i Sandviken,
inom projektet ”omvänd integration” med
stöd bland annat från regionen, en ledarutbildning för ungdomar i åldrarna 16—25
år. Under sju fredagar möts ungefär tio
ungdomar och ledare kring frågor om sin
egen roll, ledarrollen och framtiden i
kyrka och samhälle. Ledare och föreläsare/aktivitetscoacher är Hans Andreasson, Lasse Andersson och Anders Sköld
Ahl.
Till sensommaren planerar vi för en studieresa till Corrymeela, med besök både på
Irland och Nordirland, med möte med
både protestantiska och katolska ungdomar. Fred och försoning är ett aktuellt
ämne i vår tid och många i vår grupp har
direkt egen erfarenhet eller via sina föräldrar och andra släktingar.
Regionalt görs också satsningar för att
stödja ledare i deras arbete bland barn och
unga. Vi har för avsikt att delta i den satsning regionen gör i Rättvik, den 31 mars
till 2 april. ”Väx upp! Bibel– och ledarhelg” fokuserar på den bibliska grunden
med ett spår för blivande ledare, som
bland andra Maria Melin på regionen ansvarar för.

Ge känslan av att vi är många och
hör ihop.

Skapa lust att vara ledare i
Equmenia.

Ge riktning för ledaruppdraget.

Stärka ledarnas kompetens.

Ge upplevelser och inspiration.

Göra så man växer som person och
ledare.
20170923: kursdag i Gävle.
20180317: kursdag i Gävle
20180929: gemensam kursdag för alla
regioner, plats ej bestämd.
Som ledare i Kanalkyrkans Unga får Du
via vårt Barn– och Ungdsomsråd och genom Studeiförbundet Bilda del av resurser
så att Du kan delta i utbildningarna med
en låg egeninsats. Hör av Dig till Hans
med frågor: 0702-32 43 98.
14
Information om dop, nya medlemmar,
vigslar och avlidna publiceras endast
i den tryckta utgåvan av detta program
Tidevarv komma, tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.
(Psalmer och Sånger 297:2)
15
16