Årsberättelse för tema hälsoinnovation 2016
Tema hälsoinnovation Årsberättelse 2016 Innehåll Introduktion Hälsoinnovation för samhällsnytta 4 Internationellt utbyte en vital del av forskningen 6 Årets framsteg 8 CORE2016 Hållbar uppväxt 10 Smart hem blir smartare 11 Golvmaterial mot fallskador 12 Hur ljudboken ger bättre hälsa 13 Alla ska kunna träna och idrotta 14 Svensk hälsoinnovationsundervisning i Tunisien 15 Hälsoinnovation i utbildning 16 Internationell sommarskola 18 HICube-projekten 20 Halländsk hälsoinnovation på agendan 22 Labb 24 Utblick 2017 26 Tema hälsoinnovation Välkommen! Högskolan i Halmstads satsning på Tema hälsoinnovation är nu inne på sitt tredje verksamhetsår. Under 2016 identifierades hälsoinnovation som ett av lärosätets två profilområden. Syftet är att stärka Högskolan i Halmstad som det innovationsdrivande lärosätet, och genom forskning, utbildning och samverkan bidra till ökad välfärd och tillväxt i samhället. Vi har sett många spännande projekt och verksamheter växa fram under året och några av dem presenteras på de kommande sidorna. Är du intresserad av något särskilt projekt, kontakta gärna oss som representerar projekten. Trevlig läsning! Ingela Skärsäter professor och programchef Tema hälsoinnovation 3 Hälsoinnovation för samhällsnytta Samhället står inför stora hälsoutmaningar, som måste lösas genom samarbete mellan såväl privata som offentliga och ideella aktörer. Högskolan i Halmstad och Tema hälsoinnovation arbetar för att möta dessa utmaningar genom forskning, utbildning och samverkan. Tema hälsoinnovation är ett tvärvetenskapligt utbildnings- och forskningstema som möter hälsoutmaningar genom ämnesöverskridande och värdeskapande forskning och utbildning i samverkan med samhällsaktörer. Temat karaktäriseras av tre styrande principer. Innovationerna ska: • vara behovsrelaterade och ge samhällsnytta • vara hållbara och omsättas i implementering • utvecklas i samarbete med slutanvändare och företag. har diskuterats i ledningsgruppen under året. Modellen ska vara ett stöd för forskare som vill se var i innovationsprocessen de befinner sig. Syftet med modellen är att ge en helhetsbild av processen utifrån slutprodukten/ tjänsten och att stödja, förbättra eller identifiera de processteg som saknas. Modellen ska även vara ett stöd i undervisningen inom hälsoinnovation. Kunskapstillgångar Ett annat exempel är det utforskande arbetet om kunskapstillgångar i relation till hälsoinnovation, som leds av Fawzi Halila vid Högskolan i Halmstad och Patrik Dahlqvist Jönsson från FoU Halland (forskning, utveckling och utbildning) vid Region Halland. Arbetet ska utmynna i vilka kunskapstillgångar som kan identifieras i relation till det innovationsarbete som genomförs i kommuner och region. Arbetet ska bidra till att ge svar på vilka kunskapstillgångar som krävs för att möjliggöra utveckling av innovationer nära den enskilda människan. Nytt för 2016 • Under året har ett nytt COREprojekt tillkommit, Hållbar uppväxt, vilket du kan läsa mer om på sidan 10. • HISS (Health Innovation Summer School) genomfördes mycket framgångsrikt i augusti 2016 och doktorander och masterstudenter från åtta länder deltog, läs mer på sidorna 18 och 19. • I november 2016 startades en månatligt återkommande seminarieserie i Tema hälsoinnovations regi. Seminarieserien ska belysa hälsoutmaningar ur ett forskningsperspektiv. Läs mer om fler spännande händelser under året i denna årsberättelse! Hälsoinnovationsmodell Ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation består av representanter för Region Halland, de halländska kommunerna och samtliga akademier på Högskolan i Halmstad. Ledningsgruppen är en viktig kunskapskälla där olika professionella och tvärvetenskapliga perspektiv sammanförs. Ledningsgruppens uppgift är att belysa behov utifrån olika perspektiv och att stimulera till ny kunskap om hälsoinnovation. Exempel på detta är den hälsoinnovationsmodell (se modell till höger) som har utarbetats av Jens Nygren, professor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad, och som Ledningsgrupp Tema hälsoinnovation: Vänster rad nerifrån: Patrik Dahlqvist Jönsson, Fawzi Halila, Gerry Andersson, Antanas Verikas. Mittenraden nerifrån: Ann Ekberg-Jansson, Magnus Lundblad, Rickard Wessberg. Höger rad nerifrån: Richard Lindström, Ann Bremander, Anne-Christine Hertz, 4 Ingela Skärsäter, Jeanette Sjöberg Kunskapsspridning och dialog Hösten 2016 startade Tema hälsoinnovation en seminarieserie som belyser samhällets hälsoutmaningar ur ett forskningsperspektiv. Syftet är att visa vad som görs på Högskolan i Halmstad inom området hälsoinnovation. Under seminarierna beskrivs och diskuteras tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom området hälsoinnovation med intresserade deltagare från högskola, region, kommun, näringsliv och intresseföreningar. Syftet är att visa arbetet som pågår vid Högskolan inom området hälsoinnovation samt skapa en arena där olika intressenter kan bidra till att utveckla projekten, skapa nya projekt och diskutera nyttan av implementering av resultaten i samhället. Projekten är olika långt komna, vissa står i startblocken och andra har pågått under flera år. Tema hälsoinnovations seminarieserie lyfter frågor om bland annat sociala medier som drivkraft för hälsa, äldres självständighet, deltagarstyrd hjälpmedelsutveckling och etik i användandet av välfärdsteknik. Två seminarier 2016 Under 2016 genomfördes två seminarier. Ulf Aagerup, universitetslektor i marknadsföring vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, var först ut och presenterade projektet Sociala medier: en drivkraft för hälsa. Projektet planeras att starta under 2017. Höstens andra seminarium behandlade området Intelligent Age Friendly Homes – säker läkemedelshantering och ökat välbefinnande, som presenterades av Margaretha Pejner, universitetslektor i vårdvetenskap vid Akademin för hälsa och välfärd, och Wagner Ourique de Morais, forskningsingenjör vid Akademin för informationsteknologi. Fortsättning våren 2017 Under 2017 hålls ett seminarium den första onsdagen varje månad med presentation av projekt från olika akademier på Högskolan. 5 Internationellt utbyte en vital del av forskningen Gästprofessorer är ett vanligt inslag inom akademin och de nämns ofta, men vad gör de? Vad tillför de ett lärosäte som Högskolan i Halmstad? med gästprofessorns hemlärosäte. Förutom den stimulering som en gästforskare kan ge lärosätet kan en period vid Högskolan ge gästprofessorn insikter om vilka forskningsmöjligheter som finns. Högskolan i Halmstad har sedan flera år rekryterat internationella gästprofessorer. Målet med rekryteringarna är att utöka lärosätets internationella kontaktnät och samarbete. Gästprofessorerna ingår ofta i forskningsprojekt på lärosätet, medverkar och håller i seminarier och forskarutbildningskurser. Detta bidrar till att synliggöra Högskolan i Halmstad för kompetenta forskare inom olika internationella forskningsfronter och i förlängningen kanske få dem att söka sig till lärosätet. Långsiktig strategi Genom en internationell gästprofessor kan lärosätet också bygga upp ett strategiskt och långsiktigt samarbete Utbyte och samverkan Samverkan med andra lärosäten och institutioner är viktig för Högskolans vitalitet och utveckling. Som ett relativt litet lärosäte är Högskolan i Halmstad beroende av att utveckla ny kompetens i samarbete med framstående internationella forskare. Det räcker inte med att pröva nya metoder och arbetssätt. Högskolans forskare behöver också inspireras av andras sätt att arbeta och se hur deras metoder kan appliceras för att skapa värden i samhället. Spännande testmiljöer Som litet lärosäte kan Högskolan erbjuda internationella gästforskare spännande testbäddar, utöver forskningssamarbete. En bra testbädd är attraktiv för forskare och kräver kontinuerlig dialog och utveckling. Genom Högskolans täta samverkan med omgivande regioner, kommuner och näringsliv kan testbädden anpassas efter förändrade behov och möjligheter. Nordisk välfärd i Kina Akademin för hälsa och välfärd (HOV) har under 2016 intensifierat arbetat med profilering kring nordiska välfärdsfrågor. Det har lett till både ett nytt internationellt magisterprogram och nya forskningssamarbeten kring välfärdsfrågor. Under hösten deltog fyra forskare från HOV i ett internationellt forum anordnat av School of Social Sciences vid Shanghai University of Engineering t a Science (SUES). Vid detta m e med t i m u r forum utvecklades även o s af öll tionell Secur i t y h pus i a n r nya kontakter med det e t Social ter på cam år s in 2016 r Issues of n amerikanska lärosätet n Ce a. ie r matio Town, i K in Fr o n t o f n University of Central I ic y G r aph n Univer si t Florida. a Song ji 6 Magisterprogrammet har nu fått en forskningsanknytning kring välfärdsperspektiv utifrån olika ämnesområden, vilket knyter samman frågor kring olika samhälls- och hälsoutmaningar. Kollegor från SUES besökte Halmstad i början av december 2016 för att diskutera fortsatt samarbete. I oktober 2017 är Högskolan i Halmstad värd för årets internationella forum med temat Opportunities and Challenges: The Social Welfare System in the Digital Age. Ebba Sundin, docent i medieoch kommunikationsvetenskap, Högskolan i Halmstad. Greetings from an international guest professor A nt ho n y Profess Morgan or, Gla sgow C ale Finding ways of promoting the social and emotional wellbeing of children and young people so that they have maximum opportunity for ‘doing well’ has been at the centre of my working life for nearly 20 years. Specifically my PhD studies focused on identifying positive pathways to health during the important adolescent development years. Much of this was done whilst I was the Principal Investigator for England on the WHO Health Behaviour in School Aged Children Study (which has collected data on adolescent health and wellbeing since the early 1980s). research and practice can add value to the initiative. I am working with Professor Jens Nygren and his colleagues to develop projects that: develop a deeper understanding of how an individual’s social context can impact on health and wellbeing; can deal with complexity to develop innovative solutions (programmes and interventions) for positive youth outcomes; develop asset based methodologies that facilitate youth involvement in the health development process. I was therefore delighted to take up the opportunity to become an International Visiting Professor within the School of Health and Welfare at Halmstad University to contribute to the work of the Health and Sustainable Youth (HSY) initiative. I hope that my own research and broader working experience in evidence based policy, • Developing a social capital theory of change to support intervention development: a scoping study. Examples of current ongoing projects include: • Exploring optimism as a protective factor for adolescent quality of life. • Understanding the impact of where young people live on their health and wellbeing: a health geographies project. donian Univer sit y I know from my own research that young people, who have the skills and competences to overcome the inevitable stressors we all have to face during our life course, are more likely to do well. I am hoping my collaboration at Halmstad University will create more opportunities for young people to take a positive approach to life. Hearing more young people utter the words of Pippi Longstocking: ‘I have never tried that before so I think I should definitely be able to do it’, sums up for me the spirit of what we are trying to achieve. Best regards, Anthony Morgan, Professor, Glasgow Caledonian University 7 Årets framsteg Vad har hänt sedan Tema hälsoinnovations årsberättelse 2015? I dag kan varje aspekt av en persons liv mätas med hjälp av en mobiltelefon. Men vad innebär det för människan? Hur påverkar det hälsan och förståelsen för den egna hälsan? Projektet med 2018. Inom ramen för projektet har det genomförts intervjuer med människor i både Australien och Sverige, som använder appar som bland annat mäter vad, hur, var och när man rör sig, äter och sover. Intervjuer har också genomförts med designer och utvecklare av dessa appar. Dessutom genomförs en historisk analys som belyser bakgrunden till den här typen av kroppsmätningar. Fyra forskare arbetar i projektet, som under 2016 har knutits till två internationella nätverk. Projektet ingår i ett nätverk med forskare från Sverige, Finland och Australien som arbetar med ”life-tracking”, med ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Dessutom är projektet knutet till satsningen på utveckling av den metodologiska ansatsen dataetnografi inom ramen för det globala forskarnätverket www.dataethnographies.com som leds från RMIT University i Australien. Förutom att utveckla metoder som bättre förklarar hur och under vilka förutsättningar personliga data skapas i människors vardag, kommer projektet under 2017 utmynna i en bok. Genom projektet har internationellt erkända forskare inom fältet, som professor Sarah Pink från RMIT University, knutits till Högskolan i Halmstad och kunskap och intresse har skapats för att öka förståelsen för var så kallad ”big data”, stora databaser, kommer från. Vill du veta mer? Vaike Fors [email protected] Give me a break Barn som drabbas av cancer behöver stöd och kan få det av vänner som delar deras erfarenheter och behov. Give me a break är en digital tjänst där barnen kan mötas. Projektets övergripande syfte var att utveckla ett digitalt system för kamratstöd mellan barn i behov av särskilt stöd. Projektet avslutades under 2016 och resulterade i 14 vetenskapliga artiklar inom hälsovetenskap och interaktionsdesign. Genom publiceringarna har projektet bidragit till att utveckla nya metoder och perspektiv på digital tjänsteutveckling riktat till barn i vården. En prototyp av ett kamratstödssystem har utvecklats och testats mot målgruppen och implementering och kliniska tester pågår. Digitala innovationer för självbestämmande motivation till motion Samverkansprojektet GODIS syftar till att utveckla ett digitalt verktyg för att främja hållbar motivation till fysisk aktivitet. Människa eller cyborg I projektet Känna, forma, dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld, utvecklas ny kunskap om hur människors upplevelser av sin kropp förändras när de använder ny teknik. GODIS och åtta utvecklare och projektledare från fyra medverkande företag var delaktiga i projektet som också resulterade i två kandidatuppsatser och två magisteruppsatser från Högskolan. Projektet har dessutom premierats internationellt. Både akademiskt, med Honorable Mention Award CHI 2014, och entreprenöriellt genom innovationspriser i Livestrong’s Big C Competition 2014 och Reach for Change 2015. Framsteg under 2016 Vill du veta mer? Nio forskare, doktorander och projektassistenter från Högskolan i Halmstad Jens Nygren [email protected] GODIS-projektet fortsatte under 2016 med traditionell datainsamling och randomiserade kontrollstudier. Flera workshoppar och fokusgrupper genomfördes med studenter, företagsrepresentanter, konsulter, slutanvändare och andra intressegrupper. Arbetet har resulterat i vetenskapliga publikationer och konferenspresentationer, liksom en avhandling och ett flertal studentarbeten. Under 2016 involverades två nya aktörer i projektet, Telia Sonera och Kairos Future. Dessa samverkansparter ska bidra till att prototypen, som tagits fram tillsammans med Tappa Service och Health Profile Institute (HPI), appliceras och testas i ett större ekosystem under 2016-2019, bland annat på plattformen Telia Healthcare. Fruktbart samarbete Samarbetet har även lett till att en av studenterna, som varit involverad i projektet, har fått en projektanställning hos företagspartnern HPI, ett svenskt företag som levererar hälsofrämjande tjänster inom företagshälsovård, gym och andra aktörer inom hälsoindustrin. Målet med GODIS är att skapa ett kvalitetssäkrat, interaktivt verktyg för motivationsfrämjande arbete som i framtiden kan tillämpas inom olika hälsorelaterade arenor som sjuk-, frisk- och egenvård, företagshälsovård, skola, e-hälsoindustrin, folkhälso- och policyarbete. Vill du veta mer? Karin Weman Josefsson [email protected] CORE2015 Aging and self-management Det tvärvetenskapliga COREprojektet, Aging and selfmanagement, initierades 2015. Projektet ska bidra till stärkt egenvårdsförmåga hos äldre med vårdbehov som bor hemma. Över hälften av personer som är 80 år och äldre lider av två eller flera kroniska sjukdomstillstånd, med ökad läkemedelsanvändning som följd. Unika livssituationer CORE2015 har fokus på äldre personers vardag och deras unika livssituation, i förhållande till krav på information och kommunikation, i syfte att främja medansvar och säkerhet vid läkemedelshantering. Projektet, som är tvärdisciplinärt med forskare från teknologi, vård, sociologi och marknadsföring, har nära samarbete med Anhörigföreningen i Halmstad, Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Halland, Halmstads kommun, Hylte kommun samt företagen Entergate AB och MedicPen AB. Läkemedelshanteringen för äldre är komplex och felaktig hantering kan leda till inläggning på sjukhus. Vanliga problem är samtidigt bruk av många olika läkemedel samt svårigheter med fördelning och intag av läkemedelsdoser. Även bristande säkerhetskultur och dålig följsamhet till läkemedelsbehandlingen är ett problem. I kontakter med äldre personer som behöver återkommande justeringar av läkemedelsdos, byte av preparat eller ny behandling, ställs ökade krav på information, säkerhet och medansvar. Med mer information och medansvar följer ökad säkerhet och följsamhet i samband med läkemedelsbehandling. Vill du veta mer? Margaretha Pejner [email protected] 8 9 Läs om nya CORE-projekt på nästa uppslag. Professor Álvaro Freitas Moreira bodde i Halmstad Intelligent Home under sin tid vid Högskolan. CORE2016 Hållbar uppväxt ekonomi, teknik och naturvetenskap och Akademin för informationsteknologi förekommer också forskning med relevans för barn och unga, i form av enskilda projekt. gemensamt presentera Högskolans forskning kring barn och unga. Samverkan mellan involverade forskare och externa samverkansparter ska samordnas och koordineras. Högskolan har stark forskning kring hälsa och välbefinnande för barn och unga inom vård och omsorg, skola och samhälle. Vid Akademin för hälsa och välfärd bedrivs merparten av forskningen om barn och unga samordnat under temat Hälsa och hållbar uppväxt. Vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle samlas forskningen inom forskargruppen Studier av lärande, profession och samhällsutveckling. Formeringen av denna forskning har under de senaste åren stärkts av flera stora, externa forskningsanslag och av rektors strategiska stöd till projekten Barns hälsa och livsstil samt Framtidens lärande. Vid Akademin för Stor potential Projektet leds av styrgruppen för projektet Barns hälsa och livsstil. Någon högskoleövergripande samordning av samverkan, rekrytering och finansiering mellan denna forskning ute på de fyra akademierna är inte etablerad i dagsläget. Detta skapar en otydlighet utåt gentemot befintliga samverkansparter inom kommun, region och näringsliv. Vill du veta mer? Kontakta mig! Inom CORE-projektet Hållbar uppväxt kommer forskarna inventera och Jens Nygren [email protected] 10 Den intelligenta lägenheten ligger mitt inne i Högskolan, omgiven av labb, korridorer och kontor. Álvaro Freitas Moreira, från Federal University of Rio Grande do Sul (UFRGS) i Brasilien, fick frågan om han kunde tänka sig att vara testperson under sina tre veckor i Halmstad i höstas. – Det var spännande och roligt att få bidra till vetenskapen. Jag tänkte att lägenheten kanske skulle vara lite trång och steril. Men den var luftig och trevlig, sängen var skön och det var nära till jobbet, säger Álvaro Freitas Moreira om sin tid i Halmstad. Det finns med andra ord potential att etablera ett starkt varumärke kring ett gemensamt forskningsområde. Grundarbete Ett intelligent hem måste utvecklas och testas på riktiga människor för att bli bra. När professor Álvaro Freitas Moreira besökte Högskolan bodde han – och var testperson – i Högskolans intelligenta hem, HINT. I tvårumslägenheten finns sensorer i rummen som märker om någon går in och ut, likaså finns sensorer vid ytterdörrarna. Dörrar som öppnas och stängs noteras, detsamma gäller för kylskåp, mikrovågsugn, skåp och nattygsbord. Om någon sätter sig i soffan registreras detta, liksom om och hur länge sängen används. – Första dagen funderade jag en del på var sensorerna sitter, men sedan glömde jag bort dem. Och all mät- utrustning är integrerad i inredningen, den störde inte mina vanliga rutiner, säger Álvaro Freitas Moreira. Álvaro-modell – Ett integritetsavtal tecknades mellan den boende och lärosätet. Högskolans forskare kan därför inte publicera något vetenskapligt med det här försöket som grund. Men det hjälpte oss att testa metoderna för att förbättra lägenheten, berättar Wagner Ourique de Morais, forskningsingenjör vid Högskolan. Det var första gången som någon bodde en längre tid i lägenheten. Genom uppgifterna som samlades in kunde forskarna skapa en ”Álvaro-modell” där de såg hans typiska beteende. nattlampor tänds när man lämnar sängen eller att rullgardinen går upp och släpper in dagsljus vid ett visst klockslag. Roliga minnen Som gäst tyckte Álvaro Freitas Moreira att lägenheten hade flera fördelar jämfört med en hotellvistelse. Han fick dessutom lite nyfikna frågor från folk på Högskolan, ett bra sätt att få kontakt när man är på besök. – En kväll när jag hade släckt ljuset upptäckte jag att lampan utanför fortfarande lyste, och gardinen räckte inte till så jag fick gå ut och släcka. Det var nog första gången någon har gått i pyjamas i Högskolans korridorer. Intelligent trygghet Man kan tänka sig en situation i verkliga livet där en person plötsligt ligger kvar i sängen mycket längre än vanligt, inte kommer ut från toaletten eller dylikt. Då kan en signal gå till anhöriga, hemtjänst eller liknande att personen beter sig annorlunda jämfört med modellen. – En intelligent lägenhet ska vara en trygghet för den boende, och den kan också verka som extra säkerhet mot inkräktare när personen inte är hemma, säger Wagner Ourique de Morais och förklarar att ett smart hem kan öka komforten och göra den boende mer självständig. Exempel på det är att Vill du veta mer? Kontakta mig! Wagner Ourique de Morais [email protected] 11 FORSKNING FORSKNING Det behövs ett tydligt och enat varumärke för Högskolans forskning om barns hälsa. Det är syftet med projektet CORE2016. Smart hem blir smartare Hur ljudboken ger bättre hälsa Varje år inträffar cirka 270 000 fallskador i Sverige. En tredjedel av dem sker på äldreboenden och resulterar vanligtvis i höftfrakturer, vilka i värsta fall kan leda till döden. Kan en mörk, varm stämma, som förflyttar lyssnaren till en annan värld, påverka din hälsa? Forskare vid Högskolan i Halmstad undersöker frågan. Fallolyckor sker både inomhus och utomhus och kostar samhället årligen cirka 25 miljarder kronor. Med en ökande andel äldre i befolkningen kommer dessa kostnader att fortsätta att stiga, om inte åtgärder vidtas för att minska skaderisken vid fall. Studier har bland annat visat att hårda underlag ger uppkomst till höftfrakturer, men få studier har preciserat hur golvets utformning påverkar allvarligheten av skadan. Golvets konstruktion som skydd I projektet Golvmaterial mot fallskador, där Högskolan i Halmstad samarbetar med bland annat företag inom golvbranschen, studeras olika golvmaterial för att öka förståelsen för hur vi kan utveckla golvkonstruktioner med egenskaper som på sikt kan minska risken för höftfraktur vid fall inomhus. Exempel på parametrar som kan påverka både fallets och skadans karaktär är stötdämpning och friktion. I projektet har hittills utvecklats ett portabelt mätinstrument, som utifrån en mekanisk materialmodell beräknar hur ett golvmaterial ger efter vid en stöt motsvarande ett fall. Det vidare arbetet avser att validera denna metod, samt vidareutveckla de övriga mätmetoderna och ta fram ett fallskadeindex baserat på mätdata. Visionen är att projektet ska leda till ett fallskadeindex baserat på mätningar av stötdämpning, deflektion och friktion. Detta index ska kunna användas i standardiseringsprocessen samt vid test och utveckling av golvmaterial för användning i offentliga miljöer, exempelvis golv inom äldrevård och sjukvård. Mätinstrument utvärderas Berättarens betydelse Ett valideringsarbete av mätinstrumentet pågår vid Högskolan i Halmstad. Mätinstrumentet testas och utvärderas också i förhållande till de biomekaniska skademekanismer som sker vid fall. Inom den strategiska forskningssatsningen Framtidens lärande bedrivs ett projekt inom området digitalisering och auditiv kultur. Syftet är att studera berättarröstens hälsofrämjande effekt. Vill du veta mer? Kontakta mig! Hans Löfgren [email protected] 12 De flesta av oss väljer ur vårt digitala mobilarkiv vilken musik vi vill lyssna på vid ett visst tillfälle, för att förstärka en känsla eller skapa en viss sinnesstämning. Även om denna känsloreglering ofta sker omedvetet bidrar den till vårt välbefinnande i vardagen. Fungerar uppläst skönlitteratur på liknande sätt? Kan detta vara en bidragande orsak till ljudbokens ökande popularitet? I ett pilotprojekt, i samarbete med Halmstads kommun, har en roman av Virginia Woolf använts som ljudterapi för personer med utmattningssyndrom. En slutsats är att textens semantiska och strukturella komplexitet, det vill säga en ytterligare kognitiv belastning, delvis upphävs genom berättarens stora vokala register. Berättaren bidrar därmed till både förståelse och emotionell anknytning. Vidare stimulerar aktiviteten till egenmakt då lyssnarna genom olika ljudfilter tar initiativ till att ”manipulera” berättarrösten för att representera egna känslolägen. Den digitala ljudboken kan således betraktas som en hälsoteknologi. Lyckad forskning får fortsätta Som ett resultat av uppmärksamhet från ljudboksförmedlaren Storytel, ljud- och talboksbibliotekarier i regionen och Dyslexiförbundet, går nu projektet in i en ny fas med fokus på ljudboksteknologi och särskilda behov inom skola, kultur, vård och omsorg. Att ”läsa med öronen” ligger helt klart i tiden och Högskolans nyinvigda Digitala laborativa centrum (DLC), som har lokaler för att både avnjuta och producera digitalt ljud, skapar möjligheter som inte har funnits tidigare. Vill du veta mer? Kontakta mig! Cecilia Björkén-Nyberg [email protected] 13 FORSKNING FORSKNING Golvmaterial mot fallskador Svensk hälsoinnovations- Alla ska kunna träna och idrotta Det övergripande syftet med ONCIRIprojektet (Open Norm Critical Innovation for Relational Inclusion) är att gemensamt utveckla och utvärdera idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar. Tillsammans med Eleiko Group AB och Rantzows Sport AB arbetar forskare vid Högskolan i Halmstad genom samverkan med barn, lärare och teknisk personal på företag för att lösa dessa frågor. Projektet ska öka delaktigheten inom området idrott och hälsa i skolan. Genom att utveckla idrottsredskap för inkludering, stärks dessutom samverkansparternas varumärken. Lekfulla material och ” Idrott rörelse för alla ur ett normkritiskt perspektiv känns helt rätt för oss” Rantzows Sport Resultaten visar att det är viktigt att kunna utöva aktiviteter tillsammans med de andra klasskamraterna. Barnen vill gärna bygga upp och ihop olika idrottsmaterial för att använda dem i lekar och aktiviteter. Det är också viktigt att kunna greppa och hålla om materialet. Resultaten från intervjuer med barn, med och utan funktionsnedsättningar, samt enkäter till idrottslärarna har analyserats och diskuterats med företagen. Det finns ett behov av lekfullt material samt guider, manualer och instruktionsfilmer som stöd för användning. Det verkar inte förekomma träning med vikter eller tyngder i dagsläget. Lett till prototyper Barnen berättar om rörelseglädje på lektionerna, men att det kan vara svårt med motoriken och muskelstyrkan. Rantzows Sport utvecklar Sportblock, olika byggstenar som går att bygga ihop, där speciellt fokus ligger på hur Vid möten med företagen har bland annat olika prototyper och idrottsmaterial diskuterats och provats inom projektgruppen. sammanfogningen ska ske mellan olika delar av materialet. Rantzows arbetar även med olika slag av förvaring, exempelvis en vagn eller hylla med tydlig märkning. Eleiko utvecklar Sand Glove, handskar med olika tyngd för styrketräning och lek. Eleiko är klar med sin prototyp Sand Glove, för användningsområden inom såväl skola som idrottsrörelse. När prototypen är levererad kommer den att testas i olika skolklasser. Olika färger och ytmaterial diskuteras och kommer att testas. Eleiko arbetar vidare med lösningar kring materialets vikt och tillgänglig förvaring. Vill du veta mer? Kontakta mig! Lars Kristén [email protected] 14 En inbjudan till Tunisien gav Fawzi Halila, docent i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad, möjlighet att hålla en kurs i Entrepreneurship Management and Innovation för studenter vid tekniska högskolan i Sousse (ENISo). Studenterna läser en så kallad professionell master, en utbildning för ingenjörer som vill starta företag. Förutom traditionell undervisning höll Fawzi Halila en stor workshop på temat m-health. – Workshoppen utgick från Alexander Osterwalders Business Model Canvas där fem studentgrupper fick ta fram varsin produkt eller tjänst utifrån den specifika tunisiska kontexten. Modellen går ut på att skapa prototyper av tekniken och affärsmodellen. Därefter kunde studenterna vrida och vända på de olika delarna av modellen tills de fann den prototyp av produkten eller tjänsten som passade bäst. Workshoppen resulterade i fem mycket intressanta idéer och samtliga grupper funderar på att starta företag, säger Fawzi Halila. Det var universitets rektor, professor Faysal Mansouri, och professor Zoubeir Tourki vid tekniska fakulteten i Sousse, en stad ett tiotal mil från Tunis, som bjöd in Fawzi Halila. Kontrasterna till svensk pedagogik visade sig vara större än Fawzi Halila hade väntat sig. – De är vana vid predikningar från en lärare som står på ett podium, där studenterna sitter och lyssnar på vad som sägs. När jag med min svenska pedagogik började blanda teori och praktik samtidigt som jag förde dialog med dem, blev de förvånade och lite ställda. Men allt eftersom vande de sig och diskussionerna mellan oss blev goda. De var inte heller vana vid grupparbeten och det gav mig goda möjligheter att utmana dem, berättar Fawzi Halila. Reflektioner på hemmaplan Väl tillbaka i Halmstad kunde han se tillbaka på en spännande och lärorik tid i Tunisien. att ta med mig hem till Sverige, säger Fawzi Halila. Tillbaka till Tunisien Efter en tid kom en ny inbjudan till Fawzi Halila. Han bjöds in till invigningen av Sveriges ambassad i Tunis tillsammans med bland andra utrikesminister Margot Wallström. Fawzi Halila bjöds in dels för sina kontakter i landet, dels för att visa på samverkan mellan akademi och näringsliv. – Svenska företag är väldigt intresserade av den afrikanska marknaden och tunisiska studenter är en bra ingång. Bland annat för att de talar franska, precis som stora delar av Afrika. Vi tittar redan på möjligheter med pilotprojekt såväl som utbytesprojekt mellan forskare, doktorander och studenter, avslutar Fawzi Halila. – Det var intensivt arbete och det blev fler timmar med studenterna än vad som var planerat men det gav mig inspiration m-health Business Model Canvas m-health är en förkortning av mobile health och en term som används för nyttjandet av mobila enheter, såsom mobiltelefoner och surfplattor, för vård och omsorg. m-health kan ses som en underkategori till det som benämns e-hälsa. Modellen är ett verktyg för att visualisera och förstå olika aspekter av en affärsmodell. Med hjälp av verktyget kartläggs viktiga resurser, intressenter och kassaflöden. Modellen kan användas för att identifiera nya möjligheter och skapa nya affärsmodeller för nystartade eller befintliga företag. Vill du veta mer? Kontakta mig! Fawzi Halila [email protected] 15 UTBILDNING FORSKNING ONCIRI-projektet utvärderar och utvecklar idrottsredskap så att alla barn kan delta. Produkterna testas och skapas tillsammans med barn, lärare och företag. undervisning i Tunisien Vill du veta mer? Kontakta mig! Avancerad- och forskarnivå Under sommaren 2016 genomfördes Health Innovation Summer School Forskarnivå Grundnivå •Perspektiv på hälsoinnovation I, 7.5 hp •Utvecklingsprojekt med fokus på hälsoinnovation 15 hp 16 Studentprojektet är baserat på litteraturstudier. Resultatet visar att om sjuksköterskor upplever en god arbetsmiljö, förbättras både deras och patienternas känsla av omvårdnadskvaliteten. Arbetsbelastning är en kritisk punkt för omvårdnadskvaliteten. Att ingå i ett välfungerande team, med god kommunikation, förbättrar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Ytterligare viktiga faktorer är lönenivå, karriärmöjligheter, kompetensutveckling och att sjuksköterskor finns representerade på beslutsfattande nivåer. eveland, M se Kl e alin r e W Th n Med stöd av Tema hälsoinnovation har fristående kurser utvecklats på grund-, avancerad och forskarnivå. Under 2017 *HISS genomförs kurser på samtliga nivåer. Halmstad Health Innovation Summer School (HISS) arrangeras i augusti 2017. Genom att ta reda på vad i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvaliteten, kan sjuksköterskan få större möjlighet att utforma sin ideala arbetssituation. Detta kan i förlängningen ge den bästa tänkbara omvårdnaden. a Linn Back löv & ma Masternivå •Hälsoinnovation I, 7,5 hp •Hälsoinnovation II, 7,5 hp •Självständigt arbete med inriktning hälsoinnovation 15 hp ”Jag älskar mitt jobb men ...” – aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvaliteten ho m te r HISS •Hälsoinnovation 7,5 hp •Entreprenörskap/nyttiggörande 7,5 hp Projektets syfte är att förstå de bakomliggande orsakerna till arbetsskador i axlar och nacke samt ta fram ett koncept för att underlätta och eventuellt förebygga problem vid arbete med armarna ovanför axelhöjd. Inom yrken där arbete med armarna ovanför axelhöjd utförs påvisar fakta att skador i axlar och nacke är ett återkommande problem. Arbetsställningen stoppar blodflödet i axelns muskler, vilket orsakar smärta och obehag. Redan vid rakt utsträckt arm blir trycket så högt att blodflödet stoppas helt och vid arbete med extra belastning, som material eller verktyg, ökar riskerna för ännu allvarligare skador. Projektresultatet är ett hjälpmedel i form av en ryggplatta med två lyftarmar med armstöd som sitter på varsin sida. Genom gasfjädrar hjälper armstöden till med kraft att hålla armarna upplyfta och förflyttar på så vis belastningen från axelmuskulaturen till bål- och höftregionen. Christian T et Utbildningar i hälsoinnovation och nyttiggörande Wagner Ourique de Morais [email protected] Avlastare för axelparti Svahn Läs mer om några av studentprojekten på nästa sida. Sunwell är utvecklad för att kunna tillverkas i det land som den ska säljas i. Produkten kommer med andra ord också att bidra till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Tillverkningen är anpassad så att det inte ska krävas dyra och komplicerade metoder, detta för att underlätta produktion på mindre utvecklade platser. Lina I utbildningarna på Högskolan i Halmstad genomförs varje år flera innovations- och utvecklingsprojekt. Dessa leder fram till innovationer i form av produkter, tjänster eller rapporter. Studentprojekten visas vid ett flertal tillfällen, exempelvis under den årliga examensutställningen Utexpo. På avancerad- och forskarnivå kommer kurser i hälsoinnovation starta under hösten 2017. er Ing varsson Hälsoinnovationsmoment i utbildningen (HISS) i samarbete med Uppsala universitet. HISS vände sig till masteroch doktorandstudenter nationellt och internationellt. Läs mer om HISS 2016 på nästa uppslag. Sunwell är en produkt som har utvecklats för att kunna erbjuda drickbart vatten till hushåll runt om i världen. Den fungerar med enbart solljus och har ett system som automatiskt anpassar sig efter sin omgivning. Produkten kan tillfredsställa vattenbehovet för en familj på upp till sju personer och ger en säker och enkel källa till en av människans viktigaste resurser – rent vatten. ch Kursen Perspektiv på hälsoinnovation lockade studenter från programmen i biomedicin, utvecklings-, mekatronikoch civilingenjör i datateknik vid Högskolan. Studenterna fokuserade på problem relaterade till nattillsyn och färdtjänst för äldre och personer med funktionsnedsättning. oc h so Perspektiv på hälsoinnovation är en tvärvetenskaplig kurs på grundnivå som är tillgänglig för samtliga studenter på Högskolan i Halmstad. Vid kursens slut förväntas studenterna förstå de problem och processer som är kopplade till hälsoinnovation. Detta ska uppnås genom tvärdisciplinära samarbeten mellan de deltagande studenterna, både under föreläsningar och genom projekt. Studenterna uppmuntras att söka kunskap från sina egna ämnesområden och därigenom utveckla förståelse för hur olika färdigheter och kunskaper kan kombineras för att främja utvecklingen av nya hälsoinnovationer. s Sundmark and UTBILDNING Tema hälsoinnovation bidrar till att integrera kunskapsområden vid Högskolan i Halmstad. På lärosätet finns flera utbildningar som inriktas på hälsoinnovation, både som kurser och moment i programspecifika utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå. Sunwell – system som renar vatten Jon a ex Al Hälsoinnovation i utbildning 3 studentprojekt 2016 Internationell sommarskola Health Innovation Summer School är ett av Tema hälsoinnovations initiativ för att öka kunskap och samverkan kring ämnet hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad. Tillsammans med Uppsala universitet genomfördes HISS med ett 50-tal studenter från åtta länder. HISS är en fortsättning på kursen Entrepreneurship and Health som leddes av Natalia Stambulova, professor vid Högskolan i Halmstad, mellan 2009 och 2014. De deltagande studenterna studerar samtliga på master- eller forskarnivå med olika inriktningar, bland annat biomedicin, psykologi, datorvetenskap, ekonomi och fysioterapi. – Uppslutningen var god med tanke på att det var första gången som vi genomförde den här typen av sommarskola. Alla studenter, både från Högskolan och från andra lärosäten, bidrog till stor del till både innovationsrika dialoger och workshoppar samt till den goda stämning som var tydlig för oss som organiserade dagarna, säger Ingela Skärsäter som är programchef för Tema hälsoinnovation. ” 18 Jag tyckte att schemat var intressant. Det gjorde mig nyfiken och jag anmälde mig direkt.” Internationella föreläsare Under de tre dagar som HISS genomfördes deltog en rad föreläsare och workshopledare från arrangörerna Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet. Bland föreläsarna fanns bland andra Magnus Holmén, professor på Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, som föreläste om orsaker till och konsekvenser av innovation. Helena Grönqvist, forskare vid Uppsala universitets projekt U-CARE, talade om patient- och medborgarmedverkan i forskning. Helena Grönqvist var en av de ansvariga arrangörerna från Uppsala. – Vårt samarbete med Högskolan i Halmstad fungerade väldigt bra. Det är spännande att kombinera styrkorna hos en relativt ung högskola med innovativ verksamhet med ett stort anrikt universitet med sin bredd och erfarenhet. Vi ser fram emot fortsatt samarbete både vad gäller undervisning och förhoppningsvis även forskning, säger Helena Grönkvist. Förutom de svenska föreläsarna fanns även Lars Elbæk och Erik Zijdemans från Syddansk universitet på plats och höll en föreläsning om hälsoinnovation från innovationsteori till tillämpad forskning. Även professor Geoffrey Williams från University of Rochester, USA, höll en uppskattad föreläsning om hälsoinnovationer som bygger på motivationsteorier. Bland andra höll Laura Kukkola, doktorand från Uppsala universitet, en välbesökt workshop om participatorisk forskning, dess utmaningar och möjligheter. Parallellt genomförde Wagner Ourique De Morais och Jens Lundström, från Högskolan i Halmstad, en workshop i visningslabbet Halmstad Intelligent Home med titeln Teknik och metoder för ett boendeassisterat smart hem. Workshoppar genomfördes också om bland annat nyttan av interaktiva skolmöbler för aktivitetsnivån hos danska skolbarn samt innovation och internationalisering ur ett hälsoperspektiv. Health Innovation Summer Schools andra omgång genomförs i Halmstad under sommaren 2017. Vill du veta mer? Kontakta mig! Brett utbud av workshoppar Utöver föreläsningar ordnades även workshoppar med olika inriktningar utifrån ett hälsoinnovationsperspektiv. Karin Weman-Josefsson [email protected] 19 UTBILDNING Genom ett unikt samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet arrangerades i augusti 2016 Health Innovation Summer School (HISS) som ett led i att lyfta samverkan och forskning kring hälsoinnovation. Satsningen fortsätter sommaren 2017. Under hösten hölls flera workshoppar med hemtjänstgrupperna från Oskarström och Pålsbo. HICube Hälsoinnovation får egen testmiljö växlar upp Projektets analysperiod avslutades i juni 2016. Rapporten visade dock inte tillräckligt tydligt vilka insatser som skulle prioriteras i kommande genomförandefas. Styrgruppen, som tillsattes i maj, beslutade därför i samråd med finansiären Europeiska socialfonden (ESF) att reducera projektets omfattning till två tredjedelar av den ursprungliga budgeten. Lyckat delprojekt Under 2016 har HICube Kompetenta vården medverkat i ett utvecklingsarbete i två hemtjänstgrupper inom hemvårdsförvaltningen i Halmstads kommun. Delprojektet, som kallas Trygg hemtjänst, fortsätter under 2017. Hittills har arbetet inneburit utvärdering och utveckling av det innovativa arbetsklimatet, observationer hos personal och kunder samt kreativa idégenereringsprocesser i workshoppar med hemtjänstpersonal och enhetschefer. På detta sätt har verksamheternas behov och möjligheter synliggjorts i ett inkluderande utvecklingsarbete, som kan utgöra en god grund för kommande verksamhetsutveckling. Välbesökt konferens Den välbesökta konferensen First Health Innovation Day arrangerades i augusti tillsammans med systerprojektet HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena. Konferensen lockade över 200 personer från samverkansparterna till Tylösand. Läs mer på nästa uppslag. Komplett styrgrupp Styrgruppens bemanning innebär att denna har mandat att fatta beslut och öppna nödvändiga dialogytor gentemot projektets målgrupper. Följande fokusområden har styrgruppen prioriterat: • läkarmedverkan i hemsjukvård • hälsofrämjande/förebyggande åtgärder • trygg hemgång för äldre (65+) Styrgruppen består av Anders Nelson och Magnus Clarin (projektägare för de båda HICube-projekten på Högskolan i Halmstad), Kjell Ivarsson (närsjukvårdschef, Region Halland), Lillemor Berglund (förvaltningschef, Vård och omsorg i Kungsbacka kommun) samt Jennie Vidal (förvaltningschef, hemvårdsförvaltningen i Halmstads kommun). Därutöver har önskemål framkommit om att arrangera återkommande seminarier med omvärldsbevakning beträffande samhällets digitalisering. Under januari 2017 genomförs därför ett första seminarium för vård- och omsorgsverksamheter i Halland under rubriken Samhällets digitalisering ställer nya krav. Detta seminarium genomförs i samarbete med Taktisk grupp e-hälsa, som är en del av den regionala samarbetsstrukturen. Planering pågår för fullt för återkommande seminarier i samarbete med olika enheter och verksamheter i Halland. Vill du veta mer? Kontakta mig! En behovsorienterad arena för hälsoinnovationer skapar utrymmen för möten mellan slutanvändare, offentlig sektor, näringsliv och akademi. Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) har en central roll för utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster i samverkan mellan näringsliv, akademi, vård och omsorg i Halland. Hälsoteknikcentrum Halland har genom åren utvecklat en metodik för att snabbt utvärdera idéer, skanna behov och skapa förståelse för teknikens möjligheter inom vård och omsorg. Året inleddes med att tydliggöra en inriktning för verksamheten på ”Framtidens vård och omsorg med hemmet som bas”. Stort fokus lades på att utveckla metoder för test och utveckling inom den halländska vården och omsorgen. Detta som ett led i målet att skapa en testbädd i Halland under namnet TestMiljö Halland. Halva projekttiden har gått i det EUfinansierade projektet HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena och verksamheten går nu in i en allt tydligare produktionsfas. Testbädd Verksamhetens fokus Under 2016 initierades arbetet med att planera långsiktiga finansieringslösningar för verksamheten. Dessutom ett profilerings- och konceptualiseringsarbete för verksamheten och tjänsterna: • • • • innovationsprojekt TestMiljö Halland klusterinitiativ studentverksamhet I TestMiljö Halland skapades strukturer och juridiska avtal för tryggt och säkert genomförande av tester. Genom TestMiljö Halland kan tester och utvärderingar effektiviseras och målet är att minimera de utmaningar som kan uppstå vid förfrågningar om och i genomförande av tester. Ett annat fokusområde, som påbörjades 2016 och fortsätter under 2017, är utveckling av ett klusterinitiativ för att ytterligare stärka samverkan mellan näringsliv, vård- och omsorgssektor samt akademi. Under 2016 engagerade Hälsoteknikcentrum 15 företag och innovatörer och genererade 10 nya produkter och tjänster. 38 projekt och 8 demonstratorprojekt är genomförda. Hälsoteknikcentrum deltog på 12 nationella branschmässor och genomförde 117 idérekryteringsaktiviteter. 2016 lanserades en ny webbplats: halsoteknikcentrum.hh.se Vill du veta mer? Kontakta mig! Gerry Andersson Anne-Christine Hertz [email protected] [email protected] HICube-projekten genomförs i samarbete med: 20 21 SAMVERKAN SAMVERKAN Socialfondsprojektet HICube Kompetenta vården växlar upp, med reducerad budget men med tydlig inriktning och avgränsning, för att stödja de halländska vård- och omsorgsverksamheternas utveckling. Halländsk hälsoinnovation på agendan Runt 200 deltagare från region, kommun, akademi och näringsliv samlades i ett soligt Tylösand på First Health Innovation Day i slutet av augusti 2016. Konferensen anordnades genom HICube-projekten i samverkan mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland, de halländska kommunerna och näringslivet, med stöd av Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. – Det var en dag för kunskapsspridning och kunskapsutbyte men det var också ett bra tillfälle att sätta ett ansikte på vårt samverkansarbete och utveckla de personliga relationerna, säger Gerry Andersson från Högskolan i Halmstad som är projektledare för HICube Kompetenta vården. Första upplagan First Health Innovation Day var den första upplagan av ett årligt återkommande evenemang där utmaningar, nutid och framtid i förhållande till hälsoinnovationer kan diskuteras och problematiseras. Inspirationsföreläsaren Olof Röhlander var en av talarna. 22 – Eftersom vi vuxna är en generation som arbetar med barn som befinner sig i en ”teknisk” generation, är det viktigt att vi lär oss om hur tekniken fungerar samt hur den påverkar oss i samhället. Jag har en roll som ingår i elevhälsan och måste därför försöka möta den skenande psykiska ohälsan. Hur det rent praktiskt ska gå till är svårt att säga, dock är jag medveten om att alla kommuner i Sverige försöker möta frågan om hur den digitala samhällsutvecklingen kommer att gå till, säger Christoffer Eliasson. Temat för dagen var Is smart really smart? och utmanade begreppet smart i koppling till vård och omsorg. Bland talarna fanns bland andra inspirationsföreläsaren Olof Röhlander och innovationsforskaren Leif Denti, som forskar om innovationspsykologi vid Göteborgs universitet. – Vi fick en bra blandning mellan forskning och framtidstro för att lyfta de utmaningar som finns inom just hälsoinnovation, säger projektledaren Jens Lundström vid Högskolan i Halmstad om dagen. Förutom Olof Röhlander och Leif Denti talade även Patrik Sundström från Sveriges kommuner och landsting. I sin föreläsning, Den digitala vägen till morgondagens vård och omsorg, problematiserade han digitalisering och dess förutsättningar och konsekvenser. bra med lagom mycket samarbetsövningar, säger Åsa. Kreativa workshoppar Bland övriga workshoppar fanns diskussionsforum kring teknikens möjligheter, och metoder rörande lärprocesser bland medarbetare i en organisation samt etik i teknikanvändandet. Under dagen hölls flera kreativa och informativa workshoppar med workshopledare från Högskolan i Halmstad, Region Halland, andra lärosäten och näringslivet. – Bland annat var det väldigt roligt att Susanne Frennert från Lunds universitet, som disputerar på just robotar i äldrevården, tackade ja till att hålla i en workshop, säger Jens Lundström. Susanne Frennert lyfte frågan om hur robotar kan underlätta eller kanske till och med effektivisera vården. Frågan problematiserades och bland annat diskuterades huruvida robotar bidrar till möjligheter samtidigt som de kan begränsa människans autonomi. Edward Mauser från Affecto höll en workshop om Remote monitoring och projektet HEKA, en intelligent toalett. Produkten har utvecklats i nära samarbete med Hälsoteknikcentrum Halland med ambitionen att bidra till en hållbar sjukvård. Åsa Johnsson som är kommunikatör på Region Halland lyfte också bredden på konferensen. Med på dagen fanns även seniordansgruppen Postbaletten, som framförde ett dansnummer till såväl klassisk som modern musik, samt Göteborgs improvisationsteater som inspirerade deltagarna med reflektioner mellan föreläsningarna. Second Health Innovation Day kommer att genomföras under sommaren 2017. HICube-projekten är samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland, de halländska kommunerna, näringslivet samt Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projekten syftar till att möta stora samhällsutmaningar genom verksamhetsnära kompetensutveckling samt utvecklingsinsatser av identifierade behov hos samverkansparter. – Det var en inspirerande dag! Variationen mellan workshopparna var En av deltagarna var Christoffer Eliasson, skolpsykolog i Varbergs kommun, som tyckte att First Health Innovation Day var givande för den digitala samhällsutvecklingen. 23 SAMVERKAN First Health Innovation Day samlade deltagare från hela Halland för att tillsammans diskutera och inspirera kring ämnena hälsoinnovation, etik och begreppet smart ur ett teknikperspektiv. Digitalt laborativt centrum Ett nyöppnat labb, innovationer och digitala testmöjligheter. På Digitalt laborativt centrum (DLC) möts forskare, studenter och externa samverkansparter för att tillsammans ta sig an framtidens utmaningar. Digitalt laborativt centrum vid Högskolan i Halmstad är en kreativ, högteknologisk och laborativ miljö på 750 kvadratmeter, där fokus ligger på lärande och kultur. och syftar till att bli en regional mötesplats i det digitala samhällets framkant. DLC är till sin utformaning en arena där interna och externa intressenter kan skapa och genomföra utbildningar, forska och prova olika digitala verktyg. DLC vänder sig både till målgrupper inom Högskolan – forskare, lärare och studenter – och till externa samarbetsparter. Det kan till exempel vara yrkesverksamma lärare, elevgrupper inom skolan, kulturinstitutioner, företag eller andra intresseorganisationer ”En gemensam plats där olika discipliner möts” Digitala möjligheter DLC vänder sig till forskare, lärare, studenter, organisationer och företag, I DLC finns den senaste utrustningen inom visualisering, simulering, design och teknik som öppnar möjligheter att på nya och visuella sätt förmedla komplex eller abstrakt information. Här finns också utrustning inom VR (virtual reality), digitala labbmiljöer, skapanderum och en kommunikationsstudio. Ett amerikanskt koncept, inspirerat av en rörelse där man skapar alltmer själv, finns nu i Halmstad. Med möjligheter för utskrifter i 3D, lödning, gjutning och mycket mer ger Fab Lab både studenter, forskare och samverkansparter möjlighet att testa och utveckla nya produkter. DLC ska användas i utbildning, forskning och utvecklingsprojekt och fungera som en så kallad ”makerspace”, en kreativ miljö som bygger på kunskapsdelning och tillgång till verktyg för att förverkliga idéer vilket öppnar möjligheter för samarbete och testning kring hälsoinnovation. Fab Lab i Halmstad etablerades 2015 och är en arena för forskning och utbildning med fokus på nyskapande produktlösningar. Fab Lab, en förkortning av Fabrication Laboratory, är ett eget varumärke och ett koncept utvecklat vid Massachusetts Institute of Technology i Boston, USA, kanske mer känt som MIT. En grundläggande komponent i konceptet är ökad öppenhet och samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och enskilda privatpersoner, enligt den så kallade makerrörelsens modell. Exempel på resurser och utrustning i DLC: • Rum och utrustning för visualisering, syntes, simulering och design • Hjärnverket – labbmiljö för digitalt och analogt aktivt lärande för grundskolan inom matematik, teknik och naturvetenskap • Skapanderum – för digitalt och analogt aktivt lärande • The Black Box – för film, dialog, föreläsningar, teater, etc. • Kommunikationsstudio – inspelning av video, ljud, dialoger, musik och undervisning • Mötesrum – för digitala eller analoga möten, workshoppar, undervisning och dialoger 24 FAB LAB Makerrörelsen förenar hantverk och teknik i ett ”makerspace”, där vem som helst kan tillverka i princip vad som helst på en plats med olika produktions- och prototypmaskiner. Vill du veta mer? Kontakta mig! – Vi vill skapa en öppen verkstad som har förutsättningar att utveckla fysiska, skräddarsydda innovationer som kan förenkla vardagen för många människor, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och projektledare för Fab Lab. produktionskostnaderna. Skräddarsydda lösningar som anpassas till användarens specifika behov kostar som regel för mycket att ta fram. – Genom att applicera 3D-teknik på ett spännande innovationsområde som hjälpmedelsteknik hoppas vi kunna göra riktade insatser och samtidigt utveckla ett generellt arbetssätt där vår 3D-teknik ingår som ett kraftfullt stöd för innovationsprocesser. Detta gör vi inom ramen för forskningsprojektet Easy Life with 3D som vänder sig specifikt till personer med funktionsnedsättning, samtidigt som möjligheter till kommersialisering utvärderas. Det innebär i praktiken ett innovationsstöd från individuella behov till idé, produkt och lansering, säger Bengt-Göran Rosén. Vill du veta mer? Kontakta mig! Hälsoinnovativt perspektiv Hjälpmedel utvecklas i dag oftast genom traditionella innovationsprocesser med krav på volym för att täcka Håkan Cajander [email protected] Bengt-Göran Rosén [email protected] 25 Tema hälsoinnovation – vad händer i världen och hur möter vi det? Det står stora utmaningar för dörren, för Halland, Sverige och resten av världen. Tema hälsoinnovation arbetar för att möta dem. Men vilket ansvar har forskarvärlden? Vilket ansvar har Högskolan i Halmstad? Det råder inga tvivel om att hälsa är en av vår tids stora utmaningar. En spaning in i framtiden skapar en blandning av osäkerhet och förväntan. Vi vet däremot att den snabba utvecklingen inom alla områden i samhället påverkar oss människor och vi kommer att möta och delta i förändring överallt. En del förändringar kommer oannonserade, andra har vi möjlighet att förutspå. Exempel på redan kända förändringar är ökningen av fetma och kroniska sjukdomar, en åldrande befolknings behov, klimatförändringar, ensamhet och ökad ojämlikhet i folkhälsan. På vilka sätt dessa utmaningar kommer att påverka människan och samhället beror till stor del på hur vi, medborgare och forskare, politiker och näringsliv, hanterar dem. Högskolan i Halmstads roll Hur kan Högskolan i Halmstad möta de förutspådda hälsoutmaningar som vi ser? Vilket ansvar har vi som lärosäte att bidra till lösningar på dessa utmaningar? 26 Stort ansvar, vill jag påstå, vilket också uttrycks tydligt i Högskolans forskningsoch utbildningsstrategi. Vi har möjlighet att i allt större utsträckning ta fram kunskap och nya metoder för att stödja en hälsosam livsstil för medborgarna. Vi kan bidra till att öka förutsättningarna för människor att röra sig tillräckligt, ha ett hälsosamt alkoholintag, äta god och nyttig mat samt att skapa ett samhälle där människor känner sig delaktiga och trygga. Allt detta ger effekt på hälsan. Tusentals vetenskapliga studier visar det. Teknikens möjligheter Teknikens utveckling skapar stora möjligheter. Utmaningen ligger i att inte bara göra tekniken tillgänglig för människor. Framför allt måste vi bli bättre på att förutsäga hur digitaliserade metoder kommer till nytta så att människor får möjlighet att omsätta det i sin vardag. Därför är det viktigt att Högskolan i Halmstad fortsätter att utveckla hälsoforskningen som ett integrerat kunskaps- område baserat på nära samarbete mellan forskning och utbildning i samverkan med omgivande samhälle. Ingela Skärsäter, programchef Utblick 2017 • Identifiera och starta nya CORE-projekt • Utveckla synergiprojekt med fokus på hälsoinnovation inom KK-miljö • Implementera utbildning i hälsoinnovation och entreprenörskap på grund-, avancerad- och forskarnivå • Forskarskola – förutsättningar för en internationell forskarskola • Internationella gästprofessorer • Advisory board för Tema hälsoinnovation Vad säger forskningsmiljöerna? I forskningsmiljön CLKS finns i dag flera akademiövergripande samarbeten kopplat till Tema hälsoinnovation. Ett exempel är projektet Läsfrämjande, empati och social hållbarhet, där en konferens ska genomföras tillsammans med Region Halland och forskare vid Högskolan i Halmstad. Det finns även samarbete med Akademin för hälsa och välfärd om empati inom sjuksköterskeutbildningen samt medicinsk humaniora vid Göteborgs universitet. Dessutom har ett samarbete initierats som handlar om utveckling och tillämpning av digitala kommunikationsstöd, som stärker kvaliteten i barn- och ungdomshabilitering. Inom CLKS finns även ett projekt kopplat till nätverket RISP (Research on innovation in a societal perspective) som handlar om att åstadkomma en generell kunskapshöjning kring sociala innovationer. Pernilla Nilsson, forskningsledare Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS) CVHI ska under 2017 utveckla en lärosätesövergripande ansökan om en synergi inom hälsoinnovation. Synergin baseras på tre olika projekt och fokuserar på värden av användarmedverkan och modeller för hur användare kan involveras i forskning och utveckling. CVHI kommer också under året att medverka till att utveckla hållbar uppväxt som ett högskoleövergripande styrkeområde inom hälsoinnovation för tvärvetenskaplig forskning, samverkan och tillämpning.Vidare kommer Akademin för hälsa och välfärd erbjuda utbildning på masternivå inom hälsoinnovation. Detta gör det möjligt för studenter vid Högskolans alla masterprogram att profilera sin masterexamen inom hälsoinnovation. Petra Svedberg, forskningsledare Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) EIS ska under 2017 arbeta i ett EU-projekt, The use of computational techniques to improve compliance to reminders within smart environments, och i ett VR-projekt, Active at Work: Individbaserat beslutsstöd för att främja fysisk aktivitet och egenvård på arbetsplatsen för personer med artros, tillsammans med Lunds universitet. EIS fördjupar under 2017 att fördjupa samarbetet med Hallands sjukhus Halmstad i projektet An intelligent patient management system to drive value-based healthcare delivery. Projektet Känna, forma, dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld fortsätter i samarbete med Lunds universitet. Programmet Digital design och innovation genomför Designstudio hälsa. Mohammad Mousavi, forskningsledare Halmstad embedded and intelligent systems research (EIS) Inom RLAS kommer flera projekt med fokus på hälsoinnovation att utvecklas under 2017. Förutom projekten Easy Life with 3D och Golvmaterial mot fallskador påbörjas forskning om kommunikation av osäkerheter i miljöriskbedömning för att minska negativa hälsoeffekter. Forskningen sker i samarbete med forskare från EIS. Forskningen inom området hållbar uppväxt, i samarbete med forskare på CVHI, fortlöper. Ann Bremander, forskningsledare, Rydberg laboratory of applied sciences (RLAS) CIEL kommer att vidareutveckla forskningen kring hur företag förnyar sina verksamheter genom internationalisering och hur ny teknik möjliggör nya produktionssätt och kundgrupper. Bland annat görs en analys av hur MedTech-företag bör arbeta för att framgångsrikt kunna hantera sina affärsmodeller på olika internationella marknader. CIEL ska också analysera hur hälsoföretag förnyar sin affärsverksamhet med hjälp av digital produktion. Ett exempel är Easy Life 3D, ett projekt där fysiska hjälpmedel utvecklas för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att studera hur nya hjälpmedel kan kommersialiseras. Magnus Holmén, forskningsledare, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) 27 Högskolan i Halmstad Tema hälsoinnovation Tema hälsoinnovation omfattar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, och ska bidra med innovativa och hållbara lösningar på samhällsutmaningar inom hälsoområdet. Temat ska dessutom stärka Högskolan i Halmstads profil som det innovationsdrivande lärosätet och bidra till ökad välfärd och tillväxt. Arbetet består av insatser som utgår från samhällets och individers behov, samt utveckling av arenor för samverkan mellan aktörer och organisationer från olika delar av samhället. I denna årsberättelse sammanfattas 2016 års verksamhet. Vill du veta mer? Kontakta oss! Ingela Skärsäter [email protected], programchef Gerry Andersson [email protected], koordinator Rickard Wessberg [email protected], kommunikatör Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: [email protected] www.hh.se Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, mars 2017. www.hh.se/halsoinnovation
© Copyright 2024