1. No category

Tema
hälsoinnovation
Årsberättelse 2016
Innehåll
Introduktion
Hälsoinnovation för samhällsnytta 4
Internationellt utbyte en vital del av forskningen 6
Årets framsteg 8
CORE2016 Hållbar uppväxt 10
Smart hem blir smartare 11
Golvmaterial mot fallskador 12
Hur ljudboken ger bättre hälsa 13
Alla ska kunna träna och idrotta 14
Svensk hälsoinnovationsundervisning i Tunisien 15
Hälsoinnovation i utbildning 16
Internationell sommarskola 18
HICube-projekten 20
Halländsk hälsoinnovation på agendan 22
Labb 24
Utblick 2017 26
Tema
hälsoinnovation
Välkommen!
Högskolan i Halmstads satsning på Tema
hälsoinnovation är nu inne på sitt tredje
verksamhetsår. Under 2016 identifierades
hälsoinnovation som ett av lärosätets
två profilområden. Syftet är att stärka
Högskolan i Halmstad som det innovationsdrivande lärosätet, och genom forskning,
utbildning och samverkan bidra till ökad
välfärd och tillväxt i samhället.
Vi har sett många spännande projekt
och verksamheter växa fram under året
och några av dem presenteras på de
kommande sidorna.
Är du intresserad av något särskilt projekt,
kontakta gärna oss som representerar
projekten. Trevlig läsning!
Ingela Skärsäter
professor och programchef
Tema hälsoinnovation
3
Hälsoinnovation
för samhällsnytta
Samhället står inför stora hälsoutmaningar, som måste lösas genom samarbete mellan såväl privata
som offentliga och ideella aktörer. Högskolan i Halmstad och Tema hälsoinnovation arbetar för att
möta dessa utmaningar genom forskning, utbildning och samverkan.
Tema hälsoinnovation är ett tvärvetenskapligt utbildnings- och forskningstema som möter hälsoutmaningar
genom ämnesöverskridande och värdeskapande forskning och utbildning i
samverkan med samhällsaktörer. Temat
karaktäriseras av tre styrande principer.
Innovationerna ska:
• vara behovsrelaterade och ge
samhällsnytta
• vara hållbara och omsättas i
implementering
• utvecklas i samarbete med slutanvändare och företag.
har diskuterats i ledningsgruppen under
året. Modellen ska vara ett stöd för
forskare som vill se var i innovationsprocessen de befinner sig. Syftet med
modellen är att ge en helhetsbild av
processen utifrån slutprodukten/
tjänsten och att stödja, förbättra eller
identifiera de processteg som saknas.
Modellen ska även vara ett stöd i
undervisningen inom hälsoinnovation.
Kunskapstillgångar
Ett annat exempel är det utforskande
arbetet om kunskapstillgångar i relation
till hälsoinnovation, som leds av Fawzi
Halila vid Högskolan i Halmstad och
Patrik Dahlqvist Jönsson från FoU
Halland (forskning, utveckling och
utbildning) vid Region Halland.
Arbetet ska utmynna i vilka kunskapstillgångar som kan identifieras i
relation till det innovationsarbete som
genomförs i kommuner och region.
Arbetet ska bidra till att ge svar på vilka
kunskapstillgångar som krävs för att
möjliggöra utveckling av innovationer
nära den enskilda människan.
Nytt för 2016
• Under året har ett nytt COREprojekt tillkommit, Hållbar
uppväxt, vilket du kan läsa mer om
på sidan 10.
• HISS (Health Innovation Summer
School) genomfördes mycket
framgångsrikt i augusti 2016 och
doktorander och masterstudenter
från åtta länder deltog, läs mer på
sidorna 18 och 19.
• I november 2016 startades en
månatligt återkommande seminarieserie i Tema hälsoinnovations regi.
Seminarieserien ska belysa hälsoutmaningar ur ett forskningsperspektiv.
Läs mer om fler spännande händelser
under året i denna årsberättelse!
Hälsoinnovationsmodell
Ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation består av representanter
för Region Halland, de halländska
kommunerna och samtliga akademier
på Högskolan i Halmstad. Ledningsgruppen är en viktig kunskapskälla
där olika professionella och tvärvetenskapliga perspektiv sammanförs.
Ledningsgruppens uppgift är att
belysa behov utifrån olika perspektiv
och att stimulera till ny kunskap om
hälsoinnovation. Exempel på detta är
den hälsoinnovationsmodell (se modell
till höger) som har utarbetats av Jens
Nygren, professor i hälsoinnovation
vid Högskolan i Halmstad, och som
Ledningsgrupp Tema hälsoinnovation:
Vänster rad nerifrån: Patrik Dahlqvist
Jönsson, Fawzi Halila, Gerry Andersson,
Antanas Verikas.
Mittenraden nerifrån: Ann Ekberg-Jansson,
Magnus Lundblad, Rickard Wessberg.
Höger rad nerifrån: Richard Lindström,
Ann Bremander, Anne-Christine Hertz,
4
Ingela Skärsäter,
Jeanette Sjöberg
Kunskapsspridning och dialog
Hösten 2016 startade Tema hälsoinnovation en seminarieserie som belyser samhällets hälsoutmaningar ur ett forskningsperspektiv. Syftet är att visa vad som görs på Högskolan i Halmstad
inom området hälsoinnovation.
Under seminarierna beskrivs och
diskuteras tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom området hälsoinnovation
med intresserade deltagare från högskola,
region, kommun, näringsliv och
intresseföreningar. Syftet är att visa
arbetet som pågår vid Högskolan inom
området hälsoinnovation samt skapa
en arena där olika intressenter kan
bidra till att utveckla projekten, skapa
nya projekt och diskutera nyttan av
implementering av resultaten i samhället. Projekten är olika långt komna,
vissa står i startblocken och andra har
pågått under flera år.
Tema hälsoinnovations seminarieserie
lyfter frågor om bland annat sociala
medier som drivkraft för hälsa, äldres
självständighet, deltagarstyrd hjälpmedelsutveckling och etik i användandet
av välfärdsteknik.
Två seminarier 2016
Under 2016 genomfördes två seminarier.
Ulf Aagerup, universitetslektor i
marknadsföring vid Akademin för
ekonomi, teknik och naturvetenskap,
var först ut och presenterade projektet
Sociala medier: en drivkraft för hälsa.
Projektet planeras att starta under 2017.
Höstens andra seminarium behandlade
området Intelligent Age Friendly
Homes – säker läkemedelshantering och
ökat välbefinnande, som presenterades
av Margaretha Pejner, universitetslektor
i vårdvetenskap vid Akademin för hälsa
och välfärd, och Wagner Ourique de
Morais, forskningsingenjör vid Akademin
för informationsteknologi.
Fortsättning våren 2017
Under 2017 hålls ett seminarium
den första onsdagen varje månad
med presentation av projekt från
olika akademier på Högskolan.
5
Internationellt utbyte
en vital del av forskningen
Gästprofessorer är ett vanligt
inslag inom akademin och de
nämns ofta, men vad gör de?
Vad tillför de ett lärosäte som
Högskolan i Halmstad?
med gästprofessorns hemlärosäte.
Förutom den stimulering som en gästforskare kan ge lärosätet kan en period
vid Högskolan ge gästprofessorn insikter
om vilka forskningsmöjligheter som finns.
Högskolan i Halmstad har sedan flera år
rekryterat internationella gästprofessorer.
Målet med rekryteringarna är att utöka
lärosätets internationella kontaktnät och
samarbete. Gästprofessorerna ingår ofta i
forskningsprojekt på lärosätet, medverkar
och håller i seminarier och forskarutbildningskurser.
Detta bidrar till att synliggöra Högskolan
i Halmstad för kompetenta forskare
inom olika internationella forskningsfronter och i förlängningen kanske få
dem att söka sig till lärosätet.
Långsiktig strategi
Genom en internationell gästprofessor
kan lärosätet också bygga upp ett
strategiskt och långsiktigt samarbete
Utbyte och samverkan
Samverkan med andra lärosäten och
institutioner är viktig för Högskolans
vitalitet och utveckling. Som ett relativt
litet lärosäte är Högskolan i Halmstad
beroende av att utveckla ny kompetens i
samarbete med framstående internationella
forskare. Det räcker inte med att pröva
nya metoder och arbetssätt.
Högskolans forskare behöver också
inspireras av andras sätt att arbeta och
se hur deras metoder kan appliceras för
att skapa värden i samhället.
Spännande testmiljöer
Som litet lärosäte kan Högskolan erbjuda
internationella gästforskare spännande
testbäddar, utöver forskningssamarbete.
En bra testbädd är attraktiv för forskare
och kräver kontinuerlig dialog och
utveckling. Genom Högskolans täta
samverkan med omgivande regioner,
kommuner och näringsliv kan testbädden
anpassas efter förändrade behov och
möjligheter.
Nordisk välfärd i Kina
Akademin för hälsa och välfärd
(HOV) har under 2016 intensifierat
arbetat med profilering kring nordiska
välfärdsfrågor. Det har lett till både
ett nytt internationellt magisterprogram och nya forskningssamarbeten kring välfärdsfrågor.
Under hösten deltog fyra forskare
från HOV i ett internationellt
forum anordnat av School of
Social Sciences vid Shanghai
University of Engineering
t
a
Science (SUES). Vid detta
m
e
med t i
m
u
r
forum utvecklades även
o
s
af
öll
tionell Secur i t y h pus i
a
n
r
nya kontakter med det
e
t
Social ter på cam
år s in
2016 r Issues of
n
amerikanska lärosätet
n Ce
a.
ie
r matio Town, i K in
Fr o n t
o
f
n
University of Central
I
ic
y
G r aph n Univer si t
Florida.
a
Song ji
6
Magisterprogrammet har nu fått en
forskningsanknytning kring välfärdsperspektiv utifrån olika ämnesområden,
vilket knyter samman frågor kring
olika samhälls- och hälsoutmaningar.
Kollegor från SUES besökte Halmstad
i början av december 2016 för att
diskutera fortsatt samarbete.
I oktober 2017 är Högskolan i
Halmstad värd för årets internationella
forum med temat Opportunities and
Challenges: The Social Welfare System
in the Digital Age.
Ebba Sundin, docent i medieoch kommunikationsvetenskap,
Högskolan i Halmstad.
Greetings from
an international
guest professor
A nt ho n
y
Profess Morgan
or, Gla
sgow C
ale
Finding ways of promoting the social
and emotional wellbeing of children
and young people so that they have
maximum opportunity for ‘doing well’
has been at the centre of my working
life for nearly 20 years. Specifically my
PhD studies focused on identifying
positive pathways to health during the
important adolescent development
years. Much of this was done whilst
I was the Principal Investigator for
England on the WHO Health
Behaviour in School Aged Children
Study (which has collected data on
adolescent health and wellbeing since
the early 1980s).
research and practice can add value
to the initiative. I am working with
Professor Jens Nygren and his colleagues
to develop projects that: develop a
deeper understanding of how an
individual’s social context can impact
on health and wellbeing; can deal with
complexity to develop innovative
solutions (programmes and interventions) for positive youth outcomes;
develop asset based methodologies that
facilitate youth involvement in the
health development process.
I was therefore delighted to take
up the opportunity to become an
International Visiting Professor within
the School of Health and Welfare at
Halmstad University to contribute to
the work of the Health and Sustainable
Youth (HSY) initiative. I hope that
my own research and broader working
experience in evidence based policy,
• Developing a social capital theory
of change to support intervention
development: a scoping study.
Examples of current ongoing projects
include:
• Exploring optimism as a protective
factor for adolescent quality of life.
• Understanding the impact of where
young people live on their health and
wellbeing: a health geographies project.
donian
Univer
sit y
I know from my own
research that young people,
who have the skills and competences to
overcome the inevitable stressors we all
have to face during our life course, are
more likely to do well. I am hoping my
collaboration at Halmstad University
will create more opportunities for young
people to take a positive approach to
life. Hearing more young people utter
the words of Pippi Longstocking:
‘I have never tried that before so I
think I should definitely be able to do
it’, sums up for me the spirit of what
we are trying to achieve.
Best regards,
Anthony Morgan, Professor,
Glasgow Caledonian University
7
Årets framsteg
Vad har hänt sedan Tema hälsoinnovations årsberättelse 2015?
I dag kan varje aspekt av en persons liv mätas med hjälp av en mobiltelefon. Men vad innebär det för människan? Hur påverkar det hälsan
och förståelsen för den egna hälsan?
Projektet med 2018. Inom ramen för
projektet har det genomförts intervjuer
med människor i både Australien och
Sverige, som använder appar som bland
annat mäter vad, hur, var och när man
rör sig, äter och sover. Intervjuer har
också genomförts med designer och
utvecklare av dessa appar. Dessutom
genomförs en historisk analys som
belyser bakgrunden till den här typen av
kroppsmätningar. Fyra forskare arbetar
i projektet, som under 2016 har knutits
till två internationella nätverk. Projektet
ingår i ett nätverk med forskare från
Sverige, Finland och Australien som
arbetar med ”life-tracking”, med ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Dessutom är projektet knutet
till satsningen på utveckling av den
metodologiska ansatsen dataetnografi
inom ramen för det globala forskarnätverket www.dataethnographies.com som
leds från RMIT University i Australien.
Förutom att utveckla metoder som
bättre förklarar hur och under vilka
förutsättningar personliga data skapas i
människors vardag, kommer projektet
under 2017 utmynna i en bok. Genom
projektet har internationellt erkända
forskare
inom
fältet, som
professor
Sarah Pink från
RMIT University, knutits till Högskolan
i Halmstad och kunskap och intresse
har skapats för att öka förståelsen för
var så kallad ”big data”, stora databaser,
kommer från.
Vill du veta mer?
Vaike Fors
[email protected]
Give me a break
Barn som drabbas av cancer
behöver stöd och kan få det av
vänner som delar deras erfarenheter och behov. Give me a
break är en digital tjänst där
barnen kan mötas.
Projektets övergripande syfte var att
utveckla ett digitalt system för kamratstöd mellan barn i behov av särskilt stöd.
Projektet avslutades under 2016 och
resulterade i 14 vetenskapliga artiklar
inom hälsovetenskap och interaktionsdesign.
Genom publiceringarna har projektet
bidragit till att utveckla nya metoder och
perspektiv på digital tjänsteutveckling
riktat till barn i vården. En prototyp av
ett kamratstödssystem har utvecklats
och testats mot målgruppen och
implementering och kliniska tester pågår.
Digitala innovationer för självbestämmande
motivation till motion
Samverkansprojektet GODIS syftar till att utveckla ett digitalt verktyg för att främja hållbar
motivation till fysisk aktivitet.
Människa eller cyborg
I projektet Känna, forma, dela: att mäta
och föreställa kroppen i en medialiserad
värld, utvecklas ny kunskap om hur
människors upplevelser av sin kropp
förändras när de använder ny teknik.
GODIS
och åtta utvecklare och projektledare från
fyra medverkande företag var delaktiga i
projektet som också resulterade i två
kandidatuppsatser och två magisteruppsatser från Högskolan.
Projektet har dessutom premierats
internationellt. Både akademiskt, med
Honorable Mention Award CHI 2014,
och entreprenöriellt genom innovationspriser i Livestrong’s Big C Competition
2014 och Reach for Change 2015.
Framsteg under 2016
Vill du veta mer?
Nio forskare, doktorander och projektassistenter från Högskolan i Halmstad
Jens Nygren
[email protected]
GODIS-projektet fortsatte under
2016 med traditionell datainsamling
och randomiserade kontrollstudier.
Flera workshoppar och fokusgrupper
genomfördes med studenter, företagsrepresentanter, konsulter, slutanvändare
och andra intressegrupper. Arbetet har
resulterat i vetenskapliga publikationer
och konferenspresentationer, liksom en
avhandling och ett flertal studentarbeten.
Under 2016 involverades två nya
aktörer i projektet, Telia Sonera och
Kairos Future. Dessa samverkansparter
ska bidra till att prototypen, som tagits
fram tillsammans med Tappa Service
och Health Profile Institute (HPI),
appliceras och testas i ett större ekosystem under 2016-2019, bland annat
på plattformen Telia Healthcare.
Fruktbart samarbete
Samarbetet har även lett till att en av
studenterna, som varit involverad i
projektet, har fått en projektanställning
hos företagspartnern HPI, ett svenskt
företag som levererar hälsofrämjande
tjänster inom företagshälsovård, gym
och andra aktörer inom hälsoindustrin.
Målet med GODIS är att skapa ett
kvalitetssäkrat, interaktivt verktyg för
motivationsfrämjande arbete som i
framtiden kan tillämpas inom olika
hälsorelaterade arenor som sjuk-,
frisk- och egenvård, företagshälsovård,
skola, e-hälsoindustrin, folkhälso- och
policyarbete.
Vill du veta mer?
Karin Weman Josefsson
[email protected]
CORE2015 Aging and self-management
Det tvärvetenskapliga COREprojektet, Aging and selfmanagement, initierades 2015.
Projektet ska bidra till stärkt
egenvårdsförmåga hos äldre
med vårdbehov som bor
hemma.
Över hälften av personer som är 80 år
och äldre lider av två eller flera kroniska
sjukdomstillstånd, med ökad läkemedelsanvändning som följd.
Unika livssituationer
CORE2015 har fokus på äldre personers
vardag och deras unika livssituation, i
förhållande till krav på information
och kommunikation, i syfte att främja
medansvar och säkerhet vid läkemedelshantering.
Projektet, som är tvärdisciplinärt med
forskare från teknologi, vård, sociologi
och marknadsföring, har nära samarbete
med Anhörigföreningen i Halmstad,
Pensionärernas Riksorganisation (PRO)
Halland, Halmstads kommun, Hylte
kommun samt företagen Entergate AB
och MedicPen AB.
Läkemedelshanteringen för äldre är
komplex och felaktig hantering kan
leda till inläggning på sjukhus. Vanliga
problem är samtidigt bruk av många
olika läkemedel samt svårigheter med
fördelning och intag av läkemedelsdoser.
Även bristande säkerhetskultur och dålig
följsamhet till läkemedelsbehandlingen är
ett problem.
I kontakter med äldre personer som
behöver återkommande justeringar av
läkemedelsdos, byte av preparat eller
ny behandling, ställs ökade krav på
information, säkerhet och medansvar.
Med mer information och medansvar
följer ökad säkerhet och följsamhet i
samband med läkemedelsbehandling.
Vill du veta mer?
Margaretha Pejner
[email protected]
8
9
Läs om nya CORE-projekt på nästa uppslag.
Professor Álvaro Freitas Moreira bodde i Halmstad
Intelligent Home under sin tid vid Högskolan.
CORE2016
Hållbar uppväxt
ekonomi, teknik och naturvetenskap
och Akademin för informationsteknologi förekommer också forskning
med relevans för barn och unga, i form
av enskilda projekt.
gemensamt presentera Högskolans
forskning kring barn och unga.
Samverkan mellan involverade
forskare och externa samverkansparter
ska samordnas och koordineras.
Högskolan har stark forskning kring
hälsa och välbefinnande för barn och
unga inom vård och omsorg, skola och
samhälle. Vid Akademin för hälsa och
välfärd bedrivs merparten av forskningen
om barn och unga samordnat under
temat Hälsa och hållbar uppväxt.
Vid Akademin för lärande, humaniora
och samhälle samlas forskningen inom
forskargruppen Studier av lärande,
profession och samhällsutveckling.
Formeringen av denna forskning har
under de senaste åren stärkts av flera
stora, externa forskningsanslag och av
rektors strategiska stöd till projekten
Barns hälsa och livsstil samt Framtidens lärande. Vid Akademin för
Stor potential
Projektet leds av styrgruppen för
projektet Barns hälsa och livsstil.
Någon högskoleövergripande samordning av samverkan, rekrytering och
finansiering mellan denna forskning
ute på de fyra akademierna är inte
etablerad i dagsläget. Detta skapar en
otydlighet utåt gentemot befintliga
samverkansparter inom kommun,
region och näringsliv.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Inom CORE-projektet Hållbar uppväxt kommer forskarna inventera och
Jens Nygren
[email protected]
10
Den intelligenta lägenheten ligger mitt
inne i Högskolan, omgiven av labb,
korridorer och kontor. Álvaro Freitas
Moreira, från Federal University of Rio
Grande do Sul (UFRGS) i Brasilien,
fick frågan om han kunde tänka sig att
vara testperson under sina tre veckor i
Halmstad i höstas.
– Det var spännande och roligt att
få bidra till vetenskapen. Jag tänkte
att lägenheten kanske skulle vara lite
trång och steril. Men den var luftig
och trevlig, sängen var skön och det
var nära till jobbet, säger Álvaro Freitas
Moreira om sin tid i Halmstad.
Det finns med andra ord potential att
etablera ett starkt varumärke kring ett
gemensamt forskningsområde.
Grundarbete
Ett intelligent hem måste utvecklas och testas på riktiga
människor för att bli bra. När
professor Álvaro Freitas
Moreira besökte Högskolan
bodde han – och var testperson
– i Högskolans intelligenta
hem, HINT.
I tvårumslägenheten finns sensorer i
rummen som märker om någon går
in och ut, likaså finns sensorer vid
ytterdörrarna. Dörrar som öppnas
och stängs noteras, detsamma gäller
för kylskåp, mikrovågsugn, skåp och
nattygsbord. Om någon sätter sig i
soffan registreras detta, liksom om
och hur länge sängen används.
– Första dagen funderade jag en del
på var sensorerna sitter, men sedan
glömde jag bort dem. Och all mät-
utrustning är integrerad i inredningen,
den störde inte mina vanliga rutiner,
säger Álvaro Freitas Moreira.
Álvaro-modell
– Ett integritetsavtal tecknades mellan
den boende och lärosätet. Högskolans
forskare kan därför inte publicera något
vetenskapligt med det här försöket som
grund. Men det hjälpte oss att testa
metoderna för att förbättra lägenheten,
berättar Wagner Ourique de Morais,
forskningsingenjör vid Högskolan.
Det var första gången som någon bodde
en längre tid i lägenheten. Genom
uppgifterna som samlades in kunde
forskarna skapa en ”Álvaro-modell”
där de såg hans typiska beteende.
nattlampor tänds när man lämnar
sängen eller att rullgardinen går upp
och släpper in dagsljus vid ett visst
klockslag.
Roliga minnen
Som gäst tyckte Álvaro Freitas Moreira
att lägenheten hade flera fördelar
jämfört med en hotellvistelse. Han
fick dessutom lite nyfikna frågor från
folk på Högskolan, ett bra sätt att få
kontakt när man är på besök.
– En kväll när jag hade släckt ljuset
upptäckte jag att lampan utanför
fortfarande lyste, och gardinen räckte
inte till så jag fick gå ut och släcka.
Det var nog första gången någon har
gått i pyjamas i Högskolans korridorer.
Intelligent trygghet
Man kan tänka sig en situation i
verkliga livet där en person plötsligt
ligger kvar i sängen mycket längre än
vanligt, inte kommer ut från toaletten
eller dylikt. Då kan en signal gå till
anhöriga, hemtjänst eller liknande att
personen beter sig annorlunda jämfört
med modellen.
– En intelligent lägenhet ska vara en
trygghet för den boende, och den kan
också verka som extra säkerhet mot
inkräktare när personen inte är hemma,
säger Wagner Ourique de Morais och
förklarar att ett smart hem kan öka
komforten och göra den boende mer
självständig. Exempel på det är att
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Wagner Ourique
de Morais
[email protected]
11
FORSKNING
FORSKNING
Det behövs ett tydligt och enat
varumärke för Högskolans
forskning om barns hälsa.
Det är syftet med projektet
CORE2016.
Smart hem
blir smartare
Hur ljudboken
ger bättre hälsa
Varje år inträffar cirka 270 000 fallskador i Sverige. En tredjedel av dem sker på äldreboenden
och resulterar vanligtvis i höftfrakturer, vilka i värsta fall kan leda till döden.
Kan en mörk, varm stämma,
som förflyttar lyssnaren till
en annan värld, påverka din
hälsa? Forskare vid Högskolan
i Halmstad undersöker frågan.
Fallolyckor sker både inomhus och utomhus och kostar samhället årligen cirka
25 miljarder kronor. Med en ökande
andel äldre i befolkningen kommer dessa
kostnader att fortsätta att stiga, om inte
åtgärder vidtas för att minska skaderisken
vid fall. Studier har bland annat visat att
hårda underlag ger uppkomst till höftfrakturer, men få studier har preciserat
hur golvets utformning påverkar allvarligheten av skadan.
Golvets konstruktion
som skydd
I projektet Golvmaterial mot fallskador,
där Högskolan i Halmstad samarbetar
med bland annat företag inom golvbranschen, studeras olika golvmaterial för
att öka förståelsen för hur vi kan utveckla
golvkonstruktioner med egenskaper som
på sikt kan minska risken för höftfraktur
vid fall inomhus. Exempel på parametrar
som kan påverka både fallets och skadans
karaktär är stötdämpning och friktion.
I projektet har hittills utvecklats ett
portabelt mätinstrument, som utifrån
en mekanisk materialmodell beräknar
hur ett golvmaterial ger efter vid en stöt
motsvarande ett fall. Det vidare arbetet
avser att validera denna metod, samt
vidareutveckla de övriga mätmetoderna
och ta fram ett fallskadeindex baserat på
mätdata.
Visionen är att projektet ska leda till ett
fallskadeindex baserat på mätningar av
stötdämpning, deflektion och friktion.
Detta index ska kunna användas i
standardiseringsprocessen samt vid
test och utveckling av golvmaterial
för användning i offentliga miljöer,
exempelvis golv inom äldrevård och
sjukvård.
Mätinstrument utvärderas
Berättarens betydelse
Ett valideringsarbete av mätinstrumentet
pågår vid Högskolan i Halmstad.
Mätinstrumentet testas och utvärderas
också i förhållande till de biomekaniska
skademekanismer som sker vid fall.
Inom den strategiska forskningssatsningen Framtidens lärande bedrivs
ett projekt inom området digitalisering
och auditiv kultur. Syftet är att studera
berättarröstens hälsofrämjande effekt.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Hans Löfgren
[email protected]
12
De flesta av oss väljer ur vårt digitala
mobilarkiv vilken musik vi vill lyssna på
vid ett visst tillfälle, för att förstärka en
känsla eller skapa en viss sinnesstämning.
Även om denna känsloreglering ofta sker
omedvetet bidrar den till vårt välbefinnande i vardagen. Fungerar uppläst
skönlitteratur på liknande sätt? Kan detta
vara en bidragande orsak till ljudbokens
ökande popularitet?
I ett pilotprojekt, i samarbete med
Halmstads kommun, har en roman av
Virginia Woolf använts som ljudterapi
för personer med utmattningssyndrom.
En slutsats är att textens semantiska och
strukturella komplexitet, det vill säga
en ytterligare kognitiv belastning, delvis
upphävs genom berättarens stora vokala
register. Berättaren bidrar därmed till både
förståelse och emotionell anknytning.
Vidare stimulerar aktiviteten till egenmakt då lyssnarna genom olika ljudfilter
tar initiativ till att ”manipulera” berättarrösten för att representera egna känslolägen. Den digitala ljudboken kan således
betraktas som en hälsoteknologi.
Lyckad forskning
får fortsätta
Som ett resultat av uppmärksamhet från
ljudboksförmedlaren Storytel, ljud- och
talboksbibliotekarier i regionen och
Dyslexiförbundet, går nu projektet in i
en ny fas med fokus på ljudboksteknologi
och särskilda behov inom skola, kultur,
vård och omsorg.
Att ”läsa med öronen” ligger helt klart i
tiden och Högskolans nyinvigda Digitala
laborativa centrum (DLC), som har
lokaler för att både avnjuta och producera
digitalt ljud, skapar möjligheter som inte
har funnits tidigare.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Cecilia Björkén-Nyberg
[email protected]
13
FORSKNING
FORSKNING
Golvmaterial
mot fallskador
Svensk hälsoinnovations-
Alla ska kunna
träna och idrotta
Det övergripande syftet med ONCIRIprojektet (Open Norm Critical
Innovation for Relational Inclusion)
är att gemensamt utveckla och utvärdera
idrottsredskap för barn med och utan
funktionsnedsättningar. Tillsammans
med Eleiko Group AB och Rantzows
Sport AB arbetar forskare vid Högskolan
i Halmstad genom samverkan med
barn, lärare och teknisk personal på
företag för att lösa dessa frågor.
Projektet ska öka delaktigheten inom
området idrott och hälsa i skolan.
Genom att utveckla idrottsredskap för
inkludering, stärks dessutom samverkansparternas varumärken.
Lekfulla material
och
” Idrott
rörelse för alla ur
ett normkritiskt
perspektiv känns
helt rätt för oss”
Rantzows Sport
Resultaten visar att det är viktigt att
kunna utöva aktiviteter tillsammans
med de andra klasskamraterna. Barnen
vill gärna bygga upp och ihop olika
idrottsmaterial för att använda dem i
lekar och aktiviteter. Det är också
viktigt att kunna greppa och hålla om
materialet.
Resultaten från intervjuer med barn,
med och utan funktionsnedsättningar,
samt enkäter till idrottslärarna har
analyserats och diskuterats med företagen.
Det finns ett behov av lekfullt material
samt guider, manualer och instruktionsfilmer som stöd för användning. Det
verkar inte förekomma träning med
vikter eller tyngder i dagsläget.
Lett till prototyper
Barnen berättar om rörelseglädje på
lektionerna, men att det kan vara svårt
med motoriken och muskelstyrkan.
Rantzows Sport utvecklar Sportblock,
olika byggstenar som går att bygga
ihop, där speciellt fokus ligger på hur
Vid möten med företagen har bland
annat olika prototyper och idrottsmaterial diskuterats och provats inom
projektgruppen.
sammanfogningen ska ske mellan olika
delar av materialet. Rantzows arbetar
även med olika slag av förvaring,
exempelvis en vagn eller hylla med
tydlig märkning. Eleiko utvecklar Sand
Glove, handskar med olika tyngd för
styrketräning och lek. Eleiko är klar
med sin prototyp Sand Glove, för
användningsområden inom såväl skola
som idrottsrörelse. När prototypen är
levererad kommer den att testas i olika
skolklasser. Olika färger och ytmaterial
diskuteras och kommer att testas.
Eleiko arbetar vidare med lösningar
kring materialets vikt och tillgänglig
förvaring.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Lars Kristén
[email protected]
14
En inbjudan till Tunisien gav
Fawzi Halila, docent i industriell
organisation vid Högskolan i
Halmstad, möjlighet att hålla
en kurs i Entrepreneurship
Management and Innovation
för studenter vid tekniska
högskolan i Sousse (ENISo).
Studenterna läser en så kallad professionell
master, en utbildning för ingenjörer som
vill starta företag. Förutom traditionell
undervisning höll Fawzi Halila en stor
workshop på temat m-health.
– Workshoppen utgick från Alexander
Osterwalders Business Model Canvas där
fem studentgrupper fick ta fram varsin
produkt eller tjänst utifrån den specifika
tunisiska kontexten. Modellen går ut
på att skapa prototyper av tekniken
och affärsmodellen. Därefter kunde
studenterna vrida och vända på de olika
delarna av modellen tills de fann den
prototyp av produkten eller tjänsten som
passade bäst. Workshoppen resulterade i
fem mycket intressanta idéer och samtliga
grupper funderar på att starta företag,
säger Fawzi Halila.
Det var universitets rektor, professor
Faysal Mansouri, och professor
Zoubeir Tourki vid tekniska
fakulteten i Sousse, en stad ett
tiotal mil från Tunis, som bjöd in
Fawzi Halila. Kontrasterna till svensk
pedagogik visade sig vara större än
Fawzi Halila hade väntat sig.
– De är vana vid predikningar från
en lärare som står på ett podium, där
studenterna sitter och lyssnar på vad
som sägs. När jag med min svenska
pedagogik började blanda teori och
praktik samtidigt som jag förde dialog
med dem, blev de förvånade och lite
ställda. Men allt eftersom vande de sig
och diskussionerna mellan oss blev goda.
De var inte heller vana vid grupparbeten
och det gav mig goda möjligheter att
utmana dem, berättar Fawzi Halila.
Reflektioner på hemmaplan
Väl tillbaka i Halmstad kunde han se
tillbaka på en spännande och lärorik tid i
Tunisien.
att ta med mig hem till Sverige, säger
Fawzi Halila.
Tillbaka till Tunisien
Efter en tid kom en ny inbjudan
till Fawzi Halila. Han bjöds in till
invigningen av Sveriges ambassad i
Tunis tillsammans med bland andra
utrikesminister Margot Wallström.
Fawzi Halila bjöds in dels för sina
kontakter i landet, dels för att visa
på samverkan mellan akademi och
näringsliv.
– Svenska företag är väldigt intresserade
av den afrikanska marknaden och
tunisiska studenter är en bra ingång.
Bland annat för att de talar franska,
precis som stora delar av Afrika. Vi
tittar redan på möjligheter med pilotprojekt såväl som utbytesprojekt
mellan forskare, doktorander och
studenter, avslutar Fawzi Halila.
– Det var intensivt arbete och det blev
fler timmar med studenterna än vad som
var planerat men det gav mig inspiration
m-health
Business Model Canvas
m-health är en förkortning
av mobile health och en
term som används för
nyttjandet av mobila enheter, såsom mobiltelefoner
och surfplattor, för vård och
omsorg. m-health kan ses
som en underkategori till
det som benämns e-hälsa.
Modellen är ett verktyg för
att visualisera och förstå olika
aspekter av en affärsmodell.
Med hjälp av verktyget kartläggs
viktiga resurser, intressenter
och kassaflöden. Modellen kan
användas för att identifiera
nya möjligheter och skapa nya
affärsmodeller för nystartade
eller befintliga företag.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Fawzi Halila
[email protected]
15
UTBILDNING
FORSKNING
ONCIRI-projektet utvärderar och utvecklar idrottsredskap så att alla barn kan delta. Produkterna
testas och skapas tillsammans med barn, lärare och företag.
undervisning i Tunisien
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Avancerad- och forskarnivå
Under sommaren 2016 genomfördes
Health Innovation Summer School
Forskarnivå
Grundnivå
•Perspektiv på hälsoinnovation I, 7.5 hp
•Utvecklingsprojekt med fokus
på hälsoinnovation 15 hp
16
Studentprojektet är baserat på litteraturstudier. Resultatet visar att om sjuksköterskor upplever en god arbetsmiljö, förbättras både deras och patienternas
känsla av omvårdnadskvaliteten. Arbetsbelastning är en kritisk punkt för omvårdnadskvaliteten. Att ingå i ett välfungerande team, med god kommunikation,
förbättrar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Ytterligare viktiga faktorer är
lönenivå, karriärmöjligheter, kompetensutveckling och att sjuksköterskor finns
representerade på beslutsfattande nivåer.
eveland, M
se Kl
e
alin
r
e
W
Th
n
Med stöd
av Tema hälsoinnovation har fristående kurser utvecklats på grund-, avancerad och forskarnivå. Under 2017
*HISS
genomförs kurser på samtliga nivåer. Halmstad Health Innovation Summer School (HISS) arrangeras i augusti 2017.
Genom att ta reda på vad i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvaliteten, kan sjuksköterskan få större möjlighet att utforma sin ideala arbetssituation. Detta kan i förlängningen ge den bästa tänkbara omvårdnaden.
a
Linn Back
löv &
ma
Masternivå
•Hälsoinnovation I, 7,5 hp
•Hälsoinnovation II, 7,5 hp
•Självständigt arbete med inriktning
hälsoinnovation 15 hp
”Jag älskar mitt jobb men ...” – aspekter i sjuksköterskors
arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvaliteten
ho
m
te r
HISS
•Hälsoinnovation 7,5 hp
•Entreprenörskap/nyttiggörande 7,5 hp
Projektets syfte är att förstå de bakomliggande orsakerna till arbetsskador i
axlar och nacke samt ta fram ett koncept för att underlätta och eventuellt förebygga problem vid arbete med armarna ovanför axelhöjd. Inom yrken där arbete
med armarna ovanför axelhöjd utförs påvisar fakta att skador i axlar och nacke
är ett återkommande problem.
Arbetsställningen stoppar blodflödet i axelns muskler, vilket orsakar smärta
och obehag. Redan vid rakt utsträckt arm blir trycket så högt att blodflödet
stoppas helt och vid arbete med extra belastning, som material eller verktyg,
ökar riskerna för ännu allvarligare skador.
Projektresultatet är ett hjälpmedel i form av en ryggplatta med två lyftarmar
med armstöd som sitter på varsin sida. Genom gasfjädrar hjälper armstöden
till med kraft att hålla armarna upplyfta och förflyttar på så vis belastningen
från axelmuskulaturen till bål- och höftregionen.
Christian T
et
Utbildningar i
hälsoinnovation
och nyttiggörande
Wagner Ourique
de Morais
[email protected]
Avlastare för axelparti
Svahn
Läs mer om några av studentprojekten
på nästa sida.
Sunwell är utvecklad för att kunna tillverkas i det land som den ska säljas i.
Produkten kommer med andra ord också att bidra till ekonomisk tillväxt och
arbetstillfällen. Tillverkningen är anpassad så att det inte ska krävas dyra och
komplicerade metoder, detta för att underlätta produktion på mindre utvecklade
platser.
Lina
I utbildningarna på Högskolan i
Halmstad genomförs varje år flera
innovations- och utvecklingsprojekt.
Dessa leder fram till innovationer i
form av produkter, tjänster eller
rapporter. Studentprojekten visas vid ett
flertal tillfällen, exempelvis under den
årliga examensutställningen Utexpo.
På avancerad- och forskarnivå kommer
kurser i hälsoinnovation starta under
hösten 2017.
er Ing varsson
Hälsoinnovationsmoment i utbildningen
(HISS) i samarbete med Uppsala
universitet. HISS vände sig till masteroch doktorandstudenter nationellt och
internationellt. Läs mer om HISS 2016
på nästa uppslag.
Sunwell är en produkt som har utvecklats för att kunna erbjuda drickbart vatten
till hushåll runt om i världen. Den fungerar med enbart solljus och har ett system
som automatiskt anpassar sig efter sin omgivning. Produkten kan tillfredsställa
vattenbehovet för en familj på upp till sju personer och ger en säker och enkel
källa till en av människans viktigaste resurser – rent vatten.
ch
Kursen Perspektiv på hälsoinnovation
lockade studenter från programmen i
biomedicin, utvecklings-, mekatronikoch civilingenjör i datateknik vid
Högskolan.
Studenterna fokuserade på problem
relaterade till nattillsyn och färdtjänst
för äldre och personer med funktionsnedsättning.
oc
h
so
Perspektiv på hälsoinnovation är en
tvärvetenskaplig kurs på grundnivå
som är tillgänglig för samtliga studenter
på Högskolan i Halmstad. Vid kursens
slut förväntas studenterna förstå de
problem och processer som är kopplade
till hälsoinnovation. Detta ska uppnås
genom tvärdisciplinära samarbeten
mellan de deltagande studenterna,
både under föreläsningar och genom
projekt. Studenterna uppmuntras att
söka kunskap från sina egna ämnesområden och därigenom utveckla
förståelse för hur olika färdigheter
och kunskaper kan kombineras för
att främja utvecklingen av nya hälsoinnovationer.
s Sundmark
and
UTBILDNING
Tema hälsoinnovation bidrar till att integrera kunskapsområden vid Högskolan i Halmstad. På
lärosätet finns flera utbildningar som inriktas på hälsoinnovation, både som kurser och moment i
programspecifika utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå.
Sunwell – system som renar vatten
Jon a
ex
Al
Hälsoinnovation
i utbildning
3 studentprojekt 2016
Internationell
sommarskola
Health Innovation Summer School är
ett av Tema hälsoinnovations initiativ
för att öka kunskap och samverkan
kring ämnet hälsoinnovation vid
Högskolan i Halmstad. Tillsammans
med Uppsala universitet genomfördes
HISS med ett 50-tal studenter från
åtta länder. HISS är en fortsättning på
kursen Entrepreneurship and Health
som leddes av Natalia Stambulova,
professor vid Högskolan i Halmstad,
mellan 2009 och 2014. De deltagande
studenterna studerar samtliga på
master- eller forskarnivå med olika
inriktningar, bland annat biomedicin,
psykologi, datorvetenskap, ekonomi
och fysioterapi.
– Uppslutningen var god med tanke
på att det var första gången som vi
genomförde den här typen av sommarskola. Alla studenter, både från Högskolan och från andra lärosäten, bidrog
till stor del till både innovationsrika
dialoger och workshoppar samt till den
goda stämning som var tydlig för oss
som organiserade dagarna, säger Ingela
Skärsäter som är programchef för Tema
hälsoinnovation.
”
18
Jag tyckte att schemat
var intressant. Det gjorde
mig nyfiken och jag anmälde
mig direkt.”
Internationella föreläsare
Under de tre dagar som HISS genomfördes deltog en rad föreläsare och
workshopledare från arrangörerna
Högskolan i Halmstad och Uppsala
universitet. Bland föreläsarna fanns
bland andra Magnus Holmén, professor
på Akademin för ekonomi, teknik och
naturvetenskap, som föreläste om orsaker
till och konsekvenser av innovation.
Helena Grönqvist, forskare vid Uppsala
universitets projekt U-CARE, talade
om patient- och medborgarmedverkan
i forskning. Helena Grönqvist var en av
de ansvariga arrangörerna från Uppsala.
– Vårt samarbete med Högskolan i
Halmstad fungerade väldigt bra. Det
är spännande att kombinera styrkorna
hos en relativt ung högskola med
innovativ verksamhet med ett stort
anrikt universitet med sin bredd och
erfarenhet. Vi ser fram emot fortsatt
samarbete både vad gäller undervisning
och förhoppningsvis även forskning,
säger Helena Grönkvist.
Förutom de svenska föreläsarna fanns
även Lars Elbæk och Erik Zijdemans
från Syddansk universitet på plats och
höll en föreläsning om hälsoinnovation
från innovationsteori till tillämpad
forskning. Även professor Geoffrey
Williams från University of Rochester,
USA, höll en uppskattad föreläsning
om hälsoinnovationer som bygger på
motivationsteorier.
Bland andra höll Laura Kukkola,
doktorand från Uppsala universitet,
en välbesökt workshop om participatorisk forskning, dess utmaningar
och möjligheter. Parallellt genomförde
Wagner Ourique De Morais och Jens
Lundström, från Högskolan i Halmstad,
en workshop i visningslabbet Halmstad
Intelligent Home med titeln Teknik och
metoder för ett boendeassisterat smart
hem.
Workshoppar genomfördes också
om bland annat nyttan av interaktiva
skolmöbler för aktivitetsnivån hos
danska skolbarn samt innovation och
internationalisering ur ett hälsoperspektiv.
Health Innovation Summer Schools
andra omgång genomförs i Halmstad
under sommaren 2017.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Brett utbud av workshoppar
Utöver föreläsningar ordnades även
workshoppar med olika inriktningar
utifrån ett hälsoinnovationsperspektiv.
Karin Weman-Josefsson
[email protected]
19
UTBILDNING
Genom ett unikt samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet arrangerades
i augusti 2016 Health Innovation Summer School (HISS) som ett led i att lyfta samverkan och
forskning kring hälsoinnovation. Satsningen fortsätter sommaren 2017.
Under hösten hölls flera workshoppar med
hemtjänstgrupperna från Oskarström och Pålsbo.
HICube
Hälsoinnovation får
egen testmiljö
växlar upp
Projektets analysperiod avslutades i
juni 2016. Rapporten visade dock inte
tillräckligt tydligt vilka insatser som
skulle prioriteras i kommande genomförandefas. Styrgruppen, som tillsattes
i maj, beslutade därför i samråd med
finansiären Europeiska socialfonden
(ESF) att reducera projektets omfattning
till två tredjedelar av den ursprungliga
budgeten.
Lyckat delprojekt
Under 2016 har HICube Kompetenta
vården medverkat i ett utvecklingsarbete i två hemtjänstgrupper inom
hemvårdsförvaltningen i Halmstads
kommun. Delprojektet, som kallas
Trygg hemtjänst, fortsätter under
2017. Hittills har arbetet inneburit
utvärdering och utveckling av det
innovativa arbetsklimatet, observationer
hos personal och kunder samt kreativa
idégenereringsprocesser i workshoppar
med hemtjänstpersonal och enhetschefer.
På detta sätt har verksamheternas behov och möjligheter synliggjorts i
ett inkluderande utvecklingsarbete,
som kan utgöra en god grund för
kommande verksamhetsutveckling.
Välbesökt konferens
Den välbesökta konferensen First
Health Innovation Day arrangerades i
augusti tillsammans med systerprojektet
HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena. Konferensen lockade
över 200 personer från samverkansparterna till Tylösand. Läs mer på
nästa uppslag.
Komplett styrgrupp
Styrgruppens bemanning innebär att
denna har mandat att fatta beslut och
öppna nödvändiga dialogytor gentemot
projektets målgrupper.
Följande fokusområden har styrgruppen prioriterat:
•
läkarmedverkan i hemsjukvård
•
hälsofrämjande/förebyggande
åtgärder
•
trygg hemgång för äldre (65+)
Styrgruppen består av Anders Nelson och Magnus Clarin (projektägare för de båda
HICube-projekten på Högskolan i Halmstad), Kjell Ivarsson (närsjukvårdschef, Region
Halland), Lillemor Berglund (förvaltningschef, Vård och omsorg i Kungsbacka kommun)
samt Jennie Vidal (förvaltningschef, hemvårdsförvaltningen i Halmstads kommun).
Därutöver har önskemål framkommit
om att arrangera återkommande
seminarier med omvärldsbevakning
beträffande samhällets digitalisering.
Under januari 2017 genomförs därför
ett första seminarium för vård- och
omsorgsverksamheter i Halland under
rubriken Samhällets digitalisering
ställer nya krav. Detta seminarium
genomförs i samarbete med Taktisk
grupp e-hälsa, som är en del av den
regionala samarbetsstrukturen.
Planering pågår för fullt för återkommande seminarier i samarbete
med olika enheter och verksamheter
i Halland.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
En behovsorienterad arena för hälsoinnovationer skapar utrymmen för möten mellan slutanvändare, offentlig sektor, näringsliv och akademi.
Hälsoteknikcentrum Halland (HCH)
har en central roll för utvecklingen av
nya innovativa produkter och tjänster i
samverkan mellan näringsliv, akademi,
vård och omsorg i Halland. Hälsoteknikcentrum Halland har genom åren
utvecklat en metodik för att snabbt
utvärdera idéer, skanna behov och skapa
förståelse för teknikens möjligheter inom
vård och omsorg.
Året inleddes med att tydliggöra en inriktning för verksamheten på ”Framtidens
vård och omsorg med hemmet som
bas”. Stort fokus lades på att utveckla
metoder för test och utveckling inom
den halländska vården och omsorgen.
Detta som ett led i målet att skapa en
testbädd i Halland under namnet
TestMiljö Halland.
Halva projekttiden har gått i det EUfinansierade projektet HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena och
verksamheten går nu in i en allt tydligare
produktionsfas.
Testbädd
Verksamhetens fokus
Under 2016 initierades arbetet med
att planera långsiktiga finansieringslösningar för verksamheten. Dessutom
ett profilerings- och konceptualiseringsarbete för verksamheten och tjänsterna:
•
•
•
•
innovationsprojekt
TestMiljö Halland
klusterinitiativ
studentverksamhet
I TestMiljö Halland skapades strukturer
och juridiska avtal för tryggt och säkert
genomförande av tester. Genom TestMiljö Halland kan tester och utvärderingar
effektiviseras och målet är att minimera
de utmaningar som kan uppstå vid
förfrågningar om och i genomförande av
tester.
Ett annat fokusområde, som påbörjades
2016 och fortsätter under 2017, är
utveckling av ett klusterinitiativ för att
ytterligare stärka samverkan mellan
näringsliv, vård- och omsorgssektor
samt akademi.
Under 2016 engagerade Hälsoteknikcentrum 15 företag och innovatörer
och genererade 10 nya produkter
och tjänster.
38 projekt och 8 demonstratorprojekt är genomförda.
Hälsoteknikcentrum deltog på
12 nationella branschmässor och
genomförde 117 idérekryteringsaktiviteter.
2016 lanserades en ny webbplats:
halsoteknikcentrum.hh.se
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Gerry Andersson
Anne-Christine Hertz
[email protected]
[email protected]
HICube-projekten genomförs i samarbete med:
20
21
SAMVERKAN
SAMVERKAN
Socialfondsprojektet HICube Kompetenta vården växlar upp, med reducerad budget men med
tydlig inriktning och avgränsning, för att stödja de halländska vård- och omsorgsverksamheternas
utveckling.
Halländsk hälsoinnovation på agendan
Runt 200 deltagare från region,
kommun, akademi och näringsliv
samlades i ett soligt Tylösand på
First Health Innovation Day i slutet
av augusti 2016.
Konferensen anordnades genom
HICube-projekten i samverkan mellan
Högskolan i Halmstad, Region Halland,
de halländska kommunerna och
näringslivet, med stöd av Europeiska
socialfonden och Europeiska regionala
utvecklingsfonden.
– Det var en dag för kunskapsspridning
och kunskapsutbyte men det var också
ett bra tillfälle att sätta ett ansikte på
vårt samverkansarbete och utveckla de
personliga relationerna, säger Gerry
Andersson från Högskolan i Halmstad
som är projektledare för HICube
Kompetenta vården.
Första upplagan
First Health Innovation Day var
den första upplagan av ett årligt återkommande evenemang där utmaningar,
nutid och framtid i förhållande till
hälsoinnovationer kan diskuteras och
problematiseras.
Inspirationsföreläsaren Olof Röhlander
var en av talarna.
22
– Eftersom vi vuxna är en generation
som arbetar med barn som befinner sig
i en ”teknisk” generation, är det viktigt
att vi lär oss om hur tekniken fungerar
samt hur den påverkar oss i samhället.
Jag har en roll som ingår i elevhälsan
och måste därför försöka möta den
skenande psykiska ohälsan. Hur det
rent praktiskt ska gå till är svårt att
säga, dock är jag medveten om att alla
kommuner i Sverige försöker möta
frågan om hur den digitala samhällsutvecklingen kommer att gå till, säger
Christoffer Eliasson.
Temat för dagen var Is smart really
smart? och utmanade begreppet smart
i koppling till vård och omsorg.
Bland talarna fanns bland andra
inspirationsföreläsaren Olof Röhlander
och innovationsforskaren Leif Denti,
som forskar om innovationspsykologi
vid Göteborgs universitet.
– Vi fick en bra blandning mellan
forskning och framtidstro för att lyfta
de utmaningar som finns inom just
hälsoinnovation, säger projektledaren
Jens Lundström vid Högskolan i
Halmstad om dagen.
Förutom Olof Röhlander och Leif
Denti talade även Patrik Sundström
från Sveriges kommuner och landsting.
I sin föreläsning, Den digitala vägen
till morgondagens vård och omsorg,
problematiserade han digitalisering och
dess förutsättningar och konsekvenser.
bra med lagom mycket samarbetsövningar, säger Åsa.
Kreativa workshoppar
Bland övriga workshoppar fanns
diskussionsforum kring teknikens
möjligheter, och metoder rörande
lärprocesser bland medarbetare i en
organisation samt etik i teknikanvändandet.
Under dagen hölls flera kreativa och
informativa workshoppar med workshopledare från Högskolan i Halmstad,
Region Halland, andra lärosäten och
näringslivet.
– Bland annat var det väldigt roligt att
Susanne Frennert från Lunds universitet,
som disputerar på just robotar i äldrevården, tackade ja till att hålla i en
workshop, säger Jens Lundström.
Susanne Frennert lyfte frågan om hur
robotar kan underlätta eller kanske till
och med effektivisera vården. Frågan
problematiserades och bland annat
diskuterades huruvida robotar bidrar
till möjligheter samtidigt som de kan
begränsa människans autonomi.
Edward Mauser från Affecto höll en
workshop om Remote monitoring och
projektet HEKA, en intelligent toalett.
Produkten har utvecklats i nära samarbete med Hälsoteknikcentrum
Halland med ambitionen att bidra
till en hållbar sjukvård.
Åsa Johnsson som är kommunikatör på
Region Halland lyfte också bredden på
konferensen.
Med på dagen fanns även seniordansgruppen Postbaletten, som framförde ett dansnummer till såväl klassisk
som modern musik, samt Göteborgs
improvisationsteater som inspirerade
deltagarna med reflektioner mellan
föreläsningarna.
Second Health Innovation Day
kommer att genomföras under
sommaren 2017.
HICube-projekten är samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad,
Region Halland, de halländska
kommunerna, näringslivet samt
Europeiska socialfonden och
Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projekten syftar till att
möta stora samhällsutmaningar
genom verksamhetsnära kompetensutveckling samt utvecklingsinsatser
av identifierade behov hos samverkansparter.
– Det var en inspirerande dag!
Variationen mellan workshopparna var
En av deltagarna var Christoffer Eliasson,
skolpsykolog i Varbergs kommun, som
tyckte att First Health Innovation Day
var givande för den digitala samhällsutvecklingen.
23
SAMVERKAN
First Health Innovation Day
samlade deltagare från hela
Halland för att tillsammans
diskutera och inspirera kring
ämnena hälsoinnovation, etik
och begreppet smart ur ett
teknikperspektiv.
Digitalt laborativt
centrum
Ett nyöppnat labb, innovationer
och digitala testmöjligheter.
På Digitalt laborativt
centrum (DLC) möts forskare,
studenter och externa
samverkansparter för att
tillsammans ta sig an framtidens utmaningar.
Digitalt laborativt centrum vid
Högskolan i Halmstad är en kreativ,
högteknologisk och laborativ miljö på
750 kvadratmeter, där fokus ligger på
lärande och kultur.
och syftar till att bli en regional mötesplats i det digitala samhällets framkant.
DLC är till sin utformaning en arena
där interna och externa intressenter kan
skapa och genomföra utbildningar,
forska och prova olika digitala verktyg.
DLC vänder sig både till målgrupper
inom Högskolan – forskare, lärare och
studenter – och till externa samarbetsparter. Det kan till exempel vara yrkesverksamma lärare, elevgrupper inom
skolan, kulturinstitutioner, företag eller
andra intresseorganisationer
”En gemensam plats där
olika discipliner möts”
Digitala möjligheter
DLC vänder sig till forskare, lärare,
studenter, organisationer och företag,
I DLC finns den senaste utrustningen
inom visualisering, simulering, design
och teknik som öppnar möjligheter att på
nya och visuella sätt förmedla komplex
eller abstrakt information. Här finns
också utrustning inom VR (virtual
reality), digitala labbmiljöer, skapanderum och en kommunikationsstudio.
Ett amerikanskt koncept, inspirerat av en
rörelse där man skapar alltmer själv, finns nu i
Halmstad. Med möjligheter för utskrifter i 3D,
lödning, gjutning och mycket mer ger Fab Lab
både studenter, forskare och samverkansparter
möjlighet att testa och utveckla nya produkter.
DLC ska användas i utbildning,
forskning och utvecklingsprojekt och
fungera som en så kallad ”makerspace”,
en kreativ miljö som bygger på kunskapsdelning och tillgång till verktyg för att
förverkliga idéer vilket öppnar möjligheter för samarbete och testning kring
hälsoinnovation.
Fab Lab i Halmstad etablerades 2015 och är en arena för
forskning och utbildning med fokus på nyskapande produktlösningar. Fab Lab, en förkortning av Fabrication Laboratory,
är ett eget varumärke och ett koncept utvecklat vid Massachusetts
Institute of Technology i Boston, USA, kanske mer känt som
MIT. En grundläggande komponent i konceptet är ökad
öppenhet och samverkan mellan utbildning, forskning,
näringsliv och enskilda privatpersoner, enligt den så kallade
makerrörelsens modell.
Exempel på resurser och utrustning i DLC:
• Rum och utrustning för visualisering, syntes, simulering och design
• Hjärnverket – labbmiljö för digitalt och analogt aktivt lärande för
grundskolan inom matematik, teknik och naturvetenskap
• Skapanderum – för digitalt och analogt aktivt lärande
• The Black Box – för film, dialog, föreläsningar, teater, etc.
• Kommunikationsstudio – inspelning av video, ljud, dialoger, musik
och undervisning
• Mötesrum – för digitala eller analoga möten, workshoppar,
undervisning och dialoger
24
FAB LAB
Makerrörelsen förenar hantverk och teknik i ett ”makerspace”,
där vem som helst kan tillverka i princip vad som helst på en
plats med olika produktions- och prototypmaskiner.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
– Vi vill skapa en öppen verkstad som har förutsättningar att
utveckla fysiska, skräddarsydda innovationer som kan förenkla
vardagen för många människor, säger Bengt-Göran Rosén,
professor i maskinteknik och projektledare för Fab Lab.
produktionskostnaderna.
Skräddarsydda lösningar som
anpassas till användarens specifika
behov kostar som regel
för mycket att ta fram.
– Genom att applicera 3D-teknik
på ett spännande innovationsområde
som hjälpmedelsteknik hoppas vi
kunna göra riktade insatser och
samtidigt utveckla ett generellt arbetssätt
där vår 3D-teknik ingår som ett kraftfullt
stöd för innovationsprocesser. Detta gör vi inom ramen för
forskningsprojektet Easy Life with 3D som vänder sig specifikt
till personer med funktionsnedsättning, samtidigt som möjligheter till kommersialisering utvärderas. Det innebär i praktiken
ett innovationsstöd från individuella behov till idé, produkt och
lansering, säger Bengt-Göran Rosén.
Vill du veta mer?
Kontakta mig!
Hälsoinnovativt perspektiv
Hjälpmedel utvecklas i dag oftast genom traditionella
innovationsprocesser med krav på volym för att täcka
Håkan Cajander
[email protected]
Bengt-Göran Rosén
[email protected]
25
Tema
hälsoinnovation
– vad händer i världen
och hur möter vi det?
Det står stora utmaningar för dörren, för Halland, Sverige och resten av världen. Tema hälsoinnovation arbetar för att möta dem. Men vilket ansvar har forskarvärlden? Vilket ansvar har
Högskolan i Halmstad?
Det råder inga tvivel om att hälsa är en
av vår tids stora utmaningar. En spaning
in i framtiden skapar en blandning av
osäkerhet och förväntan. Vi vet däremot
att den snabba utvecklingen inom alla
områden i samhället påverkar oss
människor och vi kommer att möta och
delta i förändring överallt.
En del förändringar kommer oannonserade,
andra har vi möjlighet att förutspå.
Exempel på redan kända förändringar
är ökningen av fetma och kroniska
sjukdomar, en åldrande befolknings
behov, klimatförändringar, ensamhet
och ökad ojämlikhet i folkhälsan.
På vilka sätt dessa utmaningar kommer
att påverka människan och samhället
beror till stor del på hur vi, medborgare
och forskare, politiker och näringsliv,
hanterar dem.
Högskolan i Halmstads roll
Hur kan Högskolan i Halmstad möta de
förutspådda hälsoutmaningar som vi ser?
Vilket ansvar har vi som lärosäte att bidra
till lösningar på dessa utmaningar?
26
Stort ansvar, vill jag påstå, vilket också
uttrycks tydligt i Högskolans forskningsoch utbildningsstrategi. Vi har möjlighet
att i allt större utsträckning ta fram
kunskap och nya metoder för att stödja
en hälsosam livsstil för medborgarna.
Vi kan bidra till att öka förutsättningarna
för människor att röra sig tillräckligt, ha
ett hälsosamt alkoholintag, äta god och
nyttig mat samt att skapa ett samhälle
där människor känner sig delaktiga och
trygga. Allt detta ger effekt på hälsan.
Tusentals vetenskapliga studier visar det.
Teknikens möjligheter
Teknikens utveckling skapar stora möjligheter. Utmaningen ligger i att inte bara
göra tekniken tillgänglig för människor.
Framför allt måste vi bli bättre på att
förutsäga hur digitaliserade metoder
kommer till nytta så att människor får
möjlighet att omsätta det i sin vardag.
Därför är det viktigt att Högskolan i
Halmstad fortsätter att utveckla hälsoforskningen som ett integrerat kunskaps-
område baserat på nära samarbete mellan
forskning och utbildning i samverkan
med omgivande samhälle.
Ingela Skärsäter,
programchef
Utblick 2017
• Identifiera och starta nya
CORE-projekt
• Utveckla synergiprojekt med
fokus på hälsoinnovation inom
KK-miljö
• Implementera utbildning i
hälsoinnovation och entreprenörskap på grund-, avancerad- och
forskarnivå
• Forskarskola – förutsättningar
för en internationell forskarskola
• Internationella gästprofessorer
• Advisory board för Tema hälsoinnovation
Vad säger forskningsmiljöerna?
I forskningsmiljön CLKS finns i dag flera akademiövergripande samarbeten kopplat till Tema hälsoinnovation.
Ett exempel är projektet Läsfrämjande, empati och social hållbarhet, där en konferens ska genomföras tillsammans med Region Halland och forskare vid Högskolan i Halmstad. Det finns även samarbete med Akademin
för hälsa och välfärd om empati inom sjuksköterskeutbildningen samt medicinsk humaniora vid Göteborgs
universitet. Dessutom har ett samarbete initierats som handlar om utveckling och tillämpning av digitala
kommunikationsstöd, som stärker kvaliteten i barn- och ungdomshabilitering. Inom CLKS finns även ett projekt
kopplat till nätverket RISP (Research on innovation in a societal perspective) som handlar om att åstadkomma
en generell kunskapshöjning kring sociala innovationer.
Pernilla Nilsson, forskningsledare Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS)
CVHI ska under 2017 utveckla en lärosätesövergripande ansökan om en synergi inom hälsoinnovation.
Synergin baseras på tre olika projekt och fokuserar på värden av användarmedverkan och modeller för hur
användare kan involveras i forskning och utveckling. CVHI kommer också under året att medverka till att
utveckla hållbar uppväxt som ett högskoleövergripande styrkeområde inom hälsoinnovation för tvärvetenskaplig forskning, samverkan och tillämpning.Vidare kommer Akademin för hälsa och välfärd erbjuda utbildning
på masternivå inom hälsoinnovation. Detta gör det möjligt för studenter vid Högskolans alla masterprogram
att profilera sin masterexamen inom hälsoinnovation.
Petra Svedberg, forskningsledare Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI)
EIS ska under 2017 arbeta i ett EU-projekt, The use of computational techniques to improve compliance to
reminders within smart environments, och i ett VR-projekt, Active at Work: Individbaserat beslutsstöd för
att främja fysisk aktivitet och egenvård på arbetsplatsen för personer med artros, tillsammans med Lunds
universitet. EIS fördjupar under 2017 att fördjupa samarbetet med Hallands sjukhus Halmstad i projektet
An intelligent patient management system to drive value-based healthcare delivery. Projektet Känna, forma,
dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld fortsätter i samarbete med Lunds universitet.
Programmet Digital design och innovation genomför Designstudio hälsa.
Mohammad Mousavi, forskningsledare Halmstad embedded and intelligent systems research (EIS)
Inom RLAS kommer flera projekt med fokus på hälsoinnovation att utvecklas under 2017. Förutom projekten
Easy Life with 3D och Golvmaterial mot fallskador påbörjas forskning om kommunikation av osäkerheter i
miljöriskbedömning för att minska negativa hälsoeffekter. Forskningen sker i samarbete med forskare från EIS.
Forskningen inom området hållbar uppväxt, i samarbete med forskare på CVHI, fortlöper.
Ann Bremander, forskningsledare, Rydberg laboratory of applied sciences (RLAS)
CIEL kommer att vidareutveckla forskningen kring hur företag förnyar sina verksamheter genom internationalisering och hur ny teknik möjliggör nya produktionssätt och kundgrupper. Bland annat görs en analys
av hur MedTech-företag bör arbeta för att framgångsrikt kunna hantera sina affärsmodeller på olika internationella marknader. CIEL ska också analysera hur hälsoföretag förnyar sin affärsverksamhet med hjälp av
digital produktion. Ett exempel är Easy Life 3D, ett projekt där fysiska hjälpmedel utvecklas för personer med
funktionsnedsättning. Syftet är att studera hur nya hjälpmedel kan kommersialiseras.
Magnus Holmén, forskningsledare, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL)
27
Högskolan i Halmstad
Tema hälsoinnovation
Tema hälsoinnovation omfattar forskning,
utbildning och samverkan med omgivande
samhälle, och ska bidra med innovativa och
hållbara lösningar på samhällsutmaningar
inom hälsoområdet. Temat ska dessutom
stärka Högskolan i Halmstads profil som det
innovationsdrivande lärosätet och bidra till
ökad välfärd och tillväxt. Arbetet består
av insatser som utgår från samhällets och
individers behov, samt utveckling av
arenor för samverkan mellan aktörer och
organisationer från olika delar av samhället.
I denna årsberättelse sammanfattas 2016 års
verksamhet.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Ingela Skärsäter
[email protected],
programchef
Gerry Andersson
[email protected],
koordinator
Rickard Wessberg
[email protected],
kommunikatör
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad
Telefon: 035-16 71 00
E-post: [email protected]
www.hh.se
Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, mars 2017.
www.hh.se/halsoinnovation