1. No category

Beskrivning av
Trygghet och säkerhet i
Katrineholms kommun
www.katrineholm.se
1 Trygghet och säkerhet i Katrineholms
kommun
Handlingsprogrammet beskriver hur Katrineholms kommun ska arbeta långsiktigt och
systematiskt för ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det sammanfattar resultatet
av flera utredningar, analyser och planer inom områdena skydd mot olyckor,
brottsförebyggande arbete och krisberedskap.
Detaljerade analyser och åtgärdsplaner finns i de underliggande dokumenten:



Risk- och sårbarhetsanalys 2015 för Katrineholms kommun
Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst: Direktionens vilja
2016–2020
Samverkansavtal mellan Katrineholms kommun och Polismyndigheten 2015
2 Inriktning
Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i. Kommunen ska
verka för ett högt säkerhetsmedvetande och för att reducera risker. Invånare, besökare
och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. För
att uppnå ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare ska kommunen ta ett
samlat grepp om allt arbete mot kriser, olyckor och brott. Genom ett systematiskt,
långsiktigt och målmedvetet arbete ska det inträffa färre oönskade händelser i
kommunen. Konsekvenserna av oönskade händelser som ändå inträffar ska bli mindre.
Kommunen, företag och medborgare ska öka sin förmåga att hantera oönskade
händelser.
3 Riskbild Katrineholm
Vart fjärde år kartlägger kommunen vilka oönskade händelser som kan inträffa i
Katrineholm och hur de kan påverka människor, miljö och verksamheter. I detta
arbete brukar man tala om vardagshändelser, allvarliga händelser och extraordinära
händelser beroende på hur händelserna påverkar enskilda och samhället i stort.
Vardagshändelser är olyckor och andra oönskade händelser som förväntas inträffa
flera gånger per år i kommunen och som kan ge stora konsekvenser för de människor
som påverkas men begränsade konsekvenser för samhället. Allvarliga händelser
inträffar sällan men kan ge stora konsekvenser för många människor och viktiga
verksamheter i samhället. Extraordinära händelser är mycket ovanliga men kan orsaka
omfattande störningar i viktiga samhällsfunktioner som påverkar många människor,
företag och verksamheter. Gränserna mellan dessa är inte helt tydliga.
Sannolikhet
Vardagshändelser
Händelser med stora konsekvenser
för enskilda människor men med
små konsekvenser för samhället: till
exempel fallolycka, trafikolycka,
lägenhetsbrand, bilstöld.
Allvarliga händelser
Händelser som påverkar många
människor och verksamheter: till
exempel en brand i ett vårdboende eller
en järnvägsolycka med farligt gods.
Extraordinära händelser
Händelser som orsaka störningar i viktiga
samhällsfunktioner: till exempel
elavbrott, snöstorm eller förorenat
dricksvatten.
Konsekvens
Kommunen måste förbereda sig för att kunna hantera alla typer av händelser. Ur
kommunens analys växer en riskbild fram som vägleder kommunens arbete med att
förebygga oönskade händelser och öka förmågan att hantera de oönskade händelser
som inträffar.
3.1 Olyckor
Varje år skadas människor vid olyckor i hemmiljö och på fritiden. Fallolyckor drabbar
ofta äldre människor och kan få stora konsekvenser för den enskilde. Eftersom många
olycksrisker är åldersberoende kan man förvänta sig att det inträffar fler olyckor när
medelåldern i kommunen stiger. Det finns också många sjöar i Katrineholms
kommun. Tillbud och olyckor inträffar varje år vid bad, under båtturer och på isar.
Bristande vattenvana, simkunnighet och isvett kan leda till att personer kommer till
skada. Alkoholpåverkan kan förvärra situationen.
I Katrineholm strålar flera större vägar samman. Olyckor med enstaka fordon leder
varje år till att människor dör eller skadas allvarligt. På vägarna går transporter med
farligt gods till industrier och terminaler i kommunen eller mellan orter utanför
kommunen. Katrineholm är också en järnvägsknut med omfattande person- och
godstrafik. Exempel på allvarliga händelser i trafiken är en bussolycka eller tågolycka
med många skadade eller en olycka med farligt gods på väg eller järnväg. I värsta fall
kan en olycka med farligt gods påverka stora delar av tätorten och störa
samhällsviktiga verksamheter vilket kan leda till en extraordinär händelse.
Bostadsbränder inträffar varje år och kan medföra personskador och egendomsskador.
En större brand i en publik lokal, en skola, en vårdinrättning eller en industri skulle
kunna påverka många människor och leda till andra allvarliga konsekvenser.
Skogsbränder kan ge stora egendomsskador och kräva långvariga insatser från
räddningstjänsten.
3.2 Sociala risker och brottslighet
Det finns bostadsområden i kommunen där arbetslösheten är hög och utbildningsnivån
låg. Tidvis är det oroligt där, särskilt i slutet av sommaren inför skolstarten. Bristande
språkkunskaper, låg grad av självförsörjning och segregerat boende är faktorer som
kan bidra till känslor av maktlöshet och utanförskap. I förlängningen kan detta leda till
ohälsa, social oro och brottslighet.
Missbruk av narkotika och dopingmedel förekommer och försäljningen av dessa är en
viktig inkomstkälla för kriminella personer. Alkohol är inblandat i många händelser
som leder till polisingripande.
Våldshandlingar i nära relationer mellan människor är vanliga, till exempel
misshandel eller sexuellt utnyttjande. Både män och kvinnor kan drabbas, men det är
vanligare att kvinnor blir utsatta vid upprepade tillfällen eller behöver söka vård till
följd av misshandel.
Stöld och inbrott är vanliga brott. De drabbar människor ekonomiskt men också
känslomässigt genom att brottsoffren känner sig kränkta och otrygga. Klotter och
skadegörelse förfular miljön och kan leda till att vissa platser förslummas.
Mängdbrottslighet blir ett samhällsproblem om medborgarna förlorar förtroendet för
samhällets förmåga att skydda dem från brott.
Rekrytering av unga till kriminalitet pågår i kommunen. Människor som begår brott i
unga år är i riskzonen. Familjen, bostadsmiljön och skolan spelar roll men också
personliga egenskaper. Ju fler riskfaktorer som finns runt den unga desto större är
faran att hen kommer att hamna i kriminalitet. Försök till rekrytering till
våldsbejakande grupper kan inte uteslutas i kommunen. Kommunen behöver
uppmärksamma frågan och följa utvecklingen.
Människors upplevelse av livskvalitet bygger mycket på hur trygga de känner sig i
samhället. Upplevd otrygghet kan bero på att det finns källor till otrygghet i samhället
men även på brist på kunskap om verkliga förhållanden.
3.3 Störningar i viktiga samhällsfunktioner
Störningar i viktiga samhällsfunktioner kan snabbt påverka många människor och
samhällsviktiga verksamheter. Händelser som drabbar elförsörjning, elektroniska
kommunikationer, vatten, fjärrvärme eller avlopp får konsekvenser för hela samhället
och kan snabbt bli allvarliga eller extraordinära.
Tekniska fel och ledningsbrott kan störa försörjningen av dricksvatten och fjärrvärme
och mottagningen och reningen av avloppsvatten. Samhället är extremt beroende av el
och en omfattande störning i elförsörjningen kommer att få konsekvenser för alla
människor och samhällsfunktioner. Vissa verksamheter har installerad reservkraft och
på andra platser kan man koppla in mobila reservkraftverk för att minska
konsekvenserna. Trots detta kan en omfattande och långvarig störning i
elförsörjningen bli mycket allvarlig.
Nästan alla privata och offentliga verksamheter i kommunen är beroende av IT och
elektroniska kommunikationer. Ett avbrott i kommunens IT-system skulle påverka
många viktiga samhällsfunktioner. Användningen av kontanter minskar i och med att
allt fler betalningar sker med elektroniska system. Ett avbrott i de elektroniska
betalningssystemen i Sverige skulle snabbt leda till stora problem med att handla varor
och betala räkningar.
Extremt väder kan störa elförsörjningen, telekommunikationerna och trafiken. Det kan
påverka både enskilda människor och viktiga samhällsfunktioner som hemtjänst och
räddningstjänst.
Samhället är beroende av transporter. Många transporter sker på vägarna och är
beroende av att det finns drivmedel till bilar, lastbilar och bussar. En omfattande och
långvarig störning i försörjningen av drivmedel skulle kunna leda till en extraordinär
händelse.
3.4 Klimatförändringar
Klimatet förväntas generellt bli varmare. Nederbördsmängderna kommer att öka och
ökningen kommer att bli störst på vintern och våren. Nederbörden kommer i högre
grad som regn medan mängden snö kommer att minska. Fler extrema väderhändelser
kan förväntas. Skyfall kan bli vanligare och leda till fler och allvarligare
översvämningar. Långa perioder med värme och torka kan bli vanligare och öka
risken för fler och större skogsbränder. Värmeböljor kan också vara påfrestande för
äldre personer och för personer som har olika sjukdomar.
4 Skydd mot olyckor
Kommunen ska arbeta för att människors liv och hälsa samt egendom och miljö har ett
tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Den enskilde har ett stort ansvar i
detta arbete. Med den enskilde menas alla människor, men även alla företag,
organisationer och myndigheter.
Den enskilde själv har det primära ansvaret för att skydda liv, egendom och miljö.
Den enskilde har också ansvaret att inte orsaka olyckor. I första hand är det den
enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder för att förhindra olyckor och begränsa
konsekvenser av de olyckor som inträffar.
I Katrineholms kommun finns Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) som ägs
gemensamt av Katrineholms och Vingåkers kommuner. Huvuduppgiften är att arbeta
förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att förhindra
och begränsa olyckor. I andra hand ska VSR kunna gripa in när den enskilde själv inte
klarar att hantera situationen. VSR har ett handlingsprogram som beskriver vilken
förmåga kommuninvånarna kan förvänta sig av VSR idag och på några års sikt.
Kommunen har formulerat mål för arbetet för skydd mot olyckor.
Kommunen vill bland annat att:


antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor ska minska över tid
allmänheten ska få ökad kunskap och större förmåga att förebygga och hantera
olyckor
 arbetet ska vara olycksförebyggande där män och kvinnors, flickor och pojkars
säkerhet står i centrum
För att nå dessa mål måste kommunen och VSR nå fram till den enskilde. Tillräckligt
många måste förstå sin roll och sitt eget ansvar och känna sig motiverade att ta detta
ansvar. Det behövs kommunikationsinsatser som anpassas till olika målgrupper. För
att nå fram behöver VSR informera på många olika vägar: egen personal,
försäkringsbolag, frivilliga organisationer, hemtjänst och grannsamverkan.
VSR ska prioritera barn, ungdomar och äldre i det förebyggande arbetet. Hemmiljön
ska prioriteras eftersom en majoritet av bränderna inträffar i hemmiljö eller under
fritidsaktiviter.
5 Brottsförebyggande arbete
Det behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete i kommunen. Det är ett
långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Att förebygga brott
innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och
att på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana.
Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot
våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett
brottsförebyggande arbete.
Kommunen ska ha en nära dialog med räddningstjänsten, polisen och andra aktörer.
Det brotts- och skadeförebyggande rådet har i uppdrag att ytterligare förbättra det
brottsförebyggande arbetet. I det rådet ingår säkerhetschef och förvaltningschefer från
kommunen, polis och räddningstjänst samt det kommunala bostadsbolaget. Det brottsförebyggande arbetet sker med ett samverkansavtal mellan kommunen och polisen
som grund och med stöd av flera nätverk. Det är viktigt att också involvera
föreningsliv och frivilligorganisationer i arbetet.
Kommunen och polisen har kommit överens om hur de ska arbeta gemensamt inom
prioriterade områden. Två områden har pekats ut som särskilt viktiga:
brottsförebyggande arbete och arbete för att motverka social oro. Arbete sker konkret
inom olika delområden:
 Motverka organiserad brottslighet
 Minska narkotikaanvändningen
 Färre våldsbrott
 Mindre klotter och skadegörelse
 Förebygga inbrott och stölder
 God skol- och ungdomsmiljö
Social insatsgrupp är ett samarbete mellan socialförvaltningen, polisen och skolan
som används för att möta individer som är på väg in i ett kriminellt beteende.
Det finns ett nätverk bland fastighetsägarna i kommunen som hjälper kommunen att
nå ut med information om det brottsförebyggande arbetet och om särskilda händelser
och åtgärder.
Det kommunala bostadsbolaget och kommunens förvaltningar genomför
trygghetsvandringar tillsammans med polisen och ibland även med räddningstjänsten.
Trygghetsvandringarna går genom olika stadsdelar eller kring särskilda platser som
skolor och torg. Räddningstjänsten håller särskild uppsikt kring skolorna vid lov och
särskilda helger för att förebygga brott.
Kommunen har en handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism. Mycket
av arbetet sker förebyggande bland annat med utbildning till kommunens personal.
Det ska också finnas möjligheter till stöd för personal och anhöriga som känner oro
för enskilda personer.
6 Krisberedskap
Kommunens övergripande mål för arbetet med krisberedskap är att öka förmågan att
bedriva samhällsviktig verksamhet utan avbrott samt att stärka förmågan att hantera
extraordinära händelser.
Katrineholms kommun undersöker vart fjärde år vilka extraordinära händelser som
kan inträffa i kommunen och hur de kan påverka medborgarna och samhällsviktiga
verksamheter. Denna risk- och sårbarhetsanalys lägger grunden för arbetet med att
förebygga risker och undanröja hot för att bidra till ökad trygghet och säkerhet. Bland
annat ska kommunen:

utreda behovet av reservkraft vid ett elavbrott och ta fram en plan för att
tillgodose detta
 ta fram plan för nödvattenförsörjning av samhällsviktig verksamhet i
kommunen, särskilt omsorgsverksamheten
 ta fram en plan för drivmedelsförsörjning i samhällsviktig verksamhet som
bedrivs av kommunen
 genomföra riskanalyser inriktade på informationshantering och IT inom
kommunens samhällsviktiga verksamheter
 revidera krisledningsplanen och övnings- och utbildningsplanen
 utveckla arbetet med att integrera klimatanpassning i kommunens risk- och
sårbarhetsanalys.
Katrineholms kommun har en krisledning som kan leda och samordna åtgärder och
insatser vid en extraordinär händelse. I krisledningen ingår dels förtroendevalda
politiker i krisledningsnämnden, dels tjänstemän fördelade på en krisledningsgrupp
där kommundirektören är chef och ett ledningsstöd som leds av en stabschef.
Kommunens förtroendevalda och anställd personal deltar i utbildning och övning för
att de ska kunna lösa sina uppgifter i krisorganisationen. Kommunen har även ett
lokalt krishanteringsråd där andra viktiga aktörer i kommunen deltar som ett extra stöd
i händelse av kris eller samhällsstörning.
I en kris måste kommunen i första hand använda sina resurser för att trygga de mest
utsatta människorna i samhället som inte kan klara sig själva. Övriga måste i stor
utsträckning klara sig själva med stöd av närstående och med vägledning av
samhällets information. För att detta ska fungera måste den enskilde ha en god egen
beredskap för att stå emot och hantera störningar i olika samhällsfunktioner.
Rubrik
Eventuell underrubrik
Datum:
Handläggare: