Statsskickets grunder

Vi utvecklar människor
som utvecklar företag
Statsskickets grunder
Val och folkomröstning
Josefine Wendel
vt 2017
Upplägg
1. Allmänt om offentliga val
2. Riksdagsvalet
a) När ska valet hållas?
b) Vem får rösta?
c) Vad röstar man på?
d) Vem kan väljas?
e) Hur går röstning och rösträkning till?
f) Hur fördelas mandaten?
g) Vad händer om något går fel?
3. Folkomröstning
1. Allmänt om offentliga val
Olika offentliga val:
• Riksdagsvalet
– RF 3 kap.
– RO 2 kap.
– Vallagen (2005:837) (ValL)
• Kommunala val
– ValL
– Kommunallagen (1991:900) (KomL)
• Val till Europaparlamentet
– ValL
2. Riksdagsvalet - allmänt
Proportionellt valsystem
• Mandaten fördelas i förhållande (proportion) till antalet
röster som partierna fått i valet.
• Vissa avsteg görs dock!
• Jfr majoritetsvalsystem.
Riksdagsvalet – allmänt
RF 3:1
• Fria, hemliga och direkta val.
• Röstning sker på parti med möjlighet för väljarna att lämna
särskild personröst.
Riksdagsvalet – allmänt
Parti - varje sammanslutning eller grupp av väljare, som
uppträder i val under särskild beteckning.
Fria val - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta
på.
Hemliga val - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om
hur han/hon röstat.
Direkta val - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex.
riksdagen - de är direktvalda av folket.
Riksdagsvalet - allmänt
Valen administreras av valmyndigheter
• Valmyndigheten som central myndighet (ValL 3:1)
• LSt är regional valmyndighet (ValL 3:2)
• Valnämnd i varje kommun (ValL 3:3)
När ska val till riksdagen hållas?
Ordinarie val
• Vart fjärde år, RF 3:3
• I september, RO 2:2
• Andra söndagen i september, ValL 1:3
Extra val
• Regeringen får besluta om extra val, som då ska hållas
inom tre månader från beslutet, RF 3:11.
När ska val till riksdagen hållas?
Orsaker till extra val
• Misstroendeförklaring, RF 6:7
• Regeringen har lidit nederlag i viktig fråga i riksdagen
• Riksdagen har förkastat talmannens förslag till ny
statsminister 4 ggr, RF 6:5
När ska val till riksdagen hållas?
Begränsningar i rätten att besluta om extra val, RF 3:11
2 st
• Nyvald riksdag garatrad arbetsro i tre mån.
• Regering som avgått men som sitter kvar som
övergångsregering enl RF 6:11 får inte besluta om
extra val.
Vem får rösta?
Allmän och lika rösträtt, RF 1:1
• Lika - alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet.
• Allmän - rösträtten beror endast på sådana krav som
folk i allmänhet kan uppfylla.
Vem får rösta?
Rösträtt vid val till riksdagen, RF 3:4 st 1
• svensk medborgare som
• är eller har varit bosatt i landet och
• senast på valdagen är minst 18 år
Vem får rösta?
Frågan om rösträtt avgörs utifrån före valet
upprättad röstlängd, RF 3:4 st 3, ValL 5 kap.
Röstlängd, ValL 5:1
• En förteckning (lista) över de röstberättigade
• Upprättas av den centrala valmyndigheten
Vem får rösta?
Röstkort, ValL 5:8
• Den centrala valmyndigheten upprättar ett sådant kort
för varje väljare.
• Korten skickas till respektive väljare.
Foto: Holger Ellagaard
Vem får rösta?
Rättelse, ValL 5:6
• Kan begäras senast tolv dagar före valdagen.
• Kan inte avse förhållanden senare än 30 dagar före
valdagen.
Vad röstar man på?
Röstning sker på parti,
• med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst,
RF 3:1.
Särskild personröst
• Lämnas genom att väljaren på valsedeln
– sätter kryss vid viss kandidat eller
– skriver till en kandidat (om partiet inte har reg.
partibeteckning eller anmält kandidater), ValL 7:2.
• Får betydelse för kandidat som fått minst 5 % av partiets
röstetal i valkretsen, ValL 14:9.
Vad röstar man på?
Partierna måste ha anmält sitt deltagande i valet, RF 3:7 st
1, ValL 2 kap.
• Anmälan ska göras senast 30 dagar före valdagen, ValL
2:17
• Parti som redan är representerat anses ha anmält sig, ValL
2:15 st 2
• Valsedlar för partier som inte anmält sitt deltagande är
ogiltiga, ValL 13:7
Vad röstar man på?
Partier kan registrera partibeteckning, ValL 2:1-8
• Obs, inte obligatoriskt.
Registrerat parti kan anmäla kandidater, Val 2:9-13
• Partiet måste i så fall lämna en förklaring från varje kandidat
om att han/hon samtycker till anmälan, ValL 2:9.
• Ett parti som anmält kandidater anses ha anmält sitt
deltagande i valet, ValL 2:15 3 st (jfr ValL 2:17).
Vad röstar man på?
Varje kandidat måste ha samtyckt till kandidaturen,
ValL 2:20
• Annars räknas inte rösten på den kandidaten, ValL
13:8.
• En samtyckesförklaring enligt 2:9 anses som ett sådant
samtycke.
Vem kan väljas till riksdagen?
Rösträtt = valbarhet, RF 3:4 2 st
Hur går röstning och rösträkning till?
Olika sätt att rösta, ValL 7-10 kap.
• I vallokal på valdagen (utgångspunkten)
• I röstningslokal före eller under valdagen
• Genom ambulerande röstmottagare
• Genom bud
• Genom brev
Hur går röstning och rösträkning till?
Rösten ges i form av en valsedel, 6 kap ValL
• Alla valsedlar och kuvert
som används vid val ska
tillhandahållas av den centrala
valmyndigheten, ValL 6:6.
Foto: Edaen
Hur går röstning och rösträkning till?
En valsedel är ogiltig om den.. (ValL 13:6-7)
• inte förvarats på ett säkert sätt och det kan antas att något
obehörigt gjorts med den,
• saknar partibeteckning eller har flera sådana,
• har partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt
deltagande i valet, eller
• har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Hur går röstning och rösträkning till?
Om det finns flera valsedlar i ett kuvert.. (ValL 13:7 st 2)
• är dessa som utgångspunkt ogiltiga.
– Om de är likadana (samma partibeteckning) räknas dock en.
– Om det på sådana likadana valsedlar har angetts olika
kandidater räknas inte kandidaterna.
Även i vissa andra fall anses kandidatnamn obefintliga,
ValL 13:8
Hur går röstning och rösträkning till?
Rösträkningen, ValL 11-13 kap.
1.Valförrättarna och valnämnden gör preliminära
rösträkningar.
2.Länsstyrelsen gör den slutliga sammanräkningen för hela
valkretsen.
3.Länsstyrelsen rapporterar valresultatet till centrala
valmyndigheten.
4.Valmyndigheten fördelar riksdagsmandateten och
tillkännager valets utgång.
Hur fördelas riksdagsmandaten?
Landet är indelat i 29 st valkretsar, RF 3:5, VaL 4:2
Mandatfördelning mellan valkretsarna, RF 3:6
• 310 fasta valkretsmandat
• 39 utjämningsmandat
Karta: Wikimedia Commons, Lokal_Profil
Hur fördelas riksdagsmandaten?
Mandatfördelning mellan partierna
• De fasta mandaten ska för varje valkrets fördelas
proportionellt mellan partier som får delta i fördelningen,
ValL14:3.
• Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som
behövs för att partiet ska få en representation som svarar
mot dess andel av samtliga giltiga röster i landet, ValL 14:4
c.
Hur fördelas riksdagsmandaten?
Avsteg från den proportionella fördelningen, RF 3:7 st 2
• ”4%-spärren” utgör en begränsning för små partier.
– Spärren innebär att ett parti måste ha fått minst 4 % av
rösterna i landet för att få delta i fördelningen av
mandaten.
– Alternativ – 12 % i viss valkrets.
Hur fördelas riksdagsmandaten?
Närmare om fördelning av de fasta valkretsmandaten:
– Jämkade uddatalsmetoden, RF 3:8, ValL 14:3
Närmare om fördelning av utjämningsmandaten:
– Jämkade uddatalsmetoden, RF 3:8, men särskilt
tillvägagångssätt, ValL 14:4
– Dessutom återföring av överskjutande fasta mandat,
ValL 14: 4a – 4c
Hur fördelas riksdagsmandaten?
Riksdagsledamöter utses
• För varje mandat som ett parti har fått utses en
riksdagsledamot samt ersättare för honom/henne, RF
3:9.
• Närmare bestämmelser om hur ledamöterna och
ersättarna utses finns i ValL 14:9 ff.
Vad händer om något går fel?
Överklagande av val, RF 3:12, ValL 15 kap
• Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen
utsedd valprövningsnämnd.
– Åtgärd endast om betydelse för valresultatet, ValL
15:13.
3. Folkomröstning
1.Rådgivande (konsultativa)
2.Beslutande (decisiva)
a) Frivilliga (fakultativa)
b) Obligatoriska
Foto:JoseMGL 15
Foto: Jorchr
Folkomröstning
Regler avseende folkomröstning
- RF 8:2 1 st 5 p
- => Folkomröstningslagen (1979:369)
Rösträtt
- Som vid riksdagsval, 5 § FolkomrL.
Folkomröstning
Rådgivande folkomröstning
- Är det ”normala”.
- Efter omröstningen beslutar riksdagen obunden
av resultatet.
Folkomröstning
Beslutande folkomröstning
- Endast angående vilande grundlagsförslag, RF 8:16
- Ska hållas om:
- minst 1/10 av ledamöterna yrkar det och
- yrkandet framställs inom 15 dgr från att grundlagsförslaget
antogs som vilande, samt
- minst 1/3 av ledamöterna röstar för yrkandet.
- Sådan folkomröstning är dock beslutande endast i
negativ riktning, RF 8:16 2 st.
Frågor?