1. No category

Ledningsarbete inom
det statliga vägområdet
Hur du ska förlägga ledningen och bevara vägens skick
Innehåll
1 Inledning...........................................5
1.1 Begreppsförklaringar....................... 6
2 Innan arbete påbörjas....................8
2.1 Tillstånd krävs alltid........................ 8
2.2 Skyndsam reparation..................... 9
2.2.1 Varför viktigt att anmäla?..... 10
2.3 Bro.................................................... 10
2.4 Samförläggning............................. 10
3 När du fått tillståndet.................... 11
3.1 Hur läser jag tillståndet?................11
3.2 Förändring under arbetets
gång..................................................11
3.3 Påföljder om du inte följer
tillståndet.......................................12
3.4 Korsande ledning...........................13
3.5 Genomgrävning............................. 14
3.6 Längsgående ledning................... 14
3.6.1 Placering och utrymme......... 15
3.7 Varför ställer Trafikverket
dessa krav?....................................16
4 Återställning av vägområdet........17
5 När arbetet är klart...................... 18
5.1 Slutkontroll ......................................18
6 Kontakt.......................................... 19
2
3
1 Inledning
Denna broschyr är till för att vägleda vid ledningsförläggning inom det statliga vägområdet
och den riktar sig till dig som utför ledningsarbeten. Syftet är att ge information och riktlinjer så att förläggningen utförs korrekt enligt
tillståndet.
Vid varje ledningsförläggning krävs tillstånd från Trafikverket enligt 44 § väglagen
(1971:948). Dessutom måste ledningsägaren
teckna ett standardavtal med Trafikverket för
att få tillträde till vägområdet.
Du hittar mer information på Trafikverkets
webbplats www.trafikverket.se.
Att tänka på!
Det är viktigt att det finns en noggrann och
färdigställd projektering innan du ansöker om
ledningstillstånd. Underlaget ska vara utformat
enligt Trafikverkets exempelunderlag, se Trafikverkets webbplats.
4
5
1.1 Begreppsförklaringar
Akut reparation: samma som skyndsam
reparation.
Allmän väg: en väg där staten genom Trafikverket eller en kommun är väghållningsmyndighet enligt väglagen.
Bakslänt: ytterslänt (se bild rubrik 3.6.1).
Driftentreprenör: Trafikverkets entreprenör
som sköter vägunderhållet inom ett geografiskt
område, vilket kallas för driftområde.
Efteranmälan: den komplettering av föranmälan
som görs till Trafikverket i efterhand vid anmälan om skyndsam reparation.
Vägområde: hela det område som har tagits i
anspråk för vägen, det vill säga vägbana, slänter,
diken och kantremsor. Till vägområdet hör också rastplats, parkeringsficka och busshållplats.
Vägkant: vid belagd väg räknas vägkanten från
beläggningskant eller tänkt beläggningskant
och vid grusväg från där vägbanan övergår i
slänt.
Väghållningsmyndighet: Trafikverkets sex
regioner är väghållningsmyndigheter.
Vägtrumma: trumma genom väg.
Ytterslänt: bakslänt (se bild rubrik 3.6.1).
Samförläggning: flera ledningar läggs i samma
schakt, och en av förläggarna är huvudförläggare och utför därmed arbetet.
Sidotrumma: trumma genom anslutande väg,
exempelvis infart.
Skyndsam reparation: Samhällsfarliga avbrott,
till exempel vattenläcka, raserad ledning eller
stolpe över vägen och elavbrott, klassas som
skäl till skynd-samma reparationer. Korrekt
benämning enligt 44 § väglagen (1971:948).
Trafikanordningsplan (TA-plan): innehåller fakta
om ett vägarbete och hur det ska märkas ut.
Väghållare: den som har ansvar för att vägen
sköts och är farbar. I normalfallet är det väghållaren som äger vägen.
6
7
2 Innan arbete påbörjas
2.1 Tillstånd krävs alltid
Förläggning av ny ledning eller arbete på en befintlig ledning inom det statliga vägområdet ska
alltid utföras med tillstånd enligt 44 § väglagen
(1971:948).
Innan ett arbete påbörjas krävs även en trafikanordningsplan. Ansök separat till väghållningsmyndigheten via Trafikverkets webbplats.
2.2 Skyndsam reparation
En skyndsam reparation ska föranmälas till
Trafikverkets kundtjänst på telefon 0771-921 921,
som har öppet dygnet runt. Det är ledningsägarens kontaktuppgifter som ska anges vid föranmälan, samt uppgifter till eventuellt ombud.
Planerade underhållsarbeten eller mindre
skador klassas inte som skyndsamma reparationer, och i de fallen hänvisar vi till e-tjänsten på
Trafikverkets webbplats.
Ansök enklast om ledningstillstånd via e-tjänsten på Trafikverkets webbplats.
Vägområde för allmän väg
Vägområde är den mark som tas i anspråk för väganordning
Väganordning är den anordning som stadigvarande behövs
för att vägens bestånd, drift eller brukande.
Väganordning, t ex belysning
Vägbana
Högst 2 meter
kantremsa
Vägområde
Högst 2 meter
kantremsa
Vägrätt (gäller även marken under vägen)
Skyndsam reparation
Exempel på väganordning: belysning, damm, dike, slänt, vägbana
Att tänka på!
Att tänka på!
Du ska kunna visa upp tillståndet på begäran,
när ledningsarbetet utförs.
8
Efteranmäl reparationen via e-tjänsten på
Trafikverket webbplats inom tre dagar från det
att du har fått återkopplingsmeddelandet från
föranmälan.
9
2.2.1 Varför viktigt att anmäla?
Föranmälan till Trafikverkets kundtjänst är
viktig, bland annat av trafiksäkerhetsskäl. Din
anmälan medför att driftentreprenören och övriga berörda parter får vetskap om reparationen.
Efteranmälan behövs för att Trafikverket ska
kunna upprätta ett ledningstillstånd.
2.3 Bro
Om det finns önskemål att förlägga ledning
på en bro, måste den ansvariga broförvaltaren
inom Trafikverket kontaktas, se uppgifter på
Trafikverkets webbplats. Om broförvaltaren
godkänner arbetsritningarna ska dessa bifogas ledningsansökan. Det ska tydligt framgå
i ledningstillståndet att förläggning på bro är
godkänd, innan arbete får påbörjas.
2.4 Samförläggning
Vid samförläggning måste samtliga ledningsägare ha separata ledningstillstånd, innan arbetet
får påbörjas.
Trafikverket fakturerar huvudförläggaren, eftersom endast en ersättning utgår. Läs mer om
ersättning på Trafikverkets webbplats.
10
3 När du fått tillståndet
3.1 Hur läser jag tillståndet?
Det är viktigt att du kontrollerar att alla uppgifter i tillståndet stämmer, till exempel vägnummer, utförande och tillståndstid. Läs tillståndet
noga så att du förstår villkoren för placering
inom vägområdet samt återställning.
3.2 Förändring under arbetets gång
Om arbetet av någon anledning inte kan starta
som planerat, eller om det överskrider tillståndstiden, kan du via e-tjänsten ansöka om förlängning
av tillståndet. Du måste ange ärendenummer och
beslutsdatum, för att vi säkert ska kunna identifiera ärendet. Uppgifterna finns i tillståndet.
Ansökan om förlängning av tillståndstid ska inkomma innan det ursprungliga tillståndet slutar
att gälla.
Om det blir förändringar eller tillägg av enklare
karaktär, och om du vill komplettera din ansökan,
kontaktar du den ansvariga handläggaren på Trafikverket. En bedömning görs i varje enskilt fall.
Handläggarens namn finns i tillståndet.
11
3.3 Påföljder om du inte följer tillståndet
3.4 Korsande ledning
Om du inte följer tillståndet kommer arbetet att
stoppas.
Korsande ledningar ska tryckas eller borras
vinkelrätt mot vägens längdriktning. Tryckeller borrgropar ska placeras från dikesbotten
eller släntfoten och utåt, dock minst 3,5 meter
från vägbanekant till närmaste schaktkant.
Att tänka på!
Vid frågor eller avvikelser under arbetets gång –
kontakta genast den ansvariga handläggaren på
Trafikverket.
Tryckdjupet under vägytan ska vara minst 1,5
meter, men minst 0,55 meter under öppet dike.
Det senare måttet gäller i förhållande till dikesbotten i väl rensat skick. Om någonting är osäkert,
kontakta driftentreprenören för att samråda.
Om ledningen är felaktigt förlagd kräver Trafikverket att du flyttar ledningen och placerar
den korrekt enligt tillståndet. Du måste också
återställa skador som uppstått på grund av den
felaktiga förläggningen.
Där ledningen korsar vägen ska avståndet till
vägtrummor vara minst 10 meter, och avståndet
till änden på sidotrummor ska vara minst 3 meter.
I de fall felaktig förläggning eller andra anmärkningar inte åtgärdas har Trafikverket alltid rätt
att avhjälpa felet på ledningsägarens bekostnad.
(6 kap. 4 § vägförordningen 2012:707)
Att tänka på!
Kontakta alltid driftentreprenören innan du påbörjar arbetet. Syftet med kontakten är att
-meddela när ledningsarbetet är tänkt att starta
-koordinera med arbeten som Trafikverket beställt
-samordna arbetsmiljöansvaret.
Vägtrumma
Trafikverkets egna arbeten går alltid först.
≥10 m
≥3,5 m
≥3,5 m
Tryckdjup ≥1,5 m
Korsande ledning
12
13
Slitlager (beläggning)
3.5 Genomgrävning
Bärlager
Ytterslänt
Förstärkningslager
Grävning
i vägens konstruktion kan medföra
Innerslänt
framtida problem med vägens konstruktion och
Överbyggnad
dess dränerande egenskaper. Genomgrävning
Undergrund
Terassyta
tillåts därför
endast i särskilda fall, och TrafikVägdike
Fyllnadsmaterial
verket bedömer varje ansökan enskilt.
Beläggning
Släntkrön
Linje 1:2
Slitlager (beläggning)
Bärlager
Felaktig
Förstärkningslager
förläggning
Ytterslänt
Vägområde för allmän väg
Innerslänt
Vägområde är den mark som tas i anspråk för väganordning
Väganordning är den anordning som stadigvarande behövs
för att vägens bestånd, drift eller brukande.
Exempel på vägens uppbyggnad
Släntfot
a
3.6 Längsgående
ledning
Körbana
Vägren
Ev.
kantremsa
Innerslänt
Längsgående ledning
Vägbana
Dikesbotten
SkiljeGång-/ remsa
cykelbana
Högst 2 meter
kantremsa
b
Vägren
≥0,55 m
Överbyggnad
Väganordning, t ex belysning
Släntkrön
Vägdike
Vägområde
Korrekt
förläggning
Undergrund
Terassyta
Högst 2 meter
kantremsa
Fyllnadsmaterial
3.6.1 Placering och
utrymme
Vägrätt (gäller även marken under vägen)
Trafikverket förordar förläggning i ytterslänt
(mot släntkrön) eller släntfot. Avvikande placering kräver överenskommelse med TrafikBeläggning
Släntkrön
verkets handläggare
och ska särskilt framgå av
ledningstillståndet.
Exempel på väganordning: belysning, damm, dike, slänt, vägbana
Innerslänt
Ytterslänt
Ev.
kantremsa
Vägbana
Fyllningshöjden för längsgående
ledning ska vara
Inom detaljplanerat område
minst 0,55 meter under
marknivå, räknat från
Vägområde
anläggningens högst belägna del, oavsett läge
inom vägområdet. Under öppet dike gäller måttet
i förhållande till dikesbotten i väl rensat skick.
Linje 1:2
Figuren nedan visar lägen (a, b) för schaktgravar
enligt förordad förläggning. Figuren är förenklad, men den återfinns i sin helhet i tillståndet.
Ledningsgravar ska inte schaktas bredare än
vad som krävs. Vid skredrisk ska ledningsgravar
spontas eller stämpas.
Släntkrön
Ledningen ska passera vägtrummor och
sidotrummor på ett sådant sätt och med ett
sådant avstånd att trummor kan bytas i framtiden utan att ledningen utgör något hinder. Om
någonting är osäkert, kontakta driftentreprenören för att samråda.
Släntfot
Dikesbotten
Hö
b
a
Ev.
kantremsa
Innerslänt
Vägren
SkiljeGång-/ remsa
cykelbana
Körbana
Vägren
Vägbana
Innerslänt
Ytterslänt
Ev.
kantremsa
Inom detaljplanerat område
Vägområde
Placering och utrymme
14
15
3.7 Varför ställer Trafikverket dessa krav?
Trafikverket värnar om vägkapitalet och förebygger att skador uppstår i vägen genom oaktsamt utförande i vägkonstruktionen. Vägens
uppbyggnad och hållfasthet kan påverkas av
en felaktigt schaktad slänt, vilket kan orsaka
sättningar och skador som blir kostsamma att
återställa.
Det är viktigt att ledningen förläggs på korrekt
djup och med rätt placering. Villkoren är ställda
för att underlätta vid underhållsdrift inom
vägområdet, bland annat vid hantering av vägräcken, kantstolpar, snökäppar och diken, samt
för att undvika kabelbrott. De krav som ställs
på avstånd till trummor syftar till att undvika
kabelflytt vid framtida trumbyten.
Samtliga krav är till för att minska risken för
skador på vägens hela konstruktion. Kraven är
i ett längre perspektiv de mest ekonomiska för
både ledningsägare och väghållare.
4 Återställning av
vägområdet
Ledningsägaren ansvarar för att återställa vägområdet till ursprungligt skick efter utfört arbete, enligt 6 kap. 4 § vägförordningen 2012:707.
Trafikverket har alltid rätt att avhjälpa fel på
ledningsägarens bekostnad, vid utebliven åtgärd.
För att behålla vägens bärighet är det viktigt att
vägområdet återställs korrekt.
Att tänka på!
Ledningsägaren ansvarar för skador som uppstår
under garanti- och preskriptionstid.
Slitlager (beläggning)
Bärlager
Förstärkningslager
Ytterslänt
Innerslänt
Överbyggnad
Vägdike
Undergrund
Terassyta
Fyllnadsmaterial
Exempel på vägens konstruktion
Beläggning
Släntkrön
Linje 1:2
Släntkrön
Släntfot
Dikesbotten
16
a
b
Vägren
Körbana
Vägren
17
5 När arbetet är klart
6 Kontakt
När arbetet är klart och vägområdet är helt
återställt till ursprungligt skick, ska det anmälas för slutbesiktning. Anmäl via e-tjänsten på
Trafikverkets webbplats. Ange ärendenummer
och datum för beslut, för att vi säkert ska kunna
identifiera ärendet.
Du hittar kontaktuppgifter på Trafikverkets
webbplats eller genom Trafikverkets kundtjänst
på telefon 0771-921 921.
Att tänka på!
Kom ihåg att bifoga eventuellt fakturaunderlag
vid slutanmälan.
5.1 Slutkontroll
Trafikverket kontrollerar samtliga ledningsarbeten inom vägområdet. Ledningsägare och
ombud har möjlighet att närvara vid kontrollen.
I vissa fall kan Trafikverket komma att begära
kabelutsättning inför en kontroll.
Anmärkningar ska åtgärdas skyndsamt.
Att tänka på!
Garantitiden startar först när slutkontrollen är
godkänd.
18
19
www.trafikverket.se
TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER: 100853. ISBN: 978-91-7725-074-6. FEBRUARI 2017. PRODUKTION: FORM OCH EVENT, TRAFIKVERKET. TRYCKERI:INEKO. ILLUSTRATION:TRAFIKVERKET.
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00