Hämta 2 - Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-03-06 Diarienummer KS/2016:627 Årsredovisning 2016 Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun godkänns. Sammanfattning Kommunens resultat för 2016 blev 89 miljoner kronor. Det är 35 miljoner bättre än vad vi budgeterat. Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. En stor post som bokförts är den avsättning på 38 miljoner som krävs för att återställa ett antal deponier i kommunen. Investeringarna höll sig inom planerad ram och landade på 387 miljoner. Den största delen, 159 miljoner avser investeringar i lokaler och 93 miljoner har använts för den avgiftsfinansierade verksamheten. Inga nya lån har tagits upp under verksamhetsåret. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-03-06 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun Beslutet skickas till KLK-ekonomi Revisionen Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunledningskontoret Gunilla Josefsson 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Årsredovisning 2016 Kungsbacka kommun Kungsbacka 2017 • Kommunledningskontoret Redaktör Hannah Björk Grafisk formgivning och foto (där inte annat anges) [email protected] Typsnitt Frutiger och Caslon 2 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Innehåll Kungsbacka – här växer framtiden! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Året i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Vår politiska organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Kommunfullmäktiges styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter . . . . . . . . 12 Bra betyg när invånarna tycker till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Synpunktshantering för ständig förbättring . . . . . . . . . . . . . . 16 Det här lovar vi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Vi jämför oss med andra kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Så har vi arbetat med vår värdegrund . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Estetisk tolkning av hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Vision 2030 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Prioriterade mål och direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Integration i praktik och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Barn och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan . . . . . . . 40 Stöd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Bygga, bo och miljötillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Fritid, kultur och turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Arbete och näringsliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Miljöbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Från Bräckan till havet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Attraktiv arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 En bra arbetsplats för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Ekonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 God ekonomisk hushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Ekonomisk analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Exploatering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Nämndsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Vatten och avlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Avfall och återvinning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Kungsbacka bredband . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Revisorernas redogörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108 Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 3 Kungsbacka – här växer framtiden! Vi kan se tillbaka på ännu ett händelserikt år. Det har hänt mycket i och utanför vår kommun som påverkat oss. I juni tog kommunfullmäktige beslut om ny vision för Kungsbacka kommun, Vision 2030. Den nya visionen ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och våra medarbetare. Vår förhoppning är att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Tema hållbarhet Temat på årsredovisningen 2016 är hållbarhet. För att tydliggöra det verksamheterna gör i social, ekonomisk eller ekologisk hållbarhet, fick de i uppdrag att redovisa sitt arbete i en särskild faktaruta, Så har vi jobbat med hållbarhet, i den här årsredovisningen. Det är väldigt upplyftande att ta del av lösningar som visar på beredskap och vilja att konkret ta itu med hållbarhetsfrämjande åtgärder. Som kemikalieplanen och dess handbok för kemikaliesanering av förskolor, eller vår fordonspark som till allt högre grad går på ickefossila bränslen, för att ta några exempel. Behov av bostäder och utveckling av staden En stor utmaning för Sverige och Kungsbacka har varit och är bristen på bostäder. Under våren beslutades om ett ökat mål för bostadsbyggande. Ambitionen är att kommunen under en kortare period, fem år, ökar bostadsbyggandet till 700–800 bostäder per år. Utmaningen kräver ett ökat samarbete olika aktörer emellan, prioriteringar och nytänkande kring lösningar. Behovet av bostäder är stort för alla grupper i samhället, inte minst för de nyanlända som kommer till Kungsbacka. Under året har mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar återgått till en mer normal nivå. Mottagandet av nyanlända som fått uppehållstillstånd har 4 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 däremot gått i motsatt riktning. Den största utmaningen har varit att erbjuda bostäder och med stora ansträngningar har vi klarat att bosätta cirka 200 personer. Det handlar både om bostäder i befintliga hyresbestånd och i andra former såsom tillfälliga boenden i kommunala lokaler och uthyrning från privatpersoner. Vad gäller behovet av nya boenden för våra äldre, så är det stort och kommunstyrelsen har beslutat att planera för äldreboenden i Särö och Björkris. Stadens utveckling tog ett stort steg i oktober med första spadtaget för nya stadsdelen Valand. Stadsdelen kommer att knyta ihop innerstaden med övriga staden så att Kungsbacka blir en hel stad! Staden utvecklas också kraftigt i nordost med en planerad stationsbyggnad i Hede och bostäder i Björkris, Tölö och Voxlöv. Under året löstes den utdragna tvisten om markfrågan i Kullaviks hamn. Parterna i tvisten, fastighetsägare, Kungsbacka kommun och Kullaviks hamn, är nöjda med utfallet som innebär att kommunen köpte vattenområden i anslutning till hamnanläggningen varvid hamnen får nyttjanderätt för områdena. Det säkrar möjligheterna till båtplatser i Kullaviks hamn. Ett gott företagsklimat Vi vill vara en attraktiv kommun för företag och entreprenörer. För att nå högre än idag så har vi gjort ett antal satsningar under året och dessa fortsätter. Vi har förstärkt vår näringslivsenhet för att möjliggöra mer fokus på företagens behov, stödja den växande besöksnäringen och tillsammans med fastighetsägare och handlare, utveckla staden Kungsbacka. Vi arbetar intensivt med arbetsplatskultur och bemötande inom våra myndighetsdelar. Vi ska stå för ett gott bemötande och det ska vara lätt att göra rätt. Internt förbättringsarbete Kungsbacka kommun ska, i alla lägen skapa nytta för våra invånare och företag. Därför utvecklar vi ständigt kommunens organisation och arbetssätt. Viktiga områden under det gångna året har varit att arbeta med vår kultur och den är också i fokus under nästa år. Våra ledord är Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar och vi tänker nytt. Ledarskapet är ett annat fokusområde och hittills har knappt 200 av kommunens 300 chefer genomgått vårt gemensamma program Leda i utveckling. Ett gott ledarskap är en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsplats. Hållbar utveckling Vi behöver tänka och agera hållbart i alla perspektiv; ekonomi, socialt och inom miljöområdet. Som ett led i att bli mer hållbara, beslutade kommunfullmäktige att underteckna Borgmästaravtalet för klimat och energi. Det är ett samarbete mellan nästan 7 000 städer, byar och kommuner i framförallt Europa. Borgmästaravtalet kom till för att sprida kunskap och ge vägledning i arbetet med att möta de klimatutmaningar vi står inför. I och med undertecknandet åtar sig Kungsbacka att minska utsläppen av koldioxid (eller andra växthusgaser om man så väljer) i kommunen med minst 40 procent till år 2030, framförallt genom förbättrad energieffektivitet och användning av förnyelsebara energikällor samt att öka vår klimattålighet genom att anpassa oss till klimatförändringarnas följder. I november genomförde vi en omvärldsdag för politiker och tjänstemän med temat hållbara städer för att få kunskap och inspiration till hur man kan tänka mer hållbart i stadsutvecklingen. Slutligen ett tack! I dagens föränderliga värld med stor påverkan från omvärlden så har Kungsbacka kommuns anställda åstadkommit mycket under året och hanterat nya händelser och förutsättningar med stor professionalitet. Vi fortsätter att utvecklas som en attraktiv kommun och arbetsplats med satsningar på en god arbetsmiljö, kompetensutveckling och innovation. I Kungsbacka arbetar människor som vill, vågar och kan! Vi vill därför rikta ett stort tack till kommunens medarbetare och förtroendevalda för ert engagemang och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 5 Året i korthet Årets resultat +89 Vi bygger för framtiden miljoner ... vilket är 34 miljoner bättre än vi hade budgeterat för. Det goda resultatet beror till stor del på att en del större investeringar i framför allt lokaler, har blivit senarelagda. Nämnderna klarar sig totalt sett inom budgetram. Läs mer på sidan 70. God ekonomisk hushållning 28 % 387miljoner Vi investerade under 2016 i bland annat nya skolor och särskilda boenden, samt gator och vägar. Läs mer på sidan 82. Kungsbacka kommun har en fortsatt stark soliditet på 28 procent. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Hög målsättning på byggande av bostäder 6 630 6 Våra medarbetare För att möta den allt större efterfrågan på bostäder, bestämdes att tillfälligt öka takten på bostadsbyggandet. Under fem år ska 700–800 bostäder i olika upplåtelseformer byggas. Så många var anställda i kommunen 2016. Den genomsnittliga anställda är en kvinna på 45 år som har en sysselsättningsgrad på 93 procent. Läs mer på sid 66. Läs mer på sidan 4. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Under 2016 blev vi 80 247 invånare KLIMAT OCH LUFT | VATTEN | LEVANDE LANDSKAP | EN GOD BEBYGGD MILJÖ 81 000 80 000 79 000 78 000 77 000 76 000 2012 2013 2014 2015 2016 Diagrammet visar hur antalet invånare vuxit de senaste frm åren. Vi sprängde vallen på 80 000 invånare! Befolkningstillväxten var 1 298 personer, vilket motsvarar 1,6 procent. Läs mer på sid 46. Vart gick skatte pengarna? Våra mål och satsningar inom miljöområdet kan du läsa om i Miljöbokslutet på sidan 58. Hundra kronor som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2016 användes till verksamheterna på det sätt som visas här. Förskola & Grundskola 42,1 kr Vård & Omsorg 19,6 kr Gymnasie & Vuxenutbildning 9,9 kr Funktionsstöd 9,4 kr Individ & Familjeomsorg 5,3 kr Kollektivtrafik, räddningstjänst, medlemsavgifter 2,9 kr Fritid & Folkhälsa 2,8 kr Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 2,8 kr Teknik skattefinansierat 2,6 kr Kultur & Turism 2 kr Byggnadsnämnden 0,4 kr Miljö & Hälsoskydd 0,3 kr Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 7 POLITIK OCH ORGANISATION Vår politiska organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kom munfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrel sen och elva av nämnderna har förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Utöver detta finns ett vilande bolag, S:ta Gertrud. Kommunalförbund Vi ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och har vår räddningstjänst i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg. Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenad företag. Kommunfullmäktige sammanträder en gång per månad. Mötena sänds live på kommunens webbplats. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har de kommunrevisionen. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och en stiftelse Kungsbacka kommun har ett bostadsbolag, Eksta Bostads AB och en stiftelse för Tjolöholm slott. Utöver det finns ett delägt bolag, Hallwan AB, vars syfte är att ta hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Hallwan AB är beslutat att likvideras under 2017 och frekvenstillstånden kommer att fördelas till respektive kommun. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland. Kommunalråd Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S) Ulrika Landergren (L) Kommunfullmäktige 2015–2018 Moderaterna (M) 21 Centerpartiet (C) 7 Liberalerna (L) 6 Kristdemokraterna (KD) 2 Socialdemokraterna (S) 10 Sverigedemokraterna (SD) 5 Miljöpartiet (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 3 Vänsterpartiet (V) 2 Oberoende ledamot 1 POLITIK OCH ORGANISATION Kungsbackas kommunstyrelse 2015 – 2018 1:e vice ordförande Fredrik Hansson (C) 2:e vice ordförande Eva Borg (S) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Hans Forsberg (M) Anders Ekström (M) Kalle Sundvall (M) Marianne Kierkemann (M) Peter Söderberg (M) Kristina Karlsson (C) Ulrika Landergren (L) Johan Tolinsson (S) James Kujansuu (–) Emma Vildstrand (MP) Roger Larsson (KB) ordförande Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Plan & Bygg Fritid & Folkhälsa Gymnasie & Vuxenutbildning Krisledningsnämnd Service Miljö & Hälsoskydd Funktionsstöd Valnämnd Teknik Kultur & Turism Överförmyndarnämnd Vård & Omsorg Schematiskt ser Kungsbackas politiska organisation ut så här. Individ & Familjeomsorg Förskola & Grundskola Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 9 POLITIK OCH ORGANISATION Kommunfullmäktiges styrning Målstyrning Kommunfullmäktige styr nämnderna genom mål och medel. För Eksta bostads AB finns ägardirektiv och för Stiftelsen Tjolöholms slott finns stadgar som är fastställda. Fullmäktige tilldelar varje nämnd en ekonomisk ram och fastställer prioriterade mål som adresseras till de olika nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om 17 prioriterade mål varav två avser ekonomin. Varje nämnd kan konkretisera de prioriterade målen genom att bryta ner dem till resultatmål för nämnden. En nämnd kan även lägga till egna resultatmål som är specifika för det uppdrag som ligger inom nämndens ansvarsområde. Hur förvaltningarna arbetar med målen beskrivs i genomförandeplaner som är en del av förvaltningsbudgeten. På detta sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag i verksamheterna och den röda tråden från våra förtroendevalda till invånarna i Kungsbacka blir tydlig. Inriktningar och direktiv Utöver prioriterade mål styr kommunfullmäktige med inriktningar och direktiv. Inriktning Kungsbacka har antagit en värdegrund som benämns Bitt. Bitt står för Bemötande, inflytande och tillgänglighet. Detta tillsammans skapar trygghet. En redovisning av Bitt finns på sidan 14 och 15. Direktiv Fullmäktige kan utfärda direktiv till nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om fyra direktiv: 10 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 •Handlingar ska vara lätt tillgängliga. •Arbete eller utbildning ska erbjudas innan försörjningsstöd •Vi ska kunna erbjuda praktikplatser •Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass Redovisning av direktiven finns på sidorna 32–33. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv som beslutas i samband med budgeten finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: •Översiktsplan •Mål för bostadsbyggande •Ny mark för näringslivet, handlingsplan •Policy för konkurrensprövning Ekonomistyrning Nämnderna har ansvar för att hålla sina nettokostnader inom tilldelad ram. Nämnderna upprättar rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Första budgetuppföljningen som sker efter ett tertial, redovisas till kommunstyrelsen och andra tertialet redovisas till kommunfullmäktige. För att ha en smidig hantering av de avvikelser som uppstår vid årsskiftet finns ett system för resultatfonder. Principen är att alla överskott och underskott tas med i en resultatfond. Fonden redovisas sidoordnat i en not till det egna kapitalet. Uttag ur fonden får endast ske för kostnader som inte är driftskostnadshöjande. Kvalitetsuppföljning Fullmäktiges mål följs upp genom att samtliga adresserade nämnder lämnar en kvalitativ redovisning på hur de fördelat resurser och arbetat för att bidra till att uppfylla de övergripande prioriterande målen. På kommunövergripande nivå görs en kvantitativ mätning av respektive mål. Då vi ofta använder undersökningar som även kan påverkas av omvärldsfaktorer utanför vår kontroll är det nödvändigt att göra en avvägning mellan vad som berättas i den kvalitativa uppföljningen från respektive nämnd och det utfall den kvantitativa uppföljningen visar när bedömning av måluppfyllelse görs. Resultat utöver mål, inriktningar och direktiv redovisas genom verksamhetsnyckeltal. Många av dessa redovisar uppnådda effekter för dem vi är till för. Varje nämnd beslutar vilka nyckeltal som är väsentliga att redovisa för fullmäktige och vilka som enbart ska redovisas för den egna nämnden. En mer detaljerad redovisning om hur vi arbetar med inriktningar och Bitt återfinns i respektive nämnds årsredovisning. Det finns även uppföljning av kommunens kvalitet i korthet som beskriver hur vi står oss jämfört andra kommuner på sidorna 18–19. Vi har ett system för ständiga förbättringar där synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer ingår. En översiktlig redovisning om hur väl vi lever upp till de utfästelser som vi ger i deklarationerna och vårt arbete med synpunktshantering finns på sidan 11. En mer detaljerad redovisning finns i respektive nämnds årsredovisning. POLITIK OCH ORGANISATION Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Uppföljning • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Uppföljning • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Så här styrs Kungsbacka. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 11 REPORTAGE Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter Miljövänligare, effektivare och säkrare. Med samordnad varu distribution kommer antalet transporter av mat och material till Kungsbackas verksamheter minst att halveras. Text: Monica Wessman Foto: Hannah Björk Samordnad varudistribution innebär att olika leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. Där lastas sedan de olika varorna tillsammans, så att allt som ska levereras till någon av kommunens arbetsplatser körs ut samtidigt istället för med flera olika transporter. Färre lastbilar runt skolan I Björkrisskolans kök arbetar Lisette Jansson, som redan märkt en tydlig förbättring sedan den samordnade varudistributionen körde igång. – Förut fick vi fem leveranser i veckan och transporterna kom på olika tider och olika dagar. Ibland Detta är samordnad varudistribution • Alla leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. • Alla skolor, förskolor och äldre boenden får en samlad leverans med alla leverantörers varor vid ett tillfälle i veckan. • Samtliga leveranser sker med fordon som drivs med biogas. Vinsten är minskad miljö påverkan, bättre arbetsmiljö och trafiksäkerhet, samt bättre förutsättningar för små lokala leverantörer. 12 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 kunde de till och med komma mitt under lunchen, och det var inte så bra. När projektet med samordnad varudistribution pågick fick vi vara med och påverka och säga vilken tid på dagen det passade bäst för oss att få varorna levererade. Nu kommer leveransen bara en dag i veckan, och alltid vid samma tid. Det har hittills bara diffat på fem minuter, så det fungerar fantastiskt bra. Det allra bästa är förstås att det är färre lastbilar och mindre tung trafik nu. Det märks stor skillnad, det gör miljön säkrare här vid skolan. 3 000 ton per år Inom Kungsbacka kommun transporteras varje år 2 500 ton livsmedel och 500 ton annat gods till kommunens verksamheter. Alla transporter har tidigare utförts av olika leverantörer, vilket har inneburit mycket tung trafik till skolor, förskolor och äldreboenden. Att minska den tunga trafiken och den miljöpåverkan trafikens utsläpp ger, har därför funnits på den politiska agendan i flera år. Ytterligare en nytta med samordnad varudistribution var att med färre leveranstillfällen skapa en bättre och tryggare arbetsmiljö för medarbetarna. I upphandlingen av leverantör ställde kommunen dessutom som krav att alla lastbilar skulle drivas av biogas för att ytterligare minska påverkan på miljön. Bättre förutsättningar för lokala leverantörer Avtal tecknades till sist med Postnord, till vars omlastningscentral alla leverantörer nu kör sina varor. Varorna lastas sedan om och körs Köket på Björkris förskola och skola får leverans av matvaror tidigt en morgon. Förväntansfulla skolbarn och kökspersonal tar emot leveransen. ut av Postnord enligt en uträknad rutt. Detta har också inneburit att små lokala leverantörer får bättre förutsättningar vid upphandlingar eftersom de nu bara behöver leverera till omlastningscentralen istället för till kommunens alla enheter. Satsningen har fått stort genomslag i media, och stämmer väl in med kommunfullmäktiges förväntningar om att införandet skulle bidra till att starta en positiv miljötrend i samhället, där kommunen stärkt sin miljöprofil. Satsningen utökas Den samordnade varudistributionen till kommunens verksamheter består inledningsvis av livsmedel, cirka 2 500 ton årligen. Under första halvan av 2017 kommer satsningen utökas till att även omfatta leveranser av andra varugrupper såsom städartiklar, läromedel och kontorsmaterial, cirka 500 ton. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 13 Bra betyg när invånarna tycker till Varje år tar SCB tempen på vad Kungsbackas invånare tycker om sin kommun och motsvarande i andra kommuner. 2016 hamnade vi på fjärde plats av 136 kommuner vad gäller att bo och leva – men visst har vi en del att jobba på vad gäller bostäder, grundskola, inflytande, stöd för utsatta och äldreomsorg. Invånarna i Kungsbacka tycker att kommunen är en bra plats att leva och bo på. Det framgår av NöjdRegion-Index (NRI). Kungsbackas invånare har i många år varit en bra bit över riksgenomsnittet av Sveriges kommuner och placeras sig på delad fjärde plats av de 136 kommuner som deltagit i undersökningen. Det är speciellt utbildnings- och arbetsmöjligheter som invånarna ser positivt på och som har haft en positiv trend. Nio av tio kan rekommendera Kungsbacka som boendeort vilket är bland de högsta värdena i landet. För att invånarna ska bli mer nöjda behövs detaljplaner som medger ökat bostadsbyggande i olika boendeformer. Ungdomar och nyanlända har bland flera andra grupper svårt att hitta bostäder. Sådana detaljplaner arbetas för närvarande fram eller genomförs, bland annat Väster om ån i innerstan, Björkris, Aranäs, Tölö och Kläppa i Åsa. Fortsatt viktigt med trygghet Precis som övriga Sverige upplever Kungsbackas invånare att tryggheten minskar. Kungsbacka ligger på en högre nivå av trygghet än genomsnittet av övriga kommuner och är på en delad sextonde plats av de medverkande kommunerna i undersökningen. I Kungsbacka ser vi tryggheten som en viktig del i att leva och bo och kommer att fortsätta 14 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 förbättra tryggheten, bland annat i vår Överenskommelse polis och kommun, ÖPK, som i januari presenterade 2016 års medborgarlöften. Kommunens verksamheter är bra Invånarna är generellt nöjda med kommunens verksamheter som mäts med Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Speciellt verksamheter som vatten och avlopp men även gymnasieskolan och våra kultursatsningar uppskattas av invånarna. Invånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter är på nionde plats i jämförelse med övriga medverkande kommuner. Verksamheter som skulle kunna förbättras för att ytterligare höja helhetsintrycket är grundskolan, gator, gång- och cykelvägar, stöd för utsatta personer och äldreomsorgen. Vill bli bättre på bemötande och tillgänglighet Kommunens bemötande och tillgänglighet upplever Kungsbackas invånare ungefär som övriga medverkande kommuners invånare i undersökningen. Trenden har dock varit negativ de senaste åren samtidigt som detta är ett prioriterat område och en viktig del i kommunens värdegrund Bitt (Bemötande, inflytande, tillgänglighet som skapar trygghet). Under 2016 har vi inlett ett omfat- tande och långsiktigt arbete med att utveckla vår interna arbetsplatskultur som på sikt förväntas bidra till bättre bemötande och tillgänglighet för invånarna. Inflytande och påverkan är viktiga för en fungerande demokrati Invånare anser sig ha möjlighet till inflytande om kommunens verksamheter i högre grad än genomsnittet för övriga kommuner som mäts med Nöjd-Inflytande-Index (NII). Men vi har haft sjunkande resultat på detta område under flera år som vi tar på stort allvar. Det är framför allt möjligheten att få kontakt med kommunens politiker som är lägre än genomsnittet i undersökningen. I frågor om påverkan och förtroende ligger vi högre än genomsnittet men har en negativ trend. Vi har en hög ambition inom detta område och planerar att kraftsamla för en förbättring. Vi har redan påbörjat och kommer ytterligare intensifiera arbetet med att förbättra möjligheter för invånarnas inflytande genom bland annat fler invånardialoger, bättre synpunktshantering, ny invånarpanel och fler arenor där invånare kan få kontakt med politiker. Vi planerar även för bättre och mer enhetlig kommunikationsplan för kommunen tillsammans med digitala former för dialog med invånarna. Om undersökningen Ett av våra viktigaste sätt att på en övergripande nivå få reda på vad invå narna i Kungsbacka tycker är genom den årliga Medborgarundersökningen som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför. Resultaten redovisas med SCB:s analysmodell Nöjd-Kund-Index, NKI. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Frågeområdenas resul tat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygs index under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55, och 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”. Utfall Kungsbacka Utfall Medel Lägsta Utfall Högsta Utfall Nöjd-region-index, NRI 71 60 44 79 Rekommendation att flytta till Kungsbacka 79 64 37 86 Utbildningsmöjligheter 70 60 28 88 Trygghet 62 56 39 80 Arbetsmöjligheter 63 53 29 79 Bostäder 51 52 40 67 Nöjd-medborgar-index, NMI 61 54 39 69 Bemötande och tillgänglighet 56 56 43 68 Vatten och avlopp 87 79 53 89 Nöjd-inflytande-index, NMI 42 40 27 56 Information 56 54 39 66 Påverkan 41 39 27 56 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 15 Synpunktshantering för ständig förbättring Invånarnas synpunkter är viktiga för vår ständiga förbättring. Antalet synpunkter har ökat med 75 procent 2016 och vi fortsätter satsningen med att utveckla dialogen med invånarna. Och invånarnas idéer, klagomål och förslag ger effekt! Ständig förbättring Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och även förutsättningar för kommunen att leverera en god kostnadseffektiv service. Synpunktshanteringen på kommunens webbplats ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, klaga, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår synpunktshanteringen i ett system för ständiga förbättringar. kering samt avfall och återvinning. Många synpunkter gäller områden som inte ligger inom kommunens ansvar, utan till exempel tillhör Trafikverket, vägföreningar eller FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). Ökning av antal synpunkter och felanmälningar Inkomna synpunkter har ökat med 75 procent från föregående år. De flesta nämnder är med i ökningen men främst Förskola & Grundskola som inte haft så många tidigare år, Kommunstyrelsen, Vård & Omsorg som arbetat aktivt med synpunkts- hanteringen. Vård & Omsorg har bland annat bifogat en ny talong i anslutning till sina kvalitetsdeklarationer som underlättat för de som vill lämna en synpunkt. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande. Under hösten genomfördes bland annat en kampanj via sociala medier för att öka intresset för invånarna att lämna synpunkter. Vid mötesplatser dit invånare kommer för att träffa kommunen på olika sätt, fanns en affisch med uppmaning att lämna synpunkter. På vår hemsida finns Synpunkter om fritidsaktiviteter och trafik Flertalet av de synpunkterna under året handlar, precis som tidigare år, om behovet av idrottshallar, parkourhall, nya längre och belysta motionsspår och att bygga fler utegym och ytor för spontanaktiviteter. Flera synpunkter handlar också om ny simhall. Som en följd av inlämnade synpunkter planeras nu en gymnastikoch parkourhall att stå klar våren 2017. Belysning på aktivitetsytan i Fors sätts upp under våren 2017. Två nya utegym, ett i Vallda och ett i Onsala, planeras under 2017. En ny simhall med byggstart planeras till 2018. Teknikområdet står för en stor del av synpunkterna som handlar om trafik och park, trafiksäkerhet, par- 16 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Klagomål Beröm Förslag till förbättring Fritid & Folkhälsa 42 41 147 124 0 14 230 Förskola & Grundskola 31 4 42 31 2 14 77 Gymnasie & Vuxen utbildning 13 0 20 2 1 16 33 Individ & Familje omsorg 18 2 10 6 0 24 30 Kommunstyrelsen Förvaltning varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Totalt 43 9 97 33 5 10 149 Kultur & Turism 4 3 17 9 0 2 24 Miljö & Hälsoskydd 9 0 8 1 1 2 17 Plan & Bygg 19 0 8 8 0 0 27 Service 27 1 39 8 0 7 67 Teknik 198 36 252 15 2 114 486 26 25 22 30 10 9 73 430 121 662 267 21 212 1 213 Vård & Omsorg Totalt Det här lovar vi det länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter information eller någon av våra tjänster. Kampanjen för att lämna en synpunkt har även skapat uppmärksamhet för felanmälan som också ökat mer för 2016. Antal ställda frågor via synpunktshanteringen ligger dock relativt konstant. Flest synpunkter inom teknik- fritid- och folkhälsoområdet Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter med 60 procent. Hos flera verksamheter som inte får så många synpunkter till sig finns istället en naturlig och vardaglig kontakt mellan kommunen och den enskilde då synpunkter eller frågor löpande diskuteras och fångas upp. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt sett som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Våra kvalitetsdeklarationer talar om vad invånarna och de som använder våra tjänster kan förvänta sig av oss. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg för verksamheten. 91 av 107 uppnådda I Kungsbacka har vi 107 kvalitetsdeklarationer 2016 uppdelat på tio av våra nämnder. Så här har vi uppfyllt våra kvalitetsdeklarationer under året: Ej uppnådda: 2 stycken Delvis uppnådda: 14 stycken Antal uppnådda kvalitetsdeklarationer har ökat till 85 procent. 2015 var andelen 79 procent och 2014 var den 82 procent. De ej uppnådda kvalitetsdeklarationerna är två stycken för 2016: •Miljö & Hälsoskydd: har inte lyckats skicka skriftlig rapport inom 15 arbetsdagar över vad som framkom vid tillsynsbesök från myndigheten. Förklaringen är att flera fall varit komplicerade samt personalbrist. •Teknik: har inte åtgärdat belysningsstolpar som är ur funktion inom tre veckor. Orsaken är att upphandlad entreprenör inte genomförde avtalade uppgifter till fullo varför avtalet sades upp under året. En ny upphandling genomförs våren 2017 och en del områden kommer att genomföras i egen regi. Du kan läsa mer om kvalitets deklarationerna i respektive nämnds årsredovisning. Uppnådda: 91 stycken Vi ger svar på synpunkter Kommunen har åtagit sig att svara på synpunkter inom tio arbetsdagar vilket vi till störst del gör. Antal obesvarade synpunkter minskar. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 25 procent vilket kan jämföras med cirka 40 procent för år 2015. En förbättring även om det inte är acceptabelt. Orsaken förklaras ofta som tidsbrist. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 17 Vi jämför oss med andra kommuner När vi jämför oss, får vi ett mått på kvaliteten på den service vi leve rerar till invånarna. 2016 års undersökning visar en förbättring mot föregående år. En majoritet av de undersökta områdena placerar oss i Sverigetoppen. Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Undersökningen genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För närvarande deltar 250 av Sveriges 290 kommuner i detta jämförelsenätverk. Den ger alltså en bra bild av så gott som hela Sverige. Kommunens kvalitet undersöks årligen för fem områden: • Tillgänglighet • Trygghet • Delaktighet och information • Effektivitet • Samhällsutvecklnig 18 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Inom respektive område finns ett antal frågor som var och en har jämförts med resultatet för andra kommuner. För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra betygsgrupper, från mörkgrönt till rött (se förklaring i högerspalten). Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Här redovisas en sammanställning över samtliga frågor som tillhör respektive betygsgrupp. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet. Kungsbackas totala resultat 40 Tillgänglighet antal frågor antal frågor 8 35 30 6 25 5 20 4 15 3 10 2 5 1 0 till särskilt boende som gått från näst sämsta till sämsta gruppen i år med 108 dagar. Detta är kända problem som främst handlar om planprocesser för byggnationer av nya boenden som det planeras insatser till att förbättra. 7 2013 2014 2015 2016 Kungsbacka har en mycket god kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Av totalt 40 frågor (y-axeln) placerar vi oss i bästa gruppen med 24 av frågorna vilket är en förbättring i jämförelse med tidigare år. Vi har färre frågor i näst bästa- och näst sämsta gruppen. Däremot har vi försämrat oss i förhållande till tidigare genom att ha fler frågor, sju stycken, i sämsta gruppen. Resultat per område I följande spalter redovisas hur frågorna bedöms i förhållande till andra kommuner inom respektive område. Under varje diagram ser du vilka frågor som ingår per område. 0 2013 2014 2015 2016 Tillgänglighet, e-post Bemötande, telefon ppettider utöver vardagar 8–17 på bibliotek, Ö simhall och återvinnings-central Plats på förskola på önskat datum äntetid förskola för de som ej fått plats på V önskat datum Väntetid försörjningsstöd Tillgänglighet, telefon Väntetid särskilt boende Tillgänglighet handlar om hur lätt invånare kan komma i kontakt med kommunen för att till exempel ställa en fråga. Då vi till 98 procent lyckas besvara frågor inom två dagar placerar vi oss i den bästa gruppen. Det kan även handla om väntetiden på beslut om försörjningsstöd, som för 2016 är 22 dagar vilket är en förbättring från sämsta till näst sämsta gruppen. Kungsbacka placerar sig i bästa gruppen med 4 av 8 frågor. Vi minskar samtidigt med 1 i näst bästa gruppen så att vi totalt sett i de två bästa grupperna minskar. Samtidigt har vi ökat med en fråga i sämsta gruppen. Hit hör tillgänglighet via telefon där vi försämrat oss från näst bästa gruppen till den sämsta. Vi arbetar aktivt med denna fråga genom vår värdegrund Bitt (Bemötande, Tillgänglighet, Inflytande som skapar Trygghet) och i vårt förändringsarbete för bättre arbetsplatskultur. Hit hör även väntetiden Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 19 Delaktighet och information 3 4 Effektivitet 16 antal frågor 4 antal frågor antal frågor Trygghet 14 12 3 10 2 2 8 6 1 1 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2013 2014 Antal barn och personal i förskola Webbinformation Trygghet invånare, index Delaktighet invånare, index Personalkontinuitet i hemtjänst Inflytande invånare, index Kungsbacka har en fråga i bästa gruppen om antal planerade barn i förhållande till personal inom förskolan, som är 4,9 barn per medarbetare. I näst bästa gruppen finns fråga om trygghetsindex från SCB:s Medborgarundersökning som sjunkit från bästa gruppen föregående år. I sämsta gruppen har vi en fråga om personalkontinuitet inom hemtjänsten. Medelvärdet för Kungsbackas hemtjänsttagare vad gäller antal anställda som de möter under en 14-dagarsperiod är 19 stycken. Medelvärdet för övriga kommuner i undersökningen är 15, där den bästa kommunen har 7 och den sämsta 26 stycken. I årets mätning kring trygghet är det en fråga mindre. Många kommuner hade svårt att ta fram uppgifter om faktiskt antal barn i förhållande till personal i skolan, varför frågan ströks. 20 0 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 2015 2016 På området Delaktighet och information placerar sig Kungsbacka i bästa gruppen med två frågor: om kommunens webb-information till invånarna och om hur väl kommunen möjliggör för att delta i kommunens utveckling. Det är en förbättring från näst bästa gruppen år 2015. Vad gäller fråga om SCB:s Medborgarundersökning Nöjd-InflytandeIndex placerar vi oss precis som 2015 i näst bästa gruppen. Under året har vi förbättrat vår process för att få in synpunkter från invånare och genomfört flera invånardialoger som sannolikt bidragit till det positiva resultatet. 0 2013 2014 2015 2016 Elever i årskurs 6 med godkända betyg lever i årskurs 3 som klarat de nationella E proven lever i årskurs 9 med behörighet till E yrkesprogram levers syn på skola och undervisning, E årskurs 8 Kostnad per betygspoäng i grundskolan ymnasieelever som tagit examen inom G 4 år Kostnad per elev i gymnasieskola Kvalitet, särskilt boende Kostnad särskilt boende äldreomsorg Brukare nöjda med särskilt boende Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst Brukare nöjda med sin hemtjänst Ungdomar som inte återkommit till socialtjänst inom ett år efter insats Kvalitet, LSS grupp- och serviceboende Kostnad hemtjänst äldreomsorg Kostnad per barn i förskola I perspektivet kommunens effektivitet har Kungsbacka 9 av 16 frågor i bästa gruppen vilket är en förbättring från föregående år. De områden där vi förbättrat oss är om elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, kostnad per brukare och kvalitetsindex för särskilt boende och andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst. Sämsta gruppen har ökat med två frågor, kostnad per brukare i hemtjänsten (som har ändringar i sin mätmetod så att den inte är helt jämförbar mot tidigare år) och kostnad per barn i förskolan. Det är Vi kan konstatera att Kungsbacka står sig väl vad gäller effektiviteten i jämförelse med andra kommuner. Samhällsutveckling 9 antal frågor tveksamt om frågor om kostnad per elev eller brukare i olika verksamheter visar något om effektiviteten när man inte har med kvalitetsaspekten. Dessa frågor ligger inte till grund för förändrings- eller förbättringsarbete i Kungsbacka utan att vi tar med vilken kvalitet som levereras. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 Förvärvsarbetande invånare 20–64 år Invånare som under året fått ekonomiskt bistånd A ntal nya företag Att bo och leva i kommunen Sjukpenningtal Återvunnet material av hushållsavfall Miljöbilar i kommunal verksamhet Ekologiska livsmedel i kommunens kök Företagsklimat, enligt undersökningen Insikt Som samhällsutvecklare är Kungsbacka bra i jämförelse med andra och har totalt 8 av 9 frågor i bästa eller näst bästa gruppen. Det är frågor som berör andel förvärvsarbetande av befolkningen, hur många som fått försörjningsstöd, antal nystartade företag, återvunnet hushållsavfall, andel miljöbilar i kommunens organisation och andel ekonomiska livsmedel m.m. Endast en fråga är i sämsta gruppen och det är SKL:s Insiktsmätning om företagsklimatet. Ett område som uppmärksammats sen några år tillbaka och under året har enheten för näringslivsarbete förstärkts med förhoppning om bättre resultat i framtiden. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 21 Så har vi arbetat med vår värdegrund Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt – vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. Även om vi fortfarande har bra värden i förhållande till övriga riket så har nyckeltalen över tid stagnerat vilket vi tar på stort allvar. Därför har vi under året påbörjat ett övergripande utvecklingsarbete där målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ökar kundfokus. Det förstärker värdegrunden Bitt som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning. Insatser under 2016 Under året genomfördes en omorganisation av kommunledningen för att bilda ett nytt kommunledningskontor. Syftet är att skapa förutsättningar att fokusera mer på strategiska frågor och att leda, samordna och följa upp hela kommunens verksamhet och utveckla professionella stödprocesser. Vi ska jobba mer gemensamt och likartat i kommunen – vi blir ett Kungsbacka. 2016 inleddes en satsning på ett förhållningssätt som vägleder i dagliga beslut, prioriteringar och agerande – för invånares, näringslivets och besökares bästa, och som leder oss mot vision 2030. Arbetet bygger även vidare på det politiskt beslutade direktivet om värdskap i toppklass. 22 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Vid ledardagen 2016 presenterades resultatet i form av fyra hörnstenar: •Vi välkomnar •Vi levererar •Vi samarbetar •Vi tänker nytt Hörnstenarna ska stärka och utveckla vår arbetsplatskultur. I många av våra verksamheter finns ett medvetet och systematiskt arbete utifrån värdegrunden och en stark vilja hos våra anställda att ge ett gott bemötande tillsammans med god service. Här är några exempel: Skolor Ett ständigt pågående arbete är att utveckla vårt sätt att göra barn och elever mer medvetna och medskapande i sin utbildning. På varje förskoleenhet och skolenhet upprättas årligen planer mot kränkande behandling. Tillsammans med den information vi får från brukarenkäten ger detta ett gott underlag för dialoger och för rektors/ förskolechefs analys och beslut om förbättringsarbete. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande har minskat sedan förra året, framförallt i årskurs 5 och 8. Det handlar både om upplevelsen av att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att de kan påverka hur de ska arbeta i skolan och med vad. Vård & Omsorg En central strategi inom Vård & Omsorg för att förbättra kundernas inflytande är införandet av arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC. Alla utredningar och biståndsbeslut inom förvaltningen för Vård & Omsorg görs nu utifrån socialstyrelsen arbetsmodell och tar hänsyn till varje kunds unika situation och förmåga. Under året har förvaltningen för första gången även undersökt hur målgruppen av kunder under 65 år upplever verksamheten. Såväl äldre som yngre kunder upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande av personalen. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd Efter sammanslagningen av förvaltningarna för Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd den 1 januari 2016 fanns ett behov av att skapa ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela förvaltningen. Vi har många olika verksamheter och arbetsplatser – ute på boenden, hemma hos personer eller på kontor. Men ytterst arbetar vi alla för samma sak och behöver ha en gemensam bild för ögonen när vi går till jobbet. Resultatet blev vår verksamhetsidé: "Vi finns till för dem som behöver stöd i sin livssituation. Genom delaktighet och omtanke vill vi skapa möjlighet till förändring och livskvalitet". Verksamheten för ensamkommande har under 2016 gjort ett arbete med att konkretisera och anpassa vår värdegrund till verksamheten på våra boenden. Det resulterade i dokumentet Bitt blir praxis. Pilarnas riktning anger trenden sett över 3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Grön pil Vi ligger över rikssnittet. Gul pil Vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil Vi ligger under rikssnittet. Detta mäter vi Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2016 Kommentar Nöjd-Medborgar-Index, NMI 64 63 62 59 61 54 Kungsbacka ligger på delad 9:e plats. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 6,6 7,0 6,6 6,7 6,6 6,6 82 % av våra invånare upplever ett gott eller mycket gott bemötande. Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,6 6,8 6,5 6,5 6,4 6,4 80 % upplever ett gott eller mycket gott bemötande men trenden är vikande. Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt 80 % 89 % 94 % 100 % 100 % 98 % 100 % upplever gott eller mycket gott bemötande. Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten 6,1 6,0 6,3 6,3 6,1 iu* 32 % svarar mycket bra, 46% bra, vilkert innebär ökningar. Trenden totalt är dock vikande. Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten. Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten 6,1 6,0 6,2 6,2 6,1 iu* 31% (18%) svarar mycket bra, 45%( 25%) bra och 24% (12 %) ger oss underkänt. Större andel nöjda än 2015. Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten. Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 48 45 45 43 42 40 Över medel men försämring. Åtgärder planeras. Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling 51 % 51 % 69 % 61 % 81 % 56 % Bland de 15 bästa kommunerna 2016. Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 83 % 87 % 86 % 86 % 82 % 76 % Resultatet redovisas som procent av maxpoäng och visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter 629 559 897 695 1 213 iu* Utvecklat processen och genomfört kommunikationsinsats som gett effekt. Finns behov av förbättring, flera nämndområden behöver bättre systematik för att få in synpunkter. Information om vår tillgänglighet 5,8 6 6 5,9 5,8 iu* Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, 22 %. 55 % är nöjda. Efterfrågestyrda öppettider 6,3 6,2 6,4 6,4 6,2 iu* Fler är nöjda, 32 %, än missnöjda, 21 %. Förväntningarna i samhället ökar också samtidigt som digitaliseringen ger mer möjligheter. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar 59 % 69 % 98 % 87 % 95 % 86 % God förbättring över tid som sannolikt beror på införandet av Kungsbacka direkt. Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 42% 42% 56% 50% 46% 52% Negativ trend där vi i år sjunker under riksgenomsnittet. Vi planerar för kraftfulla åtgärder. Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? 65 66 67 66 62 56 På delad 14:e plats. Trenden i samhället är negativ med upplevd ökad otrygghet. *iu = ingen uppgift Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 23 REPORTAGE Estetisk tolkning av hållbarhet En radiodänga med ny text på svenska om växthuseffekten? Det är fullkomligt normalt på en naturkunskapslektion. I alla fall om man är estetelev på Aranäsgymnasiet. Text och foto: Hannah Björk En lektion i naturkunskap kan vara lärorik, faktaspäckad – och fullkomligt skittråkig för sextonåriga gymnasister. Men Aranäsgymnasiets elever på estetiska programmet får under förstaläraren Jessica Rehnqvists ledning pröva nya vägar. – De får använda sina kreativa sidor och det de är bäst på, menar Jessica Rehnqvist. På så sätt blir det både kul och lärorikt. Skola med hållbarhetsprofil Hon är en av landets få lärare i miljökunskap och ansvarig för Aranäsgymnasiets hållbarhetsprofil. Kungsbackas båda gymnasier, Aranäs och Elof Lindälv, är certifierade enligt Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Det innebär att lärandet sker med demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt i ämnesövergripande samarbeten, med pedagogisk variation och delaktighet från eleverna. Dagens naturkunskapslektion uppfyller samtliga kriterier. Efter en kort genomgång i klassrummet, sprids eleverna ut i grupparbeten. Estetprogrammet har fem grenar: dans, bild, media, teater och musik. Eleverna använder sig av sin specialisering för att gestalta miljöproblem. Bruno Mars blir låt om växthuseffekt Framför ett notställ hittar vi Anna Falk och Maja Silén, två tredjedelar av gruppen SAM. Till Siri Gallegos pianotoner övar de den låt om växthuseffekten som de skrivit. Du har säkert hört melodin på radio – I’m yours med Bruno Mars. 24 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 – Det tog lite tid innan vi kom igång och fick till meningarna, säger Siri Gallego. – Vi ville nästan nöta in i de som lyssnar vad problemen beror på och få in lösningar i texten till vad man kan göra åt situationen, menar Anna Falk. Kring en stor bild av världsrymden, med jorden i centrum, solen i ena hörnet och månen i andra, trängs bildeleverna. – Det ska bli ett brädspel med frågor om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, beskriver Hanna Bartholdsson. ” Skolverket talar om vad eleverna måste kunna, men inte hur de ska lära sig. Så det ger oss lärare ganska fria händer.” – Man drar ett kort, det kan vara ett händelse- eller bildkort, och svarar på frågan, förklarar Jenny Andersson. – Frågorna har olika färger – grön, orange eller röda – beroende på svårighetsgrad, säger Annie Brant och tar ett exempel på en svår fråga: Vilken är den kemiska beteckningen för fotosyntesen? Spelet ska testas på riktiga elever, Jessica Rehnqvist har en skolklass i åtanke som testpiloter. Film om dyster framtid Även film är ett medium för att lyfta klimathotet. Iförd lösskägg, hatt och rock ska Elin Fjellström gestalta en man som i en dyster framtid ska förklara för sina barnbarn varför världen ser ut som den gör med smältande isar, utrotade djurarter och kallare klimat på grund av påverkad Gulfström. – Filmen handlar om en gammal gubbe som levt ett omiljövänligt liv. Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar, beskriver Elin Fjellström och Alice Edblom. Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika. – Många färger innehåller kadmium trots att de är farliga. Och en del material innehåller plaster som ger farliga ångor, förklarar hon initierat. Blev utställning i stadshuset Jessica Rehnqvist har testat upplägget innan och även i andra program. Teknikerna har till exempel tittat på hur Kungsbacka kan bli ett mer hållbart samhälle, ett arbete som resulterat i en utställning i stadshusets foajé, och samhällsklassen skriver reportage. – Kurserna måste uppfylla nationella mål. Skolverket talar om vad eleverna måste kunna, men inte hur de ska lära sig. Så det ger oss lärare ganska fria händer. – Jag tror att de lär mer för livet och utvecklas som människor genom att reflektera och agera. En del får upp en gnista och tycker att det är kul och vill lära sig mer. På så sätt blir även själva lärandet hållbart, reflekterar Jessica Rehnqvist. REPORTAGE »Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar.« Elin Fjellström och Alice Edblom gör film om ett omiljövänligt liv. Elin Fjellström ikläder sig rollen som äldre man med dålig miljömedvetenhet.. Skola för hållbar utveckling Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika om miljöfarliga ämnen i konstnärsfärger, något som är dåligt både för miljö och hälsa. Hållbar utveckling inrymmer en ekologisk, ekonomisk och social dimension. Utmärkelsen gäller i tre år och kan förlängas. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: • demokratiska arbetssätt • kritiska förhållningssätt • ämnesövergripande samarbeten • mångfald av pedagogiska metoder • delaktighet och inflytande från eleverna (Fakta: Skolverket) Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 25 VISION Vision 2030 Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka växer framtiden Västsveriges bästa företagsklimat I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, f öreningen och företaget. Vi utvecklas hela livet Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden – så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Mångfald, puls och nära till naturen Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåtanda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Den nytänkande kvalitetskommunen Hav, öppna landskap och skogsbygd – vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. 26 Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfull mäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Målen är satta utifrån vår tidigare vision som du hittar i Kommunbudgeten (sida 12). Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 45 43 42 49 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Vi har inte nått målet Invånare har inflytande på många sätt i Kungsbacka. Eleverna tycker till i klassråd, elevråd och matråd, föräldrarna bjuds till föräldramöten. I omsorgsförvaltningarna finns brukarråd eller individuella handlingsplaner i samarbete med individen eller närstående. Viktigast är kanske den dialog som löpande sker mellan kommun och invånare i olika sammanhang. Synpunktshanteringen är en viktig kanal för inflytande och dialog liksom invånardialoger vid förändringar och samhällsplanering. Under året har vi skapat ett nytt forum för barns och elevers delaktighet, som kallas Åsiktsmaskinen. Det är en digital mötesplats där barn och elever kan vara med och påverka. Vi ser allvarligt på att målet inte uppnås i år. Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända trenden, bland annat har vi påbörjat en kartläggning för att se över de kanaler och metoder vi har för inflytande och dialog med våra invånare. Syftet är att göra det enklare att påverka men också att på ett tydligare sätt berätta för våra invånare hur resultatet blivit av de dialoger som genomförts. Vi utvecklar även vår synpunktshantering. Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglig het i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 57 55 56 62 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. 72 70 71 73 Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. 68 66 66 72 Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet, betygsskala 0–100. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Målet är en viktig del i vår värdegrund och har därför hög prioritet. Utifrån en vikande trend i några år har vi infört flera olika insatser som nu förhoppningsvis ger en positiv utveckling. Under 2016 har vi påbörjat ett utvecklingsarbete för att närma oss kommunens vision om ett värdskap i toppklass. Resultatet är programmet 100 % välkommen som riktar sig mot såväl medarbetare som chefer. Vi har även etablerat nya arbetssättet kundcentrerad verksamhetsutveckling. Syftet är att kommunens tjänster och service ska utvecklas mer utifrån kundens perspektiv för att bättre tillgodose invånarnas, närings livets och besökares förväntningar om bland annat tillgänglighet och bemötande. God livskvalitet Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livs kvalitet ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 96% 94% 94% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. 82% 84% 78% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4–5. Vi har nått målet Invånarna i Kungsbacka är generellt nöjda med sin livssituation och har god hälsa vilket kommunen bidrar med på flera olika sätt. Ett exempel är gruppbostaden Boda med integrerad daglig verksamhet som innebär att vi lokalt kan erbjuda boende för behövande inom kommunens gränser. Gymnasieskolan erbjuder flexibilitet vad gäller olika utbildningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgärder. Vi arbetar systematiskt för att förebygga frånvaro och studieavbrott vilket resulterat i att fler tar gymnasieexamen som i sin tur bidrar positivt till livskvalitet. På egna ben är en satsning för att få fler elever att gå eller cykla till skolan. Målet är ökad fysisk aktivitet för barnen och minskad biltrafik runt skolan. Vår fortsatta utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 27 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 87% 87% 87% 89% Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, årskurs 8. Andel som uppger att de inte konsumerar alkohol. 90% 90% 90% 93% Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, årskurs 8. Andel som uppger att de inte röker. 86% 86% 86% 90% Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel som uppger att de inte använder narkotika. Mätningen av målet som genomförs tillsammans med Göteborgsregionen är framflyttad till 2017 varför målet inte kan bedömas. Området har uppmärksammats under året då flera myndigheter rapporterat ett oroande mörkertal samt att det finns god tillgång till narkotika i kommunen. Kommunen och Polisen samarbetar med insatser på både grund- och gymnasieskolor, till exempel med kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger. Skolförvaltningarna fortsätter aktivt att arbeta drogförebyggande utifrån vår drogpolicy med tillhörande handlingsplan. Ökad samverkan mellan olika kommunala aktörer har gett resultat genom att vi nått fler ungdomar i ett tidigt stadie i deras missbruk, bland annat via Vändpunkten. Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering har genomförts liksom dopningsförebyggande arbete med utbildningen 100 % ren hård träning för gympersonal. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 67 66 62 67 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Index 0–100. Vi har inte nått målet Enligt SCB:s medborgarundersökning har den generella upplevda tryggheten i Kungsbacka minskat under 2016. Kungsbacka följer den nationella utvecklingen och flera västsvenska kommuner har liknande nedgång. Vi har en högt ställda mål för trygghet, vilket tillsammans med omvärldsfaktorer på både lokal, nationell och internationell nivå påverkar upplevelsen och resultatet negativt. Kungsbacka är ändå bland landets tryggaste kommuner enligt undersökningen vilket är viktigt att komma ihåg. Den upplevda tryggheten stämmer inte alltid överens med den faktiska tryggheten. Brottsstatistiken i kommunen har utvecklats åt rätt håll de senaste tio åren och även 2016. Till exempel minskar bostadsinbrotten i nästan hela kommunen. Även om vi inte når vårt höga mål har vi gjort en rad insatser som bidragit till tryggheten i kommunen, bland annat invånardialog och medborgarlöfte tillsammans med polisen. Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 90 90 89 90 SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: "Hur nöjd är du med din fritid?" Utfallet baseras på andelen som angett ett värde 6–10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde. Värdet omvandlas därefter till utfall i procent. 76 78 79 84 Utfall baserat på fråga i Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfallet utgår från andelen som angett ett värde 6–10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde. 88 88 88 95 Luppen vart tredje år och däremellan genom Ungdomsenkäten. Utfallet består av andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid. Utgår från de som svarat 6–10 på en 10-gradig skala där 1 är lägsta värde. Fotnot: Utfallet baseras på den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med 2013. 7,8 7,8 7,7 7,9 SCB:s medborgarundersökning utifrån frågan: "Möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?" Värdet anges på en 10-gradig skala, där 1 är lägst. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen har legat stilla de senaste åren med en marginell minskning 2016 – dock på en hög nivå som ligger över rikssnittet. En orsak till målets utveckling kan vara att vi än så länge har en liten tätort i förhållande till invånarantalet vilket begränsar serviceutbudet samtidigt som vi växer kraftigt. Vi har också en till ytan stor kommun. I samband med vår bostadsexpansion är det viktigt att förutsättningarna i form av exempelvis kultur och fritidsanläggningar, mötesplatser och utbud, växer i samma omfattning och i anslutning till nybyggnation. Vi bör fundera på hur och var vi placerar kommunal service kopplad till kultur och fritidsutbudet. Vårt arbete där ungdomar får möjlighet att själva vara delaktiga i att skapa och utveckla sina fritidsintressen, har utvecklats positivt under året. Vi arbetar även aktivt med förebyggande insatser riktade till pensionärer i kommunen. Många invånare är aktiva i idrottsföreningar, vilket innebär att det finns goda förutsättningar samt starkt främjande strukturer och miljöer i kommunen varför målet sammantaget bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. 28 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 63 63 64 65 Insikt, SKL:s nöjd kund-undersökning. 3,3 3,4 3,1 inskat försörjningsstöd M Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 2,3% 2,3% 2,3% 2% Andel hushåll med försörjningsstöd. 3,6 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. 25,5% 23% 22,6% Vi har inte nått målet men är på rätt väg Näringslivet i Kungsbacka växer och representerar ett mycket stort antal branscher. För att möta ett expansivt näringsliv och variationen i företagens behov genomförs flera insatser. För att underlätta för företagen och för snabbare hantering, har e-tjänster utvecklats och införts under året för bland annat bygglov, planbesked och serveringstillstånd. Miljö & Hälsoskydd har startat ett utvecklingsarbete för bättre kommunikation. Kommunen med årliga stora inköp har börjat med tidiga leverantörsdialoger för att få in fler anbud och bättre upphandlingsunderlag som även gynnar mindre företag. Vi har satt igång insatser för att utveckla ett värdskap i toppklass, fokusera dialogen kring möjligheter och snabba på ärendehanteringen. Näringslivsenheten har förstärkts för att öka servicen till företag men också för att leda,stödja och följa upp insatserna för att nå målet varför målet i år bedöms vara på rätt väg. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 1 891 264 1 874 711 1 924 624 1 980 000 Antal resor per trafikslag, pendeltåg. 24% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Långvarigt försörjningsstöd avser 10 månader eller längre. Insikt, resultatet bygger på ärenden från 2015. I Svenskt Näringslivs attitydundersökning är det frågan om det sammafattande omdömet som avses. Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektiv trafiken ska öka Vi har inte nått målet men är på rätt väg Andelen hushåll som får försörjningsstöd ligger kvar på samma nivå som föregående år vilket innebär att den höga ambitionen med målvärdet inte uppnås i år. Kungsbacka har lägst andel hushåll med försörjningsstöd av kommunerna i Halland och jämförbara kommuner inom Göteborgsregionen. Under året har vi bland annat fokuserat på gruppen som har ett långvarigt försörjningsstöd. Detta har bidragit till att minska gruppen från 195 år 2015 till 160 år 2016. Detta trots ökat mottagandet av nyanlända där en del inte klarar sin försörjning på egen hand med den statliga etableringsersättningen vilket delvis beror på att i vi har höga boendekostnader i Kungsbacka och att etableringsersättning inte beviljas till barn nummer 4 i en familj. Dessutom kan utbetalningen av etableringsersättningen dra ut på tiden, speciellt för anhörigkommande familjer som inte täcks av det generella statsbidraget då kommunen ansvarar för försörjningen. Många nyanlända är i stort behov av till exempel tandvård vilket inte täcks av statsbidragen utan av kommunens försörjningsstöd. Vi kan se att våra insatser och samverkan med andra myndigheter ger resultat varför målet bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. 361 139 433 973 527 105 383 000 Antal resor per trafikslag, Blå Express. 1 738 871 1 750 296 1 666 122 1 854 000 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik. 256 325 308 119 412 157 282 000 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik. 466 400 480 400 506 500 500 500 Antal resor per trafikslag, Öresundståg. 4 713 999 4 847 499 5 036 508 5 000 000 Totalt antal resor. Vi har nått målet Det totala resandet har ökat jämfört med 2015 och målet att antalet kollektivresor ska öka, uppnås efter flera års satsningar. I juni 2015 ersatte dubbelriktad trafik med ändhållplatser den gamla strukturen med ringlinjer för kollektivtrafiken i Kungsbacka centrum vilket bidragit till en ökning av resandet med 34 procent. Från och med april 2016 erbjuder Kungsbacka kommun seniorkort för fria resor till alla som fyllt 65 år. Sedan 2015 kan alla gymnasieelever resa fritt kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis bidrar det till goda vanor att åka kollektivt även senare i livet. Under 2016 genomfördes en undersökning för att ta reda på i vilken utsträckning våra ungdomar använder skol- och fritidskorten. Undersökningen visade att 83 procent av ungdomarna använder skolkortet 4–5 dagar i veckan medan fritidskorten används av 43 procent minst 3 dagar i veckan. 47 procent av ungdomarna uppger att de reser mer med kollektivtrafiken sedan de fått fritidskortet. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 29 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad energianvändning Energianvändningen i kommu nens lokaler ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 168 158 156 155 Den totala mängden tillförd energi, kWh/m², graddagskorrigerad. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Mätningen under året visar på minskad användning av el, olja och fjärrkyla medan fjärrvärme ligger på oförändrad nivå. Vi är nära men når inte riktigt målnivån för i år. Under året har vi bland annat satsat på konvertering av oljepannor till förnybara alternativ på Fjordskolan och Gamla Kullaviksskolan, installation av 2 000 kvadratmeter solpaneler för egenproducerad solel, ombyggnad av ventilation med behovsanpassad styrning av koldioxid- och temperaturnivåer. Vi har organiserat vår driftorganisation så att den i högra grad kan arbeta med energioptimering. Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekolo giska livsmedel ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 26% 27% 29% 30% Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Om vi endast ser till ekologiska livsmedel inom skolan så är den andelen över 30 procent och något under för omsorgsnämnderna. En förklaring till att målet inte uppnås handlar om högre priser för ekologiska livsmedel. Vi arbetar för att skapa medvetenhet i organisationen men även inom skolan där frågor om ekologiskt mat, miljö och hälsa genomsyrar pedagogiken i ämnen som hemoch konsumentkunskap. inska farliga kemikalier M Användningen av farliga kemika lier i kommunens verksamheter ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 14% 7% 1% 10% Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Vi har nått målet Målet att minska farliga kemikalier är omfattande men mätningen för året riktar endast in sig på rengöringsmedel inom Lokalvården som medför att det uppnås med stor marginal – användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel var 1 procent. Flera års arbete med att se över produktsortiment, förbrukning och användningsmetoder har gett ett mycket gott resultat. Mätningarna utvidgas till fler områden i budget för 2017 som innebär en större utmaning eftersom användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel totalt i kommunen ligger på 29 procent. Vi har utvecklat en kemikalieplan för kommunen. I den har vi identifierat viktiga prioriterade åtgärderför kommunens kemikaliearbete. Kungsbacka har deltagit i Länsstyrelsens arbete med att revidera det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, med fokus på målet om giftfri miljö. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet för Hallands län finns nu åtgärder riktade mot barns miljöer och kemikaliekrav i offentlig upphandling, vilket ligger i linje med åtgärderna i kemikalieplanen. Lokalvård miljödiplomerades 2016. 30 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kom munens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 0,9% 2,6% -1,7% -2,5% Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har minskat med 1,7 procent jämfört med 2015. Målet om en minskning av utsläppen med 2,5 procent uppnås därmed inte. Den främsta orsaken till detta beror på en för stor fordonsflotta med drivmedel från bensin och diesel. En positiv trend är att utsläppen från tjänstebilarna 2016 minskat med 5,6 procent vilket är en effekt av att kommunen 2015 anställde en fordonsansvarig som arbetar med omställning till en mer miljövänlig fordonsflotta med fler el- och gasbilar. Vi har även en för hög andel tjänsteresor med privat bil som inte beräknas vara miljöbil. En informationskampanj med ökad tillgänglighet till våra bilpooler och cyklar planeras för att komma tillrätta med problemet. Antalet flygresor fortsätter att öka och står nu för 10 procent av de totala koldioxid utsläppen från kommunens tjänsteresor. De flesta tjänsteresor utanför kommunen men inom regionen sker med tåg, som har mycket låga koldioxidutsläpp. Möten med Skype eller via telefon ökar vilket sparar tid och leder till färre resor. Vi arbetar även aktivt med att ruttoptimera våra dagliga bilkörning för att få ner reslängden och koldioxidutsläppen. Bra utbildningar Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 36 39 37 17 Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Sammanvägt resultat i Öppna jämförelser beräknas utifrån en sammanvägning av sju mått, bland annat elevresultat i årskurs 6 och 9. Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 7,3 7,3 7 7,5 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer. 10-gradig skala. 83 225,7 237* 240,6 229 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 87,1% 85,2% 87,2% 100% Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. 91,2% 88,7% 100% Andel elever med gymnasieexamen. 2014 var första gången elever från den nya gymnasieskolan, GY11, fick slutbetyg och första gången möjligheten för elever att erhålla gymnasieexamen. Det finns därför inget jämförande historiskt utfall. 85,4% 86,6% 86% Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Kungsbackas höga målsättning om bra utbildningar har utvecklats positivt under året även om målet inte uppnås men anses vara på rätt väg Betygen inom grundskolan för 2016 är högre än tidigare vilket innebär fler behöriga till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått nationella målen för utbildningen har ökat. Pojkarnas resultat i förhållande till flickornas är något bättre än tidigare. En hög andel av eleverna på högskoleförberedande gymnasieprogram, 91,3 procent, tar examen inom tre år. På yrkesprogrammen är motsvarande siffra 83,3 procent. Andelen med grundläggande behörighet till högskoleutbildning är 73,6 procent vilket är en nedgång från förra året men det placerar ändå oss på plats 25 i riket. 87 69% 71% 74% 77% 10,7% 9,6% Andel heltidsanställda. 11% 94,1% 75* 75 Jämix, antal poäng poäng, max är 180 poäng. Index 0–100. 11,4% Timavlönade omräknat till heltid. * Jämix för år 2016 lanseras först i april varför senast kända utfall skrivs in från år 2015. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Utifrån nuvarande mätning och med hänsyn till de insatser som genomförs ser vi att målet, som inte uppnås 2016, är på rätt väg. Vi tror att ett gott och entusiasmerande ledarskap får anställda att vilja, våga och kunna göra ett bra arbete för invånarnas bästa. Därför har vi fortsatt med flera ledarutvecklingsinsatser för att utveckla chefer och ledare så de kan leda framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet. Vårt arbete med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har kännetecknats av hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryteringsoch marknadsläge. En viktig del är att kunna erbjuda heltids anställning vilket också ökat 2016. Studerande inom vuxenutbildningen, SFI och svenska som andraspråk, är nöjda med sina studier och når i hög grad kursmålen. Under året har vi bland annat satsat på pedagogiskt ledarskap genom utbildningar, organisationsförändringar och karriärtjänster samt utveckling av bedömning för lärande. Den pedagogiska och sociala miljön är avgörande för bra utbildningar där elever använder sin fulla kapacitet för utveckling och lärande. Vi fortsätter satsa på kreativ utformning av den pedagogiska verksamheten utifrån elevernas och barnens behov och förutsättningar. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 31 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV DIREKTIV Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 4,6% 2,5% 2,1% 1,5% Resultatets andel av skatter och statsbidrag. Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Årets resultat innebär att vi hamnar på 2,1 procent vilket motsvarar ett överskott om 89 miljoner kronor. Resultatet hänförs bland annat från planerade investeringar som inte har genomförts enligt plan. I resultatet ingår även ett statsbidrag på 15 miljoner kronor från Boverket för ökat bostadsbyggande. Soliditet Soliditeten ska vara minst oför ändrad jämfört med föregående år. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 26% 28% 28% 28% Eget kapitalet i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är fortsatt 28 procent. Vi har klarat de senaste årens investeringar med nästan oförändrad låneskuld. Det beror på de senaste årens starka resultat. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun, är dess riktning. Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. illgänglighet av T handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Direktivet är delvis uppnått Arbete är i gång med att ta fram de kommunövergripande dokumenthanteringsplanerna. Ett par processer återstår innan arbetet kan färdigställas vilket kommer att ske under första halvåret 2017. Detta ligger till grund för de dokumenthanteringsplaner som respektive nämnd tar fram för sin verksamhet. Nämndernas arbete fortskrider men de har kommit olika långt i sin utveckling. Några nämnder påbörjar ett mer ingående arbete under 2017, någon nämnd befinner sig i slutskedet och beräknas vara klar i början av 2017 medan arbetet även pågår under 2017 för övriga nämnder. 32 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV DIREKTIV Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. ”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!” DIREKTIV Försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är uppnått Direktivet är uppnått då det alltid görs en grundlig utredning vid nyansökan om försörjningsstöd där frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. En ansökan om försörjningsstöd avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbets sökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Vi genomför insatser i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär som syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. DIREKTIV Praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Direktivet är uppnått Samtliga förvaltningar tar emot praktikanter, både arbetssökande och studerande i olika former. Praktikplatsernas inriktning är viktig för att få ett inflöde av ny kunskap från högskolor och andra utbildningsinstitutioner till våra verksamheter. Vi kan se behov av större fokus enligt direktivets intention och få en bättre balans med fler praktikanter som är arbetssökande och nyanlända. Under året har vi tagit fram ett förslag om nytt arbetssätt för praktikplatser. Genom att samordna alla förvaltningars arbete med praktikplatser i en gemensam plattform erbjuds en väg in för praktikanter oavsett vilken typ av praktik som erbjuds och efterfrågas. Direktivet är uppnått Kungsbacka kommun har i vision 2030 uttalat en riktning där varje möte med kommunen ska upplevas som ett möte i toppklass. Under 2016 har därför ett kommungemensamt utvecklingsarbete påbörjats. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ger vägledning i beslut och agerande, för invånare, näringslivets och besökares bästa. Målet är att nå ökat kundfokus. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. Värdskapet är därför en central del i de fyra hörnstenarna som vi bygger vår arbetsplatskultur på – Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 33 REPORTAGE Integration i praktik och kultur Text: Kristina Axelsson Kan bilmekande och filmskapande bidra till integration? Förvaltningen för Kultur & Fritid har i hög grad engagerat sig i mottagandet av nyanlända. ”På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker”, säger Esmatullah Hussaine. Integration är viktig för social hållbarhet. En av Kulturskolans insats för ökad integration är Kulturkarusellen. Det är en kurs där ungdomar från olika kulturer och bakgrunder skapar tillsammans. Kursen riktar sig till svenska, nyanlända och asylsökande ungdomar i åldern 13 till 20 år. Eleverna får under sexveckorsperioder prova på fyra av Kulturskolans olika ämnen; film, konst, musik och teater under ett läsår. Det krävs inga förkunskaper. – Jag var väldigt spänd på hur det skulle gå och tänkte att det skulle bli jättesvårt med språket. Istället har det varit så härligt! Många fina möten har uppstått. Man blir alldeles varm i hjärtat, säger Cecilia Winge, teaterlärare. – Eftersom film som konstform är universell blir det lätt att kommunicera genom bilden, ljudet och uttrycket och man förstår varandra väldigt snabbt, säger Charlotte Berglin, filmlärare. Träna språket och lära känna människor Esmatullah Hussaine, 15 år, från Afghanistan är en av filmeleverna. – På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker, säger han. – Jag har lärt känna flera nya vänner här som kommer från andra länder, säger Malva Eriksson, 12 år. Det roligaste har varit att lära mig mer 34 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 om film, eftersom jag är teaterintresserad och vill prova på hur det känns att stå framför en kamera. Sista gången för höstterminen träffas alla för gemensam avslutning på Kulturhuset Fyren. Det blir fika, filmpremiär för filmerna eleverna arbetat med under hösten och sedan teaterövningar med mycket skratt. Språkcaféer på Fyren Språkcaféerna på Kulturhuset Fyren startade i april 2015. Det är en social mötesplats där nyanlända får möjlighet att träna svenska och lära känna olika delar av närsamhället. Under hösten 2016 har det bland annat varit grillning, konstvisning, bokmingel, dialogcafé, konstvisning och besök av olika föreningar och av kommunens flyktingguide. Språkcaféerna har varit mycket välbesökta. Marie Björk är en av bibliotekarierna som håller i språkcaféerna. Hon menar att det finns flera orsaker till att de nått ut så bra med språkcaféerna. – Valet av plats, det personliga mötet från personalens sida, att deltagarna är medskapande, att nyanlända och medspråkare är lika viktiga och att det blivit en social mötesplats för alla i kommunen är de viktigaste orsakerna till varför vi lyckats, säger Marie. Lite snack och mycket verkstad I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att jobba med ett gemensamt projekt – att renovera en gammal Volvo 740. Trots olika bakgrunder har de alla ett bilintresse som förenar. Projektet heter Lite snack och mycket verkstad. Ungdomskonsulent Marianne Bartholdsson drog igång projektet med filmaren Edvin Öberg och har Region Halland som medfinansiär. Hela arbetet och ungdomarnas »Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil!« Emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att renovera en gammal Volvo 740. möten filmas. Resultatet ska bli en film och ett utbildningsmaterial som ska spridas via AV-centralerna, som ett exempel på hur man kan jobba med integration. – Det handlar om att ta vara på ungas egna intressen och initiativ och se det som är gemensamt, snarare än olikheterna, säger Marianne Bartholdsson som är projektledare. Ungefär tio ungdomar deltar i projektet. Alla får med sig ett kompetensbrev när projektet är avslutat. Målet: en sjuhelsikes bil Emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. De håller till i verkstadslokalen som Kungsbacka kommun tillhandahåller. Nu öppnar de upp för nya medlemmar i föreningen. – Det ska bli kul att samarbeta med nya människor, lära ut det jag kan och samtidigt själv lära mig något, säger han. Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil och jag hoppas att vår förening ska växa, säger han. – Jag jobbade som bilmekaniker i Afghanistan, säger Alireza Sherzad, 15 år. Där hade jag inte så mycket fritid. Nu får jag jobba med bilar för att det är kul och samtidigt lära känna nya människor. Roba, 19 år, är från Palestina. Hon läser teknikprogrammet på Kunskapsgymnasiet och vill bli arkitekt. Hon fick höra om projektet på ett av språkcaféerna på Fyren. – Jag tycker om att lära mig nya saker och jag vill lära mig att själv kunna reparera min bil, säger hon Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 35 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Förändring och utveckling är något som präglar all utbildning i Kungs backa kommun. Vår verksamhet har högt ställda krav. Målet är en skola i världsklass. Så här ska vi nå dit. From great to excellent Inom ramen för From great to excellent pågår flera insatser för att nå kommunfullmäktiges mål om en skola i världsklass. Fokus är på en likvärdig skola och att minska gapet mellan elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Utvecklingsarbetet sker både på regional nivå i Halland och lokalt hos oss i Kungsbacka. Den engelska benämningen From great to excellent kommer från att vi inspirerats av erfarenheter som gjorts i Kanada där man genomfört en framgångsrik skolutvecklingsresa. En idé inom utvecklingsarbetet är en innovationsfond som lanseras i början av 2017. Med fonden vill vi stimulera våra medarbetare att med utgångspunkt 36 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 från analys av vad som behövs, ta fram kreativa lösningar för att öka måluppfyllelsen och minska gapet. Lovskola för att nå målen Under 2016 har vi genomfört lovskola under loven, utom jullov, för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte få något betyg i ämnena matematik, svenska eller engelska. Lovskolan har också omfattat nyanlända elever som behöver läsa svenska som andraspråk. Skolverkets satsning på matematik och läsning Matematiklyftet är en utvecklingsinsats för lärare och förskollärare. Läslyftet är en fortbildningssatsning inom läsförståelse och skrivförmåga. Vi har deltagare i de båda satsningarna för att kompetensutveckla personal och höja elevernas kunskaper. Våra modersmålslärares deltagande i Läslyftet uppmärksammandes av Skolverket som en positiv insats. Förskola i förändring Vi har under året minskat barngruppernas storlek på förskolorna. Vi har också satsat på förstelärare i förskolan som ett led att höja kvaliteten i verksamheten och lägga en bra grund för barnens vidare lärande. Nyanlända elever Våra ledord i arbetet med mottagandet är integration, inkludering, tilltro och samarbete, värdegrund och måluppfyllelse. Vi vill nå detta VÅR VERKSAMHET genom att eleverna kommer till skolor och klasser i hela kommunen. Varje elev ska få det stöd hen behöver i den egna skolan. Två gymnasier i en På grund av bekymmer med lokalerna flyttade Beda Hallbergs gymnasium in på Aranäsgymnasiet under höstterminen. Beda Hallbergs gymnasium fortsätter att vara en egen skola med sin egna pedagogiska profil, men i samma lokal som Aranäsgymnasiet. Kompetenscentrum Vid årsskiftet flyttades Yrkeshögskolan organisatoriskt från Aranäsgymnasiet till Kompetenscentrum. I maj tillkom enheten för Etablering som en femte enhet i verksamheten. Unga skoltrötta får hjälp I september invigdes Söderbro. Där kan ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som inte går i skolan få stöd. Verksamhet bedrivs i samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, utifrån den lokala överenskommelse som formulerats enligt direktiv från Delegationen för Unga till Arbete. Ny upphandling av vuxenutbildningen Under våren fattade nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslut om ny upphandling av vuxenutbildningen som rör samtliga gymnasiala, teoretiska kurser, yrkeskurser inom vård och omsorg samt handel och administration, svenska för invandrare, och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom barn och utbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 550 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Flykting 2% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Gemensam verksamhet 7% Vuxenutbildning 7% Gymnasieskola 81% Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 2 miljarder under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Nämnd- och styrelseverksamhet (0,1%) Korttidstillsyn LSS Gemensam (0,4%) verksamhet 19% Grundsärskola 2% Förskoleklass och grundskola 41% Förskola 31% Fritidshem 7% För mer information om nämnderna som arbetar inom utbildning och barnomsorg, se sidan xx–xx. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 37 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Förskola & Grundskola Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Kostnad totalt per grundskoleelev 86 100 90 500 * 98 400 Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem 39 700 39 000 * 35 300 Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola 136 100 144 300 * 138 800 Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 114 800 119 000 * 123 500 *Utfall för 2016 publiceras i officiell statistik september 2017. Antal elever per lärare 12,7 13,3 12,1 5 4,9 5,2 Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 87,1% 85,2% 87,2% 75,3% Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor 93,5% 91,5% 92,9% 84,1% 225,7 237 240,6 220,3 Resultatindex grundskola 36 39 37 Effektivitetsindex grundskola 12 14 27 Utfall 2016 Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor Gymnasie & Vuxenutbildning Utfall 2014 Utfall 2015 Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen 108 685 110 747 111 400 Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor 107 400 107 700 114 000 Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser (inkl köpt utbildning) 52 500 62 500 Kostnad per heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning (inkl köpt utbildning) 90 000 87 500 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 66,6% 64% 65,4% 52,2% 12,2 12,1 12,2 11,9 Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 87,8% 85,8% 80% 78,6% Effektivitetsindex: gymnasieskola Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) Riket 2015 13 487 15 400 - 25 800 Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor 14 13,8 13,7 14 Nöjd-Kund-Index. NKI (Gymnasieskolan) 68 67 - 38 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 VÅR VERKSAMHET Så har vi arbetat med hållbarhet Så har omvärlden påverkat oss Ny stödfunktion Satsning på mindre barn grupper i förskolan För att kunna erbjuda en god utbildning är det avgörande att vi kan behålla, kompetensut veckla och rekrytera medarbetare. Under året har våra skolledare i olika sammanhang fördjupat sig i faktorer som är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Vi har skapat en ny funktion, enhetschefer, med syfte att stödja skolledare och ge dem bättre förutsättningar att vara pedagogiska ledare och stöd för sin personal. 2016 fick Kungsbacka bidrag från Skolverket för att minska barngrup pernas storlek och det har påverkat hela förskolans organisation. Under sommaren blev 200 avdelningar över 300 barngrupper vilket ger ökad kvalitet i mötet mellan peda gog och barn. Kommunen har även fått stöd från Lågstadiesatsningen. Mer personal har kunnat anställas vilket gett lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 mer tid för varje elev. Stöd till sociala företag Lärarlönelyftet Vi arbetar aktivt med att samordna, stötta och verksamhetsutveckla sociala företag, vilka har som mål att genom arbete och delaktighet integrera människor i samhälle och arbetsliv. Personer som berörs har ofta någon form av arbetshinder och är anställda med olika former av statligt stöd. Arbetsträning i dessa verksamheter har visat sig fungera särskilt bra för människor som varit borta från arbetsmarkna den under en längre tid. Lärarlönelyftet är en statlig löne satsning som innebär en extra löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspe dagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Kommunen har dessutom gjort en egen satsning på lärarlöner utöver statsbidraget. Integration på riktigt Att vara flyktingguide eller språkvän är ett sätt för svenskar att träffa invandrare eller flyktingar. Genom att mötas och lära känna varandra får vi integration på riktigt. I detta integrationsarbete samarbetar vi med Studieförbundet Vuxenskolan. Nyanlända elever i skolan Migrationen till Sverige ökade stort under hösten 2015 men har under 2016 avtagit. Under läsåret 2016– 2017 har därför tillströmningen av antalet nyanlända minskat i Kungsbackas skolor jämfört med föregående läsår. Trots minsk ningen av nyanlända elever i år har det stora antalet som kom förra året påverkat kommunens skol verksamhet. Detta har bland annat resulterat i uppstart av Introduk tionsprogrammets Språkintroduk tion på Aranäsgymnasiet och Beda Hallbergs Gymnasium. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 39 REPORTAGE En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan När barnens bästa får styra, blir det mindre barngrupper i förskolan. Resultatet? Trygga barn och lugnare arbetsmiljö för pedagogerna. Det ger en hållbar grund för livslångt lärande. Katarina Skoogsberg är förskolechef för Björkris förskola och har tillsammans med sina medarbetare under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. På Björkris förskola har de tidigare fem avdelningarna gjorts om till nio barngrupper. – Nu när det är färre barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken. Tidigare sökte barnen pedagogernas bekräftelse istället för att leka. De barn som är lite mer försiktiga tar också mer plats i gruppen och vågar skapa lekkontakter, säger Katarina. – Vår schemaläggning av personalen var traditionellt styrd med personal i treskift. Det innebar till exempel en hög belastning vid mellanmålet eftersom personal gick hem samtidigt som antalet barn var ungefär detsamma. Idag går den första personalen hem klockan 15 vilket har bidragit till minskad stress hos personalen. Även den som slutade, upplevde tidigare att det var stressande att lämna sina kollegor. 40 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Delaktighet viktigt Katarina framhåller att ett förändringsarbete inte är en spikrak väg, det finns utmaningar att möta men en central del det senaste året har varit fokus på vad som är bäst för barnen. Att all personal varit delaktig från första början har också varit betydelsefullt. ” Nu när det är färre antal barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken.” – Jag kan som förskolechef initiera och beskriva hur vi kan göra en förändring men det måste finnas förståelse och vilja hos pedagogerna. – Vi har ändrat och brutit traditioner i förskolan, förutom ändrade skift så har våra arbetslag ändrats. Tidigare bestod dessa av tre pedagoger i en egen barngrupp men nu arbetar pedagogerna två och två och de kan arbeta i vilken barngrupp som helst. Katarina berättar att pedagogerna upplever en förbättrad arbetsmiljö genom minskad ljudnivå, färre relationer och att de nu tar ut sina raster under dagtid och inte som tidigare i samband med passets avslut. – Några pedagoger har funderat över varför inte förändringen genomförts tidigare. Det nya arbetssättet har uppskattats av föräldrarna och pedagogerna har fått positiv respons. – Vi kan så klart inte slå oss till ro nu utan vi kommer fortsätta att justera och prövar oss fram, barngrupperna förändras ju över tid och en väl sammansatt barngrupp är en central del i arbetet, avslutar Katarina. Stort intresse från andra Förskola & Grundskola fick 27 miljoner kronor i statsbidrag för att minska gruppstorlekarna i förskolan och detta har varit en del i arbetet med Förskola i förändring. Kopplingen till statsbidraget har skapat stort intresse hos andra kommuner och flera har varit på studiebesök. – I höstas var även SKL, Sveriges REPORTAGE Förskola i förändring. Björkris har under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. kommuner och landsting i Kungsbacka för att få veta mer och vi är nu inbjudna till 2017 års skolriksdag för att hålla seminarium om vårt arbete, berättar Annika Lovén, controller inom Förskola & Grundskola. – Vårt arbete har helt klart ett hållbarhetsperspektiv; i förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet och med en verksamhet utformad efter det som forskningen lyfter som viktigt för barnen skapar vi de bästa förutsättningarna för detta. Katarina Skoogsberg är förskole chef på Björkris förskola. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 41 VÅR VERKSAMHET Stöd och omsorg Mycket av vårt fokus 2016 riktades mot rekrytering och bemanning för att möta ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård, bland annat genom särskild lönesatsning på undersköterskor. En förvaltning med två nämnder Förvaltningarna för Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg slogs i januari 2016 samman till en – förvaltningen för Individ & Familje omsorg. Ingen förändring har skett i den politiska styrningen. Nya boenden Tre nya gruppbostäder invigdes i september. Gruppbostaden BoDa i Gällinge har uppmärksammats hos andra kommuner och är banbrytande för sin anpassning och utformning för att skapa det bästa boendet för personer med autism. Daglig verksamhet ökar För andra året i rad ökar antal deltagare i daglig verksamhet. En anledning till ökningen är att fler 42 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 personer blir hänvisade till oss från Arbetsförmedlingen vilket kan vara en följd av färre okvalificerade arbeten. Antalet deltagare är nu cirka 200 vilket innebär att verksamheten är i behov av ytterligare verksamhetslokaler. E-tjänster och kundcenter Individ & Familjeomsorg har under året infört förvaltningens första e-tjänster. E-tjänsterna riktar sig till kommunens krögare som vill ansökan om nya och/eller hantera befintliga serveringstillstånd. Som ett steg för att öka tillgängligheten för invånarna har Individ & Familjeomsorg under våren anslutits till Kungsbacka direkt. Kungsbacka direkts uppdrag är att svara på information som finns på webbplatsen samt att hantera de enkla faderska- pen, det vill säga att faderskapet måste bekräftas när föräldrarna inte är gifta. Ett arbete pågår för att involvera kundcentret i ytterligare ärenden. Verksamheten för Myndighetsutövning, stöd och behandling har under året samordnat mottagningen för att invånare i behov av stöd eller hjälp, lättare ska komma i kontakt med rätt person och få rätt stöd snabbare. Kompetensförsörjning Vård & Omsorg har under 2016 haft fortsatt stora bekymmer med höga sjuktal och svårigheter att rekrytera och behålla personal. Förvaltningen har startat flera stora satsningar som till exempel en omfattande rekryteringskampanj, ett samarbete med bland annat förvaltningen för Vård VÅR VERKSAMHET & Omsorg och bemanningsenheten gällande såväl praktiksamordning, sommarpersonal, timavlönad och fast personal. Ökande volymer – fler behöver vår hjälp Under 2016 har antalet kunder inom hemtjänsten ökat med drygt 50. Antalet timmar har ökat med 37 000, vilket motsvarar en ökning med drygt 6 procent. En av förklaringarna till de ökande volymerna är att det råder brist på lägenheter i särskilt boende. Förseningar i lokalplanen innebär att bristen kan bestå i flera år. Behovet av kommunal hälso- och sjukvård har också ökat. Antalet inskrivna patienter uppgick i slutet av 2016 till cirka 1800, vilket motsvarar en ökning med 10 procent på årsbasis. Volymökningarna har varit större än den anslagna budgetramen, vilket har lett till en hårt pressad situation med kostnadseffektiviseringar i kombination med svårigheter att bemanna. Kunddriven verksamhetsutveckling I projektet Attraktivare boenden har fokusgrupper med kunder, enkäter till anhöriga samt workshops med medarbetare genomförts för att skapa en bild av Vad som gör ett boende attraktivt? En rad faktorer som majoriteten ansåg vara betydelsefullt, har identifierats. En arbetsmodell har testats i pilotprojekt på två äldreboende och breddinförande har påbörjats. Arbetsmodellen genomsyras av Socialstyrelsens värdegrund att omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett annat exempel är digitala teknikträffar som erbjudits på kommunens träffpunkter. De är en särskild satsning för att öka kun- skapen om hur man kan använda den nya tekniken i smarta telefoner och surfplattor. Träffarna har tagit sin utgångspunkt i besökarnas egna frågor och funderingar och anpassat informationen till den utrustning besökarna själva använder. De digitala träffpunkterna tilldelades första pris på förvaltningens kvalitetsdag i september. Årsarbetstid och önskad sysselsättningsgrad Under 2016 har Vård & Omsorg genomfört ett omfattande arbete för att öka andelen heltidsanställda. Satsningen på 100 procent önskad sysselsättningsgrad möjliggörs genom så kallad årsarbetstid, det vill säga att arbetstiden kan förläggas olika under olika delar av året. Medarbetarna har reagerat på införandet vilket lett till beslutet att genomlysa årsarbetstidens konsekvenser och effekter. Bibehållen god och säker vård Under året har förvaltningen för första gången undersökt hur målgruppen brukare under 65 år upplever verksamhetens service. Såväl äldre som yngre brukare upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Kompetens försörjning i fokus Personalomsättning har ökat inom flera kategorier; undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer. Vård & Omsorg har drivit ett omfattande strategiskt arbete inom Vårdoch omsorgscollege med att erbjuda praktikplatser, uppmärksamma årets handledare, synas på gymnasiemässor och andra event. En invånardialog har genomförts med fokus på unga och rekryteringskampanjer har genomförts både med fokus på sommarvikarier och tillsvidareanställd personal. Särskilda lönesatsningar gjordes också gentemot bland annat undersköterskor. Trots detta har verksamheterna många vakanser och ökande övertid. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 43 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Individ & Familjeomsorg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 533 538 543 1 379 3 400 3 111 3 744 414 554 503 Andel personer av befintlig befolkning med insats/stöd 4,8% 4,6% 4,8% Andel barn och ungdomar i befolkningen med insats/stöd 5% 5,2% 6,5% Andel vuxna av befolkningen med insats/stöd 1,2% 0,8% 0,7% Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,3% 2,3% 2,3% 5,6% 5,5 5,4 5,2 6,8 Riket 2015 Försörjningsstöd, kostnad i kr per invånare Barn och ungdom, kostnad i kronr per invånare 0–20 år Vuxen, kostnad i kronor per invånare över 21 år Genomsnittlig bidragstid för vuxnas försörjningsstöd, antal månader Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Antal personer med daglig verksamhet Funktionsstöd 171 188 205 Antal personer med stöd i någon form genom nämnden för Funktionsstöd 907 ingen uppgift 718 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 2 064 2 077 2 187 466 584 504 243 550 868 Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. 81% 86% 89% 82% Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. 91% 91% 92% 89% Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i hemtjänsten. 98% 98% 98% 97% Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i särskilt boende. 97% 96% 98% 94% Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. 87% 89% 87% 86% Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. 86% 91% 92% 89% Vård & Omsorg Antal personer (kunder) i verksamheten över 65 år Antal timmar hemtjänst 44 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Riket 2015 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom stöd och omsorg Så har vi jobbat med hållbarhet Så påverkade omvärlden oss Ensamkommande barn Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 434 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Institutionsvård 5% Köpt verksamhet funktionsstöd 8% Myndighetsutövning 7% Öppna insatser, familjehemsvård 18% Försörjningsstöd 10% Gemensam verksamhet 1% Ensamkommande 51% Vård & Omsorgs verksamhet kostade 1,36 miljarder under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Nämnd (0,1%) Bostadsanpassning 1% Gemensam verksamhet 7% Hemsjukvård och Rehabilitering 10% Särskilt boende 44% Hemtjänst och larm 36% Individ & Familjeomsorg har medverkat i att göra en social konsekvensbeskrivning i samband med framtagandet av en detaljplan för utbyggnaden av Kungsmässan. Arbetsgruppen tog samtidigt fram en handbok för arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar. Boenden i tätorterna Bostäder med särskild service pla neras och byggs även i tätorterna i kommunen. Detta kan ge möjlighet för några av våra klienter att kunna bo kvar på hemorten. Deltar i Nya en dörr in Representanter från Individ & Familjeomsorg deltar i både styr grupp och funktionsgrupp för Nya en dörr in. Där drivs främst frågor som rör det förebyggande arbetet och social hållbarhet. Ett exempel är frågan om att starta en familje central i Kungsbacka. Medverkar i Brå Förebyggande verksamhet (kvarboende) 2% Funktionsstöds verksamhet kostade 462 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Ledsagar- och avlösarservice, Köpt verksamhet 4% kontaktstöd 1% Socialpsykiatriskt stöd 2% Daglig verksamhet Övrig 9% verksamhet (0,2%) Gemensam verksamhet 20% Social konsekvensbeskrivning Boende enligt LSS/SoL 31% Korttidsvistelse LSS/SoL och stödfamilj 6% Vi deltar i Brottsförebyggande rådet, Brå, där kommunens förvalt ningar och Polisen samverkar kring frågor om att öka tryggheten och minska brottsligheten i Kungs backa. Förebyggande hembesök Äldre som ännu inte haft någon kontakt med Vård & Omsorg, erbjuds förebyggande hembesök. Då uppmärksammas friskfaktorer för hälsa med kost och motion och information ges om att förhindra fall i hemmet. De äldre får även tips om olika verksamheter och ideella organisationer. Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige under året minskade drastiskt jämfört med rekordåret 2015. Migrationsverket konstaterar i årets sista prognos att den interna tionella flyktingkrisen fortsätter men att det är svårare för flyktingar att ta sig till Sverige på grund av en mer restriktiv flyktingpolitik. De otydliga prognoserna från Migrationsver ket har inneburit utmaningar för verksamheten att anpassa orga nisationen men också möjliggjort för enheterna att fokusera på ett kvalitativt integrationsarbete. Stort behov av nya bostäder I Kungsbacka finns ett stort behov av lägenheter med låg hyra för personer som står utanför den reguljära bostadsmarknaden eller är i behov av ett särskilt boende. Till gång till lägenheter är i många fall en nyckelfråga för att den enskilda individen snabbare ska komma till baka till en mer vardaglig och själv försörjande tillvaro. Bostadsbristen resulterar bland annat i ökade kostnader för utdragna institutions placeringar och dyra köpta platser på stödboenden. Kompetensförsörjning Konkurrensen om erfarna sociono mer är stor över hela landet. Det märks även i Kungsbacka. Även bristen på erfarna arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor och sjuksköterskor har under året varit stor, vilket har resulterat i att bemanningssituationen har fått lösas med höga konsultkostnader till följd. Även inom personlig assistans och på kommunens boenden med särskild service har problemen med rekrytering varit påtagliga. Personlig assistans 27% Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 45 VÅR VERKSAMHET Bygga, bo och miljötillsyn 2016 sprängde vi 80 000-vallen invånarmässigt. Det innebär också att vi trappar upp takten på bostadsbyggandet tillfälligt genom att planera för nya bostadsområden Ökat bostadsbyggande Kungsbacka är sedan länge en av Västsveriges mest expansiva kommun. Bostadsbyggandet har årligen omfattat runt 500 bostäder. Under de senaste åren har kommunen en planering som innebär att en hög andel av byggandet sker i Kungsbacka stad. Under 2016 ökade efterfrågan på bostäder, vilket medförde en allt mer besvärande bostadsbrist. Denna utveckling resulterade i att kommunfullmäktige fattade beslut om att under en femårsperiod öka bostadsbyggandet med 50 procent. Kommunens förvaltningar arbetar nu intensivt med att växla upp planeringen så att den nya mycket höga målsättningen kan nås redan under 2018. För att nå målen för bostadsbyggandet så prioriteras projekt som har ett snabbt genomförande eller omfattar stor volym. Ett direkt resultat av bostadspoli- 46 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 tikens nya inriktning är bland annat att Eksta Bostads AB har fått en mer aktiv roll, modulbostäder i Åsa och Anneberg, Aranäs 4 samt att bostadsområdena i nordöstra staden prioriteras. I denna del av staden planeras för uppemot 3 000 bostäder med byggstart i Björkris 2 redan under 2018. Sedan följer Voxlövs nya stadsdel, Tölö ängar 3 och Tölö ängar syd samtliga med planerad byggstart 2020/2021. Brist på rätt kompetenser Byggboom Vi förenklar våra arbetsprocesser 2016 har varit ett år av stark tillväxt för byggsektorn i Kungsbacka vilket har påverkat Plan & Byggs alla verksamheter. Antalet ärenden i byggnadsnämndens arbetsutskott ökade med 52 procent. Förvaltningen har varit en viktig funktion för att skapa nya boenden för nyanlända, i samarbete med andra förvaltningar. Allmänt stor brist nationellt på kompetenser inom byggsektorn och samtidigt stora planerade infrastruktur- och bostadsprojekt i Västsverige driver på den mycket goda arbetsmarknaden för medarbetare på förvaltningen. Det är svårt att rekrytera arkitekter och ingenjörer. Detta gör det svårt för oss att fullt ut anpassa resurser och produktion i takt med efterfrågan. Målet för ökat bostadsbyggande har lett till att vi har arbetat fram en ny process från tidig planförfrågan till byggstart. Vi har infört En väg in för planbesked och förändrat arbetssätten inom bygglovhandläggningen. Detta för att säkerställa en snabbare och effektivare handläggning av bygglov med bibehållen rättssäkerhet och tidigt kunna återkoppla till våra VÅR VERKSAMHET kunder. Vi skapade en tillsynsgrupp för att effektivisera och prioritera tillsynsärenden. Bakgrunden är JO:s granskning av verksamheten under 2016. Mätverksamheten har blivit en egen enhet med egen chef. Ökad säkerhet för dricksvatten Om något skulle hända med vår egen eller grannkommunen Mölndals vattenförsörjning, finns nu en reservvattenledning mellan kommunerna som säkerställer tillgången till dricksvatten. Teknik har också ett ökat fokus på att planera underhåll och förbättring av befintligt ledningsnät och pumpstationer, och har under året sökt efter läckor framför allt i Kullavik. Vattenverket i Fjärås bräcka har under året klassats som riksintresse för vattenförsörjning av Havs- och vattenmyndigheten (Hav). Ny VA-plan kommer Det har också varit ett stort ansökningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet vilket gör att antalet VA-kunder ökar snabbare än befolkningsutvecklingen. Arbetet med en VA-plan, i samarbete mellan olika förvaltningar, för Kungsbacka kommun har påbörjats. Ökad trygghet för oskyddade trafikanter Arbete med en ny gång- och cykelledsplan har pågått under året och blir färdig under 2017. Vi har också gjort en omprioritering för snöröjningen där vissa gång- och cykelstråk nu ska prioriteras högre. För att ytterligare öka känslan av trygghet har Teknik infört systematiskt arbete med barnkonventionen och klotterbekämpning, bland annat med en egen klotterbil, och arbetat med att öka trafiksäkerheten i korsningen Kungsgatan–Varlavägen. Skydd mot översvämning Samråd och arbete med översvämningsskydd i Kolla fortgår, en satsning för att vi på ett säkert sätt ska kunna föra staden närmare vattnet och utveckla miljön längs Kungsbackaån. Detta blir en förbättring jämfört med nuläget, då vi vid höga nivåer i Kungsbackaån får rycka ut och placera tillfälliga översvämningsskydd i området. Vi märker allt mer av klimatförändringar då havsnivån och ökade regnmängder kan medföra problem för vår infrastruktur. utbyggd västkustbana och betydelsen av denna för ett växande Kungsbacka och Halland. Våra insatser har gjort att Trafikverket nu genomför en så kallad åtgärdsvalsstudie av sträckan. För vår befolkning är det viktigt att infrastrukturen fungerar och en del i att förbättra den är en utbyggd station i Hede. Under året genomfördes en förstudie och vi gjorde en överenskommelse med Region Halland om genomförandet. Kommunen har fått statliga bidrag för att kunna utveckla stationen som ska stå klar 2019. Stadsutvecklingsprojekt Under året påbörjades flera stadsutvecklingsprojekt i Kungsbacka. Bland annat Väster om ån och en ny stadsdel i Aranäs, utveckling av kvarteret S:ta Gertrud, utveckling av Kungsgärdet och utredning om småbåtshamn längs Kungsbackaån. Snabba bostadsprojekt Under våren ombads Eksta Bostads AB om att inkomma med förslag till ett antal prioriterade bostadsprojekt. Dessa innebar byggstart av ett antal bostäder redan under 2016 och 2017. Dessa projekt har rullat på under året tillsammans med ytterligare projekt. Andra beslut under året som ökar på bostadsbyggandet är bland andra förslag till detaljplaner i Åsa, planprogram för Annebergs centrum, planprogram för ett nytt bostadsområde i Tölö och lokalprogram för Aranäs stadsdel etapp 4. Kommunstyrelsen har beslutat om förvärv av mark för att bygga två gruppboenden, och om lokalisering av ett nytt äldreboende. Satsning på infrastruktur När staden växer så krävs mer infrastruktur. Under året har kommunen i flera sammanhang och till olika forum, skrivit om vikten av en Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 47 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Plan & Bygg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Beviljade bygglov, antalet nya enoch tvåbostadshus 233 182 215 Beviljade bygglov för verksamheter (nybyggnad) 12 18 17 Beviljade bygglov, antalet lägenheter i flerbostadshus 240 451 230 6 6 11 Husutstakningar 217 303 328 Nybyggnadskartor 104 127 135 Handläggningstid för bygglov, enoch tvåbostadshus Upprättade detaljplaner 5 3 11 15 7 4 Handläggningstid mindre än eller lika med 9 veckor 78% 69% 76% Upphävda beslut i överklagade bygglovsärenden 34% 24,5% 31% Upprättade detaljplaner med enkelt planförfarande Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom bygga, bo och miljötillsyn Plan & Byggs verksamhet kostade 32 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Administration (0,1%) Kartavdelningen 21% Planavdelningen 21% Bygglov 58% Tekniks verksamhet kostade 140 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 23,9 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Nämnd- och styrelseverksamhet 1% Planering Färdtjänst/ 13% riksfärdtjänst 1% Gemensam verksamhet 7% Gator, vägar och Vägbelysning parkering 51% 9% Parkverksamhet 18% Nämnd 3% Miljöskydd 19% Gemensam verksamhet 23% Naturvård 6% Livsmedel 11% Hälsoskydd ute 21% Vattenvårdsförbund (0,4%) Hälsoskydd inne 17% 48 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 VÅR VERKSAMHET Så har vi arbetat med hållbarhet Så påverkade omvärlden oss Den gröna kilen Säkert dricksvatten – ett riksintresse Miljö & Hälsoskydd ingår i ett projekt med Mölndal, Göteborg och Göteborgsregionen (GR) som handlar om att tillvarata den gröna kilen, Sandsjöbacka-Änggårdsber gen-Slottsskogen. Kilen har ett stort värde för både den ekologiska och den sociala hållbarheten. Bristande säkerhet vad gäller dricksvattnet kan få stora kon sekvenser för befolkningen och därför har Havs- och vattenmyn digheten klassat vattenverket i Fjärås Bräcka som riksintresse för vattenförsörjning. Sociala konsekvensbeskrivningar Stora infrastrukturprojekt i regionen Plan & Bygg har deltagit i invå nardialoger vid mottagandet av nyanlända, utvecklat metod för sociala konsekvensbeskrivningar i planer och arbetat med Brottsföre byggande rådet (Brå). I Göteborgsområdet pågår och planeras stora infrastruktur- och bostadsprojekt. Det ger en stor efterfrågan på kompetens inom byggsektorn, vilket gör det svårare för oss att rekrytera rätt kompetens till de förvaltningar där den kompe tensen krävs. Mer inflytande om lokaler Vi vill ta ännu större hänsyn till våra invånares och medarbetares tankar om utformning av lokaler, till exempel i arbetet med den nya Bräckaskolan där personal och elever är med på ett tidigt stadium för att beskriva sin drömskola med utemiljö och matsal. Effektivare avfallshantering Teknik har ID-märkt alla avfallskärl för att kunna effektivisera avfalls hanteringen och optimera rutterna som avfallsfordonen tar. Många vill ansluta till kommunalt vatten och avlopp 2016 har det varit ett stort ansök ningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet. Då antalet VA-kunder ökar snabbare än beräknat räcker inte reningsverkens kapacitet till i samma grad som det var planerat. Kungsbacka kommun har därför inlett ett långsiktigt arbete med att hantera detta och övrig samhälls planering inom VA-området. Arbete för att minska avfall Vi har arbetat för att minska mängden avfall till avlopp genom informationsinsatser, till exempel en utställning på Fyrens bibliotek. Projekt för att underlätta integrering Vi har deltagit i pilotprojektet Regionalt snabbspår för VAingenjörer. Det syftade till att matcha vårt kompetensbehov med den kompetens som finns hos ingenjörer som är nya i Sverige. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 49 VÅR VERKSAMHET bild från idrottshall Fritid, kultur och turism Årets gymnastikkommun 2016 öppnade idrottshallarna på fredagar för spontanidrottande ungdomar. Evenemangen var många och Kulturskolan fyllde ett halvsekel. Unga aktiviteter Vi arbetar hela tiden för att skapa en meningsfull fritid för alla invånare. På fredagar har ungdomar genom Idrott hela livet kunnat spontanidrotta i en idrottshall. Genom Barbro betalar har fler ungdomar än någonsin röstat på förslag som de vill ska leda till ett bredare fritidsutbud. Sveriges ungdomsråd la sin årliga konferens In real life, IRL, i Kungsbacka. Under fyra dagar samlades 120 ungdomar från hela landet för att diskutera flyktingsituationer och utövade på så sätt sitt inflytande. Under året har vi utökat vår simundervisning så att även nyanlända fått möjlighet att lära sig simma. Folkhälsoarbete Fritid & Folkhälsa har samordningsansvar för kommunfullmäktiges direktiv Främja god psykisk hälsa där tjejer är en prioriterad grupp. I november arrangerade vi en utbildningsdag för tjänstemän och politiker om metoder för att arbeta med psykisk hälsa. Vi har genomfört tre Cope föräldrastödskurser för föräldrar med barn 3–11 år. Under hösten har en kurs för nyanlända föräldrar påbörjats i samarbete med Rädda Barnen och Studiefrämjandet. På biblioteken anordnades i oktober en dyslexivecka. Vår överenskommelse mellan polis och kommun, ÖPK, har resulterat i tryggare motionsslingor, aktiviteter i Badhusparken och olika brottsförebyggande informationsinsatser för att öka upplevelsen av trygghet. Den hälsofrämjande verksamheten En frisk generation som riktar sig till familjer har haft 62 aktiva deltagare under året. Syftet är att inspirera barnfamiljer och ge dem verktyg och metoder till en hälsosam livsstil. Den främsta målgruppen för verksamheten är familjer med barn 4–12 år. Föreningsverksamhet Omkring 13 000 barn och ungdomar i åldrarna 7–20 år har varit aktiva i främst idrottsföreningar. Med hjälp av det tillfälliga bidraget för inkluderande verksamhet kunde föreningarna bland mycket annat anordna slöjdcaféer, guidningar och visningar i kommunen, få med nyanlända i olika idrottsföreningar, kulturutbyten, språkträning, dansundervisning, konserter, teaterföreställningar och föredrag. Anläggningar Kungsbacka blev utsedd till årets gymnastikkommun 2016 av Svenska Gymnastikförbundet. Vi bygger en ny gymnastik-, parkour- och klätteranläggning på Energigatan VÅR VERKSAMHET i Varla. Arbetet med att göra om Kullaviks bibliotek till kommunens tredje meröppna inleddes. Vi har förbättrat Smarholmens badplats med bättre parkeringsplatser, gångstigar och skyltning. Handikappramperna har bytts ut i Smarholmen och Torstensvik. Evenemang Musikfestivalen Change drog större publik än tidigare, omkring 3 000 personer. Vi firade två födelsedagar, Kulturskolan fyllde 50 år i november och simhallen firade 30 år. På Kungsbacka Teater avnjöts allt från fars till klassisk musik. Under året har fler föreställningar än tidigare år haft externa producenter. Vi medverkade till att Gothia Cup, Aranäs open och Tölt on Ice genomfördes. Föreläsningar på biblioteken med bland andra Agnes Wold, Clara Henry och bröderna Norberg. Ungdomsarrangemangen School’s out & Urban summer i centrala Kungsbacka. Premiär för Tubecon i Kungsbacka, ett arrangemang med kända personer med Youtube som arena för att nå sina fans. Lanbit anordnades i maj med utökad satsning på e-sport med totalt 500 deltagare. Under hösten lockade Lanbit Light 300 personer. Kulturföreningen Den kulturella byrån anordnade med stöd av Kultur & Fritid en kulturfestival med gästspel från flera andra föreningar. På besöksmålet Äskhult anordnade vi en byggnadsvårdsdag med 600 gäster. Webbplatsen för Äskhults by gjordes om med ny grafisk profil. I år har vi också kunnat erbjuda fler guidningar på bättre tider för besökarna. Djurgården Stättared kommer efter en längre politisk debatt att fortsätta utvecklas för att vara ett viktigt besöksmål i Kungsbacka. Utredningar och styrdokument Region Hallands Kulturplan togs fram i samarbete mellan de halländska kommunerna och dess invånare via invånardialoger. Vi har tagit fram en ny turismstrategi tillsammans med näringslivsenheten och en referensgrupp av representanter från turistnäringen och föreningar. VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Kultur & Turism Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Antal fysiska besök i förvaltningens publika lokaler per invånare. 9,8 9,7 9,4 Antal webbesök på förvaltningens hemsidor per invånare. 5,5 Fritid & Folkhälsa 5,9 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Andel barn och ungdomar som är medlemmar i en idrotts- och hälsocertifierad förening 40% 40% 52% Antal ungdomar som röstar på Barbro-betalar förslag 974 600 1 274 1 093 957 79 75 Antal ungdomar engagerade i intressegrupper Antal föräldrar som årligen deltar i föräldrastödsprogerammet COPE 47 Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom fritid, kultur och turism Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 152 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd (0,4%) Demokratiarbete (0,2%) Folkhälsa 4% Allmän fritidsFritidsgårdar verksamhet 8% 13% Gemensam verksamhet 6% Kultur & Turisms verksamhet kostade 96,4 miljoner under 2016. Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd 1% Turism 9% Bidrag 3% Bibliotek 31% Kulturskolan 26% Fritidsanläggningar 69% Allmän kultur 31% 52 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 VÅR VERKSAMHET Så har vi jobbat med hållbarhet Så påverkade omvärlden oss För föräldrar Nyhetsflöde med låg källkritik Vi erbjuder föräldrastödsutbildning och föreläsningar för föräldrar med syfte att stärka deras roll. Vi jobbar drogförebyggande, men också med trygghetsvandringar och trivselvärdar. Vi hjälper våra invånare med medie- och informa tionskunnighet och att ta till sig kunskap och information via nätet på ett säkert sätt. Källkritik på internet har länge varit en omdebatterad fråga. Falsk information på sociala medier ger utrymme för spekulationer, ryktesspridning och odemokratiska värderingar. Kultur & Fritid arbetar för att på olika sätt främja god källkritik och kunskap om digital teknik och medier, främst genom bibliotekens fokusområde medieoch informationskunnighet. Sociala aspekter Den digitala klyftan Vi har medverkat i arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar och formulerat yttranden över kom munens detalj- och översiktsplaner. En halv miljon svenskar använder inte internet. De får därmed inte del av det informationsflöde som finns där. Många samhällstjänster har också blivit digitala, och till gång till internet är en demokratisk förutsättning idag. Därför föreslår Utredningen för en nationell bib lioteksstrategi att landets bibliote karier ska hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. I Kungs backa har olika satsningar gjorts på området, bland annat anordnades E-medborgarveckan på kommu nens bibliotek under hösten 2016. Ökad trygghet Hälsocertifiering Arbetet med att skapa en tryggare föreningsmiljö har resulterat i att 22 föreningar har Idrotts- och hälso certifierats, vilket innebär att 6 500 barn och ungdomar är med i en certifierad förening. Synpunkter Vi dokumenterar synpunkter, både skriftliga och muntliga. På flera publika anläggningar har vi haft digitala nöjdhetsmätare som vi använder i vårt förbättringsarbete. Med barn och unga i fokus Vi har under året utbildat kommu nanställda och politiker i Barn konventionen. Två Barbrobetalarkampanjer, ungdomarnas förslag till förbättringar, har genomförts under året. Fördelar vi resurser rätt? Vi gör en kartläggning om hur jäm ställt vi fördelar våra resurser. Infopoints istället för turistbyråer Tidigare var turistbyråerna viktiga för besökare men idag finns många fler kanaler att finna information om en turistattraktion. Bransch organisationen Visita har därför initierat ett koncept med enklare, men bemannade, turistbyråer, Infopoints. Kommunen har under året anordnat aktiviteter för att stärka relationer mellan företagare som driver Infopoints. Studier har visat att när infopoints-ägarna blir ambassadörer för hela kommunen tjänar både turistnäringen i kom munen och den enskilde närings idkaren på detta. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 53 VÅR VERKSAMHET Arbete och näringsliv Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och näringslivet växer. Växte gjorde även näringslivsenheten för att öka kontaktytorna mellan kommun och näringsliv För Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka jobbar för att vara en företagsvänlig kommun, med Västsveriges bästa företagsklimat. För att nå dit och möta ett växande näringslivs behov växlar vi upp. Näringslivsenheten har förstärkts från två personer till fem. I teamet ingår en näringslivschef och fyra utvecklare, bland annat för företagsklimat, besöksnäring och platsutveckling Kungsbacka stad. Näringslivsenheten får mer resurser för att stödja övriga enheter inom kommunen som har kontaktytor med näringslivet och därmed är viktiga delar i näringslivsarbetet. 54 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Värdskap i toppklass 2016 lades grunden för 100 procent välkommen, vårt program för att utveckla ett värdskap i toppklass, där förvaltningarna Plan & Bygg samt Kultur & Fritid är piloter. Programmet går ut på att chefer och medarbetare ska ha kundfokus och engagemang som får personer och företag som kommer i kontakt med oss ska känna sig välkomna. Det handlar om en god service och möjlighetsfokuserad dialog. Nya verksamhets områden på gång Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och det befintliga näringslivet växer. För att delvis tillgodose behovet hos både befintliga och nya företagare i Kungsbacka har en detaljplan för verksamhetsområdet Duvehed i Fjärås stationssamhälle antagits och en planläggning av verksamhetsområdet Rya i Frillesås har påbörjats. VÅR VERKSAMHET Så har vi jobbat med hållbarhet Så påverkade omvärlden oss Matchning av kompetens Kompetensbrist för företagen Genom att förmedla det kompe tensbehov som företag har matchar kommun dessa behov med arbets sökande. Det handlar om samarbete mellan företag och kommun för att underlätta arbetssökandes etable ring på arbetsmarknaden och tillgo dose företagens kompetensbehov. I Göteborgs arbetsmarknadsregion finns planer på bostadsbyggande, kontor, handel, infrastruktur och logistik för 1 000 miljarder kronor fram till 2035. Den höga investe ringstakten skapar många möj ligheter för regionens befolkning, näringslivet och tillväxten, men det är också mycket som ska genom föras samtidigt. Därför finns en risk för flaskhalsar och kompetensbrist inom både bygg och anläggning. Hållbara företag Hela kommunens näringslivsarbete har fokus på att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag i Kungsbacka. Vi arbetar också för att möta företagens expansionsoch kompetensbehov. Utöver det erbjuder vi företagsstöd tillsam mans med våra samarbetspartners. Trimma ditt företag för tillväxt var ett sådant tillfälle då företag i Kungsbacka fick information om hur de kan tänka för att växa på ett ekonomiskt hållbart sätt. Rådgivning om energi effektivitet Tillsammans med Länsstyrelsen Hal land har vi arrangerat en träff om hur företag kan sänka sina ener gikostnader och bli mer energief fektiva. Kungsbacka frukostklubb har också under rubriken Hållbar het – den enda vägen till långsiktig lönsamhet, erbjudit företag kunskap om hur ett systematiskt arbete i hållbarhetsfrågor leder till konkur rensfördelar och ökad lönsamhet. Arbetslöshet 2015–2016 i Kungsbacka i förhållande till hela landet 2015 2016 Kungsbacka 16–64 år 2,7 3,1 Riket 16–64 år 6,1 7,6 Kungsbacka 18–24 år 4,2 5,5 Riket 18–24 år 8,1 11,7 Även om de största planerade projekten genomförs i Göteborg kommer den förväntade kom petensbristen i arbetsmarknads regionen att påverka Kungsbacka under byggboomen. Också IT- och telekombranschen i Västsverige har ett stort behov av att rekrytera och prognoserna spår att kompetens bristen kommer att förvärras även inom den här branschen. Regionen växer och har hög sysselsättning Göteborgsregionens starka konjunktur har stärkts ytterligare senaste kvartalet. Det har resul terat i att fler nya och välbetalda jobb skapats och en minskande arbetslöshet. Jobbtillväxten i Göte borgsregionen har nu legat runt tre procent tre kvartal i rad. Ökningen senaste kvartalet var högre i än i både Malmöregionen och Stock holmsregionen. Arbetslösheten i Göteborgsregionen fortsätter att vara lägst bland Sveriges storstads regioner. Här utmärker sig Kungs backa som en kommun med låg arbetslöshet. Det som är mindre positivt är att arbetslösheten bland utrikes födda är högre och att den här gruppen har svårare att eta blera sig på arbetsmarknaden. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 55 REPORTAGE Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås Hållbarhet och miljöengagemang ligger transfertryckeriet Hot Screen varmt om hjärtat. När de flyttade sin produktion till Fjärås 2016 passade de på att se över hela produktionskedjan och byggde ett av världens mest moderna och miljösmarta industritransfertryckeri. Hot Screen är ett företag som grundades 1991. Det drivs idag av Anna och Fredrik Skanselid och deras 30 engagerade medarbetare. De har sin bas i Fjärås där all tillverkning av värmetransfer sker. De tar fram tryck att fästa på textila plagg till återförsäljare. Och det är alltifrån tryck till yrkeskläder, sportkläder till profilkläder hos företag. Hållbarhet in i minsta detalj Tidigare låg Hot Screen i Kungsbacka i lokaler som inte var byggda för produktionsverksamhet av det slaget. De hade 40 grader inne i tryckeriet och blåste ut 160 gradig luft i taket istället för att ta tillvara på överskottsvärmen från produktionen för att ta några exempel. När Kungsbacka kommun erbjöd dem möjligheten till tomtmark i Fjärås, perfekt belägen vid E6:an, valde de att börja om och göra rätt från början. Miljöengagemanget har alltid varit stort och nu blev fokus att 56 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 anpassa lokalerna efter verksamheten och inte tvärtom. Målet var att få en bra arbetsmiljö och samtidigt få så lite energispill som möjligt. De besökte referensanläggningar i Tyskland och sedan ritade Fredrik och hans pappa upp ett av Europas energismartaste transfertryckeri. Varje steg är noggrant planerat så att produktionen lämnar minsta möjliga klimatavtryck. De tar nu vara på överskottsvärme från produktionen och är helt självförsörjande av värme och varmvatten till hela fastigheten. Alla maskiner är också köpta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har automatiserat en stor del av produktionen som tidigare var slitsamt att utföra. Men det som Fredrik är mest stolt över är deras eget reningsverk för processvattnet. Detta var något som de tidigare släppte ut i avloppsystemet och efter reningsprocessen nu så är det nästintill drickbart. – Det långsiktiga målet är att bli helt klimatneutrala, säger Fredrik Skanselid, vd på Hot Screen. Flytten möjliggjorde expansion Tack vare flytten och de stora produktionsytorna har de haft möjlighet att skala upp verksamheten för att möta kundefterfrågan och fastigheten är nu tre gånger så stor som den gamla. – Våra kunder är oerhört miljömedvetna och vi har en unik produkt som gör oss attraktiva, en storskalig produktion med miljöegenskaper i världsklass, säger Fredrik. De har ökat omsättningen med 20 procent per år tre år i rad och tittar redan på hur de ska kunna expandera ytterligare. Men trots teknik och processer i toppklass så menar han att det är medarbetarna som är deras största tillgång, där alla är serviceinriktade, ställer upp och tar stort ansvar. REPORTAGE Exempel på företag i Kungsbacka med profil inom hållbarhet Eksta – bostadsbolag som till stor del bygger passivhus, t.ex. äldreboendet Blåvingevägen i Vallda Heberg med solceller och biobränsleanläggning för att minimera energiåtgång. Knappen – second handbutik som drivs av funktionsvarierade personer i daglig verksamhet. Tar emot, sorterar och säljer kläder och prylar. Tuvan ekolivs – vinnare av Kungs backas miljöpris 2016. Säljer närpro ducerade, ekologiska och solidariska livsmedel. Saddler – tillverkar accessoarer i läder och strävar efter att i så stor utsträck ning som möjligt jobba med hållbara material och produktionssätt. Erikshjälpen – second handbutik som drivs av volontärer. Överskottet går till sociala och humanitära insatser i Kungsbacka och utlandet. Kungsbacka golfklubb – jobbar utifrån Golf Environment Organiza tions (GEO) miljömål samt miljö- och kvalitetssystem för att ta tillvara på banans variationsrika karaktär. Berit & Elvy – rawfoodcafé med majoritet ekologiska råvaror. Röda korsets second handbutik – tar emot, sorterar och säljer husgeråd, kläder och leksaker. Drivs av ideella krafter. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 57 Gräsänder vid Kungsbackaån en förmiddag i maj. Miljöbokslut Det övergripande nationella miljömålet, generationsmålet, ger en riktning för den samhällsomställning som behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. I målet står att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljö arbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. De förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av de nationella miljökvalitetsmålen. Hur vi arbetar med miljömålsättningar Kungsbacka sätt att ta hand om miljö- och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet kommunfullmäktiges prioriterade mål. För 2016 anges fem mål som verkar för de nationella miljökvalitetsmålen: • Fler ska åka kollektivt • Minskad energianvändning • Större andel ekologiska livsmedel • Minska farliga kemikalier • Minskade koldioxidutsläpp Bokslutet stöd i budgetarbetet Följande sidor visar på styrkor och svagheter inom kommunens miljöarbete. Allt vi gör får inte plats, vi visar olika exempel. Miljöbokslutet ska vara ett stöd till budgetarbetet för nästkommande år. Under respektive avsnitt kan du också läsa om de nationella miljömål som ligger till grund för vårt arbete: • Klimat och luft • Vatten • Levande landskap • En god bebyggd miljö 58 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Riksdagens definition av generationsmålet "Det övergripande målet för miljö politiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Miljöbokslut 2016 Klimat och luft Ökad klimattålighet Kommunen har skrivit under Borgmästaravtalet för Klimat och energi där vi åtar oss att minska utsläppen av koldioxid med minst 40 procent till 2030 samt att öka vår klimattålighet genom att anpassa kommunen efter klimatförändringarnas följder. Under hösten införde vi en samlastningscentral för kommunens varuleveranser. Med samordnad varudistribution halverar vi transporterna av varor i kommunen. Mindre utsläpp med fossilfria fordon Under 2016 blev alla våra bilpoolsfordon helt fossilfria. Numera drivs de enbart av biogas. Övergången till biogas gör att koldioxidutsläppen minskade med 24 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från en medelstor personbil som kör 12 000 mil. Vi startade också en särskild elbilspool som medarbetarna i första hand ska boka upp sig på. Kommunen har köpt 56 fordon under 2016 där övervägande delen är fossilfri. Det är framför allt de tyngre arbetsfordonen som fortfarande drivs av fossila bränslen. Vi har också satt krav på att fordon för insamling av hushållsavfall endast får gå på fossilfria bränslen. Många medarbetare använder egen bil i tjänsten. Under 2016 mer än tidigare: 15 procent av utsläppen från alla tjänsteresor kommer från medarbetares egna bilar. Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan På egna ben Kommunen deltar i ett projekt, På egna ben, som är en utmaning för elever i årskurs 4–6 som handlar om att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och skippa de ofta korta bilresorna. Utmaningen är uppbyggd som en spännande poängjakt där klassen engageras i att tävla om fina priser. Under de veckor som På egna ben pågår samlar eleverna på sig mängder av kunskap genom övningar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet förändras och blir varmare. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas i el- och värmetillförsel, industriprocesser samt transporter svarar för det största bidraget till klimatföränd ringen både i Sverige och i övriga världen. Laddstationer på utvalda platser Kommunen ansökte och fick ett bidrag från Klimatklivet för att bygga laddstationer för våra elfordon på utvalda platser i kommunen. Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor bidrar förore ningar i luften även till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolvä ten. Mer ekologiskt och vegetariskt! Kommunens målsättning är att erbjuda en hög kvalitet på de livsmedel vi serverar. Vi försöker öka andelen ekologiska livsmedel, och också minska svinnet. Vi ser över menyer och recept och utbildar våra kockar i vegetarisk matlagning. Cykelvägar och nära till kollektivtrafik Kommunen har i sin planering stor följsamhet till kommunens översiktsplan vars huvudinriktning är att bygga nära kollektivtrafik. De flesta bilar i vår bilpool drivs nu med förnybara drivmedel. Frisk luft Skyddande ozonskikt Ozonskiktet i atmosfären skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en stor del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskik tet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögon sjukdomen starr. Sedan år 1987 finns ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. Avtalet stäl ler krav på deltagande länder att förbjuda och begränsa använd ningen av ozonnedbrytande ämnen. Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 59 Miljöbokslut 2016 Vatten Plan för kommunens vattendrag Vi arbetar nu fram en vattenplan. Den ska skapa en förvaltningsövergripande samsyn kring vatten och avlopp. Vi ska uppfylla de krav som finns i EU:s vattendirektiv, om en god ekologisk och kemisk status i kommunens vattendrag, sjöar och havsområden. Vi har under tre år fått statliga LOVA-medel för delar av detta arbete. Vi har kontrollerat dagvattenutsläpp för att säkra god badvattenkvalitet. Reservvatten från Mölndal Vi har gjort en riskanalys på vattenverk och vattenledningsnät och samtidigt fortsatt samarbetet inom Göteborgsregionen som bland annat innebär en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal. Privata avloppsanläggningar bidrar till fosforutsläpp Utsläpp av fosfor i våra sjöar och vattendrag är en starkt bidragande orsak till övergödning. En undersökning visar att andelen nyanlagda privata avloppsanläggningar som inte fungerar är förvånansvärt stor. Därför har tillsynen utvecklats. Besök följs numera upp mer frekvent för att hitta felaktigt utförda anläggningar. Med den erfarenheten kommunen har av arbete med enskilda avlopp har vi fått hjälpa till att ta fram en Tillsammans med Kungsbacka vattevårdförbund har kommunen åtgärdat så kallade vägtrummor. Vägtrummorna är de tunnlar under vägar som fisk ska kunna simma genom. 60 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Nationella miljömål nationell handledning för enskilda avlopp som Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för. Tillsyn av mindre jordbruk och hästgårdar Inom vår miljötillsyn av lantbruk har fokus legat på mindre jordbruk och hästgårdar, och information om gödselhantering och hantering av bekämpningsmedel. Förbättrade vandrings vägar för havsöringen Vi har i samarbete med Kungsbacka vattenvårdsförbund åtgärdat flera vandringshinder för fisk i små bäckar i Kungsbackaåns avrinningsområde. Det har i de flesta fall handlat om att förbättra så kallade vägtrummor som försvårat för fisk, till exempel havsöring, att vandra uppströms. Övriga insatser •Vi deltar i projekt och samarbeten som handlar om att minska mikroplaster och läkemedelsrester i hav och vattendrag. •Inventering av avloppsledningsnät pågår för att minska mängden tillskottsvatten, till exempel regnvatten, till reningsverken. •Vi finansierar kalkning för att minska försurningsproblemen i sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet är viktigt som dricksvatten. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen förorenar grundvattnet. Särskilt i jordbruksområden i södra Sverige förekommer bekämpningsmedel i grundvatt net. Även natriumklorid – vanligt salt – från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grund vattnet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Ingen övergödning Övergödning drabbar landområ den såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjäll områdena. Bara naturlig försurning Skogsmark, sjöar och vattendrag är i många fall naturligt sura. Nedfall av försurande ämnen har dock lett till en accelererad försurning. Försurningen påver kar växter och djur och bidrar till ökad korrosion, det vill säga att material vittrar sönder. Även människans hälsa kan påverkas negativt, exempelvis av dricksvat ten från försurade brunnar. Miljöbokslut 2016 Levande landskap Naturresurs jordbruksmark Kommunen hade under året en informationsträff tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och föreningen Den goda Jorden för att diskutera naturresursen jordbruksmark. Ekosystemtjänster Kungsbacka har, tillsammans med sex andra kommuner inom Göteborgsregionen, under 2016 startat ett GR-lett projekt som handlar om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Ett vanligt exempel är bins pollinering av grödor. Utan pollineringen skulle lantbrukarnas skördar bli betydligt mindre. I vissa fall väljer man att mäta ekosystemtjänster utifrån dess ekonomiska värde. Syftet med projektet är att öka och sprida kunskap om ekosystemtjänster till en bred målgrupp som arbetar med fysisk planering. Nationella miljömål Samordnade transporter gynnar lokala leverantörer Införandet av samordnad varudistribution ökar möjligheterna för lokala producenter att bli leverantörer av livsmedel till kommunen. Ett rikt odlingslandskap Naturvärdena i dagens odlings landskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt- och djurarter finns i slåtteroch betesmarker samt i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Myllrande våtmarker Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. Kvar varande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvatt ning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Ett rikt växt- och djurliv Sveriges mångfald av växter och djur lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar och fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna på sikt, då landskapen blir alltmer fragmenterade och då äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Närings ämnen som fosfor och kväve från bland annat lantbruk och renings verk, och kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Levande skogar Över hälften av Sveriges yta är täckt av skog. Den största delen består av barrskog, men i söder breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av vårt klimat och vår historia. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 61 Miljöbokslut 2016 En god bebyggd miljö Kemikalieplan för Kungsbacka I arbetet med en kemikalieplan för Kungsbacka har även en handbok för att stödja förskolor att kemikaliesanera tagits fram. Vi tog beslut om att gå med i kampanjen ModUpp2020, med målet att 50 procent av våra upphandlade produkter ska klara kraven motsvarande etablerade miljömärkningar år 2020. Vår upphandlingsenhet har under 2016 förstärkt sin miljö- och kemikaliekompetens. Material med minsta miljöpåverkan När vi planerar för att bygga nytt ser vi till att material och produkter används med minsta miljöpåverkan genom att stämma av våra val med databasen SundaHus. Vi kontrollerar också att lokalernas inredning är miljöanpassad och följer märkningen Giftfri förskola och Möbelfakta. Miljömärkta kemikalier Under 2016 fortsatte vi att byta våra rengöringsmedel till miljömärkta alternativ. Vi har nu 87 procent miljömärkta kemikalier. Våra övriga kemikalier är inte klassade som miljöfarliga, till exempel desinfektionsmedel och handsprit. Vårt mål är att ha 93 procent miljömärkta kemikalier. Radonmätning i lägenheter Vårt tillsynsarbete inom hälsoskydd har inriktats mot radonkontroll i hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Arbetet började med informationsseminarier och mätning i 100-tals bostäder. Kommunens mål är att i stort sett alla ska ha en aktuell radonmätning. 62 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Nationella miljömål Hur mycket mat slängs? Varje år mäter våra kök hur mycket mat som slängs. Andelen ligger stadigt mellan 5 och 6 procent. Resultatet 2016 var 5,3 procent. Det totala svinnet har stadigt minskat sedan mätningarna påbörjades och hamnade på 9,4 procent. Gemensam avfallsplan Kommunen har tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, kommit överens om en gemensam avfallsplan med mål att minimera avfall och förbättra för återanvändning och återvinning. Kemikalier inom omsorgen En kartläggning har genomförts för att identifiera vilka kemikalier som har störst användning inom Vård & Omsorg. Den enskilt största produkten är handsprit som används i allt vårdarbete för att säkra god hygien och som har liten miljöpåverkan. Miljöbron Som partner till organisationen Miljöbron har kommunen möjlighet att ta hjälp för att utveckla vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Övriga insatser •Vi har inlett ett arbete med en ny kretsloppspark. •Kalkat avloppsslam har använts i jordbruk. Det är bra gödning och bidrar till återanvändning av fosfor. •Översvämningsskyddet längs Kungsbackaån har förstärkts. •Två bytardagar har fått invånare att byta varor med varandra för att minska konsumtionen av nya varor. •Vi har märkt upp avfallskärl för att effektivisera avfallshantering och optimera avfallsfordons rutter. •Golvmattor i våra verksamheter som innehåller miljögiftet ftalater har kartlagts. God bebyggd miljö Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bebyggel sen står bland annat för nära 40 procent av den totala energian vändningen i Sverige och avfallet behöver minska och användas mer som resurs. Säker strålmiljö I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioak tiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärn kraftsreaktorer. Giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i pro dukter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga och orsakar problem för männ iskor och miljö. Till exempel ger kadmium i vår föda upphov till benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken. Miljöbokslut 2016 Hallå där Anna Hallin, utvecklare för hållbarhetsfrågor – varför behöver Kungsbacka en kemikalieplan? – Vi lever i ett samhälle där kemikalier finns överallt. Många av dem är bra och underlättar våra liv, men en del ämnen kan vara skadliga för vår hälsa och miljön. Dessa måste vi minska eller ta bort helt från våra verksamheter. Med kemikalieplanen får vi en tydlig riktning i arbetet. Vad innehåller kemikalieplanen? – Vi har definierat vilka icke önskvärda egenskaper ämnen har som vi ska fasa ut. Vi ska till exem pel få bort ämnen som kan vara can cerframkallande eller hormonstörande. Barns miljöer är ett prioriterat område och vi kommer att satsa på försko lan. Vi ska också prioritera kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, till exempel färg, rengöringsmedel och tvål, och byta ut de produkter som innehåller farliga ämnen. Vilka åtgärder innehåller planen? – För att få koll på vilka kemikalier som finns i kommunen kommer vi att införa ett IT-stöd där alla verksamheter ska dokumentera sina kemiska produkter. När vi bygger nytt eller underhåller befintliga byggnader ska vi välja pro dukter som kan användas under lång tid utan negativ påverkan. Vi ska också ställa krav vid inköp av varor och vid alla upphandlingar undvika de värsta ämnena. Eftersom förskolorna är ett fokus område har vi tagit fram ett vägled ningsmaterial som omsätter kemikalie planen i praktiken. Där får förskolorna bland annat råd kring hur de rensar ut bland plastleksaker och hur de ska tänka vid matlagning till barnen. Kom mungemensamt kommer vi att starta ett kemikalieråd som ska stötta och samordna arbetet. Vad blir nästa steg? – Kemikalieplanen ska upp till kom munfullmäktige för beslut under våren. Så fort beslutet är fattat hoppas jag att vi kan komma igång med det fortsatta arbetet så fort som möjligt. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 63 Vy från Fjärås Bräcka över Lygnern. Från Bräckan till havet 160 liter vatten – så mycket använder genomsnittsinvånaren i Kungs backa under ett dygn. De flesta får sitt vatten från Fjärås bräcka och när det använts – och renats – släpps det ut i Kungsbackafjorden. 68 000 personer får dricksvatten av hög kvalitet från vattenverket på Fjärås bräcka. Under 2016 producerades 5,3 miljoner kubikmeter vatten, varav 3,2 miljoner var infiltrerat sjövatten. – Vi har det bra i Kungsbacka jämfört med en del andra kommuner. Förutom att Lygnern är stor och ger oss gott om råvatten är vattnet också av hög kvalitet, säger Fredrik Ryberg, drifttekniker. Vattnet renas genom bräckan och med UV-ljus Fjärås bräcka renar Kungsbackas blivande dricksvatten. Efter att man 64 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 pumpat upp vatten från Lygnern till sex infiltrationsbassänger, filtreras vattnet genom bräckan. De flesta humusämnena, det vill säga resterna av organiskt material som inte brutits ner, fastnar i sanden under de två månader som filtreringen tar. Vattnet som därefter pumpas upp har samma karaktär som grundvatten. Vattnet passerar genom ett UV-aggregat. Därefter tillsätts lut innan vattnet rinner vidare ut i det 75 mil långa ledningsnätet. – Luten höjer vattnets pH-värde och behövs för att skydda ledningarna mot korrosion. UV-ljuset är en extra säkerhet som tar död på mikro organismer. Det tar till exempel död på parasiten cryptosporidium som Östersund hade problem med 2011, då många invånare blev sjuka i magåkommor, säger Angelica Taube, drifttekniker. För att kontrollera dricksvattnets kvalitet tar man regelbundet prover. Det finns också möjlighet att använda klor som ett extra skydd, men hittills har man aldrig behövt göra det. Vatten – ingenting försvinner, allt finns kvar Vi använder rent dricksvatten till många saker; vi dricker, tvättar, diskar, duschar och spolar i våra toaletter. Det smutsiga vattnet som åker ut ur våra hus kallas för spillvatten eller i dagligt tal avloppsvatten. Det mesta av det hamnar på något av våra kommunala reningsverk dit 55 000 personer är anslutna. Hammargård är det största renings- Här kan du följa vattnets väg från Lygnern, genom Bräckan och ut till invånarna i 6 steg. verket med ungefär 45 000 anslutna personer. Spillvattnet som kommer in till Hammargård går igenom ett galler där allt skräp fastnar, till exempel tops och snuspåsar. Därefter leds vattnet genom ett sandfilter och sedan renas det biologiskt med bakterier. Kemikalier tillsätts bara vid behov. Slammet sjunker ner och vattnet går igenom ytterligare ett sandfilter innan det släpps ut i Kungsbacka fjorden. – Ingenting försvinner härifrån, utan allt tas om hand. Slammet som blir över innehåller mull, fosfor och kväve och det kan jordbrukarna använda som gödning på sina åkrar, säger Charlotte Bourghardt, miljö ingenjör. – Rent tekniskt går det att rena avloppsvatten så att det går att dricka, men det gör vi inte på Hammargård. Vattnet som släpps ut härifrån har samma kvalitet som badvatten, men innehåller fler bakterier. Bakterierna dör snabbt, eftersom havet är stort och vattnet salt och bakterier trivs bäst tillsammans, säger Charlotte. Viktigt med rening i enskilda avlopp De invånare som inte har möjlighet att ansluta till det kommunala ledningsnätet får ordna vatten och avlopp själva. Egna dricksvattenbrunnar har oftast goda möjligheter att få tjänligt dricksvatten, men det är viktigt att man som fastighetsägare regelbundet tar prover på vattnet i sin brunn. I Kungsbacka finns det ungefär 7 000 enskilda avlopp. Varje år gör kommunen tillsyn på cirka 500 avlopp. Då får fastighetsägarna i ett första steg svara på frågor om sitt avlopp och i ett andra steg besöker kommunen fastigheten för att kon- trollera avloppet. Det är viktigt att de enskilda avloppen fungerar som de ska så att inte orenat avloppsvatten kommer ut i närmiljön. – Avloppsvatten som rinner ut orenat bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och kustvatten. De utgör också en hälsorisk eftersom det innehåller smittämnen som kan hamna i dricksvattnet hos dem som tar sitt vatten från egen brunn eller i badvatten, säger Annelie Johansson, miljö- och hälsoskyddsinspektör. Funkar fosforfällorna? Ett av ämnena som bidrar till övergödning, fosfor, kan man fånga upp genom en fosforfälla i sin avloppsanläggning. Kungsbacka deltog 2016 i ett projekt att utvärdera fällorna, och gjorde då upptäckten att dessa sällan fungerar som det var tänkt. Antingen var de felaktigt installerade eller så var filtret inte utbytt med rätt tidsintervall. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 65 VÅRA MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Vi syntes på spårvagnar i Göteborg och bussar i Kungsbacka, Mölndal och Varberg. Budskapet var Flytta på en kompis och syftet var att få nya medarbetare till yrken som vi har svårt att rekrytera till. Lågt räknat nådde vi drygt 100 000 människor med annonser för undersköterskor, planarkitekter, specialpedagoger och ingenjörer som var några av de yrken vi sökte. Och det bara på annonserna i sociala medier som Facebook, Instagram och Linkedin. Kampanjen Flytta på en kompis syntes även under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Kampanjen var Kungsbacka kommuns första i syfte att rekrytera nya medarbetare. Svårigheten att rekrytera är ett nationellt problem och är en utmaning för kommunen. Bristen på utbildad personal och den ökande konkurrensen har inneburit ökad rörlighet och högre lönenivåer vid nyrekrytering. Detta får konsekvenser ekonomiskt men skapar också en löneglidning som inte är önskvärd. Kungsbacka har en stark arbetsmarknad, med låg arbetslöshet vilket gör utmaningen än större. – Vi vet att vi i Kungsbacka har stora konkurrensfördelar tack vare att vi har gott rykte om oss att vara en ekonomiskt och politiskt stabil kommun. Dessutom är vi inte för stora, utan som medarbetare blir man sedd och kan påverka, menar Jesper Edlind, HR- & kommunikationschef. Dessutom gick startskottet för det länge planerade Instagramkontot Jobba i Kungsbacka kommun. Varje vecka tar en medarbetare med följarna, i skrivande stund knappt 400 personer, i sin arbetsvardag. 66 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Attrahera – en utmaning Vi har medverkat på rekryteringsträffar, mässor, besökt gymnasieskolor och högskolor. Inom flera förvaltningar har chefer och medarbetare gemensamt arbetat hur vi kan möta kompetensförsörjning och bli en mer attraktiv arbetsplats. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och vidta åtgärder har påbörjats. Våra medarbetare Antal anställda per förvaltning 2016 Kultur & Fritid Förskola & Grundskola 230 2664 finns inom Individ & Familjeomsorg medan de tekniska förvaltningarna har en högre medelålder och flest medarbetare över 60 år. Nytt kommunledningskontor Det verksamhetsnära stödet – personal, ekonomi och kommunikation – flyttade från Service ut till förvaltningarna. Ett nytt kommunledningskontor bildades som innebär att viktigare funktioner som tidigare varit utspridda, organiserades samman med syfte med att på ett effektivare sätt leda, styra, samordna och stödja. Gymnasie & Vuxenutbildning 499 Önskad sysselsättningsgrad Individ & Familjeomsorg 888 Kommunledningskontor 64 Miljö & Hälsoskydd 45 Alla förvaltningar arbetar med önskad sysselsättningsgrad, dialog mellan chef och medarbetare förs i uppföljningssamtal och/eller via enkäter. Inom de flesta verksamheter kan vi tillgodose medarbetarnas önskemål och där man inte löser medarbetarnas önskningar inom ramen för ordinarie arbetsplats ser man på andra lösningar. Inom förskolan finns kombitjänster där både lokalvård och måltidsuppgifter ingår i tjänsten. Tillämpningen av årsarbetstid och införande av flexibla scheman i kombination med önskad sysselsättningsgrad har varit ett sätt att möta medarbetarnas önskemål. Plan & Bygg Service Teknik Vård & Omsorg 65 784 158 1274 Jämfört med 2015 har antalet anställda ökat med 8,8 procent. Andelen anställda kvinnor och män är oförändrat jämfört med 2015. Antalet anställda har påverkats något inom alla förvaltningar då det verksamhetsnära stödet flyttats från Service ut till förvaltningarna. Störst ökning av antal medarbetare har Teknik som ökat med 18 procent. Medelåldern hos kommunens medarbetare är 45 år, lägst medelålder och flest medarbetare under 30 år VÅRA MEDARBETARE Flytta på en undersköterska! Känner du en undersköterska, en lokalvårdare eller kanske en ingenjör som vill komma vidare i yrkeslivet? Tipsa om Kungsbacka. Vi växer och behöver bli fler. Se våra lediga jobb under #kungsbackaväxer eller på kungsbacka.se/jobb. Vi finns också på Facebook och Linkedin! Kampanjen Flytta på en kompis syntes på Facebook, Instagram och Linkedin, och under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 67 VÅRA MEDARBETARE Andel anställda på heltid 100 90 80 70 60 Genomsnitt 87% Kvinnor 87% Män 87% 69% 72% 74% 69% 71% 66% 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 Andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat, medan andelen män som arbetar heltid ligger på samma nivå som tidigare. Den största ökningen av andel heltidsanställda har skett inom befattningarna undersköterska, stödbiträde, personlig assistent, elevassistent och kock. 2016 års medarbetarenkät genomgick en stor förändring i omfattning jämfört med tidigare års enkät. Antalet frågor minskades med nästan två tredjedelar. Enkäten syftar till att få veta mer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare och medarbetarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv arbetsplats. På varje arbetsplats arbetar chefer och medarbetare med verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv utifrån resultatet i enkäten. Hållbart arbetsliv I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryterings- och marknadsläge. Flera grupper fick ett justerat löneläge. Bland dessa grupper utmärker sig lärargrupperna som prioriterades med både lokala och nationella medel (nationella lärarlönesatsningen). Andra grupper som prioriterades inom kommunen var socionomer inom socialsekreterargruppen, bibliotekarier, kommunsjuksköterskor, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter. Under hösten gjordes ett omtag angående arbetsvärdering av kommunens samtliga befattningar vilken lägger grunden till ökad kvalitet i framtida års löneanalys där vi ser att det finns ett återstående arbete gällande perspektivet likvärdiga arbeten. För att sänka sjukfrånvaron har ett samarbete mellan Kungsbacka som arbetsgivare, företagshälsovården och hälso- och sjukvården påbörjats under året. Samarbetet innebär att vi utifrån våra olika uppdrag och roller som arbetsgivare och vårdgivare ska samordna våra insatser för att undvika eller förkorta sjukskrivning. Ett systemstöd för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering, Adato, har införts. En webbaserad utbildning riktad till alla chefer togs fram som följdes upp med workshop. Digitaliseringen av arbetet innebär ökad möjlighet till uppföljning av sjukfrånvarokostnader, prognoser samt åtgärder. Införandet bidrar till en snabbare återgång till arbetet, att effektivisera arbetet för cheferna, samt en kvalitetssäkring av arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Inom arbetsmiljöområdet har vi skapat gemensamma strukturer och Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Personalkostnader i förhållande till övriga kostnader Pensionskostnader 2% Färre frågor till medarbetarna Löneöversyn Arbetsmiljö 68 processer för det systematiska arbetsmiljöarbetet i ett digitalt stöd. Tre förvaltningar har påbörjat införandet 2016. Övriga förvaltningar kommer att implementera verktyget 2017. Övriga kostnader 42% Personalkostnader 56% Anställdas ålder 2016 Över 60 år 11% Under 30 år 13% 30–39 år 20% 50–59 år 27% 40–49 år 29% Sjukfrånvaro 2016 Antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd: 22 6,4 % Total sjukfrånvaro ligger på ungefär samma nivå som år 2015. Det är främst inom kvinnodominerade verksamheter sjukfrånvaron är hög: • Vård & Omsorg, 8,9 % • Individ & Familjeomsorg, 8 % De höga sjuktalen till trots har båda förvaltningarna minskat sin sjukfrånvaro något jämfört med 2015. Kungsbacka kommun har en lägre sjukfrånvaro än övriga kommuner i GR-regionen, där är den genomsnittliga sjukfrånvaron är 8,4 procent. VÅRA MEDARBETARE En bra arbetsplats för alla I Kungsbacka satsar vi på ett utbildningspaket för chefer och ledare att utvecklas i den anda vi förespråkar med en bra arbetsplatskultur och med vår vision som ledstjärna. Ledarskap Under året har ett flertal utbildningar genomförts med syfte att utveckla chefer och ledare så att de kan leda en framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet som samtliga chefer ska genomgå. I stort sett alla förvaltningar arbetar med det nära ledarskapet vilket innebär att ge cheferna förutsättningar att bedriva ett utvecklande ledarskap och ha en nära dialog med sina medarbetare. Som stöd i det arbetet ser man över arbetsorganisationen och använder sig av Kungsbackaledaren som är kommunens utbildningspaket för chefer. Syftet är att stärka kompetens och förmåga att hantera frågor som ligger i chefsuppdraget. Kungsbackaledaren Bas är en sammanhållande och grundläggande utbildning i att leda i en politiskt styrd verksamhet, chefsansvar och arbetsgivaransvar. Den är en obligatorisk del av introduktionen för chefer. Kungsbackas interna Mentorprogram är ett sätt för organisationen att utveckla såväl mentor som adept och öka stödet för nya chefer i det vardagliga ledarskapet. Det ger också ett utbyte av erfarenhet mellan våra verksamheter. Jag vill bli chef är ett orienteringsprogram för medarbetare som är potentiella chefer. Syftet med programmet är att stärka medve- tenheten om uppdraget som chef. Medarbetare söker själva ett chefsjobb efter orienteringsprogrammet. Erfarenheten är att flertalet av de som sökt också har ett chefsjobb inom två år. Arbetsplatskultur Arbetet med arbetsplatskulturen fick en egen visuell identitet. Vi bygger vår arbetsplatskultur på hörnstenarna Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Arbetet med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har inneburit hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. Ledardagen var startskottet för arbetet med att förankra och komma igång med dialogen om hur vi ska omsätta Kungsbackas nya vision och arbetsplatskultur i handling. Alla förvaltningar har i någon form fortsatt dialogen kring arbetsplatskulturen. chefer och specialistbefattningar. För att kvalitetssäkra urvalsprocessen vid chefsrekrytering har ett arbete pågått under 2016 som resulterat i att processen vid chefsrekrytering fortsättningsvis kommer att utgå från Kungsbackaledaren med definierade ledarkriterier. Vi bygger upp ett kommungemensamt bemanningscenter, som rekryterar och förmedlar korttidsvikarier. Bemanningscenter hanterar korttidsvikariat för förvaltningarna Service och Individ & familjeomsorg. Under 2017 går även Förskola & Grundskola samt Vård & Omsorg in i bemanningscentret. Det är en väg in till arbete för medarbetare som kan börja som timvikarie och sedan gå vidare in i en längre anställning. Praktikplatser och bemanningscenter är viktiga ingångar för att bredda rekryteringsunderlaget samt nå nya medarbetare. Samtal vid anställningens avslut Avslutningssamtal med chef genomförs när en medarbetare slutar sin tjänst. Genom samtalet vill vi göra ett bra avslut av anställningen. Samtalen ger oss som arbetsgivare del av erfarenheter som kan hjälpa oss med utveckling av verksamhet och ledarskap. Vi kan kartlägga den kompetens som försvinner och planera för att överföra uppgifterna i arbetsgruppen eller för ersättaren. Rekryteringscenter och bemanningscenter Alla förvaltningar använder Rekryteringscenter vid rekrytering av Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 69 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen beskriver vi det ekonomiska resultatet och hur det har utvecklats. Vi redovisar även det ekonomiska resultatet för respektive nämnd. Vi startar med att beskriva vilka former vi driver verksamhet i och därefter kommer våra redovisningsprinciper Den kommunala verksamheten Vår verksamhet bedrivs i huvudsak i egen regi. För bostadsförsörjningen har vi ett bolag, Eksta Bostads AB. Bolaget ingår i vår koncernsammanställning. Utöver Eksta Bostads AB har vi en stiftelse som äger och driver Tjolöholms slott. Tjolöholm har en omsättning på 25 miljoner. Resultatet 2016 var 176 tusen kronor. Räddningstjänst har vi inte i egen regi utan i ett kommunalförbund, Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, som vi äger tillsammans med Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Härryda kommun samt Partille och Lerums kommuner. Vår andel i förbundet är 9,05 procent. Resultatet var 3,3 miljoner. 70 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Övriga bolag Hallwan AB är ett bolag som ägs tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Beslut har fattats att likvidera bolaget och flytta över tillstånden till respektive kommun när bolaget upphört. Hallwan AB har en omslutning på cirka 100 000 kronor. Vi har även ett vilande bolag, Fastighets AB S:ta Gertrud. Entreprenadföretag Särskilda boenden inom Vård & Omsorg är den verksamhet inom kommunen som har flest driftentre- prenader. 44 procent av permanenta platser inom äldreboende drivs i entreprenadform: •Humana AB driver äldreboende på Blåvingevägen 33 i Vallda och Ekhaga. •Aleris AB driver Kolla äldreboende. •Vardaga driver Vickans äldreboende. Individ & Familjeomsorg har också upphandlat driftentreprenader. 86 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn drivs i entreprenadform: •Positivum AB driver 32 boendeplatser på Positivum Furuhäll, Positivum Anneberg och på Positivum Landa. •Hero Sverige AB driver 54 boendeplatser i Onsala och 24 platser i Vallda. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 71 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisningsprinciper Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när vi redovisar resultaten. Den kommunala redovisningen regleras genom lagen om kommunal redovisning. Den stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna med några undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån inte som kortfristig fordran. De övriga undantagen kan du läsa om under respektive rubrik nedan. Regeringen tillsatte 2014 en utredning för att se över lagen om kommunal redovisning. Under 2016 överlämnades utredningen till regeringen och under året har ett remissförfarande pågått. Enligt planeringen kommer ett riksdagsbeslut tas under 2017 och den nya lagen kommer gälla från och med 2019. Pensioner Enligt lagen ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen, det vill säga att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Kungsbacka kommuns pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, det vill säga att pensioner intjänade både före och efter 1998 redovisas som skuld i balansräk- 72 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 ningen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Utredningen om en ny kommunal redovisningslag föreslår att blandmodellen ska avskaffas och att pensionerna ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Pensionsåtagandet uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning, rek nr 10.2, definierade villkoren för avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningens storlek baserar vi på KPA pensions beräkning, gjord enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av KPA och ingår i redovisad avsättning. Pensionsförmåner till förtroendevalda enligt det nya avtalet OPK-KL har beräknats av KPA och redovisas som avsättning. Visstidspensioner enligt tidigare avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Avsättningar Avsättningen för Barnamossens deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen. Beloppet baseras på en kostnadsbedömning för sluttäckning gjord 2015. Under 2016 har kostnadsbedömningar gjorts på ytterligare nedlagda kommunala deponier i Kungsbacka kommun. Kostnader för dessa är bokförda under året och uppgår till 38 miljoner kronor. Avskrivningar Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål. Som vägledning använder vi Sveriges kommuner och landstings, SKL, skrift om avskrivningstider. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: • Maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år • Fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år • Mark och konst – ingen avskrivning Komponentavskrivning Ett förtydligat krav på komponentavskrivning gjordes av Rådet för kommunal redovisning, RKR, i december 2012. Övergången FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE till komponentavskrivning sker i Kungsbacka etappvis. Under 2016 har komponentindelning införts för lokaler och fritidsanläggningar. Befintliga tillgångar samt nya investeringar i lokaler och fritidsanläggningar har bedömts utifrån beräknad nyttjandeperiod. Under 2017 kommer komponentindelning införas för investeringar i infrastruktur. Gränsdragning mellan kostnad och investeringar För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering och underhåll gäller att när en anläggningstillgång eller komponent i en anläggning byts ut eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Kostnader för akut underhåll, åtgärder för skadegörelser samt måleriarbeten definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid anskaffningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag och verkställda avskrivningar. Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade intäkter som långfristig skuld. Periodisering av investeringsinkomster görs över samma tid som motsvarande anläggningstillgång. Lånekostnader Vi räknar in lånekostnader i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över 5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår. Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens internränta, som 2016 är 2,5 procent för både utgifter och inkomster. Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2016 har kreditivränta om netto 1,2 miljoner kronor inräknats i tillgångars anskaffningsvärde. Bidrag till statlig infrastruktur Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggandet av Åsa station. Bidraget ska fördelas över 25 år. I resultaträkningen redovisas upplösning av det beslutade bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel per år. Leasing Kommunens leasingavtal har vi betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 992 avtal har 940 klassificerats som operationella och 52 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är ca 4,5 mkr. Från och med 2017 kommer nya avtal som klassificeras som finansiell leasing att redovisas via balansräkningen. Jämförelsestörande poster De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande har bedömts att på ett tydligt sätt påverka jämförelsen med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens kostnader. Sammanställd redovisning – koncernredovisning Den sammanställda redovisningen omfattar enbart kommunens och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Eksta Bostads AB har 2014 infört komponentavskrivning för samtliga anläggningstillgångar. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan och Kungsbacka Innerstad AB. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 73 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Både kommunen och koncernen Kungsbacka kommun har ett positivt resultat för 2016. I den ekonomiska översikten beskriver vi årets resultat i kommunen och koncernen Positivt resultat för kommunen Positivt resultat även för koncernen Miljoner kronor Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnader -4 240 -4 212 28 4 317 4 319 2 Eksta Bostads AB -23 -18 5 Årets resultat 54 89 35 Skatt och stadsbidrag Finansnetto Resultat Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 89 miljoner. Resultatet är bättre än budget. I budgeten hade vi räknat med ett överskott på 54 miljoner. Ett flertal anledningar till avvikelsen finns, både positiva och negativa. Nämndernas avvikelser Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. Den största negativa avvikelsen har nämnden för Individ & Familjeomsorg. Av den totala avvikelsen på 21 miljoner för nämnden avsåg 16 av dessa mottagandet av ensamkommande barn. En annan nämnd som haft bekymmer att hålla sig inom tilldelad ram är nämnden för Vård & Omsorg som backade knappt 2 procent. Läs mer om de olika nämnderna resultat på sidan 86 och framåt. Deponier som måste återställas Under året har nämnden för Teknik tagit fram en rapport där en bedömning gjorts över hur mycket det kostar att säkerställa att ett antal deponier som finns i kommunen inte läcker eller förorenar på annat sätt. Beloppet som uppgår till 38 miljoner har kostnadsförts 2016. I beloppet är inte den fullständiga kostnaden för återställande av deponin på Svinholmen fastställd. Undersökning av hur stort det beloppet kan bli fortsätter under 2017 och då kan det bli aktuellt med ytterligare kostnadsuppbokningar. Andra poster som kan nämnas Det finns några poster som påverkat på ett positivt sätt och det är bland annat ett särskilt statsbidrag från Boverket på 15 miljoner. Statsbidraget kunde sökas av de kommuner som har en byggnation av bostäder. Kostnader för flyktingmottagandet Den totala nettokostnaden för mottagande av ensamkommande barn och asylsökande var 40 miljoner. Vi har fått 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. 74 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Miljoner kronor 2016 Kungsbacka kommun 89 19 108 För vårt bostadsbolag Eksta Bostads AB blev det också ett överskott vilket gör att koncernen Kungsbacka gjorde ett positivt resultat på 108 miljoner. Det som är särskilt tydligt är att finansnettot i koncernen förbättrats med 6 miljoner trots att koncernens låneskuld ökad med nästan 230 miljoner. Det låga ränteläget har gynnat oss. I koncernen räknas bara Eksta Bostads AB in eftersom undantagsregeln tillämpats för Stiftelsen Tjolöholm, Hallwan AB samt Fastighets AB S:ta Gertrud. Under våren 2016 avvecklades Kungsbacka Innerstads AB och under hösten beslutades att likvidera Hallwan AB. Hallwan AB är ett bolag som ägts tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Tillstånden kommer att föras över till respektive kommun när bolaget upphört. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen av balanskravet i Kungsbacka kommun justeras resultatet med två poster: pensionsförpliktelser som är intjänade innan 1998 och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Efter justeringar uppgår resultatet till 22 miljoner kronor. Miljoner Årets resultat Pensionsförpliktelser före 1998 Realisationsvinster 2012 2013 2014 2015 125 96 179 104 2016 89 10 103 -62 -58 -63 -4 -2 Balanskravsresultat 131 197 117 46 22 -4 Öronmärkt för framtida pensioner 416 416 416 416 416 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Vår definition av god ekonomisk hushållning innebär att vi ska behålla den höga nivå som vi har idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamheter eller ekonomiska nyckeltal som försämras och därför gör vi bedömningen över en femårsperiod. Att hitta nyckeltal som visar den totala kvaliteten på vår verksamhet är inte möjligt utan vi har bedömt verksamhetens utveckling utifrån följande nyckeltal som på något sätt speglar en del av vår basverksamhet Verksamhetens utveckling Grundskola Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 87,1 86 87,1 85,2 87,2 Vår grundskoleverksamhet håller en hög nivå jämfört andra kommuner och vår egen utveckling håller sig på en konstant hög nivå över femårsperioden. Vi kommer att fortsätta det intensiva arbete som pågår med att minska gapet mellan elevernas potential/kapacitet och det vi får dem att prestera. Gymnasieskola Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 86 87 87,8 85,8 80 Gymnasieskolan har för 2016 ett mindre bra resultat i andelen elever som klarar sin utbildning på 4 år. Man har tidigare legat på en högre nivå. Rikets siffra 2015 var 78,6. Förvaltningen kommer att analysera orsakerna under 2017. Vård och omsorg 2012 2013 2014 2015 2016 Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende. (procent) 88 90 86 91 92 Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. (procent) 88 85 87 89 87 Inom hemtjänst och särskilt boende är siffrorna ökande. Individ & Familjeomsorg Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd (procent) 2012 2013 2014 2015 2016 2,8 2,5 2,3 2,3 2,3 Vi ligger på en konstant nivå på andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd de sista tre åren i mätperioden och har från 2012 minskat med 0,5 procentenheter. Teknik 2012 2013 2014 2015 2016 Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN (procent) 10,3 17,6 26 43,5 - Vi har ökat andelen med tillgång till bredband rejält men vi ligger fortfarande en bit under rikets genomsnitt som var 60,8 procent 2015. Ekonomins utveckling Finansiella nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 Resultatets andel av skatter och statsbidrag (procent) 3,5 2,5 4,6 2,6 2,1 Soliditet (procent) 23 22 26 28 28 Målet som är satt för resultatet är att det ska överstiga 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Under hela femårs perioden har resultatet överstigit målet med god marginal. Resultatnivån har inneburit att vi kunnat finansiera en del av våra investeringar utan nya lån. Under perioden har låneskulden minskat med 100 miljoner som till viss del beror på en bra resultatnivå men som också beror på att 300 miljoner som varit placerade i en räntefond upplösts 2014. Total investeringsnivå under femårsperioden är drygt 2 miljarder. Resultatnivån har hjälpt till att förstärka vår soliditet som ökat från 23 procent till 28 under en period av fem år. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 75 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 76 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet har under det senaste fem åren varit positiva. Vi har under perioden haft en ökning av både kostnaderna och intäkterna i kommunen. I den ekonomiska analysen beskriver vi hur vår ekonomiska ställning har utvecklats under perioden. Resultatutveckling Resultatet har under en femårsperiod varit på rätt sida gränsen om vad som kan bedömas som ett godtagbart resultat. Tittar man lite närmare på anledningarna kan en del härledas till tillfälliga poster. Framförallt så har det blivit intäkter som ”räddat” resultatet. Framförallt är det återbetalning av medel från AFA Försäkring och reavinster under ett flertal år. Årets resultat 2012–2016 (miljoner kronor) 200 Reavinst på 55 miljoner kronor. Till detta kom återbetalning från AFA Försäkring på 26 miljoner och vi satte av 58 miljoner för täckning av deponin på Barnamossen. 2016 En stor kostnad var 38 miljoner som avsattes för täckning av deponier. Att resultatet blev bättre än förväntat beror till viss del på att den buffert vi hade för oförutsett inte användes. Vi fick dessutom 15 miljoner från Boverket och 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Utveckling av intäkter och kostnader 179 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter 150 Jämförelsestörande intäkter 125 100 2015 96 104 Verksamhetens kostnader 89 0 2012 En återbetalning av AFA Försäkrings-pengar och försäljningsintäkt bättrade på resultatet med 93 miljoner. 2013 Ytterligare en återbetalning från AFA Försäkring. Vi hade också försäljningsintäkter på sammanlagt 149 miljoner. En stor räntekostnad på 147 miljoner kronor uppstod på grund av att diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsskulden sänktes. 2014 Reavinst på 55 miljoner förbättrade resultatet detta år. 2014 2015 2016 733 790 892 1 116 93 149 55 85 12 -4 067 -4 203 -4 314 -4 611 -5 044 -58 -37 -259 -190 -199 -229 -250 0 -18 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -3 465 -3 538 -3 698 -3 942 -4 212 Verksamhetens nettokostnader i procent av skatter och statsbidrag 95,8 96,7 95,0 96,9 97,5 Jämförelsestörande 2012 2013 2014 2015 2016 2013 699 Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar 50 2012 Verksamhetens intäkter har ökat mycket de senaste åren. Ökningen mellan 2015 och 2016 motsvarar 25 procent. Av ökningen på 224 miljoner kronor är 132 miljoner intäkter från Migrationsverket för flyktingmottagande. Andra intäkter som ökar är intäkter från Skolverket för riktade statsbidrag inom skolan. Även verksamhetens kostnader ökar mellan åren. Kostnadsökningarna beror delvis på ökningar som är kopplade till löneökningar och ökade volymer beroende på befolkningsökningar. De ovanligt stora kostnadsökningarna från 2014 fram till 2016 beror på flyktingmottagandet samt kostnader kopplade till de riktade statsbidragen till skolan. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 77 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionskostnader Pensionskostnaderna består av tre delar. Den första är en direkt kostnad på 4,5 procent på utbetald lön till alla anställda som är 21 år eller äldre. Den andra delen avser en kostnad för en förmånsbaserad pension för de personer som tjänar över 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. Den tredje delen avser förändringen av den gamla skulden som intjänats för 1998. Förändringar i den skulden beror på basbeloppsförändringar, ränteuppräkningar samt aktualiseringar. Belopp i miljoner 2012 2013 2014 2015 2016 106 121 112 121 134 Ny förmånsbaserad pension, efter 1998 45 55 34 33 35 Gammal förmånsbaserad pension, före 1998 66 17 2 8 5 Avgiftsbaserad pension, 4,5 procent Diskonteringsränte förändring Summa Pensionskostnad Pensionskostnad/skatter och statsbidrag 147 217 340 148 162 174 6,0% 8,9% 3,8% 4,0% 4,0% Redovisning enligt fullfondsmodell Pensionsutbetalningar till de som redan avgått med pension belastar inte vårt resultat eftersom vi redan kostnadsfört dem vid intjänandet. Så blir det när vi redovisar enligt fullfondsmodell. För 2016 innebär det att vi inte behövt belasta vårt resultat med 63 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,2 procent. Det är den största ökningen på den senaste femårsperioden. Kostnaderna ökade med 6,9 procent och är även den största under perioden. Ökning i procent 78 2012 2013 2014 2015 2016 Skatter och statsbidrag 1,8 5,4 2,2 4,5 6,2 Nettokostnader 0,8 2,1 4,5 6,6 6,9 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkningen I balansräkningen kan man se hur solida vi är, det vill säga om skulderna är rimliga i förhållande till våra tillgångar. Ett av våra finansiella mål är hur soliditeten utvecklas. Soliditeten visar hur stort det egna kapitalet är i förhållande till våra tillgångar. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun är dess riktning. Eftersom våra tillgångar inte värderas till marknadsvärdet utan är upptagna till bokfört värde i de flesta fall, är inte nivån lika intressant som riktningen. 30 26 23 28 28 22 20 15 10 5 0 Låneskuld Total skuld i miljoner Skuld per invånare (kronor) Alla kommuner, vägt medel (kronor) 2012 2013 2014 2015 650 650 600 550* 550 8 465 8 399 7.671 6.949 6.837 24.082 2016 24.199 27.348 30.501 *låneskulden den 31 dec 2015 var i redovisningen 450 miljoner. Precis innan nyår amorterades 100 miljoner för att sedan nyupplånas i början av 2016. Den naturliga jämförelsen vid sådana här analyser bör vara med en skuld på 550 miljoner. Soliditeten 25 Låneskuld Investeringsnivån höll sig på en nivå där vi inte behövde låna utan kunde klara detta med egna medel. Låneskulden är oförändrat 550 miljoner. Skulden per invånare minskar och ligger på 6 837 kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Tillgångar Våra totala tillgångar har ökat med 365 miljoner. Den största delen av detta är nya investeringar som gjorts, men vi har även ökat vår insats i Kommuninvest AB med 17 miljoner. Omsättningstillgångarna ökade med 60 miljoner. Sett i relation till våra kortfristiga skulder har kassalikviditeten procentuellt ökat från 72 procent till 73 procent. Vid årets slut fanns en fordran på Migrationsverket på 78 miljoner kronor. Skulder Kommunens skulder består i stora drag av skulder till banken, skulder för våra pensioner samt avsättningar som vi gjort för att kunna säkerställa mark som vi har gamla deponier på. Skulden har en genomsnittlig bindningstid på 1,4 år och en snittränta på 1,8 procent. Pensionsskuld Vi har en skuld till våra anställda för kommande pensioner. En del av skulden avser det som intjänats före 1998. Denna skuld kommer att minska allt eftersom pension betalas ut och den kommer inte att öka annat än vid basbeloppsförändringar, räntejusteringar och aktualiseringar. Aktualiseringsgraden är i dagsläget 95 procent. En annan del av pensionsskulden avser nyintjänad skuld för de anställda som har en lön som överstiger 7,5 ggr basbeloppet. Denna skuld stiger eftersom fler och fler av våra anställda kommer upp i lön motsvarande 7,5 ggr basbeloppet. Bland annat har lönelyftet för lärare påverkat skuldökningen och det beror på att många av de som fått ett lyft ligger i den lönenivån som påverkas mest. 2013 steg skulden med 149 miljoner utöver vanlig ökning eftersom diskonteringsräntan sänktes. Avsättningar Under året har ytterligare avsättning gjorts för att säkerställa att vi kan täcka de deponier som finns i kommunen. En avsättning på 38 miljoner har gjorts men det är osäkert om detta kommer att räcka då bedömningen av hur mycket deponin på Svinholmen kommer att kosta inte är klar. Vi har tidigare avsatt medel för att täcka Barnamossens deponi och totalt har vi nu 105 miljoner avsatta för deponier i kommunen. Läs mer om vilka deponier vi har avsatt medel för i avsnittet om Avfall och återvinning. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 79 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risker Finansiella risker Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 1,68 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 450 miljoner är upptagna hos Kommuninvest och 100 miljoner finns hos Handelsbanken. Ett lån på 100 miljoner kronor som förföll i februari 2017 har refinansierats med samma belopp och 5 års bindningstid. Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid kommunen blir betalningsskyldig först sedan hyresvärden uttömt alla möjligheter att driva in skulden. De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Risken för kostnader i samband med hyresgarantier är svår att bedöma men hittills har vi inte behövt infria något åtagande. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget. Viten och rättstvister En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts och sammanlagt finns det tvistiga belopp på knappt 1 miljon kronor. En friskola har överklagat vårt beslut om avslag på tilläggsbelopp på 0,3 miljoner till förvaltningsrätten. Individ & Familjeomsorg har bestridit en faktura från region Halland på 0,6 miljoner kronor. Borgensåtaganden Borgensåtagandena har ökat med 123 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta Bostads AB som ökat med 129 miljoner kronor. Övriga borgensåtaganden har minskat med drygt 6 miljoner varav den största minskningen på nästan 5 miljoner är mot Mönster AB. Kommunen har förutom ovan nämnda borgensåtaganden även åtaganden för cirka 50 hyresgarantier. Hyresgarantierna är utformade som enkel borgen, det innebär att 80 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi. Förändring i procent Effekt i miljoner 20 Prisförändring 1 Ränteförändring 1 6 Ränteförändring, pensionsskulden 1 197 Justering av skattesatsen 10 öre 20 Löneökning 1 29 Taxor och avgifter för den skatte finansierade verksamheten 1 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärlden Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari månad nåddes det högsta värdet sedan hösten 2010. Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent – men också det ett högt tillväxttal. Ekonomin i Göteborgsregionens kommuner Tabellen visar resultatet i kronor per invånare. Resultaten är preliminära då inte varje kommun har haft politisk behandling av Årsredovisningen för 2016 ännu. Jämförelsen haltar eftersom det finns ett antal specialposter att ta hänsyn till. Trots detta så är det detta resultat som respektive kommun har att ta med sig in i 2017. För närmare analys av de olika kommunernas resultat hänvisas till respektive kommun. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 81 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Under 2016 har Kungsbacka kommun investerat för 387 miljoner kronor. Under året har det inte bara byggts, utan kommunen har också köpt fastigheter till olika verksamhetsändamål. I kom mande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur, däribland ett nytt badhus och nya Furulidskolan. Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, övriga investeringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande årliga investeringar är nämndernas återinvesteringar i främst inventarier. Övriga investeringar är av engångskaraktär till exempelvis satsningar på infrastruktur. Investeringar inom avgiftsfinansierade verksamheten är sådana investeringar som ska finansieras genom verksamhetens intäkter i form av avgifter från kunderna, bland annat vatten- och avloppsavgifter. Nettoutgifter miljoner kronor Utfall 2015 Budget 2016 Avvikelse 2016 Löpande årliga investeringar 50 59 76 17 Lokalinvesteringar 91 159 201 42 Övriga investeringar 48 54 132 78 Exploateringar -8 22 16 -6 Avgiftsfinansierad verksamhet 58 93 112 19 239 387 537 150 Netto samtliga investeringar Under 2016 investerade Kungsbacka kommun för netto 387 miljoner kronor. Brutto uppgick investeringarna till 525 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 537 miljoner vilket innebär en avvikelse på 150 miljoner kronor mellan nettoinvesteringar och investeringsbudgeten. Den stora budgetavvikelsen beror främst på försenade projekt inom lokalförsörjning och infrastruktur. 82 Utfall 2016 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stora investeringsprojekt under 2016 Miljoner kronor Bokslut 2016 Utfall tom 2015 Budget totalt Ny Furulidskola -25 -4,4 169 BoDa 12,9 -26,2 38 Under 2016 blev BoDa färdigt, ett boende och daglig verksamhet för personer med ett omfattande vårdbehov. Väster om ån -11,9 0,2 -11,8 Utbyggnad av gator runt kvarteret Valand -9,8 -11 -12 Reservvatten Mölndal–Anneberg Kungsbacka bredband Tölö ängar förskola -29,9 - 17 Nya Furulidskolan började byggas under året, och ska vara färdigställd 2018. Under året har en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal anlagts. Projektet har slutförts 2016. Utbyggnad av fibernät har under 2016 pågått i flera villaområden i kommunen. -1,7 -35 En förskola med fyra avdelningar i nybyggda Tölö ängar. Beräknas vara färdigställt hösten 2017. BoDa i Gällinge är ett unikt boende för personer med stort vårdbehov. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 83 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploatering Kommunens exploateringsverksamhet avser åtgärder för att köpa, utveckla och iordningställa mark för bostads- och verksamhetsområden. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år, vilket gör att slutredo visning för många av projekten ligger flera år framåt i tiden. Exploateringsverksamheten Ingående balans 2016-01-01 Inkomster 2016 Utgifter 2016 Resultat 2016 0 4 -6 4 Kolla Parkstad etapp 1 -61 27 -3 Kolla Parkstad etapp 2 -2 16 -9 9 -1 0 Miljoner Björkris bostadsområde Valand Utgående balans 2016-12-31 -12 -24 -6 -4 -1 Aranäs stadsdel etapp 3 10 0 0 10 Äskatorp -6 3 0 -3 Verksamhetsområden -11 -1 -12 Övriga exploateringsområden -5 -6 -11 Summa exploateringsresultat -73 Björkris I Björkris exploateras ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren 2009. Under 2016 har försäljningen av den sista tomten redovisats och 2017 kommer de sista kvarteren och anläggningarna att byggas i området. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter 84 0 Omfört till AT 2016 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 50 -26 och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande i båda etapperna. För 2016 delredovisades en tomtförsäljning i etapp 2. Aranäs stadsdel etapp 3 Aranäs stadsdel etapp 3 är en utbyggnad med cirka 275 bostäder och 500 parkeringsplatser i södra Kungsbacka stad. Avtal har tecknats med exploatör. Detaljplanen beräknas klar 2017 då projektering och utbyggnad kan påbörjas. 13 -51 Verksamhetsområden Planering pågår för flera verksamhetsområden bland annat Duvehed, Frillesås Rya, Äskatorp samt Mariedalskrysset. Inom flera av verksamhetsområdena har det under året pågått arbete med planprogram och förberedelser av lämpliga etableringar. Övriga exploaterings områden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och har startat exploatering är bland annat Särö centrum och Annebergs centrum. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 85 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndsredovisning I nämndsredovisningen beskriver vi hur de politiska nämnderna arbetat och hur de klarat att hålla sin budget. Dessutom beskriver vi hur nämnderna klarat sina investeringsbud getar och vilka avvikelser som gjorts. Vi inleder med en sammanställning över samtliga nämndernas driftsbudget, resultat och avvikelse. Driftbudgetavräkning Miljoner kronor Utfall Budget Fritid & Folkhälsa -117 -117 0 Funktionsstöd -398 -392 -6 Förskola & Grundskola Avvikelse -1 779 -1 777 -2 Gymnasie- & Vuxenutbildning -418 -412 -6 Individ & Familjeomsorg -224 -203 -21 Kommunfullmäktige -2 -3 1 Kommunrevision -2 -2 0 Kommunstyrelse -93 -118 25 8 Kommunstyrelse övrigt -122 -131 Kultur & Turism -85 -85 0 Miljö & Hälsoskydd -12 -11 -1 Plan & Bygg -18 -18 0 Service -41 -60 19 -110 -122 13 Teknik, skattefinansierad verksamhet Valnämnden Vård & Omsorg 0 0 0 -827 -813 -14 Överförmyndarnämnden -6 -4 -2 Övrigt verksamhets övergripande* 42 29 13 -4 213 -4 240 27 2 Summa nämnderna Skatt och statsbidrag 4 319 4 317 Finansnetto -17 -23 5 Summa 89 54 34 Nämnderna redovisar totalt sett ett budgetöverskott på 27 miljoner kronor. I kommunstyrelsens resultat ingår realisationsvinster. I posten för Övrigt verksamhetsövergripande ingår bland annat medel för oförutsedda händelser, nya lokalkostnader, pensioner och semesterlöner. Trots att vi här har bokfört 38 miljoner i kostnader för ökad avsättning till gamla deponier har vi ett överskott på de verksamhetövergripande posterna. 86 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Driftredovisning Intäkter miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Kostnader Utfall 2014 Utfall 2015 73,4 70,9 Utfall 2016 64,8 -434,8 -447,1 -462,5 32,1 33,5 34,8 Netto -361,4 -376,2 -397,7 -137,6 -148,0 -152,0 Budget, netto -355,4 -366,1 -391,6 Netto -105,5 -114,5 -117,2 Avvikelse -5,9 -10,1 -6,1 Budget, netto -108,9 -115,1 -117,2 3,4 0,6 0,0 Intäkter Kostnader Avvikelse Fritid & Folkhälsa redovisar ingen avvikelse mot budget. 2016 skapades en ny förvaltning för nämnderna Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism, samt att kommunens kulturskola flyttades över till den nya förvaltningen. Under året har intäkterna varit högre än budgeterat, en stor del är intäkter av engångskaraktär, exempelvis försäljning av tjänster till en fotbollsförening, och försäljning av inventarier som varit avskrivna. Det är även en ökning av uthyrda idrottslokaler. På grund av sjukskrivningar och vakanser som inte tillsatts direkt har nämnden även ett överskott på personalkostnader. I samband med organisationsförändringar som skett under året är en del av utfallet endast för delårseffekt i år, medan budgetmedel varit avsatta för helår. Nämnden beslutade i början på året att införa ett bidrag till föreningar och organisationer som vill genomföra aktiviteter eller projekt för att inkludera de som har behov av kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter. Under året har förvaltningen beviljat 211 000 kronor i inkluderandebidrag. Investeringsredovisning miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 0,4 0 0,4 Utgifter -6,0 -11,9 5,9 Netto -5,6 -11,9 6,3 Inkomster Nämnden för Funktionsstöd redovisar ett underskott om 6,1 miljoner för 2016. Under året har boendeverksamheten utökat fyra platser på befintliga boenden vilket har kostat 1,5 miljoner kronor. Tre nya boenden startades under perioden augusti-september vilket var före tidplan och innebär att men budgettilldelning för driften 2016 motsvarade full drift först räknas först från oktober. De ofinansierade månaderna motsvarar ett underskott om drygt 2,2 miljoner kronor. Sammantaget redovisar verksamhetsområdet personlig assistans ett budgetunderskott om drygt 3,3 miljoner kronor. Det beror på en hög sjukfrånvaro och svårighet att rekrytera personal. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Utgifter -2,5 -4,1 1,6 Netto -2,5 -4,1 1,6 Inkomster Ett överskott redovisas på 1 665 tusen kronor. Överskottet beror på verksamhetens behov av löpande inventarier har varit lägre än budgeterat. Det beror också på att kostnader för nytt verksamhetssystem planerades som investering men redovisats som en driftskostnad. Investeringar som gjorts under året är utbyte av fordon, inventarier, utveckling av aktivitetsplatser och upprustning av badplatsen i Smarholmen. Avvikelsen beror på att ingen konstgräsmatta byttes ut under året. Belysning av konstgräsplanerna i Malevik och Kullavik avvaktar en överklagandeprocess och är därför inte genomförda. Budgetmedel har avsatts för inventarier till en ny hall för gymnastik, parkour och klättring, men iordningställande av lokalen har tagit längre tid än förväntat vilket innebär att större delen av inköpen måste flyttas till 2017. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 87 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förskola & Grundskola Intäkter Kostnader Gymnasie- & Vuxenutbildning Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 158,4 175,2 225,1 -1 769,7 -1 870,2 -2 004,3 Utfall 2015 124,8 137,3 Utfall 2016 131,7 Kostnader -535,0 -554,8 -550,1 Netto -1 611,3 -1 695,0 -1 779,2 Netto -410,2 -417,4 -418,4 Budget, netto -1 627,7 -1 705,8 -1 777,5 Budget, netto -412,9 -415,5 -412,3 16,4 10,8 -1,7 2,7 -1,9 -6,1 Avvikelse Ökning av intäkter beror framförallt på den ökade mängden riktade statsbidrag som nämnden sökt och beviljats samt ersättning från Migrationsverket för nyanlända barn och elever i verksamheten under året. Kostnadsökningen mellan åren och den negativa budgetavvikelsen på kostnader beror till största delen på ökade personalkostnader. Under 2016 har satsningar gjort på lärarlönerna både genom den kommunala löneöversynen och statliga satsningar som lärarlönelyftet och utökat antal förstelärare. Flera av de riktade statsbidragen har använts till att öka personaltätheten. Antal barn och elever i kommunen har ökat under året vilket också bidragit till ökade personalkostnader. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Utgifter -10,6 -15,3 4,7 Netto -10,6 -15,3 4,7 Inkomster Av investeringsbudget avser 15 miljoner kronor löpande investeringar och 250 000 kronor ett övrigt investeringsprojekt för Kollaskolans bibliotek. Avvikelsen beror på projektorer och biomekaniska öar (arbetsmiljöförbättrande åtgärder vid digitala arbetsplatser) och förvaltningscentrala projekt som inte har använts då förutsättningarna för lokalplaneringen har ändrats. De pedagogiska områdena har sammanlagt kvar 1,6 miljoner kronor där behovet av återinvesteringar kvarstår och genomförs nästa år. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Avvikelse I utfall för 2014 och 2015 ingår Kulturskolan men det gör den inte i utfall 2016 eftersom Kulturskolan lämnade nämnden inför 2016 och gick över till Förvaltningen för Kultur och Fritid. Årets resultat är -1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en negativ avvikelse om 0,1 procent. 88 Utfall 2014 Intäkter Nämnden för Gymnasie- och vuxenutbildning gör ett underskott på ca 6,1 miljoner kronor för verksamhetsåret 2016. Budgetavvikelsen beror främst på att gymnasieverksamheten gör ett underskott. En av orsakerna till detta underskott är fler elever i verksamheten än budgeterat utifrån befolkningsprognosen. Detta beror bland annat på nyanlända som kom under hösten och vintern 2015/2016. Den främsta orsaken till underskottet är dock att det finns program som har svårt att få en ekonomi i balans på grund av för få elever i verksamheterna. Antalet elever i behov av stöd har också ökat vilket lett till ökade personalkostnader för programmen. Vuxenutbildning gör ett överskott vilket till största delen beror på att antalet sökande och studerande elever har minskat under 2016. Detta som en följd av den låga arbetslösheten som vi har i kommunen. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 0 0 0 Utgifter -5,4 -6,2 0,8 Netto -5,4 -6,2 0,8 Inkomster Avvikelse Nämnden för Gymnasie- och vuxenutbildningen redovisar en positiv avvikelse mot budget på ca 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att investeringar inte gjorts i den takt som det var planerat, men ändå i högre takt än föregående år. Under året har det gjorts investeringar i datautrustning, dels på gymnasieskolorna Elof Lindälv och Aranäs men även på Yrkeshögskolan. Den största enskilda investeringen har skett på transportmedel och avser en lastbil som köpts in till Fordon- och transportprogrammet på Elof Lindälvs gymnasieskola. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Individ & Familjeomsorg Kommunstyrelsen Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 48,7 97,9 207,9 -240,4 -294,6 -432,4 Kostnader Netto -191,7 -196,7 -224,5 Netto Budget, netto -185,0 -189,1 -203,0 Budget, netto -6,7 -7,6 -21,5 Intäkter Kostnader Avvikelse Intäkter Avvikelse Utfall 2014 Utfall 2015 70,7 67,1 Utfall 2016 24,0 -142,4 -131 -116,6 -71,7 -63,9 -92,6 -123,8 -119,2 -117,9 52,1 55,3 25,3 Nämndens resultat ger ett underskott på totalt 21,5 miljoner kronor. Verksamheten för myndighetsutövning genererar ett negativt resultat gentemot budget på cirka 5,3 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade kostnader för familjehemsplaceringar, köpta placeringar till funktionsnedsatta, höga konsultkostnader och ökade löner till personal. Institutionsplaceringarna för vuxna missbrukare har minskat medan placeringar av barn och unga och skyddsplaceringar har ökat. Resultatet för kommunstyrelsens egen verksamhet ger en positiv budgetavvikelse med 25,3 miljoner kronor. Överskottet beror på intäkter ifrån exploatering och markförsäljning, vakanta tjänster samt utvecklingsprojekt som inte färdigställts under 2016, till exempel ett nytt beslutsstödsystem och en ny digital samarbetsplattform står för de största posterna. Resultatet för försörjningsstöd till nyanlända visar på att de eftersläpande intäkterna från Migrationsverket inte fullt ut täcker kostnaderna för målgruppen. Verksamheten för ensamkommande barn visar ett underskott på 16,2 miljoner kronor. Den största orsaken till underskottet beror på att man räknade med att den stora flyktingströmmen som startade under hösten 2015 skulle fortgå och när sedan gränserna stängdes fick kommunen styra om verksamheten och avveckla två akutboenden. Verksamheten står även för den kraftiga ökningen av intäkter och kostnader jämfört med 2015. Kommunstyrelsen övrigt Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Utgifter -0,8 0 -0,8 Netto -0,8 0 -0,8 Inkomster Under 2016 har nämnden investerat för 795 000 kronor. Investeringarna avser inventarier i nya boenden för ensamkommande, Bukärr och Sotardal. Utfall 2014 Utfall 2015 -1 0 0,02 Kostnader -117,2 -126,9 -122,3 Netto -118,2 -126,9 -122,3 Budget, netto -115,2 -134,7 -130,5 -3,0 7,8 8,2 Intäkter Avvikelse Utfall 2016 Här finns de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag och medlemsavgifter till andra organisationer. Verksamheten har en positiv budgetavvikelse med 8,2 miljoner vilket beror på lägre kostnader för införande av fria busskort till pensionärer och gymnasieelever, en återbetalning på grund av lägre pensionskostnader för Räddningstjänsten Storgöteborg, högre kostnader för färdtjänst samt en positiv avvikelse av kapitaltjänstkostnader för förseningen av investeringsprojektet Hede station. Investeringar Inkomster Utgifter Netto Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 67,4 79,5 -12,1 -109,3 -141,9 32,6 -41,9 -62,4 20,5 Totalt sett har kommunstyrelsen en positiv budgetavvikelse på 20,5 miljoner med delresultaten +26 mkr på löpande och övriga investeringar och -5,5 miljoner på exploateringar. Utbyggnaden av Hede station som budgeterats till 37 miljoner under året har ännu inte påbörjats vilket vägs upp av obudgeterade inköp av fastigheter i Kolla och Frillesås Rya om -18,8 mkr. I Kungsbacka pågår och planeras det för många stora bostadsexploateringar och förseningar i dessa har genererat lägre utgifter än budgeterat om 19,9 mkr vilket vägs upp av högre utgifter än budgeterat på verksamhetsfastigheter för inköpet av Pålfabriken om -25,4 miljoner. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 89 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Utfall 2014 Intäkter Utfall 2015 Utfall 2016 9,3 9,2 11,7 Kostnader -67,4 -69,6 -96,4 Netto -58,1 -60,4 -84,7 Budget, netto -60,5 -61,0 -85,2 2,4 0,6 0,5 Avvikelse Kultur & Turism redovisar ett resultat om 0,5 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med 0,6%. 2016 skapades en ny förvaltning för nämnderna Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa, samt att kommunens kulturskola flyttades över till nämndens ansvarsområde. Nämndens verksamheter har genererat mer intäkter i förhållande till budgeterat, men de motsvaras av ökade kostnader. Under året har ett antal utvecklingsprojekt genomförts inom befintlig budgetram. De har finansierats genom ökade intäkter, men även genom överskott på personalbudgeten då vikarier inte tillsatts i samma takt som vakanser uppstått. Nämnden beslutade i början på året att införa ett bidrag till föreningar och organisationer som vill genomföra aktiviteter eller projekt för att inkludera de som har behov av kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter. Under året har förvaltningen beviljat 226 000 kronor i inkluderandebidrag. Investeringar Inkomster Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 0 0 0 Utgifter -1,1 -1,8 0,7 Netto -1,1 -1,8 0,7 Årets investeringar avser inköp av konst, utbyte av inventarier, teknik och musikinstrument. Avvikelsen beror delvis på projekt som påbörjats men inte slutförts under året, exempelvis införande av meröppet bibliotek i Kullavik. 90 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Utfall 2014 Utfall 2015 Intäkter 10,6 12,4 Utfall 2016 12,1 Kostnader -19,9 -23,2 -23,9 Netto -9,3 -10,8 -11,8 Budget, netto -8,7 -10,6 -10,8 Avvikelse -0,6 -0,2 -1,0 Förvaltningens intäkter kommer i första hand från fasta och rörliga tillsynsavgifter. Avgifterna motsvarar 10 miljoner kronor eller 83 procent av intäkterna. Resterande 2 miljoner kronor består främst av ersättningar för konsultuppdrag och projektbidrag. Jämfört med budget, avviker intäkterna med -1,3 miljoner kronor. Den största avvikelsen gäller rörliga intäkter. Minskningen beror dels på personalbrist under hösten men också på att händelsestyrt arbete trängt undan planerad tillsyn. Förvaltningens kostnader består främst av personalkostnader. Lönekostnaderna motsvarar 20 miljoner kronor eller 83 procent av kostnaderna. Jämfört med budget är utfallet 0,3 miljoner kronor lägre. Det beror i första hand på personalbrist under hösten. Det totala underskottet är därmed -1 miljon kronor. Sedan 2013 har vi fonderat förskottsbetalad men inte utförd tillsyn i nämndens resultatfond för att säkerställa att all förskottsbetalad tillsyn utförs. Vi arbetar mycket aktivt för att minska tillsynsskulden. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Inkomster 0 0 Avvikelse 0 Utgifter 0 -0,08 0,08 Netto 0 -0,08 0,08 Förvaltningen har inte gjort några investeringar under 2016. Investeringsbudgeten är till för inköp av yrkesspecifik utrustning som till exempel mätinstrument. Ett antal mätinstrument har köpts in under 2016 men beloppen har varit för små för att kunna klassas som investeringar enligt kommunens riktlinjer. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Plan & Bygg Service Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 21,0 23,2 32,0 Kostnader -36,3 -41,0 -50,2 Kostnader Netto -15,3 -17,8 -18,2 Budget, netto -16,7 -17,9 -18,0 1,4 0,1 -0,2 Intäkter Avvikelse Årets resultat uppgår till en negativ budgetavvikelse på 0,2 miljoner, vilket motsvarar 1,1 procent av nämndens ram. Under 2016 har intäkterna ökat med 38 procent jämfört med föregående år och visar en positiv budgetavvikelse på 5,2 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 22 procent jämfört med 2015, varav hälften består av personalkostnader, och redovisar en negativ budgetavvikelse på 5,4 miljoner kronor. På grund av ett högt inflöde av ärenden till nämnden har förvaltningen fått förstärka med personal, och även med utredningskonsulter. Investeringar Inkomster Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 0 0 0 Utgifter -0,16 -0,18 0,02 Netto -0,16 -0,18 0,02 Under 2016 har förvaltningen för Plan & Bygg investerat huvudsakligen i inventarier till nya arbetsplatser. Utfall 2014 Utfall 2015 799,6 896,6 917,8 -829,8 -942,7 -959,2 Netto -30,2 -46,1 -41,4 Budget, netto -28,8 -57,4 -60,1 -1,4 11,3 18,7 Intäkter Avvikelse Utfall 2016 Förändring av intäkter och kostnader mellan åren beror på en ökning av produktion av tjänster och lokaler. Under 2016 har ett antal verksamheter förts över från Service till övriga förvaltningar, vilket påverkat både intäkter och kostnader. Vakanta tjänster i samband med nya och förändrade verksamheter har påverkat resultatet med cirka 2 miljoner kronor Fastigheter har ett överskott på 10,4 miljoner kronor. Överskotten beror framför allt på ökade intäkter, vakanta tjänster, försäkringsersättning för nedbrunna Lerkils förskola samt effekten av införande av komponentavskrivning. I resultatet ingår en återbetalning till Tjolöholms stiftelse med 11 miljoner kronor. Projektet samordnad varudistribution har ett överskott på 1,6 mkr. En budgeterad reserv på 1 miljon kronor för kundcentret Kungsbacka direkt har inte använts eftersom verksamheten nu har balans i sin ekonomi. Upphandling har haft ökade intäkter, varav 1 miljon kronor härrör sig från 2015. Måltiders överskott på 3,8 miljoner kronor beror på vakanta tjänster på flera kök under del av året samt kraftig ökning av produktionen. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Utgifter -177,5 -162,7 -14,8 Netto -177,5 -162,7 -14,8 Inkomster I budgetavvikelsen ingår startade byggprojekt där budget inte är utfördelad ännu. Exempel på pågående projekt är nya Furulidskolan och Tölö ängar förskolan II, vilka påverkar resultatet med -38 miljoner kronor. Återinvesteringar på fastigheter har ett överskott på 21 miljoner kronor för pågående projekt. Projekten omfattar bland annat Klovstens omlastningscentral, ventilationsbyte på Kyrkbyskolan, ett större ventilationsbyte på Hede förskola och byte av värmepanna på Malevikskolan samt ett flertal solcellsprojekt. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 91 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Teknik Valnämnd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 28,3 28,3 31,1 Kostnader -132,3 -134,9 -140,7 Netto -104,0 -106,6 -109,6 Budget, netto -109,3 -109,6 -122,3 5,3 3,0 12,7 Intäkter Avvikelse Tekniks skattefinansierade verksamheter har utfört sina grunduppdrag med ett bra resultat. Under året har vi fått många positiva kommentarer om vår utemiljö med planteringar och infrastruktur. Nyckeltal och målsättningar har inte visat några större förändringar mot föregående år. Budgetavvikelsen för 2016 uppgår sammanlagt till ett överskott om 12,7 miljoner kronor vilket främst beror på uteblivna kapitalkostnader för investeringsprojekt som inte kunnat utföras i tid. Avvikelser finns inom både intäkter och kostnader. Intäkterna är 3,6 miljoner kronor över budget vilket beror på utökade tjänster för andra förvaltningar och ökade parkeringsintäkter. Driftverksamheten har under 2016 varit hårt ansträngd under året och ligger på sin maxkapacitet med dagens personal. Investeringar, skatt mnkr Inkomster Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 8,6 0 8,6 Utgifter -50,9 -90,3 39,4 Netto -42,3 -90,3 48,0 Investeringsprojekt har inte genomförts i den omfattning som var planerat vilket beror på förseningar kopplat till markfrågor, överklaganden och kapacitetsbrist. Investeringarna inom verksamheten var totalt 51 miljoner kronor vilket är drygt halva budgeten. Ett större projekt under 2016 var investeringar i infrastruktur i projektet Väster om ån. Några gång- och cykelvägsprojekt som försenades, har inletts och kommer att slutföras under 2017. 92 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Utfall 2014 Utfall 2015 2,32 0 0 Kostnader -5,25 -0,13 -0,15 Intäkter Utfall 2016 Netto -2,93 -0,13 -0,15 Budget, netto -3,19 -0,18 -0,21 Avvikelse 0,26 0,05 0,06 Avvikelsen mellan åren förklaras av att det under 2014 var valår. Den positiva budgetavvikelsen beror på lägre arvodesutbetalningar än budgeterat. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vård & Omsorg Intäkter Kostnader Överförmyndarnämnden Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 95,6 97,8 121,2 -811,7 -865,1 -948,3 Utfall 2014 Utfall 2015 0,1 0,7 3,5 Kostnader -1,9 -1,9 -9,3 Intäkter Utfall 2016 Netto -716,1 -767,3 -827,1 Netto -1,8 -1,2 -5,8 Budget, netto -737,4 -780,8 -812,8 Budget, netto -1,4 -1,4 -4,3 21,3 13,5 -14,3 Avvikelse -0,4 0,2 -1,5 Avvikelse Förvaltningen visar ett underskott om 14,3 miljoner kronor. Årets avvikelse är 1,76 procent av budgeten. Antalet kunder har ökat, främst på grund av ökande antal hemtjänstkunder. Detta återspeglas också i en kraftig ökning av antalet hemtjänsttimmar, med totalt 36 600 timmar mer än budgeterat. Antalet personer som har väntat på en lägenhet i särskilt boende har också ökat markant under året vilket påverkat förvaltningens budget. Förändringen av personalkostnader beror på att verksamheten har vuxit och det svåra rekryteringsläget inom vård- och omsorgssektorn. Detta har medfört stigande kostnader för bemanning. Införandet av önskad sysselsättningsgrad har också inneburit ökade personalkostnader. Efter reglementsförändringen för förvaltningen och det nya avtalet för hemsjukvård, ansvarar förvaltningen för Vård & Omsorg för hälsooch sjukvårdsinsatser som tidigare utfördes av förvaltningen för Funktionsstöd. Detta har medfört att kostnaderna för Hemsjukvården ökat mer än budgeterat. Flera stora projekt har pågått under året som finansieras med förvaltningens resultatfond. införandet av nytt verksamhetssystem, projektet Attraktivare boenden, införandet av Individens behov i centrum, projekt för ny ekonomimodell samt mål och visionsarbete och välfärdsteknologi. Investeringar Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Från och med den oktober 2015 har de fyra kommunerna Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille en gemensam organisation för överförmyndarfrågor – Överförmyndare i Samverkan, ÖFS. Det gemensamma kontoret finns i Mölndal. 2015 var ett exceptionellt år då antalet ensamkommande ökade kraftigt och även om antalet nya ensamkommande under 2016 varit betydligt färre så kvarstår den högre nivån på totalen. Ersättningsoch kostnadsnivåer för de ensamkommande har visat sig vara svåra att prognostisera. Eftersom Migrationsverket varit hårt belastat så har utbetalningarna av etableringsersättning till nyanlända stor eftersläpning. Den totala avvikelsen blev 1,1 miljon. Kommunrevisionen Utfall 2014 Utfall 2015 0 0 0 Kostnader -2,2 -2,2 -2,05 Netto -2,2 -2,2 -2,05 Budget, netto -2,3 -2,4 -2,44 0,1 0,2 0,39 Intäkter Avvikelse Utfall 2016 Inkomster Utgifter -6,4 -10,8 4,4 Netto -6,4 -10,8 4,4 Löpande investeringar avser främst återinvesteringar och grundutrustning till de särskilda boendena. Här har 4,4 miljoner kronor tagits i anspråk av 4,4 miljoner kronor som var budgeterat. För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att budgeten för nya verksamhetssystemet inte tagits i anspråk under året. Tekniska lösningar har köpts in med 1,0 miljoner kronor och inventarier till Åsa äldreboende med 0,9 miljoner kronor. Budgeten för övriga investeringar var 6,4 miljoner kronor. Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat på 0,4 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror på lägre kostnad för arvoden och utredningar än budgeterat. Kommunfullmäktige Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Kostnader -2,16 -2,22 -2,13 Netto -2,16 -2,22 -2,13 Budget, netto -2,62 -2,63 -2,63 0,46 0,41 0,50 Intäkter Avvikelse En positiv budgetavvikelse på 0,5 miljoner kronor förklaras av ett inställt kommunfullmäktigemöte, vilket medför lägre arvodeskostnader samt något lägre övriga kostnader. Under året har kommunfullmäktige antagit Vision 2030. Den är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling och beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 93 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vatten och avlopp Årets resultat Årets resultat innan reglering mot fonden uppgår till -4,5 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat uttag ur fonden på -4 miljoner kronor. Årets resultat är därmed 0,5 miljoner kronor sämre än budgeterat. Orsaken till budgetavvikelsen återfinns både på intäktssidan och kostnadssidan. När det gäller intäktssidans budgetavvikelse så är det bland annat eftersläpning av anslutningsavgifter samt lägre brukningsavgifter. Antalet vattenläckor har under 2016 fördubblats jämfört med föregående år. Även asfalteringsprogrammet har inneburit högre kostnader för VA då underhållet av dagvattenledningar ökat. Vårt arbete med att minska andelen tillskottsvatten i spillvattenledningarna har inneburit ökade kostnader. På grund av stor arbetsbelastning har vi haft ett schaktlag inhyrt under delar av 2016. En mycket regnfattig höst har bidragit till att kostnaderna minskat på grund av mindre mängd ovidkommande vatten att pumpa till reningsverken. Vattenproduktionen har under 2016 genomförts enligt budget. För att nå målet om minskad energianvändning har under året pumparna i Hammerö tryckstegringsstation bytts ut. Spolning och filmning av grundvattenbrunnarna vid Fjärås bräcka utförts, resultatet av detta är att tre brunnar måste renoveras under 2017–2018. Utbyggt VA-nät Utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet pågår framför allt i Torred, Lunnaberg, Älvsåker och Lerkil. Gatu- och VA-arbeten längs Kungsgatan är genomförda vilket medför att kommunens stora satsning Väster om ån kunnat påbörjas. En VA-ledning till Gällinge är klar, vilket medför en ökad förmåga till vatten- och avloppsförsörjning i områden så som Idala och Förlanda. Att staden växer ökar också belastningen på våra reningsverk. RESULTATRÄKNING miljoner kronor Brukningsavgifter Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 120,1 115,2 121,5 Periodiserade inkomster 6,1 8,3 7,5 Verksamhetens intäkter 121,3 129,8 127,6 Kostnader för arbetskraft -36,4 -39,2 -37,9 Övriga verksamhetskostnader -52,8 -57,0 -53,7 Avskrivningar -26,5 -26,6 -29,7 -115,7 -122,9 -121,3 Verksamhetens nettokostnader 5,5 6,8 6,3 Finansiella intäkter 4,2 5,5 5,0 -14,1 -16,3 -15,8 Resultat efter finansnetto -4,4 -4,0 -4,5 Resultatet överfört till det ackumulerade resultatet 4,4 4,0 4,5 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat för Vatten och Avlopp 2,9 -1,1 -1,6 Not Bokslut 2015 Bokslut 2016 589,8 664,2 Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader BALANSRÄKNING Miljoner kronor TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggnings tillgångar 1 14,8 19,2 604,6 683,3 Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Interimsfordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 4,8 5,0 36,2 27,5 0,1 4,0 41,1 36,4 645,7 719,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 7,3 2,9 -4,4 -4,5 2,9 -1,6 Låneskuld (lånat av kommunen) 422,2 479,6 Periodiserade anslutningsavgifter 192,5 213,9 Årets resultat Utgående Eget kapital SKULDER Kortfristiga skulder 28,1 27,8 SUMMA SKULDER 642,8 721,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 645,7 719,7 0,45% -0,22% Soliditet 94 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 1 Miljoner kronor Bokslut 2015 Bokslut 2016 532,2 589,7 81,8 101,7 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning -24,3 -27,3 Utgående bokfört värde 589,7 664,2 9,9 14,8 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffning 3,3 6,7 Årets avskrivningar -1,6 -2,4 Utgående bokfört värde 14,8 19,2 Summa materiella anläggningstillgångar 604,6 683,4 Bokslut 2015 Bokslut 2016 15,9 13,8 Not 2 Miljoner kronor Kortfristiga skulder Skuld till kommunen Leverantörsskulder 2,8 4,5 Mervärdesskatt 8,3 8,6 Interimsskulder Summa kortfristiga skulder 1,1 1,0 28,1 27,8 Investeringar Miljoner Bokslut 2015 Budget 2016 47,0 46,0 45,6 Utgifter -83,7 -122,6 -105,3 Netto -36,8 -76,6 -59,7 Inkomster Bokslut 2016 Årets nettoinvesteringar uppgår till 59,7 miljoner kronor. Större investeringar som genomförts under året är nya serviser i befintlig anläggning, spolbil, nya ledningar Kungsgatan, överföringsledning Gällinge, reservvatten Mölndal och flera VA-saneringar. Större VA-saneringar som genomförts under 2016 som redovisas på utgiftssidan är Lerkil etapp 6, Lerkil etapp 7, Lunnaberg, Kyrkotorp etapp 1, Kyrkotorp etapp 2 och Torred etapp 1. Avvikelserna på utgiftssidan beror främst på att tre större investeringsprojekt är försenade. Bräddvatten och våtmark Hammargård har ännu inte startats och satsningen kräver en överenskommelse med markägare då det till stor del är planerat att utföras på privat mark. Vikens pumpstation är försenad med anledning av överklaganden men kommer byggstartas inom kort. Likaså är Äskatorp/Hanhals pumpstation påbörjad men byggstart beräknas först 2017. Åtgärder för reservvatten från Göteborg har inte heller påbörjats, dialog har inletts men denna satsning kommer dra igång först under 2017. Två större projekt har slutförts och det är överföringsledning Gällinge och Reservvatten Mölndal. På inkomstsidan är ingen avvikelse från budget och inkomsterna härrör från tre olika intäkter; -nya serviser exploatering, nya serviser befintliga anläggningar och VA-saneringar bland annat Lerkil etapp 5 och 6. Redovisningsprinciper Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning. Rekommendationen innebär att inkomster från avgifter, bidrag och försäljning ska periodiseras. Denna rekommendation tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade inkomster. Från och med 2010 ändrades redovisningen av VAverksamhetens resultat i enlighet med RKR:s rekommendationer. Det innebär att i samband med årsbokslutet regleras över- och underskott mot skuldkonto på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid visar noll. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 95 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avfall och återvinning Årets resultat Miljoner kronor Avsättning för täckning av deponier Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Verksamhetens Intäkter 61,4 64,8 67,8 Kostnader för arbetskraft -1,9 -2,5 -2,2 -62,8 -60,7 -70,4 Övriga Verksamhetskostnader -1,1 -1,1 -1,1 Verksamhetens Kostnader Avskrivningar -65,8 -64,2 -73,8 Verksamhetens Nettokostnader -4,5 0,6 -6,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader Finansiella intäkter -0,2 -0,2 -0,2 Resultat efter skatter och finansnetto -4,7 0,3 -6,2 Förändring av avsättning 0,0 Resultatet överfört till det ackumulerade resultatet 4,7 -0,3 -4,4 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat för Avfall och Återvinning Deponi Miljoner kronor Barnamossen 2,0 1,8 2,4 -2,4 Årets resultat innan reglering mot fonden uppgår till -4,4 miljoner kronor, att jämföra med budgeterat uttag ur fonden med 0,3 miljoner kronor. Årets resultat är 4,7 miljoner kronor sämre än budgeterat. Detta beror på ökade kostnader av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens återvinningscentral inte får belastas med stora vikter på de ytor som används för detta ändamål. Avvikelsen beror delvis också på ökade kostnader för insamlingen och dyrare transporter än budgeterat på grund av förändrade transporter av avfall till och från omlastningsstationen i samband med trasig maskin utrustning. Dessutom har kostnader i budget lagts på konto för underhåll av materiel, entreprenad, konsulter med mera medan i bokslutet ligger de på övriga verksamhetskostnader för att hamna rätt redovisningsmässigt. När det gäller verksamhetens intäkter är den 2,9 miljoner kronor bättre än budget. Avfall och återvinning har erhållit 835 tusen kronor i ersättning av vår entreprenör med anledning av försenad leverans av uppmärkning av avfallskärlen. 96 Sedan tidigare har en avsättning gjorts för täckning av Barnamossens deponi och under året har 1,8 miljoner används av dessa medel, kvar finns 67 miljoner. Ytterligare avsättningar för ett flertal deponier har gjorts under året. En konsult har bedömt att en framtida kostnad för återställandet ligger på cirka 38 miljoner kronor. I rapporten finns ingen fullständig bild över vad täckningen av Svinholmen kommer att kosta så det avsatta beloppet är i underkant. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 67,0 Arendal 0,3 Bräckorna 12,7 Sjögärde 0,8 Stocken 2,6 Tom 8,7 Torpa-Dala 3,0 Torred 7,2 Åsa 0,1 Svinholmen 2,6 Summa 105,0 Investeringar Miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 0 0 0 Utgifter -517 -7 612 -3 328 Netto -517 -7 612 -3 328 Inkomster Bokslut 2016 Renovering av personalbyggnad är klar och anslutning av vatten och avlopp pågår. Nya staket är under montering på ÅVC i Åsa och Klovsten. Ny renhållningsordning Renhållningsordningen är ett juridiskt dokument som reglerar hur vi ska ta hand om avfallet i kommunen. En förstudie för en kretsloppspark är klar och godkänd av nämnden för Teknik. Under året har alla avfallskärl försetts med en märkning som gör att vi får bättre kontroll och uppföljning på sophämtningen i kommunen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kungsbacka bredband Årets resultat Miljoner kronor Investeringar Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Verksamhetens Intäkter 13,9 15,8 14,8 Inkomster 14,4 5,0 16,4 Kostnader för arbetskraft -2,1 -2,8 -2,6 Utgifter -34,9 -33,3 -46,3 Övriga Verksamhetskostnader -4,0 -3,8 -4,5 Netto -20,5 -28,3 -29,9 -5,3 -6,4 -6,1 Verksamhetens Kostnader Avskrivningar -11,3 -12,9 -13,1 Verksamhetens Nettokostnader 2,6 2,8 1,6 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,9 -2,5 -2,4 Resultat efter skatter och finansnetto 0,7 0,4 -0,7 Resultatet överfört till det ackumulerade resultatet -0,7 -0,4 0,7 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat för Kba Bredband 0,3 0,7 -0,4 Årets resultat innan reglering mot fonden är -0,7 miljoner kronor att jämföra med ett budgeterat resultat innan reglering mot fonden på 0,4 miljoner kronor. Verksamhetens resultat är alltså 1,1 miljoner kronor sämre än budgeterat. Det negativa resultatet innebär att skulden som finns på bredbandsabonnenterna i fonden hamnar på minus 0,4 miljoner kronor. Många nya villor och företag har anslutits under året som medför att den totala mängden anslutningar vi vår kommunikationsoperatör nu är uppe i 4 357 stycken, 1 432 fler än 2015. Det totala antalet kommunala anslutningar är nu 406 stycken och antalet svartfiber/kapacitet för teleoperatörer, bostadsbolag, företag och föreningar är 308 stycken. Årets nettoinvesteringar uppgår till 29,9 miljoner kronor vilket är cirka 9,5 miljoner kronor mer än 2015 års investeringar. Årets utfall visar en avvikelse mot budget med -1,7 miljoner kronor vilket beror på den stora utbyggnadstakten av villaanslutningar. Byggnationen sker löpande och anslutningarna faktureras efter att anslutningen är klar varvid även intäkterna är större än budget. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultaträkning Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det egna kapitalet förändrats. RESULTATRÄKNING miljoner kronor Kommunen Not Verksamhetens intäkter 1 Jämförelsestörande intäkter 3 Verksamhetens kostnader 2 Jämförelsestörande kostnader 3 Avskrivningar 4 Verksamhetens nettokostnader 2016 Budget Utfall 917 2015 2016 Utfall Koncernen Utfall 2015 2016 Utfall 892 1 116 1 105 85 12 85 1319 12 -4 878 -4 611 -5 044 -4 670 -5 084 -58 -37 -62 -37 -280 -250 -259 -309 -326 -4 240 -3 942 -4 212 -3 851 -4 116 Kommunalskatt 5 4 149 3 923 4 154 3 923 4 154 Generella statsbidrag och utjämning 6 168 144 165 144 165 Finansiella intäkter 7 9 8 12 7 11 Finansiella kostnader 8 -32 -29 -29 -103 -101 54 104 89 120 113 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Uppskjuten skatt 0 Årets resultat 54 104 89 -3 -5 117 108 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändrats. KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen Not Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2016 Koncernen Utfall 2015 Utfall 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 55 104 89 117 108 270 251 260 309 327 14 -7 14 -7 Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -22 9 0 15 5 Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital 303 378 342 455 433 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -1 0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 15 -69 -5 -63 -5 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 23 30 69 -73 88 303 338 405 319 516 -1 0 -1 -314 -342 -553 -468 9 1 4 1 4 Investeringsinkomster 22 68 115 68 115 Förändring finansiella anläggningstillgångar 12 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -314 -728 -30 -17 -30 -17 -305 -451 -430 -626 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 100 Amortering av skuld 21 Förändring långfristiga fordringar 13 -150 229 -53 1 1 2 -5 0 -149 101 -51 224 0 0 0 0 0 Årets kassaflöde -11 -115 55 -162 114 Likvida medel vid årets början 143 244 128 322 160 132 128 183 160 274 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur Likvida medel vid årets slut 98 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 14 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Under rubriken Tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubriken Eget kapital, avsättningar och skulder visar hur kapitalet anskaffats. BALANSRÄKNING miljoner kronor Kommunen Koncernen Not 2015 2016 2015 2016 10 2 2 2 2 3644 3897 6779 7142 401 437 410 446 11 4 045 4 334 7 189 7 588 Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 12 92 109 42 60 Långfristig utlåning 13 12 12 13 17 104 121 55 77 14 15 14 15 14 5 5 6 7 Fastigheter för försäljning 15 73 51 73 51 Fordringar 16 367 394 365 391 Kassa och bank 17 128 183 160 274 573 633 604 723 4 739 5 104 7 865 8 404 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa finansiella anläggningstillgångar BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Övrigt eget kapital 18 Summa eget kapital 104 89 117 108 1237 1340 1413 1529 1 341 1 429 1 529 1 637 Avsättningar Pensioner inklusive särskild löneskatt 19 1754 1711 1754 1711 Övriga avsättningar 20 69 105 69 105 Avsättning för skatter Summa avsättningar 1 823 49 54 1 816 1 872 1 870 Skulder Långfristiga skulder 21 450 550 3260 3489 Investeringsinkomster, periodiseras 22 328 443 328 443 Kortfristiga skulder 23 797 866 876 965 Summa skulder 1 575 1 859 4 464 4 897 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 739 5 104 7 865 8 404 28,3% 28,0% 19,4% 19,5% 2615 2738 Soliditet PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDEKSER Borgensförbindelser Övriga säkerheter och panter 24 0 37 30 1065 1066 Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten 16 15 16 15 Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 5 personer 19 21 19 21 Förvaltade stiftelsers kapital 41 45 41 45 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 99 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Noter NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 2016 Försäljning, taxor och avgifter 358,9 388,2 418,5 Bidrag 243,3 330,4 486,7 Koncernen 2014 2015 2016 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning anläggningstillgångar Övriga intäkter Periodiserade inkomster 2,0 0,2 4,0 178,1 163,7 195,0 8,0 9,7 11,6 Jämförelsestörande poster – se not 3 55,0 85,2 12,4 56 85,2 12,4 Summa verksamhetens intäkter 845 977 1128 1 039 1 190 1 331 Not 2 Verksamhetens kostnader Anläggningsmaterial, bidrag och köp av huvudverksamhet Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader -910,8 -970,9 -1111,5 -2 674,6 -2845,8 -3107,5 -728,7 -793,9 -824,6 -58 -37,0 -62 -37 -4 314 -4 669 -5 081 -4 374 -4 732 -5 121 55,0 59,5 12,4 55 59,5 12,4 -58 -37 Jämförelsestörande poster – se not 3 Summa verksamhetens kostnader Not 3 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Återbetalning AFA-försäkring Realisationsvinst exploatering 25,7 25,7 Fastighetsförsäljningar 1 Verksamhetens kostnader Ökad avsättning deponier -58 -37,0 Fastighetsförsäljningar -3,4 Not 4 Av- och nedskrivningar Maskiner och inventarier Fastigheter 67,3 70,5 68,9 73,4 71,8 70,3 161,9 182,2 190,4 204,4 238,4 248,5 15 -1,1 7 293 309 326 3 723 3 923 4 154 Nedskrivning/återföring av nedskrivning Summa av- och nedskrivningar -2,6 229 250 259 3731,3 3925,2 4167,0 0,5 3,4 -16,3 -8,4 -6 3,3 3 723 3 923 4 154 Not 5 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär avräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa kommunalskatteintäkter Slutavräkning 2015 Slutavräkningen för 2015 års skatteintäkter blev totalt +85 kronor per invånare. Avräkningen regleras i januari 2017. I bokslutet 2015 redovisades en preliminär slutavräkning om +43 kronor per invånare. Detta medför en korrigeringspost på 42 kronor per invånare som påverkar bokslut 2016. Preliminär slutavräkning 2016 Preliminär slutavräkning för 2016 har redovisats enligt SKLs prognos, -206 kronor per invånare, 16,3 miljoner kronor. Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Kommunal fastighetsavgift 133,3 139,1 144,5 Inkomstutjämning, avgift -2,4 -13 -35,0 Kostnadsutjämning, bidrag 61,7 57,6 63,8 8,0 8,1 -49,8 -51 -28,5 17,9 -3 -2,7 Strukturbidrag Utjämningsavgift LSS Regleringsavgift/-bidrag Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar Statsbidrag bostadsbyggande från Boverket 100 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 0,3 7,7 15,3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 Särskild kompensation för höjda socialavgifter Summa generella statsbidrag och utjämning 2015 Koncernen 2016 2014 2015 2016 169 144 165 1,5 2,6 5,9 169 144 165 1,5 1,3 3,6 0,1 3 1,4 2,5 3,2 Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna för att tillhandahålla service till invånarna. Det tillfälliga statsbidraget för mottagning av flyktingar har periodiserats i trettondelar och 1/13 redovisas 2015, 12/13 2016. Från och med 2016 ingår den den särskilda kompensationen för höjda socialavgifter i utjämningssystemet. Not 7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter 2,9 Försäljning finansiella omsättningstillgångar 8,3 0 Övriga finansiella intäkter 4,9 5,4 5,5 8,3 4,9 5,4 5,5 Summa finansiella intäkter 18 8 12 17 7 11 -13,7 -9,9 -9,7 -99 -83,9 -80,9 -0,8 -0,9 -1,0 -1,0 -0,9 -1,0 Ränta på pensionsavsättning -18,1 -18,4 -18,8 -18,1 -18,4 -18,8 Summa finansiella kostnader -33 -29 -29 -118 -103 -101 2 1 4 1,7 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnad på långfristiga lån Övriga räntekostnader Not 9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Åsa 3:205 Fastigheten Nötegången 1:91 0,1 0,6 Fastigheten Tölö 1:2 0,5 Fastigheten Varla 2:198 0,4 Hede 3:19 Övrigt Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,6 0,5 0,4 0,6 2 1 4 Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Förvärvade IT-licenser Redovisat värde vid årets början Nyanskaffningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde 0 1,7 2,2 0 1,8 1,0 0,3 1,8 1 -0,1 -0,5 -0,6 -0,1 -0,5 2 2 2 2 2 2 5 år 5 år 5 år Redovisat värde vid årets början 115,6 104,7 125,9 327 317,5 340,3 Omklassificeringar -22,8 -2,6 -46,6 -18,5 -2,6 -46,6 12,1 24,1 63,0 12,1 26,3 65,3 -3 -0,5 Avskrivningstid Not 11 Materiella anläggningstillgångar Mark Nyanskaffningar Försäljningar Utrangeringar, netto Utgående bokfört värde 0,0 -0,1 -0,3 3,0 -0,1 -0,3 3,0 104,7 125,9 145,3 317,5 340,4 362,0 1 865,7 2 181,7 2 122,1 1 865,7 2181,7 2 122,1 49,0 20,7 62,1 49 20,7 62,1 379,1 48,3 2168,8 379,1 48,3 2168,8 -3,5 -5,2 -2120,8 -3,5 -5,2 -2120,8 Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Omklassificeringar Nyanskaffningar varav nyanskaffningar m.a.a komponent Utrangeringar, netto 2129,6 2129,6 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 101 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 Utrangeringar m.a.a komponent Årets avskrivningar Utgående bokfört värde 2016 Koncernen 2014 2015 -2129,6 2016 -2129,6 -108,6 -123,4 -127,8 -108,6 -123,4 -127,8 2 181,7 2 122,1 2 104,4 2 181,7 2 122,1 2 104,4 600,3 Fastigheter för affärsverksamhet 416,5 543,0 600,3 416,5 543,0 Omklassificeringar Redovisat värde vid årets början 65,6 0,1 20,2 65,7 0,1 20,2 Nyanskaffningar 82,7 81,8 85,2 82,7 81,8 85,2 Årets avskrivningar Utgående bokfört värde -21,8 -24,6 -27,7 -21,8 -24,6 -27,7 543,0 600,3 678,0 543,1 600,3 678,0 697,0 Publika fastigheter 567,6 675,6 697,0 567,6 675,7 Nyanskaffningar Redovisat värde vid årets början 87,8 46,4 39,7 87,8 46,4 39,7 Omklassificering 47,0 3,6 73,9 47,0 3,6 73,9 Årets avskrivningar -26,7 -28,6 -29,8 -26,7 -28,6 -29,8 Utgående bokfört värde 675,6 697,0 780,8 675,7 697,1 780,8 25,3 23,7 22,3 2 452,8 2799,8 2878,6 484,5 148,4 136,3 0,6 0,1 1,6 -86,6 -10,4 -4,2 Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Omklassificering 0,0 Nyanskaffningar 0,1 Utrangeringar och försäljningar, netto Årets avskrivningar Utgående bokfört värde -0,2 -1,5 -1,5 -1,5 -51,5 -59,3 -62,2 23,7 22,3 20,6 2 799,8 2 878,6 2 950,2 19,2 21,3 18,7 19,2 0,3 4 0,2 0 Övriga fastigheter Redovisat värde vid årets början 21,3 18,7 Omklassificeringar 0,3 2,6 Nyanskaffningar 0,2 1,4 Utrangeringar -12,7 -12,7 Årets avskrivningar -3,1 -3,6 -2,9 -3,1 -3,6 -2,9 Utgående bokfört värde 18,7 19,2 3,6 18,7 19,1 3,6 101,0 25,5 57,3 413,8 107,1 121,7 -0,1 -3,7 -163,3 -18,0 Nyanskaffningar 87,8 Utgående bokfört värde 25,5 Pågående ny-, till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Utrangeringar och försäljningar, netto Omklassificeringar Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar -21 -3 -149,3 -15,4 -655,1 -140,3 53,6 122,5 348,4 175,9 293,4 57,3 164,4 107,1 121,7 262,8 3 573 3 644 3 897 6 644 6 779 7 142 358,1 389,2 400,7 365,1 399,1 410,0 0,8 0,1 45,9 4,5 -0,2 46,1 97,8 82,5 59,3 99,1 83,5 59,8 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Omklassificeringar Nyanskaffningar Utrangeringar och försäljningar, netto Årets avskrivningar Summa maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 102 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 -0,2 -0,5 -0,2 -1 -0,5 -0,8 -67,3 -70,6 -68,9 -68,6 -71,8 -69,7 389 401 437 399 410 446 3 962 4 045 4 334 7 043 7 189 7 588 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen Koncernen 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Fastighets AB S:ta Gertrud 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fastighets AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50,0 50 50 Not 12 Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital Aktier Eksta Bostads AB HallWan AB Kungsbacka Innerstads AB 0 0 0 0 0 0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 -0,1 -0,1 0,2 0,2 0,3 Nedskrivning AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott -0,1 -0,1 Summa aktier 50,2 50,2 50,3 1,6 31,8 49,2 Andelar Kommuninvest Vindkraftsandelar 1,6 31,8 49,2 0,8 0,8 0,8 Övriga 0,3 0,3 0,3 0,5 0,5 0,5 Summa andelar 1,9 32,1 49,5 2,9 33,1 50,5 Grundfondskapital och bostadsrätter Grundfondskapital Tjolöholm 8,8 8,8 8,8 8,8 8,8 8,8 Bostadsrätter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Summa grundfondskapital och bostadsrätter 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 Summa aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 61 92 109 12 42 60 Not 13 Långfristig utlåning Lån till föreningar 0,8 0,7 0,5 0,8 0,7 0,5 VA-lån 4,9 3,7 3,3 4,9 3,7 3,3 Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8 7,8 7,8 7,8 7,8 Lån fjärrvärme- och villakunder 0,3 0 Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror 0,7 0,5 15 13 17 16 15 14 Förskottsbetalning av materiell anläggningstillgång Summa långfristiga fordringar 5,2 14 12 12 20 Not 14 Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalt bidrag till Trafikverket 20 20 -4,2 -5 -6 16 15 14 Redovisat värde vid årets början -17,9 -28,2 0,0 Inkomster -10,2 -25,2 -3,7 1,9 6,2 47,0 3,7 Ack upplösning av bidraget Summa bidrag till statlig infrastruktur Bidraget avser byggande av ny tågstation i Åsa, enligt kommunfullmäktiges beslut om godkännande av genomförandeavtal 2011 och slutredovisning från Trafikverket 2014. Not 15 Fastigheter för försäljning, exploateringsfastigheter Björkris stadsdel, bostäder Utgifter, nedlagda kostnader -0,1 Delredovisning, resultat Omfört till anläggningstillgångar Utgående bokfört värde 4,3 -28 0 6,2 Kolla etapp 1 Redovisat värde vid årets början 63,7 50,4 60,7 Inkomster -31,3 -4,7 -27,5 Utgifter, nedlagda kostnader 18,0 10,7 3,6 Delredovisning, resultat 4,2 Omfört till anläggningstillgångar Utgående bokfört värde 0,0 -12,5 60,7 24 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 103 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 2016 Koncernen 2014 2015 73 51 2016 Kolla etapp 2 Redovisat värde vid årets början 0,0 2,0 Inkomster -35,7 -16,9 Utgifter, nedlagda kostnader 36,5 9,8 Delredovisning, resultat 8,7 Omfört till anläggningstillgångar 0,0 Utgående bokfört värde 1 4 -6,0 -0,3 0 -54,3 -5,8 Valand Redovisat värde vid årets början Inkomster 8,6 0,5 Delredovisning, resultat 2014 o 2015 Utgifter, nedlagda kostnader 52,0 5,8 Omfört till anläggningstillgångar -0,6 Utgående bokfört värde 0 1,4 0,0 0 1 Aranäs stadsdel etapp 3 Redovisat värde vid årets början Inkomster Utgående bokfört värde 0,0 -10,2 -10,2 0,0 -10 -10 Övriga exploateringsområden Redovisat värde vid årets början -1,8 17,8 22,2 Inkomster -4,1 -11,2 -2,9 Utgifter, nedlagda kostnader 20,9 13,3 7,2 -0,2 0,0 Omfört till anläggningstillgångar Utgående bokfört värde 18 22 27 Summa fastigheter för försäljning -10 73 52 Not 16 Fordringar Kundfordringar 73,6 98,6 63,3 67,6 92 56,6 134,6 124,4 179,8 141,3 127,7 182,4 varav mervärdesskatt 68,9 46,5 40,3 varav fastighetsavgift 69,8 77,4 87,9 Förutbetalda kostnader 88,1 75,4 92,7 90,8 76,5 93,8 Upplupna intäkter 34,7 68,6 58,6 34,7 68,6 58,6 334 365 391 Diverse kortfristiga fordringar varav fordran på staten 51,7 varav kommunalskattefordran 0,5 3,3 6,6 Summa kortfristiga fordringar 331 367 394 Not 17 Kassa, bank och kortfristiga placeringar Kassa och handkassor Plusgiro Bank Summa kassa, bank 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 48,5 0,2 0,1 26,5 0,2 0,2 194,9 128 183,0 294,9 159,8 274 243 128 183 322 160 274 169,1 184,9 198,5 15,8 13,6 22,4 Not 18 Eget kapital Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonden har fastställts av kommunfullmäktige. Resultatfonder redovisat värde vid årets början Resultatfonder förändring 104 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 2016 974,7 951,1 921,1 7,0 3 0,5 Förmånsbestäm/kompl pension 240,5 255,7 271,7 Ålderspension 208,6 187,1 167,8 14,9 14,4 15,4 Summa pensioner 1 446 1 411 1 377 Löneskatt 350,7 342,5 334,1 Summa avsatt till pensioner 1 796 1 754 1 711 283,1 300,4 315,4 -15 -16,7 -15,0 30,6 27,4 31,6 Ränte- och basbeloppsuppräkning 3,8 5,2 3,6 Övrig post -2,1 -1 -0,4 Utgående avsättning 300 315 335 1 559,0 1496 1438,4 -62,8 -66,3 -67,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 15,5 27,2 20,2 Övrig post -15,6 -18,6 -15,4 Utgående avsättning 1 496 1 438 1 376 Summa avsättning 1 796 1 754 1 711 Aktualiseringsgrad 87% 92% 95% 13 12,4 68,9 Koncernen 2014 2015 2016 1 796 1 754 1 711 13 69 67 Not 19 Värdering av och upplysning om pensionsförpliktelser Specifikation – avsatt till pensioner Avsatt till pensioner Särskild avtals-/ålderspension Pension till efterlevande Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP och OPF-KL Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension inklusive efterlevandepensioner Avsättning till pensioner intjänade före 1998 Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Not 20 Övriga avsättningar Återställning av Barnamossens deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna belopp Utgående balans 58 -0,5 -1,5 -1,8 13 69 67 Avsättningen gäller återställning av avfallsdeponi. Barnamossen stängdes 31 december 2008. Enligt utredning gjord 2015 beräknas sluttäckningsarbetet pågå mellan år 2016–2040 och ca hälften av kostnaden kommer att uppstå mellan 2016-2021, resterande kostnad mellan 2021-2040. Området är uppdelat i flera etapper och totalkostnaden för samtliga etapper har beräknats till ca 69 miljoner kronor. En osäkerhetsanalys har utförts där dels volymen massor som krävs och dels inköpspriset på utifrån tillförda massor varierar. Osäkerhetsanalysen visar att kostnaden bedöms ligga mellan ca 28 miljoner och ca 123 miljoner kronor. Spannet visar att det finns stora osäkerheter angående kostnader i projektet. Det stora kostnadsspannet beror huvudsakligen på inköpspriset för tillförda massor, men även den totala volymen massor har stor påverkan på kostnaderna. Allteftersom mer kunskap erhålls om projektet bör kostnadsbedömningen justeras. Återställning av Svinholmens deponi Redovisat värde vid årets början 0,0 Nya avsättningar 2,6 Ianspråktagna belopp Utgående balans 3 3 Avsättningen gäller undersökningar och utredningar för att senare kunna göra kostnadsbedömningar på åtgärder i området. Allteftersom mer kunskap erhålls om projektet bör ytterligare avsättningar göras. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 105 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 2016 Koncernen 2014 2015 2016 Övriga deponier Redovisat värde vid årets början 0,0 Nya avsättningar 35,2 Ianspråktagna belopp Utgående balans 35 35 Avsättningen gäller undersökningar, utredningar och kostnadsbedömningar för återställanden av ett antal nedlagda före detta kommunala deponier i kommunen. Mer att läsa om respektive deponi finns under årsredovisningens avsnitt "Avfall och Återvinning". Lerkils reningsverk Redovisat värde vid årets början Ianspråktagna belopp Utgående balans Summa övriga avsättningar 3,8 -3,8 0 0 0 0 0 0 13 69 105 13 69 105 450 3 182,0 3 337,1 3 277,6 -149,8 -172,5 -17,767 304,9 113 247 -25,0 -18 -18 3 312 3 260 3 489 260 328 443 Not 21 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 650 600 Årets amorteringar -50 -150 0 0 Nyupptagna lån 100 Kortfristig del av långfristig skuld Summa 600 450 550 Kreditgivare Nordea 100 0 0 Stadshypotek 100 50 100 Kommuninvest 400 400 450 Summa 600 450 550 2014 2015 2016 2,29% 1,67% 1,72% 0–1 År 300 150 300 1–2 År 0 150 50 2–3 År 150 50 100 3–4 År 50 50 50 4–5 År 100 50 0 5–6 År 0 0 50 Genomsnittlig upplåningsränta Lån som förfaller inom Not 22 Investeringsinkomster Statliga investeringsbidrag 3,6 3,9 3,9 -0,4 -0,5 -0,6 Anslutningsavgifter 172,2 233,4 279 Ack upplösning -13,8 -20,4 -28,7 Gatukostnadsersättning 199 Ack upplösning 101,7 117,8 Ack upplösning -3,3 -6,4 -10 Summa 260 328 443 29 28 28,6 återstående antal år (vägt snitt) Investeringsinkomsterna periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. 106 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor Kommunen 2014 2015 2016 Koncernen 2014 2015 2016 Not 23 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och koncern Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter och avgifter 3,8 6,7 8,5 3,8 6,7 8,5 215,6 223,2 251,0 262,4 260 283,6 12,5 15,5 14,9 12,6 15,5 15,0 41 44,4 50,5 41,4 46 50,9 118,7 65,6 67,7 49,3 27,9 51,5 460,9 454,2 487,4 949 876 965 Övriga kortfristiga skulder 33,3 47,1 49,3 varav statsbidragsskuld 31,9 45,6 47,8 Förutbetalda intäkter 14 18 16,3 varav VA- och renhållningsabonnenter 14 5 0,0 Upplupna kostnader 447,2 442,5 475,7 varav upplupna löner 25,8 30,5 30,2 varav semesterlöneskuld 175,8 178,5 189,7 varav arbetsgivaravgifter 70,8 76,7 82,8 varav upplupen pensionskostnad för avgiftsbestämd del 93,3 97 106,0 767 797 866 Summa kortfristiga skulder Not 24 Borgensåtagande Kommunägda företag, Eksta Bostads AB 2 338,0 2578,4 2707,7 Bostadsförsörjning 58,5 21,1 15,0 58,5 21,1 15 Föreningar 15,0 15,8 15,1 15 15,8 15,1 0,3 0,3 0,3 2 412 2 615 2 738 74 37 30 Övriga bolag Summa borgensåtagande Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016 12 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvar mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelsen. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungsbackas ansvar enligt borgensförbindelsen kan noteras att per 2016 12 31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 miljoner kronor och totala tillgångar till 338 153 miljoner kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 227 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 155 miljoner kronor. Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 107 Revisionsberättelse xxxxxxx Revisorernas redogörelse xxxx 108 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016 109 Fem år i sammandrag Här får du en snabb överblick över kommunens ekonomiska utveckling de senaste fem åren. 2012 2013 2014 2015 2016 Skatt 21,33* 21,33 21,33 21,33 21,33 Primärkommunal skattesats genomsnitt i region Halland, procent Primärkommunal skattesats Kungsbacka, procent 20,80 20,80 20,80 20,80 20,80 Primärkommunal skattesats genomsnitt i riket, procent 20,59 20,61 20,65 20,70 20,75 80 442 Invånare Antal invånare 31 december 76 786 77 390 78 219 79 144 Födda 799 760 795 751 779 Döda 582 617 610 586 607 Inflyttning 3 515 3 549 3 703 3 812 3 685 Utflyttning 2 897 3 086 3 061 3 061 2 771 Resultat och volymer Årets resultat, miljoner kronor 125 96 179 104 89 Årets resultat i andel av skatteintäkter och statsbidrag, procent 3,5 2,5 4,6 2,5 2,1 Pensionskostnader, miljoner kronor Pensionskostnader, kronor per invånare 217 251 148 162 174 2 826 3 243 1 892 2 047 2 163 Nettoinvesteringar, miljoner kronor 487 286 614 239 387 – varav inom skattefinansierad verksamhet 365 233 591 189 272 – varav inom avgiftsfinansierad verksamhet 77 103 79 58 93 – varav inom exploateringsområden 45 -50 -56 -8 22 Tillgångar, miljoner kronor Tillgångar, kronor per invånare Soliditet, procent Likviditet, miljoner kronor Likviditet, kronor per invånare Låneskuld, miljoner kronor Låneskuld, kronor per invånare Pensionsskuld, miljoner kronor Pensionsskuld, kronor per invånare Borgensåtagande, miljoner kronor Borgensåtagande, kronor per invånare 4 174 4 536 4 673 4 739 5 104 54 359 58 612 59 743 59 878 63 449 23,2 23,3 26,5 28,3 28,0 416 553 243 128 183 5 418 7 146 3 107 1 617 2 275 650 650 600 450 550 8 465 8 399 7 671 5 686 6 837 1689 1 842 1 796 1 754 1 710 21 996 23 802 22 961 22 162 21 258 1 847 2 223 2 412 2 615 2 738 24 054 28 725 30 836 33 041 34 037 * 20 öres skatteväxling med Region Halland. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-03-01 Diarienummer KS Investeringsmedel för nytt badhus och infrastruktur Inlag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beviljar investeringsmedel om maximalt 426 miljoner för färdigställande av ett badhus på Inlags idrottsområde, löpnummer 104 samt beviljar uppstart av infrastrukturen i området runt badhuset, löpnummer 112. Investeringsutgift och driftskostnad ska inarbetas i Kommunbudget 2018, Plan 2019-2020. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-16 i Kommunbudget 2017-2021 att projektera ett nytt badhus med driftstart 2020, löpnummer 104. För badhuset budgeterades 364 miljoner kronor i investeringsmedel. För infrastrukturen finns 100 miljoner i budget 2019-2020, löpnummer 112. Med anledning av att tilldelning bör ske under våren 2017 behöver ärendet tas i ett särskilt budgetbeslut. Den förra uppskattningen av investeringsmedel gjordes i ett tidigt skede och utgick från framtagna programhandlingar. Vid den tidpunkten var badhusets placering inte känd. Den nya kalkylen bygger istället på framtagna skisser och utifrån platsens förutsättningar. Den fördjupade förstudien har även påvisat att den uppskattade kostnaden för vattenrening var för låg i den tidiga kostnadsbedömningen. Det är dock svårt att en göra bedömning av kostnadsbilden eftersom byggmarknaden är het för tillfället. En säkrare kostnadsbild kommer att erhållas till hösten då riktpris beräknas av då anlitad byggentreprenör. Den nya uppskattningen visar att investeringsbehovet för nya badhuset är 426 miljoner kronor. Av investeringsbeloppet är 1 miljoner kronor avsatt för konstnärlig utsmyckning. Inventarier ingår inte i investeringsbeloppet. Hyreskostnaden för badhuset uppskattas till 38 miljoner kronor årligen. Med anledning av utbyggnaden av Inlag behöver en förskola på tomten avvecklas och ersättas. Kostnaden för avvecklingen uppskattas till 1 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-03-01 Kommunledningskontoret Emelie Sandberg 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Service Fastighet Kommunledningskontoret Ekonomi Lars Nyström Emelie Sandberg Förvaltningschef Controller Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 FÖRSTUDIERAPPORT 1 (FÖRE KÄND LOKALISERING) NY SIMHALL INLAG 2015-10-16 Service Lokalförsörjning 1(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPDRAG OCH MÅL 3 2 PARALLELLT PÅGÅENDE FÖRSTUDIE 3 3 BESKRIVNING 4 3.1 3.2 4 4.1 4.2 Ny badanläggning Befintlig simhall SLUTSATS Ny badanläggning Befintlig simhall 4 7 8 8 9 Bilaga 1: Behovsinventering daterad 2014-06-23 Bilaga 2: Förstudie nytt Badhus i Kungsbacka daterad 2015-06-01 med revidering 2015-07-01 Bilaga 3: Förstudie energianvändning ny simhall Kungsbacka kommun daterad 2015-08-25 Bilaga 4: Kostnadsberäkning ”Kungsbacka simhall nybyggnad” daterad 2015-10-15 Bilaga 5: Statusinventering befintlig simhall daterad 2014-01-31 Bilaga 6: Gymnastiken i Kungsbacka - Rörelse hela livet daterad 2015-03 Bilaga 7: PM 02 avseende den bärande konstruktionen daterad 2015-03-27 Bilaga 8: Kostnadsberäkning ”Ombyggnad av Kungsbacka simhall till gymnastikhall” daterad 201510-14 Bilaga 9: Kostnadsberäkning ”Rivning av Kungsbacka simhall” daterad 2015-05-12 2(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 1 ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPDRAG OCH MÅL Förstudiens uppdrag är att ta fram ett mer detaljerat lokalbehov (än i Fritid & Folkhälsas behovsinventering) för den nya simhallen samt de lokalbehov som behöver infrias för att kunna omvandla befintlig simhall till gymnastikhall. Inom förstudien ska förslag på tekniska försörjningssystem för ny simhall beskrivas. Förstudien ska innefatta framtagande av en kostnadsbedömning för en ny simhall och en kostnadsbedömning över anpassningsåtgärder av befintlig simhall för att fungera som gymnastikhall. Målet är att involvera de av den föregående utredningens fastställda berörda parter inom kommunen och föreningslivet för att inhämta fördjupad information gällande verksamheterna och deras behov. Detta både för ny simhall och för att använda befintlig simhall som gymnastikhall. Ur ett fastighetsägarperspektiv kommer projektet också att ha som mål att studera hur man ur ett hållbart perspektiv kan utforma och bygga en simhall samt att minimera energianvändningen för byggnaden och verksamheten. Utredning av verksamhetsbehoven, byggnadsteknik, inre utformning och energilösningar kommer sedan att generera en förstudiekalkyl som ska kunna ligga till grund för beslut i projektet. För att kunna infria Kungsbacka kommuns vision kring yttre utformning av byggnaden ska förstudien kunna fungera som input för kommande parallella uppdrag mellan ett urval av arkitektkontor. Förstudien ska även fungera som ett underlag för projektering av en ny simhall om man tar beslutet att gå vidare med projektet. 2 PARALLELLT PÅGÅENDE FÖRSTUDIE Ett tätt samarbete finns med Kommunstyrelsens och Plan & Byggs parallellt pågående förstudie där förslag på lokalisering av den nya simhallen ska fastställas. Inom den parallella förstudien kommer även infrastruktur, riskanalyser och andra utredningar såsom geoteknisk utredning att ingå. 3(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 3 BESKRIVNING 3.1 Ny badanläggning 3.1.1 Behov ny badanläggning Övergripande målsättning med en ny badanläggning har tidigare formulerats i dokumentet ”Behovsinventering” och är utförd av en arbetsgrupp ledd av Robert Andersson verksamhetschef från förvaltningen för Fritid & Folkhälsa. Behovsinventeringen visar i stora drag att den nya badanläggningen behöver innehålla en 50-metersbassäng, två stycken undervisningsbassänger, område för vattenlek, område för relax, omklädning, café, gym, föreningslokaler, personalutrymmen och utrymme för teknik, förråd etc. ”Behovsinventering” som är daterad 2014-06-23 ligger som Bilaga 1 till detta dokument. 3.1.2 Viktiga dimensionerande ställningstaganden Utifrån statistik från befintlig simhall, analys från av befolkningsutvecklingen, interjuver med representanter från Kungsbacka simhall, Kungsbacka simsällskap, Kungsbacka sjukhus, utbildningsförvaltningen och vårdsektorn har en nulägesanalys och en behovsanalys genomförts. För att kunna dimensionera badanläggningen har bland annat följande viktiga ställningstaganden identifierats: • • • • • • • • • Simhallens upptagningsområde ska främst vara Kungsbacka kommun. Ny badanläggning bör ha ett innehåll som riktar sig till alla kommuninvånare. Fjärås simhall lever kvar. Dimensionerande årtal för badanläggningen är 2040 vilket innebär ca 100 000 invånare i kommunen och ett bedömt besökarantal om ca 300 000 personer/år. Dimensionerande är 5000 personer per 25 m simbana och år. Uttalad önskan att stötta föreningslivet med en 50-meters bassäng. Enbart möjlighet till begränsad tävlingsverksamhet med maximalt 500 åskådare (ej ambition att hålla SM). Inte dimensionerad för simhopp, konstsim och SPA (behandlingar). Inget äventyrs- eller utomhusbad. 3.1.3 Rumsfunktionsprogram för ny simhall Nuläges- och behovsanalysen har resulterat i en volymstudie av en ny badanläggning med ett tillhörande rumsfunktionsprogram. För att infria det fastställda behovet visar rumsfunktionsprogrammet att följande utrymmen krävs i den nya badanläggningen: Entréyta innehållande foajé som är dimensionerat för ca 100 personer, kassa/reception, backoffice, kök, toalett och förråd för entréfunktionen. Ca 460 m². 4(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 Omklädning som är dimensionerad för drygt 800 personer per dag med plats för minst 600 platser i klädskåp samt bastur och toaletter. Sk flexomklädningsrum ska finnas mellan dam- och herravdelningen. Duschrum med vardera 10 duschplatser ska finnas på dam respektive herravdelningen. Ca 660 m². 50-metersbassäng (50 * 20,5 m) som är delbar genom bassängmellanvägg. Obs föreslagen bassäng mäter alltså inte 50 * 25 meter. Bassängen ska ha åtta banor samt att det ska finnas plats för mobila läktare dimensionerade för ca 500 personer, förråd, städ och toaletter. Ca 2 380 m². Undervisningsbad med måtten 8 * 12,5 meter respektive 12 * 16,67 meter med höj och sänkbar botten. I anslutning till dessa ska det finnas simlärarrum, RWC och förråd. Ca 385 respektive 480 m². Familjebad, rekreationsbad innehållande småbarnspool med liten rutschkana och vattenlek med vattensprut (exempelvis vattenpist, strömkanal varmpool klättervägg vattenfall). Därutöver ska det finnas två olika rutschkanor en för enskild åkning och en med möjlighet att åka tillsammans. Ca 500 m². Friskvård, gym innehållande styrketräningsrum, aktivitetssal för gruppmotion och ett spinningrum. Ca 1 280 m². Relaxavdelning med separat omklädningsrum innehållande pooler, upplevesleduschar, bastuar av olika storlek och karaktärer, ångbad, serveringsmöjlighet, rum för avkoppling och vila, samt eventuell utedel med friliggande bastustuga och utomhuspool. Ca 395 m². Personallokaler som innehåller kontor för administration, förråd, omklädningsrum personal och pausrum. Ca 185 m². Teknik och övrigt innehållande utrymmen förknippade med driften såsom exempelvis vattenrening, ventilation, värmecentral, avfallsrum och tvättstuga. Ca 3 550 m². Badgalleria vars funktion är en neutral förbindelse mellan omklädningsrum och de olika bassängrummen. Badgallerian ska innehålla servering till badgäster. Ca 400 m². Om byggnaden kan utformas traditionellt med källare så beräknas total bruksarea, tillsammans med kommunikationsytor, till ca 12 000 m². Bassängytor är beräknade till ca 1 600 m². Byggnadsarean för badanläggningen bedöms till minst 6 400 m². ”Förstudie nytt Badhus i Kungsbacka” som är upprättad genom PP arkitekter och Predevo, daterad 2015-06-01 med revidering 2015-07-01, ligger som Bilaga 2 till detta dokument. 3.1.4 Kostnad/intäktsanalys för drift ny simhall För att kunna analysera kostnader och intäkter för en ny simhall har förslag till öppettider, priser och bemanning har tagits fram och en kostnad/intäktsanalys sedan gjorts utifrån framtaget förslag. Kostnader gentemot intäkter, exklusive kapitalkostnader, landar på en minuspost om ca -1300 tkr/år. Detta förutsätter dock att personalen arbetar målmedvetet med att besökarna ska få en positiv upplevelse så att de återkommer och även rekommenderar andra att besöka anläggningen. 5(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 Kostnad/intäktsanalys ingår i ”Förstudie nytt Badhus i Kungsbacka” som är daterad 2015-06-01 med revidering 2015-07-01, vilken ligger som Bilaga 2 till detta dokument. 3.1.5 Energiutredning för ny simhall För att kunna analysera energianvändningen i en ny simhall har en bedömning utförts av den nya simhallens energianvändning samt dess möjligheter till värmeåtervinning från de befintliga ishallarnas kylanläggning. I det fall befintlig simhall ska användas till något annat ändamål eller att den befintliga simhallen rivs så finns det vinster i att via värmekulvert överföra värme från ishallarnas kylanläggning till den nya simhallen. Detta förutsätter dock att den nya simhallen inte placeras för långt bort. Med energisnål utformning av ventilationsaggregat, vattenbehandling etc kan köpt energimängd minimeras. En möjlighet, vilken är under utredning av fjärrvärmeleverantör, kan vara att utnyttja ”lågvärdig” värme från fjärrvärmelednings retur till exempelvis förvärmning av tappvarmvatten i den nya simhallen. I den nya badanläggningen bör separata ventilationsaggregat installeras för de olika bassängrummen. Ventilationsaggregaten ska utföras med återluftsreglering och kylbatteri i avluften. Uteluftsmängden regleras för att hålla önskad relativ fuktighet i respektive lokal samt för att hålla frånluftens CO2-halt på en önskad nivå. Värmeåtervinning mellan avluft och uteluft utförs med batterivärmeväxlare alternativt korsströmsväxlare. För att så långt som möjligt utnyttja värme från ishallarna och den nya simhallens värmepump dimensioneras värmebatteriet i tilluftsaggregatet för en låg framledningstemperatur. Avluftens energiinnehåll reduceras med hjälp av kylbatteriet och en centralt placerad värmepump. Värmepumpen kyler även utgående gråvatten och spolvatten sedan detta värmeväxlats mot inkommande kallvatten. Beroende på pris från fjärrvärmeleverantör så kan det förvärmda kallvattnet härefter värmeväxlas mot fjärrvärmeledningens retur. Detta kräver att vatten från returen på den 150-ledningen som går genom området, pumpas in till simhallen och ut till returledningen igen. Det bör kontrolleras att flödet i 150-ledningen är tillräckligt stort under vår, sommar och höst. Värme från ishallarnas kylanläggning och värmepump tillförs den nya simhallens värmesystem som därefter tillförs erforderlig mängd ”prima” fjärrvärme. Värmeväxlare för värmning av bassängvatten dimensioneras så att värmepumpen kan utnyttjas maximalt. Simhallens tak bör utformas så att det lämpar sig för installation av solfångare, solceller, kombination av dessa eller hybridsolfångare. Uppskattningsvis bör det gå att installera ca 2-3000 m² solfånger eller solceller. ”Förstudie energianvändning ny simhall Kungsbacka kommun” upprättad genom Bengt Dahlgren Göteborg AB daterad 2015-08-25 ligger som bilaga 3 till detta dokument. 6(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 3.1.6 Kostnadsberäkning ny badanläggning Kostnaden för att uppföra en ny badanläggning med innehåll enligt ovan och med byggstart 2018 bedöms till ca 390 000 kkr. Om byggnaden utformas utan traditionellt utformad källare är bedömningen att kostnaden kan bli något lägre. Därutöver tillkommer kostnad för lös inredning och utrustning som bedöms till ca 4 000 kkr Kostnadsberäkning ”Kungsbacka simhall nybyggnad” upprättad genom CA consult administration AB daterad 2015-10-15 ligger som bilaga 4 till detta dokument. 3.2 Befintlig simhall 3.2.1 Bibehålla befintlig simhall En statusinventering av befintlig simhall är utförd 2014-01-31. Inventeringen påvisade stora brister i den befintliga anläggningen bla hos den bärande konstruktionen. Kostnaden för att renovera upp den befintliga simhallen bedöms till ca 80 000 kkr (vid byggstart 2018). Statusinventeringen upprättad genom CA consult administration, Ramböll, Creacon, WSP och Weedo daterad 2014-01-31 ligger som bilaga 5 till detta dokument. 3.2.2 Gymnastik i befintlig simhall Gymnastiken i Kungsbacka har framfört behov av en ny hall för gymnastik. Utrymmesmässigt finns det möjlighet att ändra det befintliga bassängrummet till en anpassad gymnastikhall för disciplinerna trupp och artistisk gymnastik där redskapen kan vara permanent framställda. En bedömning är utförd vilka åtgärder som krävs hållfasthetsmässigt om användningssätet för simhallen ändras till gymnastik. Kostnaden för att omvandla simhallsrummet till gymnastik inklusive åtgärder i källarplan, yttertak och fasader bedöms till ca 44 000 kkr. Kostnad för att åtgärda omklädningsrum till ett ”nyskick” bedöms till ca 12 000 kkr. Anläggningsbehov ”Gymnastiken i Kungsbacka - Rörelse hela livet” upprättad av samverkansgrupp för gymnastikföreningar i Kungsbacka daterad 2015-03 ligger som bilaga 6 till detta dokument. PM 02 upprättad genom Ramböll daterad 2015-03-27 avseende den bärande konstruktionen ligger som bilaga 7 till detta dokument. Kostnadsberäkning ”Ombyggnad av Kungsbacka simhall till gymnastikhall” upprättad genom CA consult administration AB daterad 2015-10-14 ligger som bilaga 8 till detta dokument. 7(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 3.2.3 Riva befintlig simhall Kostnaden för att riva befintlig simhall (källare, omklädning, bassängrum, café och övre plan, total bruttoarea om knappt 3600 m²) beräknas till ca 8 000 kkr. Därutöver finns ett restvärde i byggnaden som år 2020 bedöms till ca 10 000 kkr. Kostnadsberäkning ”Rivning av Kungsbacka simhall” upprättad genom CA consult administration AB daterad 2015-05-12 ligger som bilaga 9 till detta dokument. 4 SLUTSATS 4.1 Ny badanläggning Byggnadens totala bruksarea, tillsammans med kommunikationsytor, bedöms till ca 12 000 m². Enbart bassängytorna är beräknade till ca 1 600 m². Byggnadsarean, dvs ytan som badanläggningen behöver uppta på mark, bedöms till minst 6 400 m². Kostnaden för en ny badanläggning med ett innehåll -som infriar de fastställda behoven ovan avseende innehåll och funktion, -som inrymmer de tekniska lösningar energiutredningen föreslår, -som utgår från den översiktliga geotekniska sammanställningen för området, -och som inrymmer vissa möjligheter till utformning som profilbyggnad bedöms till ca 390 000 kkr (vid byggstart 2018). Det ska påpekas att detta är mer än de 350 000 kkr som tidigare nämnts i projektet. Till detta tillkommer kostnad för lös inredning och utrustning som uppskattas till 4 000 kkr. Möjlighet finns att pruta bort ingående delar men det ska påpekas att besöksfrekvens har ett direkt samband med vilket utbud som anläggningen har vilket i sin tur påverkar kommande intäkter. Till exempel medför ett familjebad fler besökare. Kostnader gentemot intäkter med ovan föreslaget innehåll, exklusive kapitalkostnader, bedöms till ett underskott om -1300 tkr/år. Den nya badanläggningen bör placeras i närheten av ishallarna så att värmeåtervinning från de befintliga ishallarnas kylanläggning kan nyttjas. Utförd energiutredning, där det bla framgår att solvärme ska nyttjas, bör användas som input för kommande projektering. Möjligheterna att nyttja värme från fjärrvärmelednings retur och dess flöde vår, sommar och höst bör utredas vidare tillsammans med fjärrvärmeleverantör. Förstudie del 2 behöver påbörjas så snart lokaliseringen för badanläggningen är fastställd. De geotekniska förutsättningarna (såsom stabilitet, sättningar, översvämningsrisk) behöver studeras nogsamt. När byggnadens utformning är närmare definierad behöver ny mer säker kostnadsberäkning tas fram. 8(9) Förstudierapport nr. 1– Ny simhall Inlag Datum 2015-10-16 4.2 Befintlig simhall Det kan konstateras att den befintliga simhallen inte infriar Fritids & Folkhälsas beskrivna behov av vad som krävs av en framtida badanläggning i Kungsbacka kommun. Om simhallen fortsatt på lång sikt ska kunna användas till simhall är bedömningen att det krävs en investering om ca 80 000 kkr (vid byggstart 2018). Det kan konstateras att den befintliga simhallsbyggnaden innehåller träningssalar med tillhörande omklädningsrum som skulle behöva ersättas om de togs bort. Erfarenhetssiffor från nyproduktion av gymnastikhallar säger att produktionskostnaden i dagsläget ligger på ca 20 000 kr/m2. Vid jämförelse med att omvandla befintlig simhall med en nyproduktion behöver kostnad för rivning, restvärde för befintlig byggnad och kostnad för att ersätta lokaler det övre planet medräknas. Den totala kostnaden för en nyproduktion, vid förutsättning lika yta, blir i så fall omkring 74 000 kkr. Detta är att jämföra med produktionskostnad på omkring 61 000 kkr för ändring av befintlig simhall (inklusive renovering av ytor på det övre planet). Det kan konstateras att kostnaden för att kunna fortsätta använda den befintliga simhallen till simhall eller till annat användningsområde är hög. Anledningen till detta är att betongen i byggnadens källare är utsatt för klorider och karbonatisering. Denna pågående process innebär att armeringen börjar rosta vilket i sin tur påverkar den bärande förmågan hos konstruktionen. Denna process kommer att fortgå oavsett vilket ändamål byggnaden kommer att användas till men i långsammare takt om den aggressiva miljön i källaren försvinner. Lösningen, oavsett vad lokalerna ska användas till, är att betong med höga kloridhalter tas bort och nytt skydd för armeringen i form av ny betong tillförs. Om bassängrummet inte används till någon verksamhet (dvs står tomt) så kan byggnaden under en tid leva vidare under förutsättning att luftomsättningen i källaren är säkerställs och att årliga besiktningar kring statiken utförs. Idag så underhålls den befintliga simhallen utifrån en femårsplan så den kan användas till att en ny badanläggning är färdigställd och i drift. Under förutsättning att en ny badanläggning är på plats så finns sedan möjlighet att ändra användningssätt eller att riva den befintliga simhallen. Det finns även möjlighet att avvakta med detta beslut under förutsättning att bassängrummet står oanvänt. 9(9) KUNGSBACKA KOMMUN KUNGSBACKA SIMHALL NYBYGGNAD 2 st 50-meters alternativ KOSTNADSBERÄKNING/ SKISSHANDLING Göteborg 2015-10-15 CA consultadministration ab BK 703204.530 Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL - NYBYGGNAD 2(3) 703204.530 Handl/Kalk Mängd Dokument BK Status K-sam Datum Handl 15-07-01/ 15-10-01 Rev Rev dat 2015-10-15 OMFATTNING Kostnadsberäkningen omfattar produktionskostnaden för nybyggnad av 50-meters simhall med biytor, placerade delvis nedsänkta eller ovan mark. I beräkningen ingår ej kostnader för lös inredning och utrustning (se separat nivå efter Produktionskostnad, sid. 3) mervärdeskatt markförvärv BERÄKNINGSUNDERLAG Beräkningen har baserats på Förstudie nytt badhus i Kungsbacka, dat. 15-6-01 samt uppdaterade ytor, dat. 15-07-01. Alternativ ovan mark baseras på skisser, dat. 15-10-01, upprättade av Norconsult. REDOVISNING Projektdata - area och volym - redovisas enligt Svensk Standard SS 21054 : 2009 Kostnaderna redovisas byggdelsvis enligt BSAB:s produkttabell 2, generation 1983 med kompletteringar enligt CA:s kostnadsplan. Kostnaderna för installationerna har bedömts. Hänsyn är tagen till Bengt Dahlgrens utredning "Förstudie avseende ny simhall", dat. 15-08-25. KOSTNADSLÄGE Beräkningen har baserats på kostnadsläget 15-06 Kostnadsstegring t o m färdigställd byggnad har bedömts med 3,5 % årlig stegring och ingår sålunda i beräkningen. Byggstart har förutsatts till 18-08 och byggnadstiden till 20 månader. Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL - NYBYGGNAD 703204.530 Handl/KalkMängd Dokument BK K-avs KOSTNADS - AVSTÄMNING, per 15-10-15 Underlag Kostnadsläge: Datum Rev 3(3) Rev dat 2015-10-15 50 m 15-07-01 15-06 50 m ovan mark 15-10-01 15-06 KOSTNADSSAMMANDRAG: 1 32 30 1-3 Mark, utv Husunderbyggnad HUS BYGG kkr kkr kkr kkr 4 500 0 186 200 190 700 4 700 0 182 000 186 700 5 50 57 VVS, VA Rör-anläggning Ventilations-anläggning kkr kkr 23 600 21 850 23 600 21 850 6 7 EL TRANSPORT kkr kkr 21 200 1 500 21 200 2 500 8 INREDN, UTRUSTNING kkr 0 0 1 - 8 ENTREPRENADKOSTNAD kkr 258 850 255 850 9 91 92 93 ALLM PROJEKTKOSTNADER Projektering Administration Mervärdeskatt kkr kkr kkr 25 900 12 900 0 25 500 12 750 0 94 95 Kostnadsstegring Kapitalkostnader kkr kkr 38 200 10 800 37 650 10 650 kkr 0 0 96 97 Markförvärv Anslutningsavgift -va -el -fjärrvärme 98 Budgetreserv 99 Övrigt 0 PRODUKTIONSKOSTNAD Lös Inredning/ Utrustning BRUTTOAREA, BTA kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr m2 kr/ m2 1 400 1 700 2 100 34 800 3 850 390 500 4 000 14 106 27 683 1 500 1 800 2 250 34 250 3 800 386 000 4 000 (Avser inredning, städutrustning, lös simhallsutrustning samt gymutrustning) 14 135 27 308 . KUNGSBACKA KOMMUN OMBYGGNAD AV KUNGSBACKA SIMHALL TILL GYMNASTIKSHALL KOSTNADSBERÄKNING/ SKISS Göteborg 2015-10-14 CA consultadministration ab BK 703202.530 Sida (sidor) Kungsbacka Omb simhall till Gymnastik 2(3) 703202.530 Handl/Kalk Mängd Dokument BK K-sam Status Datum Handl, dat. 2015-03 Rev 15-10-14 OMFATTNING Kostnadsberäkningen omfattar produktionskostnaden för upprustning och ombyggnad av simhall till gymnastikshall samt skapande av utemiljöer. I beräkningen ingår ej kostnader för lös inredning och utrustning exkl gymnastiksredskap mervärdeskatt markförvärv anslutningsavgifter BERÄKNINGSUNDERLAG Beräkningen har baserats på Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka, version 1 2015-03 inkl krav på bör- och önskemålsåtgärder samt odaterade skisser. Översyn har skett av byggmetoder för att skapa kostnadsbesparing mot tidigare redovisade nivåer. REDOVISNING Projektdata - area och volym - redovisas enligt Svensk Standard SS 21054 : 2009 Kostnaderna redovisas byggdelsvis enligt BSAB:s produkttabell 2, generation 1983 med kompletteringar enligt CA:s kostnadsplan. Kostnaderna för installationerna har bedömts. KOSTNADSLÄGE Beräkningen har baserats på kostnadsläget 15-08 Kostnadsstegring t o m färdigställd byggnad har bedömts med 3,0 % årlig stegring. Byggstart har förutsatts till 2016-08 och byggnadstiden till 14 månader. PROJEKTDATA Bruttoarea, Bta Källare Omklädning Bassängrum, café Övre plan, entrésol 3 595 m2 773 615 1 219 988 m2 m2 m2 m2 Rev dat Kungsbacka Omb simhall till Gymnastik Sida (sidor) 3(3) 703202.530 Handl/Kalk Mängd BK Dokument K-sam Status Datum Handl, dat. 2015-03 2015-10-14 Rev dat Rev KOSTNADSSAMMANDRAG 1 MARK . utv kkr 2 000 32 Husunderbyggnad kkr 0 3 HUS kkr 26 800 5 VVS, VA 50 Rör kkr 2 750 57 Vent, inkl styr kkr 3 300 6 EL kkr 5 350 7 TRANSPORT kkr 500 8 kkr 28 800 kkr 6 050 kkr 5 850 INREDNING, UTRUSTNING (avser enbart redskap i gymnastikshall) kkr 2 420 ENTREPRENADKOSTNAD kkr 43 120 kkr 8 100 kkr 0 kkr 51 220 9 ALLM PROJEKTKOSTNADER 91 Projektering kkr 5 400 92 Administration kkr 2 700 93 Mervärdeskatt Summa, kostnadsläge 15-08 94 Kostnadsstegring kkr 3 010 95 Kapitalkostnad kkr 1 420 BYGGNADSKOSTNAD kkr 55 650 kkr 0 96 Markförvärv kkr 0 97 Anslutningsavgifter va kkr 0 el kkr 0 fjärrvärme kkr 0 98 Budgetreserv kkr 5 550 99 Övrigt kkr 0 0 PRODUKTIONSKOSTNAD kkr 61 200 2015-06-01 Rev 2015-07-01 Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 2 (56) Detta är en rapport upprättad av PP Arkitekter AB i samarbete med PreDevo AB. Dessa bolag ingår i företagsgruppen We Group AB. PP Arkitekter AB Fiskhamnsgatan 10 414 58 Göteborg Telefon 031-704 51 40 www.pparkitekter.se Rapporten skyddas av upphovsrätt i sin helhet såväl som i dess delar. Materialet får ej kopieras eller spridas utan We Groups uttryckliga skriftliga medgivande. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 3 (56) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING .................................................................... 5 2. INLEDNING .................................................................................. 7 2.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 7 2.2 Uppdragsbeskrivning .................................................................................................................. 7 2.3 Metod .......................................................................................................................................... 8 2.4 Målformulering ............................................................................................................................ 8 3. NULÄGESANALYS ..................................................................... 10 3.1 Kungsbacka kommun ............................................................................................................... 10 3.2 Kungsbacka Simhall ................................................................................................................. 14 3.3 Kundanalys ............................................................................................................................... 16 3.4 Dimensionerande besöksunderlag ........................................................................................... 20 4. BEHOVSANALYS ....................................................................... 23 4.1 Behov inom föreningar, vård och skola .................................................................................... 23 4.2 Allmänhetens behov ................................................................................................................. 25 4.3 Övriga krav och behov .............................................................................................................. 35 5. BESKRIVNING AV FÖRSLAG .................................................... 40 5.1 Rumsfunktionsprogram för en ny badanläggning i Kungsbacka .............................................. 40 6. ÖPPETTIDER & PRISER ........................................................... 47 6.1 Öppettider ................................................................................................................................. 47 6.2 Prissättning ............................................................................................................................... 48 7. BEMANNING .............................................................................. 49 7.1 Förslag till bemanning .............................................................................................................. 50 8. KOSTNADS-/INTÄKTSANALYS ................................................. 52 8.1 Personalkostnader .................................................................................................................... 52 8.2 Driftkostnader ........................................................................................................................... 52 Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 4 (56) 8.3 Övriga kostnader ...................................................................................................................... 53 8.1 Totala kostnader ....................................................................................................................... 53 8.2 Intäktsanalys ............................................................................................................................. 53 8.3 Kostnader gentemot intäkter .................................................................................................... 56 Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 5 (56) 1. SAMMANFATTNING Kungsbacka kommun har idag två simhallar, Kungsbacka och Fjärås simhall. Framtida utveckling av Fjärås simhall kommer inte att beröras i denna utredning. Uppdraget har bestått i att utifrån gjorda inventeringar undersöka vilka funktioner som krävs för att täcka kommuninvånarnas behov i ett ersättningsbad till befintliga Kungsbacka simhall. Vårt förslag presenteras med ett rumsfunktionsprogram, planlayout och byggnadsvolym och beskriver en anläggning med bassänger och miljöer som är anpassade för att kunna användas flexibelt och vara attraktiva för alla kommunens invånare. Planlayouten redovisar översiktligt rumssamband och önskvärd logistik i byggnaden. År 2040 prognosticeras Kungsbacka kommun ha ca 100 000 invånare. Detta har varit en utgångspunkt för att dimensionera badets alla delar. I Kungsbacka kommun finns ett starkt intresse för simsporten, vilket har visat sig med Kungsbacka Simsällskaps växande medlemsantal och att föreningsbaden har fördubblats de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyråns bedömningar förväntas inte andelen barn- och ungdomar att öka, vilket i sin tur kan göra att dessa tillväxtsiffror så småningom mattas av. Gruppen vuxna, seniorer, +55 år, kommer att öka, vilket gör att efterfrågan på funktioner och miljöer som är anpassade för denna grupp kommer att öka. Detta i kombination med att intresset för motionssim ökar, har varit en förutsättning för att titta på vad en 50-metersbassäng innebär för kommunen. Utifrån förväntad befolkningsökning och ålderssammansättning i Kungsbacka Kommun har vi ett förväntat minsta behov, för motion och träning, av ytterligare motsvarande 6 stycken 25-meters banor. Därför anser vi att kommunen bör sikta på ett riktvärde som ligger under 5 000 invånare per 25-M bana. (Se diagram 6) Med förutsättningen att Kungsbacka simhall helt ersätts med en ny simanläggning och Fjäråsbadet är kvar med samma bassänginnehåll så ger: en åttabanors 50-M bassäng ett tillskott med totalt 8 stycken 25-banor. Kommunen har idag 14 banor á 25 meter och får under dessa förutsättningar totalt 22 banor. Vi har valt att titta på andra kommuner för att få fram jämförande siffror, vilket redovisas längre fram i rapport. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 6 (56) Med detta tillskott så får vi ca 4 500 invånare/bana, vilket får anses som mycket bra. Idag ligger vi på ca 5 600 invånare/bana. Vi vill också lyfta fram andra viktiga aktiviteter i badet såsom bassänger för simundervisning, vattengympa, babysim etc. Att introducera de små i vattenlek och erbjuda småbarnsbassänger är en viktig del i att så småningom nå simkunninghetsmålen. Att erbjuda lugnare miljöer för avkoppling är också ett sätt att möta gäster +55 år. Att badet riktar sig till hela familjen och att där finns något som passar alla åldersgrupper är en viktig del för att tillhandahålla aktiva mötesplatser utanför hemmet. En självklar målsättning med en ny simhall är också att skapa förutsättningar för nöjda, återkommande gäster. Som ett alternativ har ett rumsfunktionsprogram tagits fram för en 25-M tränings- och motionsbassäng med 10 simbanor. Detta alternativ har inte utretts med hänsyn till kostnader och intäkter i denna rapport. Alternativet innebär att kommunen totalt har tillgång till 16 stycken 25-M banor. Här uppnår vi inte målet med ett tillskott av 6 stycken 25-M simbanor och detta ger oss 6 000 invånare/simbana. För att kompensera detta bör vi kunna tillgodoräkna oss annan vattenyta, t ex undervisningsbassänger och den större bassängen i familjebadsdelen. Detta rumsfunktionsprogram ligger med som bilaga 2 till denna rapport. En viktig faktor för dimensionering av bad är förutom befolkningsprognoser, utbudet, innehållet. De förväntade antal årsbesökare om ca 330 00 årsbesök till kommunens båda simhallar styrs helt av vad dessa erbjuder. Ändras dessa förutsättningar så ändras även förväntat antal årsbesök. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 7 (56) 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Kungsbacka Simhall har använts flitigt under många år. När anläggningen byggdes för 30 år sedan var invånarantalet cirka 45 000 i kommunen, vilket kan jämföras med dagens 78 000 invånare. Badhusets börjar nu nå slutet på sin tekniska livslängd, varför politiker och tjänstemän i Kungsbacka kommun önskar beslutsunderlag i frågan om ett framtida nytt badhus. PP Arkitekter har tillsammans med PreDevo AB fått i uppdrag av Kungsbacka kommun att utreda vad en ny simhall i Kungsbacka ska innehålla. 2.2 Uppdragsbeskrivning Följande delar ingår i uppdraget: 1. Nulägesanalys 2. Intervjuer av företrädare för olika intressentgrupper 3. Behovsanalys 4. Målformulering 5. Förslag till öppettider och entrépriser 6. Personalbehov 7. Besöksprognos 8. Intäktskalkyl 9. Driftkostnadskalkyl 10. Personalkostnadskalkyl 11. Krav för vattensporter 12. Funktionsflödesschema 13. Beskrivning av förslag 14. Rumsfunktionsprogram Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 8 (56) 2.3 Metod Utredningen har genomförts i samarbete mellan Kungsbacka Kommun, PP Arkitekter AB och PreDevo AB. Kungsbacka Kommun har tillhandahållit statistik över bland annat besökare, kostnader och intäkter för Kungsbacka Simhall. En analys av befolkningsutvecklingen har gjorts där slutsatserna baseras på modellering av befolkningsdata från Statistiska Centralbyrån och Kungsbacka Kommun. Intervjuer har genomförts med representanter för Kungsbacka simhall, Kungsbacka Simsällskap, Kungsbacka sjukhus, utbildningsförvaltningen och vårdsektorn. Möten har skett i Kungsbacka och tidigare utredning har studerats och slutsatserna i denna har inkluderats som underlag i utredningen. Utifrån givna underlag och intervjuer har nulägesanalys och behovsanalys genomförts. Analyserna har resulterat i ett layoutförslag till ny anläggning med ett tillhörande rumsfunktionsprogram. Förslag till öppettider, priser och bemanning har tagits fram och en kostnad/-intäktsanalys har sedan gjorts utifrån framtaget förslag. 2.4 Målformulering Övergripande målsättning med en ny badanläggning i Kungsbacka har tidigare formulerats i dokumentet ”Behovsinventering” utförd av en arbetsgrupp ledd av Kungsbacka kommun, daterat 2014-06-23. Enligt ovan nämnda rapport skall den nya anläggningen omfatta; • Delbar 50-metersbassäng, 10 banor à 2,5 m. Djup 2,1 m. Den ena halvan med höj- och sänkbar botten. Plats för mobila läktare • Två stycken undervisningsbassänger (rehab) med måtten 12 x 16 m • Varav den ena med höj- och sänkbar botten • Område för vattenlek • Område för relax, bastu, bubbelpooler • Omklädningsutrymmen • Café • Gym inklusive egen omklädning Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 • Föreningslokaler • Personallokaler. • Samt därtill nödvändiga utrymmen för tekniska installationer, förråd m.m. Projektnr. Sidnr 15011 9 (56) Anläggningens upptagningsområde skall främst vara Kungsbacka kommun. Vårt mål blir att med utgångspunkt från ovanstående i kombination med den information som vi erhållit initialt och under vårt arbete skaffat oss, föreslå dimensionering och innehåll i en ny badanläggning i Kungsbacka så att den motsvarar de behov som Kungsbacka kommun har och det finns vilja att uppfylla. Kungsbacka nya simhall bör ha ett innehåll som riktar sig till alla kommuninnevånare. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 10 (56) 3. NULÄGESANALYS 3.1 Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun tillhör Hallands län och är efter Halmstad kommun länets näst största kommun sett till antalet invånare. I Hallands län bor det 300 000 invånare varav cirka 78 000 är bosatta i Kungsbacka kommun. Kommunen består av en förhållandevis liten stadskärna, istället är majoriteten av invånarna bosatta i kommunens västra och nordvästra delar. Figur 1. Illustration över Kungsbacka kommun och dess orter. • Befintliga simhallar Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 11 (56) De största orterna i kommunen är Onsala (cirka 14 000 invånare), Kungsbacka (cirka 12 500 invånare), Släp (cirka 12 000 invånare), Tölö (cirka 10 000 invånare) och Vallda (cirka 8 500 invånare). 3.1.1 Befolkningsutveckling SCB förutspår i sin rapport ”Sveriges framtida befolkning 2012 - 2060” (2012) att Sverige kommer få en befolkningstillväxt de kommande 40 åren med ett genomsnitt av 4,2 promille per år. En högre takt under de närmaste åren och därefter avtagande. Denna tillväxt av invånare i Sverige är kombinerad med en ökad urbanisering. Enligt data från Statistiska Centralbyrån (SCB) hade Kungsbacka kommun 2014-12-31 en befolkningsmängd på cirka 78 200 personer. I jämförelse med befolkningsmängden vid årsskiftet 2013/2014 var det en ökning med drygt 800 personer. Befolkningsprognos Utöver förändringar i befolkningen på grund av födslar och ålder tillkommer faktorer som in- och utflyttningar. Omfattningen beror till stor del på hur attraktiv Kungsbacka kommun upplevs som boendeort med faktorer som lokal arbetsmarknad, pendlingsmöjligheter, skola och sjukvård samt fritids- och kulturutbud. Enligt data SCB kommer Kungsbacka kommun att ha cirka 92 000 invånare år 2030, vilket skulle innebära en fortsatt genomsnittlig tillväxttakt på cirka 0,95 procent per år. 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 Diagram 1. Prognos för Kungsbacka kommuns befolkningsutveckling år 2014-2030. Källa SCB Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 12 (56) Åldersgruppernas utveckling Eftersom vi lever längre prognostiseras befolkningsstrukturen i framtiden bli jämnare i fördelningen mellan åldrarna. Enligt Sveriges framtida befolkning 2012-2060 (källa: SCB) har befolkningen i Sverige mellan år 2001 och 2011 ökat med 200 000 personer i åldrarna 65-79 år. Denna utveckling förutspås fortsätta under de kommande åren. Under 1940-, 1960-talet och åren runt 1990 föddes många barn och under 1930-, 1950-talet samt åren runt 1980 och 2000 föddes få barn. Dessa variationer i födelsekullarnas storlek präglar befolkningens åldersfördelning. Nittiotalisterna har nu lämnat gymnasieåldrarna vilket gör att antalet gymnasieelever minskar kraftigt och 2015 kommer antalet att vara som lägst för att därefter återigen öka. Under några år har den yngre pensionärsgruppen, 65–79-åringar, ökat och beräknas fortsätta att öka så länge de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen. Då minskar antalet 65−79-åringar under några år innan de stora kullarna födda i mitten av 1960-talet fyller 65 år. År 2020 kan de som är födda år 1940 fira sin 80-årsdag och då börjar antalet i den äldre åldersgruppen att öka snabbare. Åldersgrupperna som används i nulägesanalysen är uppdelade enligt följande: • Barn & Ungdomar 0-19 år • Vuxna 20-64 år • Seniorer 65+ år Kungsbacka kommun hade per den 2014-12-31 flest invånare i åldersgruppen vuxna med 55 procent, ca 43 000 personer, av den totala befolkningen. Barn och ungdomar utgör 28 procent, ca 22 000 personer, och seniorer 17 procent, ca 13 000 personer, av befolkningen. Antal personer Åldersgrupp Procent Barn & Ungdomar 0-19 år 22 000 28 % Vuxna 20-64 år 43 000 55 % Seniorer 65+ år 13 000 13 % Tabell 1. Åldersfördelning Kungsbacka kommun. Källa: Kungsbacka kommun. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 13 (56) 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Barn & Ungdomar (0-19) Vuxna (20-64) Seniorer (65+) Diagram 2. Prognos för Kungsbacka kommuns befolkningsutveckling år 2014-2030, uppdelat på åldersgrupperna Källa: SCB Enligt SCB:s prognos kommer förändringarna i åldersfördelningen innebära att andelen barn och ungdomar sjunker från 28 till 25 procent fram till år 2030. Andelen vuxna sjunker från 55 procent till 51 procent, samtidigt som andelen seniorer ökar med 19 till 25 procent. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Barn & Ungdomar (0-19) Vuxna (20-64) Seniorer (65+) Diagram 3. Prognos för Kungsbacka kommuns befolkningsutveckling år 2014-2030, i åldersgrupper och sammanlagd. Källa: SCB Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 14 (56) Med tanke på att Kungsbacka kommun är en nettoinflyttningskommun överraskar det att kategorin Barn & Ungdomar inte kommer att öka i större utsträckning enligt SCB. 3.2 Kungsbacka Simhall I Kungsbacka simhall finns en 25-metersbassäng med åtta banor, undervisnings- och plaskbassäng, vattenrutschkana, bubbelpool, bastu, gym och cafeteria. Besökare på anläggningen erbjuds flera olika aktiviteter såsom motionssim, babysim, simskola och varmvattengympa. Det finns ett gym i anläggningen som drivs av Actic. Förutom traditionellt gym med vikter och maskiner erbjuds olika sorters gruppträning. 3.2.1 Öppettider Kungsbacka Simhall har öppet 72,5 timmar i veckan för allmänheten. Detta är bra öppethållande för en traditionell simhall. Undervisningsbassängen är öppen för allmänheten under 48,5 timmar per vecka. Dag Allmänt bad Motionssim* Undervisningsbassäng Måndag 09.30 – 21.00** 13.00 – 16.00 19.00 – 21.00 13.10 – 19.00 Tisdag 06.30 – 20.00 06.30 – 17.30 06.30 – 13.00 Onsdag 06.30 – 19.00 06.30 – 19.00 06.30 – 08.30 15.00 – 19.00 Torsdag 06.30 – 20.00 06.30 – 10.00 13.00 – 17.00 06.30 – 08.30 13.10 – 20.00 Fredag 09.30 – 19.00 09.30 – 19.00 09.30 – 19.00 Lördag 09.00 – 15.00 - 09.00 – 15.00 Söndag 13.00 – 19.00 13.00 – 19.00 13.00 – 19.00 Totalt 75,5 tim. 51,5 tim. 48,5 tim. Tabell 2. Kungsbacka Simhall ordinarie öppettider 2014 * Tider då det är mest utrymme för motionssim och då det oftast finns en fartbana, gäller vid ordinarie öppettider. Övriga tider finns alltid minst två banor för motionsimning. ** Motionsimning efter kl. 19.00 från 15 år Källa: www.kungsbacka.se Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 3.2.2 Rev Projektnr. Sidnr 15011 15 (56) Entréavgifter Kategori Pris Engångsentré, Barn/Ungdom (6-17 år) 30 kr Engångsentré, Vuxen* 49 kr Engångsentré, Pensionär 33 kr Engångsentré, Grupp** 128 kr Klippkort 11 ggr, Barn/Ungdom 300 kr Klippkort 11 ggr, Vuxen 490 kr Klippkort 11 ggr, Pensionär 330 kr Årskort, Barn/Ungdom 600 kr Årskort, Vuxen 865 kr Årskort, Pensionär 630 kr Klippkort 11 ggr, Vattengympa, Ungdom 680 kr Klippkort 11 ggr, Vattengympa, Vuxen 870 kr Klippkort 11 ggr, Vattengympa, Pensionär 710 kr Barnkalas max 15 barn*** 750 kr Tabell 3. Priser och klippkort på Kungsbacka Simhall * Ett barn under 6 år i sällskap av betalande vuxen går in gratis ** Gruppbad, max två vuxna och två barn. *** Per över 15 stycken, 30 kr Källa: www.kungsbacka.se Vår bedömning är att entréavgifterna är normala för denna typ av badanläggning, med tanke på anläggningens ålder. Ett 12 månaders gymkort på Actic inklusive möjlighet till bad kostar 319 kr per månad. Vi bedömer också detta som ett normalt pris med tanke på vad som erbjuds och generellt sjunkande priser i gymbranschen. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 3.2.3 Rev Projektnr. Sidnr 15011 16 (56) Föreningar och företags verksamhet Kungsbacka Simsällskap Kungsbacka Simsällskap (KBSS) är en ideell förening som bedriver verksamhet inom simning med huvudfokus på simskola och tävlingssim och har idag cirka 1 500 medlemmar. Föreningens klubbidé är att: Tillhandahålla simundervisning för alla. Ge alla som vill möjlighet att satsa på simning som sport. Hålla kvalité i all undervisning. Skapa klubbkänsla och social gemenskap. KBSS nyttjar motions- och undervisningsbassängen 36 timmar per vecka från måndag till söndag. För landträning nyttjas judosalen i störst möjliga utsträckning. Föreningen har tre heltidsanställda och 40 timanställda som motsvarar cirka fyra heltidstjänster. KBSS vision: Vi ska bli den smartaste simklubben i Sverige! Detta gör vi genom att alltid hålla oss i framkant när det gäller att tillgodose sig nya rön och forskning inom idrott och hälsa. Att aldrig vila på lagrarna utan alltid sträva framåt. Och att erbjuda en bred utbildning där alla får plats oavsett vilka mål man har med sin träning. Vi tror på teamwork för att nå våra mål och ställer alltid upp för varandra. Vi ska vara bland de 5 bästa föreningarna i Sverige på ungdomssidan år 2018! Övriga föreningar och företag De enda övriga föreningar som nyttjar Kungsbacka Simhall regelbundet är Swimcoachen (crawlkurs) och Team Snabbare AB (crawlkurs för triathlonutövare) som har varsin simbana under en morgontimme på lördagar. 3.3 Kundanalys 3.3.1 Vikten av kundperspektiv Många badanläggningar med höga besökssiffror har insett att de arbetar mot kunder, inte besökare eller gäster. Höga besökstal och återkommande kunder är ett självklart mål för alla sorters badanläggningar i Sverige. För att åstadkomma detta är det viktigt att verksamheten riktar fokus mot sina kunder. Det Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 17 (56) kan låta självklart men det är vanligt att de som driver anläggningar bygger upp sin verksamhet omkring sig själva och sina egna personer. Nöjda gäster En nöjd gäst är inte bara en återkommande gäst, utan en levande reklampelare för verksamheten. Dock höjs kraven från gästerna kontinuerligt efterhand som de vänjer sig vid en viss standard och servicenivå. Framgångsrika badanläggningar arbetar proaktivt och fortlöpande med hur upplevelsen kan förbättras. Konkurrerande verksamheter Alla verksamheter har konkurrens. Även om det bara finns en badanläggning på orten eller i regionen så finns det ändå konkurrens. Det finns faktiskt en hel del – andra fritidsaktiviteter, datorspel och stressade föräldrar som inte tycker sig hinna med är exempel på dessa. Framgångsrika badanläggningar arbetar aktivt med frågor som till exempel ”Vad ska locka potentiella kunder att besöka vår anläggning istället för att gå på bio, restaurang eller bara stanna hemma?”. 3.3.2 Besöksstatistik Det totala antalet besök under år 2014 på Kungsbacka Simhall var 176 154 enligt statistik från föreståndaren på Kungsbacka Simhall samt representant för Actic som driver gymmet på anläggningen. Besöksfördelning 2014 4 299 1 824 5 758 10 890 Gym, 25% Vuxen bad, 22% Barn/Ungdom bad, 15% 43 337 17 546 Föreningar (KBSS), 15% Pensionär bad, 10% Simskola, 6% 25 996 39 555 26 949 Diagram 4. Besöksfördelning 2014 Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Skolbad, 3% Vattengympa, 2% Babysim, 1% Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 18 (56) Gymgästerna är den största kundgruppen. Notera att de även har tillgång till badet. Vuxna badande är den näst största kundgruppen i Kungsbacka Simhall. Att vuxenbad är störst får ses som relativt naturligt, då detta utgör det största befolkningsunderlaget i kommunen samt att anläggningen, förutom vattenrutschbanan, har få attraktioner som vänder sig till barn och ungdomar. Antal badbesök Antal badbesök på Kungsbacka Simhall 2012-2014 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2012 2013 2014 Vuxenbad Barn-/ungdomsbad Föreningsbad Seniorbad Simskola Skolbad Vattengympa Babysim Diagram 5. Antal badbesök, per kategori, år 2012-2014 Antalet badbesök totalt (exklusive gymbesök) har gått från drygt 119 000 under år 2012, 116 500 under år 2013, till närmare 133 000 under år 2014. Detta är en nettoökning med 13 549 badgäster eller ca 11 %. År 2014 var således ett mycket bra år för Kungsbacka Simhall. Föreningarna, i praktiken KBSS, är den kundkategori som har haft överlägset starkast tillväxt den senaste treårsperioden, där antalet besök har gått från cirka 11 000 till 26 000, dvs. en ökning med 132 %. Simskolan har ökat med ca 38 % och antalet seniorbad har ökat med ca 35 %. Antalet deltagare i vattengymnastik har också ökat, med ca 26 %. Den största kategorin badbesökare, vuxna, har ökat med ca 5 % under perioden. Å andra sidan har antalet barn- & ungdomsbad minskat med ca 29 % under perioden. Även babysim, - 8 %, och skolbad, - 7 %, har minskat i omfattning. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 19 (56) Numerärt är det föreningsbaden som har haft störst ökning, plus 14 783 besök. Därefter seniorbad, plus 4 571 besök. Barn- och ungdomsbad har störst minskning, minus 10 820 besök. Övriga numerära förändringar är relativt små. Antal besök i Fjärås Simhall Kommunens andra inomhusbad är Fjärås simhall i den östra delen av kommunen. Besökstalen för denna anläggning måste också tas med i analysen. Under år 2014 hade Fjärås simhall 64 359 besök. Detta var en nedgång från föregående år, men anläggningen har ändå en positiv besökstrend som åskådliggörs i föreståndarens besöksstatistik nedan: Antal unika passager per år 2014 2013 2012 2011 2010 64 359 67 004 60 147 53 768 38 789 I besökstalet ingår gymgäster. Liksom i Kungsbacka drivs gymmet av Actic. Antalet gymgäster har uppskattats till cirka hälften av besökarna utifrån uppgifter från representant för Actic. Antal badbesök per kommuninvånare Ett användbart nyckeltal vid analys av en kommunal bad- och friskvårdsanläggning är antal badbesök per kommuninvånare och år. Nyckeltalet ger en indikation på nyttjandet i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och ger beräkningsunderlag för verksamhetens framtida intäkter om befolkningsstorleken ändras. Framförallt ger det i jämförelse med andra liknande badanläggningar en indikation på anläggningens relativa popularitet och eventuella outnyttjade potential. En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare under ett år medan ett modernt upplevelsebad har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. Det finns avvikelser från dessa siffror men de har en hög grad av giltighet. Det totala antalet badbesök på Kungsbacka Simhall och Fjärås Simhall var ca 165 000 under år 2014. Med en befolkning på ca 78 000 i kommunen ger det ett nyckeltal på 2,1 besök per kommuninvånare och år. Det får anses vara en normal siffra, men med potential till förbättring. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 3.3.3 Rev Projektnr. Sidnr 15011 20 (56) Besöksanalys Invånarna i Kungsbacka kommun är spridda med tonvikt på kustnära samhällen. I motsats till många andra kommuner bor inte majoriteten invånare på huvudorten. Många pendlar till Göteborg. Pendlare med arbetsplats i Göteborg är i någon omfattning benägna att oftare besöka badanläggningar i Göteborg, men också Åby Simhall i Mölndal, på vägen till och från arbetsplatsen. Detta faktum påverkar också benägenheten att besöka en ny badanläggning i Kungsbacka. Det som är nytt är alltid attraktivt, men vi kan inte förvänta oss lika goda besökssiffror i längden som i en kommun där befolkningen är koncentrerat bosatt på huvudorten. 3.4 Dimensionerande besöksunderlag 3.4.1 Upptagningsområde Direktivet till utredningen har varit att den planerade badanläggningen främst skall tillgodose behovet från den egna kommunen. Med hänsyn till detta och att mycket händer inom närliggande kommuner när det gäller utveckling av badanläggningar samt att Kungsbacka kommun har en stor andel pendlare har en uppskattning av antalet badbesök gjorts. Områden i kommunen framgår av karta under kapitel Nulägesanlys. 3.4.2 Styrande faktorer för besökstal Styrande för hur många besökare en badanläggning har och kan få är ett antal olika faktorer. Dels är det beroende av anläggningens innehåll, vad den kan erbjuda sin besökare och dels beroende av hur många människor, innevånare, det finns och planeras finnas inom upptagningsområdet. Med ett bredare innehåll får vi ett högre besökstal på samma sätt som vi får fler besökare ju fler innevånare som finns i närområdet. Även konkurrensen från närliggande anläggningar måste vägas in i bedömningen. Antalet besökare till en badanläggning är också en viktig mätare av hur anläggningen fungerar. Dels för att målsättningen ju som regel med en offentlig anläggning är att nå så många som möjligt av kommunens invånare och dels för att anläggningens intäkter står i direkt proportion till antalet besökare. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 3.4.3 Rev Projektnr. Sidnr 15011 21 (56) Uppskattat antal kommuninvånare år 2040 Kungsbacka kommun är en kommun som växer. År 2030 beräknas befolkningen uppgå till 92 000 invånare. Önskemål från kommunen är att utifrån den beräknade tillväxten uppskatta fortsatt tillväxt och dimensionera framtida badanläggning så att den klarar ta emot kommunens besökare år 2040. Med fortsatt tillväxt på ca 0,95 % skulle då antalet invånare vara ca 100 000. Vi bedömer också att den nya anläggningen i Kungsbacka kommun kommer att attrahera besökare utifrån kommunen men att dessa besök uppvägs av Kungsbackas egna invånare som besöker badanläggningar i andra kommuner. 3.4.4 Besöksunderlag Om vi utgår från att vi skapar en bra anläggning med ett utbud som attraherar alla besöksgrupper men utan att satsa på ett så kallat äventyrsbad, så borde besöksfrekvensen ligga på strax över 3 besök per invånare och år i närområdet och strax under i de områden som har lite lägre till anläggningen. Se nedanstående tabell. Med stöd av ovanstående resonemang gör vi bedömningen att en badanläggningar i Kungsbacka kommun bör kunna locka 3,26 badbesök/invånare och år. Detta betyder ca 326 000 bad/år för hela kommunen. Ca 32 200 av dessa besök avser idag Fjärås simhall. Vi har antagit att antalet årsbesökare till Fjärås Simhall även i framtiden kommer att ligga kvar och inte öka nämnvärt. Detta betyder att en ny badanläggning i Kungsbacka stad bör dimensioneras för ca 300 000 årsbesökare. Med ett öppethållande på ca 360 dagar per år ger det ett genomsnitt på drygt 800 badbesökare per dag. Till detta skall läggas besök till gym. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 22 (56) Ny badanläggning i Kungsbacka Besöksunderlag - Kungsbacka kommun 2013-12-31 kommun invånare avstånd till Kungsbacka besöksfrekvens besökare/ dag besökare (360 d) st km besök/år/inv st st 12 514 0 3,5 43 799 122 Vallda 8 450 6 3,5 29 575 82 Älvsåker 3 584 7 3,5 12 544 35 Fjärås*/Förlanda 6 159 8-23 3,5 21 557 60 Onsala 13 997 10 3,5 48 990 136 Släp 11 782 12 2,5 29 455 82 6 390 15 3 19 170 53 Gällinge 719 16 3,5 2 517 7 Idala 354 24 3,5 1 239 3 Tölö 9 880 25 3,5 34 580 96 Landa 1 150 28 2,5 2 875 8 Frillesås 2 411 27 2,5 6 028 17 3,26 326 046 906 3,26 326 046 906 Kungsbacka/Hanhals Ölmevalla Summa invånare 2013-12-31 Kungsbacka kommun 77 390 Summa invånare 2014-12-31 78 219 Beräknad befolkningsökning 0,95% per år till 2040 100 000 prognos baserad på SCB fram till 2030 (92 000) Totala antalet bedömda besökare exklusive gymbesökare Tabell 4. Indikerande besöksunderlag Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 4. BEHOVSANALYS 4.1 Behov inom föreningar, vård och skola Projektnr. Sidnr 15011 23 (56) Intervjuer har genomförts av beställaren med företrädare för föreningar, vård och skola utifrån följande frågeställningar: 4.1.1 Kungsbacka Simsällskap Intervju har genomförts med Petter Larsson, klubbchef Kungsbacka Simsällskap. KBSS har som målsättning att bli stor simklubb nationellt. Under de senaste fem åren har simskoleverksamheten ökat från 380 till 1 000 barn. Efterfrågan är ännu större, men för att bibehålla en hög kvalité på undervisningen är nuvarande antal maximalt. Dagens anläggning uppfyller verksamhetens kriterier, men bristen på bassängyta begränsar möjligheterna till utveckling. Ytterligare bassängyta skulle möjliggöra nya verksamhetsområden såsom babysim, minisim, konstsim, vattenpolo m.m. Ett önskemål är att i framtiden exempelvis bedriva ett ”simfritids” för barn. Bassängytan för nuvarande träningsgrupper är tillräcklig, men om ett par år så kommer nuvarande kapacitet inte räcka till. En längre bassäng, exempelvis 50 x 25,5m, skulle skapa bättre möjligheter ur ett fysiologiskt och träningsperspektiv. KBSS har även önskemål om bättre möjligheter att arrangera tävlingar. För att arrangera tävling krävs läktare. Föreningen är dock inte i behov av en fast läktare. Föreningen är även i behov av landträningsyta, då detta är en del av träningen inför varje simpass. Beträffande cafeterian så upplevs den som undanskymd i dagsläget. Fördelen är att den inte stör verksamheten, men nackdelen är att många föräldrar vill kunna se sina barn när de utövar sina verksamheter. KBSS hade gärna sett att föräldrar hade fått en bättre överblick från cafeterian, då de inte kan vara vid bassängkanten när verksamheten bedrivs. Nuvarande förrådsutrymme är inte tillräckligt och inför framtiden önskas mer. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 4.1.2 Rev Projektnr. Sidnr 15011 24 (56) Kungsbacka kommuns skolor Intervju har genomförts med Peter Hornebrant, samordnare av Kungsbacka kommuns skolbad. Skolsim kan delas in två delar; simundervisning och övriga skolbad; den senare kategorin avser simträning och rekreationsbad. Simundervisning genomförs i Kungsbacka Simhall och Fjärås Simhall. Samtliga elever i årskurs två erhåller simundervisning. Detta omfattar 1 100 – 1 200 elever per läsår. Simundervisningen genomförs en gång per vecka under tio veckor per grupp om maximalt 25 elever. Med tre perioder om tio veckor får alla andraklassare möjlighet till simundervisning. Nytillkomna äldre elever och elever som inte lyckats lära sig simma i andra klass läggs till ordinarie grupper. De övriga skolklasserna får två tillfällen om året till simträning och rekreationsbad. I nuläget räcker tiderna till för skolbad i Kungsbacka Simhall och Fjärås Simhall. Det är dock alltid lite pusslande för att få det att fungera. Det finns ingen indikation på någon förändring av antalet skolelever framöver. SCB’s prognos visar också att kategorin barn och ungdom beräknas öka, men i betydligt mindre skala än de andra kategorierna vuxna och seniorer. Skolornas behov är främst tillgång till undervisningsbassäng och minst två simbanor i motionsbassäng under varje besökstillfälle. Skolans behov i övrigt är avser främst omklädningsrum. Dels är det önskvärt att inte blanda skolelever med allmänhet då eleverna kan verka störande för de som söker avkoppling i simhallen. Det finns också behov av enskilda omklädningsbås och duschbås. 4.1.3 Region Halland Vi har intervjuat Lena-Britt Sjöholm, Avdelningschef på Hälsa och rehabilitering i Kungsbacka. Landstingets bassängverksamhet i Kungsbacka hanteras i en terapibassäng på Kungsbacka Vårdcentral. Bassängen är ca 20 år gammal och har måtten ca 10 x 5 meter med ett djup som varierar från 0,5 meter till 1,3 meter. Förra sommaren renoverades vattenreningsanläggningen och ventilationsanläggningen. I sommar ska renoveringen fullföljas med nytt kakel i bassängen och renovering av omklädningsrum. I nuläget bedöms 50 % av bassängverksamheten bestå av egen verksamhet och den andra halvan av uthyrning. I den egna verksamheten ingår också tidigare patienter som kan fortsätta sin Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 25 (56) rehabiliteringsträning i bassäng efter köp av klippkort. Uthyrning görs till patientföreningar, särskola och för rehab. Bassängen finns tillgänglig måndag-fredag, inte helgdagar, och används i full utsträckning under dessa dagar. Om de behöver fler tider för den egna verksamheten har de möjlighet att minska mängden uthyrningar. Därmed är det inte så särskilt viktigt hur kommunen utformar sin nya badanläggning, även om de ser positivt på en eventuell varmbassäng med handikappanpassning. 4.1.4 Capio Husläkarna Vi har intervjuat Anna Hedén Rosengren, verksamhetschef för Husläkarna i Kungsbacka, och Maria Magnild, verksamhetschef för Husläkarna i Vallda. Husläkarna har efter många års försök fått en timmes tid på onsdagar 16-17 i terapibassängen på Kungsbacka Vårdcentral. De har behov av 2-3 timmar per vecka. Behovet är egentligen betydligt större, men beroende på patientersättningsmodellen är det svårt att få lönsamhet annat än att om bassängen blir fylld (tio patienter) med tanke på främst transport och journalskrivningar. De tror att efterfrågan på vattengymnastik och andra behandlingsformer i bassäng kommer att öka i framtiden, i synnerhet för patientgrupper som behöver samordnade insatser på både fysiska och psykiska områden. 4.2 Allmänhetens behov Allmänhetens önskemål har uppskattats utifrån statistik och intervju med föreståndaren på Kungsbacka Simhall. En ny badanläggning bör utformas för invånarna i Kungsbacka Kommun. Även om det kommer besökare från andra kommunen så är inte de den primära målgruppen. Anläggningen bör också utformas så att det finns något för alla oavsett ålder och kön. 4.2.1 Motionssim Bra möjligheter till motionssim är bland de viktigaste behoven för besökare. Intresset för motionssim har ökat under de senaste åren. Många vuxna tilltalas av den skonsamma träningen som motionssim innebär. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 26 (56) Svenskarnas träningsintresse har också ökat de senaste åren och trenden ser ut att fortsätta. Deltagandet i lopp som ingår i en Svensk Klassiker, swim-runs (tävlingar som kombinerar löpning och simning om vartannat), triathlon och simtävlingar i öppet vatten ökar för varje år som går. Det svenska klimatet gör det svårt att simträna utomhus året runt och därför söker sig numera även den gruppen till badhus och simhallar. Kungsbacka Simhalls föreståndare menar att motionssimmarna idag har svårt att få tillräcklig plats då andra aktiviteter som skolsim och föreningssim konkurrerar om simbanorna. Befolkningsprognosen från SCB visar att antalet invånare i Kungsbacka kommun kommer att öka. Befolkningsökningen och det ökade intresset för simning som motionsform gör att allmänhetens behov av simbanor därmed också kommer att öka i framtiden. Kungsbacka simhall har åtta simbanor i 25-metersbassängen. Fjärås simhall har sex simbanor i 25metersbassäng som vi i denna studie förutsätter kommer att finnas kvar i framtiden. För att skapa förståelse över vilken kapacitet som finns för motionssim presenteras nedan en jämförelse mellan Kungsbacka kommuns kapacitet och sex andra kommuner med ungefär samma storlek. Det som jämförs är antal kommuninvånare (2014-12-31) per 25-meters simbana. Alla inomhusbassänger i kommunerna har medräknats och andra banlängder har omräknats till motsvarande 25 meter. Kommuninvånare per simbana 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Diagram 6. Jämförelse av antal kommuninvånare per 25-meters simbana Jämförelsen visar att av de jämförda kommunerna har Kristianstads kommun störst behov av fler simbanor. Där pågår en utredning om ny badanläggning som kommer att resultera i fler simbanor. Jönköping, Norrköping och Linköping anser sig också vara i behov av mer bassängyta. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 27 (56) Värdet för Kungsbacka kommun är strax under medelvärdet vilket tyder på att det i nuläget bara finns ett mindre ouppfyllt behov av tillgång till simyta i kommunen. I diagrammet har vi även med situationen år 2040 för Kungsbacka enligt befolkningsprognos, se sidan 19. Vi anser att Västerås kommun har en nivå på motionssimmöjligheter som kan tjäna som lagom riktmärke. För att år 2040 hamna på samma nivå som Västerås kommun behövs ytterligare sex simbanor. När en badanläggning byggs genererar detta ökade besökssiffror åtminstone under de första åren. Det är därför viktigt att dimensionera bassängytan för att kunna hantera fler besökare. Om personer som aldrig tidigare tränat simning besöker anläggningen och inte får en positiv upplevelse finns en stor risk att de väljer bort simning i framtiden. 4.2.2 Simhopp Oftast har denna funktion inordnats i simbassängen som då gjorts djupare i den ena ändan. Denna lösning har ytterligare ökat på de motsättningar som funnits mellan olika nyttjare av bassängen då man måste stänga av eller i alla fall korta simbanorna för att kunna använda hopptorn och sviktar. Måtten på hoppbassängen är avhängigt antal hopplatser och höjder, oftast brukar man ha en stycken 1 m svikt och en 3 m trampolin men andra varianter är inte ovanliga. Inga önskemål om möjlighet till simhopp har angetts i Behovsinventeringen. 4.2.3 Simundervisning I och med Sveriges geografiska utformning, med långa kuster och många sjöar, finns det ett stort behov av att invånarna kan simma. Att vara simkunnig är den första hjälpen för att undvika drunkningsolyckor. Enligt statistik från Svenska Livräddningssällskapet (SLS) omkommer cirka 100 individer varje år. Enligt Skolverkets senaste läroplan Lgr 112 skall barn och ungdomar lära sig simma under grundskolan. Enligt skollagen är det skolorna som är skyldiga att skapa möjligheter för elever att nå sina kunskapskrav och ge stöd åt dem som inte gör det. I Kungsbackas kommun finns idag cirka 11 000 barn i grundskoleåldern, 6-15 år. I nuläget finns det ingen uppenbar brist då alla skolelever får möjlighet till skolsim i normal omfattning. Det finns också möjlighet att nyttja undervisningsbassängen effektivare, men då får allmänheten färre tider. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 28 (56) Enligt befolkningsprognos från SCB kommer antalet barn i åldern 0-19 år öka med cirka åtta procent till år 2030. I och med antalet barn förväntas stiga dras slutsatsen att behov av bassängtider för simundervisning kommer att öka. Simklubben KBSS kan idag inte ta in fler barn till sina simskolor. Sammanlagt är slutsatsen att behovet av simundervisning i framtiden inte kommer att kunna tillfredsställas fullt ut med nuvarande bassänger i Kungsbacka kommun. Undervisningsbassänger har ofta haft måtten 6 x 12,5 m och utfördes tidigare ofta med en så kallad simlärargång utefter en sida. Under senare år har undervisningsbassängen utvecklats till att bli något som ibland kallas ”multibassäng”, ”kombibassäng” eller ”aktivitetsbassäng”. De utförs numera nästan alltid med en höjoch sänkbar mellanbotten som gör att man kan variera vattendjupet mellan 0 och ner till 2,5 meter. Detta ihop med möjligheten att variera vattentemperaturen gör att de kan användas till många olika behov som t ex vuxensimskola (som har blivit en vanligt förekommande verksamhet), simskola, vattengympa, babysim, minisim. 4.2.4 Småbarnsbad En badanläggning som främjar besök från familjer bör ha attraktioner som lockar denna grupp av besökare. Vanligtvis får barn i åldern 0-6 år vistas i småbarnsbaden. Att göra något för de allra minsta barnen brukar få mycket positiva reaktioner bland besökare. Samtidigt får barnen vid tidig ålder vattenvana genom att utforska vatten och dess möjligheter. Genom att attrahera nyblivna föräldrar och deras barn ges goda förutsättningar för ett livslångt badande. Ett småbarnsbad bör vara utformad med interaktiva leksaker som kanal med fördämningsmöjligheter, vattenkanoner och liknande. Ofta bygger man bassängen i två eller tre avdelningar med olika vattendjup för att det ska passa alla barn från 0 till 6 år. Se även under stycket Familjebad. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 4.2.5 Rev Projektnr. Sidnr 15011 29 (56) Rehabiliteringsbad I rehab bassäng bedrivs aktiviteter som betraktas som rehaboch habiliteringsbad. Dessa aktiviteter kan vara allt från att arbeta med en sjukgymnast på sina motoriska funktioner i låg belastning, ett träningspass vattengympa lett av en instruktör till en person som själv tränar utefter ett träningsprogram. Vattentemperaturen hålls på 32-34 grader vilket är en bra temperatur för rehab- och habiliteringsbad. Behovet av rehabiliteringsbassäng kommer att öka då Landstinget inte har möjlighet att hyra ut terapibassängen på Kungsbacka Vårdcentral till alla de grupper som har behov av detta. Det är främst grupper med kroniska besvär eller behov av fortsatt träning efter genomgången behandling. Även bland andra grupper utan koppling till vårdsektorn ökar behovet av träning i varmbassäng. 4.2.6 Vattengympa/vattenaerobics Kungsbackas kommun har en åldrande befolkning. De generationer som börjar gå i pension var de första att bedriva regelbunden motionsträning. Det är högst troligt att dessa personer kommer att fortsätta att motionera regelbundet. Då vattenträning (främst simning och vattengymnastik) är skonsamt mot leder kommer behovet av träningstider för vattengymnastik att öka. Vattengympan förutsätter att deltagarna bottnar och kan stå på botten, en lutande botten ger därför möjlighet till individuell anpassning och verksamheten bedrivs därför ofta i simbassängens grundare halva. Vattenaerobics däremot förutsätter djupt vatten då träningen sker med flytbälte och denna verksamhet sker därför ofta i simbassängens djupare halva. Båda verksamheterna kan med fördel bedrivas i en undervisningsbassäng med varierbart djup förutsatt att vattentemperaturen kan hållas nere, åtminstone under 30°. 4.2.7 Familjebad/aktivitetsbad Ett familjebad kan definieras som nöjesbad för alla åldrar, men ger också vattenvana för mindre barn. Här finns en stor varmbassäng med olika attraktioner som vattenmassage, fontän, vattenfall etc. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 30 (56) I egna mindre bassänger i anslutning finns t.ex. klättervägg, lekskepp, småbarnsbad och bubbelpool. Här ska finnas möjlighet till aktiviteter som fördämningar för de yngsta och vattenschack för de äldsta. Kungsbacka kommun saknar idag ett familjebad. Allt fler större kommuner, i storlek med Kungsbacka, runt om i Sverige bygger någon form av familjebad, äventyrsbad eller upplevelsebad för att kunna erbjuda fler upplevelser till sina invånare. Samtidigt kan en satsning på ett familjebad vara en del av en strategi för kommunens besöksnäring och generera större intäkter till regionen genom att lokal handel påverkas positivt. Ett väl utfört modernt bad kan skapa goda förutsättningar för att locka till sig turister, dels på egen kraft eller genom att ingå strategiska samarbeten med andra aktörer inom upplevelseindustrin, som är verksamma i regionen. Det ger också större möjligheter att attrahera företag att etablera sig i kommunen och personer att flytta dit. Benämningen familjebad kan innehålla många olika bassänger och attraktioner. Namnet antyder att här skall finnas bassänger som fungerar för olika åldrar, hela familjen skall kunna samlas här. Antalet och typen av bassänger och attraktioner påverkar den sammanlagda attraktionskraften. Ambitionen brukar vara att skapa olika attraktioner med inriktning på olika åldersgrupper. Vissa av dessa attraktioner tar större plats än andra, så är det t ex med en vågbassäng som trots att den brukar vara väldigt populär ofta väljs bort av ekonomiska skäl då den kräver vissa minimimått för att fungera. 4.2.8 Bubbelbad Bubbelbad är alltid populärt för alla åldrar. I och med att det redan finns en bubbelpool i Kungsbacka simhall är det svårt att föreslå en ny badanläggning utan bubbelpool. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 31 (56) Det som bör beaktas är att bubbelpoolen är högljudd och därför inte hör hemma på en relaxavdelning, förutom om den förläggs utomhus. Ofta placeras bubbelpoolen i motionsbassängrummet, men en bättre plats är i ett familjebad. 4.2.9 Babysim Behovet av babysim ökar. Många föräldrar ser detta som en magisk upplevelse och barnen får en återkoppling till den första tiden i livmodern. Aktiviteten utövas lämpligen i samma bassäng som rehabiliteringsbad och vattengymnastik. Det är en verksamhet som vänder sig till barn i åldern mellan 3 månader och 2 år tillsammans med deras föräldrar. Lokalbehovet är en varm bassäng, minst 34°, och en lugn miljö. I nästan alla fall är det en undervisningsbassäng som används för verksamheten. 4.2.10 Minisim Är den direkta fortsättningen på babysimmet och vänder sig till barn i åldern 2 – 5 år. Även här vill man ha en bassäng med varmt vatten, minst 34°, och en lugn miljö. Undervisningsbassängen är den naturliga platsen för verksamheten. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 32 (56) 4.2.11 Relaxbad På samma sätt som många svenska kommuner bygger aktivitetsbad är det en rådande trend att även bygga relaxavdelningar. Detta för att skapa en komplett badanläggning med något som attraherar alla åldrar och preferenser. En relaxavdelning definieras av att den innehåller varma bad, kallbad och olika typer av bastur. Dessutom måste det finnas möjligheter till avkoppling i vilstolar eller liknande. Här finns normalt inga behandlingar, detta tillhandahålls istället av spa. Att besöka en relaxavdelning är ett bra sätt att ta hand om kropp och själ i dagens stressade samhälle. Forskare menar att svenskar måste lära sig att varva ner, annars är risken att fler och fler blir utbrända. Genom att erbjuda sina invånare en plats för avslappning bidras det till att öka folkhälsan i kommunen. Bland besökare på svenska badanläggningar är en relaxavdelning ett mycket uppskattat inslag. Relaxbad kan erbjudas både inomhus, utomhus och i stugor på området. Detta ger tillsammans en fantastisk vuxenmiljö utan att vare sig investeringen eller driftkostnaden är skyhög. Tvärtom är detta den avdelning som ger störst möjligheter till intäkter om den sköts rätt. Ofta tar det tid innan besökarna hittar till en relaxavdelning och efterfrågan inom upptagningsområdet är ofta relativt låg i början. Men det har visat sig att de anläggningar som strategiskt arbetar med att marknadsföra sin relaxavdelning sedan får ett högt besökstal där. Det är fördelaktigt med direkt access till relaxavdelningen från separata omklädningsrum 4.2.12 SPA (behandlingar) Med en SPA-anläggning menar vi oftast att det finns möjlighet till olika kroppsbehandlingar, det kan vara massage, hudbehandlingar mm. I de nya baden finns denna funktion ofta i anslutning till relaxavdelningen och ofta även i drift av externa operatörer. Det finns inget uttalat behov av SPA del i Kungsbacka Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 33 (56) 4.2.13 Servering De nya baden med familjebad och relaxbad har medfört att gästerna/ besökarna vistas längre tid i anläggningen och då också efterfrågar möjligheten att äta och dricka under vistelsen i anläggningen Varje badanläggning med ett mål att vara en mötesplats för människor bör ha någon form av servering. Olika generationers badanläggningar har olika sorters serveringar. Bland tidiga generationers badanläggningar är det vanligt med ett enkelt café, utan eget kök. I senare generationers anläggningar har serveringarna i många fall utvecklats till att bli regelrätta restauranger. Vilken nivå av servering som bör väljas beror på hur den kan anses komplettera resterande utbud. Med en relaxavdelning blir det större efterfrågan på lagad mat. En väl fungerande servering är en viktig service för besökarna och en potentiellt viktig intäktskälla för anläggningen. En restaurang kan till och med utgöra ett dragplåster för anläggningen i sig. Exempel finns på anläggningar som lyckats få en god omsättning på restaurangen genom att profilera den särskilt. Arena Grosvad och Arena Skövde har O’Learys-restauranger med bowling inne på sina anläggningar. Det har definitivt skapat en extra attraktionskraft. Om serveringen inte ska hanteras som extern entreprenad är det fördelaktigt om den är lokaliserad i anslutning till receptionen för optimerad bemanning. Serveringen i en badanläggning bör om möjligt placeras så att man från samma kök (och med samma personal) kan serva såväl badande som icke badande och helst också direkt in på relaxavdelningen. Detta ställer krav på struktur och organisationen av planlösningen. 4.2.14 Gym och gruppträning Ett av Kungsbackas kommuns mål kring folkhälsa är att andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. En undersökning som genomfördes på uppdrag av Friskis & Svettis, som bland annat är etablerade i Kungsbacka, visar att svensken har börjat träna mer och mer. Nästan varannan svensk mellan 18 och 74 år tränar två gånger i veckan eller mer. I Kungsbackas kommun innebär det att mellan 25 000 och 30 000 invånare tränar minst två gånger varje vecka. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 34 (56) Samma undersökning listar svenskarnas mål med sin träning för år 2015. De tre viktigaste målen är att få bättre kondition (44 procent), att orka mer i vardagen (37 procent) och att bli starkare (32 procent). För att nå dessa olikartade mål är det en tydlig trend att träningen blir mer och mer varierad. De vanligaste träningsformerna är löpning, styrketräning och cykling, men inte långt efter kommer gruppträning inomhus som också är vanligare bland kvinnor än män. Olika personer väljer alltså olika träningsformer eller kombinationer av träningsformer. Om det finns ett gym och gruppträningsmöjligheter på en badanläggning kan många personers behov tillgodoses. Kombinationen bad och gym är uppskattat av många då det är möjligt att variera sin träning på en och samma plats. En undersökning som Scandinfo genomfört fokuserar på att de egenskaper som svenska folket anser är viktigast vid val av gym. Dessa är (utan inbördes ordning): • Läge • Prisvärde – vad en kund får för sina pengar • Renlighet • Säkerhet vad det gäller maskiner och utrustning • Öppettider • Service och bemötande I Scandinfos undersökning konstateras att ”det finns potential för gymbranschen att växa eftersom en stor del av svenska folket fortfarande inte tränar på gym”. Samtidigt konstaterar de också att det är många aktörer som slåss på den befintliga marknaden. Ett gym med gruppträningslokaler ger stora positiva ekonomiska effekter samtidigt som anläggningen blir mer komplett och därmed ökar attraktionskraften. Nästan alla badanläggningar har idag olika former av friskvårdsaktiviteter utöver själva badfunktionen. Oftast är det ett gym, styrketräningslokaler, som kan vara kompletterade med lokaler för spinning och aerobics. Vanligt är att de drivs i samarbete med en privat operatör. Och i så gott som samtliga anläggningar innebär lokaliseringen av gymmet till badanläggningen att badet är tillgängligt för gymbesökaren i samma entréavgift (på träningskortet). Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 35 (56) 4.2.15 Aerobics (gruppträning) Ledarledd gruppverksamhet som genomförs i del av friskvårdslokalerna. 4.2.16 Spinning I likhet med aerobics en ledarledd gruppverksamhet men där lokalen inte har samma behov av utrymme och ljus eftersom de tränande sitter på stationära cyklar. 4.3 Övriga krav och behov 4.3.1 Myndighetskrav Det enda myndighetskrav som finns avseende verksamhetens omfattning är att skolans lagkrav på simundervisning måste uppfyllas på något sätt. Om vi förutsätter att Kungsbackas kommun ska uppfylla lagkraven på simundervisning behöver det finnas en undervisningsbassäng och en motionsbassäng. Krav på tillgänglighet finns för funktionsnedsatta. Den nya tillgänglighetslagen gäller för alla offentliga anläggningar. Dessa frågor hanteras i projekteringsskedet av tillgänglighetskonsult och/eller kunniga arkitekter. Representanter för funktionsnedsatta bör få möjlighet att tycka till i detta skede för att tillfredsställa dessa gruppers önskemål. Utrustning för att hjälpa funktionsnedsatta måste finnas såväl i omklädningsrum, duschrum och bassängrum. Utformning av vattenrening och ventilation skall följa lagar och normer. Detta hanteras också normalt i projekteringsskedet. Funktionskrav kan hanteras i förstudieskedet. De krav eller önskemål som framkommit i undersökningen hittills är huvudsakligen fundamentala frågor som att vattentemperatur och lufttemperatur ska vara tillräckligt höga så att besökarna slipper frysa. Miljöförvaltningen ställer krav på att tillstånd finns och att lagen om egenkontroll följs. Detta är också fundamentala uppgifter som vi vet att Kungsbacka simhalls personal arbetar systematiskt med. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 36 (56) Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsmiljön skall vara utformad så att personalen inte ska behöva få hälsoproblem på arbetsplatsen. Den fuktiga miljön med höga lufttemperaturer i aktivitetsbad, på relaxavdelning, i undervisningsbassängrum och i varmbassängrum är svår att förändra utan att badgästerna blir lidande. Den lösning som normalt tillämpas är arbetsrotation så att personalen varvar arbetsuppgifter som badbevakning, receptionstjänst, simundervisning och städning. Krav på akustik finns också i norm. Detta hanteras likaså i projekteringsskedet av arkitekt med bistånd av akustiker. 4.3.2 Teknik och logistik Med ett elektroniskt entrésystem fås förutom god kontroll över antal gäster också möjlighet att utvidga systemet till att omfatta alla köp och betalningar på badanläggningen. Det gäller således köp av mat och dryck med elektroniskt chip inne på anläggningen samt betalning i automat vid utgången. Detta är system som är väl beprövade i utlandet, men först under senare år har införts i Sverige. Då vårt samhälle mer och mer blir kontantlöst bör det valda entrésystemet ha dessa funktioner. Eftersom det ofta är många som ska gå ut samtidigt vid stängningsdags är det ett bra system att komplettera kassan med betalningsautomat för att minska köer. Det blir allt vanligare med installation av drunkningslarm i framför allt motionsbassänger, men ibland även i undervisningsbassänger. Ett drunkningslarm får inte ersätta mänsklig övervakning utan ska ses som ett komplement för ökad säkerhet. De mest beprövade systemen kommer ifrån Frankrike där det är lag på att alla offentliga bassänger ska utrustas med drunkningslarm. En logistiskt effektiv anläggning innebär inte bara lägre byggkostnad och kortare sträckor för besökare att ta sig mellan t.ex. omklädningsrum och bassängrum utan ökar också personalens möjligheter till effektiv övervakning och mindre städning. Städfunktionerna bör tas med tidigt i projekteringsfasen för att tillse att städningen blir så effektiv som möjligt. Ventilation och vattenrening bör vara beprövade system men också maximalt energieffektiva. I Tyskland finns två offentliga badanläggningar byggda med passivhusteknik vilket minskar energikostnaderna med åtminstone en tredjedel. I Sverige är vi också långt framme. 4.3.3 Behov av faciliteter Större omklädningsrum med reglerbar temperatur i duschar och elektroniskt styrda omklädningsskåp får betraktas som behov och standard för en ny badanläggning. Till detta måste läggas till badhytter och duschhytter som blir allt viktigare att tillhandahålla på en ny badanläggning. Även Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 37 (56) gruppomklädningsrum/flexomklädningsrum med låsbara skåp, handikappomklädningsrum och gott om toaletter/RWC är behov som bör tillfredsställas. I motionsbassängrummet finns det behov av förråd, plats för stretching och läktare. De senare kan vara portabla så att de hyrs vid behov. Fasta läktare har fördelen att de kan användas som förrådsutrymmen undertill. En ny badanläggning kommer att få kraftigt ökade besökstal oavsett vad innehållet blir. Stora ytor för parkering med plats för personbilar, cyklar, bussar och plats för hämtning och lämning måste finnas. Även en busshållplats måste planeras in och kollektivtrafiken anpassas därefter. 4.3.4 Kravspecifikation simsporter Simning (motion, träning, tävling) Detta har varit den stora verksamheten i badanläggningar under de senaste dryga 50 åren, från början i bassänger med relativt små mått men idag alltid i en bassäng som är minst 25 m lång. En vanlig situation i våra badanläggningar är uppdelningen av denna bassäng i olika intressegrupper, några banor för simklubben, några för motionärerna och resterande för lek och rekreation. Ofta en situation som ger upphov till konflikter mellan de olika brukargrupperna. Fram till 2003 utfördes dessa bassänger med simbanor med en bredd på 2,0 meter men enligt de nya regler som är fastställda av Svenska Simförbundet för att möjliggöra simtävlingar, skall en simbassäng ha minst 8 banor med vardera en bredd av 2,5 meter. Bassängerna utförs ofta med ett vattendjup som går från 1,2 meter vid den grunda sidan till 1,9 meter vid den djupa. Start från startpallar kräver ett djup på minst 1,8 meter. Ett önskemål från aktiva simmare är dock ett större djup, t ex 2,2 meter anses som optimalt. Konstsim kräver en ytarea på minimum 12 x 20 meter (det är önskvärt med 20 x 25 meter) där djupet över ett fält på 12 x 12 meter ska vara minst 3,0 meter och resterande 12 x 8 meter ska ha ett djup på minst 1,70 meter. Temperaturen ska vara 26 grader C, +/- 1 gr C. Undervisningsbassänger I dessa bassänger skall behovet av simskola, babysim, minisim, rehabilitering, vattengympa täckas. En tillfredsställande bassäng för simskola, babysim och funktionshandikappade måste ha en längd på minst 12 ½ meter och en nominell bredd på 8 meter. Djupet bör vara från 0,9 meter till 1,6 meter och inte ha större stigning än 1:15. Det bör vara en gripkant eller infälld handledare längs den ena långsidan. Vattentemperaturen bör vara mellan 28 grader C och 34 grader C. Av hänsyn till de minsta eleverna i simskolan bör djupet kunna regleras så att det blir från 0,3 meter till 0,9 meter. Detta kan Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 38 (56) göras med hjälp av en höj- och sänkbar botten. För funktionshindrade är det bra om det längs ena långsidan finnas en rullstolsramp med handledare på bägge sidor. Som tillägg ska det vara trappor med handledare. Det ska också finnas en ”hiss”, lyftplatta, för att kunna ta funktionshindrade ner och upp ur bassängen. Vattengympan kräver en lägre temperatur 27-28 grader C. Krav för vattenpolo (tävling) Spelplanen för vattenpolo ska vara 30 meter mellan mållinjerna för herrar och 25 meter för damer. Bredden ska vara 20 meter. Vattendjupet ska genomgående vara minst 1,8 meter men helst 2,0 meter. I Sverige kan dispens ges för nationellt spel så att även herrar spelar på en spelplan som är 25 meter lång. Temperaturen på vattnet ska vara mellan 24 grader C och 26 grader C. Läktare (tävling) Enligt samma regler som definierar antalet banor och deras mått ställs också olika krav på hur många läktarplatser som måste finnas för olika nivåer på tävlingar. Detta är en fråga som stöts och blöts i många projekt då läktarplatser i princip kostar lika mycket som bassängrumsytan men inte används mer än några gånger per år. I Kungsbacka har man inte som ambition att förlägga SM varken för kort- eller långbana. Däremot har man önskemål om att bedriva begränsad tävlingsverksamhet varför vi här föreslår plats för ca 500 åskådare. Då tävlingsverksamheten inte berör många av årets dagar så antas här läktare i form av mobila läktare som hyrs in för tävlingstillfället. Simförbundet har följande anvisningar för läktarkapacitet: Tävling Antal Publik Antal Aktiva/tränare SM/JSM (50 m) 2000 500 8 SM (25 m) 1000 300 8 JSM (25 m) 500 300 8 Sum-Sim (50 m) 1500 400 8 Sum-Sim (25 m) 800 300 8 300-1000 300 8 Grand Prix (50 m) Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Antal banor Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 4.3.5 Rev Projektnr. Sidnr 15011 39 (56) Åldersgruppers behov Om vi med utgångspunkt från de ovan beskrivna verksamheterna gör en uppställning där vi ser exempel på vilka delar som kan appellera till olika åldersgrupper så skulle det kunna se ut enligt följande; För de yngsta; Småbarnspool, Familjebad Undervisningsbassäng för babysim För barnen; Småbarnspool, Familjebad Undervisningsbassäng För de större barnen; Upplevelsebad, Familjebad Vattenrutschkanor, Familjebad Simbassäng, lekredskap, träning (idrottsutövande) Hoppbassäng För ungdomar; Simbassäng, lekredskap, träning, tävling Upplevelsebad, Familjebad Vattenrutschkanor, Familjebad Hoppbassäng Motion/styrketräning För familjen; Upplevelsebad, Familjebad Vattenrutschkanor Motionssimning För föreningslivet; Tränings-tävlingsbassäng Hoppbassäng Undervisningsbassäng För- och eftersimningsbassäng Motion/styrketräning För de vuxna; Motions-träningsbassäng Rehab-bassäng Relax-wellness (bastu, bubbelpool, varmpool,utomhus relax) Motion/styrketräning Med utgångspunkt från denna beskrivning av tänkbara funktioner i en framtida badanläggning är bifogat ett förslag till lokalprogram (se bilaga 1). Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 40 (56) 5. BESKRIVNING AV FÖRSLAG 5.1 Rumsfunktionsprogram för en ny badanläggning i Kungsbacka I detta avsnitt skall vi kommentera/motivera några av de ställningstaganden som är gjorda vid utformningen av rumsfunktionsprogrammet för en ny badanläggning. Rumsfunktionsprogrammet är strukturerat så att de beskriver ett antal olika grupper av lokaler efter deras funktion. Dessa är entré, omklädning, badgalleri, familjebad, motions/tränings/tävlingsbad, undervisningsbad, relaxavdelning, friskvårdslokaler, personallokaler samt teknikutrymmen. I den följande texten kommenteras dessa olika delar. Entré Består av utrymmen som på ett eller annat sätt är förknippade med entréfunktionen. Foajén är här det största rummet och är dimensionerat för att kunna rymma ca 100 personer motsvarande tre skolklasser. Andra utrymmen är här kassa/reception, ”backoffice”, kök för restaurang, toaletter och förråd för entréfunktionen. Sammantaget uppgår programytan för denna del till ca 460 m². Omklädning Är dimensionerad för drygt 800 besökare per dag med plats för minst 600 platser i klädskåp. Vi har föreslagit att omklädningen struktureras med lite större omklädningsrum för damer och herrar och däremellan s.k. flexomklädningsrum som kan kopplas endera till dam- eller herravdelningen. Inom denna lokalgrupp finns också duschrum och allmänna bastur samt toaletter. Duschrummen är planerade med vardera 10 duschplaster på dam- respektive herravdelningarna. Programytan uppgår till ca 660 m². Tävlings/tränings/motionsbad En het fråga är frågan om längden på simbassängen. De lokala simklubbarna önskar med stöd från Svenska Simförbundet i stort sett i varje nytt projekt att bassängen skall vara 50 meter lång. Det betyder att bassängrummet blir minst dubbelt så stort i förhållande till en 25 M bassäng och därmed också dubbelt så dyrt utan att antalet besökare fördubblas eller att intäkterna ökas i motsvarande grad. Ofta Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 41 (56) innebär det att om det då skall bli en 50 meter lång bassäng krävs att projektet har en uttalad målsättning att stötta simsporten och föreningslivet. Som vi redan beskrivit finns i Kungsbacka en uttalad önskan om att satsa på föreningslivet, man vill ha två 25 meters bassänger som vid behov kan kopplas samman till en 50 meters bassäng. Bassängen kan vara delbar genom en så kallad ”bulkhead”, bassängmellanvägg. Denna förläggs så att en del av bassängen blir exakt 25 meter lång och den andra får måttet ca 23 meter. Vid en 10 banors bassäng får man en bassängbredd på 25 meter och då kan motionssimma så att säga simma på bassängens bredd. Snitt genom en variant på 50 M bassäng. I vissa projekt har man valt att ha två mellanväggar i bassängen så att bassänglängden vid delad bassäng alltid blir 25 meter. Detta innebär att man tillskapar sig 8 nya 25 metersbanor i kommunen. Behovet för allmänhetens motionssim enligt kapitel 3.2.1 Motionssim är framräknat till 6 banor. Dessvärre kan man då inte använda sig av bassängbreddens mått till motionssim utan i så fall kan man lösa det med en ytterligare mellanvägg. Ett annat önskemål har varit att den ena delen av 50 M bassängen skall ha en höj- och sänkbar botten. Detta för att kunna få till stånd t ex vattengympa och också för att bassängen skall kunna vara tillgänglig för ett större antal besökare. En höj- och sänkbar botten på en sådan stor yta är en stor investering som bör ses i sammanhang med hela utbudet, se undervisningsbassänger. Till detta skall läggas att alla tekniska möjligheter också skall handhas av personal. Här finns alternativ; att anpassa bassängdjupet i den ena delen av bassängen som inte skall användas för tävlingssim med en lutande botten från 1,2 till 2,0 meter. Utifrån detta resonemang kommer vi i följande rumsfunktionsprogram räkna med en delbar 50 M bassäng, 8 banor. Denna kan sedan tjäna som jämförelse vid eventuell framtagning av alternativ. Här finns även plats för läktare för 500 personer, förråd, städ och toaletter. Sammantaget omfattande en yta på ca 2 380 m². Undervisningsbad Önskemål som framkommit i tidigare utredning är två, vad vi här kallar undervisningsbassänger med måtten 16 x12 meter. Den ena med fast botten och den andra med höj- och sänkbar botten. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 42 (56) Då konkurrensen med andra aktiviteter minskar genom att det kommer att finnas så många andra olika bassänger samt enligt ovan med hänsyn till önskemål om ytterligare vattenyta gör vi bedömningen att måtten på dessa bassänger kan göras mindre. Detta bl a om valet hamnar på en delbar 50metersbassäng i slutänden. Två stycken bassänger med måtten 8x12,5 meter respektive 12x16,67 bör täcka behovet för simskola, babysim, vattengympa och rehab. Vattengympan bör dessutom vara möjlig att genomföra i den stora motions- och träningsbassängen. Om dessa båda utformas med höj- och sänkbar botten från 0-2,1 m blir dessa bassänger fullt flexibla till mångsidig användning. Med separerat vattenreningssystem kan dessa dessutom vara flexibla i temperaturer, även om det inte är möjligt att växla temperatur med korta intervaller. En bassäng med måtten 12 x 16,67 m innebär att tre längder blir 50 m. Djupet föreslås vara varierbart mellan 0 och 2,1 m. Vattentemperaturen föreslås också kunna varieras mellan 30 och 34°C. Bassängrummet skall kunna skiljas av och göras insynsskyddat för att kunna fungera för olika behov. I anslutning till bassängrummet skall finnas simlärarrum, RWC och förråd. Denna del omfattar ca 480 m². Den andra bassängen med måtten 8 x12,5. Djupet föreslås vara varierbart mellan 0 och 2,1 m. Vattentemperaturen föreslås också kunna varieras mellan 27-28°C och 34°C. I anslutning till bassängrummet skall finnas simlärarrum, RWC och förråd. Denna del omfattar ca 385 m². Familjebad, rekreationsbad Vi föreslår att detta rum skall omfatta, småbarnspool med liten rutschkana och vattenlek med vattensprut s.k. spraygrounds, vattenpist, strömkanal, varmpool, klättervägg samt vattenrutschkanor, vattenfall mm. Beträffande rutschkanorna så förslår vi två olika, en för enskild åkning med interaktiva funktioner i kanan, en bred med möjlighet att åka tillsammans, med eller utan åkringar. Rutschkanorna föreslår vi skall starta och landa i rum avskilda från själva familjebadet. På så sätt undviks ljudliga störningar och fuktpåverkan på den stora volymen. Ytan för familjebadet uppgår i lokalprogrammet till ca 500 m². Friskvård, gym. Denna del tenderar att bli allt större i de nya anläggningarna. Här har vi föreslagit en sammanlagd yta på ca 1280 m² fördelat på en delbar aktivitetssal för gruppmotion, ett spinningrum och styrketräningsrum. Relaxavdelning I enlighet med vad som beskrivits tidigare i texten om relaxavdelningen innehåll och omfattning föreslår vi att den skall omfatta följande funktioner; separat omklädning för avdelningen, relaxrum med pool(er), upplevelseduschar, bastur av olika storlek och karaktärer, ångbad, serveringsmöjlighet, rum för avkoppling och vila, utedel med friliggande bastustuga och utomhuspool. Totalt omfattande ca 400 m², exklusive uterelax. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 43 (56) Personallokaler Omfattar kontor för badets administration, förråd, omklädningsrum dam och herr för personalen samt pausrum. Sammanlagt uppgående till en yta av ca 180 m². Teknik och övrigt För att badet skall fungera krävs en mängd olika utrymmen förknippade med driften. Framför allt är det utrymmen för vattenrening och ventilation men därutöver bland annat värmecentral, soprum, tvättstuga mm. Sammanlagd programyta för dessa lokaler uppgår till ca 3 550 m². Denna yta är väldigt osäker i detta skede eftersom omfattningen till stor del styrs av badets utformning i såväl plan som sektion. Badgalleria/Badkommunikationsrum Denna lokalgrupp domineras av ett enda rum, ”badgallerian” vars funktion är att vara en neutral förbindelse mellan omklädningsrum och de olika bassängrummen. Tack vare detta rum undviker man konflikter mellan olika nyttjargrupper då de aldrig behöver passera genom något rum eller någon verksamhet för att nå just sina lokaler. I badgallerian föreslår vi också att den del av serveringen som vänder sig till badgästerna är belägen. Här kan den fungera för alla olika nyttjargrupper oavsett vilka delar som är öppna eller stängda. Badgallerian omfattar i lokalprogrammet ca 400 m². Kommunikationsytor För att lösa rumsfunktionsprogrammet till ett fungerande förslag till badanläggning krävs som regel att man tillför dels kommunikationsytor som binder samman de olika delarna men också ett visst mått av ytökning för att få de olika delarna att passa ihop med varandra och fungera i en husvolym. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 5.1.1 Rev Sammanfattning rumsfunktionsprogram Sammantaget omfattar rumsfunktionsprogrammet i tabellform ytor enligt följande; Ytsammanställning m² A Entré 460 B Omklädning bad 660 C Bassängrum 50-M 2 380 D Undervisningsbad 1 480 E Undervisningsbad 2 385 F Familjebad 500 G Relaxavdelning 395 H Gym/Friskvård 1 280 I Personal 185 J Föreningar 75 K Konferensrum 60 L Övrigt 600 M Teknik 3 550 Total programyta (m²) 11 010 Övriga kommunikationsytor (ca 7%) 825 hissar, trappor, passager Planerad totalyta, Bruksarea (BRA) m² Varav bassängytor 11 835 1 605 Tabell 5. Ytsammanställning rumsfunktionsprogram Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Projektnr. Sidnr 15011 44 (56) Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 45 (56) Styrande faktorer utöver omfattningen för de olika lägena är också krav på inbördes samband. I Rumsfunktionsprogrammet anges vilka lokaler varje rum bör ha samband med. Följande schematiska bild, flödesschema, beskriver förenklat de sambandskrav som finns i programmet. Här syns således badkommunikationsrummets centrala roll som fördelare av besökare från omklädningen till de olika bassängrummen. Bild. Layoutplan Blå pilar avser kommunikation i baddelar. Röda pilar avser kommunikation i torra delar. Ett förslag till rumsfunktionsprogram för en ny badanläggning enligt ovan finns bifogat till denna utredning som bilaga 1. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 46 (56) Volymstudie byggnadsyta på mark: ca 6 350 m2 bifogat till denna utredning som bilaga 3A, 3B. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 47 (56) 6. ÖPPETTIDER & PRISER För att kunna genomföra kostnads-/intäktsanalys måste vi först ta fram förslag öppettider och entrépriser på den nya badanläggningen. 6.1 Öppettider En ny badanläggning enligt förslaget kommer att ge många nya besökare. Människor som inte tänkt tanken att gå och bada på många år kan mycket väl bli stamkunder. En kommunal servicefacilitet av denna storlek ska vara öppen så mycket som möjligt. Generellt brukar vi rekommendera enkelhet i öppettiderna för att kunderna lätt ska kunna komma ihåg dessa. Vårt förslag till öppettider är följande: Motionsbad Relaxbad Aktivitetsbad Gym Måndag 06.30 - 21.30 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Tisdag 06.30 - 21.30 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Onsdag 06.30 - 21.30 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Torsdag 06.30 - 21.30 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Fredag 06.30 - 21.30 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Lördag 08.00 - 18.00 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Söndag 08.00 - 21.00 09.00 - 22.00 09.00 - 21.00 06.30 - 23.30 Summa 98 h 88 h 84 h 119 h Tabell 6. Rekommenderade öppettider för nytt badhus Olika morgontider och kvällstider för motionsbadare, relaxbadare och aktivitetsbadare gör att dessa gäster i mindre utsträckning kommer att belasta omklädningsrum under samma tider. För att minska driftkostnaderna kan man minska aktivitetsbadets öppettider på morgnarna när det normalt sett är färre familjer och ungdomar som besöker badet. Längre öppettider för gymmet på kvällar villkoras av att de har egen utgång. De har då inte tillgång till omklädningsrum. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 6.2 Rev Projektnr. Sidnr 15011 48 (56) Prissättning Ett nytt fräscht badhus tillåter prishöjningar. Att gå på ett aktivitetsbad bör jämställas med att gå på bio. För ett besök på en relaxavdelning kan och bör ett ännu högre pris tas ut. Vi rekommenderar inga variabla priser utifrån besökstid, utan vi vill att gästerna stannar längre och nyttjar större del av anläggningen inklusive restaurangen. Motionsbad Småbarn 12-kort* Motionsbad Röd avgång Motionsbad (kl. 06.3010.30) Aktivitetsbad 12-kort* Årskort Relaxbad 12kort* (inkl. motionsbad) Aktivitetsbad Aktivitetsbad (inkl. övrigt bad) relax - Fri entré - Fri entré - Fri entré - - Fri entré - - 30 kr 300 kr 1 500 kr - - 30 kr 300 kr 20 kr 60 kr 600 kr 2 500 kr - - 60 kr 600 kr 50 kr 100 kr 1 000 kr 3 000 kr 150 kr 1 500 kr - - - 250 kr 2 500 kr 7 000 kr (0-2 år) Barn (3-6 år) Ungdom (7-17 år) Vuxen (18+ år) Familj (2+2) Tabell 7. Rekommenderade entrépriser för nytt badhus *Bada 12 ggr, betala för 10 Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx (morgon 100 kr) - - Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 49 (56) 7. BEMANNING En bemanningsplan utformas utifrån öppettider, beräknade besökssiffror, riskanalyser, städschema och aktivitetsprogram. Nedan följer de viktigaste grunderna för framtagning av bemanningsplanen: Öppethållande Längre öppettider innebär att anläggningen kommer att vara bemannad under fler timmar. När öppettiderna förlängs krävs det oftast en utökad personalstyrka. Bevakning Omfattningen av badbevakning och annan övervakning ska följa de direktiv som ges i Svensk Standard SS-EN 15288–2:2008. Några hållpunkter är att: • Bassänger med djup på mer än 1,8 meter måste övervakas av badvakt. • Om det är rimligt att anta att barn befinner sig i ett visst område måste det området övervakas av badvakt. • Hopptorn, klättervägg och vattenrutschbana ska övervakas av badvakt när de är öppna. Aktiviteter Fler aktiviteter kräver mer personal för att de ska få någon effekt, särskilt i aktivitetsbadet. Städning Behovet av städning är också något som kommer att öka i takt med ett större antal besökare, ökade öppettider och fler aktiviteter. Övriga arbetsuppgifter Förutom ovanstående finns följande arbetsuppgifter på anläggningen: • Simskolelärare • Receptionstjänst • Vattengymnastikledning • Relaxvärd Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 • Aufgussvärd • Administration • Ledning • Tvätt • Fastighetsskötsel • Teknisk drift • Kökstjänst • Caféservering • Gyminstruktion • Gruppträningsledning • Internutbildning 7.1 Rev Projektnr. Sidnr 15011 50 (56) Förslag till bemanning Den framtida badanläggningen föreslås ha öppet 15,5 timmar per dag under vardagar. Med två arbetslag ger det möjlighet till överlämning mellan passen. På lördagar och söndagar är det öppet 14 timmar för allmänheten vilket ger möjlighet till kortare arbetsdagar eller att ta in timanställd personal. Omfattning av bad- och bastubevakning ska bestämmas utifrån riskanalyser. Utifrån våra erfarenheter och Svensk Standard SS-EN 15288–2:2008 gör vi en bedömning av normal bevakningsnivå för den tänkta anläggningen. Allmänhetens bassänger bör alltid stå under bevakning under normala öppettider. Drunkningslarm i bassängerna gör att en badmästare kan ansvara för fler än en bassäng. På morgnar och på dagtid bör det räcka med att en person bevakar motionsbassäng och undervisningsbassänger. På eftermiddagar, kvällar och helger kan det behövas ytterligare en badvärd för att upprätthålla god servicenivå och säkerhet. En person bevakar aktivitetsbadet på dagtid (vattenrutschbanorna är då stängda). På eftermiddagar, kvällar och helger behövs det ytterligare en person som har tillsyn över aktivitetsbadet. En person bör också avdelas för att hålla i aktiviteter som vattengymnastik och lekar. En person bör alltid finnas till hands som värd på relaxavdelningen med uppgift att hålla god service, hålla ordning, bevakning av pooler och bastur. Ytterligare en person bör rotera i omklädningsrummen, duschrummen och med dess bastur (risk för bland annat värmeslag) med uppgift att hålla ordning och lättare städning. Tillsammans med god städning är ett bra bemötande de viktigaste faktorerna för att generera återbesök till anläggningen. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 51 (56) Skolsim är personalkrävande. Vi rekommenderar att engagera lärarna. Det bör räcka med två badmästare om det finns ett gott samarbete. Reception, shop och café kräver två personers bemanning och vid större belastning ytterligare personal. Därtill kommer avlösning när personal behöver paus. Maskinist/vaktmästare behöver inte alltid vara i tjänst under badets öppettider, men någon bör alltid finnas i beredskap. Enklare städning utförs lämpligtvis efter ordinarie öppettider och kombineras med att ett städbolag anlitas på förmiddagar. Övriga arbetsuppgifter bör kunna hanteras inom dessa ramar. Därtill kommer timanställd personal för att täcka upp på helger och vid frånvaro. Under skollov måste bemanningen ökas ytterligare beroende på riskanalyser och vad leverantören föreskriver i säkerhetsföreskrifterna. Badvärdar Simlärare/vattengymnastikledare/ lekledare Reception, shop & café Avlösning Ledning Teknisk drift Totalt Morgon (kl. 06-09) 1 0 2 1 0 1 5 Dagtid (kl. 09-15) 4 2 2 1 1 1 11 Eftermiddagar, kvällar och helger 6 1 3 1 0 0 11 Hög belastning (främst skollov) 8 2 4 1-2 1 1 17-18 Utkast till bemanning Tabell 8. Utkast till bemanning Med längre öppethållande jämfört med idag, ett större aktivitetsprogram, samt fler badgäster kommer det att behövas mer personal. Med en bemanning enligt tabellen ovan och 105,5 timmars öppethållande per vecka innebär det ett behov av tjänster motsvarande cirka 27 heltidsanställningar. Till det kommer timanställda vid främst frånvaro och skollov samt extern städservice. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 52 (56) 8. KOSTNADS-/INTÄKTSANALYS 8.1 Personalkostnader Personalbehovet har i föregående kapitel beräknats till motsvarande 27 heltidstjänster inklusive verksamhetsansvarig och driftpersonal, men exkluderat extern städpersonal. Utifrån en beräknad genomsnittlig månadslön på 23 000 kr blir lönekostnaderna inklusive sociala avgifter uppgående till cirka 11,2 miljoner kronor per år. Detta inkluderar timanställda motsvarande en tjänst. 8.2 Driftkostnader Driftkostnaderna omfattar främst kostnader för vatten, el, värme samt kemikalier för vattenrening. Data är baserat på följande förutsättningar: • Samtliga badbesökare duschar två gånger och kommer att använda toalett en gång. • Gymbesökare duschar 0,7 gånger per besök och använder toalett en gång. • Modellen är baserad på att det implementeras moderna tekniklösningar som skapar energiåtervinning och därmed skapar både ekonomiska fördelar och miljömässiga vinster. • 55 % relativ luftfuktighet Beräknad förbrukning och kostnad El (kWh) Värme (kWh) Vatten (m3) Enhetskostnad 0,98 0,71 18 kr/kWh kr/kWh Förbrukning 2 200 Kostnad, tkr 1 980 (främst utifrån data för CO2 (kg) NaClO (kg) Flock (kg) 32 8 25 kr/m3 kr/kg kr/kg kr/kg 1 800 57 000 22 500 23 070 1 200 1 250 1 030 710 185 30 Totalt (tkr) - Kungsbackas kommun) Tabell 9. Förbrukningar och driftkostnader Summan av driftkostnaderna blir ca 5,2 miljoner kronor per år med de prognosticerade besökarskarorna inklusive gymgäster. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx 5 185 Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 8.3 Rev Projektnr. Sidnr 15011 53 (56) Övriga kostnader De övriga kostnaderna består av främst förbrukningsvaror, utrustning, telefoni, IT och tjänster. Dessa uppskattas till ca 500 000 kr per år för en anläggning som den föreslagna. 8.1 Totala kostnader Intäktsslag Prognosticerad intäkt (kr/år) Personalkostnader 11 200 000 Städtjänst 400 000 Driftkostnader 5 200 000 Övriga kostnader 500 000 Totalt Ca 17 300 000 Tabell 10. Totala kostnader (exklusive kapitalkostnader) Bland kostnaderna saknas kapitalkostnader. Detta är en avsevärd kostnadspost. 8.2 Intäktsanalys Ökade intäkter är beroende av många faktorer och är tills stor del personberoende. Möjligheter till omförhandling av hyresavtal och skicklighet vid avtalsförhandlingen, möjligheter till ökade intäkter från föreningar och kommunens vilja till detta, personalens vilja och skicklighet i marknadsföring och försäljning av varor, möjlighet till ökade intäkter för skolbad med mera är faktorer som kan påverka intäkterna i mycket hög En modern badanläggning består idag generellt av fyra intäktsområden; bad, friskvård, servering och andra aktiviteter. I vissa fall driver kommunen samtliga delar, i andra fall läggs några eller alla områden ut på entreprenad. 8.2.1 Allmänhetens bad Intäkterna den nya anläggningen blir betydligt större än för Kungsbacka Simhall. Fler badgäster från allmänheten innebär inte bara ökade entréintäkter utan också ökad försäljning i shop, café och gym. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Rev Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 Projektnr. Sidnr 15011 54 (56) I tabellen nedan visar de prognostiserade förändringarna för allmänhetens bad. Genomsnittlig intäkt/besök Andel av totala besök* Antal besök Barn 0-2 år 0 3% 9 000 0 kr Barn 3-6 år 20 kr 8% 24 000 500 000 kr Ungdom 7-17 år, simning 5 kr 15 % 45 000 225 000 kr Ungdom, aktivitetsbad 30 kr 32 % 96 000 2 900 000 kr Vuxen, aktivitetsbad 75 kr 16 % 48 000 3 600 000 kr Vuxen, motionssim 30 kr 20 % 60 000 1 800 000 kr Vuxen, relax 100 kr 6% 18 000 1 800 000 kr 100 % Ca 300 000 Totalt Total intäkt (kr/år) Ca 10 800 000 kr Tabell 11. Entréintäkter * Beräknat utifrån SCB:s befolkningsstatistik och egna nyckeltal för besöksstatistik Gymbesök är inte med i tabellen ovan, de genererar ibland även badbesök då möjlighet till motionssim ingår för gymkortsinnehavare. 8.2.2 Gym Gymintäkterna beror i hög grad på hur arbetet med att värva och hålla kvar medlemmar bedrivs. Ett nytt gym med möjlighet att bada kommer att generera nya medlemmar. Vi beräknar en ökning med ca 30 % vilket innebär ca 56 000 gymbesök per år. Beräknat på i genomsnitt 40 besök per medlem och år ger detta ett medlemstal på ca 1 400 medlemmar. Med ett årskortspris för medlemskap på i genomsnitt 4 000 kronor blir den totala intäkten för gymmet cirka 5 600 000 kronor. I denna utredning används en allmänt vedertagen modell i branschen när en extern entreprenör ska kontrakteras. 50 procent av medlemsintäkterna går till entreprenören och 50 procent tillfaller kommunen (eller kommunens bolag). Detta är en schablonmässig modell som egentligen inte rekommenderas, men i denna förstudie är den till nytta. Kommunens årliga intäkt för gymmet blir då cirka 2 800 000 kronor. För dimensionering av badvattenrening och omklädningsrum görs uppskattningen att en tredjedel, ca 17 000 besök, även resulterar i motionsbad. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 8.2.3 Rev Projektnr. Sidnr 15011 55 (56) Övriga intäkter Intäkter från café Nettointäkten från caféet har under år 2014 varit drygt 1,1 mkr. För en ny större badanläggning kan vi förutsätta att intäkten stiger kraftigt till minst 2,0 mkr per år. Intäkter från föreningar och företag Hyra av simbana kostar för närvarande sju kronor per timme för föreningar. Intäkterna från föreningarna är därmed mycket små. Om vi förutsätter att nuvarande policy för ersättning från föreningar bibehålls bör intäkterna med nya faciliteter uppgå till ca 20 000 kr. För en ny anläggning finns möjlighet till uthyrning till företag, särskilt relaxavdelningen kan uthyras till god intäkt. Intäkterna uppskattas schablonmässigt till 200 000 kr per år. Intäkter från aktiviteter som simskola, babysim, minisim, aufguss, badkalas Intäkter från aktiviteter uppgick under år 2014 till ca 460 000 kr från främst simskola och vattengymnastik. Med ett större aktivitetsutbud och ökade besökstal bedöms dessa intäkter kunna öka till ca 700 000 kr per år. Övriga intäkter från försäljning I receptionen säljs varor som simkläder, simglasögon m.m. till besökarna. Hur framgångsrikt detta blir beror på många olika faktorer, till exempel personalens säljbenägenhet, utbud, konkurrens, skyltning. Detta är oftast inte någon större affär för anläggningen men bidrar till att hålla en god servicenivå för besökarna. I denna typ av anläggning prognostiseras att nettointäkten för försäljning i reception blir ca 200 000 kronor. I detta ingår även simmärken. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Uppdrag Upprättad av Förstudie Nytt Badhus i Kungsbacka PP Arkitekter AB / PreDevo AB Beställare Datum Kungsbacka Kommun 2015-06-01 2015-07-01 8.2.4 Rev Projektnr. Sidnr 15011 56 (56) Sammanställning av intäktsprognos Intäktsslag Prognosticerad intäkt (kr/år) Avgifter bad 10 800 000 Intäkter gym 2 800 000 Nettointäkter från café 400 000 Intäkter från föreningar och företag 220 000 Intäkter från aktiviteter 700 000 Övriga intäkter från försäljning 200 000 Totalt Ca 15 100 000 Tabell 12. Sammanställning av intäkter 8.3 Kostnader gentemot intäkter En analys av prognosticerade kostnader gentemot intäkter kan inte bli komplett då vi saknar kapitalkostnader. Kostnader / Intäkter Prognosticerat belopp (kr/år) Personalkostnader 11 200 000 Driftkostnader 5 200 000 Totala intäkter -15 100 000 Nettokostnad Ca 1 300 000 Tabell 13. Prognosticerad nettokostnad Det finns inga badhus som går jämnt upp avseende intäkter gentemot kostnader. De som lyckas bäst har ett litet överskott om inte kapitalkostnaderna räknas med. I detta fall är det relativt stora delar av anläggningen som har små möjligheter till intäkter i förhållande till kostnaderna; 50-metersbassängen och undervisningsbassängerna. Därmed får en nettokostnad på 1,3 mkr exklusive kapitalkostnader betraktas som bra. Detta förutsätter dock att personalen arbetar målmedvetet med att besökarna ska få en positiv upplevelse så att de återkommer och även rekommenderar andra att besöka anläggningen. Förstudie Kungsbacka nytt badhus.docx Kungsbacka simhall 2015-06-01/Rev 2015-07-01 Nybyggnad av badanläggning Rumsfunktionsprogram Bilaga 1 Placerad vid icke bestämd plats Badet dimensionerat för 300000 besökare/år Rum A antal yta m² Entré summa yta m² samband med dim. pers. antal. dim. Temp. °C 459 Vindfång 1 15 15 foajé Foajé 1 200 200 vindfång 21 Siktkontakt med bassängrum kassa/reception Mötesplats wc/hwc Trappa/hiss till plan 2 omklädning bad Kassa/reception 1 30 30 foajé, kontor, frd 2 21 Kontor 1 10 10 kassa/reception 1 21 Kontor/kassaräkningsrum 1 10 10 kassa/reception 1 21 Förråd 1 15 15 kassa/reception Badshop 1 40 40 kassa/reception Wc 1 3 3 kassa/reception Kök 1 50 50 foajé Omkl/WC för serveringspersonal 1 15 15 Torrförråd 1 5 5 kök Serveringsyta torr 1 65 65 foajé Toaletter 2 3 6 foajé Rwc 1 5 5 Torrstäd 1 5 5 21 2 21 personal 21 Tillredningskök 3 stycken dubbelskåp 21 kök PP Arkitekter AB 1 foajé 21 21 www.pparkitekter.se sida 1(9) Rum antal yta m² B Omklädning för badet summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 658 Omklädning damer/herrar 6 52 312 2x(3x100)=600 platser Wc 8 3 24 omklädning h + d 1 24 Rwc 8 5 40 omklädning h + d 1 24 Duschrum damer/herrar 2 65 130 omklädningsrum 27 bassängrum 2x10 duschplatser = 20 varav 6 duschbås Wc 2 3 6 duschrum h + d 1 24 St 2 3 6 duschrum h + d Bastu 4 10 40 duschrum 10 < 90 Specialgruppomklädning 4 15 60 foajé 2 24 - Skall kunna användas som medföljaromklädning Duschrum/Rwc 4 10 40 Spec gr omklädning 1 bassängrum PP Arkitekter AB 27 4x1 duschplats särskilt handikappanpassad www.pparkitekter.se sida 2(9) Rum antal yta m² C 50-M Bassängrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 2381 badkommunikation 50-M Bassäng 8 banor, 20,5 x 50 m 1025 bulkhead, 2 x 20,5 m 41 Startpallar 27 djup 2,1 m i halva bassängen djup 1,2-2,1 m i andra halvan golvyta runt bassängen 1066 1150 Antal 1 st 27 Inklusive plats för ca 500 åskådare Mobil läktare Badvärd 1 10 10 50-M bassängrum Plats för styrutrustning Rwc 2 5 10 Toaletter 7 2 14 Städ 1 6 6 bassängrum Spolposter Städcentral, våtstädning 1 30 30 bassängrum med mopptvättmaskin, plats för 50-M bassängrum städmaskiner och bottensugar spolposter Förråd 2 20 40 bassängrum 29 Förråd simförening 1 40 40 bassängrum 29 Incidentrum 1 10 10 bassängrum, Rwc Rwc 1 5 5 Incidentrum Landträningsyta föreningar 1 20 0 bassängrum KBSS ingår i golvyta runt bassäng utrymme kan dubbelutnyttjas för mobila läktare PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 3(9) Rum antal yta m² D Undervisningsbad 1 Bassängrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 479 1 badkommunikation bassäng 12 x 16,67 m 200 vistelseyta (golvyta) 200 30 32º 30-34º höj- och sänkbar botten 0-2,1 m bassäng samt rum skall vara möjligt att dela trappa och lyftbord för rörelsehindrade insynsskyddad landträningsyta Förråd 2 18 36 bassängrum 24 undervisningsmaterial, plats för handikapplift Simlärarrum 2 10 20 bassängrum 2 24 Rwc 3 5 15 bassängrum 1 24 Wc 2 3 6 bassängrum 1 Spolpost 2 1 2 förråd E Undervisningsbad 2 Bassängrum 385 1 badkommunikation bassäng 8,5 x 12,5 m 106 vistelseyta (golvyta) 200 30 32º 30-34º höj- och sänkbar botten 0-2,1 m bassäng samt rum skall vara möjligt att dela trappa och lyftbord för rörelsehindrade insynsskyddad landträningsyta Förråd 2 18 36 bassängrum 24 undervisningsmaterial, plats för handikapplift Simlärarrum 2 10 20 bassängrum 2 24 Rwc 3 5 15 bassängrum 1 24 Wc 2 3 6 bassängrum 1 Spolpost 2 1 2 förråd PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 4(9) Rum antal yta m² F Familjebad Familjebad summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 500 1 283 bassängyta städ/frd 1 wc 1 rwc 1 10 2 5 G Relaxavdelning 283 Familjebassäng med strömkanal,varmpool 200 vattenpist och klättervägg 10 Vattenrutschkanor med landningsrum 2 Småbarnspool med liten rutsch och vattenlek 5 395 Reception 1 10 10 badkommunikation 3 27 Omklädning dam - herr 2 30 60 badkommunikation 15 24 30 + 30 platser duschrum toalett Toalett dam - herr 2 5 10 omklädning Duschrum dam - herr 2 20 40 omklädning Toalett dam - herr 2 5 10 duschrum Relaxrum 24 3 27 4 + 4 duschplatser 24 1 75 75 omklädning 30 27 bubbelpool 1 45 45 bastur 10 37 kallpool 1 5 5 ångbad pentry servering 1 10 10 pentry 2 12 Bastu 1 15 15 relaxrum Bastu (stor för bastuseanser) 1 25 25 relaxrum 18 Ångbad 1 15 15 relaxrum 10 50 Vilrum 1 50 50 relaxrum 25 27 Pentry 1 15 15 relaxrum Förråd 1 10 10 relaxrum Utepool 1 25 0 relaxgård Friliggande bastustuga utomhus 1 20 0 relaxrum PP Arkitekter AB 10 www.pparkitekter.se 27 Kyl, micro, diksbänk, över och underskåp 30 dj 1,3 m 75 sida 5(9) Rum antal yta m² H Gym/Friskvård summa yta m² dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 1280 Gym 2 500 1000 Gruppträning 2 120 240 Reception 1 15 15 Förråd 1 15 15 Rwc/WC 2 5 10 I Personal Personalpausrum samband med 183 1 40 40 personalomklädning 18 21 inkl förråd, pentryinredning 10 21 omklädningsskåp till 14+14 pers 1 21 kontor Kontor 4 12 48 Omklädning pers. 2 15 30 1 personalpaus duschrum toaletter Duschrum, 2 st á 1 dusch 2 5 10 omklädningsrum Toaletter, 2 st 2 5 10 omklädningsrum 1 toalett till vardera omklädningsrummet kontor samt 1 RWC toalett vid personalpausrum Rwc 1 5 5 Tvättstuga 1 20 20 Förråd 1 20 20 Pausrum 1 25 25 Kontor 2 12 24 Förråd 1 20 20 Rwc 1 5 5 J Föreningar PP Arkitekter AB Tvättmaskin, torktumlare, torkskåp 74 inkl förråd, pentryinredning 1 www.pparkitekter.se sida 6(9) Rum antal yta m² 1 60 K Konferensrum Konferensrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 60 60 Delbart till 2 rum Vikväggar L Övrigt Kommunikation 604 1 400 400 motionsbassängrum 50 27 undervisning omklädning Servering bad 1 65 65 Toaletter 4 6 24 övre foajé Soprum 2 30 60 Serveringskök Städcentral 1 20 20 Serverrum 1 10 10 teknik Verkstad 1 25 25 teknik Bad PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 7(9) Rum antal yta m² M Teknik summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 3550 Transportintag 200 Värmecentral 80 teknikentré 21 - 24 21 -24 Elcentral 30 teknikentré 21 - 24 Telecentral 20 teknikentré 21 - 24 Datacentral 10 teknikentré 21 - 24 Fläktrum 1200 ventilationskanaler (byggda kanaler) 500 Vattenreningsrum 700 teknikentré Utjämningstankar 100 vattenreningsrum Provtagningsrum 10 vattenreningsrum Driftscentral 1 24 - 27 10 Kem.förråd 40 Förråd 50 Kringytor bassänger 600 PP Arkitekter AB 21 - 24 21 - 24 21 - 24 teknikentré 21 - 24 www.pparkitekter.se sida 8(9) Ytsammanställning m² % A Entré 459 3,9 B Omklädning bad 658 5,6 2 381 20,1 D Undervisningsbad 1 479 4,0 E Undervisningsbad 2 385 3,3 F Familjebad 500 4,2 G Relaxavdelning 395 3,3 H Gym/Friskvård 1 280 10,8 183 1,5 J Föreningar 74 0,6 K Konferensrum 60 0,5 604 5,1 3 550 30,0 C Bassängrum 50-M I Personal L Övrigt M Teknik Total programyta (m²) Övriga kommunikationsytor (ca 7%) 11 008 826 7,0 11 834 100,0 hissar, trappor, passager Planerad totalyta Bruksarea (BRA) m² Varav bassängytor PP Arkitekter AB 1606 www.pparkitekter.se sida 9(9) Kungsbacka simhall Nybyggnad av badanläggning 2015-06-01/Rev 2015-07-01 Rumsfunktionsprogram alternativ med 25-M bassäng Bilaga 2 Placerad vid icke bestämd plats Badet dimensionerat för 300000 besökare/år Rum A antal yta m² Entré summa yta m² samband med dim. pers. antal. dim. Temp. °C 459 Vindfång 1 15 15 foajé Foajé 1 200 200 vindfång 21 Siktkontakt med bassängrum kassa/reception Mötesplats wc/hwc Trappa/hiss till plan 2 omklädning bad Kassa/reception 1 30 30 foajé, kontor, frd 2 21 Kontor 1 10 10 kassa/reception 1 21 Kontor/kassaräkningsrum 1 10 10 kassa/reception 1 21 Förråd 1 15 15 kassa/reception Badshop 1 40 40 kassa/reception Wc 1 3 3 kassa/reception Kök 1 50 50 foajé Omkl/WC för serveringspersonal 1 15 15 Torrförråd 1 5 5 kök Serveringsyta torr 1 65 65 foajé Toaletter 2 3 6 foajé Rwc 1 5 5 Torrstäd 1 5 5 21 2 21 personal 21 Tillredningskök 3 stycken dubbelskåp 21 kök PP Arkitekter AB 1 foajé 21 21 www.pparkitekter.se sida 1(9) Rum antal yta m² B Omklädning för badet summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 658 Omklädning damer/herrar 6 52 312 2x(3x100)=600 platser Wc 8 3 24 omklädning h + d 1 24 Rwc 8 5 40 omklädning h + d 1 24 Duschrum damer/herrar 2 65 130 omklädningsrum 27 bassängrum 2x10 duschplatser = 20 varav 6 duschbås Wc 2 3 6 duschrum h + d 1 24 St 2 3 6 duschrum h + d Bastu 4 10 40 duschrum 10 < 90 Specialgruppomklädning 4 15 60 foajé 2 24 - Skall kunna användas som medföljaromklädning Duschrum/Rwc 4 10 40 Spec gr omklädning 1 bassängrum PP Arkitekter AB 27 4x1 duschplats särskilt handikappanpassad www.pparkitekter.se sida 2(9) Rum antal yta m² C 25-M Bassängrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 1700 badkommunikation, 25-M Bassäng 10 banor, 25 x 25 m 625 golvyta runt bassängen 910 Startpallar 27 djup 2,1m 27 Inklusive plats för ca 500 åskådare 1066 Mobil läktare Badvärd 1 10 10 50-M bassängrum Plats för styrutrustning Rwc 2 5 10 Toaletter 7 2 14 Städ 1 6 6 bassängrum Spolposter Städcentral, våtstädning 1 30 30 bassängrum med mopptvättmaskin, plats för 50-M bassängrum städmaskiner och bottensugar spolposter Förråd 2 20 40 bassängrum Förråd simförening 1 40 40 bassängrum Incidentrum 1 10 10 bassängrum, Rwc Rwc 1 5 5 Incidentrum Landträningsyta föreningar 1 20 0 bassängrum KBSS ingår i golvyta runt bassäng utrymme kan dubbelutnyttjas för mobila läktare PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 3(9) Rum antal yta m² D Undervisningsbad 1 Bassängrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 479 1 badkommunikation bassäng 12 x 16,67 m 200 vistelseyta (golvyta) 200 30 32º 30-34º höj- och sänkbar botten 0-2,1 m bassäng samt rum skall vara möjligt att dela trappa och lyftbord för rörelsehindrade insynsskyddad landträningsyta Förråd 2 18 36 bassängrum 24 undervisningsmaterial, plats för handikapplift Simlärarrum 2 10 20 bassängrum 2 24 Rwc 3 5 15 bassängrum 1 24 Wc 2 3 6 bassängrum 1 Spolpost 2 1 2 förråd E Undervisningsbad 2 Bassängrum 385 1 badkommunikation bassäng 8,5 x 12,5 m 106 vistelseyta (golvyta) 200 30 32º 30-34º höj- och sänkbar botten 0-2,1 m bassäng samt rum skall vara möjligt att dela trappa och lyftbord för rörelsehindrade insynsskyddad landträningsyta Förråd 2 18 36 bassängrum 24 undervisningsmaterial, plats för handikapplift Simlärarrum 2 10 20 bassängrum 2 24 Rwc 3 5 15 bassängrum 1 24 Wc 2 3 6 bassängrum 1 Spolpost 2 1 2 förråd PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 4(9) Rum antal yta m² F Familjebad Bassängrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 500 1 270 bassängyta 270 Familjebassäng med strömkanal,varmpool 200 vattenpist och klättervägg Småbarnspool med liten rutsch och vattenlek Vattenrutschkanor med landningsrum Förråd 1 12 12 Städ 1 10 10 Wc 1 3 3 Rwc 1 5 5 G Relaxavdelning 395 Reception 1 10 10 badkommunikation 3 27 Omklädning dam - herr 2 30 60 badkommunikation 15 24 3 27 30 + 30 platser duschrum toalett Toalett dam - herr 2 5 10 omklädning Duschrum dam - herr 2 20 40 omklädning Toalett dam - herr 2 5 10 duschrum Relaxrum 24 4 + 4 duschplatser 24 1 75 75 omklädning 30 27 bubbelpool 1 45 45 bastur 10 37 kallpool 1 5 5 ångbad pentry servering Bastu 1 10 10 pentry 2 1 15 15 relaxrum 12 Bastu (stor för bastuseanser) 1 25 25 relaxrum 18 Ångbad 1 15 15 relaxrum 10 50 Vilrum 1 50 50 relaxrum 25 27 Pentry 1 15 15 relaxrum Förråd 1 10 10 relaxrum Utepool 1 25 0 relaxgård Friliggande bastustuga utomhus 1 20 0 relaxrum PP Arkitekter AB 10 www.pparkitekter.se 27 Kyl, micro, diksbänk, över och underskåp 30 dj 1,3 m 75 sida 5(9) Rum antal yta m² H Gym/Friskvård summa yta m² dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 1280 Gym 2 500 1000 Gruppträning 2 120 240 Reception 1 15 15 Förråd 1 15 15 Rwc/WC 2 5 10 1 40 I Personal Personalpausrum samband med 183 40 personalomklädning 18 21 inkl förråd, pentryinredning 10 21 omklädningsskåp till 14+14 pers 1 21 kontor Kontor 4 12 48 Omklädning pers. 2 15 30 1 personalpaus duschrum toaletter Duschrum, 2 st á 1 dusch 2 5 10 omklädningsrum Toaletter, 2 st 2 5 10 omklädningsrum 1 toalett till vardera omklädningsrummet Rwc 1 5 5 kontor samt 1 RWC toalett vid personalpausrum Tvättstuga 1 20 20 Förråd 1 20 20 Pausrum 1 25 25 Kontor 2 12 24 Förråd 1 20 20 Rwc 1 5 5 J Föreningar PP Arkitekter AB Tvättmaskin, torktumlare, torkskåp 74 inkl förråd, pentryinredning 1 www.pparkitekter.se sida 6(9) Rum antal yta m² 1 60 K Konferensrum Konferensrum summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 60 60 Delbart till 2 rum Vikväggar L Övrigt Kommunikation 494 1 290 290 motionsbassängrum 50 27 undervisning omklädning Servering bad 1 65 65 Toaletter 4 6 24 övre foajé Soprum 2 30 60 Serveringskök Städcentral 1 20 20 Serverrum 1 10 10 teknik Verkstad 1 25 25 teknik Bad PP Arkitekter AB www.pparkitekter.se sida 7(9) Rum antal yta m² M Teknik summa yta m² samband med dim.pers.antal. dim. Temp. °C övrigt 3200 Transportintag 200 Värmecentral 80 teknikentré 21 - 24 21 -24 Elcentral 30 teknikentré 21 - 24 Telecentral 20 teknikentré 21 - 24 Datacentral 10 teknikentré 21 - 24 Fläktrum 1100 ventilationskanaler (byggda kanaler) 500 Vattenreningsrum 600 teknikentré Utjämningstankar 100 vattenreningsrum Provtagningsrum 10 vattenreningsrum Driftscentral 1 24 - 27 10 Kem.förråd 40 Förråd 50 Kringytor bassänger 450 PP Arkitekter AB 21 - 24 21 - 24 21 - 24 teknikentré 21 - 24 www.pparkitekter.se sida 8(9) Ytsammanställning m² % A Entré 459 4,3 B Omklädning bad 658 6,2 1 700 16,0 D Undervisningsbad 1 479 4,5 E Undervisningsbad 2 385 3,6 F Familjebad 500 4,7 G Relaxavdelning 395 3,7 H Gym/Friskvård 1 280 12,1 183 1,7 J Föreningar 74 0,7 K Konferensrum 60 0,6 494 4,7 M Teknik 3 200 30,2 Total programyta (m²) 9 867 C Bassängrum 25-M I Personal L Övrigt Övriga kommunikationsytor (ca 7%) 740 7,0 10 607 100,0 hissar, trappor, passager Planerad totalyta Bruksarea (BRA) m² Varav bassängytor PP Arkitekter AB 1206 www.pparkitekter.se sida 9(9) KUNGSBACKA KOMMUN RIVNING AV KUNGSBACKA SIMHALL KOSTNADSBERÄKNING/ SKISS Göteborg 2015-05-12 CA consultadministration ab BK/cj 703203.530 Kungsbacka rivning av simhall Sida (sidor) 2(3) 703202.530 Handl/Kalk Mängd BK/cj Dokument Status K-sam Bef. Ritningar Datum Rev 15-05-12 OMFATTNING Kostnadsberäkningen omfattar produktionskostnaden för rivning av simhall inkl omklädningsrum samt utrymmen på plan3. I beräkningen ingår ej kostnader för lös inredning och utrustning mervärdeskatt markförvärv anslutningsavgifter BERÄKNINGSUNDERLAG Beräkningen har baserats på befintlighetsritningar. REDOVISNING Projektdata - area och volym - redovisas enligt Svensk Standard SS 21054 : 2009 Kostnaderna redovisas byggdelsvis enligt BSAB:s produkttabell 2, generation 1983 med kompletteringar enligt CA:s kostnadsplan. KOSTNADSLÄGE Beräkningen har baserats på kostnadsläget 15-03 Kostnadsstegring t o m färdigställd byggnad har bedömts med 3,0 % årlig stegring. Byggstart har förutsatts till 2016-08 och byggnadstiden till 6 månader. PROJEKTDATA Bruttoarea, Bta Källare Omklädning Bassängrum, café Övre plan, entrésol 3 595 m2 773 615 1 219 988 m2 m2 m2 m2 Rev dat Kungsbacka rivning av simhall Sida (sidor) 3(3) 703202.530 Handl/Kalk Mängd BK/cj Dokument Status Datum K-sam Bef. Ritningar 2015-05-12 Rev dat Rev KOSTNADSSAMMANDRAG 1 MARK . utv kkr 0 32 Husunderbyggnad kkr 0 3 HUS kkr 5 800 5 VVS, VA 50 Rör kkr 0 57 Vent, inkl styr kkr 0 6 EL kkr 0 7 TRANSPORT kkr 0 8 kkr 5 800 kkr 0 kkr 0 INREDNING, UTRUSTNING kkr 0 ENTREPRENADKOSTNAD kkr 5 800 kkr 650 kkr 0 kkr 6 450 9 ALLM PROJEKTKOSTNADER 91 Projektering kkr 450 92 Administration kkr 200 93 Mervärdeskatt Summa, kostnadsläge 13-04 94 Kostnadsstegring kkr 300 95 Kapitalkostnad kkr 100 BYGGNADSKOSTNAD kkr 6 850 kkr 0 96 Markförvärv kkr 0 97 Anslutningsavgifter va kkr 0 el kkr 0 fjärrvärme kkr 0 98 Budgetreserv kkr 650 99 Övrigt kkr 0 0 PRODUKTIONSKOSTNAD kkr 7 500 PM Datum 2015-03-27 Uppdrag Beställare Från Till PM nummer Kungsbacka simhall Kungsbacka kommun Christian Andersson 02 Ramböll Sverige AB Strandgatan 3 302 50 Halmstad T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 21 62 F: +46-35-13 30 76 www.ramboll.se Unr 1320001899 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506 1. Bakgrund Under första hälften av 2013 initierade Kungsbacka kommun uppdraget att statusinventera Kungsbacka simhall. Ramböll medverkade som en av flera teknikkonsulter i ett uppdrag som syftade till att utifrån fackvisa statusinventeringar göra bedömningar som omfattar renoveringsåtgärder så att byggnaden kan användas i 6 år till omfattar renoveringsåtgärder som behövs för att byggnaden skall uppnå status motsvarande en ny simhall 2008 initierade Kungsbacka kommun undersökningar som syftade till att utreda status och skador hos anläggningen. Det ledde till projektering och entreprenadarbeten med syftet att garantera säkerhet och drift av anläggningen för en ungefärlig sexårsperiod, en period som vi nu befinner oss i slutet av. o:\had1\byg\2013\1320001899\3_teknik\k\dokument\beskrivningar\pm02 150327.docx 2. Uppdrag Nu i början av 2015 har Kungsbacka kommun givit i uppdrag åt Ramböll att kort sammanfatta och bedöma erforderliga åtgärder för stomme under förutsättning att användningen av simhallen ändras från simhall till gymnastikhall. Beställarens egen formulering lyder ”utredning kring vilka åtgärder som krävs hållfasthetsmässigt om användningssättet för simhallen ändras till gymnastik”. PM02 Unr 1320001899 1(3) Uppdraget begränsas till att omfatta bedömningar av åtgärder kopplade till den stora omfattning av betongskador som beskrivs i PM01. I det fortsatta förutsätts att läsaren, har tillgång till och, är väl förtrogen med PM01. 3. Omfattning Detta PM berör endast simhallsdelen, alltså inte omklädnings-, kontorsdelar etc. 4. Statiska förutsättningar Befintlig aktuell del är i enlighet med ursprungliga K-ritningar dimensionerad för Lokaltyp 5 (ståplatsläktare, gymnastiksalar, danslokaler, scener e.d.) i markplan Lokaltyp 4 (balkonger, altaner, takterrasser) för läktarentresol 300 kg/m² för fribärande golv i plan 0 (källaren) allt i enlighet med SBN 1980. Alltså i paritet med gällande normer idag för ex. gymnastiksalar. I och med att allt bassängvatten försvinner utgår såväl horisontella som vertikala belastningar av vattentryck och egentyngd av vatten varvid många befintliga betongkonstruktioner och på senare tid utförda stålförstärkningar beräkningsmässigt får avsevärt mycket lägre påkänningar och utnyttjandegrader. o:\had1\byg\2013\1320001899\3_teknik\k\dokument\beskrivningar\pm02 150327.docx 5. Åtgärder Plan 1 samtliga golvbeläggningar inklusive sättbruk och tätskikt rivs ned till konstruktionsbetong (gäller såväl golv i markplan som bassängbottnar och bassängväggar) brunnar och andra genomföringar rivs och gjuts igen betonglagning i mindre omfattning av de nedre delarna av prefabricerade betongpelare (såväl nu synliga som nu dolda delar under befintlig golvnivå) det är rimligt att räkna med en viss omfattning av betonglagning av skador i den frilagda konstruktionsbetongen (efter rivning av golvbeläggningar etc.) sannolikt rivs uppåtgående betongkonstruktioner såsom landningsbassäng, bassängkanter etc. PM02 Unr 1320001899 2(3) Plan 0 all utrustning som har med rening av vatten förutsättes rivas ut så att källardelen blir åtkomlig för inspektion, betongrenoverings- och förstärkningsåtgärder betongrenovering i den omfattning som krävs för att åtgärda lös och sprucken betong, frilagd armering och korrosionsskadad armering åtgärder för att säkerställa ett” torrt klimat” m.h.t. fördröjning av kloridinitierad armeringskorrosion 6. Vidare utredning - - - o:\had1\byg\2013\1320001899\3_teknik\k\dokument\beskrivningar\pm02 150327.docx - i samband med rivning av betongkonstruktioner över golvnivå (och även för andra eventuella rivningar av konstruktionsbetong) måste kontrolleras om dessa byggdelar bär anslutande byggdelar vid igenfyllnad av försänkningar (bassänger) måste kontrolleras om tillkommande egentyngder kan bäras av befintlig konstruktion efter utrivning av utrustning i plan 0 inventeras samtliga betongkonstruktioner och befintliga förstärkningar varvid beslut om ytterligare förstärkningar kan göras om plan 0 skall användas för någon typ av verksamhet som är fuktkänslig kan det bli aktuellt med tätningsåtgärder i källarytterväggar och källargolv m.h.t. inträngande grundvatten även nytt yttre dräneringssystem kan bli aktuellt beroende på hur man tänker använda plan 0 PM02 Unr 1320001899 3(3) Behovsinventering ny simhall Förutsättningar Kommunen har avsatt 500 000 kronor för att ta fram en förstudie för en ny simhall. Innan en förstudie görs måste en behovsinventering tas fram som ska ligga till grund för en förstudie som är nästa led i arbetet med en ny simhall. De medel som är avsatta för en förstudie ska hanteras av Förvaltningen för Service. Förstudien är en djupare analys av det som framgår av behovsinventeringen och ska leda till en noggrannare kalkyl över kostnaderna för att bygga en ny simhall och var den ska placeras. 1 (5) Datum 2014-06-23 Ingång - Nuvarande simhall på Inlagsområdet är över 30 år gammal. Den byggdes då Kungsbacka hade runt 45 000 invånare - Nuvarande simhall är behov av underhåll. Underhållsåtgärderna inriktar sig på att simhallen ska klara nuvarande funktion under en period av 5 – 6 år - En ny eller renoverad simhall ska klara Kungsbackas nuvarande och långsiktiga behov av inomhusbad. Därför tror vi att en kapacitetsökning är nödvändig. - En ny anläggning ska klara krav från simmande allmänhet inklusive familjer, simskolor, föreningsverksamhet och rehabverksamhet. Behovsinventeringen ska i huvudsak leda till en fördjupning av tre huvudspår: • Verksamhet • Teknik • Volym/Area Slutprodukten ska om möjligt också ge en grov indikation på kostnaderna för en ny simhall. Behovsinventeringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av KUB2000, v2.0, 2012-05-23 – Verksamhetschef Drift Fritid & Folkhälsa (projektansvarig) – Simhallspersonal från Fritid & Folkhälsa Robert Andersson Kungsbacka kommun Fritid & Folkhälsa 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) – Driftpersonal från Fritid & Folkhälsa – Tekniker från Service – Klubbchef Kungsbacka Simsällskap – Region Halland har tillfrågats om synpunkter Sammansättningen av gruppen har gjorts utifrån att den sammantaget har mångårig erfarenhet från badverksamhet både i kommunal regi och föreningsdriven verksamhet, samt också erfarenheter om den speciella och komplicerade teknikförsörjning som krävs för en sådan anläggning. Arbetsgruppen har träffats vid sex tillfällen och har också genomfört ett studiebesök i Hyllie i Malmö där man håller på med produktion av en simhall som ska tas i drift under 2015. Gruppen har också inhämtat synpunkter från en byggentreprenör inom branschen. Frågeställningar utifrån huvudspåren Verksamhet Vilka olika verksamheter ska kunna inrymmas i anläggningen? Utbudet måste definieras – klara behovet för Kungsbacka eller ska anläggningen också locka till sig kunder från kranskommunerna. Vilket alternativ ska vara styrande? Vilka bassängtyper ska finnas? Vilka andra verksamheter ska inrymmas i anläggningen? Reception ska den kunna ge service åt annat än badet? Café/Matservering Simskolor för allmänhet och skolan – hur mycket tid och utrymme ska avsättas? Simklubbens verksamhet – vilka krav/önskemål ska anläggningen klara av? Vad finns det för olika upplägg på driftsformer? Teknik Innehålla ny teknik – effektivt och energisnålt Teknikrum – ändamålsenligt, arbetsmiljövänligt Kan bassängen byggas i huvudsak ovan mark för att slipps gräva ner den i instabil mark? Volymer/Area Vilka storlekar ska de olika verksamhetsytorna ha? Bassängstorlekar Flexibilitet i bassängstorlekar Torrverksamhet - gym, gruppträning KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Gemensamma utrymmen – café, entré, reception Personal och föreningslokaler Omklädning, duschutrymmen, spa Efter bearbetning av frågeställningarna har arbetsgruppen kommit fram till vad en ny anläggning bör bestå av: • Delbar bassäng 50x25 meter. Den ena hälften ska förses med ett höj- och sänkbart golv • Omklädningsutrymmen för bad och övrig verksamhet • Två undervisnings-och rehabassänger med storleken 16x12 meter • Områden för vattenlek och relax, bubbelpooler, bastu • Kafé och reception • Teknikutrymmen • Förrådsutrymmen • Föreningslokaler • Personalutrymmen Totalt ger det en yta som är i storleken runt 9000 m2. Byggkostnaderna för en simhall ligger i dag mellan 35 – 40 000 kr/m2. Varför en 50-metersbassäng som är delbar och en del höj och sänkbar? En 50-metersbassäng tillför betydande förbättringar för motionssim för allmänheten och för simklubbens föreningsdrivna simverksamhet. En delbar 50-metersbassäng med den ena delen höj och sänkbar innebär en multifunktion då hela bassängytan kan användas till olika former av verksamhet. Motionssim, simskola, vattengymnastik, lek med mera. Varför två undervisnings- och rehabbassänger? Dessa två bassänger kommer att ha en högre vattentemperatur än den stora bassängen. Det innebär att de används till simundervisning för de mindre barnen, vattengymnastik, babysim och vattenträning för icke simkunniga. En av bassängerna har ett fast djup som är grundare än den stora 50-metersbassängen. Den andra kan ha en höj och sänkbar botten, samt nödvändig tillgänglighetsutrustning för att kunna erbjuda reahabilitering i olika former. En specialutrustad rehabbasäng är mycket efterfrågad i kommunen. Gruppen föreslår inte större äventyrsdel, möjligheter till simhopp, utomhusbad och spaavdelning. Dessa delar medför en stor investering och det redan finns ett flertal sådana anläggningar i regionen. Konkurrensen om kunderna i sådana anläggningar är stor. Samtliga i arbetsgruppen är eniga om att behovet är en friskvårdsanläggning som inom kommunen ska uppfylla krav från simmande allmänhet inklusive familjer, simskolor, föreningsverksamhet och rehabverksamhet. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Kapacitetsökning Prognosen för de två simhallarna som vi nuläget har i Kungsbacka pekar på 250 000 besök under 2014. Det motsvarar ungefär att varje invånare i kommunen besöker simhallarna tre gånger om året. I dag finns det en större efterfrågan från allmänheten, skolorna och föreningslivet på tider i våra simhallar än vad som kan erbjudas. Delområdesprognosen för Kungsbacka kommun mellan 2014 – 2018 visar på att befolkningen ökar med nästan 1000 invånare per år. Den i särklass högsta ökningen under denna period är i tätorten. En ny simhall måste därför dimensioneras för att över tid ha en kapacitet som svarar mot att varje invånare ska kunna besöka simhallen minst tre gånger per år. Sammanfattning En sammanfattning av behovsinventeringen ger då en anläggning som: • Goda möjligheter till simning som motion och idrott • Goda möjligheter till simundervisning och rehabilitering • Möjligheter till lek och avkoppling • Möjligheter till annan friskvård, gym etc. • Smarta hållbara energilösningar • Smarta lösningar för personaleffektivitet och god arbetsmiljö Frågan om olika driftsformer och ägandeförhållanden har varit uppe för diskussion på arbetsgruppens möten. Dock har det inte gjorts någon djupare analys i frågan. Den frågeställningen får beaktas noggrannare i förstudien och i det fortsatta arbetet med den nya simhallen. Bilagor: Synpunkter från KBSS..\Möte behovsinv\Ny bassäng till Kungsbacka Användbarhet.pptx Beskrivning från Kba Simhall..\Möte behovsinv\Verksamhet i Kungsbacka simhall.docx Behovunderlag rehabbassänger Behovsunderlag rehabbassäng.docx Behovsunderlag totalt Utkast sammanfattning behov rev.docx Befolkningsprognos 2014 – 2018 Prognos, planeringsomr. 2014-2018.xlsx Statistik simhallarna 2010 – 2014 Statistik simhallarna helår jmf 2010-2014.xlsx KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Robert Andersson Verksamhetschef KUNGSBACKA KOMMUN KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering RAPPORT Göteborg 2014-01-31 KUNGSBACKA SIMHALL STATUSINVENTERING Beställare Kungsbacka Kommun Beställarens representant Christian Andersson/Maria Sörensson Konsult CA consultadministration ab Mölndalsvägen 24 412 63 GÖTEBORG Handläggare/upprättad av Dokumenttyp/namn Rapport från statusinventering Datum 2014-01-31 Revidering Revideringsdatum Uppdragsnummer 703201.890 Filnamn och sökväg u:\703201 kungsbacka simhall - statusinventering\703201hl.890\3 teknik\rapport bd-besk.docx Granskad av z Projektnamn Handläggare Heléne Leidö Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering Dokument Rapport från statusinventering koncept 3 (56) Rev Datum Rev datum 2014-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVSNITT 1 ALLMÄNT Uppdragets syfte Förutsättningar Konsulter, metod Allmänt om byggnaden Sammanfattning av statusbedömning SID 4-8 4 4 5 6 7 AVSNITT 2 BYGGDELAR Sammansatta byggdelar Bärverk i husstomme Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg Inre rumsbildande byggdelar Invändiga ytskikt Huskompletteringar Rumskompletteringar SID 9-29 9 13 AVSNITT 3 INSTALLATIONER V-INSTALLATIONER Tappvattensystem Avloppsvattensystem Kylsystem Värmesystem Luftbehandlingssystem Styr- och övervakningssystem Foton befintligt ELINSTALLATIONER Kanalisation Elkraftsystem Telesystem Hissystem SID 29-43 29 29 30 30 31 31 32 33 40 40 41 42 43 AVSNITT 4 MILJÖ, SANITET, TILLGÄNGLIGHET M M Vattenrening Sanitet Tillgänglighet Arbetsmiljö Miljöstörande ämnen i byggnaden SID 44-56 44 50 50 51 52 14 16 18 19 25 26 Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 4 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 1 - ALLMÄNT Uppdragets syfte Av Kungsbacka Kommun har utsetts en konsultgrupp för att utreda status på kommunal simhallsbyggnad. Uppdraget avser att kartlägga status på byggnaden, beträffande byggnadsdelar, installationer och eventuella miljöpåverkande produkter, samt att föreslå åtgärder för två tänkbara fall; drift av simhallen under en kortare period (under vilken man kan utreda förutsättningarna för en ny simhall på annan plats), eller ombyggnad av simhallen till ”nyskick”. Föreslagna åtgärder har delats in i kategorier utifrån de tidsperspektiv som beställaren lämnat som förutsättning. - Alternativ A åtgärder för att klara sex års drift av simhallen - Alternativ B renovera för 25 års bruk av simhallen Inom uppdraget ska kostnadsbedömning av de olika alternativen utföras, vilken kan ligga till grund för beslutstagande i Kungsbacka kommun. Statusinventeringen omfattar den del av Aranässkolan som 1984 byggdes till som simhall, omklädningsrum och träningslokal. Byggnaden är tydligt avgränsad som den sydvästra flygeln omfattande tre plan, varav ett plan utgörande källare (plan 0). Plan 0 inrymmer teknikutrymmen, på plan 1 finns simhallsavdelning och omklädningsavdelning dam & herr, samt personalutrymmen, och på plan 2 finns två träningssalar med tillhörande omklädningsutrymmen. Följande delar ingår i uppdraget Klimatskiljande delar i yttervägg och yttertak, fönster, dörrar m.m Stomme Platsgjutna betongkonstruktioner framförallt i simhallsdel och i teknikutrymmen i källaren Ytskikt, tätskikt och byggnadsdelar Installationer som VVS, luft, och el m.m. Vattenrening Miljöpåverkande produkter Förutsättningar 2008 initierade Kungsbacka kommun undersökningar som syftade till att utreda status och skador hos anläggningen. Det ledde till projektering och entreprenadarbeten med syftet att garantera säkerhet och drift av anläggningen för en ungefärlig sexårsperiod, en period som vi nu befinner oss i slutet av. Under första hälften av 2013 initierade Kungsbacka kommun så uppdraget att statusinventera Kungsbacka simhall, och att utifrån fackvisa statusinventeringar göra bedömningar som omfattar renoveringsåtgärder för de två alternativen A respektive B. Utgångspunkten för konsultgruppen har varit att endast ta med sådana åtgärder som bedöms helt nödvändiga ur drifts-, säkerhets- och användarsynpunkt. I båda fallen gäller att föreslagna åtgärder är tänkta att utföras snarast. Rapporten ska således inte betraktas som en underhållsplan, där åtgärder kan skjutas upp för att utföras senare under perioden. Naturligtvis får arbetena i alternativ A anpassas efter hur hallen brukas. I alternativ B förutsätts hallen stängas under byggtiden, se vidare under Sammanfattning av statusbedömning nedan. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 5 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 1 - ALLMÄNT I alternativ B har förutsättningen varit att simhallen ska uppnå en status som motsvarar nyskick, med det badutbud som idag erbjuds och ett besökarantal som motsvarar dagens. I kostnadskalkylen ligger således ej med någon tänkt utökning av ytan för att kunna ta emot fler besökare, ej heller några ombyggnadsåtgärder för andra badupplevelser. Tillgängliga underlag Av beställaren tillhandahållet arkivmaterial listas i kronologisk ordning enligt följande. - arkitektritningar upprättade av Einar Andreassons Arkitektkontor AB daterade 1984-06-25 konstruktionsritningar upprättade av VBK enligt ritningsförteckningar med senaste datering 1985-02-28 respektive 1985-01-30 Uppdragsrapport nr 2008-44 avseende Undersökning av betongkonstruktionen i Kungsbacka simhall upprättad av CBI Betonginstitutet AB daterad 2008-03-31 SP Rapport avseende Kungsbacka simhall upprättad av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut daterad 2008-05-14 Byggbeskrivning Kungsbacka simhall upprättad av WSP Management daterad 2009-03-16 konstruktionsritningar upprättade av Byggkonstruktion i Kungsbacka AB daterade 2009-10-16 Situationsplan Röranläggning upprättad av Bengt Dahlgren AB daterad 1994-06-25 Utöver ovanstående har konsulterna tagit del av diverse andra arkivhandlingar avseende andra teknikgrenar och dokument från gamla uppdragspärmar mm, samt statistik över antalet badande under senaste året. För enkelhetens skull har dock endast de viktigaste handlingarna och de handlingar som åberopas i denna rapport tagits med som underlag. Konsulter, metod Inventeringar har utförts okulärt, vid flera tillfällen under hösten 2013. Dessutom har beställaren tillhandahållit tidigare utredningar m m, som konsulterna tagit del av. Ytskikt och betong i simhallen inventerades då bassänger var tömda för rengöring (2013-08-14). I övrigt har inventering i huvudsak utförts med pågående verksamhet i lokalerna. Respektive konsult har sedan författat text till rapporten. Dessa texter har fogats samman till föreliggande handling. Ursprungsdokumenten bifogas ej, men finns att tillgå hos respektive konsult. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 6 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 1 - ALLMÄNT Nedanstående konsulter har deltagit i uppdraget: Klimatskal, bärande delar, konstruktion Ramböll AB V-installationer WSP AB Elinstallationer Creacon HKAB Ytskikt m m invändigt CA consultadministration ab Vattenrening Weedo AB Miljöpåverkande produkter CA consultadministration ab I avsnitt 2 redovisas varje byggnadsdel för sig avseende skick, status och förslag på åtgärder. Status och åtgärder avseende installationer redovisas i avsnitt 3. Status och åtgärder avseende vattenreningssystemet redovisas i avsnitt 4. Där finns även en kort sammanfattande del avseende fuktsäkerhetsåtgärder och sanitära åtgärder, liksom en översikt över farligt och miljöstörande avfall som upptäckts vid inventeringen. Att utreda eventuella inomhusmiljöproblem, göra fuktmätningar o d har ej ingått i detta uppdrag. Allmänt om byggnaden Kungsbacka Simhall uppfördes i anslutning till Aranässkolan under mitten av 1980-talet, och har genomgått flera ombyggnader och renoveringar sedan dess. Efter ca tio år utfördes en ombyggnad innefattande gym, cafeteria m m. Dessa delar ingår inte i uppdraget. Enligt uppgifter från beställaren har bl a följande åtgärder utförts i de aktuella utrymmena: yttertak (tätskikt+isolering) duschavdelning herrar (tätskikt+keramiska plattor) betonglagning undervisningsbassäng ytskikt i simhall (ej i bassänger) förstärkningsarbeten m.m. plan 0 lagningsarbeten av att keramiska plattor åtgärder för energieffektivisering ca 2000 2008 2009 2009 2009 (löpande, pågår) 2012 Plan 0 inrymmer vattenreningsanläggning. Simhall och omklädningsutrymmen är belägna på plan 1. På plan 2 finns ett par större träningshallar, av vilka den ena idag används för kampsport, och den andra för spinning, yoga o d. I övrigt finns omklädningsrum med dusch o WC, samt förrådsutrymmen och ett fåtal klubbrum/kontor. Del av utrymmet hyrs ut till annan verksamhet (massage). Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 7 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 1 - ALLMÄNT Källarvåning, bjälklag och bärande pelare är av betong, samt limträ. Utvändigt är hallen klädd med profilerad plåt. Glaspartier är av aluminium. Fönster av trä förekommer på plan 1 och 2. Invändigt förkommer keramiska plattor i simhall och duschutrymmen, samt plastmattor och linoleummattor. Väggar består av tegel, eller målade skivor, samt beklädnad med kakel i simhall och duschutrymmen. Innertak i simhall och träningslokaler består av träfiberskivor. Träpanel förekommer i simhallens lågdel. I övriga utrymmen är det övervägande demonterbara undertak, enstaka fasta undertak av skivor förekommer. Sammanfattning av statusbedömning Alternativ A – hålla simhallen i drift under sex år till Byggnaden och dess installationer bedöms kunna klara ytterligare sex år. Akuta risker föreligger ej; de förstärkningsåtgärder som gjorts i plan 0 beräknas i stort sett vara tillräckliga i ett kort tidsperspektiv. Vissa byggåtgärder bör dock utföras för att bibehålla byggnadens säkerhet: byte av korroderade smideskonstruktionsdelar i anslutning till källartrappa skrotning av lös vittrad/bortsprängd betong i källardelens betongkonstruktioner komplettering med nya stålförstärkningar motsvarande dem som monterades 2009, fast i nya lägen betongrenovering av samtliga synliga skador i simhallsdelen (publik/allmän del) översyn av träfasaderna med byte av rötskadat virke och underhållsmålning ett löpande underhåll av metallpartierna med byte av delar som inte håller tätt och som inte längre garanterar täthet hos ytterväggskonstruktionen som helhet för ståldörrar rekommenderas målningsunderhåll byte av ca hälften av de kvarvarande träfönstren I övrigt rekommenderas att utföra årliga säkerhetsbesiktningar av bärande platsgjutna betongkonstruktioner i simhalls- och källardelen. När det handlar om ytskikt m m är det i detta korta perspektiv endast fråga om att lappa och laga. Ommålning föreslås av vissa publika utrymmen, samt ytskiktsbyte och rivning av ett par mellanväggar i personaldelen, för att öka användbarheten. Nödvändiga åtgärder för installationer redovisas i avsnitt 4, men kortfattat kan sägas att i alternativ A handlar det om mycket enkla åtgärder, kontroller av flöden m m samt normalt underhåll. De brister som påtalas i avsnitt 4 avseende tillgänglighet och arbetsmiljö (samt möjligen även brandsäkerhet), är svåra att åtgärda utan genomgripande planlösningsförändringar, vilka blir kostsamma om byggnaden inte planeras att användas i längre än sex år. Åtgärderna innebär ett flertal punktvisa insatser, varav vissa bör kunna utföras med hallen i drift, medan andra kommer att kräva att hela eller delar av hallen stängs för kortare perioder. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 8 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 1 - ALLMÄNT Alternativ B – renovera för ytterligare 25 års bruk av simhallen Betongen i simhallsdelen är i mycket dåligt skick och måste renoveras. Förutom nedanstående åtgärder rekommenderas årliga säkerhetsbesiktningar av bärande platsgjutna betongkonstruktioner i simhalls- och källardelen. nytt tätskikt på yttertak (högdel) nytt komplett takavvattningssystem ny yttertaksbeläggning på lågdel omfattande ny falsad plåt, vattenavledande underlag samt ny råspont/plywood ny ytterväggsbeklädnad omfattande fasadmaterial, luftspaltbildande läkt och vindskydd nya fönster och dörrar rivning av samtliga ytskikt ned till ursprunglig konstruktionsbetong i hela simhallsdelen i markplan nytt tätskikt i hela simhallsdelen betongrenovering av frilagda betongkonstruktioner i erforderlig omfattning i simhallsdelen i markplan betongrenovering med statiskt verksamma förstärkningar av platsgjutna pelare och balkar i källardelen betongrenovering med vattenbilning och sprutbetong av betongkonstruktioner i övrigt i källardelen sprickinjektering i källarytterväggar nytt yttre dräneringssystem Dessa arbeten är av så pass omfattande karaktär att stora delar av simhall med tillhörande omklädningsutrymmen kommer att påverkas. Bedömningen är därför att en total invändig ombyggnad är nödvändig för att förlänga byggnadens livslängd med ytterligar 25 år. Antalet besökare och personal gör att ytan behöver utökas något, dels för att få till en fungerande vattenreningsanläggning, dels för att inrymma rimliga omklädningsutrymmen, HWC m m. Genom att riva större delen av befintliga väggar på plan 0 och 1, samt genom en mindre tillbyggnad, kan en förändrad planlösning erhållas som svarar mot dagens krav på arbetsmiljö, tillgänglighet och brandsäkerhet. Detta medför naturligtvis nya ytskikt och ny inredning. Bjälklag till plan 2 är inte skadat, och det bedöms att utrymmen på plan 2 kan fungera under 25-årsperioden, med erforderliga byten av ytskikt m m. När det kommer till installationer handlar det till största delen om att byta ut befintliga system till nya, mer energieffektiva. Detta medför även omfattande byggåtgärder, t ex rivning av undertak för att frilägga kanaler o d. Se vidare i avsnitt 3. Åtgärderna innebär så stora och omfattande arbeten att hallen kommer att behöva hållas stängd. En grov uppskattning ger en byggtid på ca 14 månader för ombyggnadsarbetena. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 9 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Rubriker ansluter till AMA Anläggning 10 respektive AMA Hus 11. 01 SAMMANSATTA BYGGDELAR Platsgjutna betongkonstruktioner Teknisk beskrivning Med platsgjutna betongkonstruktioner avses här de betongkonstruktioner som utgör golv (bjälklag) och bassänger över golvnivån i simhallsdelen och samtliga övriga betongkonstruktioner under den nivån. Golv på mark i omklädnings- och personaldelar berörs inte här. Enligt ritning nummer K00:1 Allmänna föreskrifter daterad 1984-06-25 skall all betong under nivån +3,160 (ÖK landningsbassäng) utföras som BTG II STD K300 vattentät med lufthalt 3,5 % och VCT högst 0,6. Gjutfogar är utförda som vattentäta med fogband och dilatationsfogar är utförda med vattentätning. Dilatationsfogar förekommer allmänt mellan bassängdelar och övrig betong. I samband med renoveringsarbeten 2009 förseglades en del dilatationsfogar med tätskiktsduk. I samband med renoveringsarbetena 2009 utfördes förstärkningsarbeten i källaren där betongpelare och betongbalkar kompletterades med stålpelare och stålbalkar (i omfattning enligt konstruktionsritningar från 2009). Status I huvudsak hänvisas till den rapport som CBI skrev 2008. Det är anmärkningsvärt att man har föreskrivit en betong med VCT högst 0,6. Huruvida man har gjutit med motsvarande betongkvalitet är oklart. I CBI-rapporten från 2008 söker man orsaken till de höga karbonatiseringsdjupen i för högt VCT i betongen, vilket bekräftas av VBK:s Allmänna föreskrifter (som CBI sannolikt inte hade tillgång till 2008) I förhållande till statusen 2008, då CBI utförde sina undersökningar gäller att - läckage av bassängvatten ner i källaren har stoppats nästan helt - korrosion hos oskyddad armering fortgår - sprängning/spjälkning av täckande betongskikt fortgår - karbonatiseringsprocessen fortgår - klorider i betongen finns kvar Det är viktigt att inse och konstatera att de åtgärder som gjordes 2009 i princip endast hade som effekt att huvuddelen av läckaget av bassängvatten stoppades och att bristfälliga konstruktioner säkrades genom stålförstärkning. 2009 genomfördes inte åtgärder i tillräcklig omfattning för att bromsa karbonatiseringsprocessen, ta bort betong med för höga kloridhalter och ge skadad armering nytt skydd. Detta av förklarliga skäl eftersom arbetena gjordes i ett 6-års driftsperspektiv. Säkerhetsmässigt fångade man upp de brister som fanns i och med 2009 års entreprenadarbeten, dock monterades aldrig någon förstärkning under skvalprännekonsolen utmed stora bassängens södra långsida (jfr K3 konstruktionsritning från 2009). Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 10 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Utöver det har noterats omfattande skador i balksystemet under undervisningsbassäng/ landningsbassäng. I mindre omfattning förekommer läckage av grundvatten genom den vattentäta källarbottenplatta/källarytterväggskonstruktionen. Läckage har i huvudsak noterats i den del av källaren som är under bubbelpolen och rundsimningsbassängen. Foto taget 2013-06-25 som visar stålförstärkning monterad 2009. Notera sprickan i betongpelaren, en spricka som har återuppstått efter renovering 2009 och som förklarar behovet av den förstärkning som gjordes 2009. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 11 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Foto taget 2013-06-25 illustrerande stålförstärkning monterad 2009. Såväl betongpelare som betongbalkar har ansetts ha (eller riskerar få) otillräcklig bärförmåga. Notera även hängrännor i plåt som har monterats för att hantera bassängvatten som läcker genom konstruktionens sprickor och fogar. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 12 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Åtgärder I 6-årsperspektivet rekommenderas - betongrenovering av samtliga synliga skador i simhallsdelen (publik/allmän del) - skrotning av lös betong i källardelen - utredning av behov av nya stålförstärkningar under skvalprännekonsolen utmed stora bassängens södra långsida och i balksystemet under undervisningsbassäng/landningsbassäng - årliga säkerhetsbesiktningar I det längre perspektivet gäller att de platsgjutna betongkonstruktionerna skall friläggas i sin helhet både i simhallsdelen och i källardelen. Detta av två huvudskäl, dels för att kunna besiktiga och statusbedöma all platsgjuten betong och dels för att rent praktiskt komma åt att utföra ett fackmässigt betongrenoveringsarbete. I friläggningen ligger rivning av all ytbeläggning i simhallsdelen och utrivning av samtliga installationer och övrig utrustning i källardelen. För betongrenovering av bärande delar såsom platsgjutna pelare och balkar är det rimligt att räkna med att samtliga pelare och balkar kommer att vattenbilas i sådan omfattning att det krävs stämpning, formning, gjutning och kompletterande armering för att återställa ursprunglig form och funktion. I övrigt är det dessutom rimligt att anta att samtliga väggar och bjälklag med exponering mot källaren och med bassäng-/simhallsgolvskontakt vattenbilas in till dubbla täckande betongskiktet och repareras med motsvarande lager sprutbetong. Övriga betongytor behandlas med karbonatiseringsbromsande ytbehandling. För läckagen genom källarytterväggarna rekommenderas sprickinjektering från insidan. Dränering Teknisk beskrivning Dränering finns inritad på K-ritningar från 1985 i plan och sektion och är beskriven på K00:1 i Allmänna föreskrifter. Dräneringsnivån varierar mellan +1,400 och +0,930 vilket innebär att konstruktioner i färdig golvnivå i markplan är dränerade, men att källardelarna endast är dränerade till cirka 1 meter under markytan. Alltså är källardelarna sannolikt utsatta för ett mer eller mindre konstant grundvattentryck. Status Dräneringssystemet är inte besiktigat. Åtgärder I 6-årsperspektivet rekommenderas spolning och funktionskontroll av dräneringssystemet. Verkligt system stäms av mot ritat system enligt handlingar åberopade under Teknisk beskrivning. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 13 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR I det längre perspektivet föreslås frischaktning och rivning av befintligt system och installation av helt nytt dräneringssystem. 27 Byggdel Alternativ A Alternativ B Betongpelare/balkar i plan 1 simhall Synliga skador lagas (se även avsnitt 27 nedan) Friläggning (samtliga ytskikt o tätskikt rivs), vattenbilning, kompl. armering o gjutning Betongpelare/balkar i plan 0 Lös betong rivs Friläggning (samtliga installationer m m rivs) vattenbilning, kompl. armering o gjutning Betongbjälklag mellan plan 0 och plan 1 Lös betong rivs, plan 0 Friläggning (samtliga ytskikt o tätskikt rivs), vattenbilning, ny sprutbetong Betongytterväggar under mark Inga åtgärder Sprickinjektering vid läckage Betong i övrigt, plan 0 Inga åtgärder Karbonatiseringsskyddas Stålförstärkningar, plan 0 Utredning av ytterligare behov av förstärkning; erforderlig komplettering Rivning. Erforderlig stämpning av stål vid åtgärder enligt ovan. Dränering Spolning, kontroll Rivning. Nytt dräneringssystem BÄRVERK I HUSSTOMME Stommar i byggdelar över markplan Teknisk beskrivning Den primära stommen i de byggdelar som är över markplan är uteslutande av prefabricerade betongelement (pelare, balkar och bjälklagsplattor). Undantaget utgörs av den limträstomme som utgör yttertaksstomme över lågdelen. Status De delar av den primära stommen som är åtkomliga för inspektion är i huvudsak intakta. De skador som finns är primärt i zonen där betongpelare ansluter till simhallsgolvet. Skador uppmärksammades redan då CBI inspekterade simhallen och skrev sin rapport 2008. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 14 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Skadebilden domineras nu av bortsprängt täckande betongskikt pga. korroderande armering. Skador som har uppstått sedan 2008 är både som skador i lagningar från den tiden och som nya skador. Åtgärder Eftersom de skador som har noterats är i allmänna, publika delar av anläggningen är det rimligt att åtgärda skadorna (betongrenovering) omedelbart, alltså inom den omtalade 6-årsperioden. I det längre perspektivet är det rimligt att räkna med mer omfattande betongrenovering, med friläggning av pelarna hela vägen ned till de kopplingar som finns i nivån för anslutande platsgjuten konstruktionsbetong. 41 Byggdel Alternativ A Alternativ B Pelare av betong Skador lagas (avser främst pelare i simhall; se även avs 01) Omfattande betongrenovering ned till K-btg Balkar och bjälklag av betong Inga åtgärder Inga åtgärder Limträstomme Inga åtgärder Inga åtgärder (se dock avs 41) KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG Yttertakskonstruktion Teknisk beskrivning Ursprunglig yttertakskonstruktion består av - papptäckning - cellplastisolering - diffusionsspärr - asfaltsstrykning - cementbruksavjämning - träullsplatta på bärverk av limträåsar och prefabricerade betongbalkar. 1998 byggdes en ny kompletterande yttertakskonstruktion som uppstolpat tak med inbrädning av råspont med tätskiktmatta på befintlig takkonstruktion. Tilläggsisolering har lagts ovanpå cellplastlagret. Vid platsbesök med besiktning av kallutrymmet noterades inga ursprungliga lager av cementbruksavjämning och asfaltsstrykning eller papptäckning. Handlingar för påbyggnadsarbetena finns som arkivhandlingar hos Kungsbacka kommun. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 15 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Enligt de arkivhandlingar som översiktligt har studerats föranleddes påbyggnaden av yttertaket av läckage av regnvatten (alltså inte primärt kondensproblem). Trots detta valde man att försätta kallutrymmet under övertryck via takmonterad uteluftsfläkt som konstant tillför uteluft till kallutrymmet. Övertrycket utjämnas/ventileras via ventiler i takfot. Tak över lågdel är utfört, med i förhållande till övriga tak avvikande konstruktion, i form av uteluftsventilerad parallelltakkonstruktion på primärt bärande takbalkar av limträ. Takbeläggning är falsad plåt. Status Papptäckningen antas vara från 1998 och bedöms ha en ytterligare livslängd som motsvarar 6-års-scenariot. Läckage eller kondensproblem har inte noterats eller rapporterats från verksamheten. Viss påväxt och blånad noteras på takbotten vid stickprovsmässig okulärbesiktning via takluckor på yttertak. På insidan av lågdelstaket noteras rinningar, missfärgningar och korrosionsskadade spikar för innertakspanelen. Huruvida skadorna som är fuktrelaterade härrör från kondens eller inläckande regnvatten är oklart. I stort sammanfaller dagens statusbedömning med den bedömning som gjordes 2008 av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Åtgärder I 6-årsperspektivet bedöms yttertakskonstruktionen kunna lämnas utan renoverings- och ombyggnadsåtgärder. Viktigt är dock att ha en fortlöpande årlig kontroll av kallutrymmet, takgenomföringar, takavvattningssystemet och att vara uppmärksam på eventuella tecken på kondens- eller läckageproblem. För lågdelstaket rekommenderas vidare utredning med håltagning och förstörande provning för konstaterande av skadeorsak och för beslut om eventuella vidare åtgärder inom 6-årsperspektivet. I det längre perspektivet är det rimligt att räkna med nytt tätskikt och nytt takavvattningssystem. Det är även rimligt att utreda/utvärdera och ta ställning till huruvida övertryckssystemet ska drivas vidare med ett konstant tillskott av okontrollerad uteluft. I samband med en mer omfattande ombyggnad öppnas nya möjligheter för installation av system för mer kontrollerad tilluft och med variation av drift över tiden och med varierande fukttillstånd ute och i kallutrymmet. För lågdelstaket föreslås byte av falsad plåt, papp och råspont/plywood, oaktat resultatet av de mer ingående undersökningar som rekommenderas för 6-årsperpektivet. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 16 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Taksäkerhet Utvändig stege för uppstigning på tak bör kontrolleras avseende infästningar. Fästöglor för att kunna säkra säkerhetslinor ska finnas vid arbete på tak, men saknas på simhallsbyggnaden. 42 Tak Alternativ A Alternativ B Högdel Årliga kontroller av kallt utrymme, genomföringar o avvattning Nytt tätskikt. Ny takavvattning. Nya plåtkompletteringar. Utredning ventilation. Lågdel Läckage utreds vidare Ny falsad plåt, ny papp, ny råspont/plywood. Ny takavvattning. Nya plåtkompletteringar. Taksäkerhetsanordn. Byte rostiga infästningar vid takstege. Fästöglor monteras. Byte av takstege. Fästöglor monteras. KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERVÄGG Ytterväggar Teknisk beskrivning Den dominerande ytterväggstypen består av ej vertikalbärande träregelstommar med 3 lager isolering motsvarande en tjocklek av totalt cirka 200 mm. Samtliga fasader med undantag för lågdelsfasaderna är beklädda med stående och liggande trapetskorrugerad plåt. Lågdelsfasaderna är beklädda med liggande träpanel. Diffusionsspärren ligger föredömligt placerad cirka 50 mm in i ytterväggen, räknat från insidan. Status Plåtfasaderna är i förväntat skick och bedöms kunna lämnas utan åtgärd i 6-års perspektivet. Inga korrosionsskador har noterats vid rundvandring med okulärbesiktning från marknivå. Träfasaderna på lågdelen är sannolikt i ursprungligt (och förväntat) skick (antagligen underhållsmålade) och i 6-årsperspektivet får de vara kvar. I stort sammanfaller dagens statusbedömning med den bedömning som gjordes 2008 av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Åtgärder I 6-årsperspektivet rekommenderas en översyn av träfasaderna med byte av rötskadat virke och underhållsmålning. I det längre perspektivet är det rimligt att räkna med att riva samtliga plåtfasader och träfasader och ersätta dem med ny ytterväggsbeklädnad på luftspaltbildande läkt och nytt vindskydd. Befintlig vägguppbyggnad bibehålls i övrigt om inte invändiga ändringar föranleder annat. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 17 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Fönster och dörrar Teknisk beskrivning Fönster och dörrar i simhallsdelen är metallpartier av olika slag. Generellt är det bruneloxerade aluminiumpartier. Dock avviker en dubbeldörr mot väster som är av trä, 2 dörrar mot söder som är av stål och en dubbeldörr mot väster som är av naturfärgat aluminium. Fönster på plan 2 och på plan 1 i personaldelen är ursprungligen träfönster och den enda dörr som finns på plan 2 är en ståldörr. Status Samtliga aluminiumpartier är ursprungliga, bortsett från dubbeldörren mot väster. De ursprungliga partierna bedöms vara kvar under de kommande 6 åren, men det är rimligt att räkna med ett visst underhåll med byte av fyllningar, rörliga delar samt diverse täckplåtar och tätningar. De ståldörrar som är monterade i fasad är sannolikt ursprungliga och är i förväntat skick med omfattande korrosionsskador. Träfönster på plan 2 och på plan 1 är i förväntat dåligt skick (söderläge) och en del av fönstren har redan bytts ut till metallfönster. Åtgärder I 6-årsperspektivet är det rimligt att räkna med ett löpande underhåll av metallpartierna med byte av delar som inte håller tätt och som inte längre garanterar täthet hos ytterväggskonstruktionen som helhet. För ståldörrarna rekommenderas målningsunderhåll. Träfönstren är i ett skick som inte längre lämpar sig för målningsbehandling, och kommer sannolikt att bytas ut i samma takt som dess funktion sätts ur spel pga. lösa karm- och bågstycken och ej fungerande rörliga delar. Här är det rimligt att räkna med byte av hälften av de kvarvarande träfönstren. Byggdel Alternativ A Alternativ B Fasader, plåt Ingen åtgärd Rivning. Ny fasad, ny läkt, nytt vindskydd Fasader, trä Byte rötskadat virke, målning hela ytan Rivning. Ny fasad, ny läkt, nytt vindskydd Aluminiumpartier Inga åtgärder, normalt underhåll Byte till nya aluminiumpartier Dörrar, trä Målning Byte till nya aluminiumdörrar Dörrar, stål Rostskyddsmålning Byte till nya aluminiumdörrar Fönster, trä Ca 50% byts till metallfönster. Övriga målas. Insynsskydd av folie mot personalomklädning Byte till nya fönster av metall Fönster, metall Inga åtgärder Byte samtliga I det längre perspektivet byts samtliga fönster och dörrar mot nya metallpartier och dörrar av aluminium. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 18 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR 43 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR 43.C- Innerväggar (ej stominnerväggar) och öppningskompletteringar Innerväggar Murade väggar av synligt rött tegel förekommer på plan 1. I övrigt är väggar av skivor och reglar. Generellt krävs inga åtgärder i väggar på kort sikt. På lång sikt kommer ombyggnadsarbeten att medföra rivning av bef väggar i stor utsträckning, och byggande av nya. Mellan träningshallar på plan 2 finns en ridåvägg. I ena träningssalen (judosalen) har dock en enklare väggkonstruktion, med ett glasparti för passage, byggts upp mot denna. Ridåväggen kan således inte användas, men har vid samtliga besök varit nedfälld, vilket indikerar att passage mellan de två hallarna genom glaspartiet inte är nödvändig. Väggens konstruktion idag är inte tillfredsställande ur akustisk synpunkt (de olika verksamheterna stör varandra) Ridåväggen föreslås därför rivas, och en ny vägg byggas upp. I det korta perspektivet bedöms skivväggen mot judosalen kunna stå kvar och en ny regelkonstruktion byggas från andra sidan, med gipsskivor och isolering. Detta ger inte en fullgod ljudklass men bedöms ändå vara bättre än dagens lösning. Vid alternativ B bör en akustiskt riktig vägg projekteras. I båda fallen gäller att utrymningsvägar studeras. I dagsläget ska enligt uppgift en passage mellan hallarna finnas för utrymning. Väggar Alternativ A Alternativ B Murade av tegel Ingen åtgärd Erforderlig rivning pga omdisp av ytor Skivor, reglar på plan 1 Ingen åtgärd Erforderlig rivning pga omdisp av ytor, nya väggar Vägg mellan träningssalar pl 2 Rivning glasparti och ridåvägg, enkel väggkonstr. byggs mot yogasal Vägg och ridåvägg rivs, ny vägg med erf. ljudklass ersätter Skivor, reglar på plan 2, övriga Ingen åtgärd Ingen åtgärd Innerdörrar plan 1 Ingen åtgärd Byte innerdörrar ca 90% pga ändrad planlösning Innerdörrar plan 2 Ingen åtgärd Ingen åtgärd Innerdörrar Generellt är innerdörrar av trä med yta av laminat. Inga åtgärder föreslås inom alternativ A. Vid alternativ B kommer planlösning att påverkas och flertalet dörrar beräknas därför bytas ut. På plan 1 uppskattas grovt att ca 10% av dörrarna kan behållas, medan övriga blir nya. På plan 2, där inga planlösningsförändringar antas behöva ske, bör dörrarna kunna vara kvar. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 19 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR 44 INVÄNDIGA YTSKIKT Golv Plan 0 Golv av dammbunden betong. Inga åtgärder i alternativ A. I alternativ B utförs avjämning och ny dammbindning av samtliga ytor som berörs av ombyggnadsarbeten. Simhallsdelen Klinker av olika typ och ålder. Beläggningen är bitvis i mycket dåligt skick, och det pågår idag frekvent byte/renovering lokalt i hela simhallen, främst kring bassängkanter och skvalprännor. Sättbruket har tappat all fästförmåga; plattorna ligger i princip på sand, och hålls samman endast genom fogmassan. Det förefaller orimligt att på kort sikt lösa problemet på annat sätt än genom återkommande planerat och akut underhåll, då hela golvet i simhallsmiljön är fuktigt, beroende bl a på läckande bassänger och dåliga tätskikt. Se även kommentarer i avsnitt 4, Sanitet. Om hallens livslängd ska förlängas med ytterligare 25 år, krävs en fullständig utrivning till stomrent och erforderliga betonglagningsåtgärder (se även del 01 och 27 ovan avseende betongrenovering), byte av skvalprännor m m, och därefter nytt tätskikt och ny beläggning. Exempel pågående underhållsarbeten kring bassäng. Av sättbruket återstår i princip bara sand. Olika slags klinker förekommer i simhallen. Bassängen vid vattenrutschbanan läcker, vilket orsakar saltutfällningar och skador på klinkerbeläggningar och beklädnader. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 20 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Omklädning o tvagning besökare Klinker, olika typer. Samtliga golv är i acceptabelt eller gott skick. I damernas duschrum finns en del fogar som är dåliga, men det anses kunna lösas med underhållsåtgärder på samma sätt som i simhallen. I herrarnas duschavdelning har åtgärder gjorts under 2000-talet, pga tidigare problem med läckande tätskikt. I det korta perspektivet krävs inga åtgärder. För att öka hallens livslängd med 25 år behöver ytorna omdisponeras (se närmare i avsnitt 4) för att klara krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och möjligen även brand. Det förutsätts därför omfattande rivningar, varför samtliga ytskikt på golv beräknas bytas ut. Omklädningsrum plan 1 Torkrum, fogar släpper Handikappomklädning plan 1 Torkrum, mot WC. Olika nivåer på golv. Tvagningsrum Förrum till bastu, olika nivåer på golv Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 21 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Omklädning m m personal Linoleum i korridorer, personalrum och del av omklädning dam (då det är f d kontor som tagits i anspråk). Plastmatta på WC och i omklädningsrum övrigt, samt i städutrymme. Klinker i angränsande förråd, och klinker i duschutrymme. Ytorna är hårt slitna och flera mattor föreslås bytas ut redan nu. Detta bedöms vara en åtgärd till rimlig kostnad som ökar användbarheten på ytorna. Mest akut är damernas omklädning, som ger ett rörigt och svårstädat intryck, bland annat eftersom det består av flera små rum. Här föreslås nytt golv över hela ytan, efter rivning av de innerväggar som delar upp utrymmet idag. På lång sikt behöver ytorna omdisponeras helt, och samtliga golvbeläggningar bytas ut. Träningssalar, omklädning o dusch plan 2 I dessa utrymmen ligger ursprunglig plastmatta i korridorer och kontor/klubbrum, samt WC. På golv i omklädningsrum förekommer såväl plastmatta som klinker; bådadera bedöms yngre än tio år. I duschrummen ligger klinker. Den ena träningssalen har golv av plastmatta och den andra av parkett, som till största delen är täckt med kampsportmattor. I dessa utrymmen bedöms inga åtgärder nödvändiga i nuläget. I det längre perspektivet föreslås en allmän uppfräschning av WC-utrymmen och korridor, för att lyfta intrycket och ge en modernare känsla. I träningssalarna bedöms golven fungera väl för sitt ändamål. Inga åtgärder föreslås. I det långa perspektivet får golven naturligtvis underhållas och kanske bytas beroende på verksamhetens art, men detta räknas som normalt underhåll och ingår inte i kalkylen. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 22 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum Plan 2 Plan 1 Plan 0 AVSNITT 2 - BYGGDELAR Ytskikt m m Alternativ A Alternativ B Dammbunden betong Ingen åtgärd Erf. avjämning, ny dammbindning Klinker i simhall Underhåll som nu (lagn/byte lokalt). Tätn.beh kring skvalprännor utreds Ny klinker, nya tätskikt efter erf betonglagning Klinker, Omkl o tvagning besök Ingen åtgärd utom viss lagning lokalt Ny klinker, alla ytor, nya tätskikt i våtrum Plastmatta/lino i Omkl dam, personal Byte till ny plastmatta, hela ytan Nya mattor Plastmatta i Omkl herr, städ, WC herr o dam Byte Ny plastmatta Linoleum pentry o korridorer Ingen åtgärd Ny linoleum Klinker dusch Ingen åtgärd Ny klinker, nya tätskikt Klinker förråd Ingen åtgärd Ny klinker Plastmatta i omklädningsrum Ingen åtgärd Ingen åtgärd, normalt underhåll Klinker i omklädningsrum Ingen åtgärd Ingen åtgärd, normalt underhåll Klinker i duschutrymmen Ingen åtgärd Ny klinker, nya tätskikt Plastmatta i korridor Ingen åtgärd Ny matta (linoleum?) Plastmatta i WC Ingen åtgärd Ny plastmatta (våtrumssäker) Golv i träningssalar Ingen åtgärd Ingen åtgärd, normalt underhåll, anpassat till verksamhet Väggar Plan 0 Puts, målad och målad betong. Inga åtgärder i alternativ A. I alternativ B krävs ommålning av samtliga ytor som berörs av ombyggnadsarbeten. Simhallsdelen Tegel, med bröstning av kakel. Träpanel. I det långa perspektivet krävs en fullständig utrivning av ytskikt för att frilägga betongen (se även avsnitt 01 och 27), och därefter ny beklädnad. På sex års sikt förutsätts inga åtgärder behöva utföras. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 23 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Omklädning o tvagning besökare Kakel, olika typer, i våtrummen. Målad väv i omklädningsrum. Synligt tegel förekommer både i omklädningsrum och i förrum till bastu. Väggbeklädnad på WC är av laminat. För det korta alternativet förutsätts så få åtgärder som möjligt. Dock föreslås en ommålning av omklädningsrum, för att lyfta intrycket och ge en fräschare känsla. Det innefattar även sluss samt handikappomklädning - utrymmen som besökare möter. Det finns en del slagmärken och slitage på väggarna, vilka lagas. För att öka hallens livslängd med 25 år behöver ytorna omdisponeras (se närmare i avsnitt 3) för att klara krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och möjligen även brand. Det förutsätts därför omfattande rivningar, varför samtliga ytskikt på väggar beräknas bytas ut Omklädning m m personal Målade väggar, ofta vävade. I personalrum finns stänkskydd av kakel. Duschutrymmet har våtrumsmatta på vägg, och en skärm av laminat skiljer herr- och damdusch åt. Väggbeklädnad på WC är av laminat. Ommålning av de målade ytorna bedöms vara en rimlig åtgärd på kort sikt, framför allt i damernas omklädning, där rivning av de innerväggar som delar upp utrymmet idag skulle bidra till en bättre disponering av ytan. På lång sikt behöver ytorna omdisponeras helt, varför det till blir fråga om nymålning av alla väggar. Personalomklädningsrum damer Personalomklädning herrar Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 24 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Träningssalar, omklädning o dusch plan 2 Plan 2 Plan 1 Plan 0 Även här finns i huvudsak målad väv på väggarna. Duschrummen är helkaklade. WC i omklädningsrum har väggbeklädnad av laminat, men i tvagningsdelen är WC-väggar kaklade till höjd av ca 1200, med målad väv ovan kakel. I träningssalarna finns vissa slagskador och hål i väggar. Dessa bör lagas och en ommålning utföras. Föreslagen ny vägg mellan träningssalar målas. Ytskikt m m Alternativ A Alternativ B Betong/puts, målning Ingen åtgärd Ommålning Kakel, tegel, träpanel i simhall Ingen åtgärd Byte träpanel Målad väv i omklädnings/skåprum, sluss, HK-omkl Ommålning Ommålning/nymåln Målad väv, övrigt Ingen åtgärd Ommålning/nymåln Kakel i duschrum, WC och förrum Ingen åtgärd Byte klinker, alla ytor, nya tätskikt i våtrum Laminatskivor WC Ingen åtgärd Rivning, byte till VA-måln + stänkskydd kakel Målad väv i träningshallar Slaghål lagas (enstaka). Ommålning (ej spegelvägg). Ny vägg målas Slaghål lagas (enstaka). Ommålning alla väggar. Ny vägg målas Målad väv, övrigt Ingen åtgärd Ommålning Kakel i duschrum Ingen åtgärd Byte Laminatskivor WC Ingen åtgärd Rivning, byte till VA-måln + stänkskydd kakel Tak I plan 0 förekommer inga undertak, endast målad betong. Innertak i simhallsdelen samt i träningssalar på plan 2 utgörs av träullsplattor mellan synliga betongbalkar. Träpanel förekommer i simhallens lågdel. Denna påvisar tecken på fuktskador och bör bytas ut på lång sikt. I omklädningsutrymmen, korridorer m m på plan 1finns demonterbara absorbenter av perforerad plåt. WC, förråd, kontor o d på plan 1, samt korridorer, omklädningsrum och duschrum på plan 2 har fasta undertak av målade skivor. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 25 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR I det korta perspektivet erfordras inga åtgärder på undertak, förutom justering eller byte av enstaka absorbenter som är skadade. I alternativ B förutsätts rivning av samtliga undertak, då flertalet installationer byts. Alternativ A Alternativ B Målad betong Ingen åtgärd Ommålning Träullsplattor mellan balkar av betong; simhall Ingen åtgärd Ingen åtgärd Träpanel Ingen åtgärd Rivning, nytt demonterbart undertak Absorbenter av perforerad plåt Byte enstaka skadade, ca 5% Rivning, nya demonterbara undertak Fasta undertak av skivor Ingen åtgärd Rivning, nya demonterbara undertak Fasta undertak av skivor Ingen åtgärd Rivning, nya demonterbara undertak Träullsplattor mellan balkar av betong Ingen åtgärd Ingen åtgärd Plan 2 Plan 1 Plan 0 Ytskikt m m 45 HUSKOMPLETTERINGAR Invändiga trappor Trappa mellan plan 0 och plan 1 är en spiraltrappa av stål. Infästningarna är rostiga och bedöms behöva bytas ut omgående. Det finns trappor inne i simhallen – en för passage över vattnet mellan rundsim och stora bassängen, och en trätrappa till entresolplan varifrån vattenrutschbanan startar. Från entresolplanet leder en kort trappa av stål upp till vattenrutschbanan. Härifrån finns även en kort ståltrappa som leder in mot omklädningsrum. Trappan vid rundsimmet är kraftigt rostangripen. Rostskyddsmålning föreskrivs, men även kontroll av hållfasthet. För de mindre trapporna från entresolplanet rekommenderas inga åtgärder på kort sikt, ej heller för trätrappan. Vid ombyggnad för ytterligare 25 år förutsätts nya trappor, eftersom en genomgripande ombyggnad kan skapa behov av trappor i andra lägen. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 26 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR Betongtrappa mellan plan 1 och plan 2 erfordrar inga åtgärder, förutom ytskiktsbyte i det långa alternativet 46 Alternativ A Alternativ B Trappa mellan pl 0 o pl 1 Byte rostiga infästningar Byte av trappa Trappa över rundsim Rostskyddsmålas, hållfasthetskontroll Byte av trappa Mindre trappor från entresol Ingen åtgärd Byte av trappor Trappa mellan pl 1 och pl 2 Ingen åtgärd Byte ytskikt RUMSKOMPLETTERINGAR Under denna rubrik noteras även fasta inredningar. WC- och RWC-kompletteringar är generellt av standardtyp. Dessa åtgärdas ej i det korta perspektivet. I alternativ B förutsätts att all WC- och RWC-komplettering byts. Verksamhetsspecifika inredningar/kompletteringar i simhallen har inte inventerats (såsom vattenrutschbana, slanghållare, badvaktsplats m m). Dessa förutsätts fungera under sexårsperioden i alternativ A, och antas behöva anpassas efter nyutformningen som blir en följd av alternativ B. Plan 0 inga rumskompletteringar Simhallsdelen, Omklädning o tvagning besökare I omklädningsrum för besökare finns klädskåp med bänkar, standardtyp, samt speglar på vägg med avlastningshyllor. Klädskåpen är av två olika typer. Bänkarna framför är slitna. I alternativ A, som omfattar ommålning/uppfräschning av dessa utrymmen, förslås även bänkar och avlastningshyllor vid speglar målas. I alternativ B bedöms bänkar behöva bytas ut, medan flertalet skåp sannolikt kan klara 25 år till. Dock får skåpsinredning planeras om då ytan omdisponeras. I underlaget för kalkyl bedöms ca 50% av skåpen kunna återanvändas. I duschutrymme med förrum finns tvålkoppar vid duschplats, stödhandtag, handduksfack och kroklister. Inga åtgärder bedöms nödvändiga i alternativ A, medan utbyte föreslås i alternativ B. Omklädning m m personal I städ- och förrådsutrymmen finns hyllplan m m av standardtyp, mått och höjder är anpassade efter verksamheten. Inga årgärder föreslås. På lång sikt blir det naturligtvis nödvändigt att byta vissa hyllplan etc, vilket räknas som normalt underhåll och inte tas upp i kalkylen. Personalrummet har pentryinredning med diskbänk, bänk- och väggskåp längs ena väggen. Denna är i gott skick och behöver inte åtgärdas i det korta perspektivet. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 27 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 2 - BYGGDELAR För att kunna använda byggnaden under ytterligare 25 år antas ytorna behöva disponeras om så pass mycket att ett byte av pentryinredning erfordras. Klädskåp med bänkar framför finns i omklädningsutrymmena, men dessa är för få. I herrarnas omklädningsrum saknas torkskåp, vilket rekommenderas, men inte får plats. Möjligen skulle det kunna placeras i intilliggande förråd eller städ. Som nämnts tidigare är ytorna små och svåra att åtgärda utan större ombyggnader, men i damdelen skulle man kunna riva mellanväggar och komplettera med några skåp. Rivning av bef övriga inredningar föreslås därmed, såsom t ex hemsnickrade torkställningar. På lång sikt bör utrymmena planeras så att skåputrymme/avställningsytor i tillräcklig mängd finns för våta och torra kläder (även våtdräkt, badrock etc), handdukar och flera par skor, vilket inte är fallet idag. Se även kommentarer i avsnitt 4, Sanitet. I både herrarnas och damernas omklädningsrum föreslås fönster förses med insynsskydd av typen frostad folie. I dagsläget används rullgardiner eller persienner, vilket mörklägger rummet och inte bidrar till trivseln. Se vidstående bild. Träningssalar, omklädning o dusch plan 2 Inredningar och kompletteringar i omklädnings- och duschrum är av standardtyp och bedöms inte behöva åtgärdas. Visst utbyte av skåp kan krävas på längre sikt, men detta räknas som normalt underhåll och tas inte upp i kalkylen. I träningssalarna finns spegelvägg m m, men ej heller här föreslås åtgärder, då inredningar beror på vad salarna används till, och får anpassas därefter. Ridåvägg mellan salarna föreslås dock rivas (se avsnitt 43 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR ovan). Provisorisk vägg i judosal, ridåvägg bakom Slagskador i yttervägg, Harmonisal Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 28 (56) Rev Handläggare Dokument Datum HL/HL: CA, PN: Ramböll Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum Plan 2 Plan 1 AVSNITT 2 - BYGGDELAR Inredningar, kompletteringar Alternativ A Alternativ B WC- o RWC-kompletteringar, kompletteringar i Tvagning besökare (kroklister, handduksfack, tvålkoppar mm) Ingen åtgärd Byte Skåp o speglar i Omkl besökare Ingen åtgärd Byte ca 50% av skåpen o samtliga speglar Bänkar o avlastningshyllor i Omkl besökare Ommålning Byte Pentryinredning personal Ingen åtgärd Byte Klädskåp m m i personalomklädningsrum Rivn/dem i dam. Kompl. m ca 5 st klädskåp + 1 st torkskåp Byte/kompl. vid omdisponering av ytor Kompletteringar i Dusch personal (krokbrädor, spegel, tvålhylla m m) Ingen åtgärd Byte/kompl. vid omdisponering av ytor WC- o RWC-kompletteringar, duschkompletteringar Ingen åtgärd Byte Klädskåp, bänkar, kroklister Ingen åtgärd Ingen åtgärd, normalt planerat underhåll Konstverk Det finns tre st konstverk i simhallen. 1/ 2/ 3/ Keramisk relief på pelare i rundsim Konstverk av keramiska plattor på vägg i simhall Målning på hisschakt I uppdraget har inte ingått att ta ställning till konstverken, men inför ombyggnad eller rivning bör frågan lyftas. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 29 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER INSTALLA TIONER Rubriker ansluter till AMA VVS och Kyl 12 respektive AMA El 09. V-INSTALLATIONER Byggnaden är från 1985 och det gäller de flesta installationer. En del ombyggnader av bl.a. tätskikt har utförts, senast 2008. Duschblandare gjordes troligen om 1998. Wc-stolar och tvättställ med blandare har bytts ut efterhand efter behov. Foton som visar aktuell situation följer efter text och åtgärdstabeller. För att simhallsbyggnaden ska vara i drift i 6 år krävs inga större åtgärder. Större åtgärder, som byte till frekvensstyrda pumpar eller aggregatbyten med bättre värmeåtervinning för att spara energi, är inte lönsamt om anläggningen bara ska gå i 6 år. För att simhallsbyggnaden ska uppnå status som en ny byggnad måste de flesta installationerna bytas ut. Då tätskikt och övriga ytor görs om, medför det även byte av sådant som kopplingsledningar, avstängningsventiler m m. TAPPVATTENSYSTEM Plan 1, omkl, mm Plan 1, simhall Plan 0 Tappvatten leds från gemensam kulvert in i byggnaden. Tappvarmvatten produceras via en värmeväxlare och ackumuleras i tre stora ackumulatortankar. Man återvinner även energi från avloppsvatten (gråvatten), via en Minerga värmepump från 2003, som förvärmer tappvarmvattnet. En VVC-pump cirkulerar varmvattencirkulationen ut i byggnaden. Plan 2 52 Alternativ A Alternativ B Genomgång av tappvattensystem, med kontroll av spolblandare mm. Ackumulatortankar o varmvattencirkulation kontrolleras m a p flöden mm. Avstängningsventiler byts. Anslutningar till reningsanläggning för simbassänger görs om. Tappvarmvatten med ackumulatortankar byts ut. Ny laddningspump och VVC pump. Genomgång av tappvattensystem, kontroll av spolblandare mm. Några nya spolblandare med tillhörande rörledningar. Genomgång av tappvattensystem, kontroll av spolblandare mm. Allt porslin med blandare byts ut. Nya kopplingsledningar o avstängningsventiler. Nya utslagsbackar o blandare i städrum. Genomgång av tappvattensystem, kontroll av spolblandare mm. Allt porslin med blandare byts ut. Nya kopplingsledningar o avstängningsventiler. Nya utslagsbackar o blandare i städrum. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 30 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER 53 AVLOPPSVATTENSYSTEM Plan 2 Plan 1, omkl, m m Plan 1, simhall Plan 0 Spillvattenledning kommer in i källarplan ca 0,5 m över golvet. Det är ett självfallssystem. Ledningen ligger på väggen i källarplan med avstick till bottenplatan under omklädningsdelar. Brunnar och övriga avlopp i källarplan leds till pumpgropar. Från 3 pumpgropar pumpas spillvattnet upp till självfallsledningen. Avloppet är separerat i två system, ett för toaletter samt ett för gråvatten som leds till en värmepump. Dagvatten leds bort via utvändiga stuprör och vidare i mark till kommunens ledningar på norra gaveln, mot Kungsbackaån. Det är en del problem med avloppslukt, både på herr- och damavdelningen, plan 1. Lukten är vid toaletterna, främst på damavdelningen vid toalett 124. Alternativ B Ingen åtgärd, normal service Nya golvbrunnar och avloppsledningar. Nya pumpar i pumpgropar. Nya avlopp i mark. Ingen åtgärd, normal service Nya golvbrunnar. Avloppslukt vid toaletter i omkl för besökare utreds och åtgärdas. I övrigt normal service Nya golvbrunnar och avloppsledningar. Ingen åtgärd, normal service Nya golvbrunnar och avloppsledningar. KYLSYSTEM Två fläktluftkylare är placerade i källarplan och kyler luften där. En från år 2000 med R407c samt en från 2008 med 404a. Övriga våningsplan är inte försedda med kyla. Plan 0 55 Alternativ A Alternativ A Alternativ B Normal service Befintliga fläktluftkylare byts ut till nya. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 31 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER 56 VÄRMESYSTEM 57 Alternativ A Alternativ B Kontroll av flöden o injustering samt styrventilers funktion. Alla ventiler och shuntgrupper byts ut. Pumpar byts till nya frekvensstyrda. Rostiga rörledningar i källaren byts. Ny bättre isolering på rören. Nya anslutningar till reningsanläggning. Ny VVX för laddning av tappvarmvatten. Plan 1, omkl, mm Ingen vattenburen värme i denna del. Kontroll av flöden o injustering samt styrventilers funktion. Alla radiatorer förses med nya termostatventiler. Plan 2 Plan 1, simhall Plan 0 Värme kommer in i byggnaden via kulvertledningar. Värmen leds till shuntgrupper för radiatorer, ventilationsaggregat, samt värmeväxlare för värmning av simbassänger och tappvarmvatten. Radiatorer finns i kontor och personaldel samt omklädning och två sporthallar i plan 2. I övrigt värms lokalerna med tilluften. Kontroll av flöden o injustering samt styrventilers funktion. Nya luftbehandlingsaggregat förses med nya shuntgrupper. En shuntgrupp för radiatorer byts. Alla radiatorer förses med nya termostatventiler. LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Byggnadens ventilationssystem är från 1985 och är uppbyggt med tre stora ventilationsaggregat placerade i ett fläktrum över cafeterian. TA1 är för simhall. TA1 har värmeåtervinning med korsströmsväxlare samt återluft. TA2 är för simhallens omklädning och personaldel och har värmeåtervinning med roterande värmeväxlare. TA3 är för två sporthallar och omklädningsrum på plan 2. Här är också återvinning med roterande värmeväxlare. Detta kanalsystem är uppdelat i tre zoner med tre separata eftervärmningsbatterier. I källarplan finns ett Menerga avfuktningsaggregat som blåser ut tilluft under fönstren vid barnpoolen. Detta aggregat är från år 1985 men renoverat och konverterat år 1996 m a p köldmedia, från R22 till 417a. Det finns även ett takaggregat från ca år 2000 som blåser in uteluft i ett mellanbjälklag på vinden. Det skapas ett övertryck i detta mellanbjälklag för att förhindra fuktöverföring från underliggande simhall. Det är en lösning med ett konstant tillskott av okontrollerad uteluft, som vid en omfattande ombyggnad bör kontrolleras och utvärderas. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 32 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum Plan 2 Plan 1, omkl, mm Plan 1, simhall Plan 0 AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Alternativ B Vissa delar av kanalsystemet behöver rostskyddsmålas. På några ställen är kanalen sönderrostad och behöver bytas. Nya kanaler och nytt avfuktningsaggregat. Kvarvarande kanaler rengörs. Ny ventilation med större luftomsättning av källaren. Vissa delar av kanalsystemet behöver rostskyddsmålas. På några ställen är kanalen sönderrostad och behöver bytas. Ny kanal från fläktrum och ner i källarplan. Nya galler för tilluft i golv under fönstren. Vissa delar av kanalsystemet behöver rostskyddsmålas. På några ställen är kanalen sönderrostad och behöver bytas. Delvis nya kanaler och spjäll med nya tillufts- och frånluftsdon. Kvarvarande kanaler rengörs. Luftbehandlingssystemet behöver rengöras och luftflöden injusteras. Vissa delar av kanalsystemet behöver rostskyddsmålas. På några ställen är kanalen sönderrostad och behöver bytas. En ny OVK besiktning behöver därefter utföras, för att få en godkänd anläggning. Befintliga installationer i fläktrum rivs. Tre nya ventilationsaggregat med modern åter-vinning och Sfp-tal installeras. Nya kanaler och spjäll. Nya värmebatterier. Kvarvarande kanaler rengörs. STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Styr- och övervakningssystemet är delvis åtgärdat under 2002, samt nya frekvensomformare 2009. Styrsystemet är av fabrikat Exomatic, Exoflex. Plan 1, omkl, mm Plan 1, simhall Plan 0 Alternativ A Plan 2 58 Alternativ A Alternativ B Ingen åtgärd, normal service Ny styr- och övervakningssystem installeras. Ingen åtgärd, normal service Nya givare mm installeras för styr- och övervakningssystemet. Ingen åtgärd, normal service Nya givare mm installeras för styr- och övervakningssystemet. Ingen åtgärd, normal service Nytt styr- och övervakningssystem installeras. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 33 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER V-INSTALLATIONER – FOTON BEFINTLIGT Inkommande spillvattenavlopp samt en pumpgrop . Tilluft genom golv till simhall. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 34 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Avfuktningsaggregat för simhall. Blåser in luften under fönstren. VVX för processvatten till bassänger. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 35 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Ackumulatortankar för tappvarmvatten. Varmvattencirkulatonspump. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 36 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Tilluftskanal från fläktrum till källarplan. Shuntgrupper får radiatorer och ventilation. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 37 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER En av två sporthallar, plan 2. Fläktrum över cafeteria. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 38 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Aggregat med återvinning, plattvärmeväxlare för simhallen. Shuntgrupp för ventilationsaggregat. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 39 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER Tilluftsaggregat för att blåsa in ett övertryck i vinden över simhallen. Tilluftsinblåsning i ventilationsgång under simhall. Luften förs vidare upp i galler. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 40 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER ELINSTALLATIONER 6 EL- OCH TELESYSTEM 61 KANALISATION Källarplan 0 Inom källarplan finns reningsanläggning mm. Ledningar för dessa anläggningar samt för belysning mm är förlagda på kabelstegar. Simhall plan 1 Belysningsarmaturer samt ledningar för dessa är förlagda på armaturskenor som är monterade ovan gångytor. Omklädnings- och personaldel plan 1 Installationer från centraler sker i huvudstråk via kabelstegar ovan undertak. Mellan stegar och armaturer/apparater ligger ledningar dolda alt. i list. Plan 2 Plan 1, omkl, mm Plan 1, simhall Plan 0 Två sporthallar med omklädning plan 2 Ledningar från elcentraler sker i korridor via kabelstegar ovan undertak. I fläktrum är monterat kabelstegar från apparatskåp och ut till styrkomponenter på ventilationsaggregaten. Belysningsarmaturer i de 2 mindre idrottshallarna för brottning/budo är monterade på armaturskenor. Alternativ A Alternativ B Vissa kabelstegar påverkade av klor o fukt, kanbehöva bytas Byte all kanalisation,viss komplettering erfordras pga ändradplanlösning Ingen åtgärd Byte all kanalisation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Ingen åtgärd Byte all kanalisation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Ingen åtgärd Byte all kanalisation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 41 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER 63 ELKRAFTSYSTEM Nedan redovisas befintligt. På lång sikt krävs ny vattenrening (se vidare under rubrik Vattenrening). Ny reningsanläggning behöver större ytor/volym än befintlig på plan 0. För detta behövs ny tillbyggnad i markplan som förses med kompletta el-installationer. Tillbyggnad behövs sannolikt även för att tillgodose att tillgänglighet och arbetsmiljökrav kan uppfyllas i omklädningsutrymmen för besökare och personal. För ny reningsanläggning behövs mer elenergi och då kan befintlig elservis behöva kompletteras med ny från befintlig transformatorstation placerad på baksida vid ån. Källarplan 0 Inom källarplan är installationer som belysningsarmaturer, strömställare, uttag mm av kapslad typ som ska tåla fukt. Undervattenbelysning är monterad runt stora bassängen bakom fönstergluggar. Nödbelysningsskyltar är installerade vid utgångar. En del av belysningsarmaturerna och väggapparaterna är påverkade av klor och fukt och kan behöva bytas inom kort. Simhall plan 1 Belysning inom bassängrum är monterad högt på armaturskenor som är orienterade ovan gångstråken. Denna belysning är utbytt för ca 2 år sedan. Punktbelysning i lågdelar som bubbelbad samt under gångbrygga består av infällda armaturer. Nödbelysningsskyltar är installerade vid utgångar. Omklädnings- och personaldel plan 1 I korridor för personal mot baksida är befintliga elcentraler av äldre typ placerade i elnisch. I denna nisch sitter även styrning av bastu i dusch / omklädning. Belysning inom omklädningsdelar består av kapslade lysrörsarmaturer som är utbytta för ca 2 år sedan. I korridorer sitter armaturer som är av äldre typ. Nödbelysningsskyltar är installerade vid utgångar. Två sporthallar med omklädning plan 2 Serviscentral med mätning och fördelning till andra delar inom anläggningen är placerad i eget elrum vid trappa. I rummet sitter även gruppcentral av äldre typ med proppsäkringar som försörjer plan 2. Belysningsarmaturer i de 2 mindre idrottshallarna för Judo/Harmoni är av äldre typ från ca 86 då simhallen byggdes. Det är inte säkert att de klarar ytterligare sex år utan kan behöva åtgärdas i det korta perspektivet. Inom omklädningsdelen och korridor är belysningsarmaturerna utbytta vid senare tillfälle. Nödbelysningsskyltar är installerade vid utgångar. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 42 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum Plan 2 Plan 1, omkl, mm Plan 1, simhall Plan 0 AVSNITT 3 – INSTALLATIONER 64 Alternativ A Alternativ B Delar av belysningsarmaturer o väggapparater är påverkade av klor ofukt; kan behöva bytas Byte all installation. Ny reningsanläggn kräver mer elenergi; komplettering av befintlig elservis med ny från befintlig transformatorstation . Inga åtgärder, normalt underhåll Byte all installation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Nya kompletta elinstallationer i tillbyggda delar (vattenrening och utökad omkl) Inga åtgärder, normalt underhåll Byte all installation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Byte äldre armaturer i träningshallar. Byte inbyggda batterier i nödbelysningsarmaturer Byte all installation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning TELESYSTEM Brand-/ Utrymningslarm: Inom simhallen finns ett brand-/utrymningslarm - gemensamt med idrottshallen - som består av detektorer, bibrandskåp och larmdon placerade inom publika rum, utrymningsvägar samt i vissa övriga rum med teknik mm. Tidgivningsanläggning: Inom anläggningen finns en befintlig tidgivningsanläggning. Ur är placerade i simhall, idrottshallar, omklädning, korridor mm. Tele-/data-nät: Inom anläggningen finns ett befintlig tele-/datanät. Uttag är placerade i rum typ kontor, omklädning, korridor mm. System Alternativ A Alternativ B Brand/utrymningslarm Inga åtgärder, underhåll sker genom serviceavtal Byte ledningar och apparater som detektorer, bibrandskåp, larmdon. Viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Tidgivning Inga åtgärder, normalt underhåll Byte all installation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Tele/data Inga åtgärder, om ej ändrade brukarkrav medför ombyggnad Byte all installation, viss komplettering erfordras pga ändrad planlösning Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 43 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/TT:WSP, SJ:Creacon Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 3 – INSTALLATIONER 7 TRANSPORTSYSTEM 71 HISSYSTEM Inom anläggningen finns en st personhiss som går mellan planen 0-1-2. Denna är typ hydraulhiss med hissmaskin placerad i eget rum på plan 0. För att kunna köra till plan 0 behöver man nyckel för att aktivera hissen. Befintlig hiss besiktigas varje år och är godkänd. Hissen underhålls genom serviceavtal och behöver inga ytterligare åtgärder inom 6 år. Vid ombyggnad till nyskick av simhallsanläggningen behövs en större hiss som klarar framtida krav med utomhusrullstolar, material/utrustning och eventuella sjuktransporter med bår. Alternativ A Alternativ B Inga åtgärder Ny större hiss installeras Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 44 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M Nedanstående avsnitt redovisar dels status och åtgärdsförslag avseende vattenreningsanläggningen, dels allmänna brister som noterats vid okulär besiktning, med översiktliga förslag på åtgärder. Vid projektering och utförande hänvisas till BBR. För utformning av utrymmen med avseende på tillgänglighet bör råd i handböcker som t ex ”Bygg ikapp”, utgiven av Svensk Byggtjänst, beaktas. Råd och anvisningar för utformning av välfungerande arbetsmiljö finns i AFS 2009:02 – Arbetsplatsens utformning, utgiven av Arbetsmiljöverket, samt t ex i handledningen Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal, utgiven av VVS-Företagen 2012. När det gäller brandsäkerhet är ingen utredning gjord inom detta uppdrag. För alternativ B är det nödvändigt att ta med brandsäkerhetsfrågor i planeringen. VATTENRENING Kungsbacka simhall byggdes 1986. Anläggningen består av 25-metersbassäng, undervisnings- och plaskbassäng, vattenrutschkana, bubbelpool. Under simhallens 28-åriga livslängd har löpande underhåll skett, framför allt har slitagedelar bytts ut, men även vissa kompletteringar har gjorts för att förhöja badvattnets kvalité. Många delar av vattenreningen är dock fortfarande original ifrån 1986. Sammanfattning Vattenreningen i Kungsbacka simhall är till största delen original ifrån byggnationen. Den är på många sätt förbrukad och håller inte den kvalité somidag efterfrågas. Man klarar inte av att hålla givna rekommendationer ifrån Socialstyrelsen. För att klara 6 års drift så måste anläggningen bland annat kompletteras med ett nytt styrsystem och kolfilter, det kommer också finnas behov för löpande insatser vid sönderfall. Om vattenreningen skall återställas till status ny så måste hela vattenreningen bytas. Vid val av komponenter så prioriteras energieffektivitet samt kvalité. Då befintliga installationsutrymmen inte uppfyller gällande arbetsmiljönormer så måste en filterhall byggas till. I tillbygganden placeras också kemikaliehanteringen. Nedan redovisas vattenreningssystemet del för del, med beskrivning av status, illustrerande foton och förslag på åtgärder – först i det korta perspektivet, därefter på längre sikt. Exempel på brister funna vid inventering illustreras genom bilder tagna vid inventeringstillfälle. De visar således inte samtliga funna brister utan endast representativa exempel. Under punkt 1 Renoveringsåtgärder som behöver utföras så att vattenreningen kan användas i 6år till, redovisas endast akuta punkter som kräver åtgärd för att förhindra personskaderisk eller omfattande sönderfall. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 45 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M 1 RENOVERINGSÅTGÄRDER SOM BEHÖVER UTFÖRAS SÅ ATT VATTENRENINGEN KAN ANVÄNDAS I 6 ÅR TILL 1.1 Styrsystem Befintligt styrsystem är ålderstiget med bristande funktion. Styrsystemet är detsamma som när anläggningen byggdes, och hårdvaran är förbrukad. Ett haveri i hårdvaran är sannolikt inom en snar framtid. Ett haveri kan innebära att anläggningen måste stängas under en längre tid för produktion av ett nytt styrsystem. Mjukvaran i styrsystemet är ålderdomlig, där t.ex. automatisk externkopplad larmfunktion med SMS-service är bristfällig, vilket leder till att under nätter eller när anläggningen är stängd kan ett läckage eller driftstopp etc. leda till skador som inte uppdagas. Bild 1.1 Bild 1.1 Styrskåp Styrskåp Rekommenderad åtgärd Ersätt befintligt styrsystem med ett nytt. Driftstörningar Ca 5 dagar driftstopp. Inkluderat rivning av det gamla samt igångkörning. 1.2 Bundet klor Bundet klor är en desinfektionsrestprodukt från det klor som tillsätts för att förhindra bl.a.att smitta sprids i vattnet. Vattenreningen har såväl idag som historiskt haft problem med att hålla givna värden ifrån Socialstyrelsen gällande bundet klor, vilket beror på brister i vattenreningsanläggningen. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 46 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M Rekommenderad åtgärd Kolfilter installeras på samtliga vattenreningssystem. Vatten till kolfiltren tas ut efter UV-aggregaten. Ca 10 % av det renade flödet går igenom kolfiltren. Efter kolfiltren förs vattnet tillbaka till innan sandfiltren. På så sätt eliminerar vi risken att få upp kol till bassängerna. Driftstörningar Ca 2 dagars driftstopp. Kolfilterinstallationen byggs utanför befintligt vattenreningssystem och kopplas sedan in. 1.3 Korroderad/felaktig rörupphängning Stor del av befintlig rörupphängning är kraftigt korroderad. Vissa delar har ersatts med felaktig upphängning. Då det blir stora vikter när rören är vätskefyllda samt att det kan uppstå slag, så kallad vattenhammare, i systemet, är det viktigt att rören sitter fast för att undvika personskador och översvämningar vid eventuella rörhaverier. Bild 1.3 Bild 1.3 Korroderad upphängning Felaktig upphängning Rekommenderad åtgärd Gå igenom anläggningen och ersätt korroderad/felaktig upphängning. Driftstörningar Inga driftstörningar. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 47 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M 1.4 Förbrukad vattenreningsutrustning Vattenreningen är ålderdomlig och sliten. Många delar är kraftigt korrosionsangripna. För att klara sex års drift krävs kontinuerliga insatser med att ”lappa och laga”. Vissa delar kan komma att behöva bytas, men det är inte försvarbart vare sig ekonomiskt eller med hänsyn till driftstopp, att byta dem i förebyggande syfte. Rekommenderad åtgärd Kontinuerlig översyn av vattenreningsanläggningen samt att laga/byta havererade komponenter. Bild 1.4 Korroderat sandfilter Bild 1.4 Bild 1.4 Korroderad växlare Läckande pump 2 Renoveringsåtgärder som behövs för att byggnaden skall uppnå motsvarande status som en ny simhall Vattenreningen är i sin helhet förbrukad. Många delar är kraftigt korroderade och/eller utslitna. Det finns problem med att hålla värden enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Vid en ombyggnation där anläggningen skall uppnå status som en ny anläggning så måste hela vattenreningen bytas ut. Detta inkluderar också alla rör, även de som är ingjutna i konstruktionen. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 48 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M Då arbetsmiljön i de befintliga installationsutrymmena idag inte är godkänd, så måste en ny filterhall byggas. I den nya hallen placeras sand- och kolfilter samt kemikaliehantering. Befintliga utrymmen nyttjas för övriga vattenreningskomponenter. Den nya hallen placeras så att den är enkel att kommunicera ifrån de befintliga utrymmena. Vidstående bild visar uppskattat utrymmesbehov. Befintliga utjämningstankar ersätts med nya som platsbyggs i plast. Lämpligen delas vattenreningen upp i två system VR1 och VR2 - I VR1 ingår motionsbassängen, vattenrutschbanan och bubbelpoolen. - I VR2 ingår undervisningsbassängen och barnbassängen. Rekommenderad principiell uppbyggnad av systemen Returvattenledningar från bassängen dras till utjämningstanken. Från utjämningstanken pumpas vattnet via reningsanläggningen åter till bassängen. Grovavskiljning sker genom förfilter som placeras på cirkulationspumpens sugsida. Vattnet pumpas därefter vidare till en sandfilteranläggning, innan filtrering tillsätts flockningskemikalie. Efter filtrering går flödet igenom UV-aggregat, samt ett delflöde som tas ut och förs genom kolfilter. Därefter delar flödet upp sig till respektive bassäng. Desinfektion sker genom dosering av natriumhypoklorit och pH-justering genom dosering av CO2. Dosering av natriumhypoklorit och CO2 sker via ett bärvattensystem för varje bassäng. Mätning av klor sker separat på varje bassäng medan pH mätning sker gemensamt för respektive system. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 49 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M För att behålla energin i bubbelpoolen, som ligger tillsammans med motionsbassängen, växlas returvattnet emot det filtrerade vattnet med hjälp av en plattvärmeväxlare. Backspolning sker med separat gemensam spolvattenpump ifrån spolvattentanken. Efter spolning förs spillvattnet till en tank. Därefter behandlas spillvattnet via ett reningssystem, för att återföras in i systemen som spädvatten. På detta sätt minimeras vattenförbrukningen. Alternativ A Alternativ B Byte av styrsystem Vattenreningssystemet byts i sin helhet. Ny anläggning placeras i tillbyggnad för god arbetsmiljö. Kolfilter installeras på samtliga vattenreningssystem Kontrollera rörupphängning. Byt ut rostiga/felaktiga delar. Kontinuerlig översyn av vattenreningsanläggning; laga/byta komponenter som havererar. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 50 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M SANITET Lukt I vissa WC-utrymmen finns en odör av avlopp, i något fall även en skarp lukt. Orsaken är oklar och bör utredas. Se även avsnitt 3, del 53. Hygien Kring skvalprännorna i bassänghallen, där sättbruket är dåligt, bildas gropar och håligheter där risk föreligger för bakterietillväxt. Detta är ett sanitärt problem som i det korta perspektivet bör åtgärdas, kanske med någon form av tätningsmassa e d. Problemet bör utredas. Fukt Det har förekommit problem med uppfuktning av golv och väggar i anläggningen. 2008 gjorde SP en utredning, som innefattade provtagning av sporförekomst i inomhusluft samt fuktindikering av golv och väggar. Efter detta gjordes vissa åtgärder, bl a avseende golvbeläggning i omklädningsrum. I detta uppdrag har ej ingått att mäta fukt eller på annat sätt bedöma inomhusmiljön, varför man endast kan konstatera att vid åtgärder i anläggningen bör de resultat som redovisats i SP:s rapport 2008 beaktas, och uppföljande kontrollmätningar bör utföras. Det föreligger risk för hög fukthalt i luften i personalens omklädningsrum pga. underdimensionerade utrymmen och våta kläder. Torkskåp rekommenderas i båda utrymmena (saknas i dagsläget i det mindre). Det kan vara nödvändigt att, av utrymmesskäl, placera torkskåp utanför omklädningsrummet, t ex i näraliggande förråd. I det långa perspektivet studeras utrymmena med avseende på antal användare så att ventilation kan anpassas. TILLGÄNGLIGHET Rörelsehinder Det finns inga WC som uppfyller dagens krav på utrymme för rullstolsburna personer. Detta går inte att åtgärda utan stora planlösningsförändringar, vilket gör att det blir aktuellt först i det långa perspektivet. Badet utnyttjas regelbundet av rörelsehindrade personer. I såväl herr- som damomklädningsrum finns särskilt avskilt utrymme för omklädning och dusch anpassat för rörelsehindrade, och med plats för assistent. Dessa bedöms vara välfungerande och rymliga, om än något slitna. Det är en brist att inget WC finns i närheten; närmsta RWC finns i tvagningsrummet och man måste då passera hela omklädningsrummet först. Vid en ombyggnad som förändrar planlösningen bör det, i anslutning till dessa eller motsvarande utrymmen, finnas HWC med tillräckliga mått enligt BBR. Dessutom bör anordnas ett HWC som kan nyttjas av personal. Synskada eller kognitiva svårigheter I alla utrymmen där ytskiktsbyte utförs, ska visuell kontrastverkan beaktas för att underlätta orienteringen för personer med nedsatt syn eller kognitiva svårigheter. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 51 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M ARBETSMILJÖ Teknikutrymmen Befintliga installationsutrymmen i plan 0 uppfyller inte dagens arbetsmiljönormer. Det är trångt, lågt i tak och osäkert ur utrymningssynpunkt. I det långa perspektivet krävs därför en genomgripande ombyggnad. En enklare lösning är att bygga till en separat filterhall, med plats för kemikaliehantering, vilket är vad kalkylen i detta uppdrag utgår från. Se även avsnitt Vattenrening ovan. Personalutrymmen, omklädning m m Personalrummet är trivsamt och fräscht. I det korta perspektivet (alternativ A) krävs inga åtgärder här. Det förutsätts att personalen utnyttjar rummet vid olika tider, annars kan det upplevas trångt. Omklädningsutrymmena för personalen är däremot underdimensionerade och trånga. Rimliga klädförvaringar och torkmöjligheter saknas, vilket lösts på olika sätt – hemmabyggda hängare, intilliggande rum som tagits i anspråk etc. Förutom de uppenbara riskerna för otrivsel och onödig väntetid i samband med ombyte, kan det leda till sanitära problem, se rubrik Sanitet ovan. Detta problem är svårt att lösa inom befintligt utrymme, utan genomgripande planlösningsförändringar. I alternativ B föreslås därför en tillbyggnad på ca 100 m2, innehållande omklädningsrum, duschar och WC. Minst ett av WC-utrymmena bör vara ett HWC, och placeras lämpligast så att det kan nyttjas av båda könen. Personalutrymmena bör dimensioneras för 12-15 personer av respektive kön. För alternativ A föreslås mindre åtgärder i de utrymmen som idag används för omklädning av den kvinnliga personalen, och som består av flera sammanslagna rum. Om väggarna mellan dessa rum rivs och ytskikten byts, kan man med relativt enkla medel öka rymligheten och göra det lättare att disponera utrymmet. För herrarna är det svårt att påverka ytan med nuvarande planlösning, varför inga åtgärder föreslås. Man kan överväga om personalens omklädning på kort sikt kan lösas i andra befintliga utrymmen eller i tillfälliga lokaler (typ modulbyggnader). Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 52 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN I BYGGNADEN CA consultadministration ab har inom ramen för detta uppdrag utfört inventering av miljöstörande ämnen. Inventeringens resultat kan ligga till grund för upprättande av Kontrollplan—rivning, förutsatt att inventeringen är tidsmässigt aktuell och förutsättningarna i byggnaden inte ändrats. I annat fall ska en ny eller kompletterande inventering utföras. Kontrollplan—rivning ska upprättas för att säkerställa att avfall från ombyggnad och rivning hanteras på ett korrekt sätt. SAMMANFATTNING Då byggnaden uppfördes flera år efter att asbest och PCB förbjudits, förväntas inga material med sådant innehåll påträffas. Material som kategoriserats som farligt avfall vid rivning inkluderar: Elektriska och elektroniska produkter, inkl lysrör Rökdetektorer Olja (hissmaskin) Kemiska produkter för vattenrening (tillhör verksamheten) Köldmedia i kyl- och avfuktningsanläggningar Brandsläckare Se även information nedan i rapporten om material som kan misstänkas innehålla farligt avfall och bör uppmärksammas vid rivning. INVENTERADE MATERIAL/AVGRÄNSNINGAR Inventeringen har varit en okulärbesiktning av byggnaden och utfördes under hösten 2013. Mark och asfalt har ej ingått i inventeringen. Inventeringen innefattar en första kartläggning av miljöstörande avfall som förekommer/kan förekomma i lokalerna. Mängder måste verifieras i samband med rivnings-/demonteringsarbetet. Några utrymmen var låsta och kunde inte inventeras. Dessa har förutsatts vara lika motsvarande, inventerade, utrymmen. Där förekomst av miljöstörande ämnen har konstaterats, har detta noterats under respektive rubrik, med översiktlig beskrivning av lokalisering. Förslag på vad man vid rivning utöver detta bör vara vaksam på gällande farligt avfall har noterats. Risk föreligger alltid att fler miljöstörande material kan stötas på vid rivning. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 53 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M Nedan listas material i bokstavsordning av miljöstörande karaktär som kan förväntas påträffas vid rivning av byggdelar, ytskikt m m. BLY Allmän information Bly Bly är en tungmetall som kan lagras i kroppen och kan orsaka fosterskador, njurskador och bestående skador på det centrala nervsystemet. Bly i byggnader kan påträffas i blymantlade elkablar eller blydiktade avloppsrör av gjutjärn/keramik. PVC-mattor kan också ha blyinnehåll, då metallen tillsatts som stabilisator. Metallen anses inte kunna lakas ur från PVC-material på deponi, men frisläpps vid förbränning och hamnar då i askan. Bly har hög kokpunkt och endast små mängder tar sig igenom rökgasreningen i en modern avfallsförbränningsanläggning. Blydiktade gjutjärnsrör har inte noterats i byggnaden, men kan tänkas förekomma. Bly i specialkablar kan förekomma. Allt elavfall ska sorteras särskilt, se Elektriskt och elektroniskt avfall ovan. Analys avseende bly i PVC-mattor har inte utförts, mängderna antas inte vara stora. Då andelen PVC-mattor på golv är relativt liten och mattorna inte är äldre än kring 30 år, antas den totala mängden ev förekommande bly vara liten. BRANDSLÄCKARE Allmän information Brandsläckare Äldre brandsläckare av typen pulver eller skumsläckare kan innehålla halon, som är ett ozonnedbrytande ämne. Användandet av halon i vanliga släckare förbjöds 1998. Skumsläckare kan innehålla olika miljöstörande ämnen, exempelvis fluortensider. Brandsläckare som ska kasseras ska hanteras som farligt avfall. BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL Allmän information Bromerade flamskyddsmedel Bromerade flamskyddsmedel är långlivade organiska ämnen som lagras i kroppen och utgör miljögifter. Svart cellgummiisolering typ Armaflex eller andra kondensisoleringar kan innehålla bromerade flamskyddsmedel, och klassas då som farligt avfall. Armaflex isolering märkt NH (=No Halogen) innehåller dock inte brom och klassas inte som farligt avfall. Plaster innehållande flamskyddsmedel kan vara märkt FR (flame retardant). Bromerade flamskyddsmedel är också vanligt förekommande i textilier och i elektriska och elektroniska produkter. Rör med cellgummiisolering har inte noterats vid okulär inventering. Dock är inte utrymmen ovan undertak undersökta. Skulle cellgummiisolering eller plaster som misstänks innehålla bromerade flamskyddsmedel påträffas vid rivning ska det hanteras som farligt avfall. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 54 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL Allmän information Elektriskt och elektroniskt avfall Alla produkter som kräver sladd eller batteri räknas som elektriskt och elektroniskt avfall. De kan innehålla exempelvis tungmetaller, PCB, oljor, bromerade flamskyddsmedel m fl ämnen, som på olika sätt är miljö- och hälsostörande. Alla elektriska och elektroniska produkter inklusive lysrör, glödlampor och batterier som rivs ska sorteras separat och lämnas till förbehandling i godkänd anläggning. El- teleoch datakablar som rivs sorteras separat och skickas till godkänd mottagare av elektriskt och elektroniskt avfall. Kylskåp (ej innehållande freon) finns i personalrum. Lysrörsarmaturer finns allmänt i lokalerna och ett mindre antal glödlampor finns, hanteras som elektriskt och elektroniskt avfall. (Gällande lysrör, se Kvicksilver nedan.) Övrigt elektrisk och elektronisk utrustning finns allmänt i lokalerna. FREON Allmän information Freon Freon är ett samlingsnamn för CFC, HCFC och HFC, vilka är ozonnedbrytande och/eller växthusgaser. Klimatanläggningar samt kyl- och frysskåp som inte ska bevaras eller återanvändas ska omhändertas för skrotåtervinning med destruktion av köldmedium och isolering innehållande CFC, HCFC och HFC. Naturvårdsverkets ”köldmedieförteckning” (se www.naturvardsverket.se) anger vilka köldmedium som innehåller freon. Cellplastisolering innehållande freoner tillverkades fram till 1997. Freon kan finnas som blåsmedel i polyuretan (PUR), ofta ljusblå, rosa eller lila färg, och i polystyren (XPS), ofta gulaktig färg. Kylanläggningar och avfuktningsanläggning innehållande freon (HFC) finns på plan 0. Cellplastisolering har inte påträffats synligt men om det påträffas vid rivning ska det hanteras som farligt avfall. Materialet ska inte brytas så att freon läcker ut. JONISERANDE STRÅLNING Allmän information Joniserande strålning Joniserande strålning kan beroende på dos och exponeringstid orsaka strålsjuka och cancer. Blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong)tillverkad mellan 1929 och 1975, innehåller uran och avger gammastrålning och gasen radon. Rökdetektorer och brandvarnare kan utgöra källa till joniserande strålning. Blåbetong förväntas inte förekomma i byggnaden då den är uppförd efter den aktuella perioden. Rökdetektorer finns allmänt i byggnaden. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 55 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M KADMIUM Allmän information Kadmium Kadmium är en giftig tungmetall och är cancerframkallande. Det lagras i kroppen länge och kan bl a ge sämre njurfunktion och benskörhet. Kadmium ger klart gula, orange och röda kulörer och användes som färgämne i glasyrer till keramiska plattor samt i plastmattor etc fram till 1982. Kadmium har varit förbjudet i EU i ett antal plastartiklar sedan 1992, och i Sverige har vi haft strängare nationella regler. Användningen av kadmium har varit förbjuden i vissa batterier och elektroniska produkter sedan 2004. Material med innehåll av kadmium ska hanteras som farligt avfall. Kadmium i elkablar, batterier o d kan påträffas. Allt elavfall ska sorteras särskilt, se Elektriskt och elektroniskt avfall ovan. Ytskikt som misstänks innehålla kadmium påträffades ej och förväntas inte förekomma då byggnaden är uppförd efter 1982. KVICKSILVER Allmän information Kvicksilver Kvicksilver är en giftig tungmetall som är flytande vid rumstemperatur. Förekommer bl a i lysrör och olika typer av mätutrustning. Lysrör som inte ska bevaras eller återanvändas ska sorteras ut separat och hanteras som elektroniskt avfall, samt lämnas till godkänd förbehandlingsanläggning. Hanteras försiktigt så att de inte bryts och kvicksilver läcker ut. Termometrar, termostater, vippmätare kan innehålla kvicksilver, och ska sorteras separat. Hanteras varsamt, och lämnas till godkänd förbehandlingsanläggning. Lysrör innehållande kvicksilver förekommer allmänt i lokalerna. Hanteras försiktigt så att de inte bryts och kvicksilver läcker ut. (Gällande lysrörsarmaturer, se elektriskt och elektroniskt avfall ovan.) Termostater och termometrar förekommer allmänt i de utrymmen där bassängvatten hanteras. OLJA Allmän information Olja Olja består av organiska föreningar av fossilt ursprung som både är miljö- och hälsostörande. Oljor kan förekomma i hydraulik, ex hissar, kondensatorer, transformatorer, oljecisterner, elektriska radiatorer mm. Material som betong, tegel, trä osv förorenad med olja tas också om hand som farligt avfall. Hissmaskineri kan innehålla olja. Övrigt material som på grund av sitt innehåll av olja kräver separat hantering påträffades ej. Projektnamn Sida (sidor) KUNGSBACKA SIMHALL Statusinventering 56 (56) Rev Handläggare/Skriven av Dokument Datum HL/ES; Weedo, HL; CA Rapport från statusinventering 2014-01-31 Rev datum AVSNITT 4 – SANITET, TILLGÄNGLIGHET, MILJÖ M M PAH Allmän information PAH PAH är hälsofarliga kolväteföroreningar, framförallt i stenkol och petroleum, och finns därmed i förbränningsolja och diesel. PAH kan i byggnader förekomma i takpapp som innehåller stenkolstjära samt i tätskikt på husgrunder och badrumsväggar. Tjärasfalt innehåller PAH och förbjöds 1973. Tjärprodukter kan beroende på PAHhalt klassas som farligt avfall. Inga material som misstänktes innehålla PAH påträffades. TRYCKIMPREGNERAT VIRKE Allmän information Tryckimpregnerat virke Vanliga impregneringar av virke är kreosot och CCA (krom, koppar, arsenik). Ingående ämnen i impregneringar är giftiga, lagras i kroppen samt kan orsaka cancer och allergier. Tryckimpregnerat virke klassas som farligt avfall och ska hanteras i särskild anläggning för detta. Tryckimpregnerat virke har ej påträffats synligt i lokalerna. I den mån tryckimpregnerat virke förekommer i väggar som ska rivas ska detta sorteras ut. ÖVRIGT Kemikalier ingående i verksamheten (vattenrening) finns i anläggningen. OMHÄNDERTAGANDE AV FARLIGT AVFALL Samtliga material som kan innehålla ämnen som klassas som farligt avfall och omfattas av rivningen/demonteringen ska tas omhand på erforderligt sätt vid rivning/demontering. Det innebär bland annat att inte olika typer av avfall blandas, och att farligt avfall hanteras och emballeras så att det inte spiller, läcker, dunstar, dammar eller liknande. Farligt avfall märks med innehåll. Den som utövar verksamhet där farligt avfall uppkommer är bland annat skyldig att kontrollera att transportör och mottagare av farligt avfall har de tillstånd som krävs för att få handskas med avfallet, samt föra anteckningar över transportör, mottagare, mängd farligt avfall m m. Transportdokument ska undertecknas av avfallslämnare. Entreprenören ska redovisa mängder och kvitto på inlämnat material som är klassat som farligt avfall. Regler om avfallshantering, tillståndsplikt och anmälningsplikt finns bland annat i avfallsförordningen och i kommunala föreskrifter. Anläggningsbehov Gymnastiken i KungsbackaRörelse hela livet Vår vision är att skapa en mötesplats där glädjen för rörelse är den gemensamma nämnaren. En mötesplats där olika generationer och ambitioner kan mötas. Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka 1 Vår vision - rörelse hela livet Gymnastikföreningar i Kungsbacka har bildat en samverkansgrupp med syfte att skapa bättre förutsättningar för gymnastik i Kungsbacka. Gymnastik består av många discipliner och detta dokument tar ett samlat grepp för alla discipliner med behov av specialanpassade lokaler. Vår vision är att skapa en mötesplats där glädjen för rörelse är den gemensamma nämnaren. En mötesplats där olika generationer och ambitioner kan mötas. En träningshall som är speciellt anpassad för träning av gymnastik kan ha varierande utformning beroende på disciplin samt utövarens nivå och ålder. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03 Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka 2 Behov Gymnastiken har i fallande ordning behov av följande lokaler: (i bilaga beskrivs de olika lokalernas syfte och ändamål) Prioritet Ändamål Beskrivning Övrigt 1 Anpassad gymnastikhall för disciplinerna trupp och artistisk gymnastik Redskapen är permanent framställda Ryms inom befintlig simhall 2 Motionshall Flexibel hall 12 *18 meter familjegymnastik, parkour, barngymnastik, träning för personer med funktionsnedsättning 3 Spegelsal min 60 m², 2,40 m takhöjd 4 Hall för motorisk inlärning och utveckling Tabellen visar vilka krav, utifrån skall, bör och önskas, som gymnastiken har. Skall Permanent framställda redskap samt nedsänkta gropar Golv Mjukt och varmt golv t ex unisport kombielastiskt alt nålfiltsmatta 35 mm. Omklädning Bör Kansliutrymme Möteslokal Kök/ pentry Övernattningsmöjligheter Café Önskas Utemiljö Miljö som stimulerar till fysisk aktivitet som t ex parkour, balansbana för äldre, inte nudda marken bana. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03 Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka Övergripande redskapsspecifikation Redskap Antal Disciplin kommentar Fristående 1 AG 12*12 meter Bom 4-6 AG Låg och hög Barr 2-3 AG Barr och enkelbarr, 1 över grop Hopp AG 1 AG Ansatsmatta samt pegasus Tumbling 21 AG + Tr Trampett Tr Ansatsmatta, trampett Trampolin, trampett, tumbling Höj och sänkbar landningsbädd 2 AG + Tr Fasttrack 1 AG + Tr Trampolin 2 AG + Tr Bomräck Nedsänkta AG + Tr Lodlinor Ribbstolar Takhängda ringar Hallutformning I möjligaste mån separera uppvärmningsytor samt disciplinerna AG och trupp. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03 Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka 1. Anpassad gymnastikhall för disciplinerna trupp och artistisk gymnastik Den inre fria takhöjden skall vara minst 8 meter samt innehålla sk. skumgummigropar. Verksamhetsytan bör även vara så stor att träningsredskapen kan vara fast monterade och i regel permanent framställda. Det är önskvärt att det finns utrymme för att bedriva viss tävlingsverksamhet med en viss publikkapacitet. Hallen bör också anpassas med motorikutrustning för barnverksamhet. För att inrymma disciplinerna: artistisk gymnastik och trupp krävs en verksamhetsyta på minst 1 000 m². Till viss del kan även parkour och cheerleading rymmas inom ovanstående. 2. Motionshall En flexibel hall för gruppträning, barngymnastik, träning för personer med funktionsnedsättning, parkour, dans etc. Hallen är en ”vanlig” idrottshall men med ett stort utbud av ribbstolar, ringar, bomräck etc. 3. Spegelsal En hall anpassad för dans och rörelseskolning med balettstänger och speglar. Minst 60 m². Kan även nyttjas till möten och utbildningar. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03 Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka 4. Hall för motorisk inlärning och utveckling Specialanpassad allaktivitetsyta med inriktning för motorik. De olika ytorna inom detta center kan utnyttjas av många gymnaster, barn och framför allt kan personer med funktionsnedsättning av olika slag få träna och möta övriga gymnaster inom alla nivåer. FAR – Fysisk Aktivitet på Recept skulle kunna erbjudas i ett Allaktivitetsrum i denna gemensamma hall. En spegelsal för balett- och rörelseskolning, som är en stor del i gymnastiken och som även ska kunna nyttjas av barn och ungdomar med funktionshinder då det i stort sett inte erbjuds denna möjlighet för denna kategori någonstans. Denna sal skulle även kunna nyttjas av olika former av gruppgymnastik. Utemiljö En gymnastikanläggning vänder sig till en bred grupp människor. Vi ser gärna en utemiljö som harmoniserar med gymnastikens grund för rörelseglädje. Olika former av inspirerande miljö för fysisk aktivitet som t.ex: Allaktivitetspark ”Inte nudda marken parken” Aktivitets yta där barn och ungdomar kan finna spontangymnastik och själva utveckla sin kreativa förmåga. Många spännande redskap ska finnas som bäddar för aktivitet. Äldrepark En anläggning som är riktad till de äldre där man kan träna balans, lätt styrka och olika färdigheter på fantasifulla edskap. Parkourpark En inspirerande anläggning för parkour som uppmuntrar till spontanidrott. Gräsytor Gräsyta för olika former av gruppgymnastik. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03 Utvecklingsplan för gymnastiken i Kungsbacka 3 Idéskiss över hallutformning av simhallen Skissen är ett underlag för att ge en bild över vilka funktioner som kan inrymmas i simhallen utifrån nuvarande yta. Skissen visar att gymnastikens önskemål om funktion kan inrymmas. En första bedömning är att det, utifrån gymnastikens perspektiv, inte krävs några större anpassningar av byggnaden. Groparna byggs upp från befintlig simbassäng. Per Forsström och Jesscia Gustafsson Version 1 2015-03
© Copyright 2024