Stor temaspecial inför ungdomskonferensen

nyheter
sid 4–5
Världsstjärnor
undervisar
i swing-dans
Nyheter
sid 26–27
Miljonsatsning
på sørsamisk
kultur i Røyrvik
Tidningen
Projektledaren
har ordet sid 2
”
Ska vi lyckas få
uppmärksamhet kring
regionen måste vi gräva
där vi står.
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
nr 5/2012
Edith Valfridsson, projektledare för Skola & Ungdom samt processledaren Øyvind Kveli bjuder in till konferens.
Foto: Håkon Arntsen
Stor temaspecial inför
ungdomskonferensen
4 Dessa
önskningar
är uppfyllda
4 Så tycker vi:
4 De gick ur skolan
1987 – vad gör de nu?
Politiker & unga
inför konferensen
sid 6–15.
Innehåll
3. Bredband på G
4–5. Gäddede Dance
Weekend
Världsstjärnor inom
swingdans undervisar
och bjuder på show
6–15.
FOKUS:
Ungdoms­­­­­­­konferens 2012
16–17. Reportage om
äventyraren Stig
Robert
18–19. FOKUS:
Gränshinder
20. Projekt Vaajma visade
upp sig på konferens
21. Miljonsatsning på ny skola
22–23.
24–25.
Besök på
MidSweden Office
FOKUS:
Projektnytt
26–27. Destination Dærga
28–29.
Reportage om
älgjakt i Vaajma
30. Gränslösa möten
31. Friidrottsdag i Sørli
32–33. Gemensamma radiosändningar – ett lyft
34.
Annonser
35.
Evenemang
36.
Skolstart i Røyrvik
projektledaren
har ordet
Hösten har i skrivandets stund gjort sitt intåg och ute lyser allsköns färger i hela sin
prakt. Jag kan inte riktigt fatta att sommaren redan är slut. Det gick alltför fort och mycket blev
inte gjort. Till exempel flugfisket som jag inte hann med denna sommar. Höjdpunkten blev dock
sensommarens Pe-Torsa med seminariet i samfundshuset, ”17 maj-tåget” med passage under
kungafamiljens balkong och lustspelet på Oppgården i Kvelia. Vilken fest, en helt fantastisk dag.
Lika fort som sommaren försvann går det i projekten, där det just nu jobbas febrilt med olika
aktiviteter. Jag är verkligen imponerad av det engagemang delprojektledarna och projektgrupperna har för sina arbetsuppgifter.
Regionprojekt Vaajmas styrgrupp har haft flera diskussioner om engagemang kring
utbyggnaden av bredbandsfiber i regionen och även om finansiering saknas till viss del så har
det nu hög prioritet i kommunledningarna. Min förhoppning är att Jämtkraft, Lierne kommun
och NTE kan enas om fiber över gränsen. I detta fall handlar det om ett konkret samarbete där
Hotagens fiberlösa byar och Sörliområdet skulle kunna knytas ihop genom att olika bynät växer
fram, där Hotagen redan är igång med sitt projekteringsarbete. NTFK har beslutat att bygga fiber
highway från Namskogan via Røyrvik, Tunnsjö, Kvelia till Nordli och sedan vidare mot kusten
med start 2013. Detta öppnar möjlighet att också här bygga fiber över gränsen och knyta ihop
Blåsjön med Røyrvik/Joma, Jormvattnet med Tunnsjö och Gäddede med Nordli. Sörliområdet
hamnar utanför denna NTFK-satsning och därför känns det mer än viktigt att knyta ihop Valsjöbyn med Sörli.
Höjdpunkten blev dock sensommarens
Pe-Torsa med seminariet i samfundshuset.
I Vaajma Reiseliv har vi kommit till en punkt där vi nu måste bestämma oss. Vad ska vi
visa upp? Vilka företag och produkter ska vi marknadsföra och sälja? Vad vill företagen ha hjälp
med för att komma ut på utlandsmarknaden? Inom kort kommer styrelserna i de fyra turistorganisationerna att ha ett gemensamt möte för att konkretisera samarbetet. Vi har två år på oss att få
igång detta genom projektets försorg. Nu kör vi!
Det är också dags att vi gemensamt tar tag i samarbetet
i Regionprojekt Vaajma och synliggör det. Ska vi lyckas få
uppmärksamhet kring regionen så måste vi gräva där vi står. I
vissa fall känns samarbete konkret och fruktbart medan i vissa
fall mindre intressant. Vi kanske ska börja med kommunernas
hemsidor. Här är det endast Strömsunds kommun som har
tydlig Vaajma-logo och länk till regionprojektet på startsidan.
Om inte kommunerna marknadsför Vaajma, hur ska vi då begära att företag och befolkning ska göra det. Vidare skulle jag
önska att alla som har hemsidor lägger in länk till vaajma.com
Länge leve Vaajma!
Tommie Jirhed
Svensk huvudprojektledare
Kontakt
Om Tidningen
Utgivning 2012
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne
Krukhaug, Pernilla Hermansson.
23 februari
Deadline: 27/1
3 maj
Deadline 23/3
19 juni
Deadline: 25/5
11 oktober
Deadline: 14/9
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Edith Valfridsson
[email protected]
Tfn: 0047 957 99 475
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 679 72 00
Erika Selander
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
nr 5/2012
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Vissa av texterna i Tidningen Vaajma
produceras av Interreg-projektet Nyheter
och information över gränsen.
13 december Deadline: 16/11
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 56
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
nyheter
Utbygging av fiber er et viktigt infrastrukturtiltak og er også avgjørende for nærings- og samfunnsutviklingen i grenseregionen. Foto: Pernilla Hermansson
Fiber till Lierne
og Røyrvik i 2014
NORDLI/RØYRVIK
Stamfiber (bredbånd)
gjennom Nord-Trøndelag via Røyrvik og
Lierne synes nå å være
nærmere realisering.
Og det til en kostnad
som vil være overkommelig for de to
kommun­ene.
En ny fiber skal legges fra Narvik til Trondheim. Prosjektet er
et samarbeid mellom nordnorske
kraftselskaper, NTE og flere norske
industriselskaper og infrastrukturoperatører.
Fiberen vil gå fra Namsskogan til
Tyck till på Facebook!
Hur beroende är du av
bredband? Gå in på
vår Facebook-sida och
berätta:
facebook.com/vaajma
Røyrvik sentrum og derifra til Nordli
og videre til Formofoss. Planen er
byggestart i 2013 og ferdigstillelse
i 2014.
Denne informasjonen
kom frem i et informasjonsmøte i
Nordli den 26. juni 2012. Regionprosjektet Vaajma var initiativtaker
til møtet hvor blant andre NTE,
Jämtkraft, Lierne kommune og
Røyrvik kommune var til stede.
se på hvordan samarbeidet over på
svensk side skal løses.
Neste steg blir å bygge ut
distribusjon av fiber til husstander,
bedrifter og fritidsboliger i de to
kommunene. Dette vil måtte skje i
samarbeid mellom befolkningen,
eierne av fritidsboliger, næringslivet og kommunene. Det er viktig at
planleggingen og organiseringen av
arbeidet starter allerede høsten 2012.
Det er også et stort informasjonsbehov som må dekkes opp. Videre
må det tas stilling til noen viktige
prioriteringer slik at en størst mulig
del av markedet kan få tilgang til
fiber. Og det vil være nødvendig å
Regionprosjektet Vaajma
har tatt initiativ til informasjonsmøter både i Røyrvik og Lierne hvor
disse spørsmålene vil bli belyst. Informasjon om dato vil komme i LiNytt, Hi du Hørd och på vaajma.com
– Utbygging av fiber er det viktigste infrastrukturtiltaket siden
Lierne fikk elektrisitet og helårsvei.
Det er også avgjørende for næringsog samfunnsutviklingen i grenseregionen og for at vi skal kunne bygge en moderne landsbygd uten grenser, sier ordfører Alf Robert Arvasli.
Kjell Schive
VAAJMA
nr 5/2012
3
nyheter
Världsstjärnor lär ut
Storsatsning på
Gäddede Dance
Weekend
Gäddede
Elliott Donnelley,
Chester Whitmore,
Catrine Ljunggren,
Sakarias Larsson,
Alexandra Alhimovich
och Lennart Westerlund. Det är några av
de världsstjärnor inom
swing-dans som kommer till Gäddede Dance
Weekend 19–21 oktober.
Calle Johansson är uppvuxen i Gäddede
men bor sedan
snart tio år i
Seattle, USA.
Här är danskulturen mycket
utbredd. Calle Calle
jobbar på hel- Johansson.
tid med dansen
och
världen
som arbetsplats när han undervisar
i Lindy Hop och Boogie Woogie –
två av danserna som ingår i genren
swing. Calle har bland annat varit
med och byggt upp världens största
dansläger, Herräng Dance Camp,
vilket i år hade mer än 3 500 deltagare från 60 länder som kom för att
dansa och ta lektioner.
Nu försöker han skapa
ett likande läger i Gäddede, fast i
mini-format. Den 19–21 oktober är
det dags. Flera av världens främsta
inom swingdansen kommer: Elliott
Donnelley, Chester Whitmore, Catrine Ljunggren, Sakarias Larsson,
Alexandra Alhimovich och Lennart
Westerlund med flera.
– För allmänheten säger dessa
namn ingenting, men inom danskretsar är de världsstjärnor, säger
Calle Johansson.
För att nämna några fakta är
Chester Whitmore en mycket
4
VAAJMA
nr 5/2012
The Rythm Hot Shots, som numera heter The Harlem Hot Shots, grundades av bland andra Lennart
inom Lindy Hop som kommer till danshelgen i Gäddede den 19–21 oktober.
framgångsrik koreograf, dansare,
storbandsledare och även stuntkoordinator i Hollywood, Elliott Donnelley undervisar Lindy Hop på läger – ofta tillsammans med Catrine
Ljunggren – och är grundaren av San
Fransisco-baserade dansgruppen
Loose Change. Lennart Westerlund
och Catrine Ljunggren startade den
svenska dansgruppen The Rhythm
Hot Shots som blev en av världens
främsta dansgrupper. Gruppen heter
numera The Harlem Hot Shots.
FAKTA
n Lindy
Hop har rötterna i New York och framför allt Harlem på
slutet av 1920-talet där Savoy Ballroom räknas som det största
danspalatset. Danser som Charleston m fl danser har varit en
grund för Lindy Hop. Boogie Woogie har sin grund i Lindy Hop
och är inspirerad av hur man dansade på 1950-talet.
– Eftersom jag tillbringar en längre tid i Gäddede ville de komma hit
och delta på detta lägret vilket känns
oerhört roligt och spännande. Vi
har skickat ut inbjudningar till flera
stora dansklubbar men hoppas också
på lokala deltagare, säger Calle Johansson.
Lindy Hop
Mycket folk på invigningen av Geologiparken. Foto: Håkon Arntsen
Kunnskapsparker
på grensen åpnet
NOrdli/Gäddede
7. juli åpnet Lierne
Geologipark i Nordli og
Frostvikens Fjällpark i
Gäddede. Søsterparkene
gir et utmerket bilde av
Vaajmas store naturverdier.
Ordfører i Lierne, Alf Robert Arvasli, foretok den formelle åpningen av
Lierne Geologipark.
– Jeg av stolt over hva vi har fått
til. Parken gir en fantastisk mulighet
for ny kunnskap om geologi i vårt
nærmiljø, sa en begeistret ordfører.
Også fylkesgeolog Ole Sivert
Hembre er svært godt fornøyd med
geologparken, og ser den som et utgangspunkt for å utforske og bli mer
kjent med hva som skjuler seg i fjellet ved Vaajmagrensen.
Westerlund och Catrine Ljunggren – två av flera världsstjärnor
Foto: Privat
Lektioner och andra
dansaktiviteter hålls i olika lokaler i Gäddede från fredag till söndag. Deltagarna anmäler sig till
olika grupper utifrån erfarenhet.
Dessutom blir det både fredag och
lördag kväll show och dans till levande musik i Gäddede respektive
Nordli. Många lokala företag bidrar med hjälp till arrangemanget
och Calle hoppas kunna bjuda deltagarna på en ”touch of Gäddede”.
– Bland annat hoppas vi att det
ska gå att provsmaka kött från
björn, älg och ren, säger Calle Johansson.
Förhoppningen är att locka
100-talet deltagare och göra Gäddede Dance Weekend till ett årligt
återkommande arrangemang.
Pernilla Hermansson
Fotnot: För mer information
och anmälan till Gäddede Dance
Weekend, se hemsidan:
www.gaeddede.com
Fjellparken Geologiparken
og fjellparken har samme form,
med stier hvor det er plassert store
opplysningstavler samtidig som en
kan se de ulike steinsorter og fjellplanter. Frostvikens Fjällpark viser
hvilke planter som finnes i Vaajmas
fjellregion. Biolog Ingemar Grawe
(83) holdt åpningstalen og sa at de
to parkene henger tett sammen og
gir mulighet for forståelse av hvordan livet har blitt til og utviklet seg i
denne region.
– Jeg er imponert hva man har
fått til både på norsk og svensk side.
Geologien gir grunnlaget for hva
som vokser av planter og vekster
her i fjellområdet. De to parkene vil kunne inspirere folksom bor her
og besøkende til å skaffe seg bedre
kunnskap om hva som skjuler seg
under og oppe på fjellet, sier Grawe.
Uten grenseprosjektet ville neppe
disse toparkene ha blitt realisert.
Daglig leder i Vaajma på norsk side,
Kjell Schive, opplyser at parkene
har fått 350 000 kroner fra Vaajma.
Prosjektleder for geologiparken i
Nordli, Gunn Anita Totland, sier at
samarbeidet parkene mellom har
vårt godt.
– Det var særlig mye samarbeid i planleggingsfasen, så jobbet vi vel mye hver for oss for å få
realisert parkene. Nå har vi igjen
behov for å samkjøre og markedsføre parkene i fellesskap.
Prosjektleder for Frostviken Fjällpark, Lars Gunnar Holgersson er av
samme mening.
– Når vi nå har samtaler brukes begrepet VI. Vi arbeider godt i lag, og
parkene bør ses i sammenheng.
Det er det svenske firma Taiga natur & foto som har utformet begge
parkene.
Håkon Arntsen
mer nyheter på webben
På projektets hemsida www.vaajma.com finns fler nyheter!
– Invigning av Brønns plass i Nordli
– Nytt kraftverk i bruk
Plus mycket, mycker mer!
Besök oss också på Facebook: facebook.com/vaajma
VAAJMA
nr 5/2012
5
fokus: ungdomskonferensen 2012
Flera önskningar
Tankar inför årets konferens:
Ungdomskonferensen
– en viktig grobunn
”
Grenseprosjektet har som hovedmål
å øke befolkningen i regionen. Til nå har man
ikke lyktes, men arbeidet kan likevel vise
seg svært viktig på lengre sikt.Undertegnede
gjorde en undersøkelse i Lierne i 2006: ”Bare
MÅ heim”. I den fremgår at ungdom er særlig
følsom for omdømme som festes til stedet eller
kommunen. På 90-tallet fikk Lierne et negativt
rykte da relativt mange unge mennesker tok
sitt eget liv. På 2000-tallet har kommunen klart
å skape et helt annet status; ungdommene er
stolte over å være fra Lierne.
For grenseprosjektet er det langt igjen til ungdommen på
svensk og norsk side går sammen for å bygge felles framtid, føle
felles identitet og patriotisme. Likevel, er det i ferd med å skapes arena for mer samarbeid, mer forståelse og mer tillit. Som
journalist opplever jeg at både unge og gamle på begge sider av
grensen gleder segover fellesarrangementer, eksempelvis Grenserittet. Men jeg hører også utsagn om at det brukes mye penger
som det ikke blir noe av.
Ungdomskonferansen i Nordli den 19. oktober,
hvor alle ungdomsskoleelever fra Vaajmaområdet samles, vil
neppe forandre så mye på kort sikt. Men det kan skape grobunn
for gradvis sterkere band mellom mennesker og organisasjoner
over grensen. Da er det uten tvil rett å bygge på ungdommen.
Voksne har lettere for å fokusere på hindrene.
I dette nummeret av Vaajma har vi sett på hva som har
skjedd med ungdom som gikk ut av skolen for 25 år siden. En
kan lett tro at de unge forlater kommunen og flytter til de store
byene. Slik er det ikke, i alle fall på norsk side. Andelen som
flytter ut varierer sterkt fra år til år, fra bare 10 prosent utflytting
til over 80 prosent. Hovedårsakene til utflytting er utdannelse,
jobb og giftermål eller samboerskap. Aldersperioden 20–28 år
er avgjørende.
Undersøkelsen ”Bare MÅ heim” viser at unges oppvekst
også er svært viktig for hvor de unge ønsker å bo eller skape seg
framtid.
Ungdomskonferansen
er i så måte viktig. Den kan
bidra til å fornye og styrke
samarbeidet over grensen,
og gi inspirasjon til nytenking i fellesskap.
Visjonen bør være: Det er
i Vaajma framtidsmulighetene finnes.
Håkon Arntsen
6
VAAJMA
nr 5/2012
Ny crossbana
i Gäddede
Gäddede
Till våren invigs den
nya motocrossbanan
i Gäddede.
Ett önskemål från
ungdomarna som nu
blir verklighet.
– Äntligen får vi som
är motorintresserade ett
ställe att hålla till på,
säger 15-årige Love Ek,
Gäddede.
Under två år har det ideella arbetet
med att färdigställa en motocrossbana i Gäddede, cirka tre kilometer
från centrum längs vägen till Stora
Blåsjön, pågått. Bygget sker inom
ramen för ett Leaderprojekt och
marken arrenderas ut av kyrkan. Den
cross-sektion som ska bildas under
Frostvikens skoterklubb kommer att
stå för drift och skötsel.
Till våren invigs aktivitetsområdet med den 1000 meter långa
banan, en knattebana samt ett klubbhus. Tommy Ek, engagerad pappa,
berättar:
– Vi är en kärntrupp på tio–tolv
personer, gamla och unga, som
brukar samlas för att jobba ideellt
på helgerna. Ungdomarna har varit
delaktiga hela vägen och kommer
att fortsätta att vara med och påverka hur motorområdet ska utvecklas.
Banan går att utveckla även för till
exempel snöskotercross.
Man har fått cirka 200 000
kronor i bidrag från bland annat
Lierne kommun och ungdomsprojektet. Hemvärnet har även skänkt
ett klubbhus mot nedmontering.
– Vi har också fått tillgång till en
del maskiner från både svenska och
norska sidan. Det har varit väldigt
värdefullt, säger Tommy Ek.
Ungdomarnas önskemål om
en motocrossbana framfördes redan
på ungdomskonferensen 2010. De
motorintresserade har tidigare varit
lite åsidosatta, menar Tommy Ek.
– Nu kommer de att få fina förutsättningar för träning. Vi har möjlighet att locka mer folk till området
samt ytterligare svetsa samman
ungdomarna i Sverige och Norge,
säger han.
Sonen Love Ek 15 år är en av de
som är glada över bygget:
– Det känns jättekul att vi äntligen
får ett ställe att hålla till på.
är uppfyllda
”Nu börjar vi se slutet på
bygget och det känns
härligt”, säger Tommy Ek
(till höger), en av många
som engagerat sig i bygget av motocrossbanan i
Gäddede. Bredvid honom
står Björn Skjärvik och på
crossen sitter sonen Love
Ek.
Foto: Mona Johansson
Banan ska alltså invigas till våren och då kommer den att vara
fullt godkänd för träningsverksamhet.
Pernilla Hermansson
Fotnot: Alla som är intresserade av att hjälpa till med att
färdigställa banan eller organisera fram cross-sektionen
är välkomna att höra av sig.
Mer information finns på
Facebook: www.facebook.
com/groups/199194216819298
Vänd och läs om fler
uppfyllda önskningar
Markus Leosson testkör banan.
Foto: Jerry Fredriksson
VAAJMA
nr 5/2012
7
fokus: ungdomskonferensen 2012
Banen har så langt ikke fått noe offisielt navn, men på folkemunne går den bare under ”Stureplan”.
Foto Lars Arne Krukhaug
Ny kunstgressbane
fikk snøballen til å rulle. Nina Øie
Devik, leder for RIF ble etter hvert
ett vanlig syn på vei inn eller ut fra
rådmannens kontor. Og i forbindelse
med budsjettbehandlingen for 2012
kom også politikerne på ”banen”.
Røyrvik
Etter den første ungdomskonferansen var
kunstgressbane i Røyrvik ett prioritert ønske
fra ungdommene. Og 1.
september 2012 kunne
Røyrvik Idrettsforening
(RIF) arrangere Gränslire i Røyrvik for første
gang på flere år!
Det var nok de færreste som tenkte
at ungdommenes ønske kunne bli
en realitet. Med en kostnadsramme
på over fem millioner tenkte nok
8
VAAJMA
nr 5/2012
Oiii, det ble vist mål!
mange at det bare var en ønsketenkning. Men ildsjeler i RIF og en
positiv kommunal administrasjon
Det ble etter hvert vedtatt å
stille kommunale midler til disposisjon, men det forutsatte ett tredelt
spleiselag, Røyrvik kommune, RIF
og spillemidler fra Norsk tipping.
På nyåret 2012 startet prosessen,
vedtak ble fattet, anbudsrunden startet og søknad om spillemidler ble
sendt. Det sies at ting tar tid i kom-
Tyck till på Facebook!
Vilka frågor är viktiga
på årets konferens?
Gå in på vår Facebooksida och berätta!
facebook.com/vaajma
munal forvaltning, og det kan vel
være noe i det, men denne gangen
gikk ting i rekordtempo.
Med rådmann Ole Jørgen Rødøy
som prosjektleder og ett godt samarbeid med RIF kunne første spadetak tas i juni i år. Målsetningen var
å kunne arrangere Gränslire på eget
Förhandling sker
om ny ”taxi-linje”
över gränsen
Vaajma
Nina Øie Devik og sønnen Jonas bivåner Gränslire fra sidelinjen.
i Røyrvik
gress allerede 1. september.
For å realisere dette var
dugnadsinnsats fra frivillige alfa og
omega. Og for en innsats. Sommeren
i gjennom var det aktivitet nede på
banen. Med opptil førti frivillige på
plass samtidig sier litt om interessen
for å realisere ungdommenes drøm.
Kunstgressbanen ble den store
”snakkisen” sommeren 2012, for
været var jo som kjent ikke mye å
snakke om.
30. august ble banen offisielt
overtatt av Røyrvik kommune, og
RIF som driftsansvarlig kunne ta i
mot forventningsfulle barn og ungdommer fra Vaajmaregionen.
Lørdag 1. september skinte ikke
bare sola i Røyrvik. Stolt kunne
Nina Øie Devik endelig vise fram
bygdas stolthet. En kunstgressbane
med Fifaklasse 2, samme klassefisering som Lerkendal stadion. Kanskje
ikke de samme tribunefasilitetene
som Lerkendal, men kommer RBK
til Røyrvik skal vi alltids få til tribuneplasser nok. Litt dugnadsinnsats
må nok til men vi har vist at det går.
Lars Arne Krukhaug
Bättre transportmöjligheter över gränsen.
Det är ett hett önskemål som tagits upp på
de senaste två ungdomskonferenserna.
– Länstrafiken är
berett att skriva avtal
om detta. Nu inväntar
vi bara klartecken
från kommunerna vad
gäller finansieringen,
säger projektledaren
Tommie Jirhed.
Hur transport över gränsen ska
fungera bättre för ungdomar har
diskuterats på de två ungdomskonferenser projektet anordnat.
Nu verkar en lösning vara nära
förestående. Ungdomsprojektet
har drivit på i frågan och har nu
haft flera möten med representant­
er för Regionförbundet Jämtland
(huvudman för Länstrafiken),
Länstrafiken och Nord-Trøndelag Fylkeskommune, avdeling
for samferdsel.
–Vi la frem våre ønsker rundt
transport Vaajma. Ett transporttilbud for ungdom i alderen 13–18
år, drosje til buss pris. Transport
for å styrke sosiale relasjoner.
De inviterte har opprettet dialog
med hverandre. Regionförbundet Jämtland og Nord Trøndelag
Fylkeskommune har gitt ungdomsprosjektet gode innspill
på hvordan få til en slik løsning
praktisk, säger Edith Valfridsson
som är projektledare i ungdomsprojektet.
Tanken är alltså att ungdomarna ska få möjlighet att åka
taxi fast betala samma pris som
för en bussresa. Än så länge är det
inte klart vem som ska finansiera
den resterande delen av kostnad­
en för resorna, det blir en fråga för
de fyra kommunerna i gränsfjäll­
en.
– Det handlar inte om några
stora summor så jag hoppas att
vi kan nå en lösning. För som det
verkar är Länstrafiken är berett att
skriva avtal om detta vilket vore
en bra förbättring för ungdomarna i området, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed som också jobbat med frågan.
Under ungdomskonferensen
den 19 oktober kommer frågan
att lyftas igen bland ungdomarna.
Bland annat är det nödvändigt att
de kommer med önskemål om
vissa fasta dagar och tider som
taxiresorna ska vara tillgängliga.
Pernilla Hermansson
VAAJMA
nr 5/2012
9
fokus: ungdomskonferensen 2012
Øyvind Kveli ska
NORDLI
19. oktober arrangeres
den store svensk/norsk
ungdomskonferansen
i Liernehallen. Den
kan bli svært viktig for
grenseområdet.
Alle elevene på ungdomsskoletrinnet i Vaajma-området, cirka 120 i
tallet, vil møte på ungdomskonferansen den 19. oktober. Dit kommer
også ordførerne i Lierne og Røyrvik,
samt kommunalrådene i Strömsund
og Krokom. Dessuten kommer øvrige kommunepolitikere fra svensk
og norsk side. Til konferansen møter
daglig ledere av Vaajma, Tommie
Jirhed og Kjell Schive, samt andre
medarbeidere i grenseprosjektet.
– Dette er en svært viktig kon-
feranse. Unge mennesker på svensk
og norsk side møtes for å diskutere
framtidsmulighetene i regionen. De
skal også gi politikerne råd om hva
de bør satse på for å utvikle Vaajmaområdet, sier Schive.
Han har store forventninger til
konferansen, og utfordrer samtidig
politikerne til å ta ungdommen på
alvor.
– Det er avgjørende at politikerne
tar grep i etterkant av konferansen og
setter i verk tiltak. Konferansen må
resultere i mer enn en sosial happening, sier Schive.
Edith Bruvoll Valfridsson og
Louise Öhnstedt har viktige roller i
fornedrelsen av konferansen.
– Vi ønsker å forberede og bevisstgjøre både ungdommen og
politikerne om konferansens betydning. Ungdomskonferansen er en
unik arena som kan gi grensearbeidet riktig retning og skape grunnlag
for nye tiltak. Vi må satse på ungdom
slik at de opplever at de er viktig for
regionen, sier de.
Samfunnsfaglærerne
Øyvind Kveli ønsker at ungdommen i grenseområdet utnytter konferansen til kreativ tenking om
regionens framtid. Da må de selv ta ansvar, og utfordre politikerne til handling. Foto: Håkon Arntsen
10 VAAJMA
nr 5/2012
på skolene er kontaktet for å motivere og informere elevene om
ungdomskonferans­en. Politikerne
leda konferensen
FAKTA
Så här kommer det att
gå till på Ungdomskonferensen:
n Ungdomarna
kommer att
arbeta efter ett scenario som
beskriver att Vaajma år 2022
är ledande inom samarbete
över gränserna och att kommunerna är attraktiva och har
ett starkt ungdomsinflytande.
n Inom
dessa teman ska ungdomarna beskriva vad som
har hänt från 2012 och framåt
för att detta ska vara verklighet år 2022, berättar Louise
Öhnstedt, ungdomskultursamordnare i Krokoms kommun.
För två år sedan arrangerade projektet den första ungdomskonferensen. Så här såg det ut då,
under grupparbetena.
Foto: Tommie Jirhed
er også utfordret om å drøfte hva de
ønsker å oppnå med konferansen og
hvordan resultatene av konferansen
skal følges opp.
Fra Røyrvik er rådet om innhold
på konferansen: ”Finne på noe mer
sosialt, mindre dyp politikk”. Mens
ordfører i Lierne Alf Robert Arvasli
skriver: ”For meg er det veldig viktig
å vite hvilket samfunn vi skal bygge
framover”.
feransen er prosessleder Øyvind
Kveli. Han skal sammen med sine
medarbeidere legge til rette slik at
både ungdom og voksne får utbytte
av dagen i Liernehallen. Kveli er
ansatt i Nord-Trøndelag Barne- og
ungdomsråd, og har ledet ungdomskonferanser på fylkesnivå. Han er
hjembygdspatriot, og selv om han
jobber på Steinkjer, har han fortsatt
bostedsadresse Lierne.
Av de skriftlige svarene
som har kommet fra politikerne
framgår det ikke hvordan konferansen vil følges opp i kommunene.
Men Alf Robert Arvasli gir tydelig melding:
– Denne konferansen er viktig
og det ungdommen kommer med
vil bli tatt på alvor av oss politikere.
Ungdommen har stor makt dersom
de selv viser engasjement og samler
seg om saker. Ungdom bør være seg
mer bevisst den makten de egentlig
har, sier Arvasli.
Han ble landskjent for sitt
påfunn om Kvelia folkehøyskole,
med to elever, egen smuglerlinje og
påfunnet Lierne lavoliggelag, med
slagordet: ”ligge der du ligger”.
– I disse områdene har vi god tid
til å kjede oss. Skal vi få til noe, må
vi finne på ting selv. Det var hva vi
gjorde med Kvelia folkehøyskole.
Egentlig jobbet vi, men samtidig
fant vi på galskap på en finurlig måte.
Dette skjedde i 2004/2005, men
folk snakker om det ennå, sier Kveli
og gliser.
Han legger til at det i dagens samfunn er for mange som går og venter
En sentral figur på kon-
på at andre skal legge til rette for
dem.
– Vi gikk ikke og ventet på at ting
ble gjort for oss. Nettopp den utfordringen vil han gi både de unge og
voksne som deltar på konferansen.
Hva kan du selv gjøre, og hva kan vi
gjøre sammen.
– Deltakerne må ta konferansen
på alvor, og bruke det som kommer
fram på en konstruktiv måte. Gjennom konferansen vil en også ha
mulighet til å knytte kontakter over
grensen.
Kveli mener at ulike kulturer
på norsk og svensk side vil bidra til å
skape mer dynamikk, og flere forslag
til løsninger. Samtidig er det viktig å
bli enig om hvordan ting skal løses i
fellesskap.
Han oppfordrer de unge til å bryte
grenser i dobbelt forstand, tenke
kreativt og bli knallgod på det de vil
satse på.
– Ikke tenk for smått og snevert.
Det er ikke nok med fin natur. La
Bakeriet i Sørli og Pe-Torsa være
inspirasjon for at nettopp VI får det
til. Det gjelder å utnytte egne muligheter. Men da må du gjøre noe selv.
Det holder ikke å bare klage på politikerne.
Han utfordrer også politikerne.
– Det snakkes så mye i dag om
betydningen av fagmiljøer. Da bør
politikerne legge til rette for å bygge
felles kontorlandskaper på bygda.
Det er viktigere enn i byene. Dessuten må politikerne evne å tenke lenger fram i tid. Hva vil vi satse på i
et 20–50 års perspektiv. Det holder
ikke å grave seg ned i konflikten om
sau og bjørn.
Han nærmest forlanger politisk
engasjement og oppfølging i etterkant.
– Vaajmaprosjektet er veldig viktig. Og det er politikerne som eier
det, sier Kveli, og ønsker samtidig
velkommen til en spennende konferanse.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 5/2012
11
Fokus: ungdomskonferensen 2012
De gick ut från Sørli skole och Valsjöbyns skola 1987:
Hjembygda – sett i
Sørli/Valsjöbyn
Vi har spurt fire av elevene som gikk ut fra Sørli
skole og to elever som gikk ut fra Valsjöbyns skole
i 1987, om hvordan de ser på hjembygda og framtidsmulighetene.
Kommer du tilbake til Lierne?
– Vi flyttet til Lierne for å bli.
Nå flytter vi til Trondheim for å bli.
Men man vet aldri hvordan det går.
– Har alle
muligheter
Britt Elin Strand var
i ferd med å pakke for å flytte til
Trondheim, da Vaajma stakk
innom. De har bodd i Lierne i fem
år denne gangen.
– Jeg har hatt det kjempefint.
Interessant og utfordrende jobb.
Jeg så for meg at å flytte tilbake til
Lierne ville bli et hvileskjær karrieremessig, men slik ble det ikke.
Jeg har vært med å etablere eget
Nav-kontor i Indre Namdal.
Hun advarer derfor mot å tenke
at å flytte til Lierne betyr å legge
karriere på hylla. Med dagens teknologi er det meste mulig.
– Ikke lag unødvendige begrensninger.
Hun råder derfor ungdom til å
følge interessene sine, og ta utdanning. Samtidig understreker hun at
det finnes absolutt gode muligheter
utenom de store byene.
– Det er utrolig hvor mye du kan
få til om du vil det nok.
Britt Elin Strand irriterer seg
over all sniksentralisering som
skjer i det norske samfunn, hvor
småkommunene tappes. Hun viser
til statlige arbeidsplasser som legges ned, eksempelvis skatt.
– De små taper kampen når det
argumenteres med behovet for
sterke fagmiljøer. Nærhet synes
ikke lenger å ha så stor tyngde.
12 VAAJMA
nr 5/2012
myndigheter ødelegger for bygdefolket gjennom vern av store områder, inkludert nasjonalparker.
– Det er rett og slett en tragedie
for bygdefolket. Det har aldri vært
så mye søppel i naturen som etter at
nasjonalparkene kom.
– Jeg blir
i Grong
– Trivelige
folk i Lierne
Jan Ove Fagerli utdannet
seg via forsvaret, og har jobbet
flere steder i Norge, bl.a. sju år på
Kjeller.
Da kona ønsket å ta videreutdanning som jordmor, flyttet de til
Trondheim. Jan Ove jobber nåsom
laboratorieingeniør innen olje og
gassektoren. Slik han ser det i dag
vil familien bli boende i Trondheim
til barna blir voksen.
Men Fagerli ser ikke bort fra at
han kan komme til å flytte til Lierne
om noen år.
– Det er veldig trivelige folk i
Lierne, og det kan være at vi kan
flytte dit når barna våre har blitt
større. Vi har trygge og gode arbeidsplasser i dag, og det er ikke
bare å bryte opp. Men vi er i Lierne
rundt seks ganger i året, på svigerforeldrenes hytte.
Framtiden for Lierne?
– Bakeriet og ”Skifern”er hjørnesteinsbedrifter, men det trengs
flere ben å stå på. Mye avhenger av
enkeltpersoner i små kommuner.
Jan Ove og familien trives svært
godt i Lierne, men han irriterer seg
sterkt over at regionale og sentrale
Ingrid Bruce er avdelingsleder ved Grong Sparebank. Tidligere har hun jobbet som lærer, og
dessuten noen år ved flyktningmottaket.
– Jeg trives veldig godt i Grong.
Det er en fin kommune å bo i. Vi
har hytte i Lierne som vi besøker
ganske ofte.
Kan det bli aktuelt å flytte tilbake
til Lierne?
– Nei, jeg tror ikke det vil bli aktuelt, svarer hun.
Hvordan ser du på mulighetene
til Lierne i årene framover?
– Det er en utrolig positiv befolkning, med en imponerende
Skolfoto från 1987.
dugnadsånd. Jeg har god tro på Liernes framtid. De som har vokst opp i
Lierne, er veldig hjemmekjær. De er
glad i hjembygda.
Bruce peker på at det er et sårbart
næringsliv i kommunen, og med et
stadig mer redusert landbruk blir behovet for nye arbeidsplasser større.
Det kan være en stor utfordring, men
gir også muligheter for nytenking.
– Jeg er optimist
Mari-Ann Kværnan er enhetsleder for åpen omsorg i Lierne
kommune. Tidligere har hun jobbet
i flere steder. I 2007 flyttet hun tilbake til Lierne.
– Det er trivelige mennesker her
og det er fredelig og trygt å bo her.
Hun har sterk tro på at Lierne vil
klare seg godt i framtiden.
– Jeg er optimist. Selv om det ser
litt skummelt ut med tanke på folketallet akkurat nå.
Vil du anbefale unge mennesker
til å satse på Lierne. Du har jo selv
en datter?
– Jeg vil motivere henne til å
ta utdannelse, og så er det opp til
henne selv hvor hun vil bo.
Håkon Arntsen
Det här gör
eleverna från
Sørli skola idag:
perspektiv
Britt Elin Strand
Bosted: Lierne, men flytter
nå til Trondheim
Yrke/jobb: Leder av Nav,
landbruksøkonom
Sten Arne Skogmo
Bosted: Lierne
Yrke/jobb: Leder av Lierne
Viltforedling
Mari-Ann Kværnan
Bosted: Lierne
Yrke/jobb: Enhetsleder,
sykepleier
Rune Aksel Morten
Fossdal
Bosted: Frogner/Sverige
Yrke/jobb: Student i Sverige
Rita Anne Bakken
Bosted: Lierne
Yrke/jobb: Fagarbeider
Ingrid Bruce
Bosted: Grong
Yrke/jobb: Avdelingsleder
i bank/lærer
– Jag har stora ambitioner för Valsjöbyn
May Britt Skåle
Bosted: Lierne
Yrke/jobb: Ansatt ved Lierne
Bakeri
Foto: Privat
Fredrik Myhr är född
och uppväxt i Valsjöbyn. Där
har hans förfäder bott i sex
generationer. När han gick ut
skolan ville han bli polis, men
militärtjänstgöringen fick honom på andra tankar.
– Jag älskar pedagogik och
lärande och insåg att jag kunde
kombinera detta med mitt stora
intresse för fjäll och natur.
Han blev militär och fick
bland annat ansvar för vinterutbildningar, fjällvana och andra strapatsliknande äventyr.
När försvaret i Östersund lades ner jobbade han en tid som
konsult och delägare i en gymkedja. Samtidigt har han sedan
länge haft jakt som bisyssla.
Det intresset har mer och mer
tagit över och nu är han huvudägare och chef för företaget Exclusive Adventure.
– Vi erbjuder exklusiva
jakt-, fiske- och naturupplevelser för små grupper, säger han.
I boendet på den gamla fäbodvallen kan gästerna stifta
bekantskap med mjölkredskap
från 1700-talet.
En annan sak som han vill
framhålla är betydelsen av
samarbetet med samerna i området.
– Vi har alltid haft ett väldigt
bra samarbete med samebyn.
Periodvis anlitar han ren-
skötare som guider. Företaget
sysselsätter i dag två personer
på heltid och ett tiotal säsongsvis. En uppmärksammad nyhet
är den ambulerande skjutbanan med plastbjörnar som har
verkliga förebilder.
Han har stora ambitioner för
sin egen födelsebygd.
– Vi måste hitta fler ben att
stå på än bara jord, skog och
renskötsel, säger han.
PaulArvid Aspnes
Bosted: Overhalla
Yrke/jobb: Leder eget byggefirma
Aina Kristine Inderdal
Bosted: Grong
Yrke/jobb: Ansatt Grong
videregående skole
Kenneth Gåsbakk
Bosted: Lierne
Yrke/jobb: Feier, ambulansesjåfør og brannmann
Jan Ove Fagerli
Bosted: Trondheim
Yrke/jobb: Lab-ingeniør
Birger Ekerlid
VAAJMA
nr 5/2012
13
Fokus: ungdomskonferensen 2012
Hjembygda i perspektiv:
– Jag tänker inte flytta
Björn Andersson har
jobbat på olika platser
runt om i Sverige och
Norge, men den fasta
punkten i tillvaron har
alltid varit Hotagen.
– Jag trivs bra här och
har egentligen aldrig
tänkt flytta härifrån,
säger han.
På den egna gården, en jord- och
skogsbruksfastighet, har han viss
köttdjursproduktion.
– Det är bra att ha ifall det slår slint
med älgjakten, konstaterar han.
Samtidigt jobbar han på Lierne
Bakeri i Sörli, cirka tre och en halv
mil från hemmet. Det är områdets
absolut största arbetsgivare.
– Jag gör allt utom städ- och kontorsjobb, säger Björn.
Lierne Bakeri är ett industribageri som har specialiserat sig på att
förse hela den norska marknaden
med nischprodukter som ”kaker och
lefser”. Bageriet har över 90 anställda och nära hälften av arbetsstyrkan
”Jag trivs mycket bra i Hotagen och har inga planer på att flytta”, säger Björn Andersson.
Foto: Privat
kommer från Sverige.
– Många är från Östersund, men
här finns även polacker, ungrare och
estländare, berättar han.
Björn tillhör således gränspendlarna samtidigt som han sköter den
egna gården, en form av kombinationssysselsättning som är vanlig i
glesbygd. Efter högstadiet i Föllinge
gick han skogsbruksskolan i Halåsen i Krokom. Han har bildat familj
och bor tillsammans med sambon
Anette och de fem barnen i åldrarna
två till fjorton år.
– Jag trivs mycket bra och har inte
så stora krav, summerar han.
Birger Ekerlid
Så tycker ungdomarna inför konferensen
Michaela Brandtgård
Torstensson,
Cederbergskolan (klass 9)
– Jag skulle vilja att det var bättre sammanhållning mellan ungdomarna från svenska och norska
sidan. För att få till det skulle man till exempel
kunna ha gemensamma aktivitetsdagar i skolan.
När det gäller saker jag skulle kunna tänka mig
att ta upp själv så kan jag inte riktigt komma på någonting just nu, men
jag tycker att ungdomskonferensen är bra och det är alltid roligt att få
träffa andra ungdomar.
Stina Sundberg,
Cederbergskolan (klass 9)
– Jag har varit på ungdomskonferens förut och
jag tycker att det är väldigt bra att vi ungdomar
får chans att säga vad vi tycker och ge förslag på
vad vi vill göra. Nu hoppas jag att vi kommer
fram till något som är rimligt att genomföra, som
exempelvis ökar sammanhållningen mellan de
svenska och norska ungdomarna.
– Jag hoppas att det kommer fram många bra idéer under dagen.
14 VAAJMA
nr 5/2012
Silje Emilie N. Tangen,
Stortangen skole (10.kl)
– Jeg ønsker at vi skulle hatt mer kontakt med
svenske ungdommer. Vi hadde felles konfirmasjonsleir, og spiller fotball sammen. Språket er
ikke problem i det hele tatt.
– Når det gjelder saker som jeg kan tenke meg å
ta opp på ungdomskonferansen, så gjelder det nye
arbeidsplasser og bedre muligheter til å få seg bolig i Lierne. Dessuten
bør internettilgangen bli langt bedre.
Sverre Estil,
Stortangen skole (10.kl)
– Vi må snarest få fibernett. Å ha god nettilgang er ekstra viktig for grensekommunene, blant
annet på grunn av avstandene. Jeg ønsker også
mer kontakt med svensk ungdom. Skolene burde
ha lagt bedre til rette for kontakt over grensen.
Ungdomskonferansen ser jeg på som veldig viktig.
Vi bor så nært hverandre at det er naturlig å prøve å få til noe sammen.
Erika Selander
Håkon Arntsen
Ett år sedan förra konferensen:
Detta har politikerna
jobbat vidare med
Gudrun Hansson, kommunalråd i Strömsund:
Vad har du arbetat med?
– Badet i Gäddede kom fram som
en stor fråga bland ungdomarna eftersom det vid den tidpunkten var
stängt.
– Jag har jobbat mycket med de
gränshinder som finns, bland annat
i form av olika arbetsgivaravgifter,
tillsammans med Krokoms kommunalråd.
Har ni uppfyllt några av
ungdomarnas
önskningar?
– Vi beslutade att avsätta
pengar till badet direkt efter
konferensen så det kunde lagas och
öppnas igen. Inför 2013 har vi avsatt
Maria Söderberg,
kommunalråd i Krokom:
Vad har du arbetat med?
– En fråga som ungdomarna
tycker är viktig är riktigt bredband i området. Under det här
året har jag och Krokoms kommun lagt mycket energi och
arbete på att försöka få fram
pengar och förutsättningar för
utbyggnad av bredband. Vi är
inte färdiga än, målet är att det ska finnas fibernät.
Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar?
– Transporterna över gränsen för att ungdomar
vet jag att man jobbat med.
Vad är dina förväntningar inför årets konferens?
– Att det blir ett trevligt och givande möte med
diskussioner som inspirerar till idéer och aktiviteter
både under dagen och för framtiden.
Hur viktig är konferensen när det gäller ungdomarnas chans att påverka den lokala politiken?
– Ungdomarna är framtiden i bygden därför är
det är viktigt att deras åsikter och framtidsidéer
kommer fram. Jag ser ungdomskonferensen som
en viktig informations- och kommunikationsarena
gentemot oss kommunpolitiker. Att arbeta med demokratifrågor på ett så här konkret sätt tycker jag
är jätteviktigt.
Vad skulle du i Krokom vilja göra för ungdomarna i gränsfjällen?
– Att det finns ett fungerande fibernät. Bredband
är viktigt inte bara för ungdomarna utan även för
näringslivets utveckling och arbetstillfällen.
tre miljoner till renovering av badet.
Vad är dina förväntningar inför
årets konferens?
– Jag hoppas vi får reda på vad
kommunen/politikerna kan göra för
att få ungdomarna att stanna kvar eller komma tillbaka till området. Den
negativa befolkningsutvecklingen
måste vända.
Hur viktig är konferensen när det
gäller ungdomarnas chans att påverka den lokala politiken?
– Den lokala politiken kan alltid
påverkas genom ett engagemang
och konstruktiva förslag och diskussioner. Ungdomarna har en chans att
påverka! Finns ett engagemang för
olika frågor då kan vi som politiker
försöka, på bästa sätt, att tillsammans
med ungdomarna lösa frågorna. Alf Robert Arvasli, kommunalråd i Lierne:
Hva har du og Lierne kommune fått utrettet?
– Det mest konkrete vi har
gjort er å bevilge penger for å
realisere en crossbane på Gäddede. Det er en direkte konsekvens av ønskene som kom
fram under ungdomskonferansen i 2010.
– Vi har også jobbet med
å få til bedre veier. Det går
smått, men det kom da grus
på Limingveien (fylkesvei)
i sommer, og Leirbakkveien
(kommunal vei) ble i 2011
opprustet til akseptabel standard.
– Ellers ser det ut til at vi er
i gang med å få fiber til Lierne.
Det vil bli lagt en stamfiber
gjennom Røyrvik og Lierne i
2014, men vi skal allerede i høst
begynne planleggingen for
hvordan vi skal få til dekning i
hele Lierne. Vår ambisjon må
være at vi kan starte med bygd-
fiberprosjekt
sommeren 2013.
Vi gleder
oss dessuten med
Røyrvik
som har fått til kunstgressbane.
Det har blitt et kjempeanlegg
som også ungdommer fra Lierne vil ha glede av.
Karl Audun Fagerli
Arnt Mickelsen, kommunalråd i Røyrvik:
Vad har
du arbetat med?
– Føllgende saker vært
prioritert;
Bygging
av kunstgressbane, videre utbygging av mobildekning i
kommunen, videre utbygging
av bredbånd i kommunen, arbeidet med å skape bedre kommunikasjon mellom oss som
politikere og ungdommen og
arbeidet med nye boligigpolitiske retningslinjer som nu er
påbegynt.
Har ni uppfyllt några av
ungdomarnas önskningar
sedan de två tidigare konferenserna?
– Vi har oppfyllt ungdommens ønsker o­m kunstgressbane og bedre mobildekning.
Vad är dina förväntningar
inför årets konferens?
– Håper på aktiv deltagelse
av ungdommen. Tema som
fenger ungdommen og at resultater blir oppnåelig.
Hur viktig är konferensen
när det gäller ungdomarnas
chans att påverka den lokala
politiken?
– Konferansen er viktig ved
at ungdommenes meninger
og ønsker blir mer samordnet
og vil representere et samlet
flertall og gjennom det større
påvirkningskraft.
Vad skulle du/politikerna i
Røyrvik vilja göra för ungdomarna i gränsfjällen?
– Jeg som ordfører og politikker ønsker at vi kunne legge
forholdene tilrette slik at ungdommen trives i bygda. At vi
kan skape trivsel, tilhørighet
og stolthet over å tilhøre vårt
område. At vi greier å skape
arbeidsplasser for de som ønsker seg hjem igjen etter endt
utdanning.
VAAJMA
nr 5/2012
15
reportage
En eventyrer har
Stig Robert (bak) setter stor pris på musikk, ikke minst når
broren Gösta (77) tar fram trekkspillet.
Gäddede
Stig Robert Bengtson
(70) opprinnelig fra
Jorm, har levd et utrolig
spennende liv. Nå går
han rundt på Gäddede
med fem kuler i hodet.
– Jeg voks opp på et torp i Jorm. Alt
tidlig hadde jeg lyst til å reise ut for
å se verden, og slik ble det også, sier
han, sittende på en veranda hos bror
og dragspiller Gösta. Nå er han 70 år,
og lidenskapelig opptatt av å fiske.
– Er det bra vær, så finner du meg
helt sikkert på sjøen.
Han har jobbet og levd i
mange land; blant andre flere land i
Midt-østen, DDR, Liberia og Gambia. Fra han var 23 år har han stort
sett levd og virket i utlandet. Han har
jobbet for flere selskaper, bl.a. Skanska, og har først og fremst vært knyttet til byggeprosjekter, for det meste
som byggeleder.
Han har også drevet hotell og butikk, et hotell han bygde selv i Gambia i Vest-Afrika.
– Jo, det har vært litt av et eventyr.
Men det kunne ha blitt et trist
eventyr. Stig Robert tar seg til hodet.
– Her sitter fem kuler fra en hagle.
De må bare sitte der. Så lenge de holder seg i ro, er det ingen fare.
Han drev butikk av import16 VAAJMA
nr 5/2012
varer i Gambia, og etter flere innbrudd bestemte han seg for å skaffe
seg våpen selv. Han hadde kontaktet
politiet etter hvert innbrudd, men de
gjorde ikke noe med sakene. Politiet
i Gambia var den gang ubevæpnet,
og bandene, som ofte hadde våpen,
herjet vilt.
– Jeg snakket flere ganger med
politimesteren om at han måtte ta
affære, men fikk til svar at jeg heller
måtte bevæpne meg selv. Han ordnet
lisens og jeg kjøpte meg et våpen.
Bandene hadde vært i
butikken og stjålet fire-fem ganger.
Så kom de igjen en kveld, og denne
gangen hadde de med seg lastebil for
å tømme butikken. Da hentet jeg våpenet og jeg såret en. Like etter fikk
jeg selv et hagleskudd midt i skallen,
og segnet om.
Kona til Stig Robert så hva som
foregikk, og klarte å få tak i telefon­
en. Hun ringte presidenten. Stig Robert hadde nemlig erfart at det var
lurt å ha gode kontakter til landets
ledere.
– Jeg ble bedt av min svenske sjef
om å begynne å spille golf i Gambia.
Jeg kunne ikke golf i det hele tatt,
men der traff jeg og ble kjent med
ministrene og presidenten.
Det skulle vise seg å være
svært nyttig. Presidenten sendte en
gruppe fra armeen til Stigs butikk for
”Livet mitt har vært et eventyr”, sier Stig Robert Bengtson.
å rydde opp. Da var gjengen forduftet, men politiet arresterte også Stig
Robert. Mannen som ble skadet, ble
funnet på sykehuset. Gjengen hadde
nemlig sendt en ladning i hodet på
vedkommende for at han ikke skulle
røpe navnet på de øvrige tyvene.
Dermed ble Stig Robert anklaget for
mord, og situasjonen var kritisk.
På nytt ble presidenten redningen.
Stig Robert ble sluppet fri, og kunne
reise til London for å opereres. Men
kulene lå slik til at han ble frarådet
inngrep. I stedet fikk han beskjed om
å vente et halvt år for å se om noen
av kulene beveget seg. Det gjorde
de ikke, og Stig Robert har kulene
fortsatt.
– Det går greit, men på flyplasser
kan jeg ikke gå gjennom den vanlige
kontrollen.
Stig Robert og kona fortsatte å
drive butikker i Gambia, i et par år
etter skytedrama. Han var en periode
i Sverige, og da styrte kona virksomhetene.
vent hjem igjen
barn innom hotellet. Han ville kjøpe
hele hotellet. Stig Robert solgte og
hade kofferten full av penger.
Tidligere hadde han og
noen svensker vært på besøk i en
liten fjellandsby i Gambia. For å
komme dit måtte de bruke båt over
en elv. De festet sammen med landsbyhøvdingen. Ut på kvelden ble
stemningen god, og Stig Robert slo
frampå om det var mulig å få kjøpt
seg kone.
Det var landsbyhøvdingen med
på tvert. Han hentet fram sin eldste
kone, og dermed startet prutingen.
– Jeg fikk tilslaget for 50 cent, og
landsbyhøvdingen var såre fornøyd.
Da de skulle til å dra, kom landsbyhøvdingen springende etter med
den eldste kona.
– Du glemte å ta med deg kona du
har kjøpt, ropte han. Da skal jeg si
vi fikk fart på båten og kom oss av
gårde.
Foto: Håkon Arntsen
– Jeg dro tilbake, men jeg klarte
det ikke. Jeg fikk advarsel om at
gjengen skulle ta meg. Dermed fikk
jeg problemer med søvnen. I stedet
ble det altfor mye vodka.
Før Stig Robert og kona
startet å drive butikk, hadde han
bygd sitt eget hotell. Før det igjen
drev han et stort byggefirma i Gambia, med ca. 400 ansatte.
Etter en tid solgte han firmaet, og
for pengene bygde han eget hotell.
”
Jeg fikk selv
et hagleskudd
midt i skallen, her
sitter fem kuler.
– Jeg bare fant meg et egnet sted.
Men så kom reguleringsmyndighetene, og sa at det var ikke gitt tillatelse til bygging der. Da flyttet jeg bare
tomta ca. 100 meter, sier Stig Robert
På nytt kom reguleringsmyndighetene og ba han stoppe arbeidet,
men Stig Roberts måte å svare på
gjorde dem usikker. De ble redd for
at han hadde kontakt med presidenten. Han fullførte byggingen.
En dag kom en søkkrik gambisk
diamanthandler med fire koner og 22
I 1970–1972 var Stig Robert med
på et byggeprosjekt i daværende
DDR eller Øst-Tyskland.
– Vi var ca. 100 svensker som bygget et stort hotell i Travemünde. Da
vi skulle til å legge gulvet i restauranten fikk vi plutselig stoppordre
fra Øst-Berlin. Jeg gikk ikke med på
det fordi vi jobbet på akkord. Men
fikk beskjed om at vi skulle få godt
betalt for utsettelsen.
Det som skjedde var at det kom
spesialister og la kabler som dekket
hele restauranten. Men det var slett
ikke varmekabler.
– Kablene gjorde at hvert eneste
bord i restauranten kunne avlyttes,
sier Stig Robert.
Han er nærmest ustoppelig.
Han minnes episoder og dramatiske
opplevsler. Da er det kanskje ekstra
godt å nyte gode pensjonistdager i
stille og fredelige Gäddede. Der har
bor også flere av søsknene.
– Her er det godt å bo, sier han og
ser utover vannet. Ørreten biter kanskje i kveld.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 5/2012
17
fokus: gränshinder
Ny strategi ska väc
Anders Andersson, kommunchef i Strömsund, Gudrun Hansson, kommunalråd
i Strömsund, Tommie Jirhed,
Regionprojekt Vaajma och
Maria Söderberg, kommunalråd i Krokom i Stockholm för
att träffa Marita Ljung.
Stockholm
Regionprojekt Vaajma
tar till en ny strategi för
att försöka luckra upp
de gränshinder som
finns i regionen.
Nu inväntar projektet
remissvar efter senaste
mötet med statssekreteraren Marita Ljung på
näringsdepartementet.
I våras tog Regionprojekt Vaajmas
styrgrupp beslut om ny strategi för
att nå fram till centrala beslutsfattare i frågor som rör gränshinder i
regionen. Tidigare har flera skrivelser lämnats in med begäran om att på
försök bli ett pilotområde med bland
annat sänkt arbetsgivaravgift.
Foto: Privat
Nu är målsättningen istället att uppsöka rikspolitikerna på
deras hemmaplan i departementen.
Senaste mötet skedde hos Marita
Ljung, statssekreterare på näringsdepartementet.
– Målsättningen med mötet var
att både muntligt, skriftligt och vi-
suellt lyfta fram våra gränshinder
och få förståelse för dessa samt att
vi också på nytt begärde att regionen
får bli en pilotregion. Vi fick förståelse för våra problem och man lovade att remittera ärendet omgående
till berörda departement för att sen
komma tillbaka med remissvar. När
i tiden detta skulle ske fick vi inte
veta, säger svenske projektledaren
Tommie Jirhed som åkte på mötet
Exporttåget på besök i Strömsund:
Projektet fick personlig träff med hand
Strömsund
När Exporttåget, det
svenska Utrikesdepartementets och
handelsministerns
Norrlandssatsning,
nådde Strömsund den 24
september fanns Regionprojekt Vaajma på
plats för att prata gränshinder.
Projektet Exporttåget är en del av
Utrikesdepartementet och handelsminister Ewa Björlings Norrlandssatsning som syftar till att presentera
ett särskilt åtgärdspaket för stärkt
regional export från Sveriges fyra
nordligaste län. Målsättningen är att
träffa så många företag som möjligt
som kan bidra till att utforma det åtgärdspaket som presenteras under
2013.
Resan sker med Inlandsbanan,
som är samarbetspartner och medarrangör, mellan Sveg och Gällivare.
Med på tåget finns olika aktörer som
arbetar med att erbjuda företag olika
typer av exportstöd, till exempel
18 VAAJMA
nr 5/2012
Anna Jonasson, Regionprojekt Vaajma, berättade bland annat
om företagarnas utmaningar.
Exportrådet, Svensk Exportkredit,
Almi, Visit Sweden med flera.
Den 24 september anlände
Exporttåget till Strömsund och Folket Hus stora sal. Ann-Louise Hansson, Strömsunds utvecklingsbolag,
hade planerat kvällens program
och smyckat ut salen. Handelsministern och resesällskapet hälsades
välkommen av kommunstyrelsens
ordförande Gudrun Hansson och
fick sedan en presentation av Regi-
onprojekt Vaajma av Tommie Jirhed
och Anna Jonasson.
– Bland annat lyfte vi fram företagens gränshinder som är en tydlig
exportfråga. Företagaren Arnold
Westberg, Gäddede och hans medverkan på Förjuls-Martnan i Lierne
togs upp som handels/gränshinder,
säger Tommie Jirhed.
I salen var det också dukat för
middag och efter Vaajmapresentationen bjöds det på lokalt producerad
Kommunalrådet i Strömsund, Gudrun H
mat där björn, älg och ren uppskattades stort. Runt matborden var en
utställning uppbyggd med fem olika
stationer. Förutom Regionprojekt
Vaajma lyftes också projektet Livet
på landet (Cathrine Reinemyr) fram
cka gehör
tillsammans med Maria Söderberg,
kommunalråd i Krokom, Gudrun
Hansson, kommunalråd i Strömsund
samt Anders Andersson, kommunchef
i Strömsund.
Remissvändan kommer nu
att noga följas upp och den svenska
handelsministern Ewa Björling uppvaktades också den 24 september då
hon var på tillfälligt besök i Strömsund (se artikel nedan). Då deltog
också företagaren Arnold Westberg
från Gäddede för att vittna om de förutsättningar och möjligheter som råder
i gränsfjällen.
– Vi tror att Marita Ljung
fick upp ögonen för problemen. Hon
skulle i sin tur ta upp frågan i depar-
tementet och också skicka den vidare
till Nordiska Ministerrådet, där bland
annat handelsminister Ewa Björling
finns representerad. Vi kommer att
bevaka deras möte som sker senare i
höst. Bland annat kommer fokus då att
vara på nordiska gränshindersfrågor.
Vi kommer också att påverka fler statssekreterare och statsråd i frågan, säger
Tommie Jirhed.
Pernilla Hermansson
Fotnot: På webben kan ni läsa
hela presentationen som lades
fram till statssekreteraren. I nästa
nummer rapporterar vi från Nordiska Ministerrådets möte.
delsministern
Britt Bohlin och Inge Ryan.
Foto: Tina Stafrén/Privat
Landshövdingar
i möte om Vaajma
Nordli
Landshövding Britt
Boh lin i Jämtland
og fylkesmann Inge
Ryan i Nord-Trøndelag hadde i august
2012 et møte hvor en
rekke spørsmål av
betydning for samarbeidet mellom Jämtland og Nord-Trøndelag ble drøftet.
Fylkesmann Inge Ryan opplyser
til Vaajma at samtalene dreide
seg om flere spørsmål knyttet
til merverdiavgift og toll. Videre ble spørsmålet om samisk
opplæring og problemstillinger
knyttet til reinbeitekonvensjonen mellom Sverige og Norge
tatt opp.
Et annet spørsmål
var vindkraftutbygging som er
svært aktuelt i grenseområdene
på svensk side. Også arbeidet
med friskvård/folkehelse og en
eventuell felles nasjonalpark er
av interesse for begge land.
Landshövdingen og fylkesmannen vil følge opp disse sakene i senere samtaler og overfor
aktuelle myndigheter.
Kjell Schive
Enklare regelverk på G
vaajma
Det kan snart bli
klart med ett enklare
regelverk för de som
jobbar i både Sverige
och Norge.
I forrige nummer av Tidningen
Vaajma informerte vi om at en
ny EU-forordning ville gjøre det
enklere for personer som er bosatt i ett EU/EØS-land å arbeide
inntil 25 prosent ekstra i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet
til bostedslandet.
Hansson, gav handelsministern Ewa Björling en gåva under besöket.
Foto: Tommie Jirhed
samt områdena Infrastruktur (Anders
Andersson), Turism (Anna Gillgren)
och Internationalisering (Daniel Perfect). .
– Vi är väldigt nöjda, säger Tommie
Jirhed. Jag fick ett personligt samtal
med handelsministern om gränshinder och pilotområde i Vaajma och
överlämnade den skrivelse vi tidigare
överlämnat till statssekreterare Marita
Ljung samt tidningen Vaajma.
Tommie Jirhed
Den nye forordningen ble
gjort gjeldende i Sverige fra 1.
mai 2010, og i følge Nordisk Ministerråds Grensehinderforum
var en norsk ratifisering av ordningen forventet i løpet av kort
tid slik at ordningen også kunne
gjøres gjeldende i Norge.
Ny informasjon fra det norske
Arbeidsdepartementet under-
streker at det ikke er snakk om en
norsk ratifisering, men en beslutning i EØS-komitéen før innlemming av den nye forordningen i
norsk lovgivning. Denne beslutningen vil ta noe lenger tid,
men prosessen er i gang og det
forventes en positiv beslutning.
Regionprosjektet vil
følge opp denne saken og komme med oppdatert informasjon
så snart det foreligger en beslutning.
Departementet opplyser at det
allerede nå vil være mulig å søke
om dispensasjon fra gjeldende
regelverk dersom det er i arbeidstakers interesse. Inntil den
nye EU-forordningen er gjort
gjeldende i Norge, anbefales
det at slik dispensasjonssøknad
sendes. Ta kontakt med NAV for
nærmere informasjon om slik
dispensasjon.
Kjell Schive
VAAJMA
nr 5/2012
19
nyheter
Projektet
visade upp sig
på konferens
Göteborg
Interreg Sverige-NorgeDanmark stod som
arrangör av en projektkonferens i Göteborg
den 20–21 september.
Regionprojekt Vaajma
var på plats tillsammans med ett 70-tal
andra Interregprojekt.
Regionprojekt Vaajma deltog på
konferensen och hade dag ett nio
stycken halvtimmesmöten med andra projekt som direkt eller indirekt
har beröring med vårt projekt.
– Det var mycket givande och
intressant och gav mig flera nyttiga
kontakter för vårt fortsatta arbete.
Speciellt intressant var samtalen
med de projekt som också jobbar
med destinationsutveckling inom
turism, säger den svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed.
Dag två fick deltagande projekt information om Interreg V, den
kommande programperioden 2014–
2020. Avslutningsvis fick deltagarna
en inspirationsföreläsning om Storytelling av Matts Heibel.
Tommie Jirhed
Perspektivskisse med Liernehallen till venstre og
nye Stortangen skole till høyre på bildet.
Ny skole klar
Nordli
Nye Stortangen skole
kommer att stå klar
sommeren 2013.
Nåværende Stortangen skole i
Nordli ble bygget og tatt i bruk høsten 1966. To år etterpå kom fløya
med basseng og gymnastikk-sal.
Etter flere år med faglige og politiske drøftinger i Lierne kommune
om hvorvidt man skulle restaurere
skolen eller bygge nytt, så vedtok
Lierne kommunestyre i 2009 at
man skulle bygge ny Flerbrukshall
m.m. til en pris av 52 mill kroner,
som stod ferdig fra september
2010.
Både flerbrukshallen,
med fullverdig idrettshallmål og
bassenget er blitt flittig brukt både
i skoletiden og på fritiden. Også
foajeen og skolekjøkken har fungert veldig greit, både i skoletiden
og under arrangementer på kveldsog helg.
Volleyballinteressen er stadig
økende, med bl.a. NM-deltagelse
våren 2012. Samme trend så en
også i mange år, etter at Sørlihallen ble bygget og tatt i bruk i 1988.
Mange li-bygger har spilt volleyball i toppserien og NM i en år-rekke som følge av kommunens satsing på volleyballhall i Sørli i 1988.
Det har ligget i kortene de
to siste årene spesielt at det også
skulle bli ny skole i Nordli, i stedet
for restaurering. Etter at politikerne i Lierne satte en ramme på 43
mill i kostnader, ble et førsteutkast
til løsning på over 1600 m2 redusert til vel 1400 m2 ny skole. I et
Avslutning før Grenseliret 2012
Røyrvik
I strålende sol og nylagt
gressmatte ble Grensliret 2012 avsluttet i
Røyrvik 1. september.
Det var stor stemning på banen da
Vaajma dukket opp. Når vi spurte
hva som var så fint med Grensliret
var selvfølgelig fotballen det viktigste. Men like viktig var det å møte
igjen venner fra de andre stedene. Likeså å bli kjent med nye venner, og få
dra til andre steder å spille fotball var
tydelig populært.
Karl Audun Fagerli mente
20 VAAJMA
nr 5/2012
også at turneringen var viktig for
grensesamarbeidet. Det å knytte
bånd i en ung alder kunne være en
viktig ressurs for grensesamarbeidet
i framtiden.
Som kjent er det bare den
eldste klassen (8.–10. klasse) som
har tabell, men vi gjengir alle lagene som har vært med. Vi gratulerer
Nodli 1 med seieren i storgruppa og
alle andre lag som har spilt i turneringen.
Lars Arne Krukhaug
Fotnot: Se fler bilder
från avslutningen på hemsidan: www.vaajma.com
Kommende fotballspillere? Fra venstre: Sandra Hermansson,
Natalie Solberg, Ragnhild Skåren, Tine Skåren Heggli, i front
Jørgen Skåren.
Foto: Lars Arne Krukhaug
Revisjon:
ARC
prosje
ARKITEKTER OG
RÅDGIVENDE IN
Adresse:
Telefon:
Telefaks:
E-post:
Verf
Hallå där!
neste høst
Retting:
Dato:
Sign.:
Ktr.:
ekstra
kommunestyremøte i Lierne drøfte nybygg kontra restaurering,
Oppdragsgiver:
Prosj.ansv:
19.juli 2012Lierne
vedtok et kommune
enstemmig så har kommunestyret i Lierne bruktEM
Prosjekt:
Tegn:
kommunestyre
å bygge ny skoleskole
til 8.5 mill kroner på utbedringer vedEM
CON
Stortangen
Tegningstittel:
43
mill kroner, som skal stå ferdig til Sørli skole. I tillegg er detKontr:
budsjet-Godkj:
Perspektivskisse
fra
Sørvest
.
inves-.
ekt as skolestart høsten 2013. Byggingen tert med 1 mill kroner på årets
Dato:
G
02.12.11
tar til medio august 2012, og skal teringsbudsjett til videre utbedringer
NGENIØRER
Prosjektnr:
Tegn.nr:
Rev:
Format:
Målestokk:
ftsgata 11, Namsos være ferdig sommeren 2013.
ved Sørli skole i 2012.
74 21 65 65
74 21 65 50
[email protected]
3079-106
A3
A30-01
08.03.2012 09:15:40
Med de avstander som er
i Lierne hadde man i kommunen
fram til sommeren 2011 tre skoler,
men Tunnsjø oppvekstsenter (med
skole fra 1.–7.klasse) ble nedlagt
fra skolestart 2011/12. Mens man
for Nordli har brukt mange år på å
Når Sørli skole blir ferdig
restaurert og nye Stortangen skole
blir ferdig, så vil Lierne kommune
ha en bra standard å tilby sine skoleelever i årene framover.
Karl Audun Fagerli
TEGNINGEN TILHØRER ARCON PROSJEKT AS OG MÅ IKKE BENYTTES UTEN TILATELSE
I slutet av september ordnades en stor
Interregkonferens i Göteborg. Vi frågade några
av de närvarande projektledarna ”På vilket sätt
knyter du ihop Sverige och Norge?”
Eva Aspling, projektledare, Mid Nordic Film Region.
– Vi arbetar för att utbilda filmare och filmarbetare, koppla
samman film och turism och skapa förutsättningar för
producenter att etablera sig i Jämtland och Tröndelag. Vi
vet redan att det här området är attraktivt för filminspelningar och film kan skapa regional tillväxt.
Svein Frydenlund, Nordens Bästa Inlandsregioner
2020.
– Vi i Hamar i Norge och Falun-Borlänge i Sverige har
regioner med stor inflyttarpotential och stark lokal särprägel. Nu hjälps vi åt med att synliggöra vår regionala
identitet, vi bygger nätverk mellan bland annat kommuner
och näringsliv på båda sidor gränsen. Ett bra exempel på
vad vi lyfter fram i projektet är den inflyttar-app som utvecklats av studenter på högskolan i Hedmark och som
Hamarregionen nu använder. Appen ger snabbt information om bland annat lediga jobb och bostäder.
resultat grenseliret 2012
Liss-gruppa (2.–4.klasse)
Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Barcelona, Real
Madrid, Bayern, Munchen, Totalt 14 kamper.
(Alle lag har spilt 12 kamper + 4 kamper før det ble miks.lag)
Mellomgruppa (5.–7.klasse)
Frostviken, Røyrvik, Nordli 1, Nordli 2, Sørli 1, Sørli 2, Sørli 3
Totalt 14 kamper. (Alle lag har spilt 16 kamper)
Storgruppa (8.–10.klasse)
Nordli 1 16 14 1 1
Nordli 2 16 8 2 6
Sørli 16 6 2 8
Frostviken 16 6 2 8
Røyrvik 16 4 1 11
77 - 36
58 - 56
55 - 55
51 - 54
36 - 66
43
26
20
20
13
Cornelia Kirpensteijn, projektledare Engagera
Mera! På bilden syns också Inger Anne Kilde Storli,
ekonom i projektet.
– I Uddevalla och Fredrikstad jobbar vi för att öka medborgarnas engagemang. Vi försöker nå bredare målgrupper, inte minst ungdomar. Vi jobbar konkret med
bland annat utveckling av e-tjänster. Hela tanken är att
det ska vara lätt att lämna förslag, lätt att vara med i
beslutsprocesser.
VAAJMA
nr 5/2012
21
nyheter och information över gränsen
Svensk-norska ögon
Bryssel
På Avenue Palmerston
i Bryssel finns ett kontor som har till uppgift
att tillvarata våra intressen. Där arbetar Jämtland-Västernorrland
och Tröndelag i skön
förening.
Tidningen Vaajma ställde några
frågor till Mid Sweden European
Offices vd, Kerstin BrandeliusJohansson.
Ni firade nyss tioårsjubileum. Vad
gjorde ni och vilka var där?
– Mid Sweden och Mid Norway
European Office har varit ”sambo” i
tio år och det tyckte vi var värt att fira.
Jubilé et skulle också vara ett tillfälle
att utvärdera EU-kontorens roll och
vilka framgångar de hittills varit
delaktiga i samt se i vilken riktning
kontorens arbete bör gå mot i framtiden. Men också lyfta fram kontorens
roll som matchmakers mellan länen/
fylkena och över norsk/svenska
gränsen. Våra svenska och norska
ägare och tidigare anställda var inbjudna samt regionala politiker och
tjänstemän. Deltog gjorde cirka 60
personer.
– Under dagen förklarade bland
annat Norges ambassadör Niels
Engelschion om varför Norge finns
på plats i Bryssel och Dag Hertelius,
Sveriges EU-ambassadör berättade att samarbetet med de regionala
kontoren är viktigt för den svenska
representationen.
Varför startade MSEO?
– Jämtlands och Västernorrlands
läns behov av en regional representation i Bryssel växte fram i slutet
av 1990-talet. Inledningsvis på konsultbasis men redan efter ett par år
öppnade länen ett eget permanent
kontor under namnet Mid Sweden
Office.
Hur fungerar ni idag jämfört med
vid starten för tio år sedan?
– Idag är vi ett helt Brysselbaserat
kontor och fr.o.m. hösten är vi 4,5
personer samt en praktikant/termin.
Vi har nära kontakt med våra ägare
och är aktiva både mot och med
22 VAAJMA
nr 5/2012
Kerstin Brandelius-Johansson är verkställande direktör på MidSweden European Office Bryssel. Kommissionen och Europaparlamentet.
– Mer fokus på påverkansarbete
idag till skillnad från början då projektstöd/information om projektfinansiering var huvudfokus. Informations- och kunskapsspridning är
en av kontorets centrala uppgifter.
Vad betyder samlokaliseringen
med Tröndelag?
– Sedan lång tid tillbaka finns ju ett
brett samarbete på både lokal och regional nivå. Här nere har vi, MSEO;
mer fokus på politisk påverkan och
NSEO på information och nätverk.
Vi utbyter information, kontakter,
och arrangerar ibland gemensamma
aktiviteter såsom projektseminarier
och studiebesök med både svenska
och norska deltagare samt förmedlar
också bland annat projektkontakter.
Vi är på så sätt ofta dörröppnare för
olika kontakter mellan våra regioner.
Rent praktiskt, vad kan man få
hjälp med av MSEO?
– Vi hjälper våra tjänstemän och
politiker i Jämtland och Västernorrlands län med omvärldsbevakningen. Nyhetsflödet är enormt, så
vi på MSEO gör ett första urval för
vår region. Vi är länens representation och ”ambassadörer”, vi håller
koll på vad som händer på EU-nivå
inom våra olika prioriterade områden (som våra ägare beslutat) och
förmedlar information på vår hemsida, nyhetsbrev, sociala medier men
också genom direktkontakt med personer som hemmavid arbetar med
och öron i Bryssel
”
Att kunna ”göra skillnad” och
bidra till lokal och regional
utveckling. Det är något av det
bästa med vårt arbete.
EU-parlamentet i Bryssel.
Foto: Elin Solvang
frågorna. Vi kan ställa frågor och
göra inspel till parlamentsledamöter.
Vi är regionens ögon, öron, näsa och
fötter här i Bryssel.
Hur kända är ni för allmänheten
på hemmaplan?
– Det ser nog väldigt olika ut och
speglar också hur aktiva dels våra
ägare är i EU-frågor och vilka frågor
som är aktuella. Vi har under åren
byggt upp goda kontakter med tjänstemän och politiker hemmavid inom
vissa sakområden; just nu regional-
politiken och transporter.
– Generellt känner kommunerna
till oss mindre. Vi försöker lyfta fram
möjligheten till verksamhetsutveckling genom europeiskt samarbete.Vi
arrangerar ofta seminarier och konferenser men också enskilda möt­en
på hemmaplan, i samarbete med våra
ägare, för att bli mer synliga och lyfta
in ett europeiskt perspektiv.
Vad är roligast respektive svårast
med ert uppdrag?
– Att kunna ”göra skillnad” och
bidra till lokal och regional utveckling. Dels i de stora frågorna; den
framtida sammanhållningspolitiken/regionalpolitiken och transporter, men också i det lilla; då vi haft
besökare här nere som ”Känner att
det är inte så långt till Bryssel” och
att man förstår bättre hur EU och den
lokala nivån hänger ihop.
Ibland förekommer kritik från
politiker på lokal nivå, att det är
slöseri med skattepengar att ha ett
Europa-kontor. Hur ser du på det?
– 50–60 procent av de beslut som
tas av EU påverkar direkt och indirekt våra kommuner och landsting.
Har vi råd att inte vara en del av EU?
Arenan för det europeiska samarbetet är Bryssel så då är det här regionen måste finnas. Sen finns det
en stor okunskap både om EU och
om vad MSEO gör och det är en stor
utmaning för oss att bättre och tydli-
gare marknadsföra vad i gör.
Vilka är de största utmaningarna
för vår region de närmaste åren?
– Utflyttning och avsaknad av rätt
personal på rätt plats – kanske länen
måste börja profilera sig på europeisk nivå för att locka rätt utbildad
personal, gamla och unga, att flytta
dit. Hur kan vi locka unga personer
till vår region och hur kan vi attrahera ”nya” personer att leva, bo och
arbeta här? Hur ska vi profilera oss?
Vad ska vi lyfta fram som fördelar
med att bo i Jämtland och Västernorrlands län? Hur blir vi attraktiva
ur också ett europepiskt perspektiv?
Vår region är ju en underbar plats att
leva, bo och arbeta i, men hur står vi
oss i konkurrensen? Kompetensförsörjning är ett annat viktigt område.
Ann-Louise Rönestål Ek
Elin Solvang
VAAJMA
nr 5/2012
23
Fokus: Projektnytt
Det här är på gång i
Information
En mer fördjupad bevakning av gränshinder och hur projektet
jobbar för att lösa dem.
Det är några av målen
för informationsgruppen framöver.
Erika Selander, som vikarierat
som projektledare under Pernilla
Hermanssons
mammaledighet,
fortsätter sitt arbete tillsammans
med Pernilla som nu är tillbaka i
projektet på 20 procent.
Viktiga frågor framöver
är bland annat en fördjupad bevakning av gränshinder samt fler
fokus-inslag i Tidningen Vaajma (i
detta nummer är till exempel fokus
Ungdomskonferensen 2012). Vid
sidan av det arbetar vi också i våra
andra kanaler, nämligen på Facebook och hemsida. Nyhetsbrevet
har också förbättrats och det går att
anmäla sig för att få det direkt via
hemsidan, www.vaajma.com
Pernilla Hermansson
Webben – en av våra kanaler.
FAKTA
n Delprojekt
information
består, förutom projektledaren, av en medarbetare i
Strömsund, Krokom, Lierne
och Røyrvik. Just nu är dock
positionen i Lierne vakant.
Projektgruppen består av
följade personer:
Pernilla Hermansson, delprojektledare (just nu barnledig)
Erika Selander, vikarierande
delprojektledare, Gerd Sjöberg, Strömsund, Åsa Sjödin,
Krokom, Lars Arne Krukhaug,
Røyrvik.
FAKTA
n Projektet
består av:
Delprojektledare Anna
Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell
Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes,
Røyrvik kommun, Anna
Gillgren, Strömsunds kommun.
Referensgrupp:
Representanter från turismnäringen, utsedda av de
lokala turistorganisationerna
Lierne fritid, Ansättfjällen,
Röyrvik fritid och Frostviksfjäll.
Ekonomisk
tillväxt
Planeringen av
arbetet med att utveckla Vaajma som
turismdestination
pågår.
18 oktober har vi ett möte med
styrelserna i de lokala organisationerna Lierne Fritid, Ansättfjällen, Røyrvik Fritid och Tillväxt
Frostviken. Vi ska där ta upp det
pågående arbetet kring vandring,
kurtax, guideutbildning och lokalproducerad mat. Organisationerna är medlemmar i den ekonomiska förening som är bildad,
Destination Vaajma, för att det
som sker i projektet ska kunna
föras vidare även efter projektets
slut.
Tillväxt Frostviken har lämnat
in en ansökan till Yrkeshögskolan
om att få bedriva en utbildning för
natur-/fjällguider. Vårt förarbete
som gjorts i regionprojekt Vaajma
blev en bra grund till den ansökan
som vi hjälpte till att skriva.
Den 24 september fick vi möjlighet att presentera Vaajma och
gränshindersproblematiken för
”exporttåget”, se artikel på sid 18.
Anna Jonasson
24 VAAJMA
nr 5/2012
Elevene prøver seg på brentball under en felles aktivitetsdag før
Ungdom & Skola
Det store høydepunktet
for Ungdomsprosjektet
i høst er arrangementet
Ungdomskonferanse
Vaajma.
De här aktiviterna har genomförts:
11.september arrangerte Ungdomstrinnet på Sørli skole friidrettsdag for barneskoleelevene ved henholdsvis Valsjøbyn og Sørli skole. 8
elever fra Valsjøbyn sammen med
lærer Lotta Storm deltok sammen
med elevene i Sørli. Se reportasje på
sidan 31 skrevet av Kristin Åberg,
elev ved Sørli skole.
18.september var 32 elever og
3 voksne fra 1.–4.årstrinn fra Stortangen skole invitert til felles aktivitetsdag sammen med elevene på
Frostvikskolan. Elevene ble delt
inn i grupper og rullerte på flere aktiviteter. Elevene fikk prøve seg på
brentball, på ei gruppe var aktiviteten sang og musikk, på ei gruppe
sammenlignet elevene svenske og
FAKTA/ungdom
Arbeidsgruppa består av
Doris Anette Fagerli Sundvik
(ungdomskoordinator, Lierne
kommune), Louise Öhnstedt
(ungdomskultursamordnare,
Krokoms kommun), Barbro
Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) og Elin
Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune).
Delprosjektleder er Edith
Valfridsson.
n
norske ord og på en aktivitet fikk
elevene forskjellige byggeoppdrag.
Det var også satt av tid til felles mat
med viltskav på menyen.
23.september: Skolbio i Valsjøbyn for småtrinnet ved Valsjøbyn og
Sørli skole.
26.september: Skolbio i Valsjøbyn for mellomtrinnet ved Valsjøbyn
og Sørli skole.
projekten
Hälsa, sjukvård, omsorg
Projektet har fortsatt
med att försöka få till
stånd en samverkan
vad avser röntgen och
mammografi. Vidare
arbetar vi med att nå
fram till samverkansformer för våra – inom
området – befintliga
läkare.
Stortangen skole og Frostviksskolan 18.september.
Foto: Edith Valfridsson
FAKTA/skole
n Arbeidsgruppen
består av Patrik Lundgren (oppvekstsjef og
kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef,
Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson
(kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds
kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/
ass rektor fra hver enkelt skole i regionen.
Entreprenørskapssamling 4.5. oktober. Delprosjektleder samt
Madelene Odelberg og Marit Aamo
Aagård, lærere ved Stortangen
skole, deltog på Entreprenørskapssamlingen. Interreg Sverige Norge
programmet inviterte sammen med
interregprosjektene Foretaksamhet i
hele skolan og Midtnordisk nettverk
for entreprenørskap i skolen til felles
konferanse der entreprenørskap settes på dagsorden.
Målsetting med samlingen ut-
I början av september deltog delar
av gruppen i en samling i Stiklestad i Norge för att diskutera
möjligheterna för ett Mittnordiskt
samarbetsprojekt inom Folkhälsoområdet. Mötet var omfattande
men som en sammanfattning kan
följande nämnas:
Vid mötet deltog företrädare
från Sverige, Norge och Finland.
Landstings- och fylkesrepresentanter, forskare, verksamhetschefer med flera.
Mötet var mycket intressant
med bland annat en klar och genomlysande information om EU:s
struktur, direktiv, beslut. Inom det
område som kort och gott kallas
”Health” (vilket omfattar samtliga områden inom hälsobegreppet). Samt vad EU beslutat att vi
ska arbeta med och få medel för.
Ett exempel på beslut som tagits är att vi jämtar har en otvetydig rätt att söka vård i Norge – till
FAKTA
Projektgruppen består av:
Tommy Ottosson (projektledare), Barbro Blom (chef Närvård
Frostviken-Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf
socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef
Lierne kommun), Anne Brit
Röst (omsorgssjef Röyrviks
kommun).
n
exempel vid Trondheims Sjukhus
– och vice versa (eftersom även
Norge godkänt detta).
Ett annat exempel för vårt län är
att även ha ett samiskt perspektiv
på folkhälsoområdet.
Ett rikt nätverk har etablerats mellan deltagarna. Idéer
om möjliga samarbetsprojekt har
anammats och kommer att analyseras under hösten. Projektidéer
som ska leda till konkreta resultat.
Exempel på detta är att nå fram
till en utbildning (oavsett område
inom ”Health”) som ger legitimation i samtliga nordiska länder.
Eftersom vår grupp under hösten kommer att arbeta alltmer med
folkhälsofrågorna vad avser friskvård så kommer såväl nätverket
som idéerna att vara värdefulla.
Tommy Ottosson
veksling av kunnskap og erfaringer
mellom institusjoner og prosjekt.
Det store høydepunktet for
Ungdomsprosjektet i høst er arrangementet Ungdomskonferanse Vaajma. Konferansen holdes 19.oktober,
Liernehallen. På ungdomskonferansen deltar ungdomsskoleelver fra
alle regionens skoler samt politikere
fra alle kommuner.
Edith Valfridsson
Bra omvårdnad i livets alla skeden är något som projektet
arbetar för.
VAAJMA
nr 5/2012
25
nyheter
Ny stor satsing på
Røyrvik
Etter at Østre Namdal
Reinbeitedistrikt (ØNR)
kjøpte gården Bjørkmoen i Røyrvik ble
visjonen om et sørsamisk kultur- og kompetansesenter født.
I samarbeid med Joma
Næringspark ved daglig
leder Odd Mikelsen,
som har hatt prosjektledelsen for Destinasjon
Dærga, har visjonen
blitt ett faktum.
Lørdag 1. september åpnet de. Destinasjon Dærga skal utvikles til å bli en
sørsamisk kultur og tradisjonsdestinasjon. Prosjektet er en del av ”naturarven som verdiskaper” underlagt
”magiske og verdifulle opplevelser i
Nord-Trøndelag”.
Storparten av planene rundt Destinasjon Dærga er ferdige. Så langt
er det bygd opp to boplasser med
Destinasjon Dærga.
Illustrasjon: Arkitektkontoret Blom
26 VAAJMA
nr 5/2012
stolpebur, derav en vinterboplass,
som er ei gamme med tilbygg. Blant
annet gjenstår bygginga av ei storgamme med plass til 50–60 personer.
Ved siden av Huddningselva
har de bygd opp en flerbruksscene
og natursti hvor man kan følge de
åtte årstidene gjennom reindriftsåret. Her traff jeg Stig Anders Kappfjell og reinen Sajve. Han var svært
fornøyd med det nye anlegget. Han
så på det som en videre plattform for
den sørsamiske kulturen. Ikke minst
å synliggjøre Røyrvik-samene som
en sentral del av det sørsamiske området.
Prosjektet, som så langt
har kostet 2,5 millioner, forventes å
stå ferdig til neste år. Det vil da bli
en ny kommersiell aktør i Røyrviks
reiselivsmarked.
Algot Jåma, leder for ØNR, sier
det er viktig å få vist samenes liv og
virke, både i fortid og nåtid. Da ten-
Stig Anders Kappfjell og Sajve.
ker han spesielt på å ta vare på tradisjonene for etterkommerne. Han
mener det også er viktig å få vist den
lange samiske tradisjonen i området.
Få vist den sterke livskraft og overlevelseskraft samene her har hatt, til
tross for motkrefter. Samtidig under-
streker han at Destinasjon Dærga vil
bli åpen for alle. Alle som har ønske
om å lære mer om samisk kultur
og tradisjon er velkomne til Destinasjon Dærga.
Lars Arne Krukhaug
sørsamisk kultur
Algot Jåma under åpningen av Destinasjon Dærga.
Foto: Lars Arne Krukhaug
VAAJMA
nr 5/2012
27
reportage
28 VAAJMA
nr 5/2012
Samling rundt 1,5 åringen etter et vellykket drev.
Ikke elg denne gangen! Foto: R. Nilsen
Vaajma
God tilgang på kvalitetsjakt er en av mange fordeler med å bo i Vaajma. Heldig er den som bor her og
jakter elg. De ivrigste jakter i flere terreng og bruker
store deler av høsten i elgskogen.
Kan livet bli bedre
enn i elgskogen?
Det er 27. september og jeg har byttet jaktlag. De to neste dagene skal jeg være
med Nesset jaktlag, som jakter på sørsiden av
Laksjøen. Første dagen skjer det ikke de helt
store tingene, men det er elg i drevene men ingen
som kommer fram på noen av postene.
Dag to trekker jeg kontoret. Det er ei postbu
ved elvebredden i et område elgen gjerne krysser elva. Så også denne gangen.
Helge som sitter på posten lenger nede
langs elva melder at det er en okse på tur. En
slik melding på øret gir alltid litt høyere puls og
ekstra årvåkenhet. Hvor kommer oksen og hvor
fort kommer den? Elva er ikke spesielt bred så
går det fort blir det ikke mye rom for nøling.
Der, nå øker spenningen! Jeg får et skimt av
oksen med den forsvinner i skogen mot elva.
Skal den krysse for langt nede? Nei der kommer
den rolig oppover elva. Den vinkler ut i elva og
stiller seg opp med bredsiden til. Seks spir. Hva
gjør jeg nå? Nedre grense for å skyte okse i dag
var satt til 10–12 spir.
– Håvard kan du høre? Ja. Det står en flott
okse med 6 spir ute i elva. Skal jeg skyte?
Håvard er imidlertid krystallklar. Nei, den er
for liten.
Det var det nærmeste vi kom felling i formiddagsdrevet.
Det er ingen ting å si på utsikten fra
kontoret.
På ettermiddagsøkta poster jeg i et
myrdrag uten markerte poster. Jeg setter meg i
enden av myrdraget, sørvest for Råslåttjønna
hvor terrenget bikker nedover mot vannet. Ole
Ivar og Rolf Åge starter drevet med hver sin
blandingselghund. Det tar ikke lang tid før det er
rådyr i drevet, men nå er det større dyr som teller.
Helge sitter i kanten av ei myr på nordøstsiden av Råslåttjønna. Det tar ikke lange tiden før
Helge melder at det går elg øverst i ei myr lenger
vest. Her gjelder det å følge med. Jeg registrer
bevegelser i skogen på andre siden av myra.
Men skuldrene slippes raskt ned, når det kommer fram en stor flott rev. Reven kommer rett
mot posten før den svinger til høyre for meg, og
forsvinner i skogen.
Men nå har driverne fått fart på elgen. Så kraftig at elgen smetter tvers gjennom
postlinja. Det var det drevet? Nei, drevet er aldri
slutt før hundeførerne har fullført helt igjennom
området. Tor Halvor melder om dyr på tur inn i
drevområdet. Skal det bli elgfall allikevel?
Igjen er det Helge som melder at det går elg
øverst i den samme myra som den første elgen.
Det er ikke mer enn 500–600 meter bort til der
Helge sitter, så er jeg heldig dreier den sørvestover. Med ett smeller det borte hos Helge.
En gang, to ganger. Ble det elgfall? Stille på radioen. Radiostillheten er aldri så tyst og langvarig som når det har blitt løsnet skudd. Så brytes
stillheten. Helge har skutt et fjordyr.
Det blir samling ved elgfallet. Sekshjulingen
hentes og fjoroksen vommes ut. Siden mørket
senker seg kan alle som ikke er sjåfører feire
fallet med en velfortjent dotsup. Det er mye som
skal forklares. Det pekes og tegnes.
Detaljer må forklares på nytt når
etternølerne ankommer. Fjoroksen er tatt ut av
og klar for sin siste tur gjennom terrenget. Jegerne er fornøyde og ser fram til en bedre middag med lever og indrefile på menyen. Kan livet
bli bedre?
R. Nilsen
VAAJMA
nr 5/2012
29
nyheter och information över gränsen
Ingrid möjliggör
gränslösa möten
Åre
Företagare i Mittnorden
behöver ses och lära
känna varandra för att
kunna skapa nya samarbeten och på sikt öka
lönsamheten. Det tror
Ingrid Andersson, projektledare för ”Gränslösa Branschmöten”.
Vårt område har tuffa utmaningar,
bland annat befolkningsminskning
och hög arbetslöshet. Att skapa
en dynamisk arbetsmarknad inom
många områden är nödvändigt om
människor ska vilja bo och verka här
i framtiden. Detta har Ingrid Andersson från Duved tagit fasta på. Hon
är projektledare för det nya Interregprojektet ”Gränslösa Branschmöten”. En arbetsmodell som även
Vaajma-området skulle kunna se på
som ett positivt exempel på samarbete över gränsen.
Ingrid har arbetat med
utbildning och utveckling för organisationer och företag i hela sitt
liv, bland annat som näringslivsutvecklare för Företagarna i Jämtlands
län och som utbildningsansvarig på
Reaxcer. Hon har också själv varit
företagare i många år. – Målet är att öka samarbetet mellan företag i regionen och genom
ökad konkurrenskraft stärka företagen mot en tredje marknad. Ett mål
är att öka förståelsen för olikheter
i affärskultur och att visa på vilka
affärsmöjligheter om finns, säger
Ingrid.
Det låter fint, men vad ska du göra
konkret för att nå målen?
– Företagen har ett behov av
branschrelaterade mötesplatser enligt intervjuer som har gjorts. Så jag
och min norska projektkollega Anne
Kath Willumsen ska bjuda in till så30 VAAJMA
nr 5/2012
”Interregprojekt är en bra metod för att sätta igång aktiviteter som annars aldrig skulle ha
kommit igång”, säger Ingrid Andersson, projektledare för ”Gränslösa branschmöten”. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
dana möten och även fungera som
”kontaktkontor” över gränsen.
Hur är det att samarbeta med
Norge, vilka likheter och skillnader ser du?
– Sättet att göra affärer är olika.
Norrmännen bygger relationer och
svenskarna är mer pang på och vill
skriva direkt. Då uppstår missförstånd och jag fick ofta höra att det
inte blev affärer trots möten. När jag
ringde och bokade intervjuer fick jag
oftast tag på daglig leder direkt, men
i Sverige är det väldigt svårt att få tag
på VD. Daglig leder i Norge var lätta
att träffa, oftast samma vecka medan
svenska var bokade minst en månad
i förväg. Likheter – och olikheter –
är språket.
Men trots en del skillnader är
ändå grundkänslan att vi är samma
folk, oftast finns kontaktpunkter och
samma referensramar.
Tycker du att Interregprojekt är
en bra metod för utvecklingsarbete?
– Det är en utmärkt metod att
sätta igång med aktiviteter som aldrig skulle ha kommit i gång annars.
Tidigare projekt har visat på bra resultat med fortsättning av egen kraft
just på grund av ökad kunskap och
nätverksbyggande.
Hur tror du att vår region kommer att se ut om tio år, åt vilket
håll kommer utvecklingen att gå?
– Jag tror att vi har mycket mer
samarbete över gränsen inom många
olika områden; utbildning, arbetskraftsutbyte,
företagssamarbete.
Det finns ett stort intresse på båda
sidor gränsen, men det behövs eldsjälar som verkligen ser till att något konkret blir gjort. När det gäller företag så är det bara de själva
som kan göra affärer, men vi i
FAKTA
n Projektet
”Gränslösa
Branschmöten” drivs av MidtNorsk Handelskammer och
Hadelskammaren Mittsverige.
Det finansieras med EU-pengar från Interregprogrammet,
Regionförbundet i Jämtlands
län, Nordtröndelag fylkeskommune, Sörtröndelag Fylkeskommune, Stjördals kommune
och Näringsföreningen
i Trondheim.
n Projektet
pågår till sista
augusti 2014.
projekten kan bidra med mötesarenor, både fysiska och via internet.
Ann-Louise Rönestål Ek
Her hopper de lengde hopp: Victoria Grindberg, Ingeborg
Gåsbak, Tommy Totland, Aron Devik og Einar Østnor.
Lengdehopp! På bilde: Ole Verner Sundvik, Julie Heia, Lotta,
Kindra og Jennifer fra Valsjöbyn.
Kristin skriver om friidrottsdag
Sørli
Det var friidrettsdag
på Sørli skole tirsdag
11. september. Det var
ungdomstrinnet på Sørli
skole som arrangerte
for mellom- og småtrinnet i Sørli og Valsjöbyn.
Elevene ble delt inn i grupper med
både barn fra Sørli og Valsjöbyn.
Hver gruppe hadde ledere som ble
med rundt på postene og viste hvordan de skulle gjøre.
Det var 6 forskjellige poster, og 6
forskjellige grupper med ca. 10 personer på hver gruppe.
Alle gruppene fikk starte på hver
deres post og så byttet de etter 20
min. De forskjellige postene var:
kule, der de måtte kaste en tung kule
så langt de bare klarte.
Det var lengdehopp, der de skulle
ta sats og hoppe så langt de bare
kunne. Så var det 60 meteren, der
de skulle løpe så fort de bare kunne.
Poenget var at de skulle prøve å slå
Her er det kule de holder på
med! På bildet ser du: Madelen Åberg, Tale Solberg, Janne
Totland, Mathias Malmo, Sigve
Martinsen, Sander Fossland,
Ane Estil og Marita Lundemo.
Foto: Edith Valfridsson
deres gamle rekord. Så var det liten
ball, der de skulle kaste så langt som
mulig.
Det var også terrengløp og til slutt
var det høydehopp, der de skulle prø-
ve å hoppe over et stativ som ble stilt
høyere og høyere etter hvert.
Jeg synes at absolutt alle gjorde
en god jobb og det var en fin dag
med masse aktiviteter. Jeg håper at
de fortsetter med dette samarbeidet
mellom Sørli skole og Valsjöbyn
skole!
Kristin Åberg,
9 klasse, Sørli skole
Nöjda entreprenörer
Vaajma
I år valde nio ungdomar
att delta i konceptet
Sommarlovsentreprenör.
De har drivit egna verksamheter
inom tillverkning av smycken, träprodukter och nyckelringar. Någon
har fotograferat, två har bakat cupcakes och två av ungdomarna har
erbjudit sina tjänster som barnvakt.
Alla känner sig nöjda med sommaren och har tjänat pengar på sina
sommarlovsföretag. Man möts givetvis av utmaningar på vägen och
det har varit lärorikt. Att själv få
bestämma sina arbetstider och att få
göra något som man tycker om är det
mest positiva.
För att det ska vara möjligt att
genomföra Sommarlovsentreprenör
är det avgörande att vi får hjälp av
näringslivet. Peter Sundvik, Lierne
Tre, var med på uppstartsveckan och
berättade om hur det är att driva företag. Ekonomi fick de en föreläsning
om av Jan Morten Estil, Grong Sparebank. Startstipendier delades ut
till ungdomarna av NTE, Sørli Bygg
och Lierne Næringssellskap.
Anna Jonasson
Årets Sommarlovsentreprenörer!
VAAJMA
nr 5/2012
31
Nyheter och information över gränsen
”Tack för gott samarbete, kollega!”. Lennart Hobring, P4 Jämtland och Ståle Yttrehus, NRK var nöjda efter samsändningen
från Åre Torg.
Jonathan Haraldsson, Brunflo IF tävlade med sitt lag i mixklassen. Här intervjuas han av Ståle Yttrehus.
Gemensam sändning
skapade mervärde
för radiolyssnarna
åre
I år firade den klassiska löpartävlingen S:t
Olavsloppet 25-årsjubileum och det uppmärksammades stort i radio
på båda sidor gränsen.
P4 Jämtland och NRK
gjorde gemensam sak
från löparfesten, till
lyssnarnas glädje.
Den 27 juni var det start i Östersund
med målgång i Trondheim fyra dagar
senare. Då hade drygt 6 000 löpare
varit med och sprungit S:t Olavsloppet. P4 Jämtland och NRK bestämde
sig för att storsatsa och bjöd radiolyssnare och webb-besökare på två
gemensamma livesändningar från
Åre och Levanger.
Pro g r a m l e da rtr i on
som höll ihop det hela var Lennart
Hobring och Niclas Lidström från
32 VAAJMA
nr 5/2012
P4 Jämtland och Ståle Yttrehus från
NRK. De bjöd förstås på tävlingsresultat, men speglade också stämningen längs vägen.
Det populära S:t Olavsloppet bjuder på 52 sträckor, eller 33,2 mil –
mestadels på asfaltsväg, men även
gräs och grus förekommer som underlag för löparna.
I planeringsskedet inför
de jämt-norska samsändningarna
tillbringade P4 Jämtlands tekniker
Mats Arnqvist fyra dagar på NRK
i Trondheim genom Vaajmas systerprojekt Nyheter och Information
Över Gränsen. Mats fick mycket
uträttat under dagarna hos naboerne:
– Det var väldigt bra, jag träffade
rätt teknisk personal och vi rätade
ut många frågetecken tillsammans,
berättar Mats som också konstaterar
att dagarna med NRK-kollegorna
bidrog till att lösa tekniska problem
som funnits i tio år.
Han blev känd som ”svensk­
en” på NRK Tröndelag och hoppas
nu att samarbetet med Norge går mot
en ny vår:
– Det vi gjorde från S:t Olavsloppet tillsammans med NRK är mig veterligen den största samsändningen
sedan tidigt 1980-tal. Så det här blir
bra! säger Mats Arnqvist förnöjt.
Ann-Louise Rönestål Ek
Fotnot: Det finns många sätt
att samarbeta över gränsen. Detta
kan vara en inspiration för andra,
i till exempel Vaajma-området,
som vill påbörja ett samarbete.
Svensk-norsk löparfest
när S:t Olavsloppet firade
25-årsjubileum.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Programledaren Niclas Lidström hördes under S:t Olavsloppet
både i Sveriges Radio och NRK!
P4 Jämtlands tekniker Mats Arnqvist vid sändningsbussen.
VAAJMA
nr 5/2012
33
Annonser
Lierne 17.november 2012
Utstillere med kvalitetsprodukter i og ved Liernehallen
og Lierne Samfunnshus.
!
Velkommen
Lär dig
dansa
Swing!
Flera världsstjärnor på
plats!
En inspirerende serie av
kulturopplevelser i Røyrvik!
I løpet av 2 uker (uke 44 og 45) vil det i
Røyrvik avholdes konserter, forestillinger
og verksteder i skoletida i tillegg til kurs/
seminarer og kulturopplevelser på kveldstid:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Musikkvideoskole
Namdalen før i tida
Norwegian Culture Through the Eyes of a Foreigner
Skulpturkurs
Teaterleik
Skvis
Kreativt maleri
Smiing
Kronkelmonkene: Over stokk og stein
Låtmakerne Askil Holm og Rulle Smit
Mer detaljert program:
www.dksnordtrondelag.no/institusjon_2967/program
Vi ønsker alle velkommen!
34 VAAJMA
nr 5/2012
Missa
inte
Gäddede
Dance
Weekend
19–21
oktober!
Info och anmälan:
www.gaeddede.com
Du vet väl att
Regionprojekt
Vaajma även finns
på nätet?
www.vaajma.com
facebook.com/vaajma
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
övrigt
Underhållning
kultur
kultur
Kultur
kyrkligt
12–14 oktober. Astronomidagar
i Gäddede. Mer info:
www.frostviken.cosmonorr.se
27 oktober. Rosa Bandet-lördag
med fest på SAGA, Gäddede
Arrangör: Ulla Jonsson, Gäddede.
13 oktober kl 18.00. Der ingen
skulle tru at nokon kunne bu: Oddgeir Bruaset kåserer m/bilder. Lierne
samfunnshus.
gemenskap
18 oktober kl 18.30. Pårørende/
vennekveld, ROS.
festival
19–21 oktober. Lindy Hop-festival
i Gäddede/Nordli, ”Beyond the limit”
Mer info: www.gaeddede.com
29 oktober. Bokbad med krimforfatter Jørn Brekke. Klokkeslett og
nærmere tidspunkt vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
Underhållning
30 oktober. Energicamp med
DDE, deretter konsert. Lierne
samfunnshus. Klokkeslett og
nærmere tidspunkt vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
kyrkligt
20 oktober kl 20.00. Contrykonsert
m/fest, Røyrvik samfunnshus.
dans
27 oktober kl 20.00–02.00. Dansnatta i Föling till Jannez, Umbrella
och Perikles. Servering och pub.
Förköp: CityShop, OKQ8 Föllinge,
Valsjöbua, Siris kiosk Krokom.
musik
2 november kl 15.00–20.00. Öppen
Kyrka i Hotagens Kyrka. Kaffeservering.
kyrkligt
3 november kl 15.00. Minnesgudstjänst i Hotagens Kyrka.
barnteater
4 november kl.18.00. Barneteateret: ”Over stokk og stein”
med kronkelmonkene.
musik
31 oktober kl 10.30. Andakt
Hotagsfjärden, Rötviken.
Underhållning
1 november kl.18.00. Dokumentarfilmen: Søsken Lierne kveld – DKSS,
Lierne samfunnshus.
31 oktober. Til kjærlighetens pris,
Konsert med Ingrid Storholmen
mfl. Lierne.
Klokkeslett og nærmere tidspunkt
vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
7 november. Kåre Kolve kvintett og
Quintus, Lierne samfunnshus. Klokkeslett og tidspunkt vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
underhållning
9 november. Den klåraste stjerna,
Sørli. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
musik
10 november. Namsos Trio, Lierne,
tidlig ettermiddag. Klokkeslett og
nærmere tidspunkt vil legges ut på:
www.dksnordtrondelag.no
Basar
10 november kl. 11.00. Basar og
salg av julemiddag, Gudøyvangen
grendehus.
Film
17 november kl 13.00. Bo Kristiansson visar film på Bygdegården i
Rötviken, ”Björnen Herkku & Vargflickan” samt ”Smälter Arktis”.
marknad
17 november, Førjulsmartna, Lierne.
Mer information www.liernefritid.no
kyrkligt
28 november kl 10.30. Andakt,
Hotagsfjärden Rötviken
Bingo
2 december kl. 19.00. Julebingo,
Gudøyvangen grendehus.
Med reservation för
eventuella ändringar
Folkedans och musikk fra Minsk till Lierne
Lierne
NERUSH er gruppe
folkedansere, musikere
og sangere med tilknytning til Universitetet
i Minsk.
I to dager har de presenter et knistrende program for et stort publikum i
Lierne, og en egen forestilling for de
eldste elevene i skolene. I sine fargerike folkedrakter, med dans og spill
i høgt tempo, stort humør, solo- og
korsang på høgt nivå – forestillinger
vi ikke glemmer så lett.
Besøket er et resultat av mange
års kontakt og samarbeid mellom
gruppen, Barnelaget i U.l. Gå-På og
Lierne kommune.
Etter avslutning ligger det igjen an til
gjenvister både i Lierne og i Minsk
Lierne takket for besøket og
ønsket ”på gjensyn”!
Øystein Moholt
NERUSH bjöd på ett ”fyrverkeri av energi og formidling”.
Besøket er et resultat av mange års kontakt og samarbeid
mellom gruppen, Barnelaget i U.l. Gå-På og Lierne kommune. Foto: Øystein Moholt
Tidningen samarbetar
med Radio Krokom
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Li-Nytt
Lyssna varje dag mellan
kl 9 och 11.
VAAJMA
nr 5/2012
35
Vilde, Olav, Martin, Ine Andrea og Linn Kathrine. Foto: Lars Arne Krukhaug
Forventningsfulle
skolebarn i Røyrvik
Røyrvik
Første skoledag var endelig kommet!
I vår hadde de tatt farvel med lekekamerater i
barnehagen vel vitende om at til høsten skulle de
begynne i 1. klasse.
Og første skoledag var noe stort.
Sommeren igjennom hadde de sett
fram til det, og da Vaajma var innom
i ett friminutt for å lodde stemningen
var det ikke helt lett å få samlet dem.
Men da de hørte at de skulle fo-
tograferes og intervjues av Vaajma
var de raskt på plass. Og hva var mer
naturlig enn å få fotografert dem i ett
lekestativ. Lek og moro hører med
til en førsteklassings liv. Selv om de
hadde gledet seg til lekser, var nok
friminuttene noe som de hadde tenkt
mye på gjennom sommeren.
Lars Arne Krukhaug
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune