Vaajma nr 2/2013
Fokus: hantverkare i vaajma sid 16–21 Lierne i front på strikkebølgen Nyheter sid 4–6 Ska bli enklare att arbeta i flera länder Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Projektledaren har ordet sid 2 ” Jobb och boende är avgörande för att kunna försörja sig. nr 2/2013 Bolystprojektet ska få folk att trivas i Lierne fokus: Hur får vi ungdomarna att stanna i Vaajma, sid 8-13. Tema Hantverkare i Vaajma Vaajmabor uppvisar stor talang och entreprenörskap sid 16–21. Innehåll 3. Invånarantalet ökar i Vaajma 4. Goda förutsättningar för bredband 5. Stort varsel på Gelab i Gäddede 6. Ett väldigt lyckat Flyktinglopp 7. Nu kan det bli enklare att arbeta i flera länder 8–13. FOKUS: Hur får vi ungdomar att stanna i Vaajma En stor del av ungdomarna väljer att flytta från glesbygden. Ingen större nyhet. Så har det sett ut i årtionden och trenden verkar hålla i sig. Men många väljer också att bo kvar i glesbygden. Vilka är drivkrafterna och vad är det som påverkar och avgör när ungdomarna gör sina val? Är det något som kan påverkas och hur kan näringsliv, offentligheten och det ideella underlätta och skapa möjligheter för fler att bo och verka i Vaajma? Egentligen är det rätt enkelt. Se till att möjligheterna för unga att bo, arbeta och leva ett rikt liv är större inom området Vaajma än utanför. Om förutsättningar och utvecklingen är starkare innanför än utanför finns ingen anledning att välja något annat alternativ. Lätt att säga, svårt att genomföra. Frågan är dock viktig att ha med sig eftersom globaliseringen gjort att vi konkurrerar med hela världen när det gäller platser att bo på. Med detta menar jag inte att alla ungdomar ska bo kvar i Vaajma. Jag menar att unga lika naturligt ska vilja välja Vaajma att bo, verka och utvecklas i som någon annan plats, och att Vaajma upplevs som attraktivt för unga som inte är uppväxta i regionen. Regionprojektet jobbar hårt för att detta ska bli möjligt. En viktig pusselbit i det arbetet handlar om de normer, attityder och bilder vi skapar och förmedlar till våra barn, ungdomar men även oss vuxna. Vi har alla ett ansvar att bryta de normer och attityder som begränsar våra möjligheter, och förstärka de attityder som hjälper oss att utvecklas. Vaajma erbjuder ett internationellt konkurrenskraftigt liv för den som tycker om och 14. Vaajma ordnar Fjällfiskefestival 16–21. FOKUS: Hantverkare i Vaajma 22. Transitleder for snøskoter 23. Polaris besökte Åkersjön 24-25. projektledaren har ordet Det här är på gång i projekten 26. Annonser 27. Evenemang 28. Sørli Bygg AS - en viktig brikke prioriterar ett rikt natur- och friluftsliv samt de aktiviteter som kan knytas till detta. Dagens unga anser att ”jobbet är inte allt!”. Många söker möjligheter för att leva ut sin livsstil. Därtill har vi en hälsotrend som fortfarande är på uppgång. Arbetsgivare som erbjuder friskvård och prioriterar sin personal och deras hälsa har goda förutsättningar att attrahera välutbildade arbetstagare framöver. Vaajma har här stora fördelar. Natur- och friluftsprofilen är en fantastisk möjlighet som skapar attraktion, men alla i Vaajma bär inte på ”friluftsgenen”. Många unga som väljer att flytta gör det för att de upplever sina chanser att lyckas med de intressen och kunskaper de har som större någon annanstans. Här måste näringsliv, offentlighet och ideella krafter samverka för att skapa fler möjligheter för dessa. En alltför homogen befolkning riskerar att stagnera och att utveckling uteblir. Den generella bild jag har av ungdomarna som antingen bor i Vaajma eller som kommer från Vaajma, är att de har en positiv bild av sin hemort! Det vill gärna få anledningar att hålla sig i regionen och det är en grundförutsättning i sig för att alternativet att bo i området ska vara aktuellt. Men det räcker inte. Jobb och boende är avgörande för att kunna försörja sig och grundläggande för om man kan stanna/flytta hem eller inte. Möjligheten till sommarjobb, helgjobb, sommarlovsentreprenör etc är därför viktiga som ingång i en allt tuffare arbetsmarknad, likaså möjlighet till boende utifrån ungas behov och plånböcker. Men vem är jag att påstå allt det här? Vissa kanske tycker att jag är helt fel ute. Vad tycker du? Jag vill uppmana alla ungdomar, vuxna, företagare, politiker, föreningar, fritidshusägare och alla som på något sätt har ett hjärta i Vaajma att hålla dialogen levande. Det finns ett stort engagemang i regionen och för en region med stora avstånd är nätet ett fantastiskt komplement till mötesplats med tillgänglighet dygnet runt, och här kan alla delta! Jag ser därför fram emot att vi ses på facebook.com/vaajma. Ullis Johansson Delprojektledare Ungdom Kontakt Om Tidningen Kjell Schive, huvudprojektledare [email protected] Tfn: 0047 975 23 544 Tommie Jirhed, huvudprojektledare [email protected] Tfn: 0046 (0)670 167 40 Anna Jonasson [email protected] Tfn: 0046 (0)670 169 35 Micke Jonsson [email protected] Tfn: 0046 (0)73 065 89 35 Ulrika Johansson [email protected] Tfn: 0046 (0)70 668 76 64 Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box 500 833 24 Strömsund Tommy Ottosson [email protected] Tfn: 0046 (0)70 679 72 00 Pernilla Hermansson Erika Selander [email protected] [email protected] Tfn: 0046 (0)670 169 33 Tfn: 0046 (0)670 169 56 2 VAAJMA nr 2/2013 Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug, Pernilla Hermansson, Ole Harald Kveli, Håkon Arntsen Vissa av texterna i Tidningen Vaajma produceras av Interreg-projektet Nyheter och information över gränsen. Tipsa redaktionen! Tfn: 0670-169 33 Mail: [email protected] Mer info: www.vaajma.com, www.stromsund.se www.krokom.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no Utgivning 2013 14 februari Deadline: 24/1 25 april Deadline: 4/4 19 juni Deadline: 29/5 26 september Deadline: 5/9 14 november Deadline: 24/10 Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/ vaajma nyheter Under 2012 visade statistiken att antalet invånare i Vaajma har ökat, ett resultat som glädjer många. Foto: Privat Invånarantalet ökar i Vaajma-området vaajma Vaajma ökade antalet invånare med två personer under fjolåret. Statistiken visar på ett trendbrott. – För första gången på 50 år ser vi en stabilisering i befolkningsutvecklingen, säger Kjell Schive, norsk huvudprojektledare i Regionprojekt Vaajma. För en tid sedan presenterade Statistiska Centralbyrån och dess norska motsvarighet befolkningssiffrorna för 2012. Och det ser bra ut för Vaajmas del. Visserligen ökar inte befolkningen med mer än två personer, men siffrorna visar ändå på ett trendbrott. – På norsk sida har vi sett en kontinuerlig nedgång i befolkningen sedan mitten på 1960-talet men nu kan vi istället se en betydligt stabilare utveckling. Det är svårt att sia om orsakerna och om framtiden, men nu ska vi glädjas åt de här siffrorna, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. I och med detta har Region- beidet en langsiktig næringsstrategi delmål: Att vända den negativa be- næringslivet enda bedre rustet til å projekt Vaajma uppfyllt ett av sina folkningsutvecklingen och på sikt öka invånarantalet i området. Røyrvik är den kommun som har fram mot 2023, med tanke på å gjøre møte nye utfordringer, säger han och fortsätter: – Et tettere og godt samarbeid bäst utveckling med nio nya invå- med våre nabokommuner, på begge uppväxtmiljö och prioriterar nä- positiv utvikling og vekst i Vaajma- nare. Här har man satsat på en trygg ringslivsutveckling. Befolkningen i Røyrvik minskade betydligt då gru- sider av riksgrensen, vil bidra til en regionen. van i Joma lades ned 1998. Nu står Edith Valfridsson, ny Bolystko- chefen Ole Jørgen Rødøy. att arbetet med att värna om befolk- man bättre rustad, menar kommun- – Kommunal infrastrukturbyg- ging og satsing på en videreutvikling av det eksisterende næringslivet har ordinator i Lierne kommune, menar ningen som redan finns i området samt att arbeta för att locka nya invånare är mycket viktigt. – Vi håller just nu på att skapa en bidratt til en stabilisering av inn- ny hemsida för att bättre kunna mark- ging av økt gründer og etablerings- Här ska alla möjligheter inom jobb byggertallet i kommunen. Oppbygkompetanse, samt støtte til videre kompetansebygging, har også gitt positive virkninger. Økt fokus på næringsutvikling koblet opp mot kompetanse, forsknings- og utviklingsmiljø vil være viktig i den videre utvikling. Kommunen har utar- nadsföra kommunen och området. och boende lyftas fram. Samtidigt vill vi etablera samarbete med andra inflyttarprojekt i närkommunerna för att skapa bättre förutsättningar i vårt arbete, säger Valfridsson. Pernilla Hermansson FAKTA Siffrorna kommun för kommun: Nettoinflyttning (inflyttning minus utflyttning) 2012 • Lierne - 1 • Røyrvik + 9 • Hotagen - 7 • Frostviken + 1 = Vaajma + 2 Dessa tal innefattar inte födda och döda. När det gäller befolkningsutvecklingen får vi lite olika tal beroende på vilka perioder som jämförs: • Lierne 2011/2012 +6 • Lierne 2012 -5 • Røyrvik 2011/2012 +2 • Røyrvik 2012 +8 • Frostviken 2011/2012 -9 • Frostviken 2012 -2 • Hotagen 2011/2012 okänt • Hotagen 2012 -15 Siffrorna för Hotagen inkluderar även Lillholmsjö Källa: SCB & SSB VAAJMA nr 2/2013 3 nyheter Goda förutsättningar för bredband i Vaajma Gelab i Gäddede har varslat stora delar av personalen och om varslet träder i kraft påverkar det hela samhället negativt. Foto: Privat Stort varsel på Gelab Gäddede Den förstudie som AXEG gjort visar att det finns goda förutsättningar för utbyggnad av bredbandsnät i Vaajma. vaajma Det finns mycket goda förutsättningar för en utbyggnad av ett framtidssäkert bredbandsnät i de norra delarna av Vaajmaområdet. Det framgår av den förstudie som AXEG AB har gjort på uppdrag av Regionprojekt Vaajma. Konsultföretaget AXEG AB har på uppdrag av Regionprojekt Vaajma gjort en förstudie där de utifrån dagsläget undersökt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en utbyggnad av en framtidssäker bredbandslösning för de norra delarna av Vaajma. Det innebär området Frostvikens församling, Røyrviks kommun och norra delarna av Lierne kommun. Flera olika förslag på dragning av fibernät i Vaajma presenteras i förstudien. 4 VAAJMA nr 2/2013 – Vår förstudie visar att det finns goda förutsättningar för utbyggnad av ett fibernät i norra Vaajma. Men en utbyggnad är beroende av flera intressenters agerande och många faktorer är svåra att förutse, säger Per Trostemo på AXEG AB. Idag finns ett fast fibernät i Vaajma endast fram till Gäddede. Den ”vita fläcken” i Vaajma är området norr om Gäddede med förhållandevis stora byar som Jorm och Stora Blåsjön. Att förbinda Gäddede och Klimpfjäll, en sträcka på cirka elva mil, med fiber skulle möjliggöra ett kraftfullt bredband till byarna längs vägen. På den norska sidan är förutsättningarna bättre tack vare NTE:s planerade fiberdragning. AC Net, ett nätbolag som samägs av kommunerna i Västerbotten, har visat stort intresse för att knyta samman Klimpfjäll och Gäddede för att Foto:Privat få bättre redundans (säkerhet) i sitt nät. Vilhelmina Minerals har också visat intresse för detta eftersom företaget behöver fibernät vid en eventuell återöppning av gruvan i Stekenjokk. – Både AC Net och Vilhelmina Minerals kan tänka sig att gå in finansiellt och stötta en dragning mellan Klimpfjäll och Gäddede. Men det är många pusselbitar som måste falla på plats innan vi har kommit så långt. Nu är det viktigt att projektet och kommunerna omgående tar de beslut som behövs för att kunna fortsätta arbetet. Det är oerhört viktigt att processen inte stannar av, säger Trostemo. i ServaNet, ett kommunägt stadsnät där flera kustkommuner ingår. Kommunfullmäktige tar slutgiltigt beslut i frågan den 24 april och det beslutet kan bli avgörande för fiberdragningen i Vaajma. – Att gå med i ServaNet innebär helt nya möjligheter. Det är en stabil och trovärdig aktör som kan öppna nya dörrar och har bra kontakter med bland annat Trafikverket och Postoch Telestyrelsen. För invånarnas del skulle ett delägarskap vara det absolut bästa eftersom ingen annan aktör vill verka i området, säger Mattias Strömqvist. Mattias Strömqvist, bredbandssamordnare på Strömsunds kommun arbetar nu vidare med frågan. I slutet av mars tog kommunstyrelsen beslut om att ansöka om delägarskap LÄS MER: Vi lägger alltid ut senaste nytt på vaajma.com 20 av de cirka 30 anställda på Gelab i Gäddede är varslade om uppsägning. Ett hårt slag för samhället där elektronikföretaget är största arbetsgivaren. – Om de förlorar sina jobb påverkas inte bara de anställda negativt utan hela samhället i stort kan komma att påverkas, säger Anders Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun. Gäddede Elektronik AB började sin verksamhet i Frostviken 1982. Med en specialitet inom elektronik, kretskort, kablage och antenntillverkning var man under en period ett av Norrlands största elektronikföretag. För ett år sedan köptes Gelab av Fredrik Dyfverman som också är vd. Sammanlagt jobbar cirka 120 personer på företaget, varav ett 30-tal i Gäddede. 20 av dessa är nu varslade om uppsägning. Orsaken är enligt Dyfverman att företaget anpassar sig till en ny strategi och siktar in sig på mindre och mellanstora kunder i Norden. – Det råder givetvis oro på Gelab just nu. Skulle de sägas upp är det ett hårt slag inte bara för de anställda utan troligen för samhället i stort. Om människor tvingas flytta från Frostviken påverkar det samhällsstrukturen, säger Anders Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun. Strömsunds utvecklingsbolag håller tillsammans med kommunen löpande kontakt med Gelab. En handlingsplan har tagits fram, men vad den innehåller vill Blomberg inte närmare gå in på. – Generellt kan man säga att ju mer samhälliga intressen det ligger i en näringslivsfråga ju större möjligheter har man att ifrån en kommun stötta med direkta insatser, säger han. Händelser som hotar sysselsättningen i ett mindre avgränsat område är oroande, menar Blomberg. – Många är beroende av varandra, inte minst av varandras näringsverksamheter. Turismen torde ha en utvecklingspotential och där vet vi att flera jobbar i området för en positiv utveckling. Närheten till Norge, och de möjligheter som därigenom uppstår, är också intressant för Frostviken och kommunen i övrigt, säger han. Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare för Regionprojekt Vaajma hoppas på en lösning. – Gelab är oerhört viktigt för Frostviken och hela Vaajma-området. Samtidigt måste vi komma ihåg att vi har många företag i området som alla tillsammans bidrar till utveckling och framtidstro. Nu måste vi stå starka, säger han. Pernilla Hermansson En orkester över gränsen Vaajma Som en följd av gränsprojektet har en ny orkester bildats. Vad sägs om ”Grenslåt” med Björnar Holand från Nordli (dragspel), Jan Totland från Sörli (gitarr), Birger Håpnes från Snåsa (bas) och LarsHåkan Eriksson från Norderåsen (fiol). De spelar helst musik inspirerad av bröderna Lindqvist. Pernilla Hermansson Orkestern Grenslåt har bildats tack vare gränsprojektet. Foto:Privat ”Grenslåt” uppträdde första gången på Go´fotfestivalen på Rica Hell, Stjördal den 15–16 februari tillsammans med Norges främsta gammaldansorkestrar. De kommer även att finnas med på Gla`musikfestivalen i Hallen den 26–28 juli. Elisabeth Björklund kh Föllingebygdens församling Lyssna till Grenslåt den 10 juli kl. 9.00 på Sommarmusikcaféet i Gunnarvattnet. Där medverkar även Toril Gustavsen med sång och gitarr. VAAJMA nr 2/2013 5 Nyheter FOKUS: gränshinder Enklere å arbeide i flere land Fra starten i Nordli, et stort felt tar fatt på flere kilometer med jevn stigning. Foto: Åse Skjelbred Hals Lyckat Flyktinglopp Vaajma Årets Flyktningerenn ble et av de mest vellykkede. Stabilt pent vær og et uproblematisk føre gjorde turen over Muruhatten til en fornøyelse både lørdag og søndag. Lørdag fikk vi også en lokal vinner, da Ole Jørgen Bruvoll gikk inn til en klar seier i juniorklassen. Litt betenkelig er det dog at han var Hjemmefavoritten Ole Jørgen Bruvoll med seierskransen i juniorklassen. Her med Hallvard Riseth Fjone og Jonas Austmo. 6 VAAJMA nr 2/2013 eneste løper fra arrangørklubbene i den klassen. I damer, junior stilte det 3 jenter fra Lierne IL. Veteranene som ble presentert i forrige Vaajma, klarte også i år brasene. Både Gunnar Elvseth og Reidar Kjeldvik gjennomførte i flott stil. Også søndag var forholdene helt perfekte. John Kristian Dahl gikk store deler av løpet i front, og gikk inn til seier. I dameklassen var Astrid Slind ganske klar vinner. Den lokale favoritten, Laila Kveli, gikk det 75 km lange Åreloppet dagen i forveien, men gjennomførte i fin stil til 3.plass. Leder i arrangementskomiteen, Eva Westum Kveli, kan melde om fornøyde arrangører. Tallet på deltakere ble i underkant av 1800. Det er litt mindre enn i fjor. – Forsøket med å friste med gratis startkontigent ved verving av 3 nye løpere ga ikke den store effekten. Ordningen vil likevel bli gjentatt neste år, forteller Eva. Nya regler ska göra det lättare att arbeta över gränsen. Vaajma Inntil 2. februar 2013 har det vært slik at personer bosatt i et EU/EØS-land og med arbeid i to eller flere medlemsland for forskjellige arbeidsgivere, skulle være sosialforsikret i bostedslandet selv om bare ”en uvesentlig del” av arbeidet ble utført i bostedslandet. Etter målgang blir alle løperne tatt godt imot. Blide og sevicevennlige medhjelpere deler ut drikke og tar hånd om deg. Fine forhold sørget for at Røde Kors-mannskapet nærmest ble arbeidsløs. Parkeringsvaktene ved lørdagens startområde hadde en langt triveligere jobb i år enn under fjorårets renn. Parkeringa og busstransporten fungerte perfekt. Den nye speakerbua på Gäddede fungerte også bra, både som speakerbu og som arena for premieutdelinga. helga ble vellykket. Det er mange, både unge og eldre, som utfører en stor innsats. – Vi hadde håpet på litt fullere sal på Nordli samfunnshus under åpninga, og fortsatt er det plass for flere løpere i løypa, sier Eva Westum Kveli og håper at spesielt svenskene kan mønstre flere løpere neste år. Arrangørene vil rette en stor takk til alle som bidro til at hele Ole Harald Kveli Dette medførte at norske arbeidsgivere måtte betale svensk arbeidsgiveravgift også for den norske delen av inntekten dersom arbeidstakeren hadde inntekt på begge sider av grensen. Takket være en revidering av gjeldende EU-forordning (nr. 883/2004) er det nå enklere for personer som er bosatt i et EU/EØS-land å ha ”en uvesentlig del” av inntekten i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til bostedslandet. Hva som ligger i ”en uvesentlig del” er i øyeblikket noe uklart, men 25 prosent er antydet. Det betyr at vedkommende arbeidstaker kan være omfattet av norsk lovgivning dersom arbeidsgiver har forretningsadresse i Norge. Dette gjelder også dersom arbeidsta- keren har forskjellig arbeidsgiver i bostedslandet og hovedarbeidslandet. Foto: Erika Selander Endringen har også bestem- drifter og organisasjoner har arbei- inntil 10 år for personer som var tet engasjerte seg i saken allerede i melser om en overgangsperiode på berørt av den tidligere hovedregelen. Berørte arbeidstakere kan imidlertid søke om at overgangsperioden ikke skal gjelde for ham/henne. Dette gjelder spesielt for personer som arbeider for flere arbeidsgivere i de to land. Reglene er enda ikke endelig utformet, og ”Vaajma” anbefaler det med i en årrekke. Regionprosjek- 2009, og det er gledelig at saken nå er løst. Endringen gjelder for hele EU/ EØS-området, og spesielt i Vaajma vil endringen berøre en rekke ar- beidstakere som har deltidsjobb og inntekt for flere arbeidsgivere både i Sverige og Norge. Endringen betyr også at norske berørte arbeidstakere og arbeids- arbeidsgivere kan betale norsk ar- nærmere informasjon om de nye arbeidsgiveravgift. Det siste vil bety givere å ta kontakt med NAV for bestemmelsene. Det lokale NAV- kontoret kan så ta konkrete saker opp rette vedkommende i NAV. beidsgiveravgift istedenfor svensk en vesentlig kostnadsbesparelse for arbeidsgiverne i regionen. Dette er en sak som en rekke be- Kjell Schive VAAJMA nr 2/2013 7 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Ungdomsrådet på väg till Slovakien på ungdomsutbyte. I Slovakien håller man på att skapa en ”Moramodell” med bland annat en Demokratidag efter inspiration från staden i Dalarna. Foto: Privat Varje år arrangerar Mora kommun en Demokratidag, där ungdomarna har möjlighet till inflytande över viktiga frågor som rör utvecklingen i kommunen. Bra dialog med ungdomar en överlevnadsfråga Så jobbar Mora kommun med ungdomsfrågor Mora För fyra år sedan blev Mora kommun utnämnd till Årets Ungdomskommun. Ett hårt och målmedvetet arbete låg bakom utmärkelsen. – Men det är absolut nödvändigt, det är lite av en överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är oerhört viktigt att ungdomar känner sig delaktiga och får möjlighet att påverka sin egen framtid, säger Åke Nyström, ungdomssamordnare i kommunen. Sedan början av 2000-talet har Mora kommun arbetat målinriktat med att skapa dialog med ungdomarna och ge dem inflytande över viktiga frågor när det gäller kommunens utveckling. Åke Nyström är ungdomssamordnare och den som håller i arbetet – som inte varit lätt alla gånger. Ungdomsstyrelsens utnäm8 VAAJMA nr 2/2013 ning till Årets Ungdomskommun 2009 gav ett kvitto på att insatserna varit framgångsrika och lett till förändring i kommunen. – Redan från början stod det klart att detta inte skulle vara en förvaltningsfråga utan något som skulle beröra HELA kommunen. Alla skulle vara delaktiga. Det har inneburit ett delvis nytt tanke- och förhållningssätt vilket varit en utmaning för många. Ta bara en sådan sak som att lära sig att aktivt lyssna på ungdomarna, säger Nyström. Framgångsreceptet har varit att ha ett långsiktigt strategiskt tänkande. Flera olika dialogforum har skapats för att fånga upp så många ungdomar som möjligt. I Mora kommun finns idag mellan 4000 och 4500 personer mellan 0 och 20 år. Varje år arrangeras en Demokratidag för de mellan 9 och 19 år. Flera Elevrådsdagar hålls också, de ger möjlighet för alla barn och ungdomar att komma till tals i specifika frågor. – Det vi har märkt genom det här arbetet är att delar man ut ansvar, då tar ungdomarna ansvaret. Jag upplever inte att det har varit svårt att få ungdomar att engagera sig. Men sedan är det naturligtvis så att vissa Åke Nyström. frågor är mer intressanta än andra, säger Nyström. Han menar att det är oerhört värdefullt att skapa utrymme för inflytande för ungdomar. Att skapa positiva bilder av sin hemkommun som en bra plats att växa upp och bo på kan vara avgörande för om man stannar kvar eller flyttar. – Det är absolut nödvändigt att låta ungdomarna vara med, det är lite av en överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är oerhört viktigt att ungdomar känner sig delaktiga och får möjlighet att påverka sin egen framtid. Dessutom förbättrar det kommunens eller områdets varumärke och stärker förtroendet för politiker och tjänstemän, säger Nyström. Mora kommun har märkt flera positiva saker sedan de påbörjade sin ungdomssatsning: Valdeltagandet bland förstagångsväljare steg med 14 procent i förra valet, sedan ungdomarna fått tycka till om kollektivtrafiken har resandet ökat med 11 procent vilket också inneburit att kostnaden sjunkit. – Genom att ge ungdomarna möjligheten att påverka har de också lärt sig att deras engagemang gör nytta och faktiskt kan förändra saker och ting. Dialogen i sig kostar ingenting, men i slutändan kan den få stora effekter. Jag tror absolut att ungdomarna har fått en mer positiv bild av Mora kommun, säger Åke Nyström. Pernilla Hermansson Fakta Åkes bästa tips för bättre dialog med ungdomar. 1. Grunden i en bra ungdomsdialog bottnar i att politikerna måste bestämma sig för vad de vill. Är de beredd att släppa in ungdomarna och se vinsten med det? 2. Fråga ungdomarna hur de är villiga att engagera sig. Vilka forum är intressanta? 3. Skapa en samsyn i verksamheten kring att detta är viktigt att jobba med. Alla måste sträva åt samma håll. 4. Var uthålliga i ert arbete! På www.mora.se finns det mer att läsa om Mora kommuns satsning mot ungdomar. En nygjord förstudie om ungdomar och vad som driver dem att stanna kvar i hembygden eller flytta finns att läsa på regionjamtland.se. VAAJMA nr 2/2013 9 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Nytt projekt ska få fler att bo och trivas i Lierne Jentetrioen i prosjektgruppa. Merete Gjertsås, Edith Valfridsson og Inger Karine Aagård. Vaajma Å få flest mulig til å bo, arbeide og trives i Vaajma-området har vært et overordna mål for området i mange år. Ny satsning i Lierne er bolyst-prosjektet der Edith Bruvoll Valfridsson er primus motor. Som en forløper til bolyst-prosjektet jobbet Edith Bruvoll Valfridsson i 2012 med forprosjektet ”Innflytterkoordinator” i en 25 % stilling i Lierne kommune. Hennes hovedoppgave der var å være i kontakt med personer som har kommet flyttende til bygda i perioden 2009 – 2011, og sammen forme rollen til Bolystkoordinator. Hun gjennomførte intervju med 32 personer i forbindelse med dette. Politikerne i Lierne besluttet å søke om midler til videreføring av 10 VAAJMA nr 2/2013 Ediths arbeid. Med 50 % tilskudd fra Nord-Trøndelag fylkeskommune, 40 % fra kommunen og 10 % som egeninnsats ble prosjektet ”Bolyst Lierne” iverksatt i 2013 med Edith som bolyst-koordinator. Sammen med seg i prosjektgruppa har hun Inger Karine Aagård fra Lierne fritid, Merete Gjertsås fra sevicetorget og næringskonsulent Kjell Urshals. Prosjektet skal gå over 2 år. I tillegg til fortsatt arbeid opp mot innflyttere skal prosjektet også ha fokus på innbyggere i forhold til å stimulere til trivsels- og inkluderingstiltak. Prosjektgruppen har følgende resultatmål for prosjektperioden: • Interessenter av Lierne/ nye innbyggere har egen kontaktperson, Bolystkoordinator. • Vi vil utvikle ei hjemmeside som skal belyse muligheter ved arbeid/ bolig/ fritid/ skole og barnehage/ aktiviteter • Vi vil gjennomføre prosessarbeide internt rundt vår rolle som serviceinstans. • Vi ønsker å samarbeide med næringsliv for å synliggjøre arbeidsmuligheter i Lierne, samt vise fremtidsbilde over arbeidsmuligheter. • Vi vil utarbeide oversikt over tilgjengelige bo-muligheter i Lierne. • Vi vil stimulere til trivsels- og inkluderingstiltak. muner ifth gjensidig utveksling av arbeids- og bomuligheter. Edith Bruvoll Valfridsson. • Vi vil gjennomføre tiltaket ”Bo i Lierne?” • Vi vil gjennomføre tiltaket ”10-årsjubileum”. • Vi vil samarbeide med nabokom- Edith er ansatt i 100 prosent stilling i prosjektperioden. Vi spør Edith om hva som er de viktigste gjøremålene hennes. – Jeg tar kontakt med alle innflyttere som kommer og kartlegger ønsker de måtte ha. Videre orienterer jeg om de fritidsaktivitetne som finns og i det hele synliggjøre det positive som finns i bygda. Kartlegge behovet for språkopplæring og sette i gang språkkurs. I disse dager er det 8 personer som starter med norskkurs. Hun mener rollen som kontaktperson er den viktigste. – Jeg må være oppdatert på jobber som finns og tilgjengelige bomuligheter. Foto: Ole Harald Kveli Et av tiltakene er å gjennomføre ”10-årsjubileum”. – Alle elever som gikk ut ungdomsskola i Lierne for 10 år siden blir invitert til ei samling der det sosiale er sterkt vektlagt. Samtidig innformerer vi om arbeidmuligheter og annet fra Lierne i håp om at det kan øke muligheten for at de vil bosette seg i kommunen, sier hun. Kjell Urshals er næringskonsulent og deltaker i prosjektgruppen. Han har vært med på flere liknende opplegg og mener det er stimulerende for å holde trykket oppe, at slike prosesser kjøres med jevne mellomrom. Han forteller om god stemning i gruppa og stor vilje til å lykkes. – Flere innbyggere vil gjøre at det blir bedre for alle. Rita og Reidar Rødli med barna Milla og Maiken trives godt i Lierne. to som har satt pris på å bli ønsket velkommen til bygda er Rita Totsås og Reidar Bolling Rødli. De ble presentert i Vaajma for et par år siden og er i ferd med å bygge egen bolig i Lierne. Reidar vokste opp på Byåsen i Trondheim, men hadde mange turer til Lierne i barndommen. Rita hadde hele sin oppvekst i bygda. I 2005 flyttet de sammen i Trondheim, men hadde hele tiden et ønske om å bosette seg i Lierne. Begge mener at oppveksten for barn er mye bedre her. De har nå 2 barn, Milla på 3 år og Maiken på et halvt år. Reidar har lang yrkespraksis innen økonomi og startet i 2004 ”KL-regnskap, Solsiden”. Selv om han nå har flyttet fra byen har han den samme jobben og de samme kunde- ne. Han driver nå sitt firma fra kontor i 2.etage av ICA-butikken i Nordli og mener det fungerer utmerket. Flott natur kombinert medfølelsen av ro er av de tingene han verdsetter høyt. Det å ha nærhet til den flotte naturen er viktig. Rita har hele tiden følt seg som vaskeekte Libygg selv om hun syntes det var fint å prøve bylivet en periode. Hun har fått seg jobb og er fornøyd med tilværelsen. De vil begge anbefale andre å gjøre som dem og hadde gjerne sett at flere barnefamilier kom flyttende til Lierne. Med dagens muligheter innen data er det mange som kan gjøre som Reidar og ta med seg jobben og bosette seg her. Ole Harald Kveli VAAJMA nr 2/2013 11 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Universitetsbyene ”stjeler” ungdommenne – Med mindre det skjer en radikal omlegging av statlig politikk vil vi bare se en forsterket utvikling hvor ungdom i økende grad søker de store byene og dermed forlater bygdene. Leirset har liten tro på at de sentrale myndigheter vil ta grep. Han viser til at den rødgrønne regjering nå har sittet i snart åtte år, og likevel ikke klart å gjøre noe med problemet. Det eneste som har kommet av mottiltak, er et statlige Distriktssenteret i Steinkjer. – Tiltakene som er gjort fra denne regjerings side, er som en dråpe i havet, selv om Senterpartiet har hatt kommunalministeren hele tiden, Det er et paradoks at mens Høyre og Victor Norman satt i posisjon, så ble en rekke statlige arbeidsplasser flyttet ut, bl.a. Luftfartstilsynet til Bodø. Under Stoltenberg har distriktene blitt fratatt statlige arbeidsplasser, eksempelvis innen skatt. – Det er lite å stille opp så lenge man tror at god styring best skjer gjennom sentralisering. Vi ser det tydelig ved at statlige arbeidsplasser flyttes ut, og legges til de store byene, først og fremst Oslo, hevder Leirset. Det må til en helt annen statlig politikk om ungdom igjen skal finne interssante jobber i distriktskommunene, påpeker høyskolelektor Espen Leirset. Foto: Håkon Arntsen Vaajma Ungdommen i Indre Namdal forlater heimbygda, utdanner seg, og blir boende i universitetsbyene, især Trondheim. Norsk institutt for by og regionforskning har sammenlignet antall unge mellom 16–25 år i årene 2002 og 2012. Mens Norge har en gjennomsnittlig vekst i antall unge mellom 16–25 år på 20 prosent, så har Trondheim har en vekst på hele 47 prosent fra 2002 til 2012. Oslo og Tromsø har begge 37 prosent økning, mens Bergen ligger på 36 prosent. 12 VAAJMA nr 2/2013 Utviklingen i de minste kommunene i Nord-Trøndelag er stikk motsatt, med nedgang i ungdomskullene, og spesielt er nedgangen stor i Indre Namdal sammenlignet med den nasjonale veksten. Lierne har 6 prosent færre ungdommer i aldersgruppen 16–25 i 2012 i forhold til i 2002, men Røyrvik har hele 19 prosent færre unge. Ungdomskullet i Namsskogan går tilbake med 14 prosent, mens Høylandet mister hele 35 prosent. De store kommunene i NordTrøndelag har vekst, men stort sett lavere enn landsgjennomsnittet. Levanger har pluss 24 prosent, Stjørdal 21, Steinkjer 19, Namsos 18, og Verdal 13 prosent. Undersøkelser viser at unge ikke bare drar til universitetene for å utdanne seg. Hele 60 prosent tar seg jobb og blir boende i universitetsbyene etter utdannelse. Høyskolelektor ved Høgskolen i Nord-Trøndelag, Espen Leirset, er sterkt bekymret for hva han ser. – Det er veldig alvorlig utvikling. Sjansene er liten for at de små kommunene kan klare seg i framtiden, ikke minst gjelder det Indre Namdal, sier Leirset. I og med at ungdommen flytter ut, især ungdom som tar høyere utdannelse. Han ser heller ikke noen nærliggende løsning. Lokale tiltak synes å ha liten virkning. Espen Leirset mener sentraliseringskreftene er enormt omfattende, ikke bare i Norge og Sverige. Han viser også til at studentene er langt mer internasjonalt rettet enn hva de var for en generasjon siden. – Det er en sterk internasjonal bølge fra Kina til Lierne, hvor de unge søker seg til de store byene. En student i Nord-Trøndelag i dag er derfor mer kjent og orientert på Manhattan, enn han er om Snåsa. Sannsynlig har han vært på Manhattan før han har vært i Snåsa. Tror du kommunesammenslåing vil bremse ungdomsflukten i Nord-Trøndelag? – Nei. Dette er først og fremst et spørsmål om hvor ungdom finner interessante jobber. Det vil ikke skapes flere jobber ved kommunesammenslåing, snare tvert om, svarer Leirset. Håkon Arntsen Bente Estil uttrykker stor begeistring for anlegget i Lierne. Foto: Ole Harald Kveli Ungdomarnas önskan blir verklighet lierne På bakgrunn av et gjentatt ønske fra ungdomskonferansen i 3 år om kunstgressbane ble det i 2009 sett på mulighetene for et slikt anlegg ved Stortangen. Etter en del vurderinger fram og tilbakke kom Lierne IL fram til at det var riktig å se på en helhetlig anleggsplan for hele kommunen. Et utgangspunkt var at fordelene med å lokalisere mest mulig i nærheten av Liernehallen var store. Den 11.10.12. satte Lierne IL ned en arbeidsgruppe som skulle se på en helhetsplan for Stortangen idrettsområde inklusiv lysløypa. I tillegg skulle man ende opp med en framdriftsplan for alle idretts- og nærmiljøanlegg for hele bygda. Gruppa besto av: Bente Estil (ski), Karl Audun Fagerli (fotball), Lillian Bergli (friidrett), Anita Lundgren (sandvolleyball) og Jon Pedersen ( leke- og aktivitetsområde knyttet til skola. Gruppa har etter 5 møter kommet fram til følgende framdriftsplan og tippemiddelsøknad: Idrettsanlegg: • Sprintløype ved Stortangen i 2013 • Kunstgressbane ved Stortangen i 2013 • Friidrettsanlegg ved Stortangen i 2013 • Lysløype ved Stortangen i 2014 • Kunstgressbane i Mebygda i 2015 • Friidrettsanlegg i Mebygda i 2015. Nærmiljøanlegg: • Skileikanlegg ved Stortangen i 2013 • Sandvolleyballbane ved Stortangen i 2013 • Leke- og aktivitetsområde ved Stortangen i 2013 • Orienteringskart i Tunnsjø i 2015 • Orienteingskart ved Stortangen i 2016 Med unntak av lysløypa blir dette kommunale anlegg, men idretten selv er ansvarlig for å skaffe midler til bygginga. Totalkostnanden for alle anlegg blir på 16.5 mill kr. Av dette er det søkt om spillemidler på 6,7 mill. kr. Idretten selv må skaffe 1.9 mill. kr og vil i løpet av april ha det på plass i følge Siw Elinor Aagård. Planene for 2013 vil ha en kostnad på ca. 8.mill. kr. I følge økonomisjefen i Lierne kommune vil utgiftene for kommune inkl. rentetap bli 283,000,- kroner i 2014. Endelig igangsettingsvedtak skal avgjøres på kommunestyremøte den 7.mai. Bente Estil deltok i arbeidsgruppa som representant for ski, og uttrykker stor begeistring for anlegget. – Det å få samlet så mange tilbud i nærheten av Liernehallen er helt unikt og en situasjon mange misunner oss, sier Bente. – Der har vi både dusjmuligheter, kjøkken og rom til disposisjon for flere aktiviteter. Hun er også opptatt av å få lysløypa i godkjent tilstand igjen. Leder i Lierne IL, Siw Elinor Aagård, er opptatt av å få fram at planen er en plan for hele bygda. – Grunnen til at mye av planen først blir realisert ved Stortangen er at når man først er i gang der, vil det være fornuftig å ta alt som berører det området samtidig, sier hun. Hvis disse planene lar seg realisere, i tillegg til å ha skiløypene rundt om i bygda oppkjørte, vil kommunen få et fantastisk godt tilbud innen idretts- og fritidsliv. Ole Harald Kveli Den plannerade anläggningen i Lierne. Illustration: Privat VAAJMA nr 2/2013 13 Nyheter nyheter Gästundersökning skapar nya möjligheter till utveckling Vaajma lanserar en egen fiskefestival och hoppas det ska hjälpa till att utveckla besöksnäringen inom området. Foto: Svante Harström Fiskefestival i Vaajma Vaajma Den 11–14 juli lanserar Vaajma sin egen Fiskefestival. – Vi har otroligt fina fiskevatten och många möjligheter att utveckla besöksnäringen inom det här området och det tänker vi ta vara på, säger Anna Jonasson i turismprojektet. Den 11–14 juli är det alltså premiär för Vaajmas egen Fiskefestival. Fyra dagar med arrangemang runt om i regionen. Tanken bakom festivalen är att lyfta fram och marknadsföra de fina förutsättningar som finns. 14 VAAJMA nr 2/2013 – Vi ska gräva där vi står och ta tillvara det som finns i området. Här finns en stor utvecklingspoten- Det finns många fina fiskevatten i Vaajma. tial och både ung som gammal kan vara med. Vi har mycket idéer och vill satsa på detta som ett led i att öka områdets attraktivitet, säger Anna Jonasson, projektledare i turism- och näringslivsgruppen. Just nu pågår förberedelserna och flera arrangemang i området är redan klara. Bland annat blir det Familjedagar i både Rörvattnet och vid Kvesjön i Kvelia. I Frostviken och Røyrvik planeras också särskilda arrangemang. I Hotagen blir det invigning av ett handikappvänligt fiskevatten. Att fiskeupplevelser är en reseanledning för att besöka Destination Vaajma står klart, på hemsidan finns sedan en tid färdiga fiskepaket-resor till området. – I Hotagen vill jag lyfta fram ett positivt samarbete och det är Hotagenkortet, ett gemensamt fiskekort för hela området. Det är något av en önskedröm att kunna skapa för hela Vaajmaa-området, säger Jonasson. Pernilla Hermansson läs mer på Facebook! Här lägger vi ut den senaste informationen om Fiskefestivalen facebook.com/vaajma En gästundersökning som genomförts i Ansättfjällen ska hjälpa till att utveckla området. Hotagen En gästundersökning har genomförts i Ansättfjällen som ska ligga till grund för det framtida utvecklingsarbetet i området. – Det är bra att få svart på vitt vad våra besökare tycker är bra och dåligt. Dessutom tror jag att svaren också ger en indikation på hur vi bör arbeta i övriga delar av Vaajma, säger Anna Jonasson i turismgruppen. Regionprojekt Vaajma och Krokoms kommun, med Turistkompaniet i spetsen, är initiativtagare och medfinansiärer till gästundersökningen i Ansättfjällen som innefattar Lillholmsjö till Valsjöbyn inklusive Åkersjön, Bakvattnet och Jänsmässholmen. Insatsen är viktig för att få klara besked kring vilka målgrupper som besöker området och hur de ser på aktiviteter och serviceutbud. Gästundersökning har genomförts som en webbenkät av företaget NordAnalys. – Vi har riktat in oss på två grupper: fritidshusägare och dagsbesökare som har fått enkäten via mejl. Två studenter har också funnits på strategiska platser i området för att få kontakt med de som rest till området över dagen, säger Anneli Åman, ansvarig för Turistkompaniet i Krokom. Det är tio år sedan en liknande undersökning genomfördes i området som har mellan 700 och 800 fritidshusägare. Foto: Anneli Åman – Idag har vi dålig koll på vilka våra gäster är och vad de vill uppleva i Ansätten. En sådan här undersökning ger en bra nulägesbeskrivning och är värdefull för vårt och föreningen Ansättfjällens framtida arbete med destinationsutveckling i området, säger Åman. Anna Jonasson i Regionprojekt Vaajmas turismgrupp håller med och tror samtidigt att undersökningen kan ge viktig fingervisning även när det gäller utvecklingsarbetet i övriga Vaajma-området. – Här har vi mycket matnyttig information att hämta som kan bli ett lyft och en ledstjärna för hela området, säger hon. Pernilla Hermansson Undersökningen är en viktig del i utveklingsarbetet. VAAJMA nr 2/2013 15 Fokus: Hantverkare i Vaajma Satsar på konstglas Rut Magnusson är ägare till butiken Eva Björnrun från Bakvattnet har hållit på med hantverk i många år och satsar allra mest på konstglas av hög kvalitet. Foto: Per Lindahl Hotagen Varje torsdag träffas ett tiotal personer, unga och gamla från byarna Åkersjön, Bakvattnet och Vallrun. Alla har ett intresse av olika slags hantverk. En i gruppen är Eva Björnrun från Bakvattnet. Hennes konsthantverk har under närmare 20 år varit både slöjd och keramik, men det som hon satsat allra mest på är konstglas. – Jag köper bland annat ett glas som heter Bullseye, som ursprungligen kommer från USA, och är både dyrt och av hög kvalité berättar Eva. Hon har under de här åren haft 16 VAAJMA nr 2/2013 en verkstad i Åkersjön, men är på väg att sätta upp en ny verkstad på familjens gård i Bakvattnet. På gården har hon en liten stuga där hon visar upp sina verk. – Den stugan vill jag också beteckna som en inspirationsstuga, menar hon. – Det enda som jag vill ha betalt för när det gäller mina bekanta är kostnaden för materialet som jag använder. Men det blir förstås en och annan direkt försäljning också. Jag har än så länge inte satsat på reklam. Jag ligger lite lågt, säger Eva. När man kommer in i den lilla inspirationsstugan ser man både konst- och bruksglas. Fat och skålar passar nog till matborden eller som en ostbricka. De mer eleganta glasprodukter kan nog mer passa som konstverk i vardagsrummen. – Jag tycker fortfarande det är väldigt trevligt att ha det här som en hobby, berättar Eva. Eva berättar att hon har några idéer för att utveckla nya produkter. – Jag hoppas förstås att det kan betyda ökad försäljning i framtiden. Från gården produceras det också några andra hantverk. Maken Krister gör trevliga solstolar. – Nyligen sålde jag några av stolarna till ett kafé i Åre, berättar han. De mesta av hennes glaskonst har hittills hamnat hos släkt och vänner. Per Lindahl Fjällbjörken design i Bakvattnet där hon säljer många av sina hantverk. Foto: Per Lindahl Populär hantverksbutik i Bakvattnet Hotagen Det har nu gått drygt 30 år sedan Rut Magnusson startade sin butik Fjällbjörkens hemslöjd i Bakvattnet. Förutom egna textila hantverk var det också många slöjdares hantverk som fanns i hennes butik under de första åren. I dag är det till stor del bara hennes egna färgstarka, textila konsthantverk som finns i den trevliga butiken. Hon har ändrat företagets namn till Fjällbjörken design. De färgstarka ranorna (bildvävnader som man hänger på väggen) i ullgarn är en av företagets mest framgångsrika produkter. Växtfärgningen av ullgarn har ju varit basen under många år för Ruts produktioner. Man kan ju undra hur många timmar hon har suttit i sin ateljé och vävt de många ranorna. – Jag kan fortfarande glädja mig åt bra försäljning av mina produkter, berättar Rut. För några år sedan bestämde sig Rut för att satsa på nya trender och därmed några nya produkter. Hon byggde upp en keramikverkstad, som nu ger nya alster i butiken. Vaser i stengods och roliga älgar i keramik är några av de nya trevliga produkterna. – Nu finns det både produkter i lera och textil i butiken, säger Rut. Nytt i butiken är också tyger i olika mönster som Rut själv designat och som trycks hos Frösö handtryck. Flera tyger finns som metervara. En del finns som dukar. Gardiner har tryckts på halvlinne och finns i flera färger. En ny produkt är också vadmalskuddar. Under åren har hon också engagerat sig i turismens utvecklingsfrågor. 2004 blev hon Årets turistföretagare i länet. – En viktig uppgift för mig är att leda guidade blomstervandringar till Ansätten. Fjällfloran är ett stort intresse, berättar hon. Per Lindahl De handgjoda ranorna är en av butikens mest framgångsrika produkter. VAAJMA nr 2/2013 17 FOKUS: Hantverkare i vaajma Lierne er i front på strikkebølgen Edel Marie Storaunet foran egetprodusert garn. Lierne Strikking er mer populært enn noen gang. Det har to Lierne-jenter bidratt med i stor grad. Edel Marie Storaunet og Ingvill Freland har hver for seg oppnådd stor suksess. Edel Marie Storaunet driver garn- og strikkebutikken ”Knitting.no” i kjelleren i ICA-butikken i Nordli sentrum. Hun kan melde om en sta- dig stigende interesse for strikking og er innehaver av et av landets mest varierte tilbud på garnfronten. – Jeg har et rikt utvalg av garn, og satser først og fremst på naturfiber. Noe av garnet er basert på lokal ullproduksjon der jeg selv har vært med hele veien. Sortering, vasking, karding, spinning og farging før jeg konstruerer en oppskrift og strikker det ferdige produktet, for så å vise det på catwalken. Det gir en god følelse, sier Edel. 18 VAAJMA nr 2/2013 Salg av garn i butikken og på nett er hovedgesjeften. – Jeg var nok en av de første som hadde garnbutikk på nett. Interessen for strikking har jeg hatt så lenge jeg husker. Drivkrafta er gleden med å utfolde seg kunstnerisk, samtidig som man ivaretar gamle tradisjoner, sier hun. Den som har sett både kjoler, gensere og hodeplagg ser fort at vi har med en kunstnersjel å gjøre. Disse spesielle produktene har vakt begeistring over hele landet. Dette har ført til at Edel har blitt plukket ut for å delta på den prestisjetunge ”Oslo Fashion Awards” i 3 år. Dette er et Foto: Ole Harald Kveli Ingvill Freland på et av mange vakre bilder i boka ”Eventyrstrikk”. show som viser norske motebutikker og der en landsomfattende jury plukker ut 10 norske designere hvert år. – Å få delta på dette er en stor ære og det er ikke mange som har hatt den gleden i 3 år på rad. Det er en stor inspirasjon å få vise seg fram på en større arena, sier Edel. Med fem barn og mann med egen bedrift er det nesten utrolig hva Edel har fått tid til, og hun sier hun bruker all ledig tid på strikkebedriften som ble etablert som egen bedrift i 2005. Etter å ha bodd på flere plasser i oppveksten, kom hun fast til Lierne i 2000 og følte da at hun kom heim. Egen produksjon er det blitt mindre av enn ønskelig, men hun lager oppskrifter som blir presentert på egen blogg som blir sett av mange i hele landet, og også utenom landets grenser. – Strikkemiljøet er spesielt trive- realisert med å utgi en egen strikkebok: Eventyrstrikk. Det skjedde etter mange år med strikking og designing. Alle- rede som 5–6-åring lærte hun seg å bruke strikkepinnene. Læremestere var ”gommo” Kristina og mamma. En av flere hendige og moderne rokker som Edel tidvis bruker. lig og man styrer lett unna intriger og andre problemer i kontakt med likesinnede. I vinterhalvåret ber jeg inn til strikkekafe et par ganger i måneden. Jeg har vært rundt om i Trøndelag på slike strikkekafeer og over alt kommet til et trivelig miljø, sier Edel Marie som håper at alle oppskriftene en gang kan samles og bli utgitt som egen bok. Inntil da kan du finne mer på www.knitting.no og blogg: http://strikkespinn.wordpress.com I 11-årsalderen var den første selvstrikkede genseren et faktum. – Jeg begynte tidlig å drømme om å leve av å være kreativ, produsere design og levere mønster. Etter å ha vært innom flere yrkesretninger i utdanningen havnet jeg bestandig til- Ingvill Freland med boka ”Eventyrstrikk”. Foto: Kjetil Formo bake til det som handlet om strikking. I 2005 var jeg med i ”Alkimisten”(Et 2-årig etablererkurs i regi av Inno- Ingvill Freland er den andre Li-tausa som har bidratt med å sette Lierne på strikkekartet. I november 2012 fikk hun sin store drøm mønster for salg og etablerte bedrif- ten: ”Strikkekista”. Markedet var lite og det ble ikke det helt store resultatet. En forespørsel til forlaget ”Cappelen” om utgivelse av bok ble avvist. De ville satse på damestrikk og Ingvill følte da en resingnasjon. Tilfeldigheter førte henne da til ”Embla Forlag” som hun opp- daget holdt til på Steinkjer. Der var responsen svært positiv og ved hjelp av stor egeninnsats og mange gode venner hadde hun etter hvert stort nok materiale for å realisere drøm- men om egen bok. ”Eventyrstrikk” brukt er også lokale, og vi får et innblikk i Liernes flotte natur. I dag er førsteopplaget på 15000 eks. snart solgt over hele landet. Ingvill har for tiden foreldrepermisjon, men har en dag i uka på aktivitetsentret. Det er også viktig å få med seg strikkekveldene hver onsdag der 6-12 strikkeglade damer møtes og har det kjempetrivelig. – Det virker som stikking er inn i tiden og at stadig flere er opptatt av å lære om stikking, sier Ingvill Freland. sifulle og spesielle kjoler, tunikaer. Når kommer neste bok? – Den kommer faktisk i slutten av 2013 i samarbeid med andre i bransjen. ”Feminint tilbehør”er arbeidtittelen”. med flotte bilder. Modellene som er Ole Harald Kveli ble resultatet. Det er en meget vakker bok med vasjon Norge). mange kreative mønstre på fanta- I starten satset hun mest på bar- votter m.m. Boka er rikt illustrert nestrikk og produserte en mengde Foto: Privat VAAJMA nr 2/2013 19 Fokus: hantverkare i vaajma Doris hantverk speglar hennes bakgrund Doris tillverkar många olika slags produkter. Här ses en sittlapp i renskinn. jag tänka lite nytt. Jag gör mycket på beställning, bland annat gardinerna till Sameföreningshuset i Ankarede. Målet är att kunna leva på mitt hantverk fullt ut. Än så länge är hon inte riktigt där, men tycker att förutsättningarna för att kunna lyckas som hantverkare i Vaajma finns. Många av produk- Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av få i Vaajmaområdet som producerar samiskt hantverk. Frostviken Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av många hantverkare i Vaajma. För henne är det ett sätt att leva i harmoni med sitt ursprung som same. – Att jobba med hantverk är att föra traditionen vidare och samtidigt få möjlighet att vara aktiv inom renskötseln, säger hon. Doris Rensberg kommer ursprungligen från Härjedalen men kärleken förde henne till Frostviken för över tio år sedan. Idag har hon man och tre 20 VAAJMA nr 2/2013 barn. Långa perioder är hon ensam med barnen då maken är borta och sköter renarna. Tanken på att starta något eget har funnits länge och för en tid sedan tog hon steget. – Jag såg en efterfrågan och sedan är det inte helt lätt att få tag på jobb här. I min familj har vi en lång tradition av hantverk och jag har nu möjligheten att själv styra över när jag arbetar och inte. Så mycket som möjligt vill även jag vara aktiv inom renskötseln, säger Doris. Idag är hon relativt ensam i området om att producera samiskt hantverk. Bland annat gör hon sittdynor Signe Jonasson från Blåsjön visar stolt upp en rosa mössa i goretex som Doris har gjort. Foto: Anna Jonasson Trycket med renspår är ett typiskt tecken på Doris produkter. terna säljs inom närområdet, men Doris har även återförsäljare i bland annat Östersund, Jokkmokk och Funäsdalen. – Framöver vill jag satsa på en hemsida för att kunna marknadsföra mig mer, säger hon. Att föra den samiska traditionen vidare är mycket viktigt, tycker Doris. Hemma pratas det till exempel bara samiska. – Det ser jag som en självklarhet. Ibland förstår inte barnen varför vi ska prata två språk, men jag vill att de får med sig sitt samiska ursprung, säger Doris Rensberg. Pernilla Hermansson Foto: Lotta Falk i renskinn, skoband och mössor med foder av shetlandsull och med tryck som till exempel djurspår, snöflingor, älgar och renar. Hon gör även örhängen, armband, skinnväskor och vill gärna lära sig att tillverka näbbkängor. En del arbeten utförs även i skinn och päls, Doris har gått i skola hos Karin Vasara, sömmerska med egen ateljé i Kiruna. – Jag halkar in på lite olika saker. Allt jag gör har sitt ursprung i det samiska men samtidigt försöker Lørdag 20. juli og søndag 21. juli i Lierne. Utstillere inviteres herved til å melde seg på årets Li-Martna! Påmeldingsskjema og mer informasjon kan fås ved direkte henvendelse eller på vår hjemmeside www.liernefritid.no . Li-Martnan, Lierne Fritid 7882 Nordli Tlf: 74 34 34 00 Faks: 74 34 34 90 E-post: [email protected] VAAJMA nr 2/2013 21 nyheter nyheter Nya transittleder for snøscooter Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter. Foto: Privat Vaajma Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter mellom Norge og Sverige og mer scootertrafikk i utmark. Dette vil bli resultatet av den norske regjeringens forslag til ny motorferdsellov. I tillegg til økt rekreasjonskjøring som en del av utmarksnæringen åpnes det for scootersafari langs godkjente løyper. Kommuner som grenser mot Sverige får mulighet til å etablere løyper som fører til løypenettet i nabolandet. Det er en sak som Regionprosjektet Vaajma har arbeidet med i 2 år. Prosjektet har søkt om tre løyper fra Lierne/Røyrvik over riksgrensen. Nå synes det som om dette vil bli en realitet. Forslaget fra regjeringen innebærer også at 40 kommuner gis anledning til å opprette løyper for rekreasjonskjøring i perioden 2014 til 2018. Kommunene må søke om å delta i forsøksordningen, og det er en forutsetning at kommunen ligger i det distriktspolitiske virkeområdet. Ordningen skal evalueres i 2018. 22 VAAJMA nr 2/2013 Kommuner som inngår i ordningen kan beslutte opprettelse av løyper gjennom arealplanlegging etter reglene i plan- og bygningsloven. Nærmere vilkår og rammer for planleggingen framgår av motorferdselsregelverket. Det skal være forbud mot løyper i bestemte områder, for eksempel verneområder. Vårt håp var at kommunene skulle få forvaltningsansvaret allerede nå. Men med den nye ordningen og åpningen mot Sverige har vi kommet et godt stykke på vei. Ordningen vil få stor betydning for utviklingen av reiselivet i regionen. Det vil også gi flere mennesker adgang til naturen noe som vil bidra positivt for innbyggernes livskvalitet. Regjerningens forslag skal nå på en høringsrunde før det legges frem for Stortinget. De største opposisjonspartiene har lenge vært positive til forslaget, og når det nå er oppnådd enighet i regjeringen, forventes det positivt vedtak i Stortinget og at ordningen trer i kraft fra 2014. Eierne John Olav Vestgård og Mads Håvard Fagerstrand foran det ombygde fjøset. Foto: Ole Harald Kveli Lifjellet Samdrift DA ble til Nordli Totaktservice AS Lierne Lierne største fjøs ombygd til salgssted og verksted. Etter at storfjøset på Skjeldbred ble tømt for kyr for et par år siden har det stått tom. Fredag 15. mars var det duket for nytt liv i de store lokalitetene. Mads Håvard Fagerstrand (75 %) og John Olav Vestgård (25 %) kjøpte bygningen av samdrifta. Etter å ha kjøpt, innredet og bygd om lokalene for nærmere 4 mill. kroner, står det nå en flott butikk klar for salg av snøscootere, snøfresere, motorsager, plenklippere og mye annet. De satser også på salg av dekk og batteri for de fleste kjøretøy. I tillegg er det en stor hall til disposisjon for egenservice på skogsmaskiner og lastebiler. Det er også muligheter for de med personbiler å leie lokalene. Håpet framover er at det skal bli lov å kjøre snøscooter direkte fra plassen og inn på det svenske løypenettet. Hvis det blir tilfelle kan de ta i mot scooteren etter en tur, oppbevare den og klargjøre den for neste tur. Både Mads Håvard og John Olav er fornøyd med at det igjen er ”liv” i fjøset. Ole Harald Kveli Polaris annordnade ett evenemang i Åkersjön där besökarna kunde provköra nästa års nya skotrar. Skoterevent drog besökare från hela världen Åkersjön Några veckor i mars i år genomfördes ett av de största arrangemangen någonsin på Hotell Fjällgården i Åkersjön. Det internationella storföretaget Polaris invaderade hotellet med återförsäljare och chefer från tio länder inom snöskoterbranschen. Från morgon till kväll handlade det om att Kjell Schive Melkegrava er utskiftet til utsalgssted. Her med Mads Håvard bak skranken. Foto: Per Lindahl Kent Halvarsson och Espen Skaar. provköra nästa års nya skotrar. Konferenser och mötesplatser hölls förstås vid flera tillfällen under dagarna. Visningarna av skotrarnas tillbehör och kläder blev också en viktig del av dagarna i Åkersjön. – Vi kunde notera 800 gästnätter under de här veckorna, säger en minst sagt glad hotellägare, Kent Halvarsson. Från USA kom ett 25-tal anställda inom Polaris. – De var verkligt intresserade av hur vi i Skandinavien har utvecklat våra skandinaviska skotrar. Det är helt annorlunda förutsättningar för skotrarna i Nordamerika, berättar Kent. Per Lindahl Det fanns även några fyrhjulingar att testköra under arrangemanget på hotellet i Åkersjön. VAAJMA nr 2/2013 23 Fokus: Projektnytt Det här är på gång i projekten Ungdom Tidigare delprojektledare för ungdom och skola, Edith Valfridsson, har slutat i projektet och jobbar numera med bolystfrågor i Lierne kommun. Vi säger grattis till Lierne kommun och önskar Edith all lycka till med de frågorna som är oerhört viktiga för regionen. Nya delprojektledare är Ullis Johansson (ungdom) och Micke Jonsson (skola). Ullis och Micke jobbar till vardags i det egna bolaget Edge and Emotion, med fokus på just projekt- och processledning. Båda två har lång erfarenhet av att jobba med ungdomar och interregprojekt och driver nu sedan 1 februari i år delprojekten Ungdom respektive Skola. I ungdomsprojektet ser vi att fler och fler initiativ till samverkan över gränsen kommer från er som jobbar med ungdomsverksamhet i Vaajma. Ungdomsklubb i Lierne (8 mars), Swingkurs i Röyrvik (8 maj) och Danshelg i Gäddede (14-16 juni)! Jättekul tycker vi från projektet! Fortsätt med det! För den som vill ha mer information om detta, kontakta Ullis ([email protected]) som kan koppla ihop er med ansvarig inom respektive aktivitet. Under perioden januari till mars har Mia Börjesson (handledare och inspiratör i hälsofrämjande psykosocialt arbete) varit i Lierne och inspirerat både föräldrar och skolpersonal. Deltagarna var väldigt nöjda. I samband med Flyktinglop24 VAAJMA nr 2/2013 FAKTA Projektgruppen består av Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommun), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) och Elin Jansson Fiskum (ungdomsledare, Røyrvik kommun). Delprojektledare är Ullis Johansson. n pet fanns arbetsgruppen för ungdom samt politiker från kommunerna på plats för att prata med ungdomar med koppling till Vaajma och se om, vad och hur de är intresserad av att ha dialog och information om vad som händer i Vaajmaområdet. Det blev en mötesplats under lättsamma former där vi fick kontakt med cirka 20–30 unga människor som alla är positiva till sin hembygd. För dem är det intressant att ha en kanal in och veta vad som händer i området. Som första ingång tänker vi använda och marknadsföra facebook.se/vaajma för detta ändamål. Ni som har boende, sommarjobb, helgjobb och andra erbjudanden till ungdomarna i regionen får gärna berätta om detta på facebook.com/ vaajma. Kommunerna har under perioden också följt upp de teman som aktualiserades i samband med ungdomskonferensen i höstas. 12 april var satt som deadline för politikerna att återkoppla till ungdomarna vad som gjorts sedan konferensen. Vi får följa upp detta i nästa nummer av Vaajma. Resultaten kommer också att publiceras på kommunernas hemsidor och facebook.com/vaajma. Ullis Johansson Ekonomisk tillväxt Mycket i vårt delprojekt handlar just nu om förberedelser inför sommaren. Inom destination Vaajma förbereder vi för Vaajma fjällfiskefestival som kommer att genomföras 11–14 juli. Det kommer att vara en långhelg fylld med aktiviteter för fiskeintresserade i alla åldrar. Familjedag i Rörvattnet och vid Kvesjön, invigning av handikappanpassat fiskevatten samt ett specialfiskekort i Frostviken som endast gäller den helgen. Alla som vill delta med aktiviteter är välkomna att höra av sig. För att marknadsföra området på ett bra sätt samarbetar vi med informationsprojektet. Vi ska utveckla hemsidan och trycka en broschyr som beskriver Vaajma. Vi har kopplat instagram till vår hemsida och facebooksida vilket innebär att alla kan tagga sina foton där med #vaajma. Hemsidan blir mer levande när fler fotar, gå gärna in och titta! Vi kommer även i år att trycka Sommarprogrammet som presenterar aktiviteter dag för dag under sommaren.Vi har skickat ut ett nyhetsbrev till bussresearrangörer med tips på resor i Vaajma. Vi kommer att följa upp nyhetsbrevet under våren. 22 augusti bjuder vi in till det andra Pe-Torsa seminariet tillsammans med Pe-Torsa vel. Tema för årets seminarium är ”Humor och hälsa”. Arbetsgruppen genomför under våren intervjuer med företag för att kunna kartlägga arbetsmarknadsläget i Vaajma. Det är en tuff tid för flera av våra största arbetsgivare men vi ser också att det finns möjligheter och företag som ökar och söker speciella kompetenser. Vi har Information FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun, Anders Blomberg, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. under tidigare kartläggning sett att många av företagen är intresserade av att anställa fler om rätt kompetens söker. Vi ska därför försöka hitta metoder för hur vi kan knyta kontakter mellan arbetsgivare och potentiella inflyttare. Inför sommaren söker vi Sommarlovsentreprenörer. Vi kommer precis som förra året att genomföra en liten informationsturné bland högstadieskolorna. Alla ungdomar 13–19 år som är intresserade av att driva en egen verksamhet under sommaren är välkomna att höra av sig för mer information. Antalet platser är begränsat. Vaajma som vandringsdestination!? På ett möte med dem som arbetar med vandring och leder i Vaajma sätter vi upp nya mål. Vi ska hitta den röda tråden som gör att vandringsturister får tips om leder i hela Vaajma. Tydliga beskrivningar av leder som gör att man lätt kan rekommendera varandras utbud. Anna Jonasson Framtagande av informationsbroschyr, förbättringar på hemsidan och mer aktiva insatser på Facebook. Det är några av aktiviteterna som pågår i informationsprojektet just nu. Nästa nummer av Tidningen Vaajma utkommer den 19 juni och fram till dess pågår febril aktivitet med andra saker. Bland annat håller vi på att ta fram en informationsbroschyr om Regionprojekt Vaajma. Denna ska användas som en del i marknadsföringen av området och tanken är att den ska kunna användas även när projektet är slut. Förbättringar på hemsidan är också på gång för att göra den mer anpassad för marknadsföringen Destination Vaajma. Vi behöver lyfta fram våra paketresor och framför allt destinationen som helhet på ett Hälsa, sjukvård, omsorg bättre och mer lockande sätt. När det gäller Facebook håller vi på att ta fram riktlinjer för hur vi kan använda mediet på ett bättre och mer slagkraftigt sätt än idag för att nå ut med vårt budskap och skapa intresse för området. Inom kort väntar vi också på att utredningen kring hur Tidningen Vaajma kan göras om till en kommersiell tidning ska bli klar. Pernilla Hermansson FAKTA n Projektgruppen består av: Pernilla Hermansson (projektledare, 20 procent), Erika Selander (biträdande projektledare), Gerd Sjöberg (Strömsund), Åsa Sjödin (Krokom), Lars Arne Krukhaug (Røyrvik), Ole Harald Kveli (Lierne). Externa skribenter: Håkon Arntsen, Per Lindahl. Skola Med en ny projektledare fortsätter skolprojektet att undersöka möjligheten till distansutbildningar i Vaajma. Gruppen har också planer på att se över om det finns möjlighet för syokonsulenter och karriersrådgiver att samarbeta över gränsen. Micke Jonsson på Edge & Emotion i Östersund är ny projektledare för skolprojektet sedan en tid tillbaka. Micke är rutinerad som projektledare och har jobbat med bland annat VM och världscupen i skidskytte i Östersund samt med destinationsutveckling av Bydalsfjällen. – Det här är ett nytt och spän- nande uppdrag jag ser fram emot. Det finns många områden att arbeta med och framför allt utveckla inom Vaajma, säger Jonsson. Han håller just nu på att sätta sig in i arbetet. Bland annat kommer skolgruppen att fortsätta undersöka möjligheten till distansutbildningar. Ett nytt grepp är planerna på att försöka få till stånd ett samarbete mellan syokonsulenter och karriersrådgiver i området. – Ett sådant samarbete skulle på ett tydligt sätt koppla ihop skola och näringsliv som är två viktiga bitar för att kunna utveckla regionen, säger Micke Jonsson. Pernilla Hermansson Vi arbetar oförtrutet för att på olika sätt öka tillgängligheten inom sjukvård, omsorg. Samt för att bibehålla kvaliteten på ett så ”gränslöst” vis det går. Det senaste försöket att öka tillgänglighet vad gäller röntgen och mammografi blev dock inte som vi hoppats. Jämtlands läns landsting, och dess norska motsvarighet, såg vare sig medicinska eller ekonomiska fördelar med förslaget, på grung av det nuvarande befolkningsunderlaget. En ökad tursim i området skulle dock kunna öppna dörren för ett etablerande av röntgen inom Vaajma. Folkhälsoområdet är viktigt för vår nuvarande och framtida hälsa och välmående. Vi har haft möte med företrädare för samtliga kommuner vad gäller detta och man har också från respektive kommun tagit fram insatser man anser viktiga. Vi möttes i mitten av april för att se hur vi kan samverka med bland annat olika resurser eller om vi kan hitta insatser som kan vara gemensamma för hela Vaajma. Att få till en läkarsamverkan är av stor vikt och det vi hittills fått FAKTA Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (delprojektledare), Barbro Blom (chef Närvård FrostvikenStrömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun). n fram visar att vi kan ha en fungerande form för detta under hösten 2013. Innan sommaren startar vi även arbetet med att hitta former för samverkan inom hemtjänst och hemsjukvård. Det rör sig stadigt och tveklöst framåt. Tommy Ottosson Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Tommie Jirhed FAKTA n Arbeidsgruppen består av Micke Jonsson (projektledare), Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. VAAJMA nr 2/2013 25 Annonser Feriearbete för ungdomar Under sommaren erbjuds ungdomar som bor i Strömsunds kommun att jobba inom kommunens verksamheter. I första hand ges arbete till gymnasielever år 1–2 och i andra hand till de ungdomar som gått ut nian. Ansökan senast 30 april på www.stromsund.se/feriearbeten eller på den ansökningsblankett som delats ut på skolorna. Besked om platser meddelas senast 30 maj. Information: Jessica Lindholm 0670-167 45 eller Kundtjänst 0670-164 15. Ansökan skickas till: Strömsunds kommun, Kundtjänst, Feriearbeten, Box 500, 833 24 Strömsund. Nya regler för Befrielse av sopavgift Strömsunds kommun har antagit nya renhållningsföreskrifter som börjar gälla 1 april 2013. I och med detta införs nya regler för befrielse från grundavgift för en fastighet. Befrielse beviljas endast för fastighet som bedöms som otjänlig att användas för boende och där inget hushållsavfall uppkommer. Ansökan ska skriftligen lämnas till kommunstyrelsen minst en månad innan befrielsen ska börja gälla och medges för maximalt tre år i taget. Beviljad befrielse från grundavgift som medgetts före 1 april 2013 påverkas inte av dessa föreskrifter. Renhållningsordningen med föreskrifter finns att läsa på vår hemsida www.stromsund.se/144.html. Det skjer i Røyrvik 2013 21. - 24. Februar Røyrvikhælg - Vinterferie 25. - 28. April Røyrvikhælg - Vintersesongslutt 28. - 30. Juni Bærflækkdagan 9. August Børgefjell Nasjonalpark 50 år 5. - 8. September Røyrvikhælg - Jakt, fiske og friluftsliv 21. - 24. November Røyrvikhælg - Førjulsmarked Ansökan ska skickas till Teknik- och serviceförvaltningen, Box 500, 833 24 Strömsund. www.stromsund.se (DANCE IT) PilgrimsHotellet i Gäddede: Ann Kvemo: 070-2584121 / +46 702 58 4121 Ann Öhlén: 073-0632815 / +46 730 63 2815 - Valborgsfirande 30 april! Dj Mats Almegård, från radioprogrammet Elektroniskt i SR2. Fri entré! Stanna på Hotellet för 200 kr/natt inkl. frukost! - Musikfest: Electric Pilgrim 14 - 15 juni, Gudrun Gut, Systraskap samt medverkande från Electrotribe i Berlin! Förköp: webb, PilgrimsHotellet eller Turistbyrån. ----------------------------------------------------------------------------------------TV3 programmet från Hotellgäddede-tiden visas 25/4! Förra sommaren bytte vi namn till PilgrimsHotellet. Efter det har detta hänt: * Svenska Dagbladet har skrivit om PilgrimsHotellet som en av sju upptäckter i sommar Sverige 2013. * Friskis & Svettis lanserar resepaket till Gäddede, PilgrimsHotellet. * Ett ökat antal resenärer söker sig hit för en inre och yttre pilgrimsvandring, i ett oexploaterat vildmarksområde, Vaajma! * Restaurantgäster som återkommer för perfekt tillagad röding & renfilé och för god service. oppgi navn, alder og hjemkommune - Varje gästnatt & besökare i Vaajma betyder något för alla som bor och besöker området. Vad tycker du? Svara gärna på vår facebook. Dansehelg i gäddede For dansere 1.-10.klasse streetdance og hiphop instruktører fra namsos under ledelse av koreograf ina dahl Gratis ring eller send sms for påmelding innen onsdag 8.mai Oppmøte i Saga – Gäddede lørdag 11.mai kl: 11.00 Danseklasser: lørdag kl: 11.00-16.00 søndag kl: 11.00-16.00 åpen visning i Saga søndag kl: 16.00 PilgrimsHotellet - Vägen är målet. Vi har 60 bäddar i enkel-, dubbelrum, stugor & lägenheter. Vi har även handikappanpassade och djurtillåtna rum. I restaurang Pilgrim strävar vi efter att servera lokalproducerade läckerheter med omtanke till miljö, natur och glada djur. Tfn: +46 (0)672-104 20 E-post: [email protected] Facebook: www.facebook.com/PilgrimsHotellet Webb: www.pilgrimshotellet.se Välkommen till Gäddede 26 VAAJMA nr 2/2013 Evenemang För mer information kontakta turistbyråerna Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67 Underhållning Underhållning 25–28 april. Røyrvik helg, sesongavslutning. 30 april kl. 21.00. Offentlig fest, Gudøyvangen grendehus. Underhållning Underhållning 30 april. Valborgsmässofirande i Valsjöbyn med majbrasa, mat och pub i Varglyan. Information/Bokning Maritha Grelson 070-2988218. 4 maj kl. 09.00–19.00. Retreat på Häggblomman i Häggsjövik Information info@haggblomman. com. Auktion Underhållning 30 april. Valborgsmässofirande i Frostviken. Gäddede, Jorm, Blåsjön. 4 maj kl.10.00. Auksjon, Gudøyvangen grendehus. 30 april kl. 19.00. Traditionsenligt valborgsfirande i Flykälen. Majbrasa i skön gemenskap! Vi startar med mat, lotterier, och lite musik. Brasan tänds kl. 21.00. Film 26 april. Kino, Røyrvik Samfunnshus. 10 maj kl. 16.00. Gudstjeneste, Røyrvik kirke. Underhållning 12 maj kl. 18.30. Pårørende/vennekveld, Røyrvik. Kyrkligt Underhållning 25 maj kl. 11.00. Konfirmasjonsgudstjeneste, Røyrvik kirke. 21 juni. Midsommarfirande i Frostviken. Gäddede, Jormvattnet, Stora Blåsjön. Kyrkligt Natur 2 juni kl. 11.00. Gudstjeneste, Røyrvik kirke. 21 juni. Midsommarnattsvandring Ansätten. Bokas i förväg. Rut Magnusson 070-6584112. Kyrkligt 11 juni kl. 16.00. Gudstjeneste, Røyrvik omsorgssenter. Marknad 28–30 juni. Bærflækkdagan 2013. Sport Kyrkligt Underhållning Kyrkligt 17 maj kl. 10.00. Gudstjeneste, Røyrvik kirke. Med reservation för eventuella förändringar 16 juni. Folkrace-tävling i Föllinge. Information/Bokning Lennart Dahlin 070 303 50 30 Underhållning 21 juni. Midsommarfirande Valsjöbyn. Midsommarafton med fotboll och grillning vid Rengsfallet. Information/Bokning Maritha Grelson tel 070-2988218 Vilken service tycker du är viktigast att värna i vårt område? Renate Greiner, Namskogen Emma-Karin Broman, Nordli – Jeg handlar på Gäddede idag og syns det er viktig med olike typer av butikker. Restauranger som man kan spise på er også viktig. Plus mulighet att tank opp bilen, mackarna må bli kvar! – Jag har just flyttat till Nordli från Göteborg. Min mamma bor i Nordli, så jag tänkte att jag provar att flytta dit jag med. Hittills trivs jag väldigt bra! Viktig service för mig i den här bygden är att det finns både svenska och norska bibliotek inom räckhåll. Jag har just fixat lånekort här på Gäddede bibliotek, här kommer jag nog att bli stammis! Renate Greiner. Emma-Karin Broman. Thomas Karlsson, Strömsund Tore Johansen, Abelvaer – Jag jobbar här under veckorna med skogsavverkning åt Holmen Skog, men bor i Ström. När man är här i Gäddede finns det inget matställe som har öppet rätt tider. Det vore perfekt med något som öppnar klockan 9, då vill folk som jag äta lunch. Men det klart, det hänger ju på kundunderlaget. Campingen finns ju alltid, där kan de som tur är fixa det mesta. Annars tänker jag att viktig service i glesbygd är att det finns en mack och att det fungerar med bussgods. – Jeg trenger bankomat, det er viktig her og hjemme! Tyck till på Facebook! Vad är viktig för dig? Gå in på vår Facebooksida och berätta! facebook.com/vaajma Thomas Karlsson. Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik: www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no Tore Johansen. Li-Nytt Tidningen samarbetar med Radio Krokom VAAJMA nr 2/2013 27 Morten Elvseth og Svein Gjertsås foran firmabygget. Foto: Ole Harald Kveli Sørli Bygg – en viktig brikke i området Lierne Bolyst-prosjektet har som et av målene å tilby bomuligheter for nye innflyttere. Sørli Bygg AS kan ordne tomter både for fast boliger og fritidsboliger. – Vi har fått regulert et boligfelt i Sørli med tomter som kan benyttes både til boligformål og til hyttebygging, forteller daglig leder Svein Gjertsås. – I dette feltet, som heter Hovden, er det også mulig og forandre bruken fra fritidsbolig til bolig, og omvendt. Vi disponerer også et hyttefelt på Eidesmoen og er behjelpelig med å ordne byggesøknad og tegninger for de som ønsker å realisere sine byggeplaner, sier han. Sørli Bygg AS startet sin virksomhet i Støvika i 1986 med Sigbjørn Gjertsås som deleier og daglig leder. I 1998 ble hele bedriften flyttet til tomta til Mørkved-saga ved Eidet og et nytt bygg ble satt opp. I 2008 ble Lierne Mesterbygg AS, som består av Morten Elvseth, Terje Homo og Svein Gjertsås, eier av aksjene. De fortsatte med omsetning av alle slags byggevarer og har nå utvidet virksomheten med å selge hvitevarer. De har også et utvalg av jakt- og fritidsklær. I tillegg til salgsvirksomheten sysselsetter bedriften 10 – 12 snekkere, som tar på seg både store og små byggeprosjekter . Morten Elvseth påpeker viktigheten av å stadig være i utvikling. Både hytteeiere og fastboende har hatt stor nytte av virksomheten til Sørli Bygg. – Vi merker stor interesse for en del varer også fra svensk side. Det er først og fremst gass og maling som er populært for de fra den andre siden av grensen, forteller Morten. Han håper alle med byggeplaner i området kommer innom og ser hva de har å tilby. Ole Harald Kveli Butikksjef Bjørn Ove Bergli foran avdelingen for fritidsklær. Du har just läst en tidning från: ”En investering för framtiden” Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune N T F Strömsunds EUROPEISKA UNIONEN ORDRØNDELAG YLKESKOMMUNE Nord Trøndelag Sør Trøndelag kommun Europeiska regionala utvecklingsfonden Fylkeskommune Fylkeskommune
© Copyright 2024