Sid 1/4 För dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag ofta är fler sökande till vissa utbildningar än vad det finns platser. Det här gör att högskolorna måste fördela platserna utifrån vissa regler. För att kunna göra det på enklast möjliga sätt utgår man från ett meritvärde. Den med e högst meritvärde får en plats före den med andoch så vidare. g näst högst meritvärde g dlä t Me n e Gru hörigh be ritv Sä rsk beh av ildbegrepp som används i Här får du en kortfattad beskrivning örig de t antagningen. Har du frågor som rör justhedina betyg, prata med en studievägledare. max 22,5 2 e=mc Ko mp le på tter i Ko mvu ngar x K ärd e r måste du ha de förkunskaper som krävs för att kunna urrera om en plats. Sid 2/4 e and g g ndlä et Gru hörigh be Kolla att du har rätt förkunskaper kapskraven delas in i grundläggande och särskild behörighet. a utbildningar räcker det att ha grundläggande behörighet, ssa utbildningar har vilken krav påutbildning både grundläggande ochvilken särskild Oavsett du söker och studiebakgrund du har måste et. du ha de förkunskaper som krävs för att kunna konkurrera om en plats. har gått ett fullständigt program på gymnasiet och fått ett Förkunskapskraven delas in i grundläggande och särskild utan för många IG, har grundläggande behörighet. de gan g ä l nd et Gru hörigh be nde gga ä l d n et Gru hörigh be behörighet. Till många utbildningar räcker det att ha grundläggande behörighet, medan vissa utbildningar har krav på varierar beroende på vilken utbildning du söker, både grundläggande och särskild behörighet. behörighet och ser som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker pelvis en socionomutbildning behöver du kunskaper samhällDu som har gått ett fullständigt program på gymnasieti och fått ett slutbetyg utan för många IG, har grundläggande p, medan en utbildning i programteknik kräver djupa kunskaper behörighet. atik. Sä beh rskild örig het Särskild behörighet varierar beroende på vilken utbildning du söker, och vilka kurser som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker du exempelvis en socionomutbildning behöver du kunskaper i samhällskunskap, medan en utbildning i programteknik kräver djupa kunskaper i matematik. er du komplettera? 2 e=mc ar inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplettera tt läsa kurser på komvux. Tänk då på att de kurser som ges nu Behöver du komplettera? beteckningarOm och betygsskala. K du inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplet- om tera genom att läsa kurser på komvux. Tänk då på att de för attsom bli behörig utbildning, du kurser ges nu hartill nyaen beteckningar ochhamnar betygsskala. ple t st en kurs i en valsgrupp än om du är behörig direkt. Kompletteringsgruppen K Harän du läst en kurs för att blimen behörig en utbildning, t färre platser direktgruppen, dettillbehöver intehambetyda nar du i en annan urvalsgrupp än om du är behörig direkt. dina chanser att bli antagen eftersom antalet sökande med Kompletteringsgruppen har något färre platser än direktgrupn kompletteringar skiftar från år år, liksom betyg.att pen, men det behöver intetill betyda något förderas dina chanser om de ter r Ett annat sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra ckså läsa upp betyget i en kurs för att höja ditt meritvärde. Det högskoleprovet. etyget ersätts då av det nya, högre. Det kallas att utbyteskom- Betyg sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra provet. tpo ol äkn gs g at ll höja dina Du betyg, somläsa ju påverkar kan också upp betyget ditt i en meritvärde, kurs för att höjakan ditt du läsa å komvux som ger meritpoäng. Vilkaersätts kurser som meritpoäng meritvärde. Det gamla betyget då av det ger nya, högre. Det kallas att utbyteskomplettera. vi längre fram. ov r ep Me ri nn kan du läsa kurser på komvux som ger meritpoäng. ö H ov A er du höja ditt meritvärde? Om du vill höja dina betyg, som ju påverkar ditt meritvärde, K K r ep ol k gs e= Ko mp på rette Ko mvu ra x Ko mp let ter ing ar ing a bli antagen eftersom antalet sökande med eller utan komskiftar från år år, liksom deras betyg. olikapletteringar urvalsgrupperna påtillnästa sida. Behöver du höja ditt meritvärde? Sä beh rskild örig het ö H BI BII F F K Betyg BI BII K Sid 3/4 Kolla vad du har för meritvärde Börja med att ge dina bokstavsbetyg ett siffervärde. Bara om du har rätt nde gga förkunskaper kommer du att få ett meritvärde uträknat. ä l d et un Gr h örig beh Sä beh rskild örig het Bo Vägen till meritvärdet går via gymnasiebetyget där dina G:n, VG:n och MVG:n först måste räknas om till sifferbetyg. Ett IG ger 0 poäng, ett G ger 10, VG 15 och ett MVG ger 20. vg För att få fram ett siffervärde måste du gå igenom hela gymnasiebetyget och multiplicera siffervärdet för varje betyg med kursens gymnasiepoäng. 15 2 e=mc Ett MVG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger då 20 x 100 = 2 000. Ko yg bet avs kst de vär fer Sif När du räknat ut ett siffervärde på vart och ett av dina betyg mp lägger du ihop dem och dividerar den totala summan med let ter deningtotala poängen för alla de kurser som finns i ditt slutar K betyg. Talet du får fram kan högst bli 20,00 och kallas för jämförelsetal. Kolla om du kan få lägga till meritpoäng at nn A För att se om du kan få lägga till meritpoäng för kurser i engelska,v matematik och moderna språk, måste du först se o vilka kurser som krävs för behörighet. Om en kurs krävs för pr le o behörighet kan den inte ge meritpoäng. sk ög H Till vissa utbildningar kan du också få meritpoäng för områdeskurser som du har i ditt slutbetyg – söker du exempelvis till civilekonomprogrammet är företagsekonomi meriterande. r Jä ö mf l ta e els Me ri tpo max 20,00 Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng: engelska, matematik F BI och moderna språkBII kan ge max 2,5 tillsammans och omBetyg rådeskurserna kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Meritpoängen läggs sedan till ditt jämförelsetal. Det här innebär att högsta möjliga meritvärde är 22,5.F Me ri K tvä Meritvärdet = jämförelsetalet + meritpoäng max 22,5 rde äng Vilken grupp du hamnar i beror på vilken studiebakgrund du har. Ko Sid 4/4 mp let te at nn A ring Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna ar ov till sökande med betyg och minst 1/3 till dem som söker Vilken grupp hamnar du ei? pr med högskoleprov. Resten av platserna bestämmer varje K kol s universitet eller högskola själva hur de vill fördela, exemög H pelvis genom intervjuer eller arbetsprover. När du har de förkunskaper som krävs placeras du i en urvalsgrupp. Vilken grupp dudelas hamnar beror på vilken studiebakgrund du har. Betygsgruppen sedan iupp i tre grupper: Betygsgrupp I (B1) och betygsgrupp II (B2) och folkhögskolegruppen (B3). ol k gs ö H Betyg B1 K (BI) och betygsgrupp II (BII) och folkhögskolegruppen. som är behörig med ditt slutbetyg. I betygsgrupp II ingår du som har kompletterat för att bli behörig, eller för att få meritpoäng. Kommer jag in? Det går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte. Chanserna varierar från år till år beroende på hur många som söker just din utbildning. Men generellt kan man säga att ju högre meritvärde du har desto större chansKommer har du att få du en in? plats på den utbildning du vill gå. KollaDet statistiken. går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte. Hur många som söker just din utbildning och vilket meritvärde de Du kan en ungefärlig vilket meritvärde som brukar harfåpåverkar förståsbild dinaav möjligheter. Men generellt kan man krävassäga till olika genom att kolla att juutbildningar högre meritvärde du har desto VHS störreantagchans har ningsstatistik. du att få en plats på den utbildning du vill gå. Kollapåstatistiken Läs mer Antagning.se Du kan få en ungefärlig bild av vilket meritvärde som brukar För attkrävas ta reda mer om vad som gäller för just dig, gå till till på olika utbildningar genom att kolla antagningsfliken Allt du behöver veta eller prata med statistiken. Den når du på viaAntagning.se, Universitets- och högskolerådets din studievägledare. webbplats, www.uhr.se. Läs mer på Antagning.se För att ta reda på mer om vad som gäller för just dig, gå till fliken Allt du behöver veta på Antagning.se, eller prata med din studievägledare. Gör gärna både och. F F behörig, eller fått meritpoäng. Beroende på vilken utbildndelas uppi ibåda tre grupper: Betygsgrupp I ing duBetygsgruppen söker, placeras du sedan i en eller grupperna. Sökande med utländska betyg ingår sen en tid tillbaka i som brukar kallas direktgruppen, ingår du gruppIIbetygsgrupp eller II, ellerI,båda. B2 at nn A Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna I betygsgrupp I, som kallas direktgruppen, ingår med du till sökande med brukar betyg och minst 1/3 till de som söker kan själva bestämma över högst som ärhögskoleprov. behörig medHögskolorna ditt slutbetyg. en 1/3 av platserna för att kunna ta in sökande exempelvis utifrån intervjuer arbetsprover. I betygsgrupp II ingåreller du som har kompletterat för att bli ov r ep Betyg BI BII F F K