Konstskolor vill ha större mångfald - Dagens Nyheter - Nyhet...
http://web.retriever-info.com.ezp.sub.su.se/services/archive/di...
Konstskolor vill ha större mångfald
- Konst. Vit, svenskfödd medelklass dominerar konstutbildningarna helt
DAGENS NYHETER 2014-05-05 Sida 4-5
- Sektion: Nyheter - Del: 3
Författare: Roger Turesson, Matilda
Gustavsson E-post:
[email protected]
Konstnärliga utbildningar i Sverige domineras
av vita, svenskfödda studenter med
högutbildade föräldrar. Nu växer
medvetenheten om snedrekryteringen och
flera projekt är i gång för att få elever med
annan bakgrund att söka till
konstutbildningarna.
● Runt 70 procent av dem som antas till
Konstfacks konstutbildning i Stockholm har
två föräldrar med akademisk utbildning. Den
siffran har inte förändrats nämnvärt på tio år och mönstret går igen hos de flesta
konstnärliga utbildningar i Sverige. Elever
med icke-svensk bakgrund är också i stark
minoritet.
När konstnären Makode Linde var student på
Konstfack gjorde han ett verk i form av en
skolkatalog där eleverna på skolan var
representerade av godisbollar. Det blev bara
en med kakao och två gula med saffran. De
andra tvåhundrafemtio var vita. Alla rullade i
pärlsocker. Makode Linde ville lyfta fram att
nästan alla som gick på skolan hade samma
hudfärg och kulturella bakgrund.
Läs också
"Det var ett allvarligt brott"
Strömstads Tidning / Norra Bohuslän - 2014-01-30
Makode Linde har fått fria händer
Bohusläningen - 2013-01-18
Nu står galleristerna på kö
Svenska Dagbladet - 2012-04-19
Visa fler
- Vid den tiden fanns en stark feministisk diskussion både inom konstvärlden, på universiteten och
i medierna. Det ledde verkligen till en förändring på det området. Först nu har man börjat prata om
klass och etnicitet, som ofta hänger ihop i Sverige. Svenska etablerade icke-vita konstnärer kan
räknas på ena handen, säger han.
1 of 4
2014-05-05 07.02
Konstskolor vill ha större mångfald - Dagens Nyheter - Nyhet...
http://web.retriever-info.com.ezp.sub.su.se/services/archive/di...
Vilka konsekvenser får det?
- Det påverkar konsten och samtalens nivå kring till exempel rasistiska stereotyper.
Genusdebatten var stor, spretig och dynamisk, vilket ledde till feministisk konst som spände
mellan det avancerat teoretiska och det lättillgängliga. Att den icke-vita communityn är så liten
begränsar verken och dialogerna.
Konstprofessorn Marta Edling har forskat om svenska konstutbildningar och pekar på att skolorna
varken kräver höga betyg eller tidigare utbildningar. Man ansöker enbart med egen konst.
- Att antagningen är totalt "blind" och att de som väljs ut ändå är en så snäv grupp säger allt om
klass och bakgrund: vilka som vågar söka och vad som eftersöks, säger hon.
Marta Edling menar att de svenska konstutbildningarna gärna vill snygga till siffrorna så att de
representerar en större del av befolkningen men inte prata om själva innehållet. Att det ytterst är
en fråga om smak.
- Vill man ha en annan utbildning med andra studenter måste man seriöst fråga sig: är vi beredda
på en annan konst?
Maria Lantz är rektor på Konstfack och medveten om problemet.
- Det finns en homogenitet i konstvärlden; bland konstnärerna som utser de antagna till
utbildningarna, och vidare vilka som ska få stipendier. Vi måste våga bli störda och riskera mer,
säger hon och stryker också under ordet smak.
- Vi som antar studenter måste vara medvetna om att smak ofta är kopplat till klass och kulturell
bakgrund. Kvalitet är något vi professionella måste kunna se i sådant vi inte attraheras av
smakmässigt. Det kan vara att någon har vuxit upp i en billackeringsverkstad i Dalarna och har ett
uttryck - men inte ett uttryck man ser på Nyckelviken. Vi pratar alltmer om det på Konstfack. Vi
måste skilja på smak och kvalitet, säger hon och nämner rekryteringen av lärare.
- Vi måste vara bekväma med att anställa konstnärer med annan bakgrund än den vita,
västerländska som hängt runt i liknande, normerande miljöer.
Det saknas officiella siffror över hur många med utländsk bakgrund som tas in på de största
konstutbildningarna. Men andelen elever med svenskfödda föräldrar har varit stabil under en
tioårsperiod.
Utifrån dem är Makode Lindes gamla skolkatalog ännu relevant.
- Förändringen måste komma underifrån nu, att de yngre bokstavligen fasar ut de äldre, säger
han.
Det är kväll vid Mariatorget i Stockholm. Omkring ett bord i en lokal sitter fem tjejer i
gymnasieåldern och diskuterar. Är en vit fyrkant på en vit botten konst? En pissoar? Det här är
Stockholmsskolans första träff - en kvällsutbildning för unga som drivs av Konstfrämjandet i
samarbete
2 of 4
2014-05-05 07.02
Konstskolor vill ha större mångfald - Dagens Nyheter - Nyhet...
http://web.retriever-info.com.ezp.sub.su.se/services/archive/di...
med Botkyrka konsthall, Konsthall C, Marabouparken och Tensta konsthall. Konstfrämjandets
gamla devis "Konst för alla" är lika aktuell i dag, säger Erik Annerborn, projektledare för
Stockholmsskolan.
- Det är uppenbart att konsten som produceras i det här landet är intelligent men ofta saknar en
angelägenhet. Det är en tendens i hela kulturlivet att man kompetensutvecklar inom mångfald i
stället för att ta in folk med andra erfarenhetsvärldar, säger han.
Någon dag senare träffar jag en av kursens deltagare, Ruhani Islam, på biblioteket i Hallunda.
Hon läser estetisk linje på Tumba gymnasium.
- Bland dem jag växte upp med väljer nästan ingen estetisk linje. Man vet inte vad en konstnär gör
och hur en går till väga för att bli det. Man tänker inte först på vad som är kul, utan på att kunna
försörja sig, säger hon. Det är rimligt att resonera så. Ingen annan yrkesgrupp i Sverige har så låg
årsinkomst som konstnärer, trots flera utredningar som har försökt bryta det.
- När man väljer bort det tidigt är det nästan inga kvar som försöker, säger Ruhani Islam, som
framför allt arbetar med animationer.
Hur kom det sig att du satsar?
- En engelskalärare uppmuntrade mig under hela grundskolan. Hon försökte övertala min mamma
under ett utvecklingssamtal i nian: "du slänger bort din framtid", svarade mamma. Men det är ändå
så svårt att komma in på arbetsmarknaden. Varför inte satsa då? säger Ruhani Islam.
Hon tar studenten om några veckor och hoppas komma in på Konstfacks lärarlinje.
- Det är tryggare än konstnärsutbildningen - det finns arbeten man kan söka. Och jag
sommarjobbade nyss med unga som kommit till Sverige - de var i den åldern då man har väldigt
mycket att uttrycka men inte kan rösta. Man behöver plats och utrymmen då, säger Ruhani Islam
och nämner att hon också vill förändra skolan.
- Vi läste bild i skolan och då lyftes nästan bara vita män i historien. Vi fick kanske se en rasifierad
kvinna. Känslan är på riktigt att man kommer att vara en av dem som ingen känner till, säger hon.
Inom bildkonsten är serier ett uttryck med en växande medvetenhet om att utövarna nästan alltid
är vita och medelklass. I Malmö vill projektet "Tusen serier" bryta tendensen genom
serieworkshopar, utställningar och bokutgivning där de lyfter fram serieskapare med utländsk
bakgrund. De har bland annat gett ut Amalia Alvarez "Fem papperlösa kvinnors historier".
Under våren har Tensta konsthall haft ett serietecknarkollo och när vi hälsar på är deltagarna på
Konstfack för att trycka sina verk - på temat superhjältar.
- Vad är den nya generationens superhjältar? Det kan vara exakt vad som helst. Det är mycket på
väg som vi inte vet hur det ser ut, säger ledaren.
3 of 4
2014-05-05 07.02
Konstskolor vill ha större mångfald - Dagens Nyheter - Nyhet...
http://web.retriever-info.com.ezp.sub.su.se/services/archive/di...
Sarra Sakkouhi är 14 år och älskar manga. Hennes mamma och storebror har alltid varit bra på att
måla - men bara hemma. Hon blev tipsad om kollot av sin bildlärare och har tolkat kollots tema
med en hjältinna som har förmågan att kliva in i mobiltelefoner; in i spel som "Angry bird" och
vidare in i andra människors personliga världar. En annan hjältinna spottas ut ur ett svart hål.
- Hon kom från ett annat ställe, var trött på att alla förväntade sig så mycket av henne. Hon vill bli
någon annan, vill bli badass, säger Sarra Sakkouhi.
Först nu har man börjat prata om klass och etnicitet, som ofta hänger ihop i Sverige. Svenska
etablerade icke-vita konstnärer kan räknas på ena handen.
Makode Linde, konstnär
68, 2
procent av föräldrarna till studenterna som togs in på Konstfack 2011/12 hade eftergymnasial
utbildning.
28,7
procent hade gymnasieutbildning.
3,1
procent hade endast grundskola.
Siffrorna kommer från SCB och Högskoleverket.
Bildtext:
- Makode Lindes skolkatalogverk från 2006.
- Ruhani Islam går på Stockholmsskolan.
- Sarra Sakkouhi är 14 år, älskar manga och är på serietecknarkollo.
- Sarra Sakkouhi, Sofia Tien och Bianca Sokolow-Ronin på Tensta konsthalls serietecknarkollo.
© Dagens Nyheter eller artikelförfattaren.
4 of 4
2014-05-05 07.02