1. No category

Pyrenomyceten Camarops pugillus funnen i Sverige
NILS LUNDQVIST
Lundqvist, N. 1987: Pyrenomyceten Camarops pugillus funnen i Sverige. [The pyrenomycete Camarops pugillus found in Sweden.] Svensk Bot. Tidskr. 81: 65-69. Stockholm.
ISSN 0039-646X.
Camarops pugillus is reported from a site 16 km NW of central Stockholm (near Hägerstalund, prov. Uppland), where it grows on a decayed log in a rich oak-hazel grove, renowned
for its rare fungi. The find is the second in Europe. The first is ahitherto unpublished one on
hombeam wood from Hronskå Dubrava in Czechoslovakia, leg. Z. Pouzar (material in UPS,
det. Nannfeldt). The known distribution of the 'species has previously been restricted to E
USA. C. pugillus is apparently a member of the temperate deciduous forest with the Swedish
locality as a remarkable exception in the boreal-nemoral zone. However, Stockholm and the
Lake Mälaren region have an unusually mild climate for this part of the country. The genus
Camarops is compared with Hypoxy/on, and a key based on macroscopic characters is given
for the Swedish species. A description of C. pugillus is provided. C. polysperma is reported
as new to the province of Södermanland.
Nils Lundqvist, Department of Cryptogamk BOlany, Swedish Museum of Natural History,
P. O. Box 50007,5-104 05 Stockholm, Sweden.
Det av bebyggelse snart utnyttjade s k Hanstaområdet på Järvafältet NV om Stockholm i Uppland är känt för sina ovanliga svampar. Det bästa
partiet är en tät lövskogshind belägen ca 800 m
NNV om Hägerstalund och nu tillhörande Stockholms stad. Hassel och gamla ekar är markanta
inslag i trädvegetationen, och mängden murkna
stammar på marken tyder på att lunden stått
orörd av människohand under lång tid. Nitare
(1981) har beskrivit området, och från hans artlista kan nämnas sällsyntheter som igelkottstaggsvamp Hericium erinaceus, cinnoberspindling
Cortinarius cinnabarinus, kärnticka Inonotus
dryophilus och gulmjölkig storskål Peziza suc·
cosa. Kers (1978, 1983) har rapporterat flera
märkliga fynd av, hypogeer, t ex hjorttryfflarna
Elaphomyces aculeatus och E. macu/atus; den
förstnämnda har här sin enda kända förekomst i
Norden.
Jag har under senare år gjort flera exkursioner i
lunden och nästan varje gång med nya upptäckter
som resultat, bl a lundbläcksvamp Coprinus a/opecia och gråsvart vårtöra The/ephora alra, den
sistnämnda funnen även av Nitare men ej publicerad. Åtminstone fyra stora Peziza-arter finns
här, däribland två "mjölkande", och skinnsvamparna och de stora trädsvamparna är legio (se
även Lundqvist 1984). En grundlig mykologisk
undersökning återstår dock fortfarande.
Vid ett besök den 3 maj 1984 plockade jag
rutinmässigt med mig en "Hypoxylon" från en
rutten lövträc;lsstock' för vidare undersökning.
Materialet blev länge liggande på mitt bord innan
det hamnade under luppen. Svampen liknade
inget jag sett förut med sitt stroma utbildat som
hopträngda, upprättstående, knubbiga fingrar
med grunda insnörningar. En mikroskopisk
undersökning avslöjade den omedelbart som en
art av Camarops, ocn fortsättningen blev lätt. I
Nannfeldts (1972) revision' av släktet finns nämligen bara en art med detta utseende, C. pugillus
(Sch w.: Fr.) Shear (lat. pugilLus = en handfull).
Nannfeldt har sedermera bekräftat bestämningen, och jag har även kunnat jämföra med en isotyp avarten i Uppsala-herbariet (UPS).
Släktet
Camarops (sotdynor) liknar Hypoxylon (veddynor) genom sina oftast brunsvarta till svarta
stromata men är inte släkt med detta och andra
xylariaceer utan bildar en egen familj, Boliniaceae. Typiskt är att stromaytan blir "sotig" av de
i slem utflytande, eller hos vissa arter utslungade,
66 Nils Lundqvist
SVENSK BOT. TIDSKR RI (19R7)
c
Fig l. Camarops pugillus. Lundqvist 14764. - A: Unga U·ollng) stromata - B Mogna (mullIrt") stromata - C: Ver·
tikalsnilt av mogna stromata. som VIsar de i veden Insänkta fruktkropparna (I,t>rlical UCIIOIlS of mal/lrt" Stromulll
sllo"""g Ihefruif·bodies immt>rsed III 1I'00d) - x 4.
ClU1Ulrops pugillw 67
SVENSK BOT. TIDSKR. 81 (1987)
B
6,lJm
t
1mm
c
Fig 2. Ctmvuops pugiJlur, Lundqvist 14764. - A: Ektosrcornl. - B: Plattad spor i olika llgen
difftrnu POSiJiolU). - C; Ascus med sporer. - D; Del av parafys (pari ofpaTaphysis).
mörka sporerna. För säkerhets skull bör man
ändå mikroskopera materialet eller göra ett vertikalsnitt genom stromat. så att fruktkropparna
blottas. Flera inre karaktärer är nämligen mycket
sIrpräglade hos Camarops (tabell I). Släktet kan
under luppen även förväxlas med vissa arter av
Nummularie/la, vilka också har perithecier på
olika höjd j stramat, men de avslöjas lätt i mikro-
D
(jIQtttn~d Sport! in.
nits, eftersom sporerna ofta ligger kvar
sprungligt läge.
Uf-
Arterna
Eftersom Nannfeldt inte gav någon nyckel till
Camarops-artema följer här en sådan över de
svenska, grundad på makroskopiska karaktärer.
skopet som typiska xyJariaceer.
Det råder en viss oenighet om ascustoppens
byggnad och hur sporspridningen går till. Nanofeldt (1972 s 339) redogör för olika uppfattningar
och anser att asci saknar distinkt apikalapparat
och att sporerna sprids passivt genom att flyta ut i
det slem som bildas av de upplösta parafyserna
och asci. Nuss & Hilber (lm) har dock experimentellt påvisat att åtminstone C. microspora, C.
pettrsii och C. tubuliIUI skjuter ut sina sporer och
menar även att dessa arter har en apikalapparat i
fonn aven ring. På mitt preparat av C. pugi/lus
kan jag inte se någon struktur j ascustopparna,
men dessa organ är genom sin ringa storlek svårstuderade och blåfärgas ej heller i jod (inamyloida). Möjligen kan man se bättre på färskt
material. Det skall påpekas att unga asci och
paralyser av C. pugiLlus är tydligt synliga i faskontrast, medan väggen hos gamla asci inte längre kan skönjas. Man anar dock var den har fun-
Stromata stora, I cm eller mera i längd
2
- Stromata smä, upp till l cm i längd
4
C. lubulina
2 Översida ± slät
3
Översida ojämn
Översida smAknourig
3
C. polysper",a
- Översida skrovlig-knötig
C. microsporg
4 Stromata sammannytande i nera cm stora aggregat uppblandade med bark partier
··0·.··
.........
C. microsporo
- Stromata ensamma eller n1gra få tillsammans .... S
S Stromata med uppstående. oftast gyttrade fingrar
C. pugiilw
- Stromata rundade i omkrets med oftast plattad
översida, gulaktiga-olivgr! (övriga arter ±
svarta)
C.
IUIf!o
Det rAder dispyt om huruvida stromat hos C.
microspora är ett stort sådant med flera små diskar, som genombryter barken, eller om det är
resultatet aven aggregation av flera smärre indi·
vid (Nannfeldt 1972 s 348). Rent diagnostiskt
uppfattar man nog C. microspora som storvuxen.
SVENSK BOT. TIDSKR. 81 (1987)
68 Nils Lundqvist
Tabell 1. Skillnader mellan släktena Camarops och Hypoxylon.
Karaktär
Camarops
Hypoxylon
Strama
köttigt eller elastiskt som ungt
hårt
Perithecier
smala, höga, cylindriska eller ovala och
långhalsade, på olika höjd i stramat
rundade, på samma höjd i stramat
Parafyser
upplöses
varaktiga
Asci.
upplöses
varaktiga
Apikalapparat
inamyloid
amyloid
Sporsymmetri
bilateral
unilateral
Sporfärg
ljust till mörkt brun
brun till brunsvart
Sporgroning
genom por
genom springa
Alla Camarops-arterna i Sverige är sällsynta till
mycket ovanliga. C. tubulina (A. & S.: Fr.) Shear
ärbara funnen en gång (Femsjö i Småland), C.
pugi/lus likaså. C. lutea (A. & S.: Fr.) Nannf. är
hittad två gånger (Småland, Uppland). C. microspora (Karst.) Shear påträffas mestadels i Norrland på gråal, men är känd även från Uppland (på
klibbal) och Västergötland. C. polyspenna
(Mont.) J. H. Mill. tycks vara sydsvensk (Öland
till Uppland) och växer sannolikt bara på klibbal.
Jag tar här tillfället att omnämna ett fynd av sistnämnda art från Södermanland, från vilket landskap den inte tidigare är känd: Gryt socken,l km
SÖ ~m Ånhammar, i en lundartad skogsbacke på
grov, murken, stående stam av klibbal, 15.IX.
1985, Lundqvist 15797 (S). Flera exemplar täckte
stammen, det största 15 cm långt och 6 cm brett!
Alla väsentliga upplysningar om arterna kan inhämtas i Nannfeldts uppsats, men något skall
sägas om fyndet av C. pugillus .
Camarops pugillus - Fig 1, 2
Stromat är svart med vitaktig till ljusbrun inre
vävnad, 2-7 X 1-3 mm med tämligen oregelbundet utseende och ibland sammanflytande med
andra individ till långsträckta konglomerat i vedfibrernas längsriktning. Fingrarna är tydliga bara
på mogna exemplar, och deras sammanväxning
kan variera - ett och annat finger kan stå för sig
självt (tig 2). Entostromat med perithecierna sitter djupt nedsänkt i veden till skillnad från hos
övriga Camarops-arter, och ektostromat sticker
upp ett par mm ovanför substratet (fig 1 C). I
varje finger finns den långa halsen aven päron-
formig till ellipsoid fruktkropp, men egendomligt
nog är halsarnas antal alltid färre än antalet fruktkroppshåligheter längre ner i strom~t. Sannolikt
är perithecierna förgrenade nertill. Nannfeldt hittade bara en hals per finger, men i några fall kan
man på mitt material se 2-3 kanaler, vilket troligen betyder att förgreningen börjar rätt högt upp
i fingret.
Perithecievägg svartbrun, ogenomskinlig med
kantiga tjockväggiga celler. Asci cylindriska,
39-48 x 4,5-5,5 ~m, utan (synlig) apikalapparat.
Parafyser trådformiga med enstaka förgreningar,
långa. Sporer snett liggande i en rad, ljusbruna,
encelliga med två droppar, något tvåsidigt plattade, upptill rundade, nertill aningen tillspetsade
och försedda med en groddpor, smalt elliptiska
sedda i ventralläge, jämntjocka i kantläge, 5,77,3 x 3,5 x 2,5,um. Material på Riksmuseet (5),
Lundqvist 14764.
Substrat och miljö. - Substratet uppges av Nannfeldt till ved av amerikanska arter av lönn, bok,
Rhododendron och tulpanträd Liriodendron.
Beträffande det svenska fyndet noterade jag aldrig vad för slags stock arten växte på annat än att
det var en barkJös lövträdsstam. I lunden finns
alla de för en ek - hassellund typiska följeslagarna bland lövträden som alm, ask, lind och
lönn men även sälg och asp samt enstaka rÖnnar
och björkar. C. pugillus tillhör uppenbart ädellövskogen.
Utbredning. - Den hittills kända utbredningen av
C. pugillus har varit nordöstra USA: Massachusetts, New York, Pennsylvania, Tennessee, Virgi-
Camarops pugiJlus 69
SVENSK BOT. TIDSKR. 81 (1987)
nia, North Carolina. Typkollekten insamlades på
lönn i North Carolina av Schweinitz (BPI, UPS).
Med tanke på att otaliga mykologer har samlat
och studerat svarta, stromatiska pyrenomyceter
utan att göra annat än en handfull fynd avarten,
måste den betecknas som ytterst sällsynt. Den
tillhör säkert den tempererade klimatzonen med
Hansta-förekomsten som nordlig utpost i den
boreal-nemorala zonen. Men det är ju inte unikt
att den klimatiskt gynnsamma Mälarregionen
hyser sydliga arter.
Emellertid är mitt fynd· inte det enda europeiska. I Uppsala-herbariet (UP S) ligger ytterligare en kollekt, som Nannfeldt senare upptäckte.
Den är en felbestämd "Hypoxylon" insamlaq på
avenbok på berget Bu~n vid Hronskå Diibrava i
Slovakien, Tjeckoslovakien, av Z. Pouzar 23.X.
1972 (det. Nannfeldt 1975). Kollekten är troligen
en dubblett skickad från något tjeckiskt herbarium. Sannolikt är den inte tidigare publicerad.
Avslutningsvis kan nämnas att även en annan
amerikansk(~stasiatisk) Camarops-art nyligen
hittats i Europa, nämligen C. petersii (Berk. &
Curt.) Nannf. Den har rapporterats från Berlin
på ekved, av Nuss & Hilber (1977). En dubblett
(Nuss 992) finns i UPS.
Jag är Åke Strid stor tack skyldig för hjälp med fotografierna.
Citerad litteratur
Kers, L. E. 1979: Elaphomyces aculeatus funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 123-126.
Kers, L. E. 1983: Några svenska fynd av hypogeiska
svampar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 259-268.
Lundqvist, N. 1984: Uppsala SvampkJubb. JordstjlJrnan
5 (l): 47-48.
Nitare, J. 1981: Hansta, mykologiskt intressant, men
·hur länge? Sveriges Mykologiska Förenings Medlemsblad2 (l): 10-13.
Nannfeldt, J. A. 1972: Camarops Karst. (Sphaeriales,
Boliniaceae). With special regard to its European
species. Svensk Bot. Tidskr. 66: 335-376.
Nuss, I. & HiJber, R. 1977: Camarops petersii (Berk. &
Curt.) Nannf. - Erstnachweis för Europa - und weitere Camarops-Arten. ZeilSchr. Pilzkunde 43; 217-
236.
Lien och slåtterängen
För andra året inbjuder Vä5tergötlands hembygdsförbund till kurs om liens vård och användning - med praktiska övningar i lieslåtter, föreläsningar om det gamla odlingslandskapet, slåttergille, utf~d, gammaldags IJlathållning.
Förra kursen samlade icke minst botaniskt
intresserade, som ville uppleva hävdvunna ängsmarker.
Kursledning: Anette Bengtsson, Åke Carlsson
och Gunnar Arnborg.
Plats: Bredared i Borås kommun.
Kursavgift: 450 kr inkl mat och logi.
Anmälan senast den l juli till Gunnar Arnborg,
Låddegårdsvägen 22, 440 06 Gråbo. Tel 0302 42041. Högst 50 deltagare.
Medarrangör:
Mölnlycke.
Wendelsbergs
folkhögskola
i
"Kvinnorna VOTO oftast skickligare att begagna lie
i de steniga ängarna än männen", står det i en
gammal uppteckning. Det tar vi som en utmaning!
Tid: 30 juli-2 aug 1987.
Välkomna med anmälan till en praktisk, viktig och
naturnära kurs!
Logi i grupp. Några bäddar i privatfamiljer. Plats
för tält och husvagn.
Styrelsen för Västergötlands hembygdsförbund