Information från Sötvattenslaboratoriet (1994) 2: 1-65 NYA FISKBESTÅND GENOM INPLANTERING ELLER SPRIDNING AV FISK Olof Filipsson Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, 178 93 DROTTNINGHOLM SAMMANFATTNING Nya fiskbestånd som kommit till genom inplanteringar eller spridning av fisk har sammanställts i ett register. Det omfattar 783 nya bestånd som har kunnat dokumenteras säkert. Därtill kommer ett mindre antal osäkra som behandlats för sig. Sik är den vanligaste fiskarten som bildat nya bestånd och i Jämtlands län finns de flesta introduktionerna. Flera exempel visar att de nya fiskarterna har påverkat de ursprungliga negativt. Vanligen är det svenska fiskar som inplanterats. I strömmande vatten finns få uppgifter om etablering av nya fiskbestånd. INLEDNING Kring sekelskiftet och under närmast följande årtionden hade fiskeriorganisationerna i de nordiska länderna nått sådan stadga och regional förankring att kartor över insjöfiskarnas utbredning kunde ritas. I Norge var det Huitfeldt-Kaas (1918, 1924), i Sverige Lundberg (1899) och Ekman (1910, 1922) och i Finland Nordqvist (1903), som publicerade dessa kartor De diskuterade dem i anslutning till de rön som kvartärgeologerna vid den tiden kommit fram till rörande inlandsisens avsmältning och Östersjöns olika stadier. Lundberg var fascinerad av den centraljämtska stora issjön, som i sina tidigaste stadier runnit västerut mot Norge och han trodde rödingen kommit in i fjällsjöarna den vägen och ej via Östersjön. Huitfeldt-Kaas opponerade sig kraftigt mot denna tanke, som inte stämde med rödingens kustnära utbredning i södra och västra Norge. Han fick stöd av Ekman och Nordqvist. Samtliga dessa tidiga forskare var eniga om att människan genom inplanteringar starkt bidragit till att störa bilden av fiskarnas utbredning, som var ett resultat av egenspridning och "vandringsblockering" vid vattenfall. Ekman trodde att om man rekonstruerade den naturliga förekomsten skulle vattenfallens och forsarnas negativa betydelse framstå mycket klarare. Huitfeldt-Kaas fann öringens spridning över hela södra Norges fjällvärld i stort sett vara ett människans verk. Han berättar om runstenen från 1100-talet som bär inskriften "Ailifr algr bar fiska i Raudsio", vilket måste ha gällt öring, eftersom arten var ensam i den lilla sjön fram till 1860, då gädda bars dit som hämnd (Huitfeldt-Kaas 1918). Frågade man i fjällen om det fanns fisk i den eller den sjön var svaret ofta "jag vet inte om det har burits dit någon". Ekman (1910) framhåller att rödingen var den mest spridda fisken i de områden som samerna använder för sin renskötsel. Att röding ger högre avkastning än öring i en sjö, förutsatt att man kan fånga den på leken, borde vara motiv nog att flytta den. 1 Ett motiv att flytta gädda var att denna fisk kan soltorkas och förvaras under lång tid och redan 1902 blev det förbjudet att flytta denna art i Finland, något som också gällde lake och kräftor(!) enligt Nordqvist, i vart fall utan tillstånd av en fiskeribiolog. När Norrlands inland började koloniseras på 1600-talet trängdes skogssamerna undan. Från Finland - då en del av svenska riket - strömmade nybyggare till Värmlands och Bergslagens skogsbygder. De var driftiga och fiskade och jagade intensivt. Längre mot norr var siken en stapelföda för människorna kring sjöarna. Småvuxna bestånd kunde ibland fångas i massor vid leken, saltas ner till vinterföda men också bäras eller köras i tunnor genom skogarna till små tjärnar, där sikarna växte ut till god matfisk. Därom berättar Fale Burman från Jämtland på 1790-talet (Hasselberg 1930). Men även till stora vatten kunde siken flyttas. År 1863 berättar Nyström att siken "på senare tider" kommit ner i Ströms Vattudal, där den för vart år sprider sig alltmer. Olsson (1896) meddelar att siken anses ha spridit sig från sjön Länglingen som i sin tur ligger nedströms Görvikssjön där siken insattes på 1840-talet (Ekman 1910). På 1700-talet hade man fångat 100 tunnor lekröding i Vattudalen (Arbman & Curry-Lindahl 1948) men när siken kom in minskade detta fiske. Det gammaldags sättet att plantera in lekfisk levde kvar ända in på 1920-talet i Västerbotten, där de omtalade omflyttningarna av småvuxen Lomsjösik ägde rum (Olofsson 1934). Nyinplanteringar fortsätter att vara en del av fiskevården även i vår tid. På 1850-talet hade tekniken att konstbefrukta fiskrom och kläcka den i tråg börjat bli känd och prövad i Sverige, där Cederström och Byström var pionjärer. Redan 1864 inrättades "normalanstalter" av Hjalmar Widegren, den förste svenske fiskeriintendenten, där den nya tekniken lärdes ut till elever och varifrån befruktad rom eller nykläckta yngel av lax och sik spreds vida omkring. Det var som en följd av denna nya verksamhet som sik från Gullspångsälven kom att hamna i den rödingrika Sällsjön, ovanför Storbofallet uppströms Jämtlands Storsjö. Detta hände 1870 och fick mycket vittgående konsekvenser för många sjöar inom Indalsälvens vattensystem (Svärdson 1977). Lättheten att göra nyinplanteringar långt bort från fiskens ursprung ledde till stor aktivitet, i stort sett över hela landet. De skadeverkningar, som inte sällan uppstod, dröjde ofta åratal med att infinna sig och blev därför inte så bromsande som man skulle förmoda, i ljuset av vad vi nu vet. Däremot pekade man på den goda tillväxten hos de expanderande nya bestånden och menade ibland att detta visade hur lönsam fiskevård var, vilket med en logisk kullerbytta blev ett skäl att sätta ut yngel även i vatten där fisken redan förekom. Vi vet nu att, särskilt i fjällsjöarna, insättning av fisk kan åstadkomma drastiska förändringar i faunan av både bottendjur och plankton. Röding är mer effektiv än öring som planktonätare, sik i sin tur ännu mer effektiv. Man kan därför hysa vissa förhoppningar om att en framtida paleolimnologisk forskning, med hjälp av sedimentproppar, skall kunna via kitinrester påvisa om en sjö varit ursprungligen fisktom, haft bara öring, öring-röding eller sik. Frekvensen rester av Gammarus, olika arter Daphnia och Bosmina, kan ge upplysningar. En annan typ av nyinplanteringar gäller bytesfisk, i första hand nors, elritsa, småspigg och mört. Det kan ha gällt aktiv inplantering eller ofrivillig sådan där agnet kommit löst och överlevt. Ibland har en spann med överbliven agnfisk hällts ut i fiskevattnet. Från och med 1955 började rotenon användas i vårt land. Därmed fick nyinplanteringen inte bara en skjuts framåt utan även ändrad karaktär. Efter utrotandet av gädda, mört och abborre satte man som regel ut öring, bäckröding eller, i alltmer växande utsträckning, regnbåge. Med odlingsteknikens förbättring har man gradvis övergått till att sätta ut allt större sättfiskar. Under denna odlingsfas kan andra arter som lake, gädda, abborre eller mört komma med som "biologisk förorening" i en naturdamm eller odlingskasse och sedan följa med till 2 utsättningsplatsen. Många rotenonvatten får på detta sätt långsamt tillbaka delar av sin ursprungliga fauna med kanske ett eller annat nytt inslag. Inför denna omfattande förvanskning av den naturliga utbredningsbilden för våra insjöfiskar kan man fråga sig: är det någon anledning att söka hålla ordning på och registrera kända nyinplanteringar som lett till bestånd? Alm (1920) och Brundin (1939) gjorde sådana sammanställningar. Brundins primärmaterial, som nyligen upptäckts, finns bevarat i Sötvattenslaboratoriets arkiv och kan vara av intresse nästa gång det blir anledning att göra en sammanställning av nyintroduktioner. De nya registren över elfiske och provfiske som är under uppbyggnad kan också användas. Det finns goda skäl att följa upp tidigare presentationer och modernisera dem. Först och främst är det fortfarande aktuellt att söka rekonstruera den naturliga förekomsten, som inte bara gäller den första invandringen efter istiden utan även reliktförekomster i högre lägen som minnen av den atlantiska värmetiden för 6 000 år sedan (Nordqvist 1903, Alm 1937, Filipsson 1980). Då torde arter som braxen och mört ha nått längre upp mot fjällen i de nordliga älvarna till sjöar, där de sedermera ej kunnat hålla sig kvar utan dött ut vid ett kyligare klimat. Allmänt bekant är ju hasselns och ekens större utbredning norrut vid denna tid, samt den högre belägna trädgränsen i fjällen. Vid nyinplanteringar kan man också få ytterligare kunskap om hur de skilda fiskarterna påverkar varandra genom näringskonkurrens eller predation. Sådan kunskap är viktig för den allmänna fiskevården. Ny kunskap om fiskens avbetning av den lägre faunan kan också erhållas. Ett fiskbestånds utveckling från glesa individer med god tillväxt till talrika fiskar med dålig eller dvärgartad tillväxt kan ibland följas. För evolutionsforskningen och fiskarnas systematik är kunskap om nyinplanteringar av värde. De visar hur mycket av fiskens yttre morfologi som beror på miljön och vad som är konstant, dvs. ingår i arvet. För klarläggandet av sikarnas variation har detta varit av stor betydelse. Uppkomsten och följderna av hybridisering kan likaledes följas, liksom förändringar av genfrekvens som följd av ändrat naturligt urval i ny miljö. Därvid är det viktigt att ursprungsbeståndet vid en nyinplantering är känt, vilket ibland är fallet. MATERIAL OCH METODER Uppgifterna om inplanteringarna har hämtats från tryckta och otryckta källor samt genom direkt muntlig information från fiskeritjänstemän eller fiskare, som laboratoriet i andra sammanhang kommit i kontakt med. Rudolf Lundberg lät 1896 (och några år senare) utföra inventeringar över hela landet, där även äldre uppgifter samlades in. Han publicerade resultaten som kartor. Materialet användes mer i detalj av Sven Ekman i hans stora bok "Djurvärldens utbredningshistoria på Skandinaviska halvön" publicerad 1922. Materialet finns nu i Riksarkivet. På Gunnar Alms initiativ inrättades på 1930- och 40-talen det s.k. sjöarkivet vid Sötvattenslaboratoriet. Landets regionala fiskeritjänstemän - då anställda på hushållningssällskapen - uppmanades att fylla i särskilda formulär vid varje tjänstebesök de gjorde vid olika fiskevatten. Uppgifterna kontrollerades sedan i flertalet fall av fiskeriintendenterna. Detta material är opublicerat, ehuru delar därav använts i olika sammanhang. Det förvaras vid Sötvattenslaboratoriet. Fiskeriintendenten Ossian Olofsson, gjorde på 1920- och 1930-talen fortlöpande anteckningar vid sina många resor till olika sjöar i Norrbottens- och Västerbottens län. Vid 3 hans pensionering renskrevs anteckningarna i tre exemplar, som förvaras vid Fiskeriverket i Göteborg, Sötvattenslaboratoriet samt Utredningskontoret i Luleå. Uppgifter om inplanteringar på 1920-talet i Västerbottens län finns förvarade vid Sötvattenslaboratoriet och Länsstyrelsens fiskeenhet i Umeå. Enbart nyinplanteringar ingår i denna redogörelse. Detta innebär att ett självreproducerande bestånd uppstått och att fiskarten ifråga därmed är ny för sjön. Ibland har inplanteringen skett så nyligen att man ej säkert kan avgöra om ett bestånd uppkommit. Sådana fall är uteslutna ur förteckningen. Stundom har man också varit så angelägen att få in en ny art, exempelvis gös, att man i många år gjort upprepade inplanteringar. Man kan då ej säkert veta om självreproducerande bestånd uppkommit eller ej. Även sådana fall är uteslutna. Andra tveksamma fall gäller utsättningar gjorda vid gränsen för en viss fiskarts existensområde. Ett mycket svagt bestånd kan föreligga som markerats som tveksamt. Uppgifter om små vatten (dammar) och rotenonbehandlade sjöar har - med något undantag - uteslutits. Detsamma gäller försurade och sedan kalkade sjöar, där åtgärder vidtagits. Rödingar och sikar har behandlats som enskilda arter, trots att de av laboratoriet uppfattas som grupper av arter, vars särskiljande är vanskligt och fordrar expertinsatser. Sjöar kan ibland ha flera namn. Då har det vanligaste använts. På nyare kartor har vissa sjöar fått samiska namn. Vanligen har i tabellerna de gamla namnen angivits. Materialet omfattar, efter de redovisade begränsningarna, sammanlagt 783 nya fiskbestånd (Tabell 1, 2, 3 och Bilaga 1). I Bilagan ingår också 115 osäkra uppgifter om nya fiskbestånd. RESULTAT OCH DISKUSSION Svenska fiskarter Lax (Salmo salar). Laxen har ej bildat bestånd i någon svensk insjö, trots många inplanteringar i norrländska regleringsmagasin, i Mälaren och Vättern. I den senare sjön sker årliga utsättningar och fångsten uppgår numera till ca 30 ton. Öring (Salmo trutta). Nya bestånd har uppstått i 36 sjöar. Vanligen gäller det fisktomma sjöar i fjälltrakterna. I Rovejaure som ligger på 927 meter över havet och rinner ut genom Lilla Lule älv kunde öringen dock ej bilda något bestånd trots god tillväxt på inplanterad fisk. Än svårare för öringen blev det när röding insattes. (Börje Grönlund muntl. medd.). Den stora vätteröringen överflyttades på 1890-talet till Skeen i Bolmens utlopp där den etablerade sig som en nedströmslekande öringstam (Kihlbom 1936). Vid Bolmens reglering utraderades denna stam för andra gången. Första gången var 1918 vid Motala ströms överbyggnad (Svärdson m.fl. 1988). I Bolmen bildade den inplanterade öringen ett bestånd som lekte i sjön Unnens korta utlopp. Även det beståndet utraderades vid byggandet av ett kraftverk vid Önnekvarn (Stellan F. Hamrin muntl. medd.). 4 Röding (Salvelinus alpinus komplexet). I fjälltrakterna har nya bestånd uppstått i tidigare fisktomma vatten. Även i tidigare öringvatten har röding införts. En gammal erfarenhet, inte minst från Norge, visar entydigt att öringen då minskar i antal, men den kan gå över till att bli predatorisk, och därmed storväxt (Aass 1957, 1971). I några fall i Härjedalen anses öringen helt ha försvunnit. I sjöarna Lejaren och Värgaren, högt upp i Faxälven i norra Jämtland, har Sötvattenslaboratoriet med provfisken under lång tid följt rödingens inträngande i dessa gamla öringsjöar. Efter tre decennier har öringen helt försvunnit från pelagialen, dvs. ute i öppna sjön. Vid stränderna har öringen reducerats till cirka hälften av tidigare antal. Rödingen är, som bekant, i sin tur mycket känslig för konkurrens från sik. Trots detta har röding bildat bestånd i Kölsjön i Härjedalen, där sik (insatt 1948) tidigare bildat bestånd. Sjön ligger högt (790 m över havet) och ger rödingen en bättre biotop, visavi siken. Mindre rödingbestånd har även etablerats i siksjöarna Rappen och Labbas i Piteälven. I några fall har röding kunna inplanteras i sjöar i södra Sverige, då i näringsfattiga sådana (Nyberg m.fl. 1986) och med få fiskarter (Filipsson och Svärdson 1976). 5 Harr (). Arten har introducerats i de tre nordligaste länen. Nyligen har den etablerats i strömmande vatten i övre delarna av både Gide och Lögde älv i södra Lappland (Ingemar Näslund muntl. medd.). I Vålån, Jämtland, kom harren in av ett misstag. Därifrån har den spritt sig till Ottsjön. Av sportfiskeskäl sattes harr ut i en tjärn uppströms Anjan, Jämtland, varifrån den spreds till sjön, vilket väckte diskussion (Svärdson 1962). Harren konkurrerar främst med öringen och blir relativt sett starkare i mer lugnflytande vattendrag (tyskarnas Äschenzone) med mer sandiga sediment. Harry Kalleberg (muntl. medd.) fann harrens rörliga revirhävdande så energikrävande att den, jämfört med öring, sannolikt därför blir undanträngd i starkt strömmande vatten. Engelsmännen räknar harren som ogräsfisk i öringförande strömmar. Sik (Coregonus lavaretus komplexet). Denna konkurrensstarka art (eller grupp av arter) har genom flitig inplantering ställt till stor skada, i första hand på rödingbestånd. Dokumentationen om detta är rik och diskuterades redan 1910 av Ekman och 1918 av Huitfeldt-Kaas i Norge. Klassiska svenska fall är Sällsjö-siken (från Gullspångsälven) som slagit ut en rad rödingbestånd i Indalsälvens sjöar (Svärdson 1977). Genom överdämning kom siken in i Övre Björkvattnet vid Tärnaby år 1963. Laboratoriet har följt utvecklingen med 6 provfisken, som visar att efter två decennier hade siken lagt under sig 90 % av pelagialen och minskat rödingen vid stränderna till hälften. Samma utveckling har skett i Gräsvattnet, sydost om Gäddede (Faxälven) under 1970- och 1980-talen. Sikens negativa effekt på harr demonstreras av utvecklingen i Kallsjön, Jämtland och Kölsjön, Härjedalen (där uppgifter finns om veritabel "utvandring" av harr). I Kvisslevattnet och Stora Ringsjön med flera sjöar (Faxälven) i norra Jämtland har harren på samma sätt minskat efter introduktion av sik. Sikens relation till mört är oklar. I Skarvsjön, invid Storuman, minskade mört när siken etablerades (Ossian Olofssons anteckningar). Å andra sidan minskade siken i Siksjön, Vilhelmina, när mört kom in där (Ingemar Olofsson, muntl. medd.) Det är fortfarande inte säkert belagt att siken är inplanterad i Torneträsk, ehuru mycket tyder därpå. En fortsatt genomgång av gamla skrifter och anteckningar i arkiven är önskvärd. Ekman anger 1912 att siken är storvuxen och ökar i antal för vart år. Sik har inplanterats i småsjöar i norra Dalarna inom Särna besparingsskogs område under 1940-talet. Sik togs från Femunden (som har tre olika arter). Några nya bestånd har uppstått, trots att sjöarna ligger på 700 meters nivån (Kurt Dahlqvist, muntl, oredd.). Siken når dock spontant 800 m i övre Ljusnan, rekord för Skandinavien. Siken i det stora regleringsmagasinet Suorva lär ej vara spontan. Uppgifter om inplanteringen saknas. 7 Siklöja (Coregonus albula). Arten har inplanterats i sjöar upp till och med Dalarna och Gävleborgs län. Utsatt i siksjöar kan den leda till att siken minskar (Filipsson 1975). Exempel är sjöarna Drögen, Norra Hörken, Södra Hörken och Stora Låsen. Tideman (1961) noterade att detta särskilt gällde småsik (som är planktonätare). Detta stämmer i sin tur med att bottendjursätande storsik (med få gälräfständer) kan leva tillsammans med siklöja, t.o.m. både vår- och höstsiklöja (Svärdson 1988). Siklöjan tycks vara mer känslig för kalla sjöar än siken. I Öresjön, väster om Särna, fanns insatt siklöja kvar till en rotenonbehandling på 1980-talet. Sjön ligger 617 meter över havet. Hundsjön vid Sveg har siklöja sedan mitten av 1930-talet och ligger 428 meter över havet. I norra Jämtland i Stora Jougdan (459 hektar, 411 meter över havet) insattes siklöja i flera omgångar på 1950-talet. Lek har förekommit men bestånd tycks ej utvecklas. En enstaka siklöja rapporterades dock på 1990-talet. Spontant tycks siklöjan ej ha nått över 300 m över havet annat än rent undantagsvis och med några få meter. Nors (Osmerus eperlanus). Artens utbredning är strikt begränsad av högsta kustlinjen och har därför sedan lång tid inbjudit till överflyttning som foderfisk, t.ex. för gös. Nors har på senare 8 tid prövats som foderfisk för öring och kanadaröding i Jämtlands Storsjö och för öring och röding i Glensjön i Oviksfjällen. Bestånd har uppkommit i bägge fallen men effekten på rovfiskarnas tillväxt och överlevnad är ännu ej utredd. I Mycklaflon, Småland har nors inplanterats för att gynna röding. Tyvärr kom gers med vid insamlingen av leknors och har nu också bildat bestånd i Mycklaflon. Ingen utvärdering har ännu skett. Gös (Stizostedion lucioperca). Gösens naturliga utbredning begränsas av Ancylussjöns strandlinjer. Ekman (1922) betecknade därför gösen som en Ancylusrelikt. Det innebär i sin tur att det finns många för gösen lämpliga sjöar dit den ej kommit av egen kraft, något som utnyttjats för genomförandet av många lyckade inplanteringar, inte sällan i kombination med norsutsättning. Gösen utövar stort inflytande på andra fiskarter (Vallin 1929, Svärdson 1976). Mest märkbart är kanske tillbakagången av gädda och abborre men även mängden karpfiskar kan begränsas. Laboratoriets provfiske i Vombsjön i Skåne (med inplanterad gös) visar att gäddan är sparsam medan gösen avkastar 6 ton årligen. 9 Gädda (Esox lucius). Gäddan är sedan länge känd som starkt påverkande andra fiskarter, främst laxfiskar som öring och röding. Förutom som torkad använde samerna gäddan för att av tarmarna göra löpe för osttillverkning (Scheferus1673), vilket kan ha varit ytterligare ett motiv att flytta arten. I materialet finns nya fall där gäddan ödelagt öring och röding i sjöar inom åtminstone fem län. Om gäddan förekommer naturligt ovanför Bågedeforsen är tveksamt. Arten lär vara inplanterad i en tjärn vid Gäddede av en landsfiskal. De gäddor, som nu finns i Hetögeln och Fågelsjön, kan härstamma från denna nyinplantering. Namnet Gäddede kan alternativt vara en försvenskning av samernas namn på en plats där renar kan simma över ett vattendrag "sketticke" med osäker stavning (Robert Svanström muntl. medd.). Fiskerikonsulent C.L. Landberg redovisar ett rykte att gädda flyttats från Hornavan till Riebnisjaure där den nu finns. Abborre (Perca fluviatilis). Arten har inplanterats i sjöar inom Jämtlands-, Västerbottensoch Norrbottens län belägna i nedre fjällregionen. Dessutom i en värmländsk sjö. Nyström (1862) anger abborren som nyinplanterad mellan Alsen och Mörsil i Indalsälven, men nämner inga sjönamn. Abborren i små sjöar på Renfjällets sydsida ansåg Olsson (1882) som troligen 10 inplanterade "i äldre tid". Till Övre Björkvattnet kom abborren vid uppdämningen av Gardiken 1963. I denna sjö, 400 m över havet med maxdjupet 60 m och 2 600 hektar är abborren fåtalig, blir ej större än 20 centimeter och fångas ej med flytnät i pelagialen. Märkligt nog är det ont om uppgifter att nyinplanterad abborre har negativt påverkat andra arter, trots dess stora konkurrens- och överlevnadsförmåga. Den är ju i småtjärnar ibland enda förekommande fisk. Men harr försvann i Råndan, Härjedalen efter att abborren satts in i Ränningsvallsjön: Nedströms Storrassen skedde detsamma (Halvarsson 1980). Lake (Lota lota). Två fall finns där samer inplanterat denna art. En orsak har ansetts vara att samerna erfarenhetsmässigt lärt att laklever ger dem bättre mörkerseende, genom vitamin A2 (Filipsson & Svärdson 1976). (Under andra världskriget, med margarin i stället för smör, fick samerna problem med mörkerblindhet (Collinder 1953), något som botades med återgång till smör.) Lake anses vara inplanterad i Stora Mjölkvattnet och Burvattnet i Jämtland (Paul Doj muntl. medd.). 11 Braxen (Abramis brama). Denna art kan vara en värmetidsrelikt, dvs. den lever kvar på enstaka ställen som minne från en tid då sötvattensfiskar hade större utbredning i norr (Alm 1937). Från Ryssland finns uppgifter om vida nordligare utbredning av braxen under värmetiden för 6 000 år sedan, att döma av stenåldersmänniskors diet, studerad i kökkenmöddingar. Ragne Gydemo har påpekat (muntl. medd.) att vid gösodling, i form av utlagt enris på gösens lekplatser som sedan togs upp och flyttades, kunde braxen och gers också följa med som befruktad rom. Mört (Rutilus rutilus). Några få inplanteringar finns redovisade. Men inga belägg finns för att arten som foderfisk skulle förbättra situationen för någon rovfisk. Den uppges inplanterad i Bysjön vid Offerdals Böhle (Olsson 1876). Var den sjön ligger har ej kunnat fastställas. Vaga uppgifter från Norsjö, Västerbotten och Hotagen, Jämtland talar om att man inplanterat mört för att ha tillgång till foder för grisar och höns (Filipsson 1980). 12 Elritsa (Phoxinus phoxinus). Genom slarv har arten kommit in i flera fjällsjöar. Eventuellt kan den vara inplanterad ovanför Tännforsen i Indalsälven i Jämtland. Betecknande kallas den agn i Ånnsjön (Faxén 1947). Visserligen äts elritsa av öring, abborre och stora rödingar (Filipsson & Lindh 1988) men inga förbättringar av fisket har tillskrivits elritsan. Men inte heller någon skada är rapporterad trots att arten bör utöva viss konkurrens gentemot unga öringar och kanske röding. Elritsans roll i ekosystemet är värd en mer ingående undersökning. Vid Philip Wolfs undersökningar av laxungar utsatta i Kävlingeån på 1950-talet, uppfattades den stora mängden elritsor som negativt. Mal (Silurus glanis). Jan Eric Nathanson (1994) diskuterar en ny tolkning av malens etablering i Sverige. Av de bestånd som nu finns skulle endast det i Båven vara spontant eftersom naturliga förutsättningar fanns vid Acylussjöns utbredning men övriga härrör från inplanteringar. Särskilt misstänkta är bestånden i området vid Möckeln i Småland eftersom sjöarna ligger så högt (ca 136 m) över havet. Sutare (Tinca tinca). Sutaren förekommer ej naturligt i Halland, Närke och västra delen av Västmanland. En sparsam förekomst i Bohuslän och Värmland kan antyda inplanteringar - 13 eller värmetidsrelikter. Lundberg (1899) anger dess förekomst i Runn och Lissjön, Dalälven som nordligast. Lilljeborg (1891) anger den som inplanterad i Fallsjön, Gästrikland, en sjö som ej har kunnat lokaliseras. Utbredningen har gett förutsättningar för många nyinplanteringar där motivet varit att få stor matfisk. Nere i Europa har arten stor betydelse och Nordqvist, Oskar och sonen Harald, vid Södra Sveriges Fiskeriförenings Anebodaanläggning uppskattade arten och propagerade för dess spridning (Nordqvist 1946). Att den är seglivad underlättar dessutom transporter av sättfisk. Skånska sutareyngel sattes i Fyllsjön i Jönköpings län redan 1870. Från och med 1906, med Anebodas påbörjade verksamhet, fick sutaren en skjuts framåt. Hushållningssällskapet i Jönköpings län hade satt ut arten i 136 sjöar fram till 1919. Namnen på dessa sjöar blev ej bekantgjorda. Vid Eksjö fanns sutare i nästan varje sjö och på torget salufördes exemplar på upp till 3 kg (Lüning1919). Tägtström (1948) berättar om en storvuxen utländsk ras av sutare - galicier kallad - som efter inplantering i sjöar i Dannemora (norra Uppland) gav mycket större exemplar i fisket. Nyligen har en nordlig sutarförekomst kommit till kännedom. Det gäller Västra Spannsjön söder om Sollefteå och det torde vara den nordligaste kända insättningen av sutare som bildat ett bestånd. 14 Ruda (Carassius carassius). Liksom föregående art, samt mört och braxen, kan rudan vara en värmetidsrelikt. I äldre tid spelade rudan en roll som matfisk, senare som agn (långrev). Dess stora tålighet mot syrgasbrist underlättar hantering och transporter av denna art. Till Jämtland kom rudan enligt Olsson (1876) från Norge. Den inplanterades i Hallen och flyttades 1855 vidare till en tjärn vid "Vester Berg" i Offerdal. Därifrån fördes den till "Vester Kälen" i Rödön. Den fanns även vid Sillje i Rödön och Kjösta i Alsen och var troligen inplanterad även där. Planer på att sätta ut ruda för att få agnfisk har funnits så långt norrut som vid Kiruna. Fiskeriintendent Thorsten Ekman nämner i sjöinventeringar runt sekelskiftet att ruda i flera fall inplanterats i Södermanland och Östergötland. Resultat omnämns ej. Rudan förekommer normalt mycket sparsamt i sjöar med den vanliga kombinationen gädda-abborre-mört, särskilt om även braxen och sarv ingår. I märgelgravar i Skåne är rudan fåtalig och har hög kroppsform när den samexisterar med gädda (Brönmark 1992). Vid rotenonbehandlingar är rudan svårutrotad och brukar "explodera" i antal när predatorerna och konkurrenterna försvinner. Rudan associeras med dammar av samma skäl. Hushållningssällskapet i Norrbotten fick 1940 återbäring av bensinskattemedel med 100 kr. 15 Beloppet föreslogs gå till utsättning av ruda i Koltisluokta (troligen vid Lulejaure) för agn. Det är ej känt om projektet utfördes. Det är beklagligt att rudan varit så ofta utplanterad eftersom dess naturliga utredning, om den kunde detaljeras, säkert skulle belysa artens känslighet för predation, liksom dess reliktnatur. Grönling (Noemacheilus barbatulus). Kung Fredrik I inplanterade, enligt Linné (1746), grönling och sterlett i Mälaren. Uppgiften är osäker men det är säkert att kungen hade fisk i dammar vid Ulriksdal. Faktum är att grönling ännu finns i Igelbäcken som mynnar i Edsviken i närheten av Ulriksdal (Kullander m.fl. 1988). Förekomst av arten i två bäckar vid Nyköping kan också vara inplanteringar (Carlberg & Strömberg 1989). Arten har annars sydvästlig utbredning. Småspigg (Pungitius pungitius). Småspigg är inplanterad i ett mindre antal sjöar i Norrland. I Jormsjön i Jämtland har småspiggen inte påverkat öring och röding men enstaka fiskar har ätit småspigg. Eftersom elritsa "kommit in" i Jormsjön bara några år före småspiggen har ortsbefokningen svårt att se skillnad på vad som finns i fiskstimmen vid land och i öringens 16 och rödingens föda. Detta försvårar rapportering och tolkning av småspiggens inverkan. I Rödingsjön vid Fredrika i Västerbotten har heller inte rapporterats några förbättringar. Där fanns ursprungligen enbart öring. Provfiskade öringar 1994 blev som störst 38 centimeter och vägde några hekto. Sjön fiskas hårt vilket också kan minska fiskens storlek. I Genaren i Tärnafjällen blev år 1990 provfiskade öringar och rödingar nästan ett kilo. Båda arterna var då 7-10 år gamla dvs tillväxten hade varit god. Men fisken uppfattas numera som trögare att sportfiska (Folke Johansson muntl. medd.). I sjöarna nedströms Genaren har öring gynnats och är välnärd av spigg. I Rautojaure och Stalursuokkojaure vid Torne träsk har öring och "svältröding" fått förbättrad storlek. Röding från 15 centimeters längd äter unga exemplar småspigg (Karl Göran Lundberg muntl. medd.). Gers (Gymnocephalus cernuum) har, av misstag kommit in i några sjöar och så även till Åsunden vid Ulricehamn enligt ett sjöinventeringsprotokoll (Bodin 1896). Man trodde sig ha fått gösungar från Dättern i Vänern men istället var det gers man inplanterade. Sedan slutet av 1970-talet har gers fångats allt oftare i sjön Ören vid Gränna. Sjöinventeringar i slutet av 1800-talet nämner ej gers. Om den alltid funnits eller är ny i sjön har ej kunnat fastställas. 17 Utländska fiskarter Karp (Cyprinus carpio) infördes till Skåne redan 1560 av Peder Oxe (Nilsson 1855). Den är en dammfisk, som leker i grunda, varma vatten. I våra sjöar får den sällan gynnsamma lekförhållanden. Arten blir gammal och behöver därför inte leka årligen. Enstaka fynd i mellersta och västra delarna av Mälaren nämns av Rundberg (1968) och förekomsten vid Strängnäs diskuteras av Bernström (1948). Rekordkarpar på 19 kilo fångades 1993 i Storedamm väster om Hässleholm och i Vombsjön tog en sportfiskare en karp på 14,2 kg år 1980. Bäckröding (Salvelinus fontinalis). Av samtliga prövade utlänska fiskar har denna art, hemmahörande i de nordostliga delarna av Nordamerika, varit den enda som bildat naturliga bestånd på många ställen, i rinnande, kalla och ganska sura vatten. Där har den i vissa fall trängt ut öring. Arten inplanterades i Jämtland redan på 1890-talet och i detta landskap finns den fortfarande kvar här och var (Lundgren 1962). Med rotenonteknikens införande 1955 fick arten ny aktualitet och spreds till många nyskapade fiskevatten, där den senare i stort sett efterträtts av regnbåge. 18 Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och strupsnittsöring (Oncorhynchus clarki) är två mycket närstående amerikanska fiskar från Stilla Havsområdet, där båda kan utbilda havsgående stammar. Regnbågen har mycket snabb tillväxt under första levnadsåret och är på grund av denna egenskap en vanlig dammfisk, som på senare år spelar en allt större roll som matfisk. Avsedd som frilevande fisk i svenska sjöar importerades den första gången 1892. Den har i vårt land, liksom i andra områden dit den förts, haft mycket svårt att etablera självreproducerande bestånd. I en bäck vid Köningshyttan, utanför Hedemora, fanns den dock i ett 40-tal år (Svärdson 1968) men är nu borta (bäcken torkade ut). Lek och sedermera ungar har konstaterats i ett kalkbrott på Gotland, i några små vatten i Skåne och i Röttleån vid Gränna men bestånd har ej bevisats. Från kasseodlingar med regnbåge kommer rymlingar loss, som på senare år visat sig i flera öringvatten, t.ex. vid Verkeån i Skåne och i Mörrumsån. Regnbågen vid Köningshyttan misstänktes för att vara ett hybridbestånd mellan regnbåge och strupsnittsöring (sådana förekommer i USA och Kanada). Ett annat sådant bestånd, som hade beställts som "öring" men befanns vara strupsnittsöring, finns i Storåtjärn, söder om Duved i Jämtland. De har spritts nedströms Skänkbäcken till Indalsälven men ej ner till Åresjön (Bertil Andersson och Åke Karlström, muntl. medd.). Storåtjärn hade ursprungligen röding och strupsnittsöring kom in 1968. Efter 10 år var rödingarna (och några fåtaliga 19 öringar) helt borta. Vid laboratoriets provfiske 1976 fanns endast strupsnittsöring kvar. Om den verkligen kunnat tränga ut röding är ännu tveksamt. I den närbelägna Tottvallstjärnen har röding också försvunnit utan att man kan peka på någon uppenbar anledning (Rolf Hafstad, muntl. medd.). Kanadaröding (Salvelinus namaycush) och indianlax (Oncorhynchus nerka) infördes bägge till landet 1959-60, därför att de möjligen kunde utnyttja utarmade norrländska regleringsmagasin bättre än de inhemska arterna. Indianlaxen överlevde bra efter att ha satts ut som ensomriga exemplar, lekte i flera vatten men resultatet av leken blev ytterligt dåligt och de var snart helt försvunna. Bara i två rotenonrensade tjärnar vid Krångede i Jämtland finns de kvar och har bildat bestånd. Kanadarödingen som är en rovfisk visade också bra 20 överlevnad som ettåriga eller äldre sättfiskar och har lekt i flera sjöar. Säkrare indicier på bestånd finns i Paukijaure och Storsjön (båda norr om Gällivare), Stora Tjulträsket vid Ammarnäs samt i Ånnsjön, nordvästra Jämtland. Den sistnämnda sjön har ett illegalt bestånd, dvs. kanadaröding har planterats in utan tillstånd. Rödingförande sjöar har bedömts som olämpliga för kanadaröding, med Tjulträsket med tusenbrödersröding som undantag. Från Ånnsjön har kanadaröding spritts ner till Gevsjön i enstaka exemplar. Självreproducerande bestånd har uppstått i Jämtlands Storsjö och i närliggande Landösjön (Adam Gönczi muntl. medd.). Några exemplar har fångats som uppstått från naturlig lek. Kanadarödingen äter röding i Tjulträsket och detta tolkades först som att rödingens storlek förbättrades, senare har resultaten blivit alltmer otydliga och rödingens storlek är i stort sett oförändrad. Inverkan på siken i de sjöar där kanadarödingen är inplanterad är också svårtolkad. Visserligen har sikbestånden (mest småsik) minskat i flera sjöar men det har mest skyllts på inplanterad Mysis relicta, ett fisknäringsdjur, som inplanterats i många reglerade sjöar. Black bass (Micropterus salmonides och Micropterus dolomieu). Två amerikanska arter, stormunnad och småmunnad bass, har prövats i Sverige åtminstone tre gånger, med början på 1890-talet, senast i Vitavattnet och Norra Dämmet, Blekinge genom Göte Borgströms (Svängsta) initiativ. Lek har förekommit men bestånd har ej uppstått (Curt Johansson, muntl. medd.). Enligt kanadensiska fiskeribiologer har den småmunnade arten, som är den nordligaste av dem, sin nordgräns i södra Kanada. Den kräver en julitemperatur på minst 18 grader som dygnsgenomsnitt, vilket innebär att vårt land är för kyligt för den. Sterlett (Acipenser ruthenus) och Donaulax (Hucho hucho) har efter utsättningen överhuvud taget ej återfunnits. En sjö med många inplanteringar Skaltjärn ligger vid Hammarstrand i östra Jämtland och är 7 hektar stor. Den kan tjäna som ett gott exempel på hur man inplanterat flera fiskarter i en liten sjö. På 1850-talet fanns bara elritsa där. Man planterade senare in harr, sik, gädda, abborre och stäm. 1872 fanns det rikligt med gädda och sparsamt med abborre men elritsan var borta. Ett djur som sades äta upp bomullsnätens telnar (troligen Gammarus) minskade efter fiskinplanteringen. Med tiden minskade gädda men abborre ökade. Någon gång på 1870-talet satte man in ål. Den hade fångats i Indalsälven och burits upp till Skalstjärn. 1891 inplanterades befruktad mörtrom som satt fast på granris. Efter fem år (1896) förekom mört rikligt men både gädda och abborre var fåtaliga. Dessutom var Gammarus helt borta (Frisenlund 1896). 1957 rotenonbehandlades Skaltjärn och fiskerikonsulent Börje Lundgren räknade döda fiskar inom en provyta. Det var följande i antal räknat; 1 253 mörtar (92 %), 99 abborrar (7 %), 10 gäddor (1 %) och 5 ålar. Sjön blev mycket bra efter första inplanteringen av gädda och abborre. Antagligen kom de till ett dukat bord med ett stort bestånd av elritsa och troligen en god tillgång. på fisknäringsdjur. När gäddan och abborren betat ned dem försämrades fisket och man tänkte sig att förbättra situationen genom att sätta in mört som foderfisk. Troligen har sjön ändå inte fungerat utan den rotenonbehandlades och den är nu kortfiskevatten med inplanterad öring. I flera sjöar har man gjort liknande utsättningar av många fiskarter. Vanligen är slutresultatet inte så lysande. 21 Få inplanterade fiskar Till Skallsjön (Jaumajaure) öster om Tärnaby bars två par lekrödingar upp från Kiresjaure 1927. Efter några år hade man ett bra rödingfiske (Olofssons anteckningar). Till Arasjaure vid Aluokta i Stora Lule älv bars röding i en vadmalsmössa (Karin Kuoljok, muntl. medd.). Det kan knappast ha varit många moderfiskar. Det finns en uppgift från Småland om ett braxenbestånd som uppstod efter att två exemplar, hane och hona, flyttats dit (Gunnar Svärdson, muntl. medd.). Många naturliga fiskbestånd i landet, särskilt ovanför forsar eller långa bäckar torde ha startats av mycket få exemplar. På senare år har man talat mycket om risken för utarmning av den genetiska variationen genom att man vid fiskodling arbetar med för fåtaliga moderfiskar. Man kan mot den bakgrunden tänka sig att ett bestånd uppbyggt av fåtaliga moderfiskar skulle se avvikande ut, uppvisa defekter etc. men det finns mig veterligen inga belägg för sådana fynd. En genetisk undersökning av variationen hos sådana nyetablerade bestånd vore värdefull för att bedöma den praktiska betydelsen av inavel. Strömmande vatten Från strömmande vatten finns många uppgifter att amerikansk bäckröding har etablerat nya bestånd. Annars är uppgifter från strömmande vatten fåtaliga. Nedströmseffekter I många fjällsjöar har man problem med att fiskens storlek minskar. Vanligen beror detta på ett för hårt fiske. En mindre men ändå verksam faktor kan vara ett sämre tillskott av näring (fiskföda) från tillrinnade sjöar. I fisktomma sjöar finns rikligt med stora kräftdjur såsom Polyartemia forcipata, Branchinecta paludosa, Lepidurus articus och stora insektslarver av dagsländor och bäcksländor. Vidare kan rikligt med Gammarus lacustris förekomma och stora planktoniska kräftdjur av släktet Daphnia. Alla dessa kan driva nedströms och förse fiskbestånd med stora födoobjekt som annars saknas eller förekommer ytterst sparsamt. När man i fjälltrakterna planterat in fisk i fisktomma vatten har man stoppat detta flöde eftersom den inplanterade fisken betat ned de stora näringsdjuren. Framtiden I små sjöar där man gjort många inplanteringar av fisk som numera bedöms som värdelösa bör man inte tveka att ta bort dem med rotenon och börja om med en eller två omtyckta fiskarter. Allmänt sett bör man vara ytterst restriktiv med inplanteringar av fisk. Att vara försiktig vid hanteringen av levande fisk bör vara självklart för att förhindra spridning av fisk till nya vatten. Många inplanteringar skulle vi idag velat ha ogjorda. Gersen som kom in i Mycklaflon av misstag då nors inplanterades är ett sådant färskt exempel. Risken att få med gers var tidigare okänd. Erfarenheten var dyrköpt och bör stämma oss till eftertanke. Erkännanden En stor mängd fiskeritjänstemän och andra som har anknytning till fiskevård har under årens lopp bidragit till denna sammanställning genom att lämna uppgifter. Jag hoppas de även i fortsättningen hör av sig med nya data eller korrigeringar, så att förteckningen kan hållas a jour. 22 Jag tackar alla för deras medverkan. Ett särskilt tack riktar jag till Berit Sers och Henrik Andersson som framställt kartorna samt till professor Gunnar Svärdson som bistått vid redigeringen av denna skrift. LITTERATUR Aass, P. 1957. Fiskeriunderskelsene i Pålsbufjord og Tunnhovdfjord 1949-56. 36 p. (Stencil.) Aass, P. 1971. Årsmelding om fiskeriunderskelser i regulerte vassdrag. - Direktoratet for Jakt, Viltstell og Ferskvannfiske. 13 p. (Stencil.) Aaw, A. 1964. Redogörelse för fiskevattensinventeringarna i Kronans vatten ovan odlingsgränsen i Norrbottens län åren 1962-1963. 122 p. (Stencil.) Ahlmér, B. 1969a. Herrestadssjön. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Ahlmér, B. 1969b. Ylen. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Ahlmér, B. 1972a. Skärsjön. Preliminär sjöbeskrivning. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. 7 p. (Stencil.) Ahlmér, B. 1972b. Bellen. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Ahlmér, B. 1974a. Ralången. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. 17 p. (Stencil.) Ahlmér, B. 1974b. Hammarsjön. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. 7 p. (Stencil.) Ahlmér, B. 1974c. Övrasjön. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Ahlmér, B. 1976. Mulserydssjön. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Ahlmér, B. 1977. Eckern. - Fiskenämnden i Jönköpings län. 25 p. Ahlmér, B. & E. Ahl. 1971. Furen och Flåren. - Lantbruksnämnden i Jönköpings län. (Stencil.) Alm, G. 1920. Resultaten av fiskinplanteringar i Sverige. - Medd. Kungl. Lantbruksstyr. Fiskeripubl. 226. Alm, G. 1925. Fiskeribiologiska undersökningar i Jönköpings län. - Jönköpings läns Hushållningssällskaps Handlingar och Tidskrift 1925:1. Alm, G. 1934. Fiskodling lönar sig. - Från Skog och Sjö 21: 416-421. Alm, G. 1937. Sötvattensfiskarnas utbredning och den postarktiska värmeperioden. - Ymer (4): 299-314. Andersson, P. 1976. Fiskeinventering i Sorsele kommun 1976. - Sjöarkivet, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Andersson, T. 1978. Förändringar av fiske och fiskbestånd i Umeälven under senare decennier med särskild hänsyn till vattenkraftutbyggnaden. Del 2. Älven mellan Storuman och Stornorrfors. - Information från Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm (3). 41 p. Anon. 1908. Lyckad inplantering av siklöja. - Svensk Fisk.Tidskr. 17(4): 124-125. Anon. 1959. Rudan sprides genom långrevsfiske. - Svensk Fisk.Tidskr. 68(12): 185. Anon. 1960a. Vanskligt att inplantera öring. - Svensk Fisk.Tidskr. 69(10): 133. Anon. 1960b. Saxfiske för gäddutrotning. - Svensk Fisk.Tidskr. 69(4/5): 79-80. Arbman, R. & Kai Curry-Lindahl. 1948. Natur i Jämtland. - Svensk Natur, Stockholm. Arwidsson, I. 1907. En rödinginplantering i Västmanland. - Svensk Fisk.Tidskr. 16(6): 167170. Arwidsson, I. 1909. En gammal gösodling. - Svensk Fisk.Tidskr. (18): 81-84. Arwidsson, I. 1913. Iakttagelser i samband med en rödinginplantering. - Svensk Fisk.Tidskr. 22(3): 69-78. Arwidsson, I. 1924. Kläckning av rödingrom i en norrländsk källbäck. - Svensk Fisk.Tidskr. 23 33(3): 78-81. Beivik, H. 1976. Harräventyr i Tandsjön 1952-75. - Fiskenämnden i Jämtland län. 12 p. (Stencil.) Bernström, J. 1948. Bidrag till kännedom om några svenska fiskar i äldre tid. - Fauna och Flora 1-2: 35-46. Björkagård, O. 1966. Bäckrödingen. - Svensk Fisk.Tidskr. 75(5/6): 75-76. Björnemark, A. 1936. Lyckad gösinplantering i Fryken. - Svensk Fisk.Tidskr. 45(9): 240-241. Bodin, A. 1896. Åsunden, sjöinventering. - Förvaras vid Riksarkivet. 4 p. Brundin, L. 1939. Resultaten av under perioden 1917-1935 gjorda fiskinplanteringar i svenska sjöar. Kungl. Lantbruksstyr., Medd. Statens undersöknings- och försöksanst. för sötvattensfisket 16. 41 p. (Deutsche zusammenfassung.) Brönmark, Ch. & M. Jeffrey. 1991. Predatorinduced phenotypical change in body morphology in crucian carp. - Science 258: 1348-1350. Bst. 1950. Den amerikanska bäckrödingen. - Tusenbrodern 1. Organ för Västerbottens norra fiskevårdsförbund. Byström, C. 1973. Berättelse om fiske i åtskilliga sjöar och vattendrag inom Medelpad och Ångermanland af Westernorrland län. - Information från Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm (5). 13 p. Carlberg, T. & Å. Strömberg. 1989. The geographical distribution of four rare cypriniform freshwater fishes in Sweden, Nemacheilus barbatulus, Cobitis taenia, Gobio gobio and Leucaspius delineatus. - Fördjupningsarbete Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet. Carlsson, A. 1928. Fiskinplanteringar i Värmlands län 1927. - Svensk Fisk.Tidskr. 37(4): 3536. Carlsson, 0. 1961. Rödinginplanteringen i Norra Hörken. - Svensk Fisk.Tidskr. 70(1): 8-9. Cederström, C. 1895. Wermlands läns fiskevatten. Wermalands-Tidningens Tryckeri, Karlstad. 144 p. Collinder, B. 1953. Lapparna. En bok om samefolkets forntid och nutid. - Bokförlaget Forum AB, Stockholm. Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. P.A. Norstedts & Söners förlag, Stockholm. 528 p. Danielsson, J. 1896. Harrvattnet, Hökvattnet, Tuvattnet, Ålåsvattnet och Lilla Foskvattnet, sjöinventeringar. - Förvaras vid Riksarkivet. 20 p. Dickson, W., E. Hörnström, C. Ekström & B. Almer 1975. Rödingsjöar söder om Dalälven. Kemi, växtplankton, djurplankton, fisk. (English summary: Char-lakes south of River Dalälven.) - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (7). 140 p. Ekman, S. 1910. Om människans andel i fiskfaunans spridning till det inre Norrlands vatten. Ymer 30:133-140. Ekman, S. 1912. Om Torneträsks röding, sjöns naturförhållanden och dess fiske. Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade af LuossavaaraKiirunavara AB, Stockholm. 54 p. Ekman, S. 1917. Fisket inom Jönköpings län 1814-1913. p. 343-358. - Ur: Jönköpings läns Kungl. Hushållningssällskaps Historia 1914-1913. Del III. Rickards AB Boktryckeri, Jönköping. Ekman, S. 1922. Djurvärldens utbredningshistoria på Skandinaviska halvön. - Albert Bonniers förlag, Stockholm. 614 p. Elless. 1949. Värmlands läns fiskevårdsförbund. Svensk Fisk.Tidskr. 58(10): 147. 24 Elless. 1951. Siklöjfiske i Bredsjön. Svensk Fisk. Tidskr. 60(3): 55. Elless. 1954. Värmlands läns fiskevårdsförbund. Årsberättelse för år 1953. - Svensk Fisk.Tidskr. 63(5): 80-81. Faxén, L. 1947. De isdämda sjöarnas betydelse för fiskfaunans invandring i Sveriges högre belägna vatten, med särskild hänsyn till Indalsälvens övre system. - Zool. Bidr., Uppsala 25: 429-447. Filipsson, 0. 1975. Siklöja tränger undan sik. - Fiskerinytt, Gävle (1): 2-5. Filipsson, 0. 1980. Fiskar på gränsen till sitt utbredningsområde. (English summary: Fishes near the margin of their geographical distribution.) Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (15). 16 p. Filipsson, 0. & G. Svärdson. 1976. Principer för fiskevården i rödingsjöar. (English summary: Principles for the management of char populations.) - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (2). 79 p. Filipsson, O.& O. Lindh. 1988. Lite information om elritsa. (English summary: Some information on the minnow (Phoxinus phoxinus (L.)) - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (6). 14 p. Fisk, E. 1967. Kronovattensinventeringen. Västerbottens län. Del IV. Stensele kommun, Vapstälven, Vojmån. - Förvaras vid Rennäringsenheten, Länsstyrelsen i Västerbottens län. (Stencil.) Fiskenämnden. 1979. Provfisken i Blekinges insjöar 1976-1978. - Fiskenmänden i Blekinge län. Fiskenämnden. 1980. Inventering av vattendrag till Vättern inom Skaraborgs län. Fiskenämnden i Skaraborgs län. Fristenlund, W. 1896. Sjöinventering av Skaltjern. - Protokollen förvaras på Riksarkivet, Stockholm. Gustafson, K.-J. & T. Lindström. 1968. Siken i Venjan. - Information från Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm (8). 17 p. Gustafson, P.E. 1900. Fiskodlingen inom Kopparbergs län 1899. Berättelse till hushållningssällskapet. - Svensk Fisk.Tidskr. 9(1): 27-32. Gustafson, P.E. 1905. Berättelse angående fiskeriinstruktörens verksamhet inom Kopparbergs län år 1903. - Svensk Fisk.Tidskr. 14(1): 11-15. Gustafsson, C.G. 1894a. Om fiskodlingsföretag inom Westmanland 1892-93. - Svensk Fisk. Tidskr. 3(1): 33-35. Gustafsson, C.G. 1894b. Fiskodlingsföretag i Westmanlands län hösten 1893 och våren 1894. - Svensk Fisk.Tidskr. 3(4): 170-173. Gustafsson, C.G. 1898. Fiskodlingen i Vestmanlands län 1897-98. - Svensk Fisk.Tidskr. 7(4): 180-183. Gustafsson, C.G. 1899. Fiskodlingsföretag i Västmanlands län 1898-99. - Svensk Fisk.Tidskr. 8(4): 184-187. Gustafsson, C.G. 1901. Berättelse om fiskodlingen i Västmanland 1900-1901. - Svensk Fisk. Tidskr. 10(4): 173-178. Grönlund, B. 1969. Redogörelse för 1968 års fiskeundersökningar inom Jokkmokks kommun. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 130 p. (Stencil.) Grönlund, B. 1974. Redogörelse för 1973 års fiskeundersökningar inom Jokkmokks kommun. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 29 p. (Stencil.) Grönlund, B. 1979. Redogörelse för 1977-1978 års fiskeundersökningar inom Jokkmokks kommun. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 25 p. (Stencil.) 25 Halvarsson, E. 1980. Anledningen till harrens försvinnande i Ränningarna och Randsundssjön. - Fiskerinytt, Gävle (16): 27-29. Hammar, J. 1984. PM ang. populationsgenetiska undersökningar av röding från Torneträsk och omgivande sjöar i övre Torneälven. - Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 22 p. (Stencil.) Hammarström, C. 1901. Till frågan om inplantering av nya fiskarter. - Svensk Fisk.Tidskr. 10(4): 153-169. Hasselborg, G. 1930. Fale Burmans anteckningar om Jämtland i urval. - Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap I, Östersund. Huitfeldt-Kaas, H. 1918. Ferkvandsfiskenes utbredelse og invandring i Norge med et tillaeg om Krebsen. Centraltrykkeriet, Kristiania. 167 p. Huitfeldt-Kaas, H. 1924. Einwanderung und Verbreitung der Süsswasserfische in Norwegen. Arch. Hydrobiol. 4: 223-314. Johannesson, P.-O. 1993. Karpen - värd sin vikt i guld. - Sportfiske 4: 60-62. Johansson, G. 1942. Några lyckade inplanteringar av kräftor i vattendrag och insjöar i Blekinge. - Svensk Fisk.Tidskr. 51(3): 60-61. Johansson, J.E. 1936. Den amerikanska bäckrödingen i norra Älvsborgs län. - Svensk Fisk.Tidskr. 45(1): 25-26. Johansson, J.E. 1954. Något om siklöjan i sjön Anten m.fl. sjöar i norra Älvsborgs län. Svensk Fisk.Tidskr. 63(2): 31-32. Karlsson, R. 1967. Redogörelse för fiskevattensinventeringen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län år 1966. Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 221 p. (Stencil.) Karlsson, R. 1968. Redogörelse över fiskevatteninventeringen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län år 1967. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 185 p. (Stencil.) Karlsson, R. 1969. Redogörelse över verksamheten ovan odlingsgränsen i Norrbottens län år 1968. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 58 p. (Stencil.) Karlsson, R. 1971a. Verksamheten ovan odlingsgränsen år 1970. I. Fiskevattensinventering i Riebnesjaureområdet. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 150 p. (Stencil.) Karlsson, R. 1971b. Verksamheten ovan odlingsgränsen år 1970. II. Fiskevattensinventering i Laisälvsområdet, fiskevårdsåtgärder och kontroll av tidigare utföra fiskevårdsåtgärder: Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 82 p. (Stencil.) Karlsson, R. & N.-A. Nilsson. 1968. Rödingen och öringen i Pieskejaure. Nedbetning av näringsfaunan i en tidigare fisktom sjö. , Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (14). 19 p. Kartman, Hj. 1909. Gös- och norsinplanteringar i Vestergötland. - Södra Sveriges Fiskeriför. Skrifter 5: 65-67. Kihlbom, N. 1936. Skeen-öringen. - Sportfiskaren 1: 1-2, 14-15. Klingspor, D.M. 1916. Insjöfiskeförsöken. - Södra Sveriges Fiskeriför. Skrifter extranummer 1916: 12-21. Kullander, S.O., R. Large & A. Bignert. 1988. Rara fiskar i fara. - Fauna och Flora 83: 147153. Landstedt, S. Dagbok 1927-1928-1929 förd av Sven Landstedt. - Förvaras vid Fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Lidman, H. 1936. En lyckad bäckrödinginplantering. - Svensk Fisk.Tidskr. 45(10): 275-276. Lidman, H. 1940. Sikfiske i Öjungen. - Svensk Fisk.Tidskr. 49(10): 259-262. Lilljeborg, W. 1891. Sveriges och Norges fauna. Fiskarne. Tredje delen. - W. Schultz, Uppsala. 26 Lindström, T. 1954. Non-reproductive migrations in the char, Salmo alpinus L. - Rep. Inst. Freshw. Res., Drottningholm 35: 118-132. Linné, C. von. 1746. Fauna Svecica etc. - Stockholm. Lundberg, R. 1899. Om svenska insjöfiskarnas utbredning. (On the distribution of Swedish freshwater fishes.) Medd. Kongl. Landtbruksstyr. 10 (nr 58). Lundgren, B. 1956. Helgesjön. Ett jämtländskt typexempel på vad reglering, flottning och felaktig fiskutplantering kan åstadkomma i ett fiskevatten. Svensk Fisk.Tidskr. 65(6/7): 9598. Lundgren, B. 1962. Jämtländska erfarenheter av bäckröding och regnbågslax. - Svensk Fisk.Tidskr. 71(1): 3-13. Lundh, I. 1973. Sjö och fiskeriundersökning i Bullaresjöarna samt inventering av tillhörande vattendrag 1971. - Lantbruksnämnden, Uddevalla. 81 p. (Stencil.) Lüning, G. 1919. Sutareodlingen i Jönköpings län. - Södra Sveriges Fiskeriför. Skrifter 4: 124-126. Lüning, G. 1936a. Inplanterad sik ger vid fångsten siklöja. - Svensk Fisk.Tidskr. 45(1): 29. Lüning, G. 1936b. Lyckad sikinplantering. - Svensk Fisk.Tidskr: 45(12). 1 p. Lüning, G. 1945.. Lyckad sikinplantering. - Svensk Fisk.Tidskr. 54(1): 22. Magnusson, M. 1961. Fisket i några av Västernärkes sjöar. - Svensk Fisk.Tidskr. 70(11): 165170. Molin, E. 1945. Siklöjeinplanteringar inom Kopparbergs län, iakttagelser och slutsatser. Svensk Fisk.Tidskr. 54(4): 85-89. Nathanson, J.E. 1994. Malbeståndets etablering i Sverige. - Maskinskrivet MS, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 4 p. Nilsson, S. 1855. Skandinavisk fauna. Fjerde delen: Fiskarna. C.W.K. Gleerups Förlag, Lund. 768 p. Nordqvist, H. 1946. Omfattande transporter av sutare för inplantering i mellersta och norra Sverige. - Södra Sveriges Fiskeriför. Skrifter 1: 4-8. Nordqvist, O. 1903. Några biologiska orsaker till sötvattensfiskarnes nuvarande utbredning i Finland. - Fisk.Tidskr. Finland 11(6/7): 115-123, (8): 133.148. Nyberg, P., E. Degerman, C. Ekström & E. Hörnström. 1986. Försurningskänsliga rödingsjöar i Syd- och Mellansverige. (English summary: Acid-sensitive Arctic char, (Salvelinus alpinus), lakes in southern and central Sweden.) - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (6). 240 p. Nyström, C. 1862. Om fiskfaunan och fiskerierna i Jämtlands län. Reseberättelse. 44 p. Olofsson, F. 1918. Dagbok år 1918-1919 förd av Fabian Olofsson. - Förvaras vid Fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Olofsson, F. 1921. Dagbok år 1921 förd av Fabian Olofsson. - Förvaras vid Fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Olofsson, F. 1939. Om inplanteringar av karp i sjöar. Svensk Fisk.Tidskr. 48(12): 347-348. Olofsson, O. 1915. Bidrag till kännedom om de ekonomiskt viktiga fiskarternas utbredning, fiske etc. inom södra delen av Arjeplogs socken. - Medd. Kongl. Landtbruksstyr. 195 (nr 2). Olofsson, O. 1919-38. Anteckningar rörande fisket i Västerbottens och Norrbottens län. Sötvattenslaboratoriets arkiv. (Maskinskrivet.) Olofsson, O. 1934. Några inplanteringar av Lomsjö-sik. - Svensk Fisk.Tidskr. 43(1): 16-18. Olsson, P. 1876. Bidrag till kännedom om Jemtlands fauna. - Öfversigt K.V.A. Förhandl. 3. Olsson, P. 1882. Nya bidrag till kännedom om Jemtlands fauna. - Öfversigt K.V.A. Förhandl. 27 10. Olsson, P. 1896. Bidrag till kännedom om Jemtlands och Härjedalens fauna. - Öfversigt K.V.A. förhandl. 2. Olstad, O. 1925. Örretvand i Gudbrandsdalen. Nytt Mag. Naturvidenskab., Osloa. 201 p. P. 1946. Insjöfisket i Södermanlands län. - Svensk Fisk.Tidskr. 55(11): 247. Puke, C. 1965. Dalavatten, miljö och fiske. - Fiske 1965, Fiskefrämjandets årsbok. p. 37-58. Rosén, N. 1955. Svenskt Fiskelexikon. - AB Nordiska uppslagsböcker. Rundberg, H. 1968. Fisket i Mälaren. Intervjuundersökning angående det yrkesmässiga fisket 1964-66. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (13). 50 p. Runnström, S. 1958. Yttrande till Mellanbygdens vattendomstol beträffande fisket i mål rörande reglering av Kallsjön i Kalls socken, 13 sep 1958. 15 p. (Stencil.) S. 1950. Bäckröding. - Svensk Fisk.Tidskr. 59(3): 64. Salomonsson, J.B. 1961. En inplantering av kräftor och sutare. - Svensk Fisk.Tidskr. 70(8/9): 118-119. Sandberg, P.E. 1984. Fiskevårdsplan 1984. Hinsen-Logärdens fiskevårdsområde. Fiskevattenägareförbundet, Falun. 47 p. (Stencil.) S.B. 1949. Några resultat av rödingutplanteringar i Arjeplog. - Svensk Fisk.Tidskr. 58(5): 80. Schager, C. 1932. Beskrivning, av undersökta insjöar i Västmanlands län.: Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. (Kopia.) Schefferus, J. 1673 (1956). Lapponia (Lappland). - Acta Lapponica VIII, Nordiska Museet. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala. 472 p. Silfversparre, P. 1939. Några spridda iakttagelser vid försök att upphjälpa fisket i St. Ramsjön. - Svensk Fisk.Tidskr. 48(4): 85-91. Sjöström, T. 1966. Beskrivning av sjöar inom Jokkmokks kommun och Lule älvs vattensystem inventerade år 1965, förslag till fiskevårdsåtgärder i dessa samt redogörelse för under året utförda fiskevårdsåtgärder. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 31 p. (Stencil.) Sjöström, T. 1967. Beskrivningar av sjöar inom Jokkmokks kommun - Lule älvs vattensystem inventerade år 1966, förslag till fiskevårdsåtgärder i dessa samt redogörelse för under året utförda fiskevårdsåtgärder. - Fiskeriintendenten i övre norra distriktet, Luleå. 79 p. (Stencil.) Skoglund, C. 1937. Fisket i Västernorrlands län. - Svensk Fisk.Tidskr. 46(4): 103-104. Skoglund, E.A. 1929. Några inkomstbringande sikinplanteringar. - Svensk Fisk.Tidskr. 38(3): 21-22. Sundberg, O.A. 1923. Insjöfisket i Gästrikland. En insjöfiskares anteckningar från sjön Öjaren:- Medd. Kungl. Lantbruksstyr: 245. 57 p. Svenskt Fiskelexikon. 1956. - AB Nordiska Uppslagsbäcker, Stockholm. 704 p. Svärdson, G. 1962. Fiske 1962. Förbundet för främjandet av fritidsfisket. p. 7-16. Nerikes Allehandas Tryckeri, Örebro. Svärdson, G. 1965. Braxen. - Fiske 1965, Fiskefrämjandets årsbok. p. 13-27. Svärdson, G. 1966. Siklöjans tillväxt och utbredningsgränser. - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). 24 p. Svärdson, G. 1968. Regnbågen. Fiske 68, Fiskefrämjandets årsbok. p. 10-31. Svärdson, G. 1973. Översikt av. laboratoriets verksamhet med plan för år 1973. Information från Sötvattenslaboratoriet (1). 18 p. Svärdson, G. 1976. Interspecific population dominance in fish communities of Scandinavian lakes. - Rep. Inst. Freshw. Res., Drottningholm 55: 144-171. 28 Svärdson, G. 1977. Sällsjösiken och de fem sikarna i Indalsälven (English summary: The Lake Sällsjö whitefish and the other five whitefish species of the River Indalsälven.) Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (14). 41 p: Svärdson, G. 1979. Speciation of Scandinavian Coregonus. - Rep. Inst. Freshw Res., Drottningholm 57. 95 p. Svärdson, G. 1988. Pleistocen age of the springspawning cisco Coregonus trybomi. - Nordic J. Freshw. Res. 64: 101-112. Svärdson, G., O. Filipsson, M. Fürst, M. Hanson & N.-A. Nilsson. 1988. Glacialrelikternas betydelse för Vätterns fiskar. (English summary: The significance of glacial relicts for the fish fauna of Lake Vättern.) - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (15). 61 p. Tideman, M. 1961. Fiskbestånd och fiskeförhållanden i sjön Drögen. - Svensk Fisk.Tidskr. 70(5): 71-73. Tistrand, J.E. 1929. Är inplantering av sutare i Mellan-Sveriges sjöar ekonomiskt berättigad? Svensk Fisk.Tidskr. 38(22): 213-215. Trybom, F. 1893. Ringsjön i Malmöhus län, dess naturförhållande och fiske. - Medd. Kongl. Lantbruksstyr. 4. 46 p. Trybom, F. 1900. Om sjön Sibofjärden i Södermanland och om lyckade gösinplanteringar därstädes samt i Gårdsjön i Värmland. - Svensk Fisk.Tidskr. (9): 172-179. Trybom, F. 1901a. Bexhedasjön, Norrasjön och Näsbysjön i Jönköpings län. - Medd. Kungl. Lantbruksstyr. 9. Trybom, F. 1901b. Om gösinplanteringar i Jönköpings län. - Svensk Fisk.Tidskr. (10): 142143. Trybom, F. 1902. Undersökningar af bohuslänska sjöar sommaren 1900. "Ur den till Kongl. landtbruksstyrelsen afgivna berättelsen". - Göteborgs och Bohus läns Hushållningssällskaps Qvartalsskrift. p. 167-172. Trybom, F. 1903. Undersökningar av Bohuslänska sjöar sommaren 1900. - Göteborg och Bohus läns Hushållningssällskaps Qvartalsskrift II. Tägtström, B. 1941. Odugligsjöarna. - Svensk Fisk.Tidskr. 50(9): 187-190. Tägtström, B. 1948. De uppländska sjöarna och fisket. p. 94-101. - Ur: Hörstadius, S. & K. Curry-Lindahl (eds.) Natur i Uppland. Bokförlaget Svensk Natur. Tägtström, B. 1966. Fiskevård och fiskodling i sötvatten. - Almqvist och Wiksells _Boktryckeri AB, Uppsala. 150 p. Törnquist, N. 1952. Skaraborgs läns sjöar. - Svensk Fisk.Tidskr. 61(1): 5-7. W. 1941. Lyckade gösinplanteringar i Västlandasjön. - Svensk Fisk.Tidskr. 50(1): 21. Wahlberg, V. 1877. Berättelse om fiskeriundersökningar och inspektioner inom Elfsborgs län 1875. - Elfsb. läns Hush.Sällsk. Tidn. årg. 6, no 77. Vallin, S. 1929. Sjön Ymsen i Skaraborgs län. - Medd. Kungl. Lantbruksstyr. 277. 45 p. (Deutsche zusammenfassung.) Wernquist, A.G. 1881. Sjöinventering av Unden. - Förvaras vid Riksarkivet. 4 p. Widegren, Hj. 1863. Berättelse om verkställda undersökningar rörande fiskfaunan och fiskerierna vid Wettern, Wenern med flera sjöar. - Kongl. Lantbr.-Akad. Handl. o. Tidskr. (2): 199-212, 276-280, 321-330. Willén, E. 1983. Limnologiska undersökningar i Stora Neden 1982, en försurad sjö i Hallands län. - Statens Naturvårdsverk SNV PM 1735. Ålind, P. 1979a. Råksjön. Provfiske hösten 1978. - Fiskenämnden i Västmanlands län 5: 79. Ålind, P. 1979b. Lien. Provfiske hösten 1978. Fiskenämnden i Västmanlands län 7: 79. 29 Öhman, R. & O. Filipsson. 1970. En rödinginvasion i öringvatten. - Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (12). 11 p. ENGLISH SUMMARY: FISH STOCKS ESTABLISHED THROUGH INTRODUCTIONS 783 new fish stocks established through introductions have been registered together with 115 fish stocks of more uncertain origin. Whitefish (Coregonus spp.) dominates among the successful introductions most of them being performed in the county of Jämtland. In many cases the introduced species has had a negative influence on existing species. Most of the introduced species are endogenic. There are few introductions performed in running waters. 30 Tabell 1. Nya fiskbestand fördelade på arter. Svenska fiskarter Tabell 2. Nya fiskbestand fördelade på län. Antal Län Sik 141 Jämtland Sutare 115 Norrbotten Röding 106 Antal 168 94 Västerbotten 75 Gös 92 Jönköping 56 Siklöja 48 Värmland 55 Öring 36 Halland 46 Gädda 35 Västmanland 39 Braxen 27 Gävleborg 32 Abborre 18 Kopparberg 30 Ruda 15 Örebro 25 Harr 18 Skaraborg 23 Mört 17 Västernorrland 22 Lake 15 Kronoberg 20 Elritsa 12 Göteb. Bohus 20 Småspigg 10 Älvsborgs 18 Nors 9 Malmöhus 13 Gers 5 Kalmar 11 Summa Utländska fiskarter 719 Antal Kristianstad 9 Östergötland 7 Stockholm 7 Blekinge 6 Am. bäckröding 41 Södermanland 5 Karp 14 Uppsala 2 Kanadaröding 7 Strupsnittsöring 2 Summa 64 31 Län Norrbotten Västerbotten Jämtland Vasternorrland Kopparberg Gävleborg Varmland Uppsala Västmanland Stockholm Örebro Södermanland Älvsborg Skaraborg Östergötland Göteborg o Bohus Jönköping Kalmar Halland Kronoberg Blekinge Kristianstad Malmöhus Summa 37 18 36 5 2 3 Öring 2 36 106 l 1 l 2 Röding 21 2 10 1 Småspigg 10 2 7 1 Lake 15 1 1 1 4 7 1 Harr 18 4 2 12 Abborre 12 1 2 l 2 1 1 2 1 2 20 22 45 8 8 8 5 Sik 18 141 1 3 2 12 Elritsa 12 2 10 35 17 1 48 l 3 1 1 3 2 1 2 16 6 2 1 Siklöja 2 3 6 5 1 5 1 2 4 5 Gädda 2 2 5 Mört 2 5 10 Ruda 15 2 1 1 4 3 2 1 1 Gös 92 4 9 6 9 1 5 3 5 2 3 5 1 5 10 5 3 16 Nors 9 4 1 1 1 2 Braxen 27 10 2 2 4 1 2 4 2 4 2 13 1 2 7 3 4 11 2 33 1 13 1 17 1 Sutare 5 115 2 1 1 1 Gers Tabell 3. Nya fiskbestånd ordnade efter latitudinell introduktionsframgång (nordliga arter först, jfr länens ordning). 32 Kanadaröding 7 2 1 4 Amerikansk Bäckröding 41 1 4 4 2 1 3 1 1 1 2 15 6 Strupsnittsöring 2 2 14 2 4 1 1 3 1 2 Karp 783 S:a 94 75 168 22 30 32 55 2 39 7 25 5 18 23 7 20 56 11 46 20 6 9 13 Bilaga 1 LÄN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SIDAN STOCKHOLMS LÄN NR 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 UPPSALA LÄN NR 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 SÖDERMANLANDS LÄN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 ÖSTERGÖTLANDS LÄN NR 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 JÖNKÖPINGS LÄN NR 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 KRONOBERGS LÄN NR 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 KALMAR LÄN NR 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 BLEKINGE LÄN NR 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 KRISTIANSTADS LÄN NR 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 MALMÖHUS LÄN NR 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 HALLANDS LÄN NR 13. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 GÖTEBORG OCH BOHUS LÄN NR 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 ÄLVSBORGS LÄN NR 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 SKARABORGS LÄN NR16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 VÄRMLANDS LÄN NR 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 ÖREBRO LÄN NR 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 VÄSTMANLANDS LÄN NR 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 KOPPARBERGS LÄN NR 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 GÄVLEBORGS LÄN NR 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 VÄSTERNORRLANDS LÄN NR 22. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 JÄMTLANDS LÄN NR 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 VÄSTERBOTTENS LÄN NR 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 NORRBOTTENS LÄN NR 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Stockholms län nr 1 ? ? Öring Balsjön 661084 165433 Siklöja Largen 1932 sv Norrtälje Rialaån 662767 166446 Gös Limmaren 1928 so Norrtälje Kanal till havet Sundin A 1933 Sjöarkivet Se även Brundin 1939. 662114 166021 Länna Kyrksjö 1938 sv Norrtälje Penningbyån Sundin A 1938 Sjöarkivet Osäkert om gös finns kvar 1993. Norrström Sundin A 1931 Sjöarkivet Bränningeån Fjälling A muntl medd Norrström Rundberg 1968 Vårby Stockholm Norrström Andersson H muntl medd 659771 162546 Vallentunasjön 1936 n Stockholm 655889 160443 Lanaren 1937 s Södertälje 655889 160443 658080 162871 657254 161836 Karp Lanaren s Södertälje Mälaren Amerkansk bäckröding Vårbybäcken Sv Fiskelexikon Osäkert om öring finns kvar. Sundin A 1931 Sjöarkivet Se även Sundin A 1940 sjöarkivet. Eliasson B muntl medd Enstaka fiskar. Uppsala län nr 3 667402 158923 Gös Tämnaren sv Tierp Tämnarån Forslin J Fiskenämnden 668814 161417 Sutare Vikasjön 1940-tal oso Tierp Forsmarksån Tägtström 1948 Litet bestånd. P. 1946 Litet bestånd. Trybom 1900 Rinner genom en kanal till havet. Södermanlands län nr 4 653034 154584 Sik Yngaren v Nyköping Nyköpingsån 655805 151818 Nors Aspen o Julita Hjälmaren-Norrstr 651598 158750 Gös Sibbofjärden 1880-tal no Nyköping Gålsjön 1940 sv Hälleforsnäs Sutare Finningesjön 655483 153459 654315 149286 Nyköpingsån sv Vingåker Sv Fiskelexikon Alm 1920 Östergötlands län nr 5 641788 147663 Sik Njarven 1939 s Kisa Svartån-Motala str Sv Fiskelexikon (Narven) 644635 148471 Siklöja Drögen 1944 sv Rimforsa Stångån-Motala str Tideman 1961 Den småväxta siken minskade. 641331 146452 so Tranås Svartån-Motala str Anonym 1908 Motala ström Lundberg 1899 Flera inplanteringar i slutet av 1800talet Petterson H muntl. medd. Sutare nämns ej av Th.Ekman sjöinventering 1899 Östra Lägern 1875 Roxen 1867 Bjän n Roxen Motala ström o Gusum Storån Sutare nämns ej av Th.Ekman sjöinventering 1898 Ringarum Storån Sutare nämns ej av Th.Ekman sjöinventering 1898 648779 150974 Gös 649333 148778 Sutare 646235 154192 Byngaren 647218 153768 Strolången 1921 34 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Jönköpings län nr 6 640529 143024 Röding Skärsjön 1966 o Jönköping Huskv-Motala str Ahlmér 1972 a 641520 142252 Sik Ylen 1935 no Jönköping Huskv-Motala str Lyning G 1938 Sjöarkivet Osäker uppgift. 640923 145019 Assjön slutet av 1800-talet n Eksjö Svartån-Motala str Ekman 1917 Sik från Allgunnen. Se även Svärdson 1979. 638819 142813 Fredriksdalssjön 1935 Nässjö Huskv.-Motala str Lyning G 1938 Sjöarkivet 638146 146910 Mycklaflon Början 1900tal. so Eksjö Emån Ekman 1917 637794 147338 Bellen 1912 so Eksjö Emån Ahlmér 1972 b 637469 147319 Fagerhultssjön 1930? Nässjö Emån Lyning 1936 637382 148784 Flen 1931 Emån Lyning G 1934 Sjöarkivet 633959 144217 Skärlen 1911 o Lammhult Mörrumsån Hamrin S muntl medd 1943 Jönköping Nissan Ahlmér 1976 Vaggeryd Nissan Ekman 1917 640038 138247 Mulserydssjön 638409 138549 Rasjön Många utsättningar 1925-45 Litet bestånd. Många utsättningar. Osäkra uppgifter. 634225 138425 Herrestadssjön 1934 Värnamo Lagan Ahlmér 1969 a 634177 137086 Annebergssjön 1932 Bredaryd Lagan Lyning 1936 a Litet bestånd 1988. 638317 138010 Stengårdshultasjön 1928 Gislaved Nissan Lyning G 1935 Sjöarkivet Sik från Allgunnen. 640515 144196 Flisbysjön Nässjö Svartån-Motala str Alm 1920 641520 142252 no Jönköping Huskv-Motala str Lyning G 1938 Sjöarkivet 638513 146360 Skedesjön so Eksjö Emån Alm 1920 638146 146910 Mycklaflon 637794 147338 Bellen 634797 147347 Serarpasjön Siklöja Ylen 1937 1917 so Eksjö Emån so Eksjö Emån Alm 1925 Fanns ej före 1905. Spridning från Skedesjön. 1941 so Vetlanda Emån Lyning G 1941 Sjöarkivet Sik fanns 1988 enligt B Ahlmér. 633959 144217 Skärlen 1958 o Lammhult Mörrumsån Hamrin S muntl medd 637979 137675 Norra Vallsjön 1927 n Gnosjö Nissan Lyning G 1936 Sjöarkivet 642534 142625 o Gränna Motala ström Alm 1920 638146 146910 1982 so Eksjö Emån Nors Ören Mycklaflon Osäkert om siklöja finns kvar. 636394 145583 Grumlan Vetlanda Emån Ekman 1917 636635 145397 Norrasjön Vetlanda Emån Alm 1920 Troligen spridning från Grumlan. 642136 144141 Ralången 1929 Svartån-Motala str Ahlmér 1974 a Litet siklöjbestånd utdött. 640515 144196 Flisbysjön 1931 nv Eksjö Svartån-Motala str Lyning G 1937 Sjöarkivet 641520 142252 Ylen 1913 Jönköping Huskv-Motala str Ahlmér 1969 b Kom ev. in från sjöar uppströms. 641691 140988 Landsjön 1945 no Jönköping Edeskv-Motala str Sv Fiskelexikon Flera inplanteringar men dåliga resultat. 636728 145193 Flögen 1894 Vetlanda Emån Trybom 1894 Förnyad utsättning 1961. 636394 145583 Grumlan 1894 Vetlanda Emån Trybom 1901 (Bexhedasjön) Inplantering även 1961. 638011 145865 Solgen 1948 so Eksjö Emån Sv Fiskelexikon Gös Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Gös Vattensystem Referenser Anmärkning Jönköpings län nr 6 636957 144811 Tjurken 1923 s Eksjö Emån Lyning G 1936 Sjöarkivet Litet bestånd. 637089 137096 Hammarsjön 1920-tal nv Nissanfors Nissan Ahlmér 1974 b Osäkert om gösen finns kvar. 632814 140041 Furen 1954 so Värnamo Lagan Ahlmér & Ahl 1971 634172 141113 641520 142252 639366 Rusken 1897 no Värnamo Lagan Ahlmér 1969 c Ylen 1932 no Jönköping Huskv-Motala str Lyning G 1938 Sjöarkivet 144159 Sjunnarydssjön 1926 Svartån-Motala str Lyning 1933 639017 144472 Södra Vixen 1923 Emån Lyning G 1932 Sjöarkivet 638146 146910 Mycklaflon 1927 so Eksjö Emån Sv Fiskelexikon 637794 147338 Bellen 1943 so Eksjö Emån Ahlmér 1972 b 639469 144710 Soåsasjön ca 1904 Eksjö Emån Ekman 1917 639152 145065 Kvarnarpasjön 638897 144695 Alversjösjön 636055 147524 Övrasjön ca 1960 Vetlanda Emån Ahlmér 1974 c 640103 144811 Rosjön 1926 n Eksjö Emån Lyning G 1934 Sjöarkivet 633911 134035 Hurven 1935 Nissan Lyning G 1938 Sjöarkivet Osäker uppgift. 637377 141364 Långserumssjön 1924 Lagan Lyning G 1935 Sjöarkivet Osäker uppgift. 643125 144824 Säbysjön 1906 Svartån-Motala str Alm 1920 639366 144159 Sjunnarydsjön 1920 Svartån-Motala str Lyning G 1933 Sjöarkivet 639911 141350 Tenhultsjön 1913 Jönköping Huskv-Motala str Alm 1920 635546 146865 Trollebosjön Vetlanda Emån Alm 1920 Kallas också Värnen. 635659 143585 Linnesjön 1919 so Sävsjö Emån Lyning G 1934 Sjöarkivet Litet bestånd 1988. 638725 146677 Fjära sjö 1923 Emån Lyning G 1937 Sjöarkivet 638942 140187 Eckern 1923 Lagan Lyning G 1937 Sjöarkivet Även Ahlmér 1977. 637377 141364 Långserumssjön 1923 Svennarum Lagan Lyning G 1935 Sjöarkivet Osäker uppgift. 636340 140067 Linnesjön 1935 Tofteryd Lagan Lyning G 1936 Sjöarkivet 638020 142802 Almesåkrasjön 1924 Lagan Lyning G 1934 Sjöarkivet 634225 138425 Herrestadssjön 1923 Lagan Lyning G 1935 Sjöarkivet 638146 146910 Mycklaflon ca 1985 Emån 638942 140187 Eckern ca 1977 Lagan Braxen Sutare Gers sv Eksjö s Eksjö Ekman 1917 sv Eksjö Tranås 1923 utsattes 240 stycken och 1925 108 st. Braxen från Kvarnarpssjön. Utsatt före 1893. Alm 1920 Gärs kom med vid inplanteringen av nors. Lyning G 1937 Sjöarkivet 36 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning 1902? sv Tingsryd Mieån Johansson B 1932 Sjöarkivet Blåsik från Allgunnen. Wäxjö Mörrumsån Sv Fiskelexikon Osäker uppgift. Tingsryd Bräkneån Josephsson I Fiskenämnden Kronobergs län nr 7 625184 144083 Sik Mien 630764 143570 Nors Helgasjön 626085 144795 Gös Tiken 1971 630406 143665 Södra Bergundasj. 1926 Wäxjö Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 630764 143570 Helgasjön 1897 Wäxjö Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 629786 142525 Salen 1929 Alvesta Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 629148 143516 Vedeslövssjön 1971 s Wäxjö Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 630429 143935 Wäxjösjön 1926 Wäxjö Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 626889 143552 Åsnen 1902 s Wäxjö Mörrumsån Josephsson I Fiskenämnden 628323 139679 Möckeln 1930 Älmhult Helgeån Josephsson I Fiskenämnden 630069 140009 Ryssbysjön 1947 o Ljungby Helgån Josephsson I Fiskenämnden 629520 139912 Stensjön 1947 o Ljungby Helgeån Josephsson I Fiskenämnden 626148 138684 Örsjön 1954 sv Älmhult Helgeån Josephsson I Fiskenämnden 631542 139354 Flåren 1954 so Värnamo Lagan Ahlmèr & Ahl 1971 631841 138929 Vidöstern s Värnamo Lagan Josephsson I Fiskenämnden 629511 136866 Bolmen 1935 v Ljungby Lagan Josephsson I Fiskenämnden 629447 137590 Kösen 1943 sv Ljungby Lagan Josephsson I Fiskenämnden 628376 137474 Exen 1973 sv Ljungby Lagan Josephsson I Fiskenämnden 630764 143570 Helgasjön Wäxjö Mörrumsån Curry-Lindahl 1985 629786 142525 Karp Salen Alvesta Mörrumsån Curry-Lindahl 1985 632690 142513 Stråken Aneboda Mörrumsån Curry-Lindahl 1985 Svagt bestånd. Kalmar län nr 8 639557 150056 639015 149340 630181 149494 640446 149870 641400 643269 Sik Hjorten 1920 v Vimmerby Stångån-Motala str Sv Fiskelexikon Litet bestånd. Mossjön 1933 sv Vimmerby Stångån-Motala str Sv Fiskelexikon Osäkra uppgifter. Flera inplanteringar. Orranäsasjön 1940-tal Orrefors Ljungbyån Åkerman S-E muntl medd Osäker uppgift. Krön 1940-tal n Vimmerby Stångån-Motala str Sv Fiskelexikon Inplantering även på 1920-talet. 149966 Juttern 1940-tal n Vimmerby Stångån-Motala str Sv Fiskelexikon Spridning från Krön. 153913 Storsjön Eds bruk Storån Sv Fiskelexikon Inplanterad av munkar. Gös 644090 154035 Vindomen 1923 sv Valdemarsvik Vindån Sv Fiskelexikon 627100 148506 Törn 1939 s Emmaboda Lyckebyån Sv Fiskelexikon 635799 153456 Mal Försjön 1979 nv Figeholm Virån Åkerman S-E muntl medd 639202 150535 Braxen Nossen Stångån-Motala str Alm 1920 632455 150468 Alsterån Svärdson 1965 Boasjön 1880-tal Kråksmåla Osäker uppgift. Braxen från Tarmlången. 37 Sjönummer Fiskart Sjö Sutare Bällsjön År Plats Vattensystem Referenser sv Nybro Hagbyån Sv Fiskelexikon Anmärkning Kalmar län nr 8 628167 149828 Elgsjön 627100 148506 Törn 643002 152216 Kyrksjön 634331 156907 629002 150709 Alm 1920 1936 n Karlskrona Lyckebyån Dalhem Loftaån Osäker uppgift. Sv Fiskelexikon (Pattsjön) Osäker uppgift. Ruda Elgsjön Alm 1920 Osäker uppgift. Sarv Elgsjön Alm 1920 Osäker uppgift. Karp Hornsviken Öland Sv Fiskelexikon (Hornsjön) Osäkert om karp finns kvar. Linneasjön Nybro Ljungbyån Lundgren P muntl medd Blekinge län nr 10 624926 148106 Sik 624894 146895 624894 146895 624979 146801 Lilla Gramsgölen 1931 n Ronneby 624409 147579 Hörnen 1923 624926 148106 Stora Alljungen Sutare Stora Alljungen 1942 n Karlskrona Nättrabyån Svensson H I Fiskenämnden Hjortsjön 1940 n Ronneby Ronnebyån Johansson G 1941 Sjöarkivet Hjortsjön 1935 n Ronneby Ronnebyån Johansson G 1941 Sjöarkivet no Ronneby Nättrabyån Johansson G 1941 Sjöarkivet 1926 n Karlskrona Nättrabyån Johansson G 1941 Sjöarkivet Sv Fiskelexikon Se även Svenskt Fiskelexikon. Johansson G 1941 Sjöarkivet Kristianstads län nr 11 623811 137924 Siklöja Lursjön 1940 sv Hästveda Helgeå 623811 137924 Gös Lursjön ca1940 sv Hästveda Helgeå 624976 138228 Skeingesjön sv Osby Helgeå Johansson B Fiskenämnden 624217 134515 Hjälmsjön Örkelljunga Helgeå Johansson B Fiskenämnden 622731 136920 624606 135677 623444 623562 Finjasjön sv Hässleholm Helgeå Hamrin S muntl medd Värsjön 1933 no Åsljunga Helgeå Isakson G 1933 Sjöarkivet 137974 Ballingslövssjön 1936 no Hässleholm Helgeå Isakson G 1938 Sjöarkivet Osäker uppgift. 138082 Ottarpssjön 1936 no Hässleholm Helgeå Isakson G 1938 Sjöarkivet Osäker uppgift. 624251 137453 Östra Tviggasjön 1936 no Bjärnum Helgeå Isakson G 1938 Sjöarkivet Osäker uppgift. 624241 137304 Västra Tviggasjön 1936 no Bjärnum Helgeå Isakson G 1938 Sjöarkivet 624928 136990 622731 136920 Sutare Karp Vittsjön Vittsjö Helgeå Curry-Lindahl 1985 Finjasjön sv Hässleholm Helgeå Hamrin S muntl medd 38 Sjönummer Fiskart Sjö Gös År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Malmöhus län nr 12 620062 135224 Västra Ringsjön !890-tal s Höör Rönneå Trybom 1893 619626 135565 Östra Ringsjön 1890-tal s Höör Rönneå Trybom 1893 615899 136823 Ellestadssjön 1913 s Sjöbo Kävlingeån Brundin 1939 Se även Klingspor 1916. 616267 136857 Snogeholmssjön 1914 s Sjöbo Kävlingeån Brundin 1939 Se även Klingspor 1916. 616415 136415 Sövdesjön s Sjöbo Kävlingeån Brundin 1939 Spridning från Ellestadssjön och Snogeholmssjön. 617666 135851 Vombsjön nv Sjöbo Kävlingeån Sv Fiskelexikon 615375 137087 Krageholmssjön 1913 nv Ystad Svarteå Sv Fiskelexikon 615464 134175 Börringesjön 1913 so Svedala Segeå Sv Fiskelexikon 616141 133891 Yddingen 1941 n Svedala Segeå Sv Fiskelexikon 615899 136823 Ellestadssjön 1917 s Sjöbo Kävlingeån Brundin 1939 617666 135851 Vombsjön nv Sjöbo Kävlingeån Nilsson 1855 616415 136415 Sövdesjön s Sjöbo Kävlingeån Borgström N muntl medd 619626 135556 Ringsjön s Höör Rönneå Nilsson 1855 Karp 1932 Flera inplanteringar. Kom in i sjön från tillrinnande fiskdammar. Kom in i sjön från omgivande fiskdammar. Hallands län nr 13 631042 134482 634378 130353 Sik 635900 130291 Fävren no Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden 634154 131102 Hjärtaredssjön nv Ullared Högvads-Ätran Sv Fiskelexikon 629123 133697 Simlången Efter 1897 Halmstad Fylleån Sv Fiskelexikon 629489 133906 Gyltigesjön Efter 1897 Halmstad Fylleån Norell P Fiskenämnden 635900 130291 no Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden Siklöja Gös Stora Allgunnen 1930-tal Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden Stora Neden 1920-tal Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden Fävern 632375 135738 Jällunden 1961 Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 631309 134951 Färgensjöarna 1949 Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 629123 133697 Simlången Halmstad Fylleån Norell P Fiskenämnden 629489 133906 Gyltigesjön Halmstad Fylleån Norell P Fiskenämnden 634467 129859 Gädda Skällingesjön 1892 Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden 631136 134114 Braxen Mjälasjön 1936 sv Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden Sandsjön sv Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden Sutare Fävern no Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden Genevadsån Norell P Fiskenämnden Lagan Norell P Fiskenämnden 631667 134022 635900 130291 627656 133639 Antorpasjön so Halmstad 628606 133205 Stora Skärsjön no Halmstad 632088 136269 Sörsjön Hylte Norell P Fiskenämnden Osäker uppgift. Osäker uppgift. Osäker uppgift. Saknar tillopp och utlopp. Osäker uppgift. 39 Sjönummer Fiskart Sjö Sutare År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Hallands län nr 13 630956 136285 Unnen Hylte Lagan Norell P Fiskenämnden 630165 133827 Yasjön Hylte Lagan Norell P Fiskenämnden ? ? Nejsjön Hylte Lagan Norell P Fiskenämnden 631638 135527 Fjällen Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 631309 134951 Färgensjöarna Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 631187 134772 Hallasjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden ? ? Hyltesjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 632525 134351 Janbergssjön n Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 632375 135738 Jällunden Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 632636 134619 Lilla Skärhultssjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 631667 134022 Sandsjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 632772 134735 Skärsjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 631042 134482 Stora Allgunnen Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden 632658 134675 Stora Skärhultasjön no Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden Yasjön-Yabergssjön Hylte Nissan Norell P Fiskenämnden Deromesjön Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden 634762 129106 635491 130912 Gudmunda-redssjön Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden 634804 129198 Hultasjön Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden 630809 134566 Lilla Frillen Stora Hornsjön 1937 Varberg Viskan Norell P Fiskenämnden Hylte Fylleån Norell P Fiskenämnden 630634 134569 Stora Frillen Hylte Fylleån Norell P Fiskenämnden 634751 130909 Barken Falkenberg Högvads-Ätran Norell P Fiskenämnden 634154 131102 Hjärtaredssjön nv Ullared Högvads-Ätran Norell P Fiskenämnden 632176 131370 Sjönevadssjön Varberg Ätran Norell P Fiskenämnden 634965 132822 Storasjön Falkenberg Ätran Norell P Fiskenämnden 634729 130262 Gällarpesjö Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden 634341 130271 Lilla Neden no Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden 634467 129859 Skällingesjön Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden 634378 130353 Stora Neden no Varberg Himleån Norell P Fiskenämnden Viskan ? ? Karp Helsjön 1940 Varberg 631815 130717 Am Bäckröd Sannarpsån 1920-tal no Falkenberg Sjönummer troligen fel. (Lilla Skärhultasjön) (Lilla Neten) (Stora Neten) Norell P Fiskenämnden Norell P Fiskenämnden Rymlingar från fiskodling. 40 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser N. Bullaren Enningdalsälven Lundh 1973 S. Bullaren Enningdalsälven Lundh 1973 Anmärkning Göteborg och Bohus län nr 14 653621 125388 652705 125521 640292 129933 649438 125880 649160 126453 639929 639849 Siklöja Västra Nedsjön v Borås Mölndals-Götaälv Dickson m fl 1975 Kärnsjön n Munkedal Örekilsälven Lundberg 1899 Viksjön Örekilsälven Sträng J Fiskenämnden 127630 Rådasjön Göta älv Sträng J Fiskenämnden 127544 Stensjön Göta älv Sträng J Fiskenämnden 639997 127544 653242 125047 Gös Norra Långevattnet Gädda Långvattnet s Strömstad Nedre Bolsjön Göta älv Sträng J Fiskenämnden Enningdalsälven Trybom 1902 652689 124892 s Strömstad Enningdalsälven Trybom 1902 649438 125880 Lake Kärnsjön Börj.1900-tal. n Munkedal Örekilsälven Sv Fiskelexikon 642956 127456 Sutare Romesjön 1925 Romelanda Göta älv Törnqvist N 1948 Sjöarkivet 654455 123369 Strömsvattnet Strömstad Strömsån 642521 127432 Tvibottensjön 1919 Ytterby Göta älv Törnqvist N 1948 Sjöarkivet 645740 127586 Grinnerödssjön 1920-tal. so Ljungskile Göta älv Thorsson L muntl medd 646375 125838 Bjärvattnet 1870-tal. Orust Henån Trybom 1903 645627 126202 Kållungeröds-vattnet 1890-tal Orust 655177 123718 Ruda Amerikansk bäckröding Vaglarbäcken Vaglarbäcken Strömsån 654453 123326 Strömsån Strömstad 127312 Sågbäcken no Stenungsund 641313 134095 Rångedalaån v Ulricehamn Utdöd p.g.a. försurningen. Trybom 1903 no Strömstad 645094 Spridning från Östra Nedsjön. Höglind K muntl medd Höglind K muntl medd Höglind K muntl medd Viskan Höglind K muntl medd Älvsborgs län nr 15 653868 127677 Röding Lilla Le 1906-07 Upperudsälven Johansson JE 1936 Sjöarkivet 635936 132488 Sik Yttre Hallången 1914 Ätran Skoglund 1929 (Stora Hallången) 639362 134159 Såken ca 1900 Ätran Skoglund 1929 Osäker uppgift. 640458 130232 Östra Nedsjön 1961 Mölnd.-Göta älv Dickson m fl 1975 642608 132524 Säven n Borås Säveån-Göta älv Sv Fiskelexikon 643221 134459 Sämsjön so Herrljunga Nossan-Göta älv Sv Fiskelexikon 645438 130031 Nors Vanderydsvattn. 1906 so Trollhättan Göta älv Kartman 1909 Nors från Byälven. 645438 130031 Gös Vanderydsvattn. 1905 so Trollhättan Göta älv Kartman 1909 ”Stor” gös togs från Hullsjön. 639725 135212 Åsunden Ulricehamn Ätran Lundberg 1899 640086 131710 Viaredssjön v Borås Rolfsån Sv Fiskelexikon Siklöja v Borås Gösen är inplant. någon gång efter 1937. 41 Sjönummer Fiskart Sjö Gädda År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Stora Svansjön so Göteborg Rolfsån Dickson m fl 1975 Röding försvann. Försurad och kalkad 1970-tal. o Borås Viskan Sv Fiskelexikon Röding fanns vid sekelskiftet men är nu borta. Älvsborgs län nr 15 638310 129370 640240 133965 (Stora) Dalsjön 641508 133220 Ärtingen 1932 n Borås Viskan Sv Fiskelexikon Abborre blev mer storvuxen. Klarsjön 1913 n Öxabäck Göta älv Skoglund E A 1933 Sjöarkivet 20 gäddor inplanterades. v Borås Mölnd.-Göta älv Sv Fiskelexikon 636979 131975 640458 130232 643221 134459 Sutare Östra Nedsjön Sämsjön 1914 so Herrljunga Nossan-Göta älv Freidenfeldt T 1930 Sjöarkivet Åsunden 1875 Ulricehamn Ätran Bodin 1896 sjöinventering so Herrljunga Nossan-Göta älv Sv Fiskelexikon Motala ström Törnquist N 1939 Sjöarkivet 639725 135212 Gers 643221 134459 Karp Sämsjön 141795 Röding Unden Sik Gers togs från Vänern i tron att det var gösungar. Skaraborgs län nr16 651567 648941 140991 650593 142305 650398 139136 649553 142029 649177 137968 Gös 1895? Örlen Röding nämns ej av Wernquist 1881. vsv Karlsborg Motala ström Alm 1920 Sik har inplanterats flera gånger. Björklången 1929 Undenäs Motala ström Törnquist N 1939 Sjöarkivet Sättfisk från Skagern. Ymsen 1906 so Mariestad Tidan, Göta älv Alm 1920 Upprepade inplanteringar av gös. Viken 1925 so Töreboda Motala ström Alm 1920 Upprepade inplanteringar av gös. Lången 1926 Tidan Göta älv Törnquist N 1940 Sjöarkivet Upprepade inplanteringar av gös. 649169 142433 Bottensjön 1960-tal. o Karlsborg Forsviks.-Motalstr. Svahn J Fiskenämnden 642676 137266 Lönern 1905 so Ulricehamn Ätran Svahn J Fiskenämnden 652034 141171 Kroksjön 1920 Älgarås Gullspångs-Götaälv Törnquist N 1938 Sjöarkivet 648280 137518 Flämsjön 1921 Rinner till Vänern Törnquist N 1940 Sjöarkivet Osäker uppgift. 652034 141171 Mört Kroksjön 1918 Älgarås Gullspångs-Götaälv Törnquist N 1938 Sjöarkivet Troligen försurad under 1980- och 1990-talen. 647843 137307 Sutare Skärvlången Före 1920 Skärv Lidan-Göta älv Törnquist N 1940 Sjöarkivet 643143 138037 Sandhemssjön 1926 Sandhem Tidan-Götaälv Törnquist N 1939 Sjöarkivet 643116 137947 Släpsjön Sandhem Tidan-Götaälv 642215 137295 Vållern no Ulricehamn Tidan-Götaälv 641863 137912 Brängen 652972 141438 Vallsjön 1928 650642 143172 Bocksjön 1935 648728 137613 Lake Ruda Lilla Bjursjön Spridning från Sandhemssjön. Svan J Fiskenämnden Tidan-Götaälv Törnquist N 1939 Sjöarkivet Hova Rinner till Skagern Olofsson F 1939 Sjöarkivet Undenäs Motala ström Olofsson F 1940 Sjöarkivet Lerdala Tidan-Göta älv Törnquist N 1940 Sjöarkivet Motala ström Dickson m fl 1975 ? ? Gers Tidans övre del 651567 141795 Am bäckröding Unden Törnquist 1952 647079 138601 Brattsjön Lidan-Göta älv Törnquist N 1939 Sjöarkivet 643429 140377 Svedån v Vättern Motala ström Svan J Fiskenämnden 643698 140448 Rödån v Vättern Motala ström Svan J Fiskenämnden 1962-70 Spridning från Vållern eller Tidan. 40 lekfiskar inplanterades. Agnfisk som kom ut i Tidan. Se även Törnquist 1952. Sjönummer Fiskart Sjö Röding Lilla Gransjön År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Kallas också Hotlamp. Värmlands län nr 17 661391 141175 669810 132313 656742 129568 Sik so Östmark Norsälven Björnemark A.Sjöark. Stora Hällsjön Före 1850 nv Östmark Norsälven Dickson m fl 1975 Östra Silen 1963 so Årjäng Upperuds Stenberg L muntl medd Litet bestånd. Daglösen 1935 so Filipstad Gullspångs Björnemark A.Sjöark. Även inplantering något år innan 1935. 661391 141175 662337 132244 Racken 1933 n Arvika Byälven Björnemark A.Sjöark. 665302 138478 Stora Ullen 1905 so Hagfors Klarälven Björnemark A.Sjöark. Fetsik från Vänern. 670083 136705 Stölletsjön 1940-tal o Stöllet Klarälven Hugosson muntl medd Sik från Vänern 658520 129864 Eventuellt spridning nedströms. 663260 141673 Järnsjön ca 1943 so Årjäng Upperuds Stenberg L muntl medd Siklöja Långban 1950 no Filipstad Gullspångs Dickson m fl 1975 Stora Ullen 1950-tal so Hagfors Klarälven Nyberg m fl 1986 Gös Billingen 1929 Stavnäs Byälven Björnemark A Sjöark. 665302 138478 660457 132920 660659 134348 (Stora) Emsen 1928 n Grums Borgviks Björnemark A Sjöark. 661507 135003 Torpsjön 1917 Kil Norsälven Brundin 1939 661345 165176 Pråmsjön 1917 Kil Norsälven Brundin 1939 660520 135820 Nedre Fryken 1920-tal nv Karlstad Norsälven Björnemark A Sjöark. Spridning från sjöar i Tolitaälven. 661287 135928 Mellan-Fryken 1920-tal Norsälven Björnemark A sjöark. Spridning från sjöar i Tolitaälven. 658741 132164 Gårdsjön ca 1895 n Säffle Byälven Björnemark A Sjöark. 660337 133600 Rommen 1929 so Arvika Borgviks Björnemark A Sjöark. 656961 128876 Västra Silen 1940 s Årjäng Upperuds Björnemark A Sjöark. Osäker uppgift. 660790 141302 Östersjön so Hagfors Gullspångs Björnemark A Sjöark. Gösen har troligen invandrat från Mågsjön 659105 133982 662694 128490 662786 Osäker uppgift. Överudssjön 1923 nv Grums Borgviks Björnemark A Sjöark. Kallas också Översjön eller Magern. Stora Ryven 1800-tal v Järnskog Upperuds Björnemark A Sjöark. Ett rikt öringbestånd försvann. 128457 Skärsjön 1860-tal nv Järnskog Upperuds Björnemark A Sjöark. (Skårsjön) Öring minskade enligt N.Törnqvist. 665144 139321 Stora Örsjön 1910 so Hagfors Gullspång Björnemark A Sjöark. Öring minskade. Mört är event. inplanterad. 661910 128602 Råvattnet 1860 sv Järnskog Cederström 1895 (Rövattnet) Öring och röding försvann. 659355 130792 Hasselbackatjärn ca 1900 no Sillerud Byälven Eriksson P muntl medd Röding försvann. 659764 131492 Abborre Västra Rödvattnet ca 1950 ssv Glava Byälven Dickson m fl 1975 660453 128893 Lake Bösjön 1925 Karlanda Upperuds Björnemark A Sjöark. 659656 140125 Stora Elgsjön 1930 n Kristinehamn Svart-Ölm Björnemark A Sjöark. 667599 136425 Gröcken 1931-32 v Ekshärad Klarälven Björnemark A Sjöark. 664120 129713 Södra Lersjön 1927 sv Charlottenb. Byälven Björnemark A Sjöark. 669097 133745 Södra Hesslingen 1924 no Östmark Norsälven Björnemark A Sjöark. Gädda Osäker uppgift. Stor-Hässlingen enl. kartan. Sjönummer Fiskart Sjö Braxen År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Värmlands län nr 17 657785 130285 Elgsjön so Sillerud Upperuds Björnemark A Sjöark. 661407 138951 Mången sv Filipstad Alsterån Björnemark A Sjöark. 664335 131460 Rököken-Nordsj. 662020 132386 Ullen 658199 141003 Vilången 664668 133432 Borrsjön 663817 140678 Grundsjön 664065 141695 Gåstjärn 667160 132121 Kroksjön 674875 134300 Stora Hån 666110 136428 Stensjön 670083 136706 660694 137148 662355 136669 Emsen 656023 142477 663783 131250 Mört o Charlottenb. Byälven Björnemark A Sjöark. o Arvika Byälven Björnemark A Sjöark. no Kristinehamn Varnan Björnemark A Sjöark. Osäker uppgift. 1927 sv Gräsmark Norsälven Björnemark A Sjöark. Kallas också Bårsjön. ca 1858 Nordmark Gullspångs Björnemark A Sjöark. Gåsborn Gullspångs Björnemark A Sjöark. 1865 so Lekvattnet Byälven Björnemark A Sjöark. 1930 so Sysslebäck Klarälven Björnemark A Sjöark. Osäker uppgift. (Eggsjön och Dalkarlssjön) so Torsby Norsälven Björnemark A Sjöark. Osäker uppgift. 1924 Stölletsjön Sutare Björnemark rekommenderade inplant. av mört. Stöllet Klarälven Björnemark A Sjöark. 1940 nnv Forshaga Klarälven Björnemark A Sjöark. s Ransäter Klarälven Björnemark A Sjöark. Stora Elgsjön 1929 n Kristinehamn Svart-Ölm Björnemark A Sjöark. Gretjärn 1932 Ny socken Byälven Björnemark A Sjöark. no Arvika Borgviks Freidenfeldt T Sjöark. 1932 nnv Gunnarskog Byälven Björnemark A Sjöark. Övre Vassbotten 664538 131621 Nedre Vassbotten enl. kartan. Bergtjärn 662445 133391 Mangen 664393 131631 Vassbotten 664388 131617 Vassbotten 1932 nnv Gunnarskog Byälven Björnemark A Sjöark. 671072 136250 Värsjön 1926 nno Stöllet Klarälven Björnemark A Sjöark. 666114 138009 Vermullen 1907 Hagfors Klarälven Björnemark A Sjöark. (Värm-ullen) 658295 141120 Vilången no Kristinehamn Varnan Björnemark A Sjöark. Osäker uppgift. 667096 133937 Torsbysjöarna v Torsby Norsälven Björnemark A Sjöark. Östra och Västra Torsbysjöarna. 663287 133560 Övern no Mangskog Borgviks Fiskenämnden 663496 131213 660585 130129 658840 130715 659149 134312 665550 142190 Öjenässjön Ruda so Charlottenb. Byälven Björnemark A Sjöark. Bergtjärn Brunskog Borgviks Björnemark A Sjöark. Bodasjön Kila Byälven Björnemark A Sjöark. Fisketjärn Am Bäckr. Siksjöbäcken 1932 1890 Grums no Lesjöfors Svart-Gullsp Björnemark A Sjöark. Rinner till Långsjön Bergquist B muntl medd Tillhör Svartälven-Gullspångsälven 44 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Siklöja Norra Hörken 1935 v Grängesberg Arbogaån-Norrstr Carlsson 1961 Sik minskade efter inplanteringen av siklöja. Södra Hörken 1932 so Grängesberg Arbogaån-Norrstr Andersson V muntl medd Sik minskade efter inplanteringen av siklöja. Örebro län nr 18 665755 145080 665675 145733 662015 147905 Ramsberg Arbogaån-Norrstr Gustafsson 1901 Flera utsättningar efter 1901. 662587 147925 Norrmogen 1935 n Lindesberg Arbogaån-Norrstr Sv Fiskelexikon Flera utsättningar efter 1935 654370 148479 Sottern 1913 s Hjälmaren Nyköpingsån Sv Fiskelexikon Flera utsättningar. 653008 148798 Avern ca 1915 so Hallsberg Motala ström Dahlquist K Fiskenämnden Utloppet ligger i Östergötlands län. 652525 145020 Alsen, Vättern 1925 Askersund Motala ström Dahlquist K Fiskenämnden Flera utsättningar 1970-80 talet. 1885 Nora Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1935 Sjöarkivet Flera utsättningar. Fellingsbro Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1932 Sjöarkivet Osäker uppgift. Gös Sörmogen 660152 145948 Norasjön 659858 148291 Sällingsjön 655899 143216 Lake Stora Hemsjön 1880-tal Kvistbro Eskilstunaån-Norrstr Svensson C A 1934 Sjöarkivet 654347 148654 Sutare Botaren 1913 Svennevad Nyköpingsån Svensson C A 1937 Sjöarkivet 661134 144749 Färvilen 1920 Nora Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1936 Sjöarkivet 663260 143350 Lilla Glopsjön 1933 Hällefors Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1940 Sjöarkivet 663308 143386 Stora Glopsjön 1933 Hällefors Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1940 Sjöarkivet 658734 141838 Herrsjön 1924 Bjurtjärn Gullsp-Götaälv Svensson C A 1935 Sjöarkivet 660883 147883 Kåen Fellingsbro Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1937 Sjöarkivet 655588 144442 Logsjön 1923 Edsberg Eskilstunaån-Norrstr Svensson C A 1933 Sjöarkivet 655767 144465 Velandasjön 1923 Edsberg Eskilstunaån-Norrstr Svensson C A 1933 Sjöarkivet 663736 144972 Salbosjön Ljusnarsberg Arbogaån-Norrstr Freidenfelt T 1931 Sjöarkivet 653641 149159 Storsjön Lerbäck Finspångs.-Nyköp. Svensson C A 1933 Sjöarkivet 663223 142538 Stora Sången 1932 Hällefors Gullsp-Götaälv Svensson C A 1935 Sjöarkivet 654333 146623 Tisaren 1914 Hallsberg Nyköpingsån Svensson C A 1935 Sjöarkivet 661262 142988 Torrvarpen 1912 Grythyttan Gullspång-Götaälv Svensson C A 1932 Sjöarkivet 660503 146491 Åtsjön 1910-tal? sv Lindesberg Arbogaån-Norrstr Svensson C A 1937 Sjöarkivet 661096 148137 Ruda Gröningen Ramsberg Arbogaån-Norrstr Svensson C A1937 Sjöarkivet 664915 142568 Marstrands-bäcken n Hällefors Svartälven-Gullsp Bergquist B muntl medd 663965 143110 Amerikansk bäckröding Sandsjöbäcken n Hällefors Svartälven-Gullsp Bergquist B muntl medd 664350 143185 Kviddtjärns-bäcken n Hällefors Svartälven-Gullsp Bergquist B muntl medd Osäker uppgift. Spridning från Kvavasjön. Spridning från Lindesjön. 45 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Västra Skälsjön 1897 sv Fagersta Hedstr-Norrstr Arwidsson 1907 Se även Nyberg m.fl.1986. Östra Skälsjön 1901 sv Fagersta Hedstr-Norrstr Arwidsson 1907 Se även Nyberg m.fl.1986. Nedre Vättern Skinskatteb. Hedstr-Norrstr Gustafsson 1898 Osäker uppgift. Lien Riddarhyttan Arbogaån-Norrstr Gustafsson 1898 Enstaka fiskar. Västmanlands län nr 19 664620 148590 664546 148664 662857 149111 663216 148449 666115 157117 663482 148842 Röding Sik Råksjön 1944 sv Östervåla Tämnarån Ålind 1979a Siklöja Bjursjön 1950 Riddarhyttan Hedstr-Norrstr Anonym 1960 a 661998 150929 Vågsjön 1937? Surahammar Köpingsån-Norrstr Widerberg H 1936 Sjöarkivet Förekommer rikligt. 666103 150613 Nors Noren 1922 Norberg Kolbäcksån-Norrstr Schager 1932 Osäker uppgift. 663532 148571 Gös Övre Skärsjön 1893 Riddarhyttan Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 a Osäker uppgift. Enstaka fiskar. Fagersta Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 a Osäker uppgift. Lillån 663644 150490 Stora Kedjen 1923? Trummelsberg Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 b Osäker uppgift. 660330 149815 Västlandasjön 1906 v Kolsva Arbogaån-Norrstr Schager 1932 Se även W.1941 och Sv Fiskelexikon. 666103 150613 Noren 1922 Norberg Kolbäcksån-Norrstr Schager 1932 666202 155038 Hallaren ca 1914 Möklinta Dalälven Schager 1932 Enstaka fiskar. 663636 151645 Virsbosjön Virsbo Kolbäcksån-Norrstr Schager 1932 Nya utsättningar på 1970-talet. 663216 148449 Lien Riddarhyttan Arbogaån-Norrstr Widerberg H 1949 Sjöarkivet Utplantering även 1987. Svagt bestånd 1988. 665736 151438 Braxen Bågen ca 1902 Karbenning Svartån-Norrstr Schager 1932 661905 150343 Långnälasjön ca 1920 Gunnilbo Köpingsån-Norrstr Schager 1932 661803 150773 Rölesjön 1898 Gunnilbo Köpingsån-Norrstr Gustafsson 1899 661650 149551 Stora Vålen Bernshammar Hedstr-Norrstr 662857 149111 Nedre Vättern 1895 Skinnskatteb. Hedstr-Norrstr Schager C 1930 Sjöarkivet 660571 149616 Rölen 1906 Skedvi Arbogaån-Norrstr Gustafsson 1899 663216 148449 Mört Lien 1950-tal. Riddarhyttan Arbogaån-Norrstr Ålind 1979b 661771 149939 Sutare Spaden 1893 Bernshammar Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 a 660973 150540 Lundbysjön 1893 Odensviken Köpingsån-Norrstr Gustafsson 1894 a Osäker uppgift. Se även Schager 1932. Lillsjön 1893 Kvarnmansbo Gustafsson 1894 a Osäker uppgift. Osäker uppgift. Osäker uppgift. 660330 149815 Västlandasjön 1893 v Kolsva Arbogaån-Norrstr Gustafsson 1894 a 664126 148978 Soten 1893 Baggå Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 b 660953 149894 Tisjön 1893 Kolsva Hedstr-Norrstr Gustafsson 1894 b 665684 150866 Trätten 1898 Norberg Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1899 664715 151400 Märsjön 1898 Västervåla Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1899 662270 151843 Glåpen 1898 Surahammar Köpingsån-Norrstr Gustafsson 1899 ? ? Dammsjön 1903 Garpenberg Utlopp saknas Gustafsson 1905 666027 154021 Storsjön 1890 Möklinta Dalälven Widerberg H 1934 Sjöarkivet Braxen från Västlandasjön. Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Lundbysjön 1905 Odensvi Köpingsån-Norrstr Schager C 1930 Sjöarkivet ca 1892 Karbenning Svartån-Norrstr Schager 1932 so Gunnilbo Köpingsån-Norrstr Schager 1932 Anmärkning Västmanlands län nr 19 660973 150540 Sutare 664773 152324 Härendesjön 661803 152773 Rölesjön 661689 151487 Södersjön 1917 Surahammar Köpingsån-Norrstr Schager 1932 (Sörsjön) 665736 151438 Bågen 1936 Karbenning Svartån-Norrstr Widerberg H 1935 Sjöarkivet. Tillägg till sjöinvent. ang. utsättning 1936. 665125 151770 Dammsjön 1936 Karbenning Svartån-Norrstr Anonym Sjöark. Tillägg till sjöinvent. ang. utsättning 1936. 665565 151624 Labodasjön 1936 Karbenning Svartån-Norrstr Anonym Sjöark. Tillägg till sjöinvent. ang. utsättning 1936. 664564 154264 Långforsen 1894 Sala 665710 150978 Holmsjön 1898 Norberg Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1899 Osäker uppgift. 665684 150866 Trätten 1898 Norberg Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1899 Osäker uppgift. 665151 157310 Sarv Tarmlången 1922 Järlåsa Fyrisån-Norrstr Schager 1932 Osäker uppgift. 664564 154264 Ruda Långforsen Sala Sagån-Norrstr Gustafsson 1894 b Flaxtjärn Västervåla Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1894 b 664715 151400 Märrsjön Västervåla Kolbäcksån-Norrstr Gustafsson 1899 661150 150020 Bysjön 665151 157310 Tarmlången 1913 664620 148590 Västra Skälsjön 1940-50 668553 152197 Id Amerikansk bäckröding Rafsk.-dammbäck (Hörendesjön) Gustafsson 1894 b Gisslarbo Hedstr-Norrstr Gustafsson 1899 Järlåsa Fyrisån-Norrstr Schager 1932 sv Fagersta Hedstr-Norrstr Dickson m fl 1975 sso Garpenberg Dalälven Osäker uppgift. Kopparbergs län nr 20 678651 145260 Röding Skattungen 1908 Almarsjön Dalälven Malung? Brassan Sik Gustafson 1900 Osäker uppgift. Alm 1920 Osäker uppgift. Alm 1920 Osäker uppgift. Osäker uppgift. 672474 151813 Hinsen no Falun Gavleån Sandgren L muntl medd 684762 134528 Siksjön nv Särna Dalälven Dahlquist K muntl medd 685235 134211 Veksjön nv Särna Dalälven Dahlquist K muntl medd 684866 132572 Syndre Långsjön sv Idre Dalälven Dahlquist K muntl medd 685037 133191 Syndre Fulusjön sv Idre Dalälven Dahlquist K muntl medd 684641 132558 Stora Rensjön 1940-tal sv Idre Dalälven Jensen S muntl medd 684672 132474 Lilla Rensjön 1940-tal sv Idre Dalälven Jensen S muntl medd 684358 132168 Västra Lillingarna 1940-tal sv Idre Dalälven Jensen S muntl medd 684452 132274 Östra Lillingarna 1940-tal sv Idre Dalälven Jensen S muntl medd 47 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Siklöja Anmärkning Kopparbergs län nr 20 676158 134299 Tisjön 1939 Lima Klarälven Molin 1945 672310 141829 Hulen 1929 Järna Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år 671951 142156 Skramsen 1937 Järna Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år. 672202 142207 Marsjön 1937 Järna Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år. 667720 142163 Lejen 1932 Järna Svartäl.-Göta älv Molin 1945 (Stora Lejen) Utsättningar flera år. 667434 142932 Stora Låsen 1933 Säfsnäs Kolbäcks-Norrstr Molin 1945 Utsättningar flera år. 670187 145602 Tansen 1928 Mockfjärd Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år. 671817 147020 Gimmen 1932 nvBorlänge Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år. 672427 144860 Djursjön 1932 Leksand Dalälven Molin 1945 Utsättningar flera år. 673889 147175 Rällsjön 1931 oLeksand Dalälven Molin 1945 Romutsättning. 671520 150582 St Lönnvattnet 1932 Vika Dalälven Molin 1945 671564 150407 L Lönnvattnet Vika Dalälven Molin 1945 682465 135550 Öjsjön 1932 ssvSärna Dalälven Molin 1945 671920 149550 Holsjön 1930 Falun Dalälven Molin 1945 (Hosjön) 674350 139682 Öjesjön 1933 noMalung Dalälven Molin 1945 (Öjen) 674774 140832 Venjansjön 1940-tal Dalälven Gustafson & Lindström-68 ? ? 673287 678651 672348 151280 679028 139891 671817 147020 Gimmen 663862 148516 Örtjärn 674949 149694 Nors Stångtjärn Kopparberg 148825 Rogsjön Bjursås 145260 Skattungen Gädda Braxen Gustafson 1900 Osäker uppgift. Dalälven Gustafson 1900 Osäker uppgift. Dalälven Gustafson 1900 Osäker uppgift. Logärden v Falun Gavleån Sandgren L muntl medd Rämmasjön v Älvdalen Dalälven Puke 1965 1942 nvBorlänge Dalälven Sv Fiskelexikon Kom med vid inplantering av abborre. Röding försvann. 1924 n N Hörken Arboga-Norrstr Svensson C A 1934 Sjöarkivet Osäker uppgift. 1934 Enviken Dalälven Hedkarlssjön Stora Askaken Alm 1920 ? ? Gruvhagssjön Gagnef 667390 146390 Burtjärn Ludvika ? ? Osttjärn Gagnef 678651 145260 Asp Skattungen 675950 146830 Mört Lillaxen Rättvik ? ? Sutare Sirnhyttesjön Säter 671900 149562 Hosjön Rättvik Kolbäcks-Norrstr Osäker uppgift. (Stora Askakaren) Osäker uppgift. Gustafson 1900 Osäker uppgift. Gustafson 1900 Se Alm 1920. Stort bestånd. Gustafson 1905 Osäker uppgift. Dalälven Gustafson 1900 Osäker uppgift. Dalälven Alm 1920 Saknar utlopp. Gustafson 1900 Osäker uppgift. Gustafson 1905 Osäker uppgift. Dalälven 48 Sjönummer Fiskart Sjö Ruda Gåsen Backbytjärn År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Orsa Alm 1920 (Stora Gäsingen) Osäker uppgift. Malung Anonym 1959 Rudan spridd vidare till omgivande sjöar. Kopparbergs län nr 20 ? ? ? ? ? ? 672346 148906 ? ? Amerikansk bäckröding Särnasjön Dalälven Gustafson 1905 Osäker uppgift. Varpan Dalälven Gustafson 1905 Osäker uppgift. Alm 1920 Osäker uppgift. Kvarntjärn Mora Gävleborgs län nr 21 689905 157708 683933 156275 687580 153048 677658 150924 683933 156275 684867 149880 678873 688633 Öring Orrsjön Rogsta ”Eget utlopp” Sundberg O A 1938 Sjöarkivet Tidigare fisktom. Nianfors Ljusnan Sundberg O A 1934 Sjöarkivet Tidigare fisktom. Örvallssjön nv Delsbo Delångersån Arwidsson 1913 Röding inplant. -69, -72, -73, -74. Häsbosjön s Alfta Ljusnan Arwidsson 1924 Storsjön Nianfors Ljusnan Storsjön Röding Sik 1933 Osäker uppgift. Röding fanns 1989 enl. Fiskenämnden. Tandsjön 1940 so Sveg Voxnan-Ljusnan Forslin H 1946 Sjöarkivet Litet bestånd år 1994. 151408 Stora Öjungen 1918 nv Edsbyn Ljusnan Sundberg O A 1933 Sjöarkivet Sik från Norra Dellen. Se även Lidman 1940. 150611 Sänningen 1850 Ljusdal Ljusnan Sundberg O A 1940 Sjöarkivet 680811 154740 Hölesjön 1915 Rengsjö Norralaån Sundberg O A 1933 Sjöarkivet 683120 154174 Lillnien 1932 no Arbrå Nianån Sundberg O A 1932 Sjöarkivet 683200 155103 Stornien 1936 no Arbrå Nianån Sundberg O A 1936 Sjöarkivet 683708 148325 Lindstasjön 1932 Färila Voxnan-Ljusnan Sundberg O A 1931 Sjöarkivet 677658 150924 Häsbosjön s Alfta Voxnan-Ljusnan Nyberg m fl 1986 682527 153074 n Arbrå Ljusnan Sundberg O A 1936 Sjöarkivet 684867 143980 Voxnan-Ljusnan Forslin H 1946 Sjöarkivet 672883 Gavleån Sundberg O A 1939 Sjöarkivet 677088 Skärjån Sundberg O A 1931 Sjöarkivet 115 sättsikar sattes ut. En sik fångad i ett provfiske. Osäker uppgift. Orsjön-Tevsjön 1934 Tandsjön 1932 155647 Öjaren 1917 156297 Tönnångersjön 1932 680811 154740 Hölesjön 1933 Rengsjö Norralaån Sundberg O A 1933 Sjöarkivet 681168 155957 Järssjön 1929 Trönö Norralaån Sundberg O A 1933 Sjöarkivet Osäker uppgift, även namnet är osäkert. 688028 158069 Lugnsjön 1927 Gnarp Gnarpån Sundberg O A 1933 Sjöarkivet (Lunnsjön) 676032 153100 Kvisjön 1923 Åmot Testeboån Sundberg O A 1932 Sjöarkivet (Kvidsjön) 680992 156506 Losesjön 1926 Norrala Höljån Sundberg O A 1933 Sjöarkivet Sjön heter ev. Östra Losjön. Siklöja n Sandviken Litet bestånd år 1994. (Tönnebrosjön) Osäker uppgift. 49 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Gävleborgs län nr 21 675667 157200 Hamrångefjärden 1927 Hamrångeån Sundberg O A 1938 Sjöarkivet 687261 150660 Gös Storsjön-Bäckesj. 1925 Ljusdal Ljusnan Sundberg O A 1935 Sjöarkivet 681440 152330 Galven 1917 v Arbro Ljusnan Sundberg O A 1931 Sjöarkivet 54 sättfiskar insatta 1923. 678677 156613 Järvsjön 1937 Söderala Ljusnan Sundberg O A 1941 Sjöarkivet 70 sättfiskar insatta. 679755 155350 Florsjön 1926 Mo Ljusnan Sundberg O A 1933 Sjöarkivet 53 sättfiskar insatta. 676889 155136 Lingan(Lingbosj.) 1912 Ockelbo Hamrångeån Sundberg O A 1937 Sjöarkivet 23 sättfiskar och 500 yngel insatta 1928. 682544 148790 Värasen Ovanåker Ljusnan Anonym 1960 b Öring minskade. ? ? Öratjärn Ovanåker Ljusnan Anonym 1960 b 678702 155759 Långkässlingen sso Bergvik Ljusnan Sundberg O A 1940 Sjöarkivet 687580 153048 Örvallssjön nv Delsbo Delångersån 687674 157174 Gädda 1915 Rotenonbehandlad, men gädda finns kvar. Gädda fanns år 1990 enligt Fiskenämnden. Braxen Orrsjön 1930 Bergsjö Harmångersån Forsman J muntl medd 677969 156511 Sörbränningen 1936 Skog Tvärån Sundberg O A 1940 Sjöarkivet 673784 155146 Sutare Järvsjön 1921 Järbo Gavleån Sundberg O A 1938 Sjöarkivet 684341 158947 Amerikansk bäckröding Aftonsjön Rogsta ”Eget utlopp” Forsman J muntl medd 100 sättfiskar utsatta. Västernorrlands län nr 22 692349 152476 Öring Mycksjö 1941 Borgsjö Ljungan Nilsson N E 1959 Sjöarkivet 705428 152843 Röding Nässjön 1931 Ramsele Faxälv-Ångerm Skoglund 1937 697853 156942 Vällingsjön 1926 v Kramfors Faxälv-Ångerm Sv Fiskelexikon 694775 150670 Norra Fättjansj. Borgsjö Getterån-Ljungan Nilsson N E 1959 Sjöarkivet (Fettjetjärnen) Osäker uppgift. 697224 162117 Skiringen Nora Sundvisson I muntl medd Eget utlopp till havet. 706691 161743 Sörgalgrubbsj. nv Björna Moälven Sundvisson I muntl medd 696414 155203 Storvallsjön Liden Indalsälven Alm 1920 695459 155259 Indal-Liden Indalsälven Alm 1920 Sik Veckesjön 1910-tal 706311 151376 Äxingen 1928 nv Ramsele Ångermanälven Sv Fiskelexikon 706003 151943 Lillmårdsjön 1942 nv Ramsele Faxälv -Ångerm Larsson C muntl medd 694837 150385 Torringen 695189 159245 n Ånge Ljungan Byström 1973 Grässjön 1938 Borgsjö Ljungan Skoglund C 1941 Sjöarkivet Gussjön 1947 Liden och Fors Indalsälven Tollbom S 1958 Sjöarkivet 694810 156119 Storsjön 1940 Hässjö Indalsälven Skoglund C 1943 Sjöarkivet 691463 154400 Viggesjön 1934 Stöde Ljungan Nilsson N E 1958 Sjöarkivet (Väckesjön) Se även Nilsson N E 1963 Sjöark. Siken inplanterades före 1872. Osäkra uppgifter. Flera inplanteringar. 50 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Västernorrlands län nr 22 703830 162370 Gös Anundsjön 1930 nv Örnsködsvik Moälven Lindh E muntl medd Osäker uppgift. Flera inplanteringar. 700784 154633 Braxen Finnsjön 1800-tal. sv Helgum Faxälv-Ångerm Linder A muntl medd Osäker uppgift. Ångermanälven Linder A muntl medd 700336 157221 Sutare V. Spannsjön s Sollefteå 694950 160765 Ruda Godstjärn Härnösand 705741 164799 Amerikansk bäckröding Blackvattnet 1931 Stöde 694956 159084 Fällbotjärn 1953 707140 162336 Uddersjön 1926 701703 161059 Rödtjärn Sidensjö Nätraälven Tollbom S 1958 Sjöarkivet (Stor Rödtjärn) 705658 163278 Rödtjärn ca 1926 Björna Gideälven Nilsson N E 1962 Sjöarkivet Tidigare fanns enbart öring där. 699735 157112 Trästatjärn 1920 Sollefteå Ångermanälven Alm 1934 Klumpsjön 1940 nv Dunnerv. Faxälven-Ånger Svanström J muntl medd Alm 1920 Enbart ruda finns i tjärnen. Gideälven Sv Fiskelexikon (Stor-Blackvattnet) Tidigare enbart storspigg. Stigsjö Gådeån Tollbom S 1959 Sjöarkivet Flera utplanteringar. Björna Gideälven Skoglund C 1942 Sjöarkivet Flera utplanteringar. Jämtlands län nr 23 713289 144509 Öring 713177 145556 Odugligsjön 1950-tal v Svaningen Faxälven-Ånger Rungdal N muntl medd 715072 147670 Odugligsjön 1901? v Norråker Fjällsjö-Ånger Tägtström 1941 Grund,ursprungligen fisktom sjö. (Nedre Fisklössjön) 707350 138842 Övre Oldsjön 1970-tal nv Olden Långan-Indals 708151 139592 Fisklössjön 1947 1949 nv Landösj. Långan-Indals Gad A muntl medd 1935 707881 139208 Fisklöstjärn nv Landösj. Långan-Indals Öhman R muntl medd 709368 138150 Klåmskenjaure no St Mjölkv. Långan-Indals Öhman R muntl medd 704055 136834 Gråvaltjärn sv Kall Indalsälven Alm 1920 701994 138293 Glånsjön 698992 139155 Visjön 718310 145230 718518 145612 Röding 1930-tal Gouletsjaure Nedre Dajmasjön (Klosesjaure) s Järpen Indalsälven Alm 1920 (Stor-Glån) sv Bydalen Indalsälven Durling A muntl medd Litet bestånd. Spridning till Nedre Dajmasjön. no Härbergs. Fjällsjö-Ånger Andersson L muntl medd Slutet 1930-t. sv Borgafj. Fjällsjö-Ånger Granström E muntl medd 719112 142266 Småvattnen Blåsjön Faxälven-Ånger Thomasson B muntl medd 718750 144013 Dårestjärn 1956 o Blåsjön Faxälven-Ånger Öhman & Filipsson 1970 Öring minskade. 719218 143615 Värgaren 1960-tal o Blåsjön Faxälven-Ånger Öhman & Filipsson 1970 Spridning från Dårestjärn. 719405 143047 Lejaren 1970-tal o Blåsjön Faxälven-Ånger Öhman & Filipsson 1970 Spridning från Värgaren. 717134 144476 Gransjön no Gäddede Fjällsjö-Ånger Öhman & Filipsson 1970 716681 144708 Gemesjaur no Gäddede Fjällsjö-Ånger 716684 145174 Lillsjouten no Gäddede Fjällsjö-Ånger 715733 143706 Gubbeln o Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd 715840 141095 Kvarntjärn nv Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd Ligger vid Kyrkbolandet 713863 146336 Zakrisvattnet o Bågede Faxälven-Ånger Gustafsson T muntl medd (Sakrisvattnet) Öring minskade. (Jemesjaure) Inplantering i tillrinnande tjärn. Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Röding Klumpsjön 1940 nv Dunnerv. Faxälven-Ånger Svanström J muntl medd 1940-tal v Svaningen Faxälven-Ånger Rungdal N muntl medd v Svaningen Faxälven-Ånger Rungdal N muntl medd Anmärkning Jämtlands län nr 23 713289 144509 713177 145556 Odugligsjön 713175 145662 Vågtjärn 707876 150465 Trångsjön 709681 138996 Åbervattnet 709887 139763 Storstensjön 709425 139702 Långvattnet Före 1915 Slutet 1950tal Öring minskade i antal och förlorade köttfärg. o Ströms. Fjällsjö-Ånger Alm 1920 v Hotagen Hårkan-Indals Öhman R muntl medd (Makkenejaure) Hårkan-Indals Öhman R muntl medd Spridning från Åbervattnet. Hårkan-Indals Öhman R muntl medd sv Hotagen 709066 138606 Skuolkenjaure 1945 nv Korsv. Långan-Indals Öhman R muntl medd 709368 138150 Klåmskenjaure 1945 nv Korsv. Långan-Indals Öhman R muntl medd (Klomsesjaure) 709740 137498 Gäilajaure 1945 nv Korsv. Långan-Indals Öhman R muntl medd 709109 137303 Rödvattnet Börj. 1900-tal v St Mjölkv. Långan-Indals Gad A muntl medd Röding från Stora Mjölkvattnet. 707936 137673 Baulanjaure sv St Mjölk. Långan-Indals Doj P muntl medd (Bijje Baulanjaureh) Röding från Kälarne. 708270 138955 Tjärn so Korsv. Långan-Indals Lindström T muntl medd 707880 139205 Fisklöstjärn so Korsv. Långan-Indals Gad A muntl medd 708151 139592 Fisklössjön so Korsv. Långan-Indals Gad A muntl medd 707340 134244 Avundstjärn Kall Indalsälven Alm 1920 696633 136939 Härjedalen Storsjö ? ? Kroksjön 693112 131967 Myskelsjön 692208 133972 Fröstsjön 693452 134452 Rötjärn 693260 135276 1945 Ljungan nv Tännäs Ljusnan Breivik H muntl medd Öring utdöd. 1960-tal nv Tännäs Ljusnan Salomonsson J muntl medd Röding från Skedbrosjön. 1950-tal s Tännäs Ljusnan Salomonsson J muntl medd no Tännäs Ljusnan Breivik H muntl medd Öring utdöd. Storvallstjärn 1950-tal o Tännäs Ljusnan Breivik H muntl medd Öring utdöd. 686875 143156 Hundsjön ca 1935 so Sveg Ljusnan Vallner L muntl medd 690813 135375 Stora Kölsjön 1960-tal so Tännäs Österdalälven Dahl E muntl medd 707303 134787 Silvertjärnarna 1950-tal n Anjan Indalsälven Vestholm N O muntl medd 706716 135167 Anjan nv Åre Indalsälven 701265 136375 Vålån 1938-39 s Åre Storån-Indals Faxén 1947 Kom med när öring inplanterades. 701191 136570 Ottsjön ca 1940 s Åre Storån-Indals Faxén 1947 Spridning från Vålån. 701054 139011 Håckrenmag. s Unders. Storån-Indals Faxén 1947 Inplanterades i Aumen,numera Håckrenmag. Harr 1910-tal Röding från Storrassen. Spridning från Silvertjärnarna. 698992 139155 Visjön sv Bydalen Indalsälven Durling A muntl medd 690752 133065 Västra Nässjön sv Tännäs Klarälven Breivik 1976 691800 133155 Vingnästjärn Tännäs 692208 133972 Fröstsjön s Tännäs Mysklan-Ljusnan Breivik H muntl medd Breivik H muntl medd (Fröstsjön) Sjönummer Fiskart Sjö Harr År Plats Vattensystem Referenser Stora Stensjön v Hotagen Hårkan-Indals Öhlund U muntl medd Baksjön so Mörsil Storån-Indals Faxén 1947 Anmärkning Jämtlands län nr 23 709887 139763 701385 139436 701599 139391 Sik Sällsjön 1800-talet so Mörsil Storån-Indals Faxén 1947 Stora Dabbsjön 1975 so Borgasj. Fjällsjö-Ånger Stube M muntl medd Spridning från Mevattnet i Långseleån. 1970-tal 717189 147789 716849 147949 Stora Rajan so Borgasj. Fjällsjö-Ånger Lindh O muntl medd Spridning från Dabbsjön. 716710 148060 Harrsjön so Borgasj. Fjällsjö-Ånger Lindh O muntl medd Spridning från Stora Rajan. 716532 148173 Raitasjön so Borgasj. Fjällsjö-Ånger Lindh O muntl medd Spridning från Harrsjön. 716230 148245 Åssjön so Borgasj. Fjällsjö-Ånger Lindh O muntl medd Spridning från Raitasjön. 714371 141992 Storvattnet so Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd 714324 143370 Hetögeln so Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd Spridning från Storvattnet. 713915 144545 Fågelsjön so Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd Spridning från Storvattnet. 713055 144730 Långflyn 1960-tal so Gäddede Faxälven-Ånger Svanström R muntl medd Spridning från Dunnervattnet. 713037 144841 Stortjärn 1969 so Gäddede Faxälven-Ånger Öhman R muntl medd Spridning från Långflyn. 712855 145206 Gräsvattnet ca 1974 so Gäddede Faxälven-Ånger Spridning från Stortjärn. 712628 145640 Kvisselvattnet Börj. 1980-tal Faxälven-Ånger Spridning från Gräsvattnet. 712897 146086 Stora Ringsjön Mitt. 1980-tal Faxälven-Ånger Sprridning från Kvisselvattnet. 708032 149042 Ströms Vattudal 705452 149498 Görvikssjön 1840-tal so Ströms. Faxälven-Ånger Ekman 1910 703221 150314 Borgsjön 1840-tal Hammerd. Ammerån-Indals Ekman 1910 Siken togs troligen från Borgvattnet. 703019 150232 Lilla Borgvattnet Alm 1920 Osäker uppgift. ? ? Sörvikssjön 1840-tal Alm 1920 (Östervattnet) Osäker uppgift. ? ? Harrvattnet 1860-tal v Ströms. Ammerån-Indals Danielsson 1896 sjöinventering Osäker uppgift. 708659 145252 Hökvattnet 1860-tal v Ströms. Ammerån-Indals Danielsson 1896 sjöinventering 708513 144712 Tuvattnet 1860-tal v Ströms. Ammerån-Indals Danielsson 1896 sjöinventering Osäker uppgift. 708508 144378 Ålåsvattnet 1860-tal v Ströms. Ammerån-Indals Danielsson 1896 sjöinventering Osäker uppgift. 711062 141852 Gunnarvattnet 1860-tal n Valsjön Hårkan-Indals Öhlund S O muntl medd 1950-tal Strömsund Faxälven-Ånger Nyström 1862 (Strömsund-Bågede) Spridning från Länglingen. 709416 142860 Stor Brinnsjön 1940-tal o Hotagen Hårkan-Indals Isaksson K E muntl medd 706003 143005 Gysen 1840-50 s Hotagen Hårkan-Indals Ekman 1910 (Storholmssjön) Röding försvann. 708832 143483 Lilla Foskvattnet so Hotagen Hårkan-Indals Danielsson 1896 sjöinventering Osäker uppgift. 706662 139388 Yttre Oldsjön nv Landösj. Långan-Indals 700429 153454 Rörsjön Hammarstr. Indalsälven Öhlund S O muntl medd Röding försvann. 706172 140150 Rönnösjön nv Landösj. Långan-Indals Lindström 1954 Siken sattes i tillrinn. tjärn. Röding försvann. 1915 Spridning från Rönnösjön. Röding försvann. 53 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Getsjön ca 1908 n Mörsil Indalsälven Faxén 1947 Kom med vid inplantering av öring och röding. Gärdessjön ca 1908 n Mörsil Indalsälven Faxén 1947 Spridning från Getsjön. Röding försvann. 1892 Mörsil Indalsälven Alm 1920 Mörsil Indalsälven Alm 1920 Mörsil Indalsälven Alm 1920 Osäkert om siken finns kvar. Mörsil Indalsälven Alm 1920 Osäker om siken finns kvar. Osäker uppgift. Jämtlands län nr 23 704914 139215 705178 139789 Sik 701935 139405 Blektjärn 705211 138691 Djupsjön ? ? Kolbutjärn ? ? Svarttjärn 703440 140035 Kougstasjön Alsen Indalsälven Alm 1920 698339 151033 Övsjön Alsen Indalsälven Alm 1920 703347 137389 Hissjön ca 1870-tal n Undersåk. Indalsälven 702808 137519 Helgesjön 1860-tal n Undersåk. Indalsälven Ekman 1910 Se Lundgren 1956. ? ? Öresjön Undersåker Indalsälven Ekman 1910 Osäker uppgift. 702989 137566 Nordsjön 1856 Undersåker Indalsälven Alm 1920 (Norsjön) 706886 135522 Gråsjön börj. 1930-tal n Kallsjön Indalsälven 704490 137143 Kvarntjärn 1898 o Kallsjön Indalsälven Alm 1920 704550 137461 Häggsjön 1903 o Kallsjön Indalsälven Alm 1920 703362 137894 Kallsjön 1920-tal Indalssälven Runnström 1958 Röding och harr minskade. 703165 136065 Siktjärn 1906 s Åre Indalsälven Alm 1920 Se Svärdson 1977. 701599 139391 Sällsjön 1870 so Mörsil Storån-Indals Svärdson 1977 Röding försvann efter 25 år (Svärdson 1977). 701060 140860 Halltjärn Hallen Indalsälven Svärdson 1977 694148 140666 Oxsjön nv Klövsjö Ljungan Breivik H muntl medd 692223 144650 Horten so Rätan Ljungan Breivik H muntl medd 697915 151324 Vallsjön 1915 s Kälarne Gimån-Ljungan Molin G 1932 Sjöarkivet 693737 136109 Grundsjön 1980-tal nv Hede Mittån-Ljusnan 697090 134622 Björnskalltjärn s Ljungd. Ljungan Molin G Sjöarkivet 697397 137110 Björnsjön no Storsjö Ljungan Molin G Sjöarkivet 686875 143156 Hundsjön slut. 1940-tal so Sveg Ljusnan Vallner L muntl medd 690984 145325 Rosången 1850-60 tal so Rätan Ljusnan Olsèn 1904 sjöinventering 687481 143926 Målingen 1940-tal so Sveg Ljusnan Svärdson G muntl medd 690813 135375 Stora Kölsjön so Tännäs Österdalälven Svärdson 1977 686875 143156 Siklöja Hundsjön so Sveg Ljusnan Svärdson 1973 702172 143255 Nors Jämtlands Storsjö 699233 138686 Oviksfjällen Indalsälven Glensjön 1895 1934 Indalsälven 1979 Osäker uppgift. Utfört av C.Byström. Osäkr uppgift. Spridning till Kallsjön. Siken kom med vid inplanteringen av siklöja. Harr minskade. 54 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Gädda Helgesjön 1930-tal . Indalsälven Lundgren 1956 n Bydalen Storån-Indals Faxén 1947 (Ertjärn) 1870-tal sso Mörsil Storån-Indals Faxén 1947 Spridning från Edtjärn. Osäker uppgift. Jämtlands län nr 23 702808 137519 700844 139934 Edtjärn 701599 139391 Sällsjön 710224 141928 Stora Rössjön n Hotagen Hårkan-Indals Öhlund S O muntl medd 710242 142189 Valsjön n Hotagen Hårkan-Indals Öhlund S O muntl medd 697911 145602 Locknesjön so Östers. Gimån-Ljungan Faxén 1947 Kom in genom inplantering i tillrinnande tjärn. 700173 153592 Lillörsjön 693830 133467 Funäsdalsjön 697915 151324 Vallsjön 698133 145949 Vaplan 695711 149148 713235 145480 no Ragunda Indalsälven Sjöinventering 1896 Öring försvann. Slutet 1800tal Funäsdalen Ljusnan Salomonsson J muntl medd Kom in genom uppdämning. Kälarne Gimån-Ljungan Öhlund S O muntl medd ca 1937 Lockne Rev. Ljungan Molin G Sjöarkivet so Bräcke Ljungan Arbman & Curry-Lindahl 1948 1930-tal v Svaningen Faxälven-Indals Rungdal N muntl medd Hemsjön Abborre Långtjärn 714350 146810 Grundvattnet 1960-tal no Bågede Faxälven-Indals Lindh O muntl medd (Grundvattnet och Klumpvattnet) 713177 145556 Odugligsjön 1930-tal v Svaningen Faxälven-Ånger Rungdal N muntl medd Ursprungligen fisktom. Litet bestånd. 708254 141488 Stora Bakvattnet sv Hotagen Hårkan-Indals Öhlund S O muntl medd Litet bestånd. 701455 149864 Eldsjön 1850-tal no Stugun Ammerån-Indals Försl. till ny fiskeristadga Röding som kallades ”eldsjöfisk” försvann. 700712 140317 Frossjön no Bydalen Dammån-Indals Öhman R muntl medd Abborren togs från Storsjön. 691217 134594 Rändingsvallsjön ca 1900 so Tännäs Ljusnan Halvarsson 1980 1890 so Tännäs Ljusnan Halvarsson 1980 so Tännäs Ljusnan Halvarsson 1980 Ljungan Breivik H muntl medd v Vemdalen Ljusnan Breivik H muntl medd 691281 135021 Yttre Ränningarna 691172 135853 Storrassen Spridning från Ränningsvallsjön. 691119 136017 Ransundssjön 694148 140666 Oxsjön 1930-tal 692856 139096 Tumsjön ca 1900 697915 151324 Lake Vallsjön Kälarne Gimån-Ljungan Öhlund SO muntl medd 705690 136445 Mört Norstjärn Kallsjön Indalsälven Sv Fiskelexikon (Rannsjön) Spridning från Storrassen. Röding utdöd efter inplanteringen. ? ? ”Tjärn” Hotagen Hårkan-Indals Gad A muntl medd 709740 141339 Bergsjön Hotagen Hårkan-Indals Gad A muntl medd Spridning från ovanämnda tjärn. 705390 138815 Grässjön nv Mörsil Nästån-Indals Faxén 1947 (Storgrässjön) Avsågs bli foderfisk till öring. 697915 151324 Vallsjön Kälarne Gimån-Ljungan Öhlund S O muntl medd 716291 141982 Småspigg Jormsj.-Kycklingv. n Gäddede Faxälven-Ånger M Stube muntl medd 700761 143815 Sutare Ändsjön Frösön Indalsälven Eriksson T muntl medd Osäker uppgift. ? ? Ruda Tjärn, Vollmon Kvarnbergs. Faxälven-Ånger Lindh O muntl medd Sjönr. ca 7172??-1400??. 712185 145585 Tjärn, Sönnersvattnet sv Svaning Faxälven-Ånger Brändström R muntl medd 1969 Sjönummer Fiskart Sjö Elritsa Medstugusjön År Plats Vattensystem Referenser nv Åre Indalsälven Filipsson & Svärdson 1976 Anmärkning Jämtlands län nr 23 705065 133028 705440 132428 Skalsvattnet nv Åre Indalsälven Filipsson & Svärdson 1976 715572 142029 Kvarnbergsvattnet Gäddede Faxälven-Ånger Filipsson & Svärdson 1976 716291 141982 Jormsj.-Kycklingv. n Gäddede Faxälven-Ånger Filipsson & Svärdson 1976 717805 142346 Blåsjön 1970-tal n Gäddede Faxälven-Ånger 1947 697667 150803 Östra Rörtjärn 702671 136147 Hensjön Gimån-Ljungan Filipsson & Svärdson 1976 Indalsälven Filipsson & Svärdson 1976 692691 144198 Mullbergstjärn so Rätan Ljungan Olofsson G muntl medd 692028 134859 Stentjärnsjön so Tännäs Ljusnan Salomonsson J muntl medd 706886 135522 Gråsjön Kallsjön Indalsälven ? ? Blecktjärn Mörsil Hammarström 1901 ? ? Långtjärn Hällsjö Alm 1920 706728 133339 Stora Rensjön ? ? Sågbäcksdammen Amerikansk bäckröding ca 1960 Kälarne s Åre ? Nedstr. Holåtjärn 702470 137187 Henån 1955 1958 ? ? Tjärn vid Björkv. 716758 140315 Björkvattnet Inplanterad i tillrinnande tjärn. Indalsälven Alm 1920 I tillrinnande bäckar och trol. ej i sjön. Indalsälven Alm 1920 Osäker uppgift. Kälarne S. 1950 Osäker uppgift. sv Åre Lundgren 1962 Åre ? Spridning från Medstugusjön. Lundgren 1962 nv Gäddede Faxälv-Ångerm Lindh O muntl medd Finns mest i tillrinnande bäckar. 706225 140660 Trångsån 1920-tal n Landösj. Långan-Indals Björkagård 1966 708151 139592 Fisklössjön Börj 1900-tal nv Landösj Långan-Indals Gad A muntl medd Finns mest i tillrinnande bäckar. 707880 139205 Fisklöstjärn nv Landösj. Långan-Indals Gad A muntl medd Finns mest i tillrinnande bäckar. 708897 139303 Tjaksgaisenj. 709740 141339 Bergsjön 702765 142460 Smedsåsbäcken 703045 144060 Nävran 1940-tal Långan-Indals Öhman R muntl medd Troligen i tillrinnande bäckar. Hårkan-Indals Gad A muntl medd Finns mest i tillrinnande bäckar. Nälden Indalsälven Gad A muntl medd Långan-Indals Gad A muntl medd 701294 151807 Vattenbergstjärn Ammer Ammerån-Indals Ajax B muntl medd 700737 136653 Västra Helgtjärn s Håckren Indalsälven Demsar M muntl medd 702679 133966 Ånnsjön sv Duved Indalsälven Öhlund S O muntl medd ”Inplantering” utan tillstånd. 703587 134156 Gevsjön v Duved Indalsälven Kallström Å muntl medd Spridning från Ånnsjön. 702172 143255 Storsjön Östersund Indalsälven Gönczi A muntl medd 704970 142646 Landösjön nv Krokom Indalsälven 703200 135765 ? ? Kanadaröding Strupsnittsöring 1961 o Korsv. Hotagen Storåtjärn 1966 sv Åre Indalsälven Indals. vid Duved 1970-tal Duved Indalsälven Lundgren B muntl medd Inplanterades av misstag. Spridning från Storåtjärn. Enstaka fiskar. 56 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning n Tärnaby Umeälven Grundström G muntl medd Tidigare fisktom. 1930-tal so Tärnaby Umeälven Magnusson G muntl medd Västerbottens län nr 24 731598 148084 728386 147706 Öring Rasjejaure 730576 154514 so Ammarn. Vindelälven Olofsson O anteckning. 730046 155782 Luossejaure 1940-tal Storvindeln Vindelälven Fisk 1967 Sjön kväver partcielt en del år. 729372 155301 Abborrtjärn 1970-tal nv Sorsele Vindelälven Andersson 1976 Osäker uppgift. 729344 155232 Holmträsk 1970-tal nv Sorsele Vindelälven Andersson 1976 Osäker uppgift. 733675 147270 Rupsokjaure v NedreÄls. Umeälven Grundström G muntl medd (Aurotjärnarna) Osäker uppgift. 733170 146166 Brandsvattnet 1939 Överuman Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar Ursprungligen fisktom. 732600 145285 Långfjällsjöarna 1939 Överuman Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar Ursprungligen fisktom. 731700 145465 Sotträsket 1939 Överuman Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar Ursprungligen fisktom. 732809 145586 Strömarn 1939 Överuman Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar (Strömasjön) 729662 147204 Nuolpjaure nv Tärnaby Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar (Nulperauretje) Ursprungligen fisktom. 729512 146325 Genaren nv Tärnaby Umeälven Olofsson O anteckn. (Jenarn) Ursprungligen fisktom. 729778 145801 Seinesvattnet nv Tärnaby Umeälven Olofsson O anteckn. (Seinessjön) Ursprungligen fisktom. 730351 144762 Skinfällträsket nv Tärnaby Umeälven Ekman 1910 728351 150622 Skallsjön o Tärnaby Umeälven Olofsson O anteckn. (Laukasjön) Ursprungligen enbart öring. 727606 149611 Vasksjön so Tärnaby Umeälven 727980 146330 Skidträsket 1938 sv Tärnaby Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar (Guotelisjauretje) börj.1900 Gakkervattnet Röding Råvojaur (Östra Råvojaur) Osäker uppgift. 727406 146532 Abelvattsbleriken sv Tärnaby Umeälven Magnusson G muntl medd Lekfiskar bars dit i hinkar. 728386 147706 Gakkervattnet so Tärnaby Umeälven Magnusson G muntl medd Ursprungligen fisktom. 728923 145455 Tjårrojaure so Joesjö Umeälven Lantbruksn. sjöundersökningar (Guoutelesjaure) 725493 154724 Fjällsjön Gardsjönäs Umeälven Olofsson O anteckn. Sjönumret är osäkert. 721477 158283 Skirträsket 1937 Barsele Umeälven Christiernsson G 1937 Sjöark. Röding från Storuman. 715707 152291 Fjällsjöarna 1950-tal v Vilhelm. Ångerman. Jonsson Ö muntl medd 731843 150499 Lilla Tjulträsket ca 1945 v Ammarn. Vindelälven Gydemo R muntl medd 731799 151196 Stora Tjulträsket v Ammarn. Vindelälven Gydemo R muntl medd Spridning från Lilla Tjulträsket. Litet bestånd. 722987 617196 Gallejaure n Norsjö Skellefte Olofsson O anteckn. Utplant.1860 Lundgren, B. Sjöarkivet. Skellefte Landstedt 1927 1006 leksikar från Vitträsket. Osäker uppgift. Harr Sik Bastuträsket 1932 718564 169199 Lidsträsket 1922 so Norsjö Rickleån Olofsson O anteckn. (Sörlidträsket) Se även Landstedt 1927. 717481 168062 Lossmen 1922 s Norsjön Sävarån Olofsson 1921 (Lossmenträsket) Se även Landstedt 1927. 727782 148680 Gäutajaure 1924 Tärnaby Umeälven Brundin 1939 (Gäuta eller Göuta) 57 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem n Tärnaby Umeälven Referenser Anmärkning Västerbottens län nr 24 Sik Laisan (Storlaisan) Spridning från Gäutajaure. 729320 147860 729311 147080 Västansjön nv Tärnaby Umeälven 726760 149163 Ajaur 1924 so Tärnaby Umeälven Brundin 1939 726380 150241 Gardiken 1924 so Tärnaby Umeälven Brundin 1939 727529 147653 Övre Björkvattnet 1963 s Tärnaby Umeälven 725177 151865 Bastansjön nv Storum. Umeälven 725069 152228 Holmträsk nv Storum. Umeälven 725101 152431 Bostokken 724395 152708 Västra Gippmokksjön 724330 152873 Yttre Gippmokksjön 721575 154175 Lubbträsk 720837 156209 Skarvsjön 711521 165656 Örträsket 711094 160040 Oxvattensjön 1926 so Åsele Gideälven Olofsson 1934 Sik från Lomsjön. Osäker uppgift. 719164 146628 Avasjön 1928 Borgafjäll Långsele-Ånger Christiernsson G 1939 Sjöark. Röding minskade. 718891 147471 Gubbsjön so Borgafj. Långsele-Ånger Christiernsson G 1939 Sjöark. Spridning från Avasjön. Spridning från Gäutajaure. Siken kom in genom uppdämningen av Gardikenmag. Fries C muntl medd Troligen spridning från Bastansjön. nv Storum. Umeälven nv Storum. Umeälven Olofsson O anteckn. 1925 nv Storum. Umeälven Olofsson O anteckn. 1924 v Storum. Umeälven Olofsson O anteckn. Sik från Långvattnet. 1903 s Storum. Umeälven Olofsson F 1921. 26 stamfiskar. Mört minskade efter sikinplant. 1922 so Lycksele Öreälven Landstedt 1927 (Örträsksjön) 70 stamfiskar inplanterade. 1925 Troligen spridning från Bastansjön. 718389 147776 Lövsjön 1925 so Borgafj. Långsele-Ånger Holmlund G muntl medd 718000 147985 Mevattnet 1925 so Borgafj. Långsele-Ånger Brogell A muntl medd 717146 149481 Stora Arksjön 1923 v Vilhelm. Långsele-Ånger Olofsson F 1918 Fisk 1967 Gädda Flera hopdämda sjöar till ”Gardikenmagasinet”. ? Tjärn 1961 nv Storum. Umeälven 725587 151072 Kroksjön 1970-tal nv Storum. Umeälven Spridning från ovannämnda tjärn. 726145 153232 Angasjön 1970-tal nv Storum. Umeälven Spridning från ovannämnda tjärn. 725751 153209 Gardsjön 1970-tal nv Storum. Umeälven Spridning från ovannämnda tjärn. 712060 162634 Baksjön Storlögda Lögdeälven Olofsson O anteckn. Öring försvann. ? ? Stenträsket Gardiken. Umeälven Andersson 1978 Osäker uppgift. Ingår numera i Gardikenmagasinet. 726380 150241 Gardikenmagasinet Umeälven Olofsson O anteck. Osäker uppgift. 727529 147653 Övre Björkvattnet ca 1963 721265 148184 Västra Marssjön 1970-tal Kroksjön ca 1887 58 ? Abborre s Tärnaby nv Dorotea Abborren kom in då Gardikenmag. dämdes upp. Umeälven Ångerman Fries C muntl medd Abborre kom trol. med vid inplant. av öring. Långsel-Ånger Olofsson O anteckn. Osäker uppgift. Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Övre Gautsträsk 1905 Ammarnäs Vindelälven Christiernsson G 1937 Sjöark. Anmärkning Västerbottens län nr 24 731461 152261 Lake 730576 154514 Råvojaure so Ammarn. Vindelälven Christiernsson G 1937 Sjöark. (Östra Råvojaure) 732142 152075 Kerkejaur no Ammarn. Vindelälven Christiernsson G 1937 Sjöark. (Nedre Stentr.) Rotenonbehandlad, laken blev kvar. so Ammarn. Vindelälven Fisk E muntl medd nv Storum. Juktån-Ume Olofsson O anteckn. Osäkra uppgifter. (Stor-Arvträsket) Osäkra uppgifter. 730260 152970 Sandträsket 726358 153918 Stora Tallträsket 726262 154575 Arvträsket 725751 153209 Gardsjön 721099 149117 Grytsjön v Marssjön Marsån-Ånger Fries C muntl medd 720930 146867 Nedre Fiskonsjön s Kultsjön Ångerman Filipsson & Svärdson 1976 717013 176173 715440 172851 718658 152639 714098 156799 729590 146295 729512 729356 Braxen 1930-tal 1980-tal nv Storum. Juktån-Ume Olofsson O anteckn. nv Storum. Umeälven Hedlund M muntl medd (Stora Grytsjön) Ljusvattnet 1916 nv Burträsk Bureälven Olofsson F 1921 130 braxnar inplanterades. Andersvattnet 1921 s Burträsk Rickleån? Landstedt 1927 60 braxnar från Burträsket inplanterade. Mört Siksjön ca 1930 nv Vilhelm. Ångerman Christiernsson G 1939 Sjöark. Sik miskade. Skovelsjön 1910 n Åsele Ångerman Christiernsson G 1943 Sjöark. Småspigg Kroktjärn n Genaren Umeälven Fisk E muntl medd 146325 Genaren nv Tärnaby Umeälven Fisk E muntl medd (Jenarn) 146651 Nedre Jovattnet nv Tärnaby Umeälven Fisk E muntl medd Spridning från Genaren. 729311 147080 Västansjön nv Tärnaby Umeälven Fisk E muntl medd Spridning från Genaren. 729320 147860 Laisan n Tärnaby Umeälven Fisk E muntl medd (Storlaisan) Spridning från Genaren. 727782 148680 Gäutajaur Tärnaby Umeälven Fisk E muntl medd (Gäuta eller Göuta) 711924 163150 Rödingträsket no Fredrika Lögdeälven 727782 148680 (Gäuta eller Göuta) 731799 151196 722188 156091 731799 Elritsa Gäutajaure ca 1963 Tärnaby Umeälven Gydemo R muntl medd Stora Tjulträsket 1980-tal v Ammarnäs Vindelälven Fisk E muntl medd Gers Storuman 1980-tal Umeälven Hedlund M muntl medd Genom pumpkraftverket StorjuktanBlaiksjön. 151196 Kanadaröding Stora Tjulträsket 1980-tal 729937 146246 Amerikansk bäckröding Nedre Grovern Tärnaby Tollbom S 1961 Sjöarkivet Osäkert sjönummer. 729715 145505 Kråbäckstjärn Tärnaby Tollbom S 1961 Sjöarkivet (Gråbbojaure). Osäker uppgift. 714271 168348 Hjuktjälstjärnen Hällnäs v Ammarn. Vindelälven Umeälven Jonsson S muntl medd 59 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Öring Savojaure 1967 sv Nikkaluok Ladtjojåkka-Kalix Karlsson 1971 b Ursprungligen fisktom. v Porjus Tarraätno- L.Lule Grönlund 1979 Spridning från Rovejaur där den nu är utdöd. so Kvikkjokk Pärlälven-L.Lule Sjöström 1968 (Ramekjaur) Ursprungligen fisktom. Norrbottens län nr 25 752537 162143 744814 154942 Vuolle Rovejaure 741700 159000 Remekjaure 1964 742405 158235 Tjärn a 1961 so Kvikkjokk Kaddepakte-L.Lule Sjöström 1966 Ursprungligen fisktom. 742455 158225 Tjärn b 1961 so Kvikkjokk Kaddepakte-L.Lule Sjöström 1966 Ursprungligen fisktom. 742275 158390 Tjärn c 1962 so Kvikkjokk Kaddepakte-L.Lule Sjöström 1966 Ursprungligen fisktom. 742280 158410 Tjärn d 1962 so Kvikkjokk Kaddepakte-L.Lule Sjöström 1966 Ursprungligen fisktom. 740747 157723 Tåresjaure 1955 s Kvikkjokk Pärlälven- L.Lule Grönlund 1969 Ursprungligen fisktom. 743506 154909 Vaimok 1960 nv Arjeplog Piteälven Sjöström 1966 Ursprungligen fisktom. Litet bestånd 1993. 742346 154508 Pieskejaure 1946 nv Arjeplog Piteälven Karlsson & Nilsson 1968 Litet bestånd 1993. 1957 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Spridning från Nuorjojaure. nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Spridning från Tjärn 15. 741442 152912 Nuorjojaure 741692 152638 Rätniltjaure 742650 152880 Tjärn 15 Mavas 742640 152815 Tjärn 16 Mavas 1963 742622 155222 Norra Sartaure 1960 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 742435 155345 Södra Sartaure 1960 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 742220 155280 Skärrepåtkåjaureh 1963 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 (Kärråive) Ursprungligen fiskrom. 741315 151380 Ikesjaur 1946 nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. Litet bestånd 1993. 740650 153340 Sjö 10 Gardejaur 1966 nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a Ursprungligen fisktom. 740595 153380 Sjö 11 Gardejaur 1966 nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a (Tsåkkejaure) Ursprungligen fisktom. 740685 153610 Sjö 13 Gardejaur nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a Spridning från sjö 10 och 11. 758013 162954 Torneträsk Torneälven Hammar 1984 Röding från Torneträsk. 753881 161718 no Kebnek Kalixälven Skytt V muntl medd Ursprungligen fisktom. Aluokta Stora Luleälven Kuoljok K muntl medd Stora Luleälven Kuoljok K muntl medd Röding från Arasjaure. Röding Tjuonajaure 1938 Tarfalasjön 746988 162584 Arasjaure 747435 162968 Svartitjärn ca 1930-tal 750099 161739 Lermejaur 1966 nv Porjus Stora Luleälven Grönlund 1969 Röding från Torrön och Hornavan. 744959 154802 Rovejaure börj.1970-tal v Gällivare Tarraätno-L.Lule Grönlund B muntl medd Röding från Hornavan och Kallojauretj. 741091 157907 Parkajaure 1966 sv Kvikkjokk Pärlälven-L.Lule Sjöström 1968 744924 156089 Puojtes Övre 1966 v Kvikkjokk Lilla Luleälven Grönlund 1969 (Pajep Puoites) 744747 156309 Puojtes Nedre 1966 v Kvikkjokk Lilla Luleälven Grönlund 1969 (Puoites) 740747 157723 Tåresjaur 1964 s Kvikkjokk Pärlälven-L.Lule Grönlund 1969 Röding från Hornavan. 741700 159000 Remekjaur 1964 so Kvikkjokk Pärlälven-L.Lule Sjöström 1968 743506 154909 Vaimok 1960 nv Arjeplog Piteälven Sjöström 1966 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Röding Pieskejaure 1961 nv Arjeplog Piteälven Karlsson & Nilsson 1968 1957 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Inplanterades av misstag. Karlsson 1968 (Radneltajaure) Spridning från Nuorjojaure. Norrbottens län nr 25 742346 154508 741442 152912 Nuorjojaure 741692 152638 Rätniltjaure nv Arjeplog Piteälven 742234 152791 Mavasjaure nv Arjeplog Piteälven Spridning från Nuorjojaure. 742090 153700 Kaskajaure nv Arjeplog Piteälven Spridning från Nuorjojaure. 742080 153990 Juobmojaure nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 (Juorpåsavon) Spridning från Nuorjojaure. 741881 154557 Luoddejaure nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Spridning från Nuorjojaure. 743290 155100 Tåresjaure 1967 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 742622 155222 Norra Sartaure 1960 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 742435 155345 Södra Sartaure 1960 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 744895 153925 Hadet 1965 nv Arjeplog Piteälven Sjöström 1966 Röding från Hornavan. 745100 154170 Kallojuratj 1965 nv Arjeplog Piteälven Grönlund 1974 Ursprungligen fisktom. 742200 155105 Tjärn 13 1960 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. 742220 155280 Skärrepåtkåjaureh 1963 nv Arjeplog Piteälven Karlsson 1968 Ursprungligen fisktom. Ligger vid Kärråive. 736004 159288 Rappen 1960-tal n Arjeplog Piteälven Lappea U muntl medd Litet bestånd. 736587 158853 Labbas 1960-tal n Arjeplog Piteälven Lappea U muntl medd Litet bestånd. 740325 150897 Kuollejaur 1939 nv Mierkenis Skellefteälven S.B. 1949 Benämndes tidigare Kuoletisjaure. ? ? Lillsjön 1946 n Vuoggatj Skellefteälven S.B. 1949 Vid Örnberget. 739179 150471 Sjö nr 8 1968 nv Arjeplog Rånejokk-Skelleft Karlsson 1971 b Ursprungligen fisktom. 736084 153454 Gaitsvallejaure 1950-tal nv Adolfsstr Laisälven-Vindel Thorfve J muntl medd (Gaitsjaure) Öringbeståndet minskade. 735760 154290 Loutaure 1920-tal n Adolfsstr Laisälven-Vindel Olofsson O anteckningar (Lutaure) Öringbeståndet minskade. 736084 154021 Vuole Tjallas n Adolfsstr Laisälven-Vindel 740685 153610 Sjö nr 13 nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a 740630 153690 Nåstejaur slut.1950-tal nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a (Njuongerjaure) Ursprungligen fisktom. 739462 154485 Lakojauratj mitt. 1960-tal nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1971 a Ursprungligen fisktom. 756084 168600 Sjö 377 1976 n Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 756050 168685 Sjö 350 1976 n Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 753807 168322 Luossajärvi 1975 Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 742220 155280 Skerrepåtkåjaureh 1963 nv Arjeplog Sartajokk-Pite Karlsson 1968 Harr Spridning från Loutaure. Inplanterades av misstag. 61 Sjönummer Fiskart Sjö År Sik Vassijaure ca 1944 Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Torneälven Aaw 1964 v Torneträsk Torneälven Aaw 1964 ca 1949 v Torneträsk Torneälven Aaw 1964 Spridning från inplantering i Vassijaure. v Torneträsk Torneälven Aaw 1964 Osäkert om sik finns kvar. 1957 v Torneträsk Torneälven Aaw 1964 v Torneträsk Torneälven Aaw 1964 s Torneträsk Torneälven Tuolja J muntl medd no Kiruna Torneälven Lappea U 1940 Sjöark. Norrbottens län nr 25 759748 160013 759885 160260 Rutströmsselet 740034 160340 Inkanjaure ? ? Tjärn nr 15 760384 160733 Vuolep Njuoraj. 759691 161414 Paktajaure 756753 166138 Nakerijärvi 754260 169261 Kirkkoväärtij. 1940-tal 756536 167033 Harrejaure 1940-tal nnv Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 752702 169797 Aptassjöarna 1940-tal so Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 752609 169670 Juovajaure 1940-tal so Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 753807 168322 Luossajärvi 1940 Kiruna Torneälven Sv Fiskelexikon 744104 175112 Sammakkojärvi n Hakkas Linaälven-Kalix Lappea U 1940 Sjöark. 738745 177108 Storsaivis sv Lansjärv Ängesån-Kalix Lappea U 1939 Sjöark. s Kvikkjokk Piteälven Karlsson 1969 o Kåbdalis Piteälven Lappea U 1939 Sjöark. Tägtström 1966 Siken kom in av misstag. 738202 158831 Tjeggelvas 731002 168701 Ljusträsk 729467 165241 Tellek 1942 n Arvidsjaur Byske älv 729396 164988 Nuorejaure 1942 n Arvidsjaur Byske älv Tägtström 1966 737466 154607 Tjaktjjaure 1920-tal nv Arjeplog Skellefteälven Karlsson 1967 ? ? Kåtatjärn ca 1908 nv Arjeplog Skellefteälven Olofsson O anteckningar Osäker uppgift. (Krutajaure) Sik från Hornavan. ? ? Sotträsket ca 1853 Skellefteälven Olofsson O anteckningar Osäker uppgift. Sik från Storavan. 732170 156885 Vuoddekjaure ca 1840 sv Arjeplog Skellefteälven Olofsson O anteckningar Sik från Sellackbäcken och Båtträsk. 729250 158590 Östra Mullejaure 1890-tal no Sorsele Vindel-Ume Olofsson O anteckningar Sik från Laisan. ? ? Siklöja Akesjärvi ca 1875 Kolari Muonio-Torne Olofsson O anteckningar Osäker uppgift. ? ? Gädda Kuotelesjaure ca 1908 n Arvidsjaur Piteälven Olofsson O anteckningar Tidigare fanns lake och ev. öring där. 741725 175070 Smaggijaure 1920 v Nattavaara Råneälven Lappea U 1939 Sjöarkivet Osäker uppgift. 741760 175050 Noisikjaure 1920 v Nattavaara Råneälven Lappea U 1939 Sjöarkivet 741262 162006 so Kvikkjokk Lilla Lule Sjöström 1967 (Rautajaure) 741725 175070 Smaggijaure 1914 v Nattavaara Råneälven Lappea U 1939 Sjöarkivet Spigg försvann. 741760 175050 Noisikjaure 1914 v Nattavaara Råneälven Lappea U 1939 Sjöarkivet Spigg försvann. Abborre ca 1908 (Nakerjaure) Rautojaure 62 Sjönummer Fiskart Sjö År Plats Vattensystem Referenser Anmärkning Mört Lillträsket 1870-tal ? Övre Lansj. Kalixälven Olofsson O anteckningar Osäker uppgift. Ligger vid Mäjerträsken. Olofsson O anteckningar Osäker uppgift. Andersson H muntl medd Norrbottens län nr 25 740881 178245 731810 174065 Vitträsket ca 1890 Överluleå 744629 167999 Jutsajaure 1930-tal no Porjus Luleälven 1914 Piteälven Olofsson O anteckningar so Arvidsjaur Byskeälven Lappea U 1938 Sjöark. Kaitum-Kalix Karlsson 1971 b 730094 170392 Lill-Laver 725637 167726 Näverträsket 752045 162596 752776 755612 Småspigg Urtejaure 1966 161069 Övre Liddojaure 1966 v Nikkaluokta Kaitum-Kalix 168002 Rautojaure 1977 nnv Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 756250 167600 Stalursuokkoj. 1985 nnv Kiruna Torneälven Lundberg KG muntl medd 737480 176014 Amerikansk bäckröding Pålkemjaure v Överkalix Råneälven Nilsson T muntl medd 747374 171307 Kanadaröding Storsjön n Gällivare Kaitum-Kalix Johansson B muntl medd 748162 171329 Paukijärvi n Gällivare Kaitum-Kalix Johansson B muntl medd Osäker uppgift. Andra fiskarter ökade. Osäkert om spiggen finns kvar. Osäkert om spiggen finns kvar. Förekommer mest i tillrinnande bäckar. (Tjautjasjaure) 63
© Copyright 2024