Moderna bostäder i bullerutsatta lägen Den stora inflyttningen till Stockholm innebär inte bara att vår region blir mer kraftfull och levande. Den ställer även högre krav på byggnadsakustiken. Ett exempel på just detta är de moderna bostäder som nu ska byggas i kvarteret Rackarbergen på Södermalm. När vi påbörjade projekteringen för flerbostadshuset i kvarteret Rackarbergen vid Ringvägen i Stockholm fastslog vi att ambitionen skulle vara hög. Som gammalt familjeföretag med byggmästartradition har vi alltid haft den inställningen. Vi ville som alltid skapa väldigt trivsamma, moderna och funktionella lägenheter där känslan av kvalitet är påtaglig. Det finns förstås många olika parametrar som påverkar den upplevda kvaliteten; ytbehandling av snickerier, val av material, takhöjd, hur installationsarbeten är utförda med mera. Men givetvis är även överhörning mellan lägenheter och trafikbuller utifrån något som i hög grad påverkar nämnda kvalitetskänsla. På grund av detta valde vi att sikta på att nå ljudklass A i projektet. Mycket bullerutsatt Den planerade byggnaden i kvarteret Rackarbergen på Södermalm i Stockholm. oss så högt över kraven i Boverkets byggregler (BBR). Det finns en känsla av att man i projekteringen vill ”göra som vanligt” och menar att kraven är tillräckligt höga som de är. Svaret är att vi bygger för att skapa boenden som ska vara väl fungerande på alla sätt – under lång tid. Enligt Karolinska Institutets folkhälsorapport (KFA) från 2009 störs cirka var femte stockholmare av trafikbuller, främst från vägtrafiken. Detta är en fördubbling på bara tio år och problemet kommer knappast att bli mindre framöver. Vidare visar Socialstyrelsens Miljö- Läget vid Ringvägen är mycket bullerutsatt, dels på grund av normal bil- och kollektivtrafik, men även för att många sjuktransporter passerar till och från det närliggande Södersjukhuset varje dag. Eftersom vi bygger hyresrätter och det ekonomiska utrymmet är begränsat i jämförelse med produktion av bostadsrätter, bestämde vi oss för att tidigt i processen ta in Leif Åkerlöf från ÅF-Ingemansson och hålla särskilda ljudmöten, eftersom det självklart finns mycket att vinna på att ha med sig bulleraspekten så tidigt som möjligt i projekteringen. Vi har vid några tillfällen fått frågan om varför vi ska lägga Artikelförfattare är Ulf Ericsson, Lennart Ericsson Projekt- och Byggnads AB, Stockholm, och Leif Åkerlöf, ÅF-Ingemansson, Stockholm. Bygg & teknik 3/11 Figur 1: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad – översikt. 35 hälsorapport från samma år att var tredje svensk är utsatt för ohälsosam bullernivå. Då är alla typer av buller – inte bara det som kommer från trafik – inräknat. Att vistas i för bullriga miljöer en längre tid kan som de flesta vet leda till sjukdomar som exempelvis tinnitus, men rapporten hänvisar även till samband mellan buller och kroniska hjärt- och kärlsjukdomar som konsekvens av sömnstörningar och stress. Det behöver knappast nämnas att det blir viktigare och viktigare att skapa en fristad från bullret i hemmet, kanske främst för att det inte endast är ljudstyrkan som är skadlig utan även exponeringstiden. I ljuset av detta skulle det verka märkligt av oss som byggherre att inte ta bullerproblematiken på stort allvar. Sällan högsta prioritet Genom åren har trenderna kommit och gått, men en sak har dessvärre alltid varit densamma; bullerproblematiken har sällan haft högsta prioritet i byggbranschen. På frågan varför finns några enkla svar – man har inte fått betalt för goda ljudförhållanden och dessutom är det ju ett osynligt problem, vars skadliga efterverkningar märks först efter några år. Samtidigt är generellt sett det vanligaste klagomålet hos hyresgäster, trots att de bor i hus med adekvat ljudisolering, besvärande ljud från grannar och trafik. Vi hoppas i kommande hyresförhandlingar kunna påvisa betydelsen av de bullerminskande åtgärder vi gör och att de tillsammans med all annan inbyggd kvalitet i våra hus gör att vi även kan få betalt för våra ansträngningar. Vi är som sagt övertygade om att frågan kommer tas på än större allvar i framtiden. Det blir även viktigare att tänka på akustiken med dagens sätt att utforma lägenheter, där öppna planlösningar skapar större akustiska enheter för ljudet att resonera i. Även rummens dimensioner är en faktor i detta. Vissa förhållanden mellan takhöjd, bredd och längd skapar gynnsammare miljö för ljud att fortplanta sig. Redan vid val av tomt insåg vi att ljudfrågorna måste behandlas speciellt i projektet. Läget mellan Ringvägen med 25 000 fordon/dygn och Södersjukhuset med sjukhusbacken. 4 000 fordon/dygn, betyder att byggnadens placering är viktig för att kunna uppnå målet för avstegsfall B, högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. I nära samarbete med arkitekten, Joliark, inplacerades byggnaden på tomten och lägenhetsplanlösningarna beslutades. Det gällde att vid en av fasaderna minska ljudinfallet från Ringvägen utan att bullret från Sjukhusbacken blev för högt. Utöver placeringen av byggnaden krävdes ytterligare bullerdämpande åtgärder för att uppnå målet. Bullerredovisningen från detaljplaneutredningen med bullerdämpande åtgärder visas i figur 1 på sidan 35 och figur 2 här intill. Höga ljudkvalitetspoäng Figur 2: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad – detaljer och bullerskyddsåtgärder. 36 Läget kan naturligtvis väcka vissa frågor om lämpligheten att bygga här men en noggrann genomgång av alla ljudfaktorer visar att projektet får +10 ljudkvalitetspoäng, vilket är dubbelt så högt som minimikravet. Metoden med ljudkvalitetspoäng som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och ÅF-Ingemansson tar hänsyn till alla ljudfaktorer, positiv och negativa, för bostäderna. Genom att förstärka de positiva faktorerna, exempelvis anpassad planlösning och låga trafikbullernivåer inomhus kompenseras mer än väl de negativa faktorerna i form av bland andra höga bullernivåer vid vissa fasader. De höga trafikbullernivåerna vid fasad och relativt stora fönsterytor medför att fönster med mycket hög ljudisolering krävs. För ljudklass A krävs fönster med Bygg & teknik 3/11 Faktaruta kv Rackarbergen Byggherre: Lennart Ericsson Fastigheter AB Projektledning: Besqab Arkitekt: Joliark Ljudkonsult: ÅF Ingemansson Konstruktör: Hill Statik VVS: Hiensch Engineering El: Belkab mellanväggar krävs. För att öka ljudisoleringen horisontellt över dessa väggar kommer de att tilläggsisoleras på en sida. I figur 3 visas principen för stomuppbyggnaden och kompletterande åtgärder. 200 mm betong 150 mm betong Figur 3: Stomsystem, princip, samt kompletterande ljudåtgärder. Bjälklag med ytvikt 600 kg/m². lägst Rw = 53 dB respektive 48 dB i bostäderna. Fönster med dessa ljudkrav ingår numera i standardsortimentet hos vissa fönstertillverkare. Val av stomme och stomsystem är av stor betydelse för hur enkelt ljudklass A ska kunna innehållas. Idealiskt är stora spännvidder av bjälklag med minsta ytvikten/egenvikten 600 kg/m² och bärning endast i ytterväggarna och runt trapphusen. I detta fall var en sådan lösning inte möjlig utan ytterligare några bärande Låg ljudalstring i ventilationsdonen För ventilation av bostäderna har FTXsystem valts. Det ställer krav på framförallt låg ljudalstring i ventilationsdonen. För att klara totalkravet 22 dB(A) i sovoch vardagsrum får ljudalstringen inte vara högre än cirka 17 dB(A)/don. Även ljudalstringen hos radiatorventilerna måste specialstuderas men tysta radiatorventiler finns på marknaden. Även dessa bör ge högst 17 dB(A). Projektet har nu kommit så lång att första spadtaget togs den 15 mars 2011 av Sten Nordin, Lennart Ericsson och Kjell Jansson. Seriös behandling av ljudfrågorna Erfarenhetsmässigt är det mycket viktigt att ljudfrågorna behandlas seriöst även under byggskedet. ”Fiffiga” lösningar kan annars förstöra resultatet. Särskilda ljudmöten med entreprenörerna kommer att hållas minst en gång per månad. Första inflyttning i detta klass A hus med hyresrätter är planerad till sommaren 2012. ■ Första spadtaget vid kv Rackarbergen togs den 15 mars 2011 av (från vänster) Kjell Jansson, v d Besqab, Lennart Ericsson, byggmästare, och Sten Nordin, Stockholms finansborgarråd. 38 Bygg & teknik 3/11