Om du studerar matrisen så ser du att vi inte riktigt kan täcka alla mål och kriterier i detta första momentet. Vissa mål och kriterier kommer in först senare i kursen, när det finns förutsättningar för att till exempel jämföra olika religioner med varandra. Det som är understruket i matrisen är områden som vi snuddar på i detta moment, där fokus ligger på kristendomens uttryck och idéer samt etik. Däremot finns goda förutsättningar för att använda dessa kunskaper till att täcka de övriga målen. Genom era kunskaper i etik inom kristendomen, kan ni till exempel identifiera vad som befrämjar eller strider mot samhällets grundläggande värden. Likadant ger det förutsättningar för reflektioner kring vilka problem som kan uppstå i vardags- och yrkesliv. Målen för detta första moment (kristendomen och etik) : Du ska känna till kristendomens grundläggande uttrycksformer, tro och idéer. Du ska kunna ge exempel på hur dessa uttrycksformer kan se ut, och vilka problem som kan uppstå i vardagens samhällsliv utifrån dessa uttrycksformer och idéer. Du ska kunna diskutera problemsituationer utifrån givna etiska och moraliska utgångspunkter. (plikt, sinnelags och konsekvensetik). Du ska i dina resonemang om etiska riktlinjer kunna ta ställning till vad som skulle kunna befrämja eller strida mot samhällets grundläggande värden. Du ska kunna reflektera över andra kristna människors sätt att tänka om liv, tro och etik. Exempel på svar G, VG och MVG. Fråga: Diskutera vilka etiska problem som skulle kunna uppstå i vardags och yrkesliv om du var hängivet troende katolik? Svar 1 (G): Om jag var katolik och stenhårt följde dess etiska riktlinjer skulle jag kunna säga att jag var pliktetiker. Det är givet att problem skulle uppstå eftersom vårt samhälle idag inte är byggt efter pliktetiska principer i religionens bemärkelse. Det är i så fall byggt pliktetiskt i den bemärkelsen att det finns lagar och regler som man måste följa. Däremot så kan det uppstå situationer som gör att man är tvungen att bryta de juridiska lagarna, om det handlar om liv eller död till exempel, så samhället är ändå inte helt pliktetiskt ens när det gäller lagar. Om jag till exempel kan rädda livet på en person genom att ljuga, så skulle jag ändå inte göra det om jag var helt pliktetisk. Då skulle jag ju bryta mot ett av budorden. Osorterade anteckningar sidan 1 Betyg: G. (Eleven samtalar om problemsituationer utifrån givet etiskt tankesätt) Svar 2: (VG): Om jag jämför mig själv och min egen etik med en hängivet troende katoliks etik så skulle de troligen skilja sig ganska mycket i hur vi handlade. Om jag till exempel skulle fuska på detta provet så skulle det kunna anses som själviskt och dessutom som en form utav lögn (brott mot ett av budorden). Då skulle detta kunna ses som en synd, som jag måste bikta inför en präst för att få botgöring. Om det var jag personligen så skulle jag kanske tänka mer konsekvensetiskt, och inte så pliktetiskt, det kanske blir bäst konsekvenser om jag fuskar helt enkelt, och jag tar risken att bli påkommen och risken att få dåligt samvete. Om en klasskompis blir arg på mig för att jag fuskar och slår till mig så slår jag tillbaka, detta skulle också vara fel enligt den kristna katolska läran. Om jag slog tillbaka så skulle jag inte förlåta och förstå den andre så långt det går, och det skulle jag då få lägga till på min lista över synder som jag måste bikta. I det sinnelagsetiska perspektivet så skulle mitt fusk och att jag slog tillbaka båda kunna vara goda etiska handlingar. Om jag verkligen trodde att detta är goda handlingar så skulle de vara det. Personligen förstår jag ju dock att det är felaktiga handlingar så jag skulle inte själv tänka sinnelagsetiskt. Däremot den som är katolik kanske inte komma in på den utbildning som han eller hon ville gå på eftersom det pliktetiskt och sinnelagsetiskt finns inbyggt vad som måste följas och vad som är det goda. Då skulle kanske inte konsekvenserna i längden vara de bästa. Jag kanske fick framgång av mitt fuskande medan katoliken inte fick det. Det går ju såklart att diskutera detta moraliskt, men det är ett exempel på hur samhället faktiskt kan fungera ibland. Kanske kan det bero på att protestantismen blev mycket mer liberal i sin utformning än katolicism. Efter reformationen så förändrades ju kristendomen i och med de prostestantiska grenarna, där det blev mer ansvar på individen själv att tolka religionen. Betyg: VG (Eleven identifierar etiska problem i sin omgivning, tillämpar några enkla etiska resonemangsmodeller och motiverar med stöd av dessa sina egna ställningstaganden i kända och vardagliga situationer.) Svar 3: (MVG). En troende katolik har till skillnad från protestantiskt kristna fler regler att följa när det kommer till praktiska handlingar. Protestantism bildades när reformatorer som t-ex Martin Luther bröt med den katolska kyrkan på 1500- talet. I och med detta så bröt man med den utveckling som skett i katolska kyrkan med en högre grad av maktcentrering, till exempel påven. Katolska kyrkan bygger i högre grad på uttolkningar som gjorts från till exempel bibeln genom historien, och det är kyrkans förteträdare som gjort dessa tolkningar. Än idag har till exempel påven företräde när det gäller att finna till exempel en etik i bibeln som sedan upphöjs till allmän riktlinje. Frågan om abort är till exempel ofta en fråga som påven och katolska förteträdare diskuterat. Påven har tydligt fastslagit att abort inte får förekomma för den som är troende katolik, det är emot religionen då den bryter mot budordet som säger att du ska värna om allt liv och inte döda. Detta kan bli ett pliktetiskt dilemma om barnet till exempel är oönskat och föräldrarna därför inte vill eller har möjlighet att ge barnet den omsorg det behöver. Självklart kan frågan om abort diskuteras, men jag anser att det är fel att tänka så fyrkantigt och säga att det alltid är fel. Själv tänker jag nog mer pliktetisk, kanske för att jag bor i Sverige där kulturen sedan länge präglats mer av en protestantisk etik, som också kan synas i samhället. Vi har till exempel inte någon som har så stor makt som påven som bestämmer precis hur man ska tolka kristendomen. Sedan 1500- talet har detta istället varit var mans egendom att läsa bibeln och tolka den (Martin Luther översatte bibeln så att alla kunde läsa den). Betyder detta då att man kan göra vad som helst som troende protestantisk kristen? Nej det gör det såklart inte. Även om utgångspunkten är att alla föds som syndare och operfekta, så gäller det att man verkligen ångrar det man gjort fel och dessutom att man tror på berättelsen om Jesus och hur han dog för människans synders skull. Den kristna etiken säger också enligt "den naturliga lagen" att så länge man tror på detta så handlar man naturligt rätt och gott. Det gäller alltså att återvända till sin tro om man gjort fel. (detta tyder också på att den protestantiska kristendomen är mer sinnelagsetisk än katolicismen som har både sinnelagsetik och pliketik, men kanske mer pliketik). När det gäller den naturliga lagen så finns den också som en grund även i katolska kristendomen. Den har historiskt varit problematisk då man kunnat säga att det bara är "de kristna" som handlar moraliskt och etiskt rätt. Under medeltiden så kunde till exempel korstågen motiveras med hjälp av att det är dem kristna som har rätt och "de andra" har fel. Det kan fortfarande finnas spår av detta tänkande som jag tror kan vara farligt. Om man motiverar till exempel ett krig helt utan förståelse för att kulturer kan ha skilda syn på vad som är rätt och fel, och att detta inte alltid är helt objektiva sanningar, så blir det fel. Detta kan gälla i ett internationellt perspektiv, men också för enskilda personer, särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Betyg: MVG (Eleven tillämpar olika etiska teorier inom religion och livsåskådning på närliggande situationer och på aktuella samhällsfrågor). Osorterade anteckningar sidan 2