För en levande demokrati Regeringens satsning på dialog om samhällets värdegrund PAWEL FLATO I vår globaliserade värld sker förändringar snabbt. Samhället är inte detsamma i dag som det var för tjugo eller trettio år sedan. Förändringarna väcker frågor om hur vi kommer att leva om tjugo, trettio eller fyrtio år. Vilket samhälle vill vi att våra barn och barnbarn ska ärva? Inget av detta låter sig besvaras med en mening, likväl är det viktiga frågor att reﬂektera över. Oavsett vilken riktning utvecklingen tar vilar vårt samhälle på en demokratisk värdegrund. Det ﬁnns en stark uppslutning – från höger till vänster – för tolerans, yttrandefrihet, jämställdhet, solidaritet med andra och för alla människors lika värde. Samtidigt är Sverige ett heterogent land och olika delar av befolkningen, som har skilda värderingar, traditioner, åsikter och livssituationer, möts alltför sällan. För två år sedan tog regeringen initiativ till en satsning på ökad dialog om samhällets värdegrund. För att utveckla en bättre känsla av sammanhållning i ett land tror jag inte att det räcker med att skapa lika möjligheter ekonomiskt och socialt. Lika viktigt är att vi delar en gemensam vision av värden som vi anser vara viktiga. Det handlar om att bygga ett solidariskt samhälle på en gemensam grund där var och en kan känna tillhörighet. Vårt samhälle är skapat och består av individer av olika etniska och kulturella bakgrunder, politiska övertygelser och trosuppfattningar. Men tillsammans delar vi en gemensam värdegrund genom respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Universella värden som är fastlagda i den svenska grundlagen. Arbetet med att främja dialoger sker mellan olika grupper och på olika arenor i samhället, via nätet, på konferenser och i föreningsliv. Parallellt med detta har regeringen tagit fram en strategi för att bland annat beskriva det framtida arbetet med värdegrundsfrågor. I den här skriften kan du ta del av regeringens arbete men även hur andra aktörer arbetar för att stärka social sammanhållning och för att levandegöra den gemensamma värdegrunden. Nyamko Sabuni, jämställdhets- och integrationsminister 2 INNEHÅLL s4 s 6 Dialog om samhällets värdegrund Under 2008 inledde regeringen en satsning för att stimulera till ﬂer dialoger och reﬂekterande samtal om demokrati och mänskliga rättigheter. Skolan • Kamratstödjare ger Kastalskolan en tryggare miljö • Inﬂytande en rättighet för eleverna s 10 Kommunen s 14 Myndigheterna s 18 Civila samhället • Medborgardialog med budgetsimulator • Delaktighet och dialog vägledande i kommunen • Dialog höjer förtroendet för Hovrätten för Västra Sverige • Projekt skapar förtroende mellan räddningspersonal och ”kids” • Inget hinder att prata attityder på ridlägret • Ungdomar skapar berättelser i dialog med varandra 3 Dialog om samhällets värdegrund ålet för demokratipolitiken är ”en levande demokrati där möjligheter till inﬂytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras”. Det innebär att makten ska utgå ifrån människorna och att varje individ ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen. De mänskliga rättigheterna, som de uttrycks genom Sveriges internationella åtaganden och i den svenska lagstiftningen, får inte kränkas på någon nivå i samhället. Principerna om mänskliga rättigheter och demokrati är grundvalar i samhällets värdegrund. Under 2008 inledde regeringen en satsning för att öka kunskapen om och stimulera till dialoger kring frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Satsningen har kommit att kallas för dialog om samhällets värdegrund. M www.dialogvärdegrund.nu Webbportalen www.dialogvärdegrund.nu drivs av Ungdomsstyrelsen och fungerar som mötesplats och informationskälla för aktörer som arbetar med värdegrundsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter. Webbplatsen är interaktiv och lyfter bland annat fram goda exempel på värdegrundsarbete och ger möjligheter att delta i olika typer av verksamhet med inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter. 4 Varför behövs värdegrundsdialog? Demokrati och mänskliga rättigheter är universella normer. För att öka kunskapen om och förståelsen för vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär i vardagen och i våra liv, är det viktigt med en levande och aktiv dis- kussion. Alla individer ska ha möjlighet att skapa en egen personlig relation till normer om demokrati och mänskliga rättigheter. Statens och individens ansvar Staten är skyldig att garantera individens mänskliga rättigheter. Individer har rättigheter men också ett ansvar att utöva sina mänskliga rättigheter på ett sätt som inte inskränker andra människors rättigheter. Därför är ökad kunskap om mänskliga rättigheter och en medvetenhet om det personliga ansvaret viktigt. Demokrati måste erövras på nytt Demokrati och mänskliga rättigheter är inte för alltid givna. Kränkningar av mänskliga rättigheter sker ständigt och demokratiska spelregler åsidosätts eller ifrågasätts. För en del människor är det inte självklart att respektera demokratiskt fattade beslut om de ogillar besluten. Det ﬁnns även rörelser i samhället som mer generellt ifrågasätter mänskliga rättigheter och ett demokratiskt styrelseskick. Demokrati och mänskliga rättigheter måste därför ständigt återerövras. Social sammanhållning förutsätter möten Det övergripande syftet med att främja dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att verka för social sammanhållning. En grundläggande acceptans av och förståelse för de normer som samhället vilar på är viktigt för att stärka den sociala sammanhållningen i samhället. Dialog och reﬂekterande samtal – vare sig de sker öga mot öga i det personliga mötet eller med hjälp av modern ITteknik – är viktiga metoder i arbetet för ökad delaktighet, engagemang och social sammanhållning. Det personliga mötet är viktigt för att föra en mer djupgående dialog om mänskliga rättigheter och demokratiska värden. I det personliga mötet ges oftast utrymme för att reﬂektera över och diskutera svåra frågor där det kan ﬁnnas intressekonﬂikter och motsättningar. Det är också viktigt att dialoger och reﬂekterande samtal om vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär involverar så många som möjligt och inte enbart de som redan är aktiva. En ambition för regeringens satsning på dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att nå ut brett i samhället och bidra till möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, livssituationer och värderingar. demokrati och mänskliga rättigheter äger rum på många olika arenor i samhället. Att öka dialogen både medborgare emellan och mellan politiker, myndighetsrepresentanter och medborgare är viktigt. Inom myndigheter, kommuner, skolor och i det civila samhället pågår ett intensivt arbete med att till exempel ge elever ökat inﬂytande, motverka diskriminering och mobbning. I den här publikationen beskrivs regeringens inriktning för att främja ﬂer dialoger kring demokrati och mänskliga rättigheter. Den ger också exempel på olika typer av dialog- och värdegrundsarbete som pågår. • Ungdomar en viktig målgrupp En ambition för regeringens satsning på dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter är att nå ut brett i samhället och bidra till möten mellan människor med olika bakgrund, erfarenheter, livssituationer och värderingar. En särskilt viktig grupp att nå är ungdomar eftersom det är under ungdomsåren som en människas värderingar till stor del formas. Det är också viktigt att dialog om demokrati och mänskliga rättigheter involverar människor som i vanliga fall inte deltar i det oﬀentliga samtalet eller i den politiska processen. Det är väl känt att det demokratiska deltagandet är högre bland grupper som är väl etablerade i samhället. Dialoger och värdegrundsarbete som pågår Dialoger och arbete som främjar delaktighet, kunskap och reﬂektion om Nya satsningar Partnerskap för social sammanhållning Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att sammankalla organisationer inom det civila samhället tillsammans med representanter från stat, kommun och näringsliv, till ett partnerskap för social sammanhållning. I samråd med partnerskapet ska Ungdomsstyrelsen under 2011 fördela medel till i första hand organisationer inom det civila samhället som vill bedriva verksamhet på lokal nivå. Syftet är att skapa nya och stödja redan existerande mötesplatser, dialoger och liknande verksamhet som bedrivs med utgångspunkt i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Engagemangsguider Ungdomsstyrelsen ska under 2010 fördela medel till organisationer som vill arbeta med ”engagemangsguider” eller andra uppsökande metoder för att stimulera de som bor i områden där organisationsgraden är låg. Syftet är att underlätta för personer som annars inte är aktiva, särskilt ungdomar och kvinnor, att engagera sig ideellt och skapa nya nätverk. Dialog för mänskliga rättigheter Under 2010 kommer regeringen att bjuda in organisationer inom det civila samhället till en dialog om hur respekten och kunskapen om mänskliga rättigheter kan stärkas. Resultatet av dialogen kommer bland annat att utgöra ett underlag för regeringens syn på det fortsatta arbetet för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. 5 SKOLAN Genom skollagen, läroplaner och kursplaner har skolan ett tydligt uppdrag att ge alla elever en förståelse för grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt skollagen har eleverna också rätt till inﬂytande och alla skolor ska aktivt motverka mobbning och alla former av kränkande behandling. Genom ett särskilt regeringsuppdrag har Skolverket fått i uppgift att ge skolorna stöd i att främja och stärka värdegrundsarbetet i skolan. Att eleverna engageras och får möjlighet att påverka är bland det viktigaste i arbetet mot mobbning och diskriminering i skolan, menar Ulla Blidberg på Kastalskolan. TOMMY ANDERSSON spänningar i klassen är man noga med att följa upp och prata med elever och mentorer. Mötena läggs alltid på schemalagd tid. – Nytt för i år är att vi ger kamratstödjarna övningar som de får ta med till sin klass att jobba med tillsammans med mentorerna. Jag tror att det är värdefullt, eleverna ser så mycket som vi vuxna inte gör, säger Ulla Blidberg. ”Kränkningskamera” dokumenterar miljön Kamratstödjare ger Kastalskolan en tryggare miljö Kränkning, mobbning och diskriminering hör till vardagen i många av Sveriges skolor. På Kastalskolan i Östersund arbetar man framgångsrikt för att minska och förebygga problemen. Nu har skolan fått Årets Friendsprestation för sitt arbete. ULLA BLIDBERG, resurspedagog på Kastalskolan sedan 2001, är stolt över priset. – Vi brinner för vårt arbete för allas lika värde. Det betyder också mycket för våra elever att det uppmärksammas, att deras insatser gör skillnad. Utmärkelsen är en bekräftelse på att vi har hittat rätt verktyg som gör oss framgångsrika i frågor om lika värde, säger hon. Eleverna engageras i arbetet Sedan hösten 2003 har skolan samarbetat med organisationen Friends. De arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. Friends har utbildat och föreläst för skolans personal och elever. Varje klass har därefter utsett en kille och en tjej till kamratstödjare, så kallade Friendsare. Klassernas mentorer fungerar också som stöd i arbetet med likabehandling. – Vi får jättebra respons från eleverna. Jag tror att de blir stolta. De som utses får en ﬁn motivering från sina klasskamrater om varför de skulle passa bra som representant, sen är det I Friends motivering till priset lyfts elevernas delaktighet i arbetet fram som en viktig framgångsfaktor. elevens eget val om hon eller han vill axla ansvaret, säger Ulla Blidberg. Fyra lärare på skolan och cirka 30 elever (två från varje klass) träﬀas varannan vecka på så kallade spårmöten. På mötena utvärderas läget i klasserna och hur eleverna mår. Om det ﬁnns Ett annat verktyg i arbetet är den kamera som varje Friendsrepresentant har fått för att fotografera var skolmiljön känns otrygg och var kränkningar brukar ske. Bilderna ska hjälpa rastvärdarna att veta var de behövs på rasterna. I Friends motivering till priset lyfts elevernas delaktighet i arbetet fram som en viktig framgångsfaktor. – Vi har ett starkt engagemang från eleverna, de känner att de har inﬂytande och kan påverka, vilket jag tror är bland det viktigaste för att lyckas. Alla måste vara med, inte bara eldsjälarna, säger Ulla Blidberg. För de 25 000 kronor som skolan ﬁck i prispengar vill man göra i ordning ett uppehållsrum, en trygg plats, där man kan spela musik och spel. Till hösten påbörjar skolan även ett arbete med särskilt fokus på frågor om genus, jämställdhet och sexuella trakasserier. • KORTFAKTA Skolan har ett tydligt uppdrag att, med demokrati och mänskliga rättigheter som utgångspunkt, ge alla elever en förståelse för samhällets grundläggande värden och för vad allas lika värde innebär i praktiken. Skolverket har fått i uppdrag att genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2011. Läs mer: www.skolverket.se JOHAN ENGMAN/SCANPIX INFLYTANDE ÄR EN RÄTTIGHET Inﬂytande en rättighet för eleverna ”Elever måste kunna få ha en åsikt, kunna framföra den och få den beaktad. Men i dag saknas system för elevers inﬂytande i skolorna.” Det menar Dany Kessel vid Elevrörelsens förlag som driver ett projekt om inﬂytande i skolan. Syftet är inte att lära ut demokrati, men när eleverna får utöva reellt inﬂytande följer en förståelse om vad demokrati innebär i praktiken. – ELEVERS INFLYTANDE är inte annorlunda eller viktigare än annat inﬂytande men att kunna utöva inﬂytande i sin vardag är en rättighet för alla. På din arbetsplats eller i din bostad har du till exempel rätt att säga vad du tycker, säger Dany Kessel, projektledare för projektet ”Inﬂytande i skolan – mer än en möjlighet”. Projektet har fått medel från Allmänna arvsfonden och drivs i samarbete med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolledarförbundet, Sveriges Elevråds Centralorganisation och Sveriges elevråd. Tanken är att samla in och utveckla metoder för hur elevers inﬂytande ska kunna bli verklighet. Metoderna ska sedan presenteras i en handbok och spridas via en resurswebbplats och genom workshops för att utveckla lokala arbetsformer. Olika syn på begreppet inﬂytande Som projektledare för ett projekt med många samarbetspartners vet Dany 8 Kessel att det ﬁnns olika syn på begreppet inﬂytande – alltifrån att det handlar om elevers egen organisering, demokrati eller värdegrund till radikala undervisningsmetoder. Han menar att det bland vuxenvärlden ﬁnns en stor förvirring kring begreppet. – Många blandar ihop inﬂytande med makt. Det ﬁnns mycket dåligt samvete hos vuxenvärlden i skolan och inom oﬀentlig sektor. Eftersom unga ”Om skolan ger fel bild av demokrati kan det skapa falska förhoppningar och förväntningar.” inte får rösta så känner man ett behov av att kompensera med att ge makt. Men skolan är ju som en myndighet, och alla på en myndighet har ju inte bestämmanderätt. Elever ska däremot kunna ha en åsikt, kunna framföra den och få den beaktad, säger han. Det ﬂesta skolor i Sverige är ganska stora med ﬂer än 500 elever. Därför behövs system, metoder och rutiner för att hantera åsikter eller klagomål på något sätt. Enligt Dany Kessel saknas det sådana system för att kanalisera elevers inﬂytande. Arbetsplatsträﬀar och mottagningstider är till exempel något som kan behöva förbättras – idag schemaläggas de inte sällan till tider då eleverna har lektion. Enligt Dany Kessel ﬁnns det också stora problem med introduktion till de system som ﬁnns. Få skolor har samlad information i stil med ”så här gör du” om en elev till exempel vill framföra klagomål. Ökat inﬂytande kan ge förtroende I den nya skollagen som börjar gälla från och med juli 2011 har vissa regler för elevinﬂytande tagits bort och Dany Kessel vid Elevrörelsens förlag arbetar med att ta fram ett antal modeller och metoder som skolor kan använda i arbetet med att öka elevers inﬂytande. ersatts av föreskrifter om ett forum för inﬂytande. Forumet ska fungera som en arena där elever och föräldrar kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor och där de ska få information om kommande viktiga beslut. Dany Kessel tycker att förslaget låter sunt, så länge ett sådant forum håller sig till inﬂytande och inte kidnappas för andra syften – som att lära elever demokrati. – Ökat inﬂytande kan leda till ett ökat förtroende för demokrati och institutioner i samhället. Men det bästa sättet är att agera enligt de demokratiska spelregler som ﬁnns överallt i samhället och behandla eleverna därefter. Om skolan är för mottaglig och ger fel bild av demokrati kan det skapa falska förhoppningar och förväntningar, säger han. Handbok till landets alla skolor Just nu håller man på att avsluta en fas inom projektet där man har åkt runt till skolor och genom intervjuer samlat in underlag, metoder och idéer. Nu väntar en diskussion om vilka modeller och koncept som ska ﬁnnas med i handboken. – Resultatet ska inte bli en manual i stil med ”så här gör man”, för det ﬁnns inte en enda lösning, säger Dany Kessel. Alla skolor ser olika ut i fråga om storlek och typ av elever, och har därför olika behov. Det är bättre att visa på ett antal modeller och metoder som skolorna kan ha att utgå ifrån, att ta fram koncept på hur man kan arbeta med elevers inﬂytande. Den tryckta handboken ska i mitten av höstterminen skickas ut till landets runt 3 000 grund- och gymna- sieskolor. Utmaningen är att se till att skolorna verkligen börjar att använda sig av materialet. Inom projektet kommer man därför att anordna workshops där någon som kan metoderna hjälper skolorna att skapa sin egna arbetsformer. • DEN NYA SKOLLAGEN Genom den nya skollagen ges skolans värdegrund ett mer klart uttryckt lagstöd och det blir också tydligare att värdegrunden är gemensam för hela skolväsendet. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen markeras också att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Den nya lagen börjar gälla från och med juli 2011. Läs mer under publikationer på: www.regeringen.se 9 KOMMUNEN Inom kommunen tas många beslut som berör människor i deras vardag. Dialog och delaktighet med och mellan medborgare är därför särskilt viktigt. Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner som har stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Kommunerna ska arbeta för att stärka en gemensam värdegrund i stadsdelarna. En dialog mellan boende och andra aktörer om vad som är viktiga frågor lokalt är den gemensamma grunden för arbetet. Kommunerna har också fått stöd i sitt arbete av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har tagit fram IT-verktyg för att underlätta medborgardialog. HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX Martin Lagnerö vid Haninge kommun har provat ett nytt sätt att arbeta med medborgarinﬂytande. Medborgardialog med budgetsimulator Hur kan IT-lösningar bidra till att skapa dialog mellan kommun och medborgare? Haninge kommun har precis testat en ”budgetsimulator” för att låta medborgarna bestämma hur Eskilsparken i Haninge ska användas. Martin Lagnerö, kontaktperson för projektet, berättar om hur det gick. MED STÖD av regeringen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan 2008 drivit projektet Medborgardialog med IT-stöd. SKL har bland annat utvecklat ett antal IT-verktyg som kommuner och landsting fritt kan använda för att utveckla sin medborgardialog. Ett av verktygen är en så kallad ”budgetsimulator” – ett pedagogiskt verktyg som kan användas för att summera ihop ﬂera verksamhetsförslag så att det inte överstiger en viss budget. Först ut i Sverige att använda den i skarpt läge var Haninge kommun som har låtit medborgarna rösta om hur en park skulle utvecklas. – Det här var oprövad mark, både processen och tekniken. Det var första gången som vi lade ut en budget på det här sättet, men vi ville prova ett nytt sätt för medborgarinﬂytande, säger Martin Lagnerö, sekreterare i Haninge kommuns demokratiberedning och kontaktperson för satsningen ”Du bestämmer – Eskilsparken”. Omröstning på internet Med hjälp av ﬂygblad, annonser i dagspress, information på kommunens webbplats och en medborgarträﬀ i Kulturhuset, uppmanades medborgarna, särskilt de som bodde nära parken, att lämna in förslag på hur en angiven totalbudget skulle användas. Runt 100 förslag lämnades in. De slogs sedan ihop till cirka 20 olika konkreta förslag. Därefter följde en röstning på ”Vi har lärt oss väldigt mycket om hur man kan arbeta med den här typen av dialog.” Internet om det bästa förslaget med hjälp av budgetsimulatorn. – Vi ordnade också en andra medborgarträﬀ på Haninge kulturhus där det var möjligt att ställa frågor om projektet, läsa om parkförslagen och rösta på plats. På det sättet kunde de som inte har tillgång till datorer också rösta, säger Martin Lagnerö. Vid medborgarträﬀen stängdes röstningen och det vinnande förslaget presenterades. Cirka 250 personer hade då röstat via webben. – På det stora hela är vi nöjda. Särskilt med medborgarträﬀarna som var välbesökta. Vi har lärt oss väldigt mycket om hur man kan arbeta med den här typen av dialog. Nu pågår en utvärdering av projektet, men tanken är att våga prova det igen, kanske under lite andra former än nu, säger Martin Lagnerö. Det vinnande förslaget var en mobil scen som kan användas i Eskilsparkens amﬁteater men också på andra platser i Haninge. Scenen är lätt att transportera och sätta upp och kan utan kostnad användas av föreningar i kommunen. • KORTFAKTA Med stöd av regeringen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan 2008 drivit projektet Medborgardialog med IT-stöd. Inom ramen för projektet har SKL utvecklat ett antal IT-verktyg för medborgardialog, däribland ”Dialogen” för diskussioner, ”Chatten” för realtidschat, ”Mobil enkät” som möjliggör delaktighet via sms, ”Budgetsimulatorn”, ”Geopanelen” för att via en GIS-karta konsultera medborgarna och ”E-petitioner” som möjliggör för medborgarna att lämna och signera olika förslag till kommunen. Läs mer: www.skl.se/medborgardialog DELAKTIGHET STÄRKER DEMOKRATI Delaktighet och dialog vägledande i kommunen ”Det viktigaste är att föra in delaktighet i ordinarie beslutssystem. Det ger bäst eﬀekt och skapar en tro på demokrati och tillit till samhället.” Det säger Marcel Moritz, utvecklingsledare i Huddinge kommun som arbetar för att delaktighet och dialog med medborgarna ska genomsyra arbetet. ÅR 2003 påbörjades ett visionsarbete i Huddinge kommun som något år senare ledde till ett politiskt beslut om att delaktighet ska vara kommunens vision. För att få struktur i arbetet tog man fram en handbok i delaktighet. I handboken deﬁnieras vad delaktighet är. Där ﬁnns också exempel på olika metoder för att skapa dialog och delaktighet. Tre ledord; tydlighet, öppenhet och meningsfullhet, ﬁnns för arbetet. – Det är viktigt att man i alla sammanhang är tydlig med syftet för delaktigheten, om medborgaren är där 12 för att till exempel tycka till, ha en dialog eller få information. Det blir annars lätt otydligt, vilket kan skapa frustration och få folk att känna sig lurade. Människor är vettiga, förstår de frågan och känner till förutsättningarna så accepterar de dem. – Sen är öppenhet också viktigt. Det kan handla om att använda ett språk som är lätt att förstå. Information är basen för all form av delaktighet, säger Marcel Moritz. Meningsfull delaktighet – Frågorna som tas upp måste upplevas som meningsfulla. Det är en utmaning både för politiker och förvaltning att avgöra vilka frågor som är strategiskt viktiga att skapa extra delaktighet kring. Det handlar också om att skapa delaktighet i viktiga beslutsprocesser, det är inte helt ovanligt att särskilda projekt eller jippon skapas som inte är del i den ordinarie verksamheten, säger Marcel Moritz. Meningsfullhet handlar också om att öppna upp för delaktighet så tidigt som möjligt i en styrprocess. När Huddinge kommun nu tar fram en ny översiktsplan kommer man därför ta in invånarnas synpunkter redan vid startpunkten av processen. Att bjuda in på rätt sätt Hur många och vilka som kommer när kommunen bjuder in beror på hur man gör det, menar Marcel Moritz. – Om du gör på det gammeldags sättet och sätter upp en lapp på anslagstavlan eller en annons i tidningen kommer inte så många, och framförallt får du ingen mångfald bland dem som kommer. Vi arbetar "Det är viktigt att man i alla sammanhang är tydlig med syftet för delaktigheten." mer systematiskt med att bjuda in. Det handlar mycket om att ta bort hinder och skaﬀa bättre smörjmedel gentemot vissa grupper som annars inte deltar i dialogmöten. En extra röd matta som måste rullas ut åt vissa håll, säger han. – Ett exempel är 2009 då äldreomsorgen skulle utvecklas och vi anordnade en framtidsverkstad för att diskutera vilka aktiviteter som skulle erbjudas de äldre invånarna. Då skickade vi ut brev som bjöd in de äldre personligen. Det gjorde att inte bara de redan föreningsaktiva deltog, säger Marcel Moritz. ANDERS WIKLUND / SCANPIX Delaktighet måste ﬁnnas med i de viktiga beslutsprocesserna, menar Marcel Moritz, utvecklingsledare i Huddinge kommun. Hur mötena går till också viktigt Ett annat exempel är barn- och utbildningsförvaltningen som bjöd in till diskussion om planering och placering av kommunens skolor för ett par år sedan. Man märkte då att föräldrar med utländsk bakgrund inte deltog. Då gjordes ett extra utskick med speciﬁka inbjudningar på tre till fyra språk. Ett förmöte med ﬁka anordnades med tolkar på ﬂera språk. Även under själva mötet fanns tolkar på plats så att frågor kunde ställas även på andra språk än svenska. Resultatet blev att ett 80-tal personer kom till mötet varav 30–40 personer deltog på förmötet. Marcel Moritz understryker också betydelsen av själva mötenas utformning för en god medborgardialog. – Det handlar inte bara om vilka som kommer utan också om vilka som pratar. Olika människor kommer till tals om deltagarna till exempel får använda post-it-lappar eller arbeta i mindre grupper, jämfört med om allt alltid sker i stora församlingar. Vi är på väg att utveckla rutiner för detta, säger han. Strategi för hållbar utveckling Huddinge kommun håller nu på att ta fram en långsiktig strategi för hållbar utveckling. I strategin integreras tankarna från handboken tillsammans med bland annat jämställdhetsplan, mångfaldsplan, näringslivsprogram, folkhälsoplan och Agenda 21. Under hösten kommer medborgarna att bjudas in för att tycka till och framföra synpunkter. Resultatet kommer sedan vara underlag för politiker och tjänste- ”Frågorna som tas upp måste upplevas som meningsfulla. Det är en utmaning både för politiker och förvaltning att avgöra vilka frågor som är strategiskt viktiga.” män. Under hösten 2011 beräknar Marcel Moritz att dokumentet ska ﬁnnas på plats. – Förhoppningen är att delaktighet ska kunna genomsyra hela organisationen. Här är utbildning också en viktig del. Varje ny kull chefer får till exempel i sin grundutbildning lära sig om Huddinges arbete med delaktighet, säger Marcel Moritz. • KORTFAKTA Regeringen har tecknat lokala utvecklingsavtal med 21 kommuner för 38 stadsdelar med ett utbrett utanförskap. Avtalen gäller för perioden 2008–2010 och handlar om hur statliga myndigheters samverkan med kommunerna bör se ut för att minska utanförskapet i stadsdelarna. En dialog mellan boende och andra aktörer om vad som är viktiga frågor lokalt är den gemensamma grunden för det lokala utvecklingsarbetet. Kommuner med lokala utvecklingsavtal för också en dialog om samhällets värdegrund i stadsdelarna för att främja sammanhållning och integration. Läs mer under integration: www.regeringen.se 13 MYNDIGHETER En förutsättning för social sammanhållning är att allmänheten känner förtroende för myndigheter och att enskilda behandlas rättvist och rättssäkert. Flera myndigheter arbetar med värdegrundsarbete på olika sätt. Inom rättsväsendet – på Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och ute på domstolarna – bedrivs ett aktivt arbete kring bemötandefrågor. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap arbetar också med förtroendefrågor genom att tillsammans med representanter från olika delar av befolkningen, räddningstjänst, närpolis med ﬂera, utveckla metoder för möten och dialoger. Gunnel Wennberg, chef vid Hovrätten för Västra Sverige, arbetar med brukardialoger för att öka förtroendet för domstolen. BJÖRN LARSSON ROSVALL /SCANPIX på vem som är nämndeman, protokollförare och juristdomare, är några exempel på enkla åtgärder som visat sig ha eﬀekt, berättar Gunnel Wennberg. Klarspråkskristall för begriplighet Dialog höjer förtroendet för Hovrätten för Västra Sverige – Att lyssna till brukarnas synpunkter är förtroendeskapande och ökar vår kvalitet. Dessutom fördjupas personalens kunskap och engagemang. Det säger Gunnel Wennberg, chef för Hovrätten för Västra Sverige, som har arbetat med brukardialoger sedan 2006. Nyligen vann domstolen Klarspråkskristallen för sitt arbete med att göra domar begripliga. oﬀ-eﬀekt genom att vår egen personal genomförde intervjuerna. Det gav både fördjupad kunskap och ett ökat engagemang. Personalen glömmer inte det som kom fram i intervjuerna och det blev tillfälle att tänka igenom vårt uppdrag – att vi är en serviceorganisation och att vi måste ta hand om allmänheten på ett bra sätt, berättar Gunnel Wennberg. UTREDNINGEN ”Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag” visar att god kommunikation mellan domstolar och medborgare är centralt för medborgarnas förtroende. Enligt utredningen är bemötande av parter och bevispersoner viktigt och en slutsats var att Sveriges domstolar måste arbeta kontinuerligt för att förbättra sin kommunikation. Hovrätten för Västra Sverige är en av de domstolar som har kommit långt i sitt arbete. År 2006 ägde den första brukardialogen rum. Väl förberedda djupintervjuer genomfördes med olika parter. – Väldigt intressanta synpunkter kom fram, det var mycket som kunde bli bättre. Det blev också en stark spin- Bättre information och service Resultaten av den första intervjuundersökningen ledde till en rad konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i hovrättens information, service och bemötande av brukarna. Bättre kallelser och information om hur en rättegång går till, tydlig skyltning utanför och i hovrättens lokaler, presentation av rättens ledamöter och vilka roller de har, är några exempel. – Om vittnen känner sig trygga så gör de en bättre insats i domstolen. Många är oroliga inför en rättegång. En bild av hur rättegångssalen ser ut i väntrummet utanför, som man i lugn och ro kan titta på, informationsblad om hur en rättegång går till och skyltar När den första brukardialogen följdes upp med nya djupintervjuer 2008 visade det sig att åtgärderna hade haft eﬀekt och svaren blev betydligt mer positiva. – Det var inte längre svar som ”jag begrep inget”. Det kan vara en svår situation att delta i en rättegång och då är det viktigt med bra information både inför, under och efter rättegången. Det höjer förtroendet för vår verksamhet och ökar kvaliteten i domarna, slår Gunnel Wennberg fast. Ett tydligt bevis på ett lyckat kvalitetsarbete är att hovrätten ﬁck Klarspråkskristallen 2010 för en enkel och begriplig oﬀentlig svenska. Det är första gången som en domstol fått priset. "Om vittnen känner sig trygga så gör de en bättre insats i domstolen." – Domar och beslut är de viktigaste dokumenten som vi i domstolarna skriver och det är självklart att de ska kunna läsas och vara begripliga för parterna och för allmänheten, säger Gunnel Wennberg. • KORTFAKTA Som en följd av utredningen ”Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag” (SOU 2008:106), ﬁck Domstolsverket ett regeringsuppdrag 2009 att stödja och hålla samman domstolarnas arbete med strategier för bemötande, utformning av domar och mediekontakter. Uppdraget ska redovisas i december 2010. Läs mer: www.domstol.se www.vastrahovratten.domstol.se 15 FÖRTROENDE GER SAMMANHÅLLNING Projekt skapar förtroende mellan räddningspersonal och ”kids” En dag i veckan tillbringar ungdomar från stadsdelen Rosengård i Malmö hos Räddningstjänsten Syd för att lära sig mer om arbetet som brandman. R.I.S.K. – Räddningstjänsten i samarbete med Kidsen – är ett projekt som på sikt ska leda till ett ökat förtroende för räddningstjänsten och mindre social oro i området. FÖR NÅGRA ÅR sedan besökte brand- männen Nikola Obradovic och Daniel Thysell projektet ”Life” i London och imponerades av hur räddningstjänst, skola och fritidsverksamhet arbetade gemensamt för att rå på sociala problem och skapa bättre förutsättningar för ungdomar. Mot bakgrund av att Räddningstjänsten Syd hade mött problem med social oro i sitt område, beslutade de sig för att initiera ett nytt projekt. Ungdomar från Rosengård skulle få tillbringa en dag i veckan hos Räddningstjänsten Syd. Nu är den första terminen med R.I.S.K. (Räddningstjänsten i Samarbete med Kidsen) avslutad. – Vi arbetar långsiktigt. Vi tror på de här ungdomarna och på att arbetet kommer att ge synbara resultat om en fyra till sex år, säger Nikola Obradovic och Daniel Thysell, som tillsammans med ytterligare fyra mentorer från Räddningstjänsten Syd medverkar i projektet. Utmaning att bryta dåliga rutiner Till en början togs en mall fram för vilken typ av ungdom som skulle lämpa sig för R.I.S.K.; någon som skulle må bra av att delta, men som även kunde förväntas ta till sig utbildningen och i framtiden fungera som mentor för yngre deltagare i projektet, och dessutom ha ett gott inﬂytande i sin kompiskrets. Kuratorerna på områdets skolor valde bland sjundeklassarna och nu har nio ungdomar tillbringat en dag i veckan tillsammans med brandmännen på räddningstjänsten istället för i skolan. 16 Kraven på deltagarna är tydliga. – Reglerna är enkla. Alla ska komma i tid, tala svenska och uppföra sig väl mot kompisar och mentorer, säger Nikola Obradovic. Kraven var besvärliga i början, ﬂera av ungdomarna i projektet var inte vana vid ordning. Utmaningen är bland annat att bryta dåliga rutiner. Många har dåliga matvanor där kexchoklad och läsk utgör en betydande del av kosten. Några röker, vilket ger dålig kondition. De sitter uppe på nätterna och sover ibland bara några timmar per dygn. Lär sig brandmannayrket Majdi Khayzarane berättar att han trots föräldrarnas tjat sällan lägger sig innan halv två på natten. Han fyller 14 år i år och är en av deltagarna i R.I.S.K. Det enda han klagar på är de tidiga morgnarna. Räddningstjänstens dagar startar klockan sju och då serveras ungdomarna frukost. ”Vi tror på de här ungdomarna och på att arbetet kommer att ge synbara resultat om en fyra till sex år.” Majdi Khayzarane hörde själv talas om R.I.S.K. och kontaktade skolans kurator för att få komma med. Han berättar om hur han lärt sig att koppla vattenslangar till brandpostnätet, JENNY MARIA NILSSON Nikola Obradovic och Daniel Thysell är ansvariga för projektet R.I.S.K. som låter Majdi Khayzarane och andra ungdomar få lära sig mer om räddningstjänstens verksamhet. använda räddningstjänstens utrustning och om vad yrket innebär. I dag har gruppen varit på terminens sista studiebesök, på utbildningscentret Brandorama i Helsingborg, och bland annat övat brandsläckning. – Tidigare ville jag bli kock men nu är jag intresserad av att bli brandman, säger han. Daniel Thysell och Nikola Obradovic betonar hur viktigt det är att deras elever själva förstår, att ”polletten ska trilla ner”, när det gäller vad som krävs av dem för att bli brandmän eller något annat – det handlar till sist om deras ansträngningar. Flera i gruppen verkar vilja bli brandmän eller något annat uniformsyrke. Ofta behövs numera mer än godkänt för att komma in på gymnasieskolorna som leder dit. Ledarnas engagemang viktigt Rosengård har sedan en tid haft problem med anlagda bränder och en hotbild mot räddningspersonalen. För- ”Reglerna är enkla. Alla ska komma i tid, tala svenska och uppföra sig väl mot kompisar och mentorer.” hoppningen och tron är att R.I.S.K. ska kunna motverka problemen. – Vi skulle kunna ta in hundratals ungdomar, så ser behovet ut, säger Nikola Obradovic. Tanken är att utöka verksamheten allt eftersom och ha sammanlagt 24 elever i tre årskurser. Kontakten med kuratorerna och skolan är daglig. Elever och brandmän har även gjort saker tillsammans på fritiden. Mentorerna ﬁnns där ständigt för ungdomarna. R.I.S.K. bygger på trovärdighet och engagemang från ledarna för att skapa förtroende i området. Nikola Obradovic och Daniel Thysell hoppas att pro- jektet ska växa och att formen för arbetet blir befäst och att det stadigt förbättras. – Inget är enkelt, men R.I.S.K. innebär att ungdomarna får större kunskaper om räddningstjänstens arbete samtidigt som vi kan påverka unga människors liv, säger de. • KORTFAKTA Projektet R.I.S.K. – Räddningstjänsten i samarbete med Kidsen – drivs av Räddningstjänsten Syd i Malmö. Syftet är att ge ungdomar en ökad förståelse för hur räddningstjänsten arbetar och därmed öka förtroendet för verksamheten och förebygga social oro. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap driver projektet ”Förebyggande säkerhetsarbete – Metoder för möten och dialoger” fram till 2011 i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Projektets syfte är att analysera de föreställningar som ﬁnns om ”den andre” hos befolkningsgrupper, räddningstjänst, polis och liknande organisationer, och att utveckla och pröva olika former för dialog. Läs mer: www.rsyd.se www.msb.se 17 CIVILA SAMHÄLLET Inom det civila samhället bedrivs kontinuerligt ett omfattande, aktivt och viktigt värdegrundsarbete. Ett stort antal organisationer har formulerat sin verksamhet utifrån frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, medan andra arbetar mer speciﬁkt för någon rättighets- eller demokratifråga. I många fall är dialog och delaktighet viktiga utgångspunkter i arbetet. Eva Gunsäter är ridskoleansvarig vid Olunda Ryttarförening. slags interaktiv teater där ungdomarna får bryta in i spelet för dialog och diskussion. För en tredje grupp anordnas ledarutbildningar med bland annat kurser i mental träning och personlig utveckling. – Vi kan till exempel prata om förutfattade meningar eller om etik och moral. Det är viktigt att inte vara så TOMMY PEDERSEN ”Det är viktigt att inte vara så dömande utan att ha ett öppet sinne.” Inget hinder att prata attityder på ridlägret I Olunda Ryttarförening blandas ridning och hästskötsel med attityd- och värderingsfrågor. Med hjälp av medel från Riksidrottsförbundets satsning ”Idrottslyftet” arbetar man för att stärka barns och ungdomars självkänsla och relationer till varandra och samtidigt få ﬂer aktiva till föreningen. OLUNDA RYTTARFÖRENING, belägen i Knivsta mellan Uppsala och Stockholm, är en ideell förening med runt 200 medlemmar. Ända sedan starten 2004 har föreningen velat erbjuda både en meningsfull fritidssysselsättning och samtidigt ta ett brett ansvar för sina medlemmar. När polisen för några år sedan berättade att problemen med alkohol och droger i Knivsta ökat markant, väcktes en tanke hos föreningen. Med medel från Riksidrottsförbundets satsning ”Idrottslyftet” och i sam- arbete med bland andra SISU idrottsutbildarna, startades projektet ”Ungdom 2008”. – Som ridskola har vi lättare att påverka eftersom ungdomarna kommer hit frivilligt. Därför ville vi baka in arbete med värderings- och attitydfrågor, säger Eva Gunsäter, ridskoleansvarig i Olunda Ryttarförening. Värderingsfrågor i interaktiv teater Värderingsfrågor tas upp som teman på kurser, under ridläger och i övrig verksamhet. Barnen och ungdomarna har delats upp i tre grupper. En första grupp – ”Var rädd om din kompis” är för de yngsta barnen upp till 12 år. Där pratar man om hur barnen ska förhålla sig till varandra. En andra grupp med något äldre barn har övningar som rör attityder och värderingar. Föreningen har bjudit in teatersällskap som gestaltar värderingsfrågor i en dömande utan att ha ett öppet sinne. Eftersom det i grunden handlar om att må bra för att behandla andra på ett bra sätt, har vi också arbetat med mental träning och kostfrågor med de något äldre barnen, säger Eva Gunsäter. Positiv respons från föräldrar Hon understryker att föreningen inte är någon tävlingsklubb. Det är sammanhållningen och glädjen som är viktigast. Och att vara en klubb på bredden. – Några hinder i arbetet har jag inte sett men det var en stor utmaning att börja med värdegrundsarbetet eftersom vi inte visste hur det skulle uppfattas. Men föräldrarna har varit jättepositiva, barnen har bland annat tagit initiativ till en stallklubb med temakvällar, och vi får ﬂer och ﬂer medlemmar för varje år, säger Eva Gunsäter. • IDROTTSLYFTET Riksidrottsförbundet får 500 miljoner kronor årligen från Svenska Spels överskott till ”Idrottslyftet” – en satsning på idrottens barnoch ungdomsverksamhet. Huvudinriktningen är att få ﬂer att idrotta längre upp i åldrarna. Fokus ligger på att utveckla förbund och föreningar, att öka tillgängligheten till idrottsanläggningar, att rekrytera och utveckla ledare och att samverka med skolan. Arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Läs mer: www.rf.se 19 DIALOG FÖR ATT PÅVERKA Ungdomar skapar berättelser i dialog med varandra Med projektet LA Stories vill föreningen VäL (Vi är Landskrona) skapa dialog som ska påverka och förändra attityder och förutfattade meningar bland ungdomar. lar om att föra en dialog med sig själv och med andra i gruppen. Genom arbetet skapas en känsla av gemenskap – de bor alla i Landskrona och jobbar tillsammans i projektet, säger Rodolfo Zúñiga. TILLSAMMANS MED sin fru från Kreativitet och estetik viktigt i processen Sverige, en vän från Kenya och en vän från Kosovo som han läste SFI med, startade Rodolfo Zúñiga föreningen ”VäL” (Vi är Landskrona) för tre år sedan. Tanken var att skapa möten mellan människor – oberoende av kulturell bakgrund – vilket man gjorde i samarbete med Landskrona stads projekt Centrum & Österlyftet. I november 2008 deltog föreningen i en dialogmässa i Nynäshamn som anordnades på initiativ av regeringen. Så föddes idén till ett nytt projekt. – Vi blev jätteinspirerade av dialogmässan och ville utveckla ett projekt kring mänskliga rättigheter och demokrati med fokus på delaktighet och dialog, säger Rodolfo Zúñiga. Digital Storytelling som metod Efter att ha bollat olika idéer hade föreningen i början av 2010 både tagit fram en projektidé och fått ﬁnansiering genom Allmänna Arvsfonden. De beslöt att använda sig av ”Digital Storytelling” – en dialogmetod som uppstod i San Fransisco under 1990talet. Metoden går ut på att deltagarna får skapa korta berättelser utifrån sina egna liv. Under en veckas workshop får ungdomarna arbeta fram var sitt manus. Handledare ﬁnns på plats för att med olika kreativa övningar sätta igång deltagarna. – Du kanske har valt att skicka ett vykort till din mormor som din berättelse. Genom att berättelserna är personliga lär man känna varandra på ett speciellt sätt. Under arbetet läser man för andra för att få feedback. Det hand- Rodolfo Zúñiga vid föreningen VäL leder projektet LA Stories i Landskrona. 20 När deltagarna har ett manus färdigt får de samla bilder och ljud till sin berättelse för att skapa en helhet. Till sin hjälp har de relativt enkla program såsom Windows Movie Maker. ”Det handlar om att föra en dialog med sig själv och med andra i gruppen. Genom arbetet skapas en känsla av gemenskap” – Om du till exempel har skrivit till din mormor får du leta bilder på henne och utifrån dina minnen fundera på vilka ljud eller musik du ska använda. ”The sky is the limit”, säger Rodolfo Zúñiga. I slutet av veckan har workshopdeltagarna ett avslutningsﬁrande då lärare och framtida deltagare bjuds in. Då visas ﬁlmerna och deltagarna får berätta om sina verk. Filmerna kommer också att laddas upp på VäL:s webbplats och visas i lokalkanalen Landskrona direkt som ”Veckans LA Story”. DRAGO PRVULOVIC Med metoden ”digital storytelling” får ungdomarna skapa korta berättelser utifrån sina egna liv som sedan bild- och ljudsätts. Kunskap och skapande kring mänskliga rättigheter Några månader senare bjuds deltagarna in till en andra workshop. Då kommer fokus att ligga på demokrati och mänskliga rättigheter och deltagarna får både grundläggande kunskap på temat och sedan möjlighet att skapa en ny ﬁlm. – Din andra berättelse kanske handlar om vilka rättigheter din mormor hade att studera gratis i Sverige och vilka möjligheter du själv har idag, säger Rodolfo Zúñiga. Allt ﬂer unga engageras Deltagarna kommer under projektet att få möjlighet att utbilda sig själva till handledare. På så sätt kan projektet spridas vidare och ungdomarna ges möjlighet att fortsätta med dialogverksamhet. Målet är att utbilda 350 ungdomar under två år. För att fånga in ungdomarna och nå en viss bredd åker Rodolfo Zúñiga och hans båda medarbetare nu ut och letar deltagare i gymnasieskolor, organisationer och på stan. – Utmaningen är att involvera ungdomar så att de känner att det är värt att investera sin fritid i projektet, att de tänker – det här vill jag fortsätta med. På längre sikt ska projektet bidra till att förändra attityder, förutfattade meningar och attityder bland ungdomar. ”Deltagarna får möjlighet att utbilda sig själva till handledare. På så sätt kan projektet spridas vidare, och ungdomarna ges möjlighet att fortsätta med dialogverksamhet” – Vi tror på det här projektet och har haft mycket positiva reaktioner från de grupper som vi redan har haft, säger Rodolfo Zúñiga. • ALLMÄNNA ARVSFONDEN – VI DELTAR! Allmänna Arvsfondens satsning ”Vi deltar!” pågår under 2009–2012. Projekt- och lokalstöd fördelas till projekt som skapar bättre möjligheter för unga mellan 12 och 25 år att påverka samhället och sina livssituationer. Inom projekten ska nya metoder, modeller och mötesplatser utvecklas för samtal och dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utanförskapsområden eller i utsatta situationer. Läs mer: www.arvsfonden.se 21 Vill du veta mer? Gå in på www.regeringen.se/ij och läs om vårt arbete. Du kan också prenumerera på våra elektroniska nyhetsbrev, pressmeddelanden med mera. Under ”Publikationer” på www.regeringen.se hittar du bland annat regeringens skrivelse om dialog värdegrund, Dialog om samhällets värdegrund, Skr. 2009/10:106. Postadress: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8, Stockholm Telefon växel: 08-405 10 00 E-post: [email protected] Webb: www.regeringen.se/ij Form: Fidelity Stockholm AB. Omslagsfoto: Sören Andersson/2 see AB Tryck: Danagårds Graﬁska, Ödeshög, juli 2010 23 Under 2008 inledde regeringen en satsning för att öka kunskapen och stimulera till dialog kring frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Satsningen har kommit att kallas för dialog om samhällets värdegrund. Dialoger och främjande arbete som rör demokrati och mänskliga rättigheter äger rum på många olika arenor i samhället. Inom myndigheter, kommuner, skolor och det civila samhället pågår ett intensivt arbete med att till exempel ge elever ökat inﬂytande, motverka diskriminering och mobbning, och att öka dialogen både medborgare emellan, och mellan politiker, myndighetsrepresentanter och medborgare. I den här publikationen beskrivs regeringens inriktning och arbete för att främja ﬂer dialoger och öka kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom skildras en del av det dialog- och värdegrundsarbete som pågår. 103 33 Stockholm