1. No category

Placeringen av Adat Jeschurun
Yrkande och sammanfattning
Vi yrkar att:
– fullmäktige fattar beslut om att anvisa en yta i fastigheten på Riddargatan 5 åt synagogan Adat
Jeschurun.
Här följer en sammanfattning av de viktigaste argumenten:















Synagogan finns med i planbeskrivningen från Stockholms stad
Det förslag som av Stiftelsen Judaica utlovats till synagogan
Moralisk förpliktelse
I princip inga investeringskostnader krävs
Stort kulturhistoriskt värde som kan berika resten av huset
Synagogans många besökare och aktiviteter bidrar till att locka besökare
Närhet till biytor såsom kök, vilka synagogan behöver för sina aktiviteter
Närhet till samlingssalen som kan användas på de stora helgdagarna
Pluralism; en synagoga i ett kulturhus medför en dynamisk koppling mellan
judisk kultur och religion
Synagogans lokaler kan, när de inte används som synagoga, utnyttjas för diverse
kulturella aktiviteter
Förslaget möjliggör en mechitza som går sidledes genom rummet.
Förslaget möjliggör att synagogan kan ha ungefär lika många herr- som
damplatser
Majoriteten av församlingens Baitgrupp stödjer förslaget
Föreningen Hillel har önskat att ha Jeschurun i anslutning till skolan
Redan godkänts av Adat Jeschuruns styrelse
Bakgrund
Det kan vara av intresse att ge en kort bakgrund till den fråga som diskuteras i denna
promemoria, vilken – som titeln antyder – gäller frågan om placeringen av synagogan Adat
Jeschurun.
Judisk-traditionella synagogföreningen Adat Jeschurun bildades i Stockholm år 1940. Synagogans
inredning kom från den enda synagoga i staden Hamburg som hade överlevt Kristallnatten två år
tidigare. Efter att ha varit placerad på flera olika ställen i Stockholm kom synagogan i början
1990-talet att inrymmas i fastigheten på Riddargatan 5.1 I dagsläget har synagogan omkring 180
medlemmar.2 Av dessa är i princip samtliga också medlemmar av JF. Synagogan tillämpar sedan
en tid tillbaka en differentierad prissättning som går ut på att den som inte är med i JF betalar en
2 000 kr högre medlemsavgift. Synagogan erhåller ett aktivitetsbidrag från JF och dess rabbin har
– sedan 1990-talets mitt – varit anställd av JF. Den största delen av synagogans inkomster
kommer dock från medlemsavgifter, donationer samt avkastning av tidigare givna donationer.
1
2
Synagogans historia finns utförligt beskriven på www.jeschurun.se.
Under år 2013 ökade synagogans medlemmar med omkring 15 %, främst barnfamiljer och unga vuxna.
1
Adat Jeschurun är en av få organisationer i Stockholm som regelbundet ordnar shabbatmiddagar
och helgaktiviteter för alla åldrar. En normal vecka anordnas g-dstjänst varje morgon samt även
kvällsg-dstjänst på fredag och eftermiddagsg-dstjänst på lördag. Antalet personer som besöker
synagogans aktiviteter under året är dock betydligt större än dess medlemmar. Under de senaste
åren har man därför kunnat observera en stark ökning vad gäller såväl antalet besökare som
antalet medlemmar. En normal shabbat besöks synagogan av mellan 60 och 120 personer. På de
stora helgdagarna är antalet besökare närmare 250-300.
I samband med inledandet av Bait-projektet fördes ett flertal diskussioner gällande synagogans
placering. Innan synagogan lämnade sina lokaler på Riddargatan 5 hölls ett möte mellan
representanter för Stiftelsen Judaica och synagogan varvid ett förslag om placering i
Riddargatshuset presenterades.3 Att Adat Jeschurun ska inrymmas i det nya Bait-huset är också
något som framgår av Stadsbyggnadskontorets reviderade planbeskrivning för Riddaren 5 och 6.4
Förslaget som presenterades av Stiftelsen Judaica godtogs av synagogans styrelse. Detta trots att
förslaget medförde att synagogan skulle bli något mindre än vad den tidigare varit. Man kan mot
den bakgrunden argumentera för att det finns i vart fall en moralisk (om inte även en juridisk)
förpliktelse för JF att inte frångå denna överenskommelse. Detta särskilt eftersom densamma
legat till grund för den detaljplan som fastställts av Stockholms stad.
Nedan följer en diskussion kring några av de alternativ som presenterats gällande synagogans
placering. Syftet med denna promemoria är att kunna utgöra en grund för fortsatta diskussioner
vid JFs styrelse extrainsatta möte. Förslagen diskuteras under separata rubriker.
Plan 5 i Riddargatshuset
Här avses det förslag som tidigare presenterats för synagogans styrelse och som även utgjorde det
förslag varom majoriteten av den arbetsgrupp, som på JFs styrelses uppdrag hade att utreda
frågan, förordade.
Förslaget går i korthet ut på att ett hyresavtal sluts mellan Adat Jeschurun å den ena sidan och
Stiftelsen Judaica eller JF å den andra, om hyra av en lokal om drygt 100 kvadratmeter i
Riddargatshuset. Hyreskostnaden skulle därmed uppgå till ca 200 tkr. En kostnad som skulle
behöva bäras av JF eventuellt tillsammans med Adat Jeschurun. Utöver vad som redan nämnt,
medför förslaget ett flertal fördelar:

I princip inga investeringskostnader krävs.

En synagoga av stort kulturhistoriskt värde såsom Jeschurun skulle kunna berika det
kulturhus som kommer att uppföras. Det finns härvid en unik möjlighet att berika det
nya kulturhuset med Adat Jeschuruns inredning vilka besitter ett unik kulturhistoriskt
värde.

Såsom har framhållits av Föreningen Hillel är det önskvärt med att ha Adat Jeschurun i
anslutning till skolan.
Det är även intressant att notera att Stiftelsen Judaica alltjämt kommunicerar att Adat Jeschurun ska placeras inom
Bait-projektet, se www.bait-stockholm.se/adat-jeschurun.
4 Dnr 2009-23075-54, 2013-05-21. Se s. 8 ”inredningen i synagogan som idag ligger i den befintliga flygeln kommer
att inrymmas i huvudbyggnaden.”
3
2

Närhet till biytor såsom kök, vilka synagogan behöver för sina aktiviteter. Synagogan kan
på de stora helgdagarna nyttja den samlingssal som planeras i huset.

Pluralism; en synagoga i ett kulturhus skulle medföra en dynamisk koppling mellan judisk
kultur och religion.

Ett förslag som redan godkänts av Adat Jeschuruns styrelse och samtidigt det förslag
som av Stiftelsen Judaica utlovats till synagogan.

Förslaget möjliggör en mechitza som går sidledes samt att man kan ha ungefär lika
många herr- som damplatser.

Synagogans lokaler kan, när de inte används som synagoga, utnyttjas för diverse
kulturella aktiviteter på liknande vis som Stora synagogan används idag.
Av diskussionen på JFs styrelsemöte den 5 mars framgick att det förelåg ett förslag kring att JF
ska hyra denna yta oavsett om Jeschurun ska placeras där. Av detta följer att den aktuella
hyreskostnaden kommer att belasta JF i vart fall. Det har dock förekommit uppgifter om att den
verksamhet som skulle kunna placeras på denna yta istället för Jeschurun skulle kunna finansieras
genom externa bidrag. Här krävs dock att ytterligare utredning kring dessa eventuella bidrag
redovisas. Särskilt behövs det belysas om detta bidrag avser kostnader för täckande av
hyreskostnader. Det behövs även noga klarläggas vilka aktiviteter som behöver inrymmas där och
som samtidigt inte kan inrymmas i de övriga ytor som JF kommer att hyra i Bait-komplexet.
Källarplanet under Stora Synagogan
Ett alternativt förslag som presenterades av Ingrid Lomfors i samband med diskussionerna kring
Jeschuruns placering var att inrymma densamma under Stora synagogan i den yta som idag är ett
arkiv. Förslaget är, som redan framhållits vid upprepade tillfällen, inte ett acceptabelt alternativ.
Övriga förslag
Två alternativ vilka, till skillnad från det sistnämnda dito, som skulle vara tänkbara skulle vara
placeringen av Adat Jeschurun i Sessionssalen. Detta alternativ är bra i så måtto att det inte kräver
några större investeringskostnader. Däremot är det känsligt för många av JFs medlemmar om
Sessionssalen skulle ändra sin karaktär som ”församlingens vardagsrum”. Alternativa ytor skulle
dessutom behövas för de verksamheter som idag äger rum i Sessionssalen (till exempel Stora
synagogans kiddush).5
Även plan 2 har diskuterats. Nackdelen är dock att det dels skulle medföra investeringskostnader
i mångmiljonklassen samt att ett antal tjänstemän samt personalrummet skulle behöva flyttas. 6
Mot denna bakgrund är även dessa alternativ inte godtagbara eftersom de eventuella fördelar de
medför överskuggas av de nämnda nackdelarna.
Man kan visserligen överväga om kiddusharna skulle kunna äga rum i källarplanet under Stora synagogan.
Även här kan man naturligtvis överväga om inte dessa arbetsplatser samt personalrummet skulle kunna inrymmas i
källarplanet under Stora synagogan.
5
6
3
Slutord
Det kan inte ha undgått någon att denna fråga är av stor betydelse för många av våra medlemmar.
Det är mot den bakgrunden vi anser det vara av så stor vikt att finna en lösning som är så pass
förmånlig som möjlig för Jeschurun. Inte enbart för att det gagnar Jeschurun, utan därför att det
gagnar hela vår församling.
4