De fem världsreligionerna Kristendom Tro De kristna tror bara på en

De fem världsreligionerna
Kristendom
Tro
De kristna tror bara på en gud precis som judarna och muslimerna.
De tror på att han skapade jorden, himlen och Eva och Adam som de första människorna.
För att vara en god kristen ska man följa de tio budorden som t.ex. är att man inte ska mörda,
inte stjäla och att man ska hedra sin mor och far. De tio budorden är ganska lika med de fem
grundpelarna som man har i islam. Och om man följer de och om man har levt och handlat bra
i sitt liv så kommer man att hamna i himlen och få ett evigt liv med gud. Så de kristna tror
alltså på ett liv efter detta. Och den dagen då man döms om man levt ett bra liv eller inte
kallas för domens dag.
Och man kan alltid förlåta och bli förlåten enligt den kristna tron.
De kristna tror också på att Jesus Kristus är Guds enfödde son och att han är messias
(frälsaren) till skillnad från judarna, som fortfarande väntar på messias. Och att han dog för
våra synder. Kristna tror att Jesus hade lärjungar som han berättade för om gud. Jesus bad
sedan sina lärjungar att gå runt i världen och berätta om gud.
Det finns också en ond makt på jorden som oftast kallas för djävulen som lockar oss att gör
fel.
Historia
Kristendomen har sitt ursprung i judendomen men blev en ”egen” religion när Jesus föddes.
De kristna berättade vad Jesus hade sagt och gjort. Många lyssnade och det blev fler och fler
församlingar, som de kristna grupperna kallades.
Vid slutet av 200-talet e.kr var de kristna så många att de började märkas i det stora romerska
riket. De ville inte längre vara med och be till kejsaren och tända rökelse framför hans bild
(eftersom det gick emot budordet som sa att de bara fick tro på den enda guden). Romarna
började därför förfölja de kristna, och många blev dödade.
Kristna som dog för sin tros skull kallades martyrer. Många beundrade dem för att de hellre
dog än förnekade sin tro. Trots förföljelsen blev de kristna allt fler.
År 306 fick romarna en ny kejsare, som hette Konstantin. Kristendomen hade växt och
Konstantin bestämde att Romarriket skulle vara kristet. Då fick kristna utöva sin religion
friare. År 1521 spikade den tyske munken Martin Luther upp en lista med protester mot
kyrkan, han ansåg att den hade tappat fokus från bibeln, guds ord. De som följde Luthers lära
kallas idag protestanter eller Lutheraner.
Heliga skrifter och symboler
Kristnas heliga skrift är Bibeln. Första delen i Bibeln är Gamla testamentet och berättar om
Israels folks historia. Men det Gamla testamentet i Bibeln är inte bara en historiebok, där finns
även poesi, visdomsord och regler för livet. Mycket av det som står i Gamla testamentet
berättade man för varandra under en mycket lång tid innan någon kunde skriva ner
berättelsen.
Det Nya testamentet i Bibeln berättar om människorna som följde Jesus. De fyra första
böckerna i Nya testamentet berättar alla om Jesus liv t.ex. undren han gjorde och vad han
undervisade om. Böckerna försökte visa att Jesus är den enda som folket väntade på.
Böckerna försökte även övertyga om att Jesus var Guds son och att Jesus fick uppdrag från
Gud. De andra böckerna i Nya testamentet berättar om de första kristna.
Kristna har korset som en helig symbol. Ett tomt kors betyder att Jesus återuppstått och ett
krucifix betyder att Jesus dog för våra synder. Sammanfattningen är att korset är en symbol
för att Jesus plågades och dog för alla människornas skull och för att han uppstod till ett nytt
liv.
Byggnader och heliga platser
Ordet kyrka kommer från grekiskans kyriakós: det som hör till herren.
I kyrkan så har man bröllop, dop, begravning, gudstjänst och nattvarden. Den som ger
nattvarden och som styr i kyrkan kallas präst.
Jerusalems tempel är en väldigt helig plats som byggdes på den platsen där Abraham hade
tänkt offra Isak till gud. Vatikanstaten i Rom är en helig plats för katoliker eftersom påven bor
där.
Högtider och traditioner
Påsk - Påsken firar man för att Jesus dog och återuppstod.
Jul - Julen firar man för att de var då Jesus föddes. På julen brukar man ge presenter som en
påminnelse om Jesusbarnet.
Advent - Advent är då man väntar på julen.
Pingst - Pingsten är kyrkans födelsedag. Lärjungarna fick den heliga anden och började att
berättade om sin tro.
Fastan - När man fastar äter man inte kött och fisk bara enkel mat. Detta för att förstå folks
lidande.
Dopet - Man döper barn så fort som möjligt för att skydda det från det onda.
Nattvarden – Man äter bröd (oblat) och dricker vin för att minnas den sista måltiden Jesus
hade med sina lärjungar innan han offrade sig för mänskligheten.
Judendom
Tro
Inom judendomen tror man på en gud. Man får inte måla av eller uttala hans namn. Man tror
att Eva och Adam är de första människorna som gud skapade. Abraham är stamfader för
judarna. Enligt judendomen har gud utvalt judarna till sitt folk vilket är att de har både
särskilda rättigheter och skyldigheter. Gud har gett det heliga landet Israel till judarna.
Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för israels
folk. Jesus ses som messias inom kristendomen men han är inte messias för judarna. Många
väntar fortfarande på en kommande messias än i dag.
Man har Shabat en gång i veckan, från lördag skymning till söndag skymning.
Shabat innebär att man ska vila och inte arbeta. Detta som en påminnelse om att gud skapade
världen på sex dagar och vilade på den sjunde.
Döden för judarna har en viktig plats i tänkandet, de tror att det finns evigt liv efter döden.
Gud kan blanda sig i livet här på jorden med bestraffningar och belöningar.
Inför Gud är alla människor lika mycket värda. För att vara en god jude ska man följa de tio
budorden, som Moses fick av Gud.
Inom judendomen finns det också många speciella regler och traditioner inom matlagning.
De judiska matreglerna kallas kosher. T.ex. ska djuren slaktas på ett speciellt sätt för att anses
rena att äta och man får bara äta fyrfota djur som både har klövar och idisslar.
När det gäller fiskar måste dom ha både fjäll och fenor. Alltså kan man inte äta skaldjur och
haj.
Historia
Judarnas stamfader heter Abraham och bodde i staden Ur tillsammans med sin fru. Till
skillnad från alla andra i byn trodde Abraham endast på en gud.
En dag hörde Abraham guds röst. Abraham skulle flytta till ett nytt land där han skulle bli rik
och få lika mycket släkt som det fanns stjärnor på himlen. Det var där judendomens historia
började.
Det judiska folket har alltid varit ett förföljt folk, ett exempel på det är år 1215 när påven
beordrade alla judar i Europa att bära ett speciellt märke så att de kristna skulle kunna märka
och undvika dem. Under andra världskriget fick judarna utstå nya hemskheter då de förföljdes
i Europa och dödades av Nazityskland. 1948 bildades staten Israel i dåtida Palestina, nu hade
judarna till slut ett eget land.
Heliga skrifter och symboler
En av symbolerna inom judendomen är Davidsstjärnan. Det en symbol som representerar
judarna även om den är ganska ny och finns inte med så mycket i den äldre litteraturen.
Det finns en annan speciell symbol också, Menoran. Det är en sjuarmad ljusstake som
representerar den brinnande törnbusken i vilket herren uppenbarade sig för Moses och säger åt
honom att befria hans folk från slaveriet i Egypten.
Kung David är en av de viktigaste personerna i judendomen, han var judarnas andra kung och
han stred mycket för att vinna platsen där han byggde en stad åt judarna Jerusalem. Vissa
säger att han är messias.
En annan symbol är kippan som är en typ av mindre mössa för män att ha på hjässan/huvudet
i synagogan. Den bärs för att visa respekt för gud till skillnad från kyrkan där man tar av sig
mössan när man kliver in.
Av de heliga skrifterna är Torah den mest kända. Den handlar om hur gud gripit in för att
straffa eller hjälpa judarna genom historien. Vissa delar av Torah ingår i de kristnas bibel (de
fem moseböckerna).
Heliga platser och byggnader
Judendomens heligaste byggnad är synagogan. Det är där judarna har gudstjänst. Synagogan
kan även kallas tempel eller Shul. Synagogan är oftast inte bara en synagoga utan ett
klassrum, mötesplats och kök. I synagogan får inte män och kvinnor sitta tillsammans.
Kvinnorna får sitta bakom ett skynke. Rabbinen är församlingens ledare och håller i
gudstjänsten. Det är han som läser upp bönerna. Den viktigaste delen i synagogan är arken där
förvaras de värdefulla Torarullarna. Synagogan kan vara litet som ett rum eller stort som ett
hus.
Judarnas viktigaste stad heter Jerusalem, huvudstad i Israel. Där ligger bland annat Västra
muren (även kallad klagomuren), som är en helig plats för judarna. Enligt den judiska
traditionen byggdes västra muren av kung David och enligt Mishna (en gammal skrift) låg
västra muren närmast det allra heligaste och judarna samlas för att be en bön vid muren där de
uttrycker sin tacksamhet till Gud eller om gudomligt medlidande. Enligt judiska lagen måste
man känna sorg och ha sina slitna klädesplagg när man besöker västra muren.
Högtider och traditioner
Det finns många olika högtider men den viktigaste är Pesach (påsk), då firas flykten från
Egypten. Den pågår under åtta dagar då det bl.a är förbjudet att äta syrat bröd.
Judarna firar sina högtider för att det ger tillfälle att fira och minnas de saker som det judiska
folket varit med om.
Andra högtider är:
Shabat = är det judiska vilodagen då man firar minnet av gud skapade världen på sex dagar
och vilade på den sjunde, detta infaller varje fredag till lördag kväll.
Chanuka= I åtta dagar så firar man räddningen av det andra templet i Jerusalem. Den kallas
också för tempelinvigningsfesten, bl a tänder man ett nytt ljus varje kväll och ibland kan man
också ge gåvor.
Giftemål= är livets höjdpunkt
Bat Mitsvah/Bar Mitsvah = Då flickor och pojkar är 12 respektive 13 år får de undervisning i
den heliga skriften Tora. Detta sker i synagogan och som tecken på att blivit vuxna och kan
följa Torans regler så får det läsa en bit ur texten vid gudstjänsten.
Islam
Tro
Muslimer tror på en enda gud, Allah. Dom tror på att det är gud som har skapat
universum/världen. De tror att det är han som gör så att allting växer. Dom tror också på att
det är han som har skapat Adam och Eva. Enligt islam skickade gud ner många profeter för att
rättleda folket och göra så att alla följer islams regler. En av dom reglerna är att man ska följa
de fem islamska pelarna: Trosbekännelsen, Bönen, allmosan, fastan och vallfärden.
Första pelaren, trosbekännelsen, innebär att inom islam finns det ingen annan gud än Allah
och profeten Muhammed är Allahs sista sändebud.
Bönen. En muslim ska be till Allah på bestämda tider varje dag och det är fem gånger per dag.
I muslimska länder finns det böneupprop med detta kallas muslimer till moskéer för att
tillsammans göra bönen till Allah. Innan man gör bönen så tvättar man sig på ett speciellt sätt.
Sedan riktar man sin bönematta mot Mekka. I bönen läser man verser från Koranen och bönen
är ett sätt att visa att man erkänner skaparen, Allah och visar sin underkastelse.
Skatten till fattiga är också en viktig pelare för att samhället ska fungera och ta hand om
varandra. De som är rika enligt den regeln ska dela ut varje år en del av sin rikedom till de
fattiga så att de också kan försörja sig.
Fastan, den fjärde pelaren. Varje muslim ska fasta under en månad varje år och den månaden
kallas för Ramadan. Enligt den regeln fastar alla vuxna och friska muslimer under en period
som bestäms enligt månens läge. Under Ramadan varken äter eller dricker man när solen är
uppe, från gryningen tills solen går ner är det tiden som ska fasta. Fastan hjälper muslimer att
tänka på fattiga och andra behövande som t.ex. inte har någon mat för dagen genom att leva
på ett sätt som fattiga lever under en viss period.
Den femte pelaren är vallfärden till Mekka. Plikten innebär att en gång i livet vallfärda till
Mekka, om man har både råd och möjlighet. Tanken är att man ska besöka de ställena där
profeten Muhammed besökte tidigare under hans tid.
Historia
När Muhammed föddes var hans pappa död och hans mamma dog när Muhammed var sex år.
Muhammed gifte sig med Khadidja, en klok rik änka. När Muhammed var 40 år sa ängeln
Jibril (Jibril är det arabiska namnet för Gabriel) att Gud hade kallat Muhammed till profet.
Muhammed förstod vad som var fel, människorna hade glömt Gud. Muhammeds tro spred sig
på den arabiska halvön till fler och fler. När Muhammed dog tog hans efterträdare kaliferna
över ledningen för sunni-muslimerna. På 750-talet sträckte sig det muslimska väldet ända från
Spanien och Portugal i väster, bort till floden Indus i öster. På 760-talet övertogs ledningen för
Islam av Abbasiderna (Abbasiderna är andra slags kalifer) och därför flyttades huvudstaden
från Damaskus till Bagdad i nuvarande Irak. Det arabiska riket varade i 500 år. Den senare
delen av perioden präglades av fientliga invasioner och krig. Mongolerna attackerade och
under mongolernas invasion förstördes och erövrades Bagdad varefter det abbasidiska riket
gick under. De fem hundra åren under Abbasidiska ledningen brukar ofta anses som Islams
storhetstid.
Heliga skrifter och symboler
Koranen är islams heliga bok. Ordet Koranen betyder studier eller läsning. Enligt den
islamska tron så har Koranens ord lästs upp av ängeln Gabriel för Muhammed. Koranen
består av 114 kapitel, kallade suror, och enligt den islamska tron så har Gud den riktiga
Koranen medan vi på jorden har en kopia av Koranen.
En helig symbol inom islam symboliseras av en månskära och en stjärna eftersom islam
vägleder och lyser upp vägen för sina anhängare på deras färd genom livet.
En annan av de heligaste symbolerna är halvmånen som är viktig för muslimers kalender då
den följer månen och inte solen.
Heliga platser och byggnader.
Islams tre olika heliga platser är ”Kaba”, klippmoskén och Medina.
Den viktigaste platsen inom islam är ”Kaba” i Mekka. Alla moskéer i hela världen är byggda i
riktning mot Kaba och när en muslim ska be vänder hon/han sig alltid mot Kaba.
Den näst viktigaste platsen inom islam är Medina. Medina är den platsen där profeten och
kaliferna är begravna. Medina ligger också i Saudiarabien precis som Kaba (Mekka).
Den tredje viktiga platsen inom islam är klippmoskén i Jerusalem.
Den heliga byggnaden inom islam är moskén. I moskén hålls gudstjänsten. I moskén ber man
på mattor och inte alls på bänkar som i kyrkan och synagogan. På fredagar är det gemensam
bön i moskén där en imam (moskéns ledare) leder bönen från predikstolen, och bakom
predikstolen finns en ”mihrab” som visar mot vilken riktning Mekka ligger och det gör att
man inte behöver ett kompas som man kan behöva på andra ställen.
Högtider
När man gifter sig inom Islam tar aldrig mannen kvinnans efternamn. Både kvinnan och
mannen är jämlika, men de har olika uppgifter. En kvinnas uppgift är att sköta hemmet. Både
mannen och kvinnan har rätt att skilja sig. En man kan ha fler än en fru. De kan ha fyra fruar
på två villkor, det första är att han ska vara rättvis mot alla fruar, och det andra är att han ska
kunna försörja alla sina fruar och barn. När ett barn ska döpas ropas en bön ut från moskén,
sedan när barnet ska få sitt namn läser man namnet i barnets högra öra, sen det vänstra och
sist det högra örat igen.
Döden är inte slutet för en muslim. Den som är död går tillbaka till Allah. Där avgörs om man
gjort gott eller ont i livet. Om man har gjort ont så hamnar man i helvetet och om man gjort
gott hamnar man i paradiset.
En vanlig tradition är fastemånad, den kallas Ramadan. Under ramadan äter man inte på
dagen, och sen när solen går ner får alla äta igen. Man gör det för att lära sig att ha tålamod.
Under ramadan ber man mycket mer. Man fastar för att själen renas, och så blir man påmind
om hur beroende man är av gud. Man får också känna hur det känns att gå hungrig, då kan
man lättare med ett gott hjärta ge allmosor (zakat) till fattiga. Fastan avslutas med Eid al-fitr
som är en stor fest. Där får man äta hur mycket man vill i upp till fyra dagar.
Hindusimen
Tro
Inom hinduismen tror man att det finns ett högre väsen, en världssjäl som finns i allt och alla
men också är lite som Gud förutom att det är mer som en själ eller en ande. Man tror också att
varje människa återföds i en ny kropp som just föds när människan dör. Målet inom hinduism
är att slippa återfödas, eftersom livet innebär lidande, och förenas med världssjälen.
Hinduismen har många olika gudar och gudinnor som alla har olika uppgifter men alla dem är
egentligen också delar av världssjälen. 3 av de största gudarna inom hinduism är Brahma, som
skapar liv, Vishnu (som även kallas Krishna och Rama) som skyddar och bevarar ordningen i
världen och Shiva, som är kraftens gud och både bygger upp och förstör. Man tror att världen
skapades av Brahma som också skapade kvinnan ur ett stycke kött från sin kropp. Han och
kvinnan "umgicks" och hon födde sedan människosläktet.
Inom hinduismen tror man också att man måste vara snäll, hjälpa andra och göra goda
gärningar för att samla god karma så att man när man återföds, (eller förhoppningsvis inte
återföds) återföds som något bra. Man ska också tänka på att inte dricka alkohol och inte äta
nötkött för kon är helig. Helst ska man undvika att äta kött överhuvudtaget eftersom man tror
att människor, djur och växter är nära besläktade och man har därför väldigt stor respekt för
dessa. Hinduismen låter folk som följer tron, dyrka vilka gudar och gudinnor som dem vill,
för att slippa återfödas. T.ex. vissa tror att de kan slippa återfödas genom bla yoga. Att
försöka träna kropp och sinne till fulländning för att kunna förenas med världssjälen när man
dör. Hinduismen har ingen särskild grundare men man tror att folk började följa hinduismen
för ungefär 4000 år sedan.
Historia
Hinduismen är en väldigt gammal religion, förmodligen den äldsta i världen som fortfarande
finns.
Religionen har ingen grundare som att t.ex. Islam har Muhammed, Kristna har Jesus,
Buddhismen har Buddha och judendomen har Abraham och Moses. Hinduismen är en
religion som växt fram genom tankesystem i flera tusen år. Själva namnet hinduism kommer
från England på 1800-talet och betyder Indiens tankesystem/åskådning. Själva kallar
hinduerna sin lära för santana dharma(den eviga läran).
Man tror att arierna från norr kom till floden Indus med sin egen religion och blandade den
med den religionen som redan fanns i Indien och då blev det den ”första” hinduismen. Man
tror att detta uppkom ungefär 3500 år sen (=1500 år f. Kristus) men vilka gudar som kom från
arierna och vilka gudar som redan fanns i Indien är svårt att veta.
En del hinduer tror på att det bara finns en gud men alla olika gudarna är den enda gudens
olika personligheter, medan andra hinduer tror att alla gudar är olika gestalter.
Dom största gudarna inom hinduism är Vishnu och Shiva. Inom den första hinduismen
handlade det inte om reinkarnation, pånyttfödelse eller goda gärningar, utan man gjorde
offerritualer till olika gudar det var på senare tid som det där med reinkarnation och goda
handlingar kom.
Heliga skrifter och symboler
Det finns väldigt många heliga skrifter inom hinduismen. Det sägs att helt liv inte räcker åt att
läsa alla. Några utav de alla viktigaste skrifterna är Mahabharata, Upanishaderna och
Vedaböckerna. Mahabharata är den mest lästa utav de heliga skrifterna. Den har ungefär
200000 olika verser i sig. Mahabharata har många spännande och dramatiska historier i sig
som handlar om kärlek, krig och gudahjältar. Den allra kändaste delen utav Mahabharata är
boken Bahagavadgita (det betyder herrens sång). Huvudpersonen i boken är guden Krishna.
Boken är så omtyckt av hinduerna att det kan liknas vid Bibeln för de kristna.
Den äldsta utav de heliga skrifterna är Vedaböckerna. De består utav flera olika sorters
böcker. Den äldsta utav Vedaböckerna är Rigveda. Den innehåller beskrivningar om hur offer
ska gå till, och den innehåller också böner. Vedaböckerna har funnits ända från 400 till 1500
år före kristus. Den sista heliga skriften är Upanishaderna (det betyder sitta ner i närheten utav
en lärare). Boken handlar om världssjälen, själavandringen och braham (det gudomliga).
Några utav de hinduiska symbolerna är Lotusblomman, AUM, kon och Svastikan.
Lotusblomman är helig för hinduerna. Den står för renheten och skapelsen. AUM är en helig
stavelse, det sägs att hela kosmos skapades av att AUM uttalades. A står för skapelse, U står
för bevarande och M står för förstörelse. Svastikan (hakkorset) är en gammal hinduisk symbol
för lycka. I Indisk kultur är Svastikan en mycket gammal symbol för solen. Den sista
symbolen är kon. Kon står för moderlighet och ömhet. I vissa religiösa städer i Indien är det
förbjudet att döda djuret.
Heliga platser och byggnader
Det finns nästan alltid ett tempel i varje Indisk by där troende kan dyrka guden som de tror på.
Templen kan vara allt från en liten byggnad till en stor stad med massor av sten-tempel. Man
samlas i templen för att offra och be, fast templen är ändå inga samlingsplatser. Prästerna
vårdar statyerna som finns i templen. Statyerna har en del av gudarna man tror på i sig.
Besökarna tar med sig offer-saker som de sedan offrar till gudarna. Templen är som ett hem
till gudarna. Besökarna rör sig i en bestämd ordning i en massa olika rum. Rummen är mörka
för att bjuda in till ens inre liv och meditation. Det kändaste templet ligger i Madurai, det är
viktigast för pilgrimer, templet har 10 olika ingångar och är över 100 år gammalt. Det reser
sig 10 mycket höga tempeltorn över de 10 ingångarna. Templet är cirka 100 meter högt och
100 meter brett.
Dom flesta hinduer vill bada i Ganges-floden som ligger i Indien, för den anses redan ha varit
i himmelen och om man badar där så rensar man sinnet från onda tankar och handlingar.
En annan viktig plats är Gangnes-floden. I Gangnes-floden sprider man askan av en död
människa. Det gör man för att hen ska ha det bra var hen än hamnar. Fast odöpta barn bränns
inte utan läggs hela ner i floden.
Hinduismens historia härstammar från en förhistorisk tid och dess religiösa reliker och platser
är spridda över området i och runt om Indien. Vissa platser är lika mycket aktuella idag som
då. Ett ex. på detta är: Varanasi, Shivas heliga stad, som är den äldsta, fortfarande bebodda
staden i världen.
Högtider
Hinduismen har väldigt många högtider, och en av dem är Holi.
Holifesten firas till minne av Krishnas födelse och många barn brukar fira Holi genom att
busa ovanligt mycket. T.ex. brukar de spruta färgat vatten på varandra och på vuxna.
Fast den största högtiden inom hinduism är Diwali. Diwali firas i november och är hinduernas
nyår. Diwali betyder ”ljusfest” och firas ungefär så här: Familjen städar och gör fint i hemmet
och sedan tänder man små oljelampor och smyckar hemmet med blommor och
pappersgirlanger. Sedan klär man upp sig och träffar släkt och vänner. Festens religiösa
innebörd är: ”ljuset segrar över mörkret” (det goda segrar över det onda) Man ber också till
Lakshmi (lyckans gudinna). Festen pågår i fyra dagar och avslutas med presentutdelning.
Det heliga snöret
Det är en Ceremoni som hinduiska pojkar mellan 7 och 12 år har för att visa att de har blivit
vuxna. I ceremonin sitter pojken och en präst på var sin sida om en eld och sjunger heliga
sånger och böner. Sedan trär man ett gult, rött eller vitt snöre runt pojkens överkropp.
Nu är han vuxen och måste: 1. Dyrka gud. 2. Visa respekt för heliga män och heliga böcker.
3. Visa respekt för äldre. 4. Hjälpa fattiga 5. Ta hand om djur och allt levande.
Buddhism
Tro
Buddhismen grundades av Siddharta Gautama, en indisk prins som levde på 500-talet (f.kr).
Siddharta växte upp i ett stort palats, men en dag insåg han att människorna där ute plågades
av sjukdomar, ålderdom och död. Då lämnade han alla sina rikedomar och gav sig av. Tillslut
satte han sig under ett träd och mediterade. Han satt där i flera veckor. När morgonstjärnan
visade sig nådde Siddharta upplysningen och var nu en buddah. Buddhister tror att människor
måste besegra girighet och egoism, då kan man komma ifrån den här världen och uppnå full
frid i Nirvana. Buddhister försöker följa den åttafaldiga vägen hela tiden. Den åttafaldiga
vägen handlar bl.a. om att man ska vara snäll och att inte döda en annan livsform.
Historia
Siddharta Gautama föddes i byn Lumbini cirka 560 år f.Kr. En vecka efter födelsen dog hans
mor. När det blev förutspått att Siddharta skulle bli en stor kung om han hölls undan från alla
sorger och lidanden i världen, men om inte så skulle han bli en känd helig man. Då bestämde
sig hans fader, Suddhodana att ge Siddharta ett instängt lyxliv, borta från allt lidande och
sorg. När Siddharta var 19 år gifte han sig med prinsessan Yasodhara. Hela tiden skyddades
han från lidanden och besvärligheter. När han gjorde utflykter i staden såg faderns tjänare till
att gatorna tömdes på sjuka, fattiga och gamla så Siddharta inte skulle få se dem.
Men en dag hände det ändå. Under en utflykt fick Siddharta syn på en eländig, gammal,
vithårig man som var klädd i trasor. Några dagar senare fick han se en sjuk människa i svåra
plågor ligga vid vägkanten. Efter ytterligare en tid fick han se ett begravningsfölje med
klagande och gråtande människor. Siddharta började grubbla över livets mening. Varför måste
människor lida, bli sjuka, åldras och dö? När Siddharta var 29 år fick han se en eremit (en
person som ägnar sig åt ensamhet och eftertanke). Han undrade om livet som eremit var det
rätta sättet att leva. Till slut bestämde han sig för att bli eremit. Natten efter sonens fyraårsdag
red han iväg djupt in i en skog. Han rakade skallen, klädde sig i en gul kåpa och rådfrågade
berömda filosofer men fick inte den upplysning han ville ha. Han provade också asketism (att
leva enkelt, fattigt) genom att fasta tills han kunde känna ryggraden genom magen. Men så
småningom insåg han att leva fattigt och enkelt inte var den rätta vägen.
En dag när han satt och mediterade kände han hur nära sitt mål han var. Han gav ett löfte om
att han inte skulle lämna platsen förrän han hittat svaret på sin fråga. Det blev oro bland gudar
och demoner när de fick veta vad som höll på att hända. Den onda demonen Mara försökte
skrämma Siddharta med störtregn och orkaner men det funkade inte. Efter 49 dagars
meditation, hade han funnit sanningen. Siddharta Gautama hade blivit Buddha – den upplyste.
Då var han 35 år gammal. I 45 år fortsatte han sedan att resa runt och predika sin lära. Han var
ständigt aktiv. Han dog vid 80 år. När han dog stod hela världen i sorg, både människor och
djur.
Heliga skrifter och symboler
Buddhas första predikan var Dharma, där han förklarade ’’de fyra ädla sanningarna’’ Dharmahjulet symboliserar ’’den åttafaldige vägen’’.
1:Rätt insikt eller förståelse
2:Rätt beslut
3:Rätt tal
4:Rätt handlande
5:Rätt levnadssätt
6:Rätt strävan
7:Rätt uppmärksamhet
8:Rätt koncentration och meditation
För att inte återfödas, alltså slippa lida, så måste man följa de 8 stegen.
Heliga platser och byggnader
Buddhisternas heliga byggnad heter tempel. I många tempel finns det stora bilder eller statyer
av Buddha. Det finns många buddhistiska tempel. De är oftast byggda över en relik från
Buddha, dvs. något som varit i beröring med Buddha. Stuporna är ett speciellt sorts tempel
som man inte kan gå in i. Man ska gå runt de och tänka på Buddha och hans lära. Templet är
ett mål för vallfärden.
En annan helig byggnad är en stupa, vilket är en symbol för Buddhas upplysta sinne. Det
finns åtta olika stupor som visar olika delar av Buddhas liv.
De buddhistiska klostren är inte slutna. Munkarna eller nunnorna får lämna klostren för att
utföra olika arbeten. Till exempel tigga sin mat, komma i samtal med människor med mera.
Klostret är en av buddhisternas heliga byggnader.
Högtider
Många familjer tar med sina nyfödda barn till ett kloster för att det ska bli välsignade.
Munkarna stänker heligt vatten på barnet för att skapa ett skydd, en god hälsa och ett lyckligt
liv åt dem. Nyår kan firas på många olika sätt. I Thailand kallas nyår Songkran, då får man se
upp när man är runt bilvägar för folk kastar vatten på alla fordon en dag runt nyår.
I Sri Lanka kallas nyår Aurudu. Då har man ceremonier i kloster, templen och stupor.
Buddha och hans liv firas olika datum beroende på vilken inriktning i buddhismen man
tillhör. Vissa firar Buddhas födelse, upplysning och död när det är fullmåne mellan april och
maj. Då klär man sig i vitt och tar sig till närmsta kloster, tempel eller stupa för att tända
rökelser, lägga fram offer vid altaret och meditera. I de flesta buddhistiska hemmen har man
ett litet skåp, ett bord eller något liknande som man använder som ett altare. Där samlas
ibland hela familjen och lägger fram offer, tänder rökelser och mediterar ungefär som när man
firar Buddha. I många buddhistiska länder skickar man tonåringar till ett kloster för att de ska
lära sig den buddhistiska läran. I andra länder får pojkar tillbringa en tid i ett kloster.
Innan de går i kloster blir de klädda till små prinsar och firade.
När man gifter sig är det vanligt att de Theravadiska buddhisterna går till ett kloster där
munkarna sjunger för att välsigna paret.