De fem världsreligionerna Kristendom Tro De kristna tror bara på en gud precis som judarna och muslimerna. De tror på att han skapade jorden, himlen och Eva och Adam som de första människorna. För att vara en god kristen ska man följa de tio budorden som t.ex. är att man inte ska mörda, inte stjäla och att man ska hedra sin mor och far. De tio budorden är ganska lika med de fem grundpelarna som man har i islam. Och om man följer de och om man har levt och handlat bra i sitt liv så kommer man att hamna i himlen och få ett evigt liv med gud. Så de kristna tror alltså på ett liv efter detta. Och den dagen då man döms om man levt ett bra liv eller inte kallas för domens dag. Och man kan alltid förlåta och bli förlåten enligt den kristna tron. De kristna tror också på att Jesus Kristus är Guds enfödde son och att han är messias (frälsaren) till skillnad från judarna, som fortfarande väntar på messias. Och att han dog för våra synder. Kristna tror att Jesus hade lärjungar som han berättade för om gud. Jesus bad sedan sina lärjungar att gå runt i världen och berätta om gud. Det finns också en ond makt på jorden som oftast kallas för djävulen som lockar oss att gör fel. Historia Kristendomen har sitt ursprung i judendomen men blev en ”egen” religion när Jesus föddes. De kristna berättade vad Jesus hade sagt och gjort. Många lyssnade och det blev fler och fler församlingar, som de kristna grupperna kallades. Vid slutet av 200-talet e.kr var de kristna så många att de började märkas i det stora romerska riket. De ville inte längre vara med och be till kejsaren och tända rökelse framför hans bild (eftersom det gick emot budordet som sa att de bara fick tro på den enda guden). Romarna började därför förfölja de kristna, och många blev dödade. Kristna som dog för sin tros skull kallades martyrer. Många beundrade dem för att de hellre dog än förnekade sin tro. Trots förföljelsen blev de kristna allt fler. År 306 fick romarna en ny kejsare, som hette Konstantin. Kristendomen hade växt och Konstantin bestämde att Romarriket skulle vara kristet. Då fick kristna utöva sin religion friare. År 1521 spikade den tyske munken Martin Luther upp en lista med protester mot kyrkan, han ansåg att den hade tappat fokus från bibeln, guds ord. De som följde Luthers lära kallas idag protestanter eller Lutheraner. Heliga skrifter och symboler Kristnas heliga skrift är Bibeln. Första delen i Bibeln är Gamla testamentet och berättar om Israels folks historia. Men det Gamla testamentet i Bibeln är inte bara en historiebok, där finns även poesi, visdomsord och regler för livet. Mycket av det som står i Gamla testamentet berättade man för varandra under en mycket lång tid innan någon kunde skriva ner berättelsen. Det Nya testamentet i Bibeln berättar om människorna som följde Jesus. De fyra första böckerna i Nya testamentet berättar alla om Jesus liv t.ex. undren han gjorde och vad han undervisade om. Böckerna försökte visa att Jesus är den enda som folket väntade på. Böckerna försökte även övertyga om att Jesus var Guds son och att Jesus fick uppdrag från Gud. De andra böckerna i Nya testamentet berättar om de första kristna. Kristna har korset som en helig symbol. Ett tomt kors betyder att Jesus återuppstått och ett krucifix betyder att Jesus dog för våra synder. Sammanfattningen är att korset är en symbol för att Jesus plågades och dog för alla människornas skull och för att han uppstod till ett nytt liv. Byggnader och heliga platser Ordet kyrka kommer från grekiskans kyriakós: det som hör till herren. I kyrkan så har man bröllop, dop, begravning, gudstjänst och nattvarden. Den som ger nattvarden och som styr i kyrkan kallas präst. Jerusalems tempel är en väldigt helig plats som byggdes på den platsen där Abraham hade tänkt offra Isak till gud. Vatikanstaten i Rom är en helig plats för katoliker eftersom påven bor där. Högtider och traditioner Påsk - Påsken firar man för att Jesus dog och återuppstod. Jul - Julen firar man för att de var då Jesus föddes. På julen brukar man ge presenter som en påminnelse om Jesusbarnet. Advent - Advent är då man väntar på julen. Pingst - Pingsten är kyrkans födelsedag. Lärjungarna fick den heliga anden och började att berättade om sin tro. Fastan - När man fastar äter man inte kött och fisk bara enkel mat. Detta för att förstå folks lidande. Dopet - Man döper barn så fort som möjligt för att skydda det från det onda. Nattvarden – Man äter bröd (oblat) och dricker vin för att minnas den sista måltiden Jesus hade med sina lärjungar innan han offrade sig för mänskligheten. Judendom Tro Inom judendomen tror man på en gud. Man får inte måla av eller uttala hans namn. Man tror att Eva och Adam är de första människorna som gud skapade. Abraham är stamfader för judarna. Enligt judendomen har gud utvalt judarna till sitt folk vilket är att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter. Gud har gett det heliga landet Israel till judarna. Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för israels folk. Jesus ses som messias inom kristendomen men han är inte messias för judarna. Många väntar fortfarande på en kommande messias än i dag. Man har Shabat en gång i veckan, från lördag skymning till söndag skymning. Shabat innebär att man ska vila och inte arbeta. Detta som en påminnelse om att gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Döden för judarna har en viktig plats i tänkandet, de tror att det finns evigt liv efter döden. Gud kan blanda sig i livet här på jorden med bestraffningar och belöningar. Inför Gud är alla människor lika mycket värda. För att vara en god jude ska man följa de tio budorden, som Moses fick av Gud. Inom judendomen finns det också många speciella regler och traditioner inom matlagning. De judiska matreglerna kallas kosher. T.ex. ska djuren slaktas på ett speciellt sätt för att anses rena att äta och man får bara äta fyrfota djur som både har klövar och idisslar. När det gäller fiskar måste dom ha både fjäll och fenor. Alltså kan man inte äta skaldjur och haj. Historia Judarnas stamfader heter Abraham och bodde i staden Ur tillsammans med sin fru. Till skillnad från alla andra i byn trodde Abraham endast på en gud. En dag hörde Abraham guds röst. Abraham skulle flytta till ett nytt land där han skulle bli rik och få lika mycket släkt som det fanns stjärnor på himlen. Det var där judendomens historia började. Det judiska folket har alltid varit ett förföljt folk, ett exempel på det är år 1215 när påven beordrade alla judar i Europa att bära ett speciellt märke så att de kristna skulle kunna märka och undvika dem. Under andra världskriget fick judarna utstå nya hemskheter då de förföljdes i Europa och dödades av Nazityskland. 1948 bildades staten Israel i dåtida Palestina, nu hade judarna till slut ett eget land. Heliga skrifter och symboler En av symbolerna inom judendomen är Davidsstjärnan. Det en symbol som representerar judarna även om den är ganska ny och finns inte med så mycket i den äldre litteraturen. Det finns en annan speciell symbol också, Menoran. Det är en sjuarmad ljusstake som representerar den brinnande törnbusken i vilket herren uppenbarade sig för Moses och säger åt honom att befria hans folk från slaveriet i Egypten. Kung David är en av de viktigaste personerna i judendomen, han var judarnas andra kung och han stred mycket för att vinna platsen där han byggde en stad åt judarna Jerusalem. Vissa säger att han är messias. En annan symbol är kippan som är en typ av mindre mössa för män att ha på hjässan/huvudet i synagogan. Den bärs för att visa respekt för gud till skillnad från kyrkan där man tar av sig mössan när man kliver in. Av de heliga skrifterna är Torah den mest kända. Den handlar om hur gud gripit in för att straffa eller hjälpa judarna genom historien. Vissa delar av Torah ingår i de kristnas bibel (de fem moseböckerna). Heliga platser och byggnader Judendomens heligaste byggnad är synagogan. Det är där judarna har gudstjänst. Synagogan kan även kallas tempel eller Shul. Synagogan är oftast inte bara en synagoga utan ett klassrum, mötesplats och kök. I synagogan får inte män och kvinnor sitta tillsammans. Kvinnorna får sitta bakom ett skynke. Rabbinen är församlingens ledare och håller i gudstjänsten. Det är han som läser upp bönerna. Den viktigaste delen i synagogan är arken där förvaras de värdefulla Torarullarna. Synagogan kan vara litet som ett rum eller stort som ett hus. Judarnas viktigaste stad heter Jerusalem, huvudstad i Israel. Där ligger bland annat Västra muren (även kallad klagomuren), som är en helig plats för judarna. Enligt den judiska traditionen byggdes västra muren av kung David och enligt Mishna (en gammal skrift) låg västra muren närmast det allra heligaste och judarna samlas för att be en bön vid muren där de uttrycker sin tacksamhet till Gud eller om gudomligt medlidande. Enligt judiska lagen måste man känna sorg och ha sina slitna klädesplagg när man besöker västra muren. Högtider och traditioner Det finns många olika högtider men den viktigaste är Pesach (påsk), då firas flykten från Egypten. Den pågår under åtta dagar då det bl.a är förbjudet att äta syrat bröd. Judarna firar sina högtider för att det ger tillfälle att fira och minnas de saker som det judiska folket varit med om. Andra högtider är: Shabat = är det judiska vilodagen då man firar minnet av gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde, detta infaller varje fredag till lördag kväll. Chanuka= I åtta dagar så firar man räddningen av det andra templet i Jerusalem. Den kallas också för tempelinvigningsfesten, bl a tänder man ett nytt ljus varje kväll och ibland kan man också ge gåvor. Giftemål= är livets höjdpunkt Bat Mitsvah/Bar Mitsvah = Då flickor och pojkar är 12 respektive 13 år får de undervisning i den heliga skriften Tora. Detta sker i synagogan och som tecken på att blivit vuxna och kan följa Torans regler så får det läsa en bit ur texten vid gudstjänsten. Islam Tro Muslimer tror på en enda gud, Allah. Dom tror på att det är gud som har skapat universum/världen. De tror att det är han som gör så att allting växer. Dom tror också på att det är han som har skapat Adam och Eva. Enligt islam skickade gud ner många profeter för att rättleda folket och göra så att alla följer islams regler. En av dom reglerna är att man ska följa de fem islamska pelarna: Trosbekännelsen, Bönen, allmosan, fastan och vallfärden. Första pelaren, trosbekännelsen, innebär att inom islam finns det ingen annan gud än Allah och profeten Muhammed är Allahs sista sändebud. Bönen. En muslim ska be till Allah på bestämda tider varje dag och det är fem gånger per dag. I muslimska länder finns det böneupprop med detta kallas muslimer till moskéer för att tillsammans göra bönen till Allah. Innan man gör bönen så tvättar man sig på ett speciellt sätt. Sedan riktar man sin bönematta mot Mekka. I bönen läser man verser från Koranen och bönen är ett sätt att visa att man erkänner skaparen, Allah och visar sin underkastelse. Skatten till fattiga är också en viktig pelare för att samhället ska fungera och ta hand om varandra. De som är rika enligt den regeln ska dela ut varje år en del av sin rikedom till de fattiga så att de också kan försörja sig. Fastan, den fjärde pelaren. Varje muslim ska fasta under en månad varje år och den månaden kallas för Ramadan. Enligt den regeln fastar alla vuxna och friska muslimer under en period som bestäms enligt månens läge. Under Ramadan varken äter eller dricker man när solen är uppe, från gryningen tills solen går ner är det tiden som ska fasta. Fastan hjälper muslimer att tänka på fattiga och andra behövande som t.ex. inte har någon mat för dagen genom att leva på ett sätt som fattiga lever under en viss period. Den femte pelaren är vallfärden till Mekka. Plikten innebär att en gång i livet vallfärda till Mekka, om man har både råd och möjlighet. Tanken är att man ska besöka de ställena där profeten Muhammed besökte tidigare under hans tid. Historia När Muhammed föddes var hans pappa död och hans mamma dog när Muhammed var sex år. Muhammed gifte sig med Khadidja, en klok rik änka. När Muhammed var 40 år sa ängeln Jibril (Jibril är det arabiska namnet för Gabriel) att Gud hade kallat Muhammed till profet. Muhammed förstod vad som var fel, människorna hade glömt Gud. Muhammeds tro spred sig på den arabiska halvön till fler och fler. När Muhammed dog tog hans efterträdare kaliferna över ledningen för sunni-muslimerna. På 750-talet sträckte sig det muslimska väldet ända från Spanien och Portugal i väster, bort till floden Indus i öster. På 760-talet övertogs ledningen för Islam av Abbasiderna (Abbasiderna är andra slags kalifer) och därför flyttades huvudstaden från Damaskus till Bagdad i nuvarande Irak. Det arabiska riket varade i 500 år. Den senare delen av perioden präglades av fientliga invasioner och krig. Mongolerna attackerade och under mongolernas invasion förstördes och erövrades Bagdad varefter det abbasidiska riket gick under. De fem hundra åren under Abbasidiska ledningen brukar ofta anses som Islams storhetstid. Heliga skrifter och symboler Koranen är islams heliga bok. Ordet Koranen betyder studier eller läsning. Enligt den islamska tron så har Koranens ord lästs upp av ängeln Gabriel för Muhammed. Koranen består av 114 kapitel, kallade suror, och enligt den islamska tron så har Gud den riktiga Koranen medan vi på jorden har en kopia av Koranen. En helig symbol inom islam symboliseras av en månskära och en stjärna eftersom islam vägleder och lyser upp vägen för sina anhängare på deras färd genom livet. En annan av de heligaste symbolerna är halvmånen som är viktig för muslimers kalender då den följer månen och inte solen. Heliga platser och byggnader. Islams tre olika heliga platser är ”Kaba”, klippmoskén och Medina. Den viktigaste platsen inom islam är ”Kaba” i Mekka. Alla moskéer i hela världen är byggda i riktning mot Kaba och när en muslim ska be vänder hon/han sig alltid mot Kaba. Den näst viktigaste platsen inom islam är Medina. Medina är den platsen där profeten och kaliferna är begravna. Medina ligger också i Saudiarabien precis som Kaba (Mekka). Den tredje viktiga platsen inom islam är klippmoskén i Jerusalem. Den heliga byggnaden inom islam är moskén. I moskén hålls gudstjänsten. I moskén ber man på mattor och inte alls på bänkar som i kyrkan och synagogan. På fredagar är det gemensam bön i moskén där en imam (moskéns ledare) leder bönen från predikstolen, och bakom predikstolen finns en ”mihrab” som visar mot vilken riktning Mekka ligger och det gör att man inte behöver ett kompas som man kan behöva på andra ställen. Högtider När man gifter sig inom Islam tar aldrig mannen kvinnans efternamn. Både kvinnan och mannen är jämlika, men de har olika uppgifter. En kvinnas uppgift är att sköta hemmet. Både mannen och kvinnan har rätt att skilja sig. En man kan ha fler än en fru. De kan ha fyra fruar på två villkor, det första är att han ska vara rättvis mot alla fruar, och det andra är att han ska kunna försörja alla sina fruar och barn. När ett barn ska döpas ropas en bön ut från moskén, sedan när barnet ska få sitt namn läser man namnet i barnets högra öra, sen det vänstra och sist det högra örat igen. Döden är inte slutet för en muslim. Den som är död går tillbaka till Allah. Där avgörs om man gjort gott eller ont i livet. Om man har gjort ont så hamnar man i helvetet och om man gjort gott hamnar man i paradiset. En vanlig tradition är fastemånad, den kallas Ramadan. Under ramadan äter man inte på dagen, och sen när solen går ner får alla äta igen. Man gör det för att lära sig att ha tålamod. Under ramadan ber man mycket mer. Man fastar för att själen renas, och så blir man påmind om hur beroende man är av gud. Man får också känna hur det känns att gå hungrig, då kan man lättare med ett gott hjärta ge allmosor (zakat) till fattiga. Fastan avslutas med Eid al-fitr som är en stor fest. Där får man äta hur mycket man vill i upp till fyra dagar. Hindusimen Tro Inom hinduismen tror man att det finns ett högre väsen, en världssjäl som finns i allt och alla men också är lite som Gud förutom att det är mer som en själ eller en ande. Man tror också att varje människa återföds i en ny kropp som just föds när människan dör. Målet inom hinduism är att slippa återfödas, eftersom livet innebär lidande, och förenas med världssjälen. Hinduismen har många olika gudar och gudinnor som alla har olika uppgifter men alla dem är egentligen också delar av världssjälen. 3 av de största gudarna inom hinduism är Brahma, som skapar liv, Vishnu (som även kallas Krishna och Rama) som skyddar och bevarar ordningen i världen och Shiva, som är kraftens gud och både bygger upp och förstör. Man tror att världen skapades av Brahma som också skapade kvinnan ur ett stycke kött från sin kropp. Han och kvinnan "umgicks" och hon födde sedan människosläktet. Inom hinduismen tror man också att man måste vara snäll, hjälpa andra och göra goda gärningar för att samla god karma så att man när man återföds, (eller förhoppningsvis inte återföds) återföds som något bra. Man ska också tänka på att inte dricka alkohol och inte äta nötkött för kon är helig. Helst ska man undvika att äta kött överhuvudtaget eftersom man tror att människor, djur och växter är nära besläktade och man har därför väldigt stor respekt för dessa. Hinduismen låter folk som följer tron, dyrka vilka gudar och gudinnor som dem vill, för att slippa återfödas. T.ex. vissa tror att de kan slippa återfödas genom bla yoga. Att försöka träna kropp och sinne till fulländning för att kunna förenas med världssjälen när man dör. Hinduismen har ingen särskild grundare men man tror att folk började följa hinduismen för ungefär 4000 år sedan. Historia Hinduismen är en väldigt gammal religion, förmodligen den äldsta i världen som fortfarande finns. Religionen har ingen grundare som att t.ex. Islam har Muhammed, Kristna har Jesus, Buddhismen har Buddha och judendomen har Abraham och Moses. Hinduismen är en religion som växt fram genom tankesystem i flera tusen år. Själva namnet hinduism kommer från England på 1800-talet och betyder Indiens tankesystem/åskådning. Själva kallar hinduerna sin lära för santana dharma(den eviga läran). Man tror att arierna från norr kom till floden Indus med sin egen religion och blandade den med den religionen som redan fanns i Indien och då blev det den ”första” hinduismen. Man tror att detta uppkom ungefär 3500 år sen (=1500 år f. Kristus) men vilka gudar som kom från arierna och vilka gudar som redan fanns i Indien är svårt att veta. En del hinduer tror på att det bara finns en gud men alla olika gudarna är den enda gudens olika personligheter, medan andra hinduer tror att alla gudar är olika gestalter. Dom största gudarna inom hinduism är Vishnu och Shiva. Inom den första hinduismen handlade det inte om reinkarnation, pånyttfödelse eller goda gärningar, utan man gjorde offerritualer till olika gudar det var på senare tid som det där med reinkarnation och goda handlingar kom. Heliga skrifter och symboler Det finns väldigt många heliga skrifter inom hinduismen. Det sägs att helt liv inte räcker åt att läsa alla. Några utav de alla viktigaste skrifterna är Mahabharata, Upanishaderna och Vedaböckerna. Mahabharata är den mest lästa utav de heliga skrifterna. Den har ungefär 200000 olika verser i sig. Mahabharata har många spännande och dramatiska historier i sig som handlar om kärlek, krig och gudahjältar. Den allra kändaste delen utav Mahabharata är boken Bahagavadgita (det betyder herrens sång). Huvudpersonen i boken är guden Krishna. Boken är så omtyckt av hinduerna att det kan liknas vid Bibeln för de kristna. Den äldsta utav de heliga skrifterna är Vedaböckerna. De består utav flera olika sorters böcker. Den äldsta utav Vedaböckerna är Rigveda. Den innehåller beskrivningar om hur offer ska gå till, och den innehåller också böner. Vedaböckerna har funnits ända från 400 till 1500 år före kristus. Den sista heliga skriften är Upanishaderna (det betyder sitta ner i närheten utav en lärare). Boken handlar om världssjälen, själavandringen och braham (det gudomliga). Några utav de hinduiska symbolerna är Lotusblomman, AUM, kon och Svastikan. Lotusblomman är helig för hinduerna. Den står för renheten och skapelsen. AUM är en helig stavelse, det sägs att hela kosmos skapades av att AUM uttalades. A står för skapelse, U står för bevarande och M står för förstörelse. Svastikan (hakkorset) är en gammal hinduisk symbol för lycka. I Indisk kultur är Svastikan en mycket gammal symbol för solen. Den sista symbolen är kon. Kon står för moderlighet och ömhet. I vissa religiösa städer i Indien är det förbjudet att döda djuret. Heliga platser och byggnader Det finns nästan alltid ett tempel i varje Indisk by där troende kan dyrka guden som de tror på. Templen kan vara allt från en liten byggnad till en stor stad med massor av sten-tempel. Man samlas i templen för att offra och be, fast templen är ändå inga samlingsplatser. Prästerna vårdar statyerna som finns i templen. Statyerna har en del av gudarna man tror på i sig. Besökarna tar med sig offer-saker som de sedan offrar till gudarna. Templen är som ett hem till gudarna. Besökarna rör sig i en bestämd ordning i en massa olika rum. Rummen är mörka för att bjuda in till ens inre liv och meditation. Det kändaste templet ligger i Madurai, det är viktigast för pilgrimer, templet har 10 olika ingångar och är över 100 år gammalt. Det reser sig 10 mycket höga tempeltorn över de 10 ingångarna. Templet är cirka 100 meter högt och 100 meter brett. Dom flesta hinduer vill bada i Ganges-floden som ligger i Indien, för den anses redan ha varit i himmelen och om man badar där så rensar man sinnet från onda tankar och handlingar. En annan viktig plats är Gangnes-floden. I Gangnes-floden sprider man askan av en död människa. Det gör man för att hen ska ha det bra var hen än hamnar. Fast odöpta barn bränns inte utan läggs hela ner i floden. Hinduismens historia härstammar från en förhistorisk tid och dess religiösa reliker och platser är spridda över området i och runt om Indien. Vissa platser är lika mycket aktuella idag som då. Ett ex. på detta är: Varanasi, Shivas heliga stad, som är den äldsta, fortfarande bebodda staden i världen. Högtider Hinduismen har väldigt många högtider, och en av dem är Holi. Holifesten firas till minne av Krishnas födelse och många barn brukar fira Holi genom att busa ovanligt mycket. T.ex. brukar de spruta färgat vatten på varandra och på vuxna. Fast den största högtiden inom hinduism är Diwali. Diwali firas i november och är hinduernas nyår. Diwali betyder ”ljusfest” och firas ungefär så här: Familjen städar och gör fint i hemmet och sedan tänder man små oljelampor och smyckar hemmet med blommor och pappersgirlanger. Sedan klär man upp sig och träffar släkt och vänner. Festens religiösa innebörd är: ”ljuset segrar över mörkret” (det goda segrar över det onda) Man ber också till Lakshmi (lyckans gudinna). Festen pågår i fyra dagar och avslutas med presentutdelning. Det heliga snöret Det är en Ceremoni som hinduiska pojkar mellan 7 och 12 år har för att visa att de har blivit vuxna. I ceremonin sitter pojken och en präst på var sin sida om en eld och sjunger heliga sånger och böner. Sedan trär man ett gult, rött eller vitt snöre runt pojkens överkropp. Nu är han vuxen och måste: 1. Dyrka gud. 2. Visa respekt för heliga män och heliga böcker. 3. Visa respekt för äldre. 4. Hjälpa fattiga 5. Ta hand om djur och allt levande. Buddhism Tro Buddhismen grundades av Siddharta Gautama, en indisk prins som levde på 500-talet (f.kr). Siddharta växte upp i ett stort palats, men en dag insåg han att människorna där ute plågades av sjukdomar, ålderdom och död. Då lämnade han alla sina rikedomar och gav sig av. Tillslut satte han sig under ett träd och mediterade. Han satt där i flera veckor. När morgonstjärnan visade sig nådde Siddharta upplysningen och var nu en buddah. Buddhister tror att människor måste besegra girighet och egoism, då kan man komma ifrån den här världen och uppnå full frid i Nirvana. Buddhister försöker följa den åttafaldiga vägen hela tiden. Den åttafaldiga vägen handlar bl.a. om att man ska vara snäll och att inte döda en annan livsform. Historia Siddharta Gautama föddes i byn Lumbini cirka 560 år f.Kr. En vecka efter födelsen dog hans mor. När det blev förutspått att Siddharta skulle bli en stor kung om han hölls undan från alla sorger och lidanden i världen, men om inte så skulle han bli en känd helig man. Då bestämde sig hans fader, Suddhodana att ge Siddharta ett instängt lyxliv, borta från allt lidande och sorg. När Siddharta var 19 år gifte han sig med prinsessan Yasodhara. Hela tiden skyddades han från lidanden och besvärligheter. När han gjorde utflykter i staden såg faderns tjänare till att gatorna tömdes på sjuka, fattiga och gamla så Siddharta inte skulle få se dem. Men en dag hände det ändå. Under en utflykt fick Siddharta syn på en eländig, gammal, vithårig man som var klädd i trasor. Några dagar senare fick han se en sjuk människa i svåra plågor ligga vid vägkanten. Efter ytterligare en tid fick han se ett begravningsfölje med klagande och gråtande människor. Siddharta började grubbla över livets mening. Varför måste människor lida, bli sjuka, åldras och dö? När Siddharta var 29 år fick han se en eremit (en person som ägnar sig åt ensamhet och eftertanke). Han undrade om livet som eremit var det rätta sättet att leva. Till slut bestämde han sig för att bli eremit. Natten efter sonens fyraårsdag red han iväg djupt in i en skog. Han rakade skallen, klädde sig i en gul kåpa och rådfrågade berömda filosofer men fick inte den upplysning han ville ha. Han provade också asketism (att leva enkelt, fattigt) genom att fasta tills han kunde känna ryggraden genom magen. Men så småningom insåg han att leva fattigt och enkelt inte var den rätta vägen. En dag när han satt och mediterade kände han hur nära sitt mål han var. Han gav ett löfte om att han inte skulle lämna platsen förrän han hittat svaret på sin fråga. Det blev oro bland gudar och demoner när de fick veta vad som höll på att hända. Den onda demonen Mara försökte skrämma Siddharta med störtregn och orkaner men det funkade inte. Efter 49 dagars meditation, hade han funnit sanningen. Siddharta Gautama hade blivit Buddha – den upplyste. Då var han 35 år gammal. I 45 år fortsatte han sedan att resa runt och predika sin lära. Han var ständigt aktiv. Han dog vid 80 år. När han dog stod hela världen i sorg, både människor och djur. Heliga skrifter och symboler Buddhas första predikan var Dharma, där han förklarade ’’de fyra ädla sanningarna’’ Dharmahjulet symboliserar ’’den åttafaldige vägen’’. 1:Rätt insikt eller förståelse 2:Rätt beslut 3:Rätt tal 4:Rätt handlande 5:Rätt levnadssätt 6:Rätt strävan 7:Rätt uppmärksamhet 8:Rätt koncentration och meditation För att inte återfödas, alltså slippa lida, så måste man följa de 8 stegen. Heliga platser och byggnader Buddhisternas heliga byggnad heter tempel. I många tempel finns det stora bilder eller statyer av Buddha. Det finns många buddhistiska tempel. De är oftast byggda över en relik från Buddha, dvs. något som varit i beröring med Buddha. Stuporna är ett speciellt sorts tempel som man inte kan gå in i. Man ska gå runt de och tänka på Buddha och hans lära. Templet är ett mål för vallfärden. En annan helig byggnad är en stupa, vilket är en symbol för Buddhas upplysta sinne. Det finns åtta olika stupor som visar olika delar av Buddhas liv. De buddhistiska klostren är inte slutna. Munkarna eller nunnorna får lämna klostren för att utföra olika arbeten. Till exempel tigga sin mat, komma i samtal med människor med mera. Klostret är en av buddhisternas heliga byggnader. Högtider Många familjer tar med sina nyfödda barn till ett kloster för att det ska bli välsignade. Munkarna stänker heligt vatten på barnet för att skapa ett skydd, en god hälsa och ett lyckligt liv åt dem. Nyår kan firas på många olika sätt. I Thailand kallas nyår Songkran, då får man se upp när man är runt bilvägar för folk kastar vatten på alla fordon en dag runt nyår. I Sri Lanka kallas nyår Aurudu. Då har man ceremonier i kloster, templen och stupor. Buddha och hans liv firas olika datum beroende på vilken inriktning i buddhismen man tillhör. Vissa firar Buddhas födelse, upplysning och död när det är fullmåne mellan april och maj. Då klär man sig i vitt och tar sig till närmsta kloster, tempel eller stupa för att tända rökelser, lägga fram offer vid altaret och meditera. I de flesta buddhistiska hemmen har man ett litet skåp, ett bord eller något liknande som man använder som ett altare. Där samlas ibland hela familjen och lägger fram offer, tänder rökelser och mediterar ungefär som när man firar Buddha. I många buddhistiska länder skickar man tonåringar till ett kloster för att de ska lära sig den buddhistiska läran. I andra länder får pojkar tillbringa en tid i ett kloster. Innan de går i kloster blir de klädda till små prinsar och firade. När man gifter sig är det vanligt att de Theravadiska buddhisterna går till ett kloster där munkarna sjunger för att välsigna paret.
© Copyright 2024