1. No category

mvillpåv
#fördigso
erka
Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU)
Kungsängsgatan 74, 753 18 Uppsala, 018-147020
Kontakt: [email protected]
DU:s webbsida: www.diskrimineringsbyran.se
Nätvaros webbsida: www.natvaro.diskrimineringsbyran.se
ISBN: 978-91-980473-4-9
Författare: Anna Adeniji, Josefin Bergman
Redaktör och språkgranskare: Majk Michaelsdotter
Redaktionsgrupp: Andreas Alfredsson, Sebastian Caicedo Gordh,
Lina Gidlund, Aino Gröndahl, Ida Gulbrandsen
Illustration: Johan Ploski
Grafisk design: Yomaco
Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
Utgivningsår: 2013
© Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera,
kopiera eller printa detta verk för icke kommersiellt bruk.
Källa ska alltid anges.
Introduktion 5
Nätaktivism, vad är det? 7
Nätaktivism i världspolitiken 8
Nätaktivism och mänskliga rättigheter 11
Nätaktivism ända in på skinnet 13
Vem kan bli nätaktivist? 15
Nätaktivism i vardagen 17
Läs på och våga fråga! 24
Att komma igång med din nätaktivism 26
Tänk på målgruppen 34
Resurser 38
Nätaktivism i spelvärlden 43
Organisationer som hjälper till 44
Att uppnå ett mål 45
3
4
INTRODUKTION
Den här boken har vi på Diskrimineringsbyrån
Uppsala gjort. Vi är en antidiskrimineringsverksamhet
som bland annat driver olika projekt för att minska
diskriminering och kränkningar i samhället. Den här
boken är skriven inom projektet Nätvaro, som arbetar
för att göra nätet till en tryggare plats för alla.
Boken riktar sig till alla oss som gillar nätet och tycker
att det är dåligt att en del använder internet för att
skriva taskiga saker och sprida hat. Tillsammans kan
vi påverka samhället för att det ska bli en plats utan
diskriminering och kränkningar. Vi hoppas att du vill
vara med!
Boken innehåller exempel på vad nätaktivism kan vara
för någonting och hur du själv kan gå till väga för att
driva frågor som du brinner för!
Det som är klurigt med att skriva en bok med tips
om vad som kan göras på nätet är att nätet förändras
mycket snabbare än vi hinner trycka nya böcker. Den
här boken kan därför läsas som inspiration och den
ger dig tips, råd och exempel på hur andra har gjort
tidigare.
5
Internetaktivism
internetaktivism (även känt som cyberaktivism, digital
aktivism, e-aktivism med mera) avser ett medvetet
användande av olika tjänster på internet, bland annat
Twitter, Facebook, Youtube, e-mail och podcast, för
aktivistsyften av olika slag. Genom dessa medier
underlättas en snabb kommunikation och ett snabbt
spridande av budskap till stora skaror människor,
både sympatisörer och potentiella sympatisörer.
nätaktivism: politisk aktivism via internet
Källa: Wikipedia
NÄTAKTIVISM, VAD ÄR DET?
Kärt barn har många namn, och i detta fall många
betydelser. Den här boken handlar om det som kallas
nätaktivism, internetaktivism, digital aktivism, medieaktivism, cyberaktivism, e-aktivism eller av de som är
mer kritiska till fenomenet: peka-och-klicka-aktivism
eller slacktivism. Vi har valt att använda ordet nätaktivism och definierar det helt enkelt som olika former av
aktivism där nätet används för inspiration, information,
påverkan och spridning av de mänskliga rättigheternas
grundprincip – alla människors lika värde.
De som föraktfullt kallar nätaktivism för slacktivism
eller peka-och-klicka-aktivism menar att det är enkelt
att sitta i soffan med laptopen i knät och känna sig
viktig utan att göra något ”på riktigt”. Men internet har
blivit en viktig del av samhället och mångas vardag,
och det som händer på nätet går inte att skilja från det
som händer någon annanstans. Om aktivism är att
engagera sig, att påverka andra och att protestera och
förändra samhället så är det precis lika viktigt att göra
detta på nätet som att göra det på gator och torg. Vi
menar att allt engagemang för mänskliga rättigheter är
viktigt och att alla sorters aktivister behövs!
7
NÄTAKTIVISM I VÄRLDSPOLITIKEN
En googling på nätaktivism ger många träffar som
handlar om det som kallas ”den arabiska våren”. Under
våren 2011 revolterade folken i Tunisien, Egypten,
Algeriet och flera andra länder i Nordafrika och på
den Arabiska halvön. Nätaktivismen spelade roll på
flera sätt under revolterna. Sociala medier fungerade
som ett sätt att snabbt få ut information om vad som
hände på gator och torg. Folk använde också nätet för
att snabbt kommunicera med varandra och arrangera
demonstrationer. Detta ledde till att Egyptens dåvarande president Hosni Mubarak valde att stänga ner
landets internetleverantörer för att göra det svårare
för folk att kommunicera med varandra. Men istället
för att tystna så engagerade sig nätaktivister i Egypten
och runt om i världen för att hitta sätt att få ut information. Genom att använda sig av både ny och gammal
teknik lyckades personer ta sig igenom blockaden och
fortsätta att med hjälp av nätet rapportera till omvärlden.
Det finns de som är skeptiska till att lägga så stor
vikt vid betydelsen av sociala medier och menar att
detta framför allt gör reklam för de stora företagen
som tillhandahåller nättjänsterna. De menar att den
verkliga revolutionen faktiskt skedde på gator och torg
– inte i ettor och nollor i cyberrymden. Det här har till
8
exempel Mariam Kirollos skrivit om i boken Myten om
internet (Snickars & Strömbäck 2012). Oavsett om de
sociala medierna fått för mycket uppmärksamhet eller
inte så kan vi konstatera att spridningen av information
gick snabbare och mer effektivt med nätets hjälp än
den hade gjort utan. Dessutom skapar sociala medier
en möjlighet för fler röster att höras och vi som inte
var där kunde se filmer på Youtube och följa tweets
direkt från Tahrir-torget i Kairo.
Den här typen av nätaktivism är mest påtaglig i
diktaturer, och den uppstår
på grund av att personer med
mycket makt helt enkelt inte
vill att folket ska kunna kommunicera med varandra eller
sprida politiska budskap till omvärlden.
Det är en form av aktivism som är anarkistisk på så sätt att det inte finns en person
eller en organisation som bestämmer hur
aktivismen ska ta sig uttryck eller utvecklas. Istället består aktivismen av många
olika röster som hakar i varandra och
under vägens gång skapar en social rörelse.
Nätaktivist utsedd till Årets svensk
”Nätaktivisten och doktoranden i vetenskapsteori vid
Göteborgs universitet, Christopher Kullenberg, har blivit
utsedd till Årets svensk av nyhetsmagasinet Fokus.
Kullenberg tillhör kärnan i nätverket Telecomix som hjälpte
till att hålla ett antal egyptier uppkopplade när dåvarande
president Hosni Mubarak officiellt stängde ned internet.
Enligt juryn har Kullenberg bidragit till att göra nätaktivismen
till en demokratirörelse under den arabiska våren.”
Publicerat i TT/Västnytt/SVT den 1 december 2011
10
NÄTAKTIVISM OCH
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
I FN:s internationella konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter står det att ingen får utsättas
för ingripande för sin åsikts skull. Dessutom står det
att var och en har rätt till yttrandefrihet. Yttrandefrihet
är en grundläggande demokratisk rättighet och den
gäller också på internet. Varför tycker vi då att det
är viktigt att säga ifrån när folk skriver taskiga eller
kränkande saker? Är det inte en mänsklig rättighet att
skriva eller säga vad som helst, säger kanske någon.
Men den som hänvisar till yttrandefriheten för att få
skriva saker som kränker andra har förmodligen
inte läst igenom riktigt allt som står om den friheten.
Där står nämligen också att yttrandefriheten medför
särskilda skyldigheter och ett särskilt ansvar. Det
ansvaret innebär att respektera andra människors rättigheter och anseende, och att följa landets lagar. Det är
till exempel ett brott enligt lag att hota och trakassera
någon, det får du inte göra någonstans i samhället och
alltså inte heller på nätet. Du får inte heller lägga upp
och sprida taskiga uppgifter om eller bilder på någon
annan. Det kallas förtal och kan straffas med både
böter och fängelse beroende på hur allvarligt det är.
Den som talar om yttrandefrihet när de tycker sig ha
11
rätt att skriva kränkande saker om andra på nätet bör
veta att de mänskliga rättigheterna också innefattar till
exempel tanke- och religionsfrihet, kvinnors tillgång
till sina mänskliga rättigheter, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller
könsuttryck, barns rättigheter, flyktingars rättigheter
och migranters rättigheter. I Sverige har vi också
diskrimineringslagen och skollagen som skyddar oss
från att bli kränkta. Om du vill veta mer om dessa lagar
så kan du läsa om detta på Nätvaros hemsida.
Yttrandefrihet och demokrati hör ihop. För att det
ska kunna finnas olika alternativ att rösta på måste
det finnas möjlighet att höra olika åsikter. För att det
ska funka bra så krävs det många olika röster som
samtalar, diskuterar och lär av varandra. Det är alltså
inte okej att använda sin yttrandefrihet för att tysta
personer som inte håller med en själv. Vi önskar att
nätaktivism ska användas för att lyfta fram mänskliga
rättigheter och att olika åsikter ska få synas utan att det
kränker andras rättigheter.
NÄTAKTIVISM ÄNDA IN PÅ SKINNET
Nätaktivism kan handla om storpolitik och principer
om yttrandefrihet, men det behöver inte alltid börja på
det viset. Nätaktivism kan starta med diskussioner och
samtal kring frågor som är viktiga för dig i din vardag.
Kanske växer detta till något större, som påverkar
många fler personer än du kunnat ana!
Kampanjen #prataomdet uppstod som en reaktion på
att kvinnorna som anmält Wikileaks grundare Julian
Assange för våldtäkt ifrågasattes och blev utsatta för
näthat. Journalisten Johanna Koljonen diskuterade saken
med en vän över Twitter och berättade om en händelse
då hon själv hade svårt att sätta gränser i en sexuell
situation och hur svårt det varit att få prata om detta.
”Ungefär så skrev jag på Twi
tter. Eller, på Twitter-språk:
vi måste prataomdet. Jag
tappade snabbt räkningen
på
alla som hörde av sig och
tackade för att jag berätta
t.
Någon efterlyste ett upprop
: ”det här måste vi tala om
”.
Johanna Koljonen, ”Dags
att prata om det ”. Aftonbla
det,
2010-12-18
13
Kampanjen fördes främst på Twitter, där människor i
tweets med hashtagen #prataomdet delade med sig
av sina egna erfarenheter, inspirerade av Koljonens
exempel. Webbsidan www.prataomdet.se startades så
småningom, och där delades fler liknande berättelser.
På webbsidan uppmanas till ett respektfullt samtal
eftersom intima erfarenheter ventileras. Av samma
anledning modereras och granskas alla kommentarer
innan de publiceras. Där finns också direktnummer till
olika hjälplinjer för personer som har blivit utsatta för
exempelvis sexuella övergrepp. Det är ett bra exempel
på när de som startar en kampanj också tar ansvar för
de känslor och tankar som de sätter igång hos alla dem
som följer samtalet. #prataomdet fick stort genomslag
i media, både svenska och utländska, och ledde till att
Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter 2011 vann
Stora Journalistpriset i klassen ”Årets förnyare”. #prataom
ja!
det
VEM KAN BLI NÄTAKTIVIST?
Alla som kan använda en dator, en smartphone eller en
surfplatta kan bli nätaktivister! En del nätaktivister är
duktiga på programmering och utvecklar nya hjälpmedel för kommunikation och spridning av information.
Andra nätaktivister använder internet som en ny arena
för den aktivism som de redan utför på gator och torg,
till exempel genom att filma en flash mob som de anordnar för att sedan sprida det på nätet. Sociala medier
kan också användas för att snabbt samla människor för
en demonstration. Många är skickliga på att engagera och
inspirera vänner, kollegor och fullständiga främlingar
till att tänka kritiskt och våga ifrågasätta, till exempel
genom att sprida nyhetsartiklar och kommentera på
dem för att få igång en samhällsdiskussion.
Tips: Att jobba i grupp
En fiffig grej är att vi är bra på olika saker. Vissa gillar att skriva, andra att
programmera, någon har världens bästa nätverk och ytterligare någon
gillar att filma. När vi väljer att jobba i grupp är det viktigt att kunna
samarbeta och vara öppen för att hitta roller som passar olika personer.
En sak som skiljer nätaktivism från mer traditionell aktivism är att
personerna som är nätaktivister tillsammans kanske inte träffas eller
kommunicerar utanför nätet. Kanske möter du personer online och
upptäcker att ni har gemensamma frågor att kämpa för!
Det är viktigt att aktivister som jobbar i grupp stöttar varandra, och
det gäller all aktivism oavsett var den äger rum och hur den görs. Om du
någon gång sagt ifrån gällande orättvisor vet du kanske att det inte alltid
är så populärt. Då kan det vara bra att ha likasinnade peppande personer
som påminner om varför aktivismen är viktig!
Hej redaktionen för
Motargument mot näthat
och rasism!
Hur skulle ni definiera nätaktivism?
Nätaktivism är att engagera sig i frågor som intresserar
en, och aktivt göra det på nätet. Det handlar till stor del
om att sprida kunskap – att dela med sig, både av egen
kunskap, och dela dokument och annat via sociala medier.
Varför startade ni Motargument och vad vill ni
åstadkomma?
Torbjörn Jerlerup kom med idén och samlade ihop några
stycken som alla har olika kompetens och samtidigt vill
engagera oss i de här frågorna. Vi vill främst bidra med
klara motargument för den som vill diskutera och debattera främlingsfientlighet, eftersom det ofta kan vara svårt
att bemöta rasisterna när de kommer med sina argument.
Vad är ditt bästa tips till ungdomar som vill bli
nätaktivister?
Hitta ett större sammanhang där du kan ingå. Ge dig in i
forum och diskutera, debattera – men se också till att du
har kunskap bakom dig. Se också till att du inte bränner ut
dig – blir det för mycket, ta en paus.
www.motargument.se
16
www.facebook.com
NÄTAKTIVISM I VARDAGEN
I den här boken ger vi massor av tips på kampanjer,
webbsidor, grupper och metoder för att driva frågor
om rättigheter och synliggöra orättvisor av olika slag.
Det är viktigt och peppande, och det är bra att veta att
du kan vara nätaktivist i din vanliga vardag. Oavsett
om du är ständigt uppkopplad eller om du går in på
nätet då och då för att läsa nyheterna så har du säkert
sett kränkande kommentarer eller bilder. Hur kan du
då göra? Här är tips på sätt att påverka positivt!
Motprat
Att motprata är ett sätt att möta kränkande kommentarer
på nätet. Det kan handla om att helt enkelt säga ifrån
och argumentera emot de åsikter och budskap som du
inte håller med om. Att motprata kan också vara att ge
andra exempel och lyfta fram positiva budskap.
Sätt gränser mot det som är oschysst!
Att sätta gränser är lättare sagt än gjort. Därför är det
något som vi alla behöver öva på. Om du ser att någon
skriver något taskigt mot någon annan eller mot dig
själv så kan du pröva att säga ifrån. Prova att skriva
”Jag tycker att det är obehagligt när du skriver att…”
eller ”Jag blir arg/ledsen/upprörd när du…” för att
17
visa att du bryr dig. Du kan också sätta gränser utifrån
en politisk analys eller utifrån andra värderingar, till
exempel ”Jag anser att det du skriver är rasistiskt och
det är inte ok.” Kränkningar på nätet är inte något vi
ska stå ut med bara för att det är vanligt.
Under Melodifestivalen 2012 svepte kamerorna över
den jublande publiken och under en kort sekund såg
tittarna en kvinna som inte hade rakat armhålorna.
Bilden på kvinnan lades sen upp på Facebook och
delades av hundratals personer som skrev hemska
kommentarer om att hon var äcklig och att hon borde
skämmas. Det var flera som reagerade mot hatet mot
kvinnan och framför allt mot allt hat som riktades mot
att kvinnor själva ska få välja vad de vill göra med sina
kroppar! Snart därefter startade kampanjen Ta håret
tillbaka. Den gick ut på att vem som helst som ville
stötta Linda och säga ifrån mot nätmobbarna skulle
lägga upp en profilbild på sin egen armhåla. Över
15 000 personer gjorde det och kampanjen uppmärksammades i tv, radio och tidningar både i Sverige och
på andra platser i Europa.
18
Hej Deidre Palacios, som
står bakom kampanjen
Ta håret tillbaka!
Hur skulle du definiera nätaktivism?
Att vara aktivist är att brinna för något och försöka få fram
en förändring tillsammans med andra människor. Att vara
aktivist på nätet kan på många vis vara lättare eftersom du
kan nå fler människor på mindre tid via till exempel sociala
medier. Du kan ju nå personer i hela Sverige, ja, egentligen
i hela världen!
Varför startade du kampanjen, vad ville du åstadkomma?
Ta håret tillbaka startade jag för att jag tyckte att det var
viktigt att markera vad som är okej och vad som inte är okej.
Det är alltså inte okej att mobba en kvinna eller någon annan
för att personen har hår under armarna. Mobbning är aldrig
okej. Tyvärr har vi problem med mobbning på nätet och jag
tycker att det är viktigt att vi kämpar emot sådant kränkande
beteende, för att få ett bättre samhälle.
Ditt bästa tips för ungdomar som vill bli nätaktivister?
Våga tro på förändring! Våga tro på att du är viktig i den
förändringen! Du kan fråga dig själv vad just du brinner för
och sedan kan du googla eller söka på Facebook för att se om
det finns nätgrupper du kan gå med i. Du kan även starta en
egen grupp och bjuda in andra du tror är intresserade.
Läs mer på webbsidan: www.deidrepalacios.com
Facebook: www.facebook.com/TaHaretTillbaka
Youtube: Ta håret tillbaka! Euphoria!
19
Ibland känns det särskilt svårt att säga ifrån om den
som har lagt upp det som du tycker är taskigt eller
kränkande är någon som du känner. Då kan du ta kontakt med personen direkt, via mail, chatt eller telefon,
och berätta hur du känner. Det kan faktiskt hända att
personen inte menade något särskilt och därför ber
om ursäkt och tar bort kommentaren. I ett fall lade en
anonym användare på forumet reddit.com upp en bild
på en kvinna med mycket hår i ansiktet. Användaren
skrev en hånfull kommentar om att hen inte visste vad
hen skulle tro eller tycka om personen på bilden.
Balpreet Kaur, som kvinnan heter, svarade själv i
samma forumtråd att hon som sikh är stolt över att
hedra den kropp som hon fått av gud. Hon skrev också
att hon gärna hade ställt upp på bild om hon bara blivit
tillfrågad och skojade om att mysbyxorna som hon
I know that this post ISN’T a funny post but I felt the need
to apologize to the Sikhs, Balpreet, and anyone else I
offended when I posted that picture. Put simply it was
stupid. Making fun of people is funny to some but incredibly
degrading to the people you’re making fun of. It was an
incredibly rude, judgmental, and ignorant thing to post.
http://ww w.reddit.com/r/funny/comments/10gr4s/i_posted_
the_picture_of_a _sikh_woman_on_here_ and/
20
har på sig faktiskt är väldigt sköna. Hennes svar fick
många i forumet att skriva nya kommentarer om att de
faktiskt kände sig dumma som hade skrattat åt hennes
utseende. Till slut svarade även personen som först
lade upp bilden och bad om ursäkt.
Tystnad
Om personen du sagt till inte alls respekterar dig och
fortsätter att säga kränkande saker så har du i alla fall
gett personen en chans. Då kan det vara ett alternativ
att sluta kommunicera med den personen. Tystnad
kanske framstår som motsatsen till motprat men det är
också en slags markering att vissa saker inte är okej.
Du har inte ett ansvar att lära andra människor att bete
sig schysst. Gör det när du har ork och lust! Du kommer
långt med att föregå med gott exempel genom att inte
vara taskig mot andra.
Gör något positivt
Om vi alla bestämde oss för att skriva tio positiva
kommentarer varje gång vi såg någonting negativt så
skulle faktiskt stämningen på nätet förändras. Om du
inte kommer på något peppigt att skriva så går det ju
bra att använda gillaknappen eller bara skriva ”Heja
dig!”. Om du ser att någon blir särskilt utsatt för taskiga
21
kommentarer så kan du skriva något snällt till personen
istället. Du kan också visa att du stöttar genom att posta
bilder med positiva budskap.
Sprid kunskap om det du tycker är viktigt
Ett sätt att sprida kunskap om någonting är att använda
nätet och sociala medier till att länka till vad andra har
skrivit. Det kan vara en tidningsartikel, en blogg, en
film eller en forskningsrapport.
Tips: Använd slutna grupper
Ibland kan det kännas läskigt att vända en negativ trend,
oavsett om du vill säga ifrån och argumentera emot
någonting eller om du vill skriva positiva kommentarer där
stämningen är hatisk. Då kan det vara bra att ha en sluten
grupp, chatt eller mailinglista där det finns personer som du
tycker om och litar på. Då kan ni tillsammans stötta varandra
eller snabbt organisera stöd för någon annan som blir utsatt
för hat och kränkningar.
Vi rekommenderar:
Använd triggervarning!
Ibland vill du kanske länka till en artikel eller en film
som handlar om diskriminering och kränkningar för
att visa att detta sker och att det är fel. Även om artikeln
handlar om att något som skett är orättvist så kan
22
texten ändå innehålla kränkande ord eller känsliga beskrivningar. Då är det bra att varna andra först genom
att skriva ordet ”Triggervarning” och sedan ett par
ord om vad det handlar om. Det kan till exempel stå
”Triggervarning: grov rasism” eller ”Triggervarning:
sexuella övergrepp”. Det är viktigt att tänka igenom
vad du länkar till och sprider vidare. Om du inte tycker
att det goda väger upp det onda så är det kanske lika
bra att låta bli helt.
Om du regelbundet lägger upp artiklar och länkar så
kan du snart märka att vissa personer följer dig för att
läsa vad du rekommenderar. Det är vanligt att detta
leder till att andra börjar debattera om den artikel som
du har lagt upp – kanske på din egen sida. Då är det
viktigt att veta att du själv har rätt att ta bort kommentarer från din sida om du anser att de är kränkande.
No Hate Speech Movement är en kampanj av och för
ungdomar i Europa som vill arbeta för att använda
nätet till
något positiv t. Den uppmuntrar till engagemang mot
rasism,
homofobi och sexism samt att sprida kunskap om
mänskliga
rättigheter, demokrati och jämställdhet på nätet. Kampa
njen
ligger under Europarådets ungdomsavdelning. Nätvar
o deltog
i uppstarten av projek tet och nu arbetar Statens Medier
åd för
att sprida det i Sverige. Alla kan gå med!
www.nohatespeechmovement.org
23
Tips: Läs användarvillkor!
Alla större sociala medier, webbtidningar och forum har
användarvillkor och regler för vad vi får skriva på deras
webbplatser och i deras kommentatorsfält. Det betyder att
det också går att anmäla obehagliga och kränkande inlägg
direkt till dem som är ansvariga för sidan.
LÄS PÅ OCH VÅGA FRÅGA!
Läs på om det du kämpar för och var noggrann med
dina källor. Nätet är fullt med källor och det gör att vi
kan få reda på mer än någonsin. Samtidigt gör
det att vem som helst kan skriva
nästan vad som helst. Om
du känner dig osäker på om
något är sant så kan du söka
och leta efter fler källor. Ju
fler källor som säger samma
sak, desto mer troligt är
det att det stämmer. Det
är viktigt att komma
ihåg att en sanning inte
alltid behöver vara den
F R ÅGOR
enda sanningen.
FR ÅG O R
FR ÅGOR
FRÅGOR
Något du kan tänka på
för att kolla källan är
vem som står bakom
24
F R ÅG O R
F R ÅGOR
FRÅGOR
det som har skrivits. Är det till exempel en dagstidning, en myndighet, ett företag, ett politiskt parti, en
forskare eller en privatperson? Sen kan du kolla vad
den personen eller organisationen har publicerat för
andra saker. Om det är en rasistisk organisation som
publicerar kränkande uppgifter om en person som till
exempel är mörkhyad eller är muslim så bör du fundera över relevansen i innehållet. Det är stor skillnad
på smutskastning och samhällsinformation. Kolla fakta!
Innehållet i en text eller bild får även olika betydelse
om det är till för att sälja en produkt, om det är samhällsdebatt, ett politiskt program, någons privata
åsikter, satir eller ett forskningsmaterial. Humor och
reklam kanske inte är menat som kränkande men om
du upplever att det är det så har du självklart rätt att
säga ifrån. Dela inte länkar som du inte har läst eller
vet vad de kommer ifrån.
Om du vet vem som står bakom källan och med vilket
syfte källan är skapad så är det lättare att ta ställning
till innehållet. Använd ditt eget omdöme och våga
fråga personer som du litar på. Du har rätt till en åsikt
och att framföra den, men det blir enklare att stå för
din åsikt om du är säker på vilka källor du grundar
åsikten på.
25
ATT KOMMA IGÅNG MED DIN
NÄTAKTIVISM
Om du läser det här så är du alldeles säkert peppad
på att komma igång. Du kanske redan är politiskt aktiv
och vill veta mer om hur du kan sprida din aktivism
på nätet. Eller så är du redan aktiv på nätet och vill
använda dina kunskaper om sociala medier eller programmering för att nätet ska bli en bättre plats. Tänk
efter vad just du vill göra!
En aktion kan vara reaktiv eller proaktiv, och ditt val av
strategi påverkar hur din aktivism kommer att bli och
tas emot. En proaktiv aktion är att lyfta fram någonting
som du tycker är särskilt bra och som du vill stödja
eller få personer att börja göra. En reaktiv aktion
betyder att du reagerar på någonting som du tycker är
dåligt och som du vill förändra.
Reaktiv aktivism
Du vet alla de där gångerna när du kommer på i
efterhand vad du borde ha svarat när någon sagt något
störigt till dig? När du blir irriterad över att det är så
himla svårt att reagera snabbt precis när det behövs?
SVAR PÅ TAL är en webbsida och en facebookgrupp
som vänder sig till personer som bryter mot normer
26
(till exempel normer om sexualitet, ålder, religion,
kroppsfunktionalitet, relationer) och ofta blir utsatta för
andras obehagliga reaktioner (till exempel homofobi,
transfobi, sexism, rasism). SVAR PÅ TAL ger massor av
tips på strategier för att slippa ta emot skit från andra,
till exempel vad du kan svara när du får kränkande
kommentarer om ditt utseende eller hur du har valt
att leva ditt liv. Det är en form av motprat som är en
direkt reaktion på vad som sägs eller skrivs till dig.
Eftersom det kan vara svårt att svara snabbt om du blir
utsatt för hat och kränkningar
så kan det vara bra att öva.
SVAR PÅ TAL har väldigt
många bra exempel
på situationer och
svar, men det kan
också vara bra
om du själv funderar
över vilka situationer som
du själv skulle vilja ha snabba
svar till. Tipsa SVAR PÅ TAL eller
starta en egen grupp på Facebook som riktar sig till andra
som vill diskutera och ge
goda exempel på svar.
Hej gänget bakom
SVAR PÅ TAL!
Hur skulle ni definiera nätaktivism?
Det kan vara att sprida info, ge respons på peppiga saker
en ser eller kritisera sånt som är kränkande på nätet. Sen
kan det också vara att bygga egna sidor, blogga eller
skapa event och upprop. Varför startade ni SVAR PÅ TAL, vad ville ni
åstadkomma?
Vi tröttnade på hur vi som normbrytare förväntas svara
på frågor om våra liv och utsätts för kränkningar utan
utrymme att reagera. SVAR PÅ TAL är en reaktion. Det
handlar om verbalt självförsvar, vi tränar på sätt att ställa
till svars.
Vad är ert bästa tips för ungdomar som vill bli
nätaktivister?
Det finns många hjälpsidor för att bygga en egen hemsida
eller blogg och många är dessutom gratis! Om du saknar
sidor eller information på nätet om sånt som är viktigt för
dig – gör en egen sida!
Du hittar SVAR PÅ TAL på webben: www.svarpatal.se
28
Proaktiv aktivism
Om du tänker proaktivt så vill du istället lyfta fram en
fråga som du tycker är undanskuffad och förtjänar mer
uppmärksamhet. Ett exempel på detta är Anonym
Nätkärlek som är en webbsida med kärleksbrev som
går att skicka anonymt till vem som helst för att sprida
kärlek istället för näthat.
Ofta är aktioner både reaktiva och proaktiva på
samma gång. Anonym Nätkärlek, till exempel, visar
ju upp den positiva sidan av nätet, men sidan startade
också som en reaktion på den uppmärksamhet som
näthat fick under våren 2013. Detta är alltså ett annat
slags motprat, som inte kommenterar näthatet i sig utan
snarare flyttar fokus till någonting annat, i det här fallet
nätkärlek.
30
Hej gänget bakom
Anonym Nätkärlek!
Hur skulle ni definiera nätaktivism?
Klurig fråga. Men jag tror att vi skulle definiera nätaktivism
som en möjlighet att påverka sin samtid, att med väldigt få
medel nå ut till en enorm massa på en extremt kort tid.
Varför startade ni Anonym Nätkärlek och vad ville
ni åstadkomma?
Vi startade Anonym Nätkärlek för att vi tyckte att det skulle
finnas ett positivt alternativ till allt näthat. Ett ljus i mörkret.
Rent praktiskt så hade vi även möjligheten och kunskapen
att genomföra projektet, så varför inte.
Vad är ert bästa tips för ungdomar som vill bli
nätaktivister?
Internet ger en möjlighet att nå miljarder med människor
med hjälp av några knapptryck. Vänta inte. Kör bara kör!
www.anonymnatkarlek.se
31
#checklista1
Vad vill du/ni göra?
Synliggöra en speciell orättvisa i samhället
Få bort kränkande material från nätet
Förändra ett särskilt forum/en särskild
hemsida/blogg
Lyfta fram någonting positivt/peppa!
Sprida kunskap om mänskliga rättigheter
Få människor att tänka efter innan de skriver
taskiga saker på nätet
Få människor engagerade
Samla människor som tycker som du för att
peppa varandra
Något annat – formulera ditt eget syfte!
Nätet och gatan
Internet lämpar sig väl för blixtaktioner eftersom det
går snabbt att lägga upp saker (texter, bilder, filmer)
och det går snabbt att sprida. Nätaktivismen behöver
dock varken börja eller sluta på nätet. Du kan sprida
ett budskap snabbt på nätet för att få människor på
olika platser på jordklotet att visa respekt eller stöd för
32
någonting på eller utanför nätet - samtidigt! Organisationen glaad.org har ordnat något som de kallar
#spiritday. Den dagen (som brukar ligga i oktober)
tar människor över hela världen på sig lila kläder och
företag byter ut sina logotyper mot lila för att visa att
de står upp mot mobbning och för att stärka ungdomar
som blir trakasserade på grund av att de är homoeller bisexuella eller att de är transpersoner. En annan
variant av nätaktivism är att genomföra en aktion på
gatan, till exempel en demonstration, filma den och
sedan sprida filmen på Youtube. Tänk på att säga till
i förväg om du ska filma eller ta bilder för spridning
så att de som deltar kan godkänna det. Lägg aldrig
Tips: Follow the money
Om ditt främsta syfte är att få bort kränkande material från
en webbsida, en blogg eller ett socialt forum så kan det
vara bra att komma ihåg att dessa ofta drivs av företag.
Företag vill tjäna pengar. Om du har försökt att kontakta
personen som har lagt upp materialet och kontaktat de som
är ansvariga för sidan och ingenting har hänt så kan det
vara en idé att höra av sig till de företag som gör reklam på
hemsidan eller forumet. Det kan nämligen vara så att de inte
gillar att deras företagsnamn dyker upp till exempel bredvid
en rasistisk sida på Facebook eller i en blogg.
33
upp bilder utan att fråga om lov. En smart grej med att
ordna en flash mob ute bland folk är att andra personer
som ser det också filmar, lägger upp och sprider ditt
budskap!
TÄNK PÅ MÅLGRUPPEN
När du har kommit på vad själva kärnfrågan i din
aktivism är, vad du vill arbeta med, så är det lätt att
springa iväg i tanken och vilja nå hela världen med ditt
budskap. Med internet är det faktiskt möjligt att nå hela
världen, men det kan också vara bra att börja med en
målgrupp och sedan låta budskapet spridas.
Vilka vill du/ni nå?
#checklista2
En särskild intressegrupp
Personer som liknar dig själv/er själva
Allmänheten
Politiker
Skolan
Företag
Andra – vilka?
En flash mob är när en grupp människor plötsligt samlas på en
offentlig plats och där gör någonting oväntat en kort period och
sen skingras direkt efter. Flash mobs organiseras via sociala
medier, e-post eller mobiltelefoner. Tanken bakom flash mobs är
att människor ska få se någonting oväntat, som verkar spontant.
34
Källa: Wikipedia”
När du bestämt vilka du ska nå är det enklare att välja
forum och form. Börja med att vara aktiv där målgruppen finns! Ett sätt att få spridning på ditt budskap är att
länka olika plattformar med varandra, till exempel en
webbsida med Facebook, med Twitter, med Tumblr,
med Instagram och så vidare. Ofta har dessa forum
egna tjänster som gör det lätt att länka ihop dem. Tänk
också på att sprida aktivismen direkt till dem det berör
så att fler kan sprida vidare. Här kan det vara bra att
använda sig av flera olika nätverk – skolan, kompisar,
föreningsliv, föräldrar, arbetsplatser, politiker, etcetera.
Fundera över om syftet med din aktivism är att nå
människor som redan tycker som du, och få dem att
agera och synas. Eller vill du påverka personer som
kanske inte tycker så mycket alls?
Det kan vara svårt att övertala personer som är extrema
motståndare till dina åsikter. Personer som sprider
mycket hat på nätet gör det i regel inte för att de vill
diskutera sakfrågan utan för att ”trötta ut motståndaren”
och ”sabotera” för andra. En risk är att du själv blir
ledsen, nedtryckt och utsatt, och att du ändå inte
får fram dina åsikter. En annan risk är att du blir så
uppretad att du skriver kränkande saker tillbaka och
35
det brukar aldrig sluta bra. Istället för att försöka föra
dialog med ”motståndarna” så kan du skriva positiva
exempel eller ge tips på artiklar, hemsidor och andra
källor som du själv tycker är bra. Du kan också påpeka
att du uppfattar att det som står är kränkande – till
exempel rasistiskt, sexistiskt eller taskigt mot någon
enskild person. Då påverkar du troligen flera av de
som ”gillar” taskiga saker utan att kanske tänka efter
så mycket.
Tips: Mata inte trollen!
Det som kallas för ett ”troll” på nätet är en person som
medvetet publicerar provocerande, ibland även kränkande,
meddelanden till exempel på ett forum, i en chatt eller i ett
kommentarsfält på en blogg eller tidning på nätet. Trollen
är ute efter att provocera, att få till en häftig reaktion, och
är som regel inte mottagliga för motprat. Därför kan det
bästa vara att helt och hållet ignorera trollet och fortsätta
diskussionen som om inget hänt, så att trollet till slut ger
sig iväg, otillfredsställt. I en gruppdiskussion som troligtvis
kommer locka till sig troll kan det vara en idé att komma
överens om att inte svara på trollens angrepp, det vill säga
inte ”mata trollen”, eftersom det allt som oftast inte leder
någon vart. Om trollen är mycket provocerande kan ni starta
en ny, hemlig tråd, eller ett chattforum. Där kan ni föra
samtal om det som händer, samtidigt som det händer, och
hur ni kan möta trollen ihop. Tillsammans är vi starka!
RESURSER
När du ska dra igång ett projekt eller en aktivitet är det
alltid bra att fundera över vilka resurser du eller din
aktivistgrupp har tillgång till. Det brukar ge en klarare
bild av vad som går att genomföra. Det smarta är att
under en sådan funderare så kommer de allra flesta på
att de har fler och mer resurser än de trodde från början! När det gäller nätaktivism är det mesta dessutom
gratis i rena pengar. Den viktigaste resursen är därför
du själv eller din aktivistgrupp – det du är bra på och
tycker är roligt att göra, och det du kan påverka andra
att bidra med!
Resurs
iscensätta
En resur s är en tillgång som behövs för att
gå en
genom
eller
kt
produ
en
skapa
t,
ett projek
, tid,
process. Exempel på resurser är arbetskraft
i
energ
r,
råvaro
pengar, lokaler, naturtillgångar,
och kunskap.
Källa: Wikipedia
38
#checklista3
Vad har du/ni för resurser?
Kan att blogga och twittra
Kan spela in film
Kan teckna
Kan fotografera
Kan programmera
Kan organisera många människor
Kan prata i radio
Kan dansa
Har kontakter i media
Har stort nätverk
Är bra på att söka projektpengar
Har mycket tid
Annat – vad!? Säkert har ni många fler resurser!
39
Hej Oivvio Polite,
som skapade DHEN.se, en kopia av Dagens Nyheter
där alla ”han” och ”hon” byttes ut mot ”hen”.
Hur skulle du definiera nätaktivism?
Jag har ingen smart definition som verkligen avgränsar
vad som är nätaktivism men för mig handlar det mycket
om att uttrycka en åsikt i ett onlinemedium på ett roligt och
slagkraftigt sätt.
Varför skapade du DHEN.se, vad ville du åstadkomma?
En av mina käpphästar (mest från mitt engagemang i
frågor om rasism) är att språk inte är neutralt. Språket i
sig är ett maktmedel, redan innan vi börjar använda det.
Därför är jag tveksam till försök att framställa språket
som neutralt. När DN:s chefredaktör meddelade att DN:s
skribenter inte skulle använda ordet ”hen”, bland annat
med hänvisning till att ”hen” var för politiskt, så tänkte jag
förstås att ”hen” inte är mer politiskt än ”han” eller ”hon”.
Så jag satte upp DHEN.se som en kommentar. Den direkta
inspirationen kom från tidskriften Ful och från den väldigt
roliga 90-talssajten Smurfalizer som översätter vilken sida
som helst till smurfspråk.
Ditt bästa tips för ungdomar som vill bli nätaktivister?
Jag tycker att du ska göra saker som du kan stå för även
utanför nätet. Gör inte saker som du behöver vara anonym
med. Kom ihåg att det finns levande, kännande människor
på andra sidan skärmen.
40
En annan sak: Prova på programmering! Det är mitt verktyg och jag skulle verkligen vilja uppmuntra fler att testa.
Programmering är fortfarande stämplat som något väldigt
tekniskt men när man kommer in i det förstår man att det är
mer en craft-grej. Samtidigt är det beroendeframkallande
som datorspel. Jag tycker det är helt galet roligt! Nu för
tiden är det väldigt väldigt lätt att komma igång med sajter
som codecademy.com eller khanacademy.org/cs.
Men man behöver inte lära sig programmering för att
göra kul grejjer på nätet – Bianca Kronlöf använder en
videokamera, Kawa Zolfagary gjorde Vita Kränkta Män
helt och hållet på Facebook.
Läs mer på bloggen: oivviosarkiv.polite.se
Tips: Använd de resurser som nätet erbjuder
Nätet är redan fullt av smarta verktyg och det finns instruktioner
för hur det mesta kan användas. Om du vill spela in en liten
instruktionsfilm så kan du enkelt göra det via till exempel
PowToon www.powtoon.com eller Prezi www.prezi.com. Om du
vill starta en blogg så har till exempel Tumblr massor av mallar
och tips från andra som har skapat egna bloggar. Att sända
podradio är också helt gratis! På nätet kan du hitta flera tips och
råd om hur du kan gå tillväga.
En viktig resurs är tid. Det är ganska vanligt att ett
aktivistprojekt dras igång – kanske rör det sig om en webbsida
som läggs ut på nätet för att peppa och stödja en viss grupp
– men att ingen har tid att följa upp det.
41
Tips: Nätaktivism som sköter sig själv
Ibland kan det räcka med en grundidé som sköter sig själv
tills folk tröttnar eller tills du eller någon annan eldar på
idén igen. Ett exempel på detta är Femipedia, en sida som
uppmanar personer att skriva om fler kvinnor på Wikipedia.
Eftersom Wikipedia är en sida som alla kan gå in och skriva
artiklar på så lägger grundarna för Femipedia helt enkelt
ansvaret på oss alla att hjälpa till. Smart!
NÄTAKTIVISM I SPELVÄRLDEN
Nätaktivism i spelvärlden kan se olika ut. Ett exempel
är Anita Sarkeesian som via bland annat Youtube publicerar videos där hon analyserar och kritiserar könsroller och könsfördelning i dataspel. Ett annat exempel
är att säga ifrån om du stöter på kränkningar när du
spelar onlinespel som till exempel World of Warcraft
eller Battlefield. Ofta består kränkningar av ogenomtänkta kommentarer uttryckta i stundens hetta och det
kan göra skillnad att någon säger att det inte är okej.
Du kan också söka dig till en grupp eller ett ”guild”
med likasinnade, och tillsammans kan ni verka för att
göra spelvärlden bättre. Då kan ni som samlad trupp
säga ifrån om ni tycker att andra spelare uttrycker sig
till exempel sexistiskt eller rasistiskt.
När det gäller själva innehållet i spelet finns det också
sätt att påverka. Liksom mycket annat styrs spelvärlden
av pengar och att säga sin åsikt till spelföretaget och
spelmakarna kan ge effekt eftersom företaget är mån
om att behålla sina kunder. Det ger särskild effekt
om det är många som tycker samma sak. Ett sätt
att påverka är att göra namnlistor som skrivs under
online för att sedan mailas till de som gör spelen. Ett
annat är att engagera sig i de forum som speltillverk-
43
arna ofta själva tillhandahåller där innehållet i spelen
diskuteras. På en del forum är spelutvecklarna själva
delaktiga för att få input från användarna, och detta ger
många bra tillfällen att göra sin röst hörd.
Det finns många exempel på när denna typ av aktivism
lyckats. Bland annat är förekomsten av homosexuella
romanser i spelföretaget Biowares spel till stor del ett
resultat av diskussioner mellan spelare och spelutvecklare i företagets forumtrådar.
ORGANISATIONER SOM HJÄLPER TILL
Det finns organisationer som främst hjälper andra att
sprida sin aktivism över världen via nätet. Ett sådant
exempel är Avaaz.org (The World in Action) som
tillhandahåller internetteknik som gör det enklare för
människor att driva politiska aktioner. De hjälper till
exempel till med att organisera namninsamlingar,
göra utskick över hela världen och sammanställa
statistik. Människor kan själva gå in och rösta på vilka
frågor som organisationen ska prioritera, eller komma
med egna förslag. Under 2013 prioriterades att jobba
för mänskliga rättigheter, till exempel mot tortyr, folkmord och sexhandel.
44
Det som är så smart med Avaaz.com är att det fungerar
på flera plan samtidigt. Du kan diskutera sakfrågor
på deras webbsida, som idag finns på 17 olika språk.
Du kan också skriva under namnlistor (petitions) för
särskilda kampanjer. Dessa listor överlämnas sedan
till de politiker som är ansvariga för frågan som kampanjen handlar om. Ytterligare en smart grej är att den
som skrivit på en namnlista får uppdaterad information
om hur det går med ärendet och var det går att läsa
mer om det. Även om du alltså inte har lyft rumpan från
soffan så har du ändå bidragit med att synliggöra en
viktig fråga om mänskliga rättigheter och du har dessutom lärt dig mer om något som du brinner för.
Det finns också särskilda intresseorganisationer som
jobbar med nätaktivism för en specifik fråga. Det kan
till exempel vara stora kampanjorganisationer som All
Out.org (Equality Everywhere). All Out arbetar med
HBTQ-frågor och driver kampanjer över hela världen.
ATT UPPNÅ ETT MÅL
Många undrar vad som funkar bäst. Det kan vi inte
svara på. Det vi kan säga är att de nätaktioner och
kampanjer som har fått stort genomslag, det vill säga
45
att många känner till dem, är de som använder flera
olika kanaler för att nå ut. Det är också smart med
nätaktivism som påverkar andra så att de bidrar med
egna berättelser. I slutänden är det ändå du själv som
bestämmer om du har uppnått ditt mål. Att uppnå ett
mål kan till exempel vara att du har fått en enda människa att tänka nytt och börja sprida positiva kommentarer. Här kommer några förslag på vad vi kan uppnå
med nätaktivism!
46
Mål!
Att någon som blivit utsatt för näthat ska känna sig
stöttad och peppad
Att lyfta en fråga eller ett ämne så att fler av dina
vänner vågar prata om det
Att förändra ett onlinespel
Att synliggöra en fråga så att tidningar och media
börjar skriva om det
Att peppa andra till att säga ifrån när personer är
taskiga eller kränkande – på nätet och andra ställen
Att verka för att allvarliga kränkningar som skett
aldrig händer igen
Att utmana någon annans värderingar och sätt att
tänka
Att utmana dina egna värderingar och sätt att tänka
Att lära känna personer
Att någonting i din närmiljö förändras
Att påverka ett företag så att de tar mer ansvar på
nätet
Att skapa ett forum där du kan diskutera viktiga
frågor
Att synliggöra och ifrågasätta kränkande normer
Att lära dig mer om att påverka samhället
Att det sprids mer kärlek på nätet
47
Om Diskrimineringsbyrån Uppsala
Diskrimineringsbyrån Uppsala är en antidiskrimineringsverksamhet som ägs av Uppsala Föreningsråd. Vi arbetar
med att förebygga diskriminering i samhället genom att
hålla kurser och ge information om diskrimineringslagen.
Vi ger också kostnadsfri juridisk rådgivning och driver
ärenden i frågor som handlar om diskriminering.
www.diskrimineringsbyran.se
Om projektet Nätvaro
Nätvaro är ett treårigt projekt (2012-2014) som drivs av Diskrimineringsbyrån Uppsala och är finansierat av Allmänna
Arvsfonden. Genom projektet utvecklar vi vårt arbete om
näthat, med utbildningar till föreningar, skolor, företag och
enskilda personer. Hos oss kan du anmäla om du har blivit
utsatt för näthat. Om det utgör diskriminering, hatbrott eller
kränkningar i skolan kan vi hjälpa dig att driva ärendet
vidare. Vi kan också ge information om det du har blivit
utsatt för är ett lagbrott och då kan vi hjälpa dig att anmäla
brott till polisen.
www.natvaro.diskrimineringsbyran.se
Om INACH
INACH (International Network Against Cyber Hate) är ett internationellt nätverk med tjugo organisationer från runt om
i Europa, Ryssland och USA. I nätverket samarbetar flera
aktörer, bland annat Diskrimineringsbyrån Uppsala, för att
informera, diskutera och agera mot olika former av diskriminering och hat på nätet, genom att till exempel att anmäla
brott och påverka företag som äger sociala medier så att de
följer de mänskliga rättigheterna.
www.inach.org
48