2012/2013 Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 Likabehandlingsplan/Trygghetsplan Plan mot kränkande behandling Internationella Engelska Skolan i Örebro 2012/2013 Kortversion av planen. Hela planen går att finna på SchoolSoft. Det går även bra att få en kopia från administrationen. 1 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Inledning Internationella Engelska Skolan i Örebro ska vara en arbetsplats för elever och vuxna där alla trivs och kan känna sig trygga enligt de dokument som beslutats av de styrande. Om någon upplever sig kränkt eller om någon uppmärksammar att någon blir utsatt skall denne omedelbart få hjälp. Planer finns för detta. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier; det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. I det här häftet kommer vi att kalla Likabehandlingsplanen/Trygghetsplanen/Plan mot kränkande behandling för enbart plan/planen. • Skolans personal och elever informeras muntligt och skriftligt om planen • Föräldrar/målsmän informeras på föräldramöten och får till gång till en skriftlig version Mål Vår plan ska inte vara en produkt som i första hand behandlar akuta ärenden utan den ska vara en beskrivning av hur vi arbetar för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Den skall också främja positiva beteenden och styra skolan i en allt mer positiv riktning. I vår skolas regler framgår klart och tydligt att vi inte accepterar mobbning eller annan kränkande behandling. Dessa regler behandlas och diskuteras under klassråd och vid andra tillfällen vid behov. Vid ett tillfälle då en elev missköter sig använder vi oss av ett varningssystem där uppföljandet av varningen är viktig. Skolan kontaktar, oftast via mentor, hemmet och diskuterar vad som hänt efter samtal med eleven. Begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 2 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Repressalier är om en elev drabbas negativt om eleven eller vårdnadshavare påtalat eller anmält skolan för något av ovanstående och får inte förekomma. Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (man kan tillhöra flera). Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Kön Trakasserier eller sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-‐ konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. 3 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Kartläggning och nutidsanalys För att säkerställa hur situationen i skolan i nuläget är ska eleverna på olika sätt få möjlighet att beskriva hur de upplever situationen. Detta ska dels ske i en kvantitativ undersökning, dels i en kvalitativ del som sker genom återkommande samtal under skolårets lopp. De verktyg som används för detta är: Enkät, elevens enskilda samtal med mentorer, utvecklingssamtal samt vuxnas närvaro bland eleverna. Utvärdering föregående plan Arbetsro i klassrummet Enligt enkätundersökningen och enligt elevrepresentanterna har det blivit något bättre under skolåret men eleverna efterlyser mer samstämmighet bland lärarna. Arbetslag med dess rutiner Arbetslagsarbetet har fortsatt och är nu, läsåret 11/12, i princip helt genomfört. Eleverna märker inte mycket av detta men poängterar att samsyn behövs och här kan detta arbete ske. Elevhälsoarbetet har kommit mer i fokus med denna organisation. Diplom för goda insatser Nu är detta genomfört och ca 50 diplom har utdelats till elever vid olika tillfällen. Trygghet och miljö i vissa områden Detta arbete måste fortsätta. Under läsåret har insatser gjorts i idrottshallens omklädnings-‐ rum med positivt resultat. Rastvaktsarbetet måste utvecklas för att få en tryggare miljö. Hur många som känner till likabehandlingsplanen Förra utvärderingen visade att 94 % kände till planen vilket nu har ökat till 97 % och vi önskar naturligtvis att detta snart blir 100 %. Vi får några nya elever varje termin vilket kan vara en anledning till siffran 97, alltså – de har inte hunnit få information. Procentandelen utsatta måste gå ner Tyvärr anger fortfarande 4 % att de blir utsatta av andra elever. Förra året ansåg 3 % att vuxna på något sätt kränkte. Detta år var första terminen mycket problematisk eftersom detta ökade till 5 % till skillnad från vårterminen då endast 2 % ansåg sig kränkta av vuxen. Här agerade skolan och därmed sjönk siffran dramatiskt. 4 | P a g e 2012/2013 Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 Oro vid busshållplatserna Eleverna anser att det blivit lugnare i stort. På vintern är det värre än annars. Skolan för en dialog med bussbolag/kommun för att öppna hållplats närmre så att vi kan ha mer koll. Mentortid Eleverna tycker att detta är ett mycket bra verktyg men av deras utvärdering framgår att lärarna gör detta på olika sätt och med olika kvalitet. Eleverna vill se en jämnare kvalitet. Främjande insatser och planer för kommande läsår 2012/2013 Arbetsro i klassrummet Eleverna tycker att det i stort har blivit bättre med ordningen och ljudnivån i klassrummet men vill att det blir mer samstämmighet bland lärarna. Detta ska tas upp i helgrupp samt diskuteras i arbetslag och enskilda samtal med ledningen. Ett arbete för att få fram en tydligare gemensam värdegrund har inletts och ska presenteras under läsåret och därefter utvärderas kontinuerligt. Trygghet och miljö i vissa områden Eleverna efterlyser fler vuxna i korridorerna generellt men särskilda områden, exempelvis utanför sal 105 samt utanför salarna 203 och 205 måste bli bättre. Förbättrat rastvaktsystem och koordinering av detta. Rastvakterna ska ha större medvetenhet om att hela skolområdet behöver tillsyn. Hur många som känner till likabehandlingsplanen Genom att arbeta med denna under ”hela året”, inte bara i början kan vi få upp denna siffra till hundra procent. Just nu ligger den på 97% medan 99% vet vem man ska vända sig till om man känner sig utsatt. När vi får en ny elev ska mentor informera om planen och dess innehåll. Procentandelen utsatta måste gå ner Vi måste fortsättningsvis jobba med andelen som känner sig utsatta. När det gäller personalen kommer vi att ta upp detta i vårt arbete med gemensam värdegrund samt i arbetet med planen. Vårt i arbetslag underlättar för personalen att identifiera utsatta elever. Inte minst är det viktigt att detta följs upp ”varje” lektion samt tillfällen i korridorer då något förekommer och arbetas med på det sätt som denna plan statuerar. Den personal som 5 | P a g e 2012/2013 Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 nämns av elever kommer vi att jobba intensivare med och ha täta uppföljningar så att eleverna känner att skolan tar situationen på allvar. Mentortid Som sagts ovan är detta en viktig tid för eleverna. Vi ska föra upp detta på agendan i helgrupp samt i Year Team så att kvalitén på mentortiden förbättras och blir mer likartad. Återkopplingar/feedback Eleverna anser att återkopplingen från lärarna är ojämn. Detta gör att eleverna känner sig otrygga i studiesituationen, det skapar också stress att inte veta om läraren och eleven har samma syn på hur långt eleven nått. Skolan kommer hösten 2012 att ha ett matrissystem där man kan följa hur långt man kommit och vad nästa steg är. Det här systemet tar nog en tid innan alla förstår – en inarbetningsperiod. Revidering och omarbetning Planen ska utvärderas och en ny skall produceras varje år. Revideringen skall göras av representanter från elevhälsan, från pedagoggruppen samt representanter från eleverna. Det förebyggande arbetet utvärderas årligen av skolans elever via klass-‐ och elevråd, kamratstödjare samt föräldrar generellt, via PTA/ föräldraföreningen på skolan. 6 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Plan för hur ett mobbningsärende tas om hand Definition av mobbning och konflikt Mobbning är när någon/några blir utsatta för negativa handlingar, fysiska och/eller psykiska, upprepade gånger och över tid, av en eller flera andra individer. Ett ojämnlikt maktförhållande föreligger mellan förövare och den utsatte. I ett konfliktläge mäter två eller flera personer sina krafter mot varandra som jämställda, i en mobbningssituation har mobbaren makt. I en jämställd konflikt finns inte detta maktutövande. Att mobba och vara osams är inte samma sak! Alla elever, föräldrar och skolans personal skall vid varje skolstart informeras om hur skolan arbetar mot mobbning. Hur kan mobbning visa sig • Fysiskt – att bli utsatt för våld, slag och knuffar • Verbalt – att bli muntligen hotad, att ges förnedrande namn (hora, bögjävel, svenne eller blatte) • Text-‐ och bildburen – klotter, brev, sms, mms, e-‐post eller chatt • Psykiskt – t.ex. utfrysning och ”blickar” Arbetsgång När en vuxen i skolan blir vittne till en situation där en elev blir utsatt för någon form av trakasserier/kränkande behandling skall följande göras: 1. Fysiska trakasserier/fysisk kränkande behandling: • Vid slagsmål: Ingripa och se till att bråket upphör. Vid behov tillkallas hjälp. Ta in de inblandade i olika rum och notera deras namn och klass. • Omedelbart efter det inträffade skall alla inblandade var för sig ge sin syn på det inträffade. Sedan kontaktas mentorer. • Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. • Vid misstanke om fysisk mobbning, kontakta Trygghetsteamet för uppföljning av dess medlemmar. 2. Psykiska trakasserier/psykisk kränkande behandling: • Ingripa, avbryta och se till att det inträffade bearbetas vidare. Då händelsen är av sådan art att det är befogat ska händelsen diskuteras i klass/grupp. 7 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 • Händelsen rapporteras alltid till mentorer. • Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar kontaktas. • Vid misstanke om psykisk mobbning, till exempel utfrysning; ta kontakt med Trygghetsteamet för uppföljning av dess medlemmar. Åtgärder vid rapporterad mobbning Trygghetsteamet följer upp enligt utarbetad modell, samt rapporterar till skolledning, mentorer, elevhälsoteam samt föräldrar vad som görs/gjorts. Endast i undantagsfall ska en undervisande lärare ta sig an ett fall. Det är viktigt att inte förövaren/förövarna får vetskap om när samtal kommer att ske för att minska risken för uppdiktade historier. Kortfattad sammanfattning av modellen: När teamet får vetskap om ett ärende görs följande. • Teamet samtalar med den utsatte för att inhämta så mycket information som möjligt. All information dokumenteras. Eleven informeras om vad som kommer att ske, uppmuntras att tala om händelsen hemma och att teamet kommer att informera hemmet. • Efter detta sker en kartläggning av vad som skett och sedan förs samtal med förövaren/förövarna. Samtalen sker med två representanter från teamet. Samtalet sker strukturerat, fast och bestämt. Här kommer hjälp för att kunna ändra sitt beteende att ges. Eleven/eleverna uppmuntras tala med sina vårdnadshavare och informeras om att teamet även kommer att kontakta dem. De sistnämnda är ett viktigt stöd för eleven i processen att ändra beteendet. • Uppföljningssamtal inom två veckor med båda parter. Eleverna ska veta att förväntningen är att mobbningen upphört. Om mobbningen ej upphört sker samtal igen inom ytterligare en vecka. • Om mobbningen sedan inte upphört kopplas SCT in. Där beslutas hur ärendet ska gå vidare; elevvårdskonferens där åtgärder diskuteras. Detta kan exempelvis vara klassbyte, vuxenstöd, ansökan om stöd utanför skolan, anmälan till socialtjänsten. I vissa fall kan naturligtvis ett ärende leda till polisanmälan. SCT kan kontaktas tidigare i processen, den mobbade behöver mycket stöd men även en mobbare behöver stöd och riktlinjer. Arbetsordningen är en riktlinje eftersom flexibilitet och annorlunda arbetssätt aldrig kan uteslutas beroende på situationen. 8 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Trygghetsteam -‐ Representanter Nils Rutqvist Lotta Kohl (SYV och livskunskapsresurs) Huvudansvarig Biträdande personal Kajsa Sjöblom (Elevresurs/Socialpedagog) Biträdande personal Elevhälsoteam (SCT – Student Care Team) Rektor Johan Rapp Biträdande rektor Nils Rutqvist Kurator Anna Envall Skolsyster Christina Rudström Speciallärare Karina Wesslén SYV och livskunskapsresurs Lotta Kohl Elevresurs/Socialpedagog Kajsa Sjöblom Fritidsledare Mats Åkerstedt Rektor är ytterst ansvarig för att skolans elevhälsoteam följer arbetsgången. Åtgärder när elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal vid IESÖ 1. Om elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på IESÖ kontaktas rektor/biträdande rektor. 2. Kontakt tas av rektor/biträdande rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas föräldrar. 3. Enskilda samtal hålls av rektor/biträdande rektor med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning. 4. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor/biträdande rektor med de inblandade efter cirka en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade gått. 9 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 5. Föräldrar informeras av ansvarig om samtalens resultat. 6. Om överenskomna åtgärder inte följts eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt av rektor/biträdande rektor efter uppföljningssamtalen. Arbetet dokumenteras fortlöpande och en åtgärdsplan upprättas. Om elever känner sig mobbade av någon av skolledarna vänder de sig till den andre skolledaren. Tillvägagångs-‐ sättet följer likt ovan. Skolreglerna Skolreglerna är allmänna och rimliga förväntningar liksom i vilken allmän offentlig institution som helst. Respekt för individen, omgivningarna och andra, är hörnstenarna för skolreglerna. Skolregler gäller för alla evenemang på eller utanför skolans område. Närvaro Regelbunden och punktlig närvaro krävs för att lyckas med skolarbetet. Elever får enbart vara frånvarande eller komma för sent bara med en förälders tillåtelse, på grund av sjukdom eller oundvikliga omständigheter. Föräldrarna ska använda SchoolSoft för att meddela skolan så fort som möjligt om frånvaro eller ”försening”, alternativt kontakta administrationen. Klädsel Eleverna måste klä sig på ett lämpligt och respektfullt sätt. Saker som bedöms olämpliga är alla kläder eller utrustningar med avbildningar av tobak, alkohol, illegala substanser och anstötligt språk inklusive sexuella anspelningar. Eleverna måste försäkra sig om att kläderna täcker kroppen väl, underkläder får ej synas. Eleverna ombeds att byta till lämplig klädsel omedelbart. Respekt Respekt måste visas för alla i skolan för att alla ska trivas. Elevernas beteende mot andra, vuxna och skolans faciliteter måste vara av högsta kvalitet. Avsiktlig och överlagd olydnad kommer inte att tillåtas. Mat och dryck IES Örebro förespråkar en hälsosam livsstil och därför vill vi att eleverna äter hälsosamt och ordentlig mat. På grund av detta är inte tuggummi eller godis tillåtet på skolans område. Mat och dryck är endast tillåtna i Elevcafeterian. Endast frukt eller vatten är tillåtet i elevens skåp. 10 | P a g e Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2012-‐08-‐10 2012/2013 Förbjudna saker Alkohol, tobak, narkotika, vapen och andra liknande saker är aldrig tillåtna i skolan. Begränsade saker Jackor skall tas av när man kommer in i skolan och placeras i skåpen liksom hjälmar, mössor och andra huvudbonader om de inte bärs av kulturella eller medicinska skäl. Skateboards och inlines får användas på skolans område om hjälm används. Snöbollar får ej kastas på skolans område eller vid bussområdet p g a hälso/säkerhetsfaktorer. Kameror får ej användas utan tillstånd från administrationen. Mobiltelefoner och MP3 Spelare Mobiltelefoner får inte användas någonstans i skolbyggnaden och skall förvaras i skåpet. Utomhus är mobiltelefoner tillåtna. MP3 spelare får bara användas i Elevcafeterian. Dessa saker kan beslagtas och förvaras säkert av skolan om de används olämpligt. Eleverna kan hämta dem i slutet av dagen. Om någon av dessa apparater ses eller hörs i ett klassrum kommer en kvarsittning att ges direkt och apparaten kommer att beslagtas för säker förvaring som ovan. Tillstånd att lämna skolan Skolan är ett slutet skolområde. Om en elev måste lämna skolan under schemalagd skoltid måste den ha tillstånd av sina vårdnadshavare/mentor. Vårdnadshavare ska kontakta skolsekreteraren och informera skolan om så är fallet. Om tillstånd ges måste eleven anmäla att den lämnar skolan och även när eleven kommer tillbaka. Detta anmäls till skol-‐ sekreteraren. 11 | P a g e