1. No category

!
Tema:
Ekonomiska frizoner
Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.
!
TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd
för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor som berör det
internationella fackliga samarbetet. Skriften finns att ladda hem
och skriva ut.
www.lotcobistand.org/material
LO-TCO Biståndsnämnd 2011
Text och bild: Mats Wingborg
Form: Ellinor Algin
Skriften är framtagen med stöd av Sida.
Sida ansvarar ej för innehållet.
Ekonomiska frizoner –
en ödesfråga för det globala
facket
Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan
ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna. I andra fall slängs facket ut i strid mot gällande
lagar.
många olyckor. De flesta som arbetar i ekonomiska frizoner är
kvinnor. De kvinnliga arbetarna har en underordnad ställning i
produktionen. På fabriker i zonerna där de flesta anställda är kvinnor
är lönen i genomsnitt hälften så hög som när de flesta anställda är
män.
En ekonomisk frizon är ett avgränsat område med lagar som
skiljer sig från landet i övrigt. Den ursprungliga idén med frizoner
var att företag skulle slippa betala tullavgifter om de importerade
varor för att sätta samman dem och sedan exportera dem igen.
Senare har de ekonomiska frizonerna kommit att innehålla allt
fler specialregler, som befrielse från skatter och förbud mot facklig
verksamhet.
I många länder protesterar fackliga organisationer mot förtrycket i
zonerna. Fackliga organisationer fruktar också att zonerna ska leda till
social dumping, det vill säga att länder försöker bjuda över varandra
med avregleringar för att locka till sig utländska investerare. I värsta
fall kan utvecklingen leda till en nedåtgående spiral där arbetsvillkoren blir allt sämre. På engelska kallas detta för ”race to the bottom”.
Arbetstiderna i de ekonomiska frizonerna är genomgående långa.
Det är vanligt med omfattande övertid och arbete under helgerna.
Jobbet i zonerna är också hårt kontrollerat. Ofta finns taggtråd
och stängsel runt zonerna och obehöriga släpps inte in. En person
som besöker en zon utan särskilt tillstånd riskerar dryga böter. Den
hårda kontrollen används för att stänga ute fackföreningar.
Även innehållet i arbetet är övervakat och kontrollerat. Möjligheten för anställda att själva styra sitt arbete är minimal. Arbetstakten
är extremt hög. Flera rapporter visar att stressen i arbetet leder till
2
3
Utvecklingsländer slåss om att dra till sig utländska investerigar. För att bli mer attraktiva för det globala kapitalet erbjuder
många länder skattelättnader och frizoner där fackföreningar är
förbjudna. Det riskerar att leda till en social dumping.
Olika former av
ekonomiska frizoner
Den vanligaste beteckningen på en ekonomisk frizon är Export Processing Zone (EPZ). En EPZ består av en inhägnad enklav med egna
tullregler och skattebefrielse. Internationella arbetsorganisationen
(ILO) definierar en EPZ som en zon ”med speciella incitament för att
attrahera utländska investerare” och där ”importerade varor genomgår
en viss process innan de återexporteras”.
För närvarande finns EPZ i 133 länder. De flesta ligger i Asien, men
det är i Afrika som antalet ökar snabbast. Inom EU finns inga EPZ,
det är inte tillåtet att låta ett avgränsat område ha egna tullregler som
skiljer sig från EU:s. Däremot finns EPZ i flera andra europeiska
länder, som i Andorra, Armenien, Makedonien, Serbien och Kroatien.
Utöver EPZ finns flera andra beteckningar på ekonomiska frizoner.
Två vanliga är Economic Free Zone (EFZ) och Free Trade Zone
(FTZ). Det finns dock inga exakta definitioner av dessa begrepp. En
och samma zon kan kallas både för EPZ och FTZ.
I Kina kallas de stora ekonomiska frizonerna för Special Economic
Zones (SEZ). En SEZ är ett stort område där det inte bara sker
produktion, utan där också människor bor och där det bedrivs
kommers. De största SEZ finns i provinsen Guangdong i södra Kina.
Kinas ekonomiska framgångar har lett till att idén om ekonomiska
frizoner spridit sig till andra länder.
I Centralamerika kallas de ekonomiska frizonerna för maquiladoras,
som ordagrant betyder sammansättningsfabrik. En maquiladora är
för det mesta ett litet område med bara en eller två fabriker. I Mexiko
finns flera tusen maquiladoras nära gränsen mot USA. Fabrikerna har
6
inga skatte- eller tullfördelar utan får istället offentliga subventioner.
Stora EPZ brukar ägas av staten. I dessa zoner har exportföretag fått
statliga tillstånd att bedriva produktion. Små EPZ är oftast privata.
Staten har överlåtit rätten till företag att sköta zonen. Den nya trenden
är att det öppnas allt fler små EPZ. Ofta är dessa zoner specialiserade
på en viss typ av produktion, som kläder, elektronik, och smycken.
Övergången till allt fler små EPZ är ett tecken på en tilltagande privatisering av zonerna.
!
Allt fler anställda i ekonomiska frizoner
ILO:s senaste statistik från 2007 visar att det då fanns omkring 66 miljoner
anställda i världens drygt 3 500 EPZ. Det betyder att antalet anställda i zonerna hade ökat med 23 miljoner sedan 2002, förra gången som ILO gjorde
en sammanställning.
I Asien finns i särklass flest anställda i EPZ, totalt 53 miljoner, varav de flesta finns i Kina och Bangladesh. I Centralamerika finns 5 miljoner anställda
i EPZ, i Afrika 1,5 miljoner, i Europa 1,5 miljon, i Mellanöstern 1 miljon, i
Latinamerika 0,5 miljoner, i Karibien 0,5 miljoner och i resterande delen av
världen cirka 3 miljoner.
7
Frizonerna illustrerar klyftan
mellan rika och fattiga länder
Ekonomiska frizoner är särskilt vanliga i utvecklingsländer. De företag som investerar i zonerna har däremot oftast sin hemvist i den rika
världen. ILO:s statistik visar att företagen vanligen har sitt huvudkontor
i EU, Nordamerika, Japan, Taiwan, Sydkorea och Singapore.
Framväxten av frizoner illustrerar det ojämna maktförhållandena i
världen. För att få de transnationella företagen att investera måste
utvecklingsländerna lova befrielse från tullar, skatter och ibland också
förbud mot facklig verksamhet. Konsekvensen blir att fattiga stater
”tjänar” väldigt lite på frizonerna. Trots detta känner sig staterna ofta
ändå tvingade att införa zoner för att inte helt gå miste om utländska
investeringar.
Ekonomiska frizoner är en symbol för en ojämlik värld.
Frizonerna finns främst i fattiga stater men de varor
som produceras exporteras till rika länder.
9
I de flesta ekonomiska frizoner är fackliga organisationer
förbjudna. Ett av undantagen är Katunayake i Sri Lanka. Efter
flera strejker fick klädarbetarna rätt att bilda fackföreningar.
Fortsatt förtryck mot facklig
verksamhet i frizonerna
Internationella fackliga samorganisationen (IFS) har under flera år rapporterat och uppmärksammat de ekonomiska frizonerna. Några av de
senaste rapporterna från IFS handlar om dödshot mot fackligt aktiva i
frizoner i El Salvador, om mord på fackligt aktiva i zoner i Guatemala
och om avskedanden av fackligt aktiva i zoner i Dominikanska republiken.
I land efter land förbjuds eller trakasseras fackligt aktiva i de ekonomiska
frizonerna. I takt med att zonerna växer får vi en allt större del av den
globala arbetsmarknaden där facket är portförbjudet.
Men det finns undantag, länder där myndigheter och företag efter hårda
konflikter har tvingats att erkänna fackliga organisationer i de ekonomiska frizonerna. Exempel på ekonomiska frizoner där fackliga organisationer etablerat sig är Katunayake i Sri Lanka, Cochin Export Processing
Zone i Indien och i flera av zonerna i Filippinerna.
IFS kräver att facklig verksamhet ska vara tillåten i alla ekonomiska frizoner. Rätten att organisera sig fackligt är en mänsklig rättighet.
10
Förkortningar
!
Diskussionsfrågor
1. Varför ökar antalet ekonomiska frizoner?
2. Hur ska fackliga organisationer få tillträde till de ekonomiska
frizonerna?
EFZ
Economic Free Zone
EPZ
Export Processing Zone
FTZ
Free Trade Zone
IFS
Internationella fackliga samorganisationen (där LO och TCO är medlemmar)
ILO
International Labour Organization (på svenska Internationella arbetsorganisationen, ett FN-organ med representanter från reger
ingar, arbetsgivare och fackföreningar)
ITUC International Trade Union Confederation (engelska förkortningen för IFS)
SEZ
Special Economic Zones
WEPZAWorld Economic Processing Zones Association
ILO:s kärnkonventioner
ILO har antagit nio kärnkonventioner som har karaktären av mänskliga
rättigheter. Konvention 87 slår fast rätten att bilda fackföreningar och
konvention 98 rätten att sluta kollektivavtal.
Källor
El Salvador: Appalling Situation in the Export Processing Zones, ITUC,
2010.
EPZ Employment Statistics, ILO, 2007.
Guatemala: widespread violent repression against workers, ITUC, 2009.
Mauritius: bad working conditions in the export processing zones, ITUC,
2009.
New ITUC Report on Core Labour Standards in Mozambique, ITUC, 2009.
Serious Violations of Workers’ right in the Export Zones of the Dominican
Republic, ITUC, 2009.
Singa Boyenge, Jean-Pierre, ILO database on export processing zones, 2007.
Table of Zone Countries, WEPZA, 2011.
Internet
ILO: www.ilo.org
ITUC: www.ituc-csi.org
WEPZA: www.wepza.org
12
13
!
Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan
ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet
förbjuden i zonerna. I andra fall slängs facket ut i strid mot
gällande lagar.
www.lotcobistand.org