Reseberättelse för Värmlands Koklubb och Mjölkens Framtid i Värmlands gemensamma resa till Danmark den 5-7:e mars 2014 Första anhalt på resan var djurutställningen och lantbruksmässan Agro Nord i Jylländska Aars. Utställningen hade inte riktigt så många djur med som vanligt men de kor som visades upp hade hög klass och till utsällningschampion korades en DRH (Dansk Röd Holstein) äldre ko (f.07) efter Bared och Orgin. En stor dag för DRH som inte bara fick titeln Miss Agro Nord utan på efterföljande kvigauktion såldes en topptestad DRH-kviga för 132 000 dkr. Det priset kan verka lite overkligt men eftersom det genomiska testet visade på värden utöver det vanliga och intresset för embryospolning gjorde att kvigan var kontrakterad för ca 100.000. Det är en fröjd att följa många unga entusiaster som stylar upp och visar djur. Onsdagen den 5 mars 2014 Efter de prishöjningar som Arla gjort, var framtidstron stor. Däremot tror inte de lantbrukare vi träffade att mjölkproduktionen ökar dramatiskt när mjölkkvoterna försvinner 2015. De gårdar som vi besökte under resan är relativt nyinvesterade och välskötta företag. De visade generellt på bra och tydligt management. De visar också på en stor strävan att alltid förbättra sig. Tidigt på morgonen den 5:e mars bar det av mot Danmark. Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb och projektet Mjölkens Framtid i Värmland. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss. Deltagana var: Lars Aronius Hillringsberg Glava (vid kameran), fr v, Carl-Evert Larsson Torp Värmlands Nysäter, Kent Jakobsson, KilaSäter, Säffle, Waldemar Andersson Kila, Säffle, Göran Larsson Svenstorp Kristinehamn, Mats Pettersson Segoltan Segmon, Liza Ekerljung, Åsmunderud, Grums och Anders Bengtsson Stöpafors Sunne. Vi vill rikta ett stort tack till Keld Christensen, Mette Bech på Avelföreningen Dansk Holstein som bidragit med en stor del av planeringen av resan. Torsdag den 6 mars 2014 Hans Jakob och Claus Fenger, Odder Första besöket på torsdagmorron var en upplevelse utöver det vanliga. Vejlskovgård har nyinvesterat 2012 i en mjölkladugård för 400 mjölkkor och 6 Lelyrobotar. Byggnadsprojektet hade fått projektstöd från Realdania http://www.realdania.dk . Hans Jakob bedömde att den fördyring som det gjorde att anpassa till kulturmiljön efter Realdanias önskemål fördubblade byggkostnaderna, en merkostnad som stiftelsen stötte till med. Många har varit engagerade i byggprocessen, fam Fengers övertygelse är att mjölkproduktionen ska ske i samklang med kulturmiljön och människorna som bor i närheten. Ett exempel på detta var gårdsförsäljningen av mjölk. Öppenhet och djurvälfärd har varit ledord i planeringen av detta väl genomförda bygge på 8 800 m². Läs mer på följande hemsida. http://www.fremtidsgaarde.dk . Så här kan man också sälja pastöriserad mjölk till grannar och förbipasserande. Pris just nu ; 12,50 kr. Flaska och moms avgår så varför inte 15-20 kr, upplevelsen att bara att se gården är värd varenda öre!! Torsdag den 6 mars 2014 på em efter en 15 milaresa västerut mot Esbjerg. Erik Wiltink, Outrup, Varde Komune. Erik kom från Holland på åttiotalet och har expanderat och driver nu två granngårdar med sammanlagt 600 kor. Båda besättningarna drivs gemensamt med huvuddelen av grovfodret lagrat på gården som Erik med familj bor på. Efter köpet av granngården som var försäljning via banken blev det en svacka i produktionen. Många av djuren på den inköpta gården var lågpresterande och fick problem med mykoplasma. Mykoplasmaproblem dyker oftast upp i samband med nedsatt immunitet läs mer:http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurhalsa+och+sjukdomar/djursjukdomar/notkreat ur+och+bison/juverinflammation+hos+not+orsakad+av+mykoplasma . Efter kraftig utgallring är nu produktionen åter på topp och målsättningen att leverera 6 milj kg mjölk uppnådd. Erik Wiltink i mitten med sin förman och vår Lars Aronius till höger. Trots det stora antalet djur imponerades vi av den goda kontrollen av varje enskilt djur och konsten att leda företaget i eftersträvansvärd riktning. Korna mjölkades i det ena stallet i karusell och i det andra i mjölkgrop. Kalvstallet hade förnyats vid det andra stallet vid Lundtangvej. Här har väggar till plansilon använts som stomme i kalvstallsbygget, det har blivit ett luftigt och för kalvarna hälsomässigt förnämligt stall. Ett mycket intressant besök avslutades med kaffe vid köksbordet.Just att få tillfälle att diskutera nuläget för det danska jordbruket och få en känsla för vad som är angeläget för familjen Witink är oerhört värdefullt. Det tackar vi särskilt för. Gödseltransport till biogasanläggning hämtas direkt vid lagårdsväggen Fredag den 7 mars 2014 Efter en god middag, övernattning och trevligt bemötande på Billum Kro åkte vi i det kotäta, vårliga och majsodlande landskapet en kort sträcka till Torben Kragh, Stortoft Holstein, Henne. Torbens stora intresse för avel var uppenbart och det canadensiska inslaget var tydligt. Storväxta och funktionella djur är Torbens sätt att få fram kor som kan producera mycket mjölk under många år. Vi såg många djur som uppfyller högt ställda krav. Avkastningen ligger för närvarande runt 13000 kg mjölk per ko och år. Denna höga avkastning skulle inte vara möjlig utan en noggrann foderplanering. För en högavkastande ko bestod foderstaten av 3 kg ts gräsensilage, 5 kg ts majsensilage, 3 kg ts majskolvkross, 3 kg ts lutad vete, 2 kg ts foderbetor 0,5 kg halm och det enda inköpta 3 kg kraftfoder bestående av soja och rapsmjöl. Denna beräknade blandning gavs i fri tillgång. Fodret kördes ut med en rälsburen foderblandare och dockades intill en automatiserad vågcentral med sju olika foderkomponenter. Det såg ut att fungera mycket bra men med våra granskande ögon finns det en oro för ett med tiden ökande underhållsbehov. Samtidigt kunde vi förstå att med den uppnådda avkastningen och höga arbetseffektivitet finns det inte utrymme över för någon slarvmån. Efter de utbyggnader som gjorts pågick en anpassning av samlingsfållan framför mjölkningskarusellen till en storlek som förbättrar flödet av djur, viktigt med tanke på att korna mjölkades tre gånger per dag. Majsensilage är alltid dominerande i danska foderstater, härTorbens plansilo med majsensilage i botten täckt med majskolvkross (ca 60 % ts) Vi gjorde ett par noteringar generellt för denna och tidigare resor i Danmark: Ingen använder napphinkar utan de första dagarna ägnas åt att lära kalvarna dricka mjölk ur skål. Vi tror att det handlar om hygienisk säkerhet inte om rationellare arbete. Intressant på Stortoft Holstein var deras satsning på pastöriserad helmjölk till kalvarna. Utöver det blandades komjölken med torrmjölk utan extra vatten. Detta för att förbättra starten för kalven. Både på Stortoft Holstein och fam Fengers stall i Odder ströddes med fiber, ett material framtaget med gödselseparator ur gårdens egna gödsel. Fibern ser lite mörk ut men ger om ts är den rätta ett utmärkt liggunderlag i båssängarna. Om tekniken förbättras och investeringskostnaden för en ströpress blir hanterbar är detta framtiden hos oss också. Bra miljö för djuren och återanvändning talar för det om hygienproblem säkras. Tack Torben att vi fick ta så mycket av din tid och höra så mycket av dina avelsambitioner och se högavkastande kor i ett välplanerat stall. Fredag den 7 mars em Besök hos Jonny Nielsen, Nordrup. Resans sista gårdsbesök blev på Sjelland, så efter Fyn var vi strax i Slagelse. Vindmöllor finns det mycket av särskilt på Jylland men även här på Sjelland sätts nya verk upp med god lönsamhet. Jonnys stall var byggt 2007 för 210 kor och 3 Lelyrobotar. Ett mycket funktionellt stall och fina djur. Nu när Jonny kört stallet i några år frågade vi om det finns något ha skulle vilja ändra på. Då svarade han att han var helnöjd med stallet, men skulle han byggt idag skulle han byggt med spaltgolv, viktigt tycker han för att kunna hålla klövarna torra. Stallet är byggt med fem liggbåsrader och en ätrad ger ätplatsutrymme som var i minsta laget, tyckte han. Hemma igen, utsikt över nyfrusen is på Vänern. En viktig del av en sådan här resa är det resonemang som vi har i bussen och de stopp vi gör på resan. Vår samlade bild av vår resa är att vi har mycket att lära av våra danska kollegor. De två nyckelord vi möter är djurvälfärd och arbetseffektivitet och vi noterar att vi generellt ligger efter i båda ”grenarna”. Vi tror ofta att vi är bättre på djurvälfärd, vilket vi inte har kunnat se. Att vi ligger efter i arbetseffektivitet är nog ett mer välkänt faktum för oss, förutsättningarna för storleksrationalisering är betydligt bättre i Danmark än i Sverige. Ibland har investeringstakten varit för hög i Danmark i enskilda företag, men samma sak gäller här som där, att det ställs oerhört stora krav på ledning och drift, när mjölkföretagen expanderar. Slutligen tackar vi alla våra värdar och varandra, vår resa ger impulser till att utveckla våra egna företag, det är ovärderligt. Mats Pettersson