1. No category

Erik satsar 100 procent på sina höns
Följ med på stallrunda
om stallklimat
Strax ersätts sommarens väderlek av höstens fukt
och vinterns kyla. Är dina stall redo för detta? Klarar du ett bra stallklimat och god produktion även i
höstrusk och vinterköld? Kanske bör du se över ditt
stalls ventilationsanläggning?
Men allt är inte teknik. Tänk också igenom hur du
säkerställer ett alltid gott management i din djurhållning.
I denna artikel besöker vi äggproducenten Erik Wilhelmsson för diskussion med honom och rikslikaren
Claes Björck om vad som ger ett gott stallklimat,
oavsett väderlek.
När Claes Björck och jag på förmiddagen den 30
september är på väg ut på östgötaslätten till äggproducenten Erik Wilhelmsson på Täljestads lantbruk,
strax nordost om Linköping, har nattens frostgrad
blivit till plusgrader och dimman ersätts strax av
sköna värmande solstrålar. Något av sommaren
finns kvar men det känns i luften den inte är beständig. Geografiskt globalt sett, så befinner vi oss som
bekant inte långt från nordpolen.
Klara alla väder
Efter den obligatoriska och mycket goda äggmackan
kommer diskussionen snabbt in på sådant som tilluft
och frånluft. På fläktar och spjäll. På värmetillskott
och vädringsintervaller. På ströbädd och utgödsling.
På värmebalans och luftrörelser. På termometrar och
givare och deras kalibrering. På ammoniak och
gaser. På damm och fukt.
Målet med besöken i Eriks stallar är alltså att fokusera på bistrare tider med de väderförändringar som
strax väntar runt nästa årstidsknut. Tiden då höstrusk
och vinterkyla tar över i vårt avlånga land och förändrar klimatet. Då ställs det krav på fjäderfästallets
klimatanläggning och, inte minst, på gott management från djurhållarens sida. Djurens välbefinnande
Kort genomgång innan det bär iväg ut i stallarna
tillsammans med rikslikaren och rådgivaren Claes
Björck.
14
Foto: Sven Secher.
Fjäderfä 08-2014
Koll på allt
Erik satsar hårt på att ha full koll på sina höns och äggproduktionen. Vid detta besök i diskuterar han och
Claes Björck åtgärder för bästa möjliga stallklimat när fukten och kylan kommer. Förutom kontroller och
avläsningar genom den moderna stalltekniken är den dagliga tillsynen av största vikt. Äter och dricker
hönsen som de ska och vad väger de? Hur rör sig de i systemet? Börjar de värpa och var läggs äggen?
ska alltid – i alla väder – vara gott. Det är det självklara målet som också ger bra produktion om det så
gäller kycklingars tillväxt eller hönors äggläggning.
Att tjugosexårige Erik Wilhelmsson har höga
ambitioner råder det inget tvivel om. För att få ekonomi på hans äggproduktion med cirka 60 000
värphöns i flera olika inhysningssystem krävs bra
produktion och han har jobbat nästan varje dag
sedan han för fyra år sedan tog över bolaget Täljestads lantbruk där familjens äggproduktion ligger.
Ombyggt burstall
Vi börjar med ett besök i ett äldre burstall som 2002
byggdes om för frigående höns i ett envåningssystem. Här hålls 6 500 höns, vilket gör att hönsen
inte värmer stallet särskilt mycket, något som kan
märkas under kyliga perioder. Erik är dock noga
med att ha temperaturmätarna (som styr ventilationen) på rätt ställen men han har även flera termometrar för manuell avläsning inne i stallet för att
säkra god kontroll av stalltemperaturen.
Nämnas kan att det i detta stall endast finns åtta
Fjäderfä 08-2014
Sänkt nattemperatur
En kraftig sänkning
av temperaturen på
natten bidrar till att
hönsen på ett bra
sätt förflyttar sig
upp i systemet och
till redena när det är
dags för värpning.
15
glest utplacerade tilluftsventiler medan de i ett annat
stall med flervåningssystem sitter tätt (se bild). På
sikt är det troligt att detta envåningssystem ersätts
med ett system i flera våningar med fler höns, vilket
då kommer att förändra förutsättningarna för ventilationen.
Strö och gödsel
Att luften i stallet känns bra och ströbädden är fin
kan bero på flera saker. Erik framhåller bland annat
vikten av ett väl upptorkat stall efter rengörningen
inför insättningen av djuromgången.
– Upptorkningen i stallet efter tvätten tar minst
fem dagar och på vintern krävs ett värmetillskott. Att
det är torrt i stallet inför insättningen är grundläggande.
Ströbädden är som alla vet viktig. Den ska vara
torr och fin och i rätt tjocklek.
– 3-5 centimeter är lagom, anser jag.
Erik använder i detta stall torv och kutterspån i
blandningen en fjärde el respektive tre fjärdedelar.
– Torven är bra med sin goda uppsugningsförmåga. Men med för mycket torv blir det svart och smutsigt i inredningen så vi blandar med en större andel
spån.
En viktig faktor för fortsatt god kvalitet på ströbädden under produktionen är hönsens aktivitet i
den och att hönsens matsmältning fungerar väl. Erik
ger hönsen extra av sådant som snäckskal, grus och
sten, bland annat siporex och ”peckstone”. Erik ger
också lusernbriketter två gånger i veckan. Generositeten med dessa olika material ger hönsen syssel-
Erik Wilhelmsson
erbjuder hönsen
snäckskal, grus,
lusern, sten samt en
ströbädd med blandning av torv och
kutterspån.
16
sättning, och bidrar till att hönsen rör om i bädden
vilket ger en bra ströbädd som är positivt för både
stallmiljön och hönshälsan.
I Stora Bjärby, ett arrendestall som Erik Wilhelmsson just nu tar över och renoverar, kommer
han att sätta in gödselskrapor. Att gödseln regelbundet dras bort under aviärerna bidrar också till aktivitet i bädden så hönsen snabbt drar omkring den.
Skrapan är som bekant ett alternativ till manuell
utlastning eller att med skyffel lägga upp materialet
(strö och gödsel) på gödselbandet. En annan möjlighet är användning av ströbäddsslunga. I Stora Bärby
blir det fyra aviärer med skrapor under varje aviär i
det femton meter breda stallet.
– Skraporna kostar en del men det blir skönt att
slippa ösa för hand, säger Erik som trycker på vikten
av att man ser till att bädden rörs om av hönsen.
För att klara luftkvaliteten och ammonikhalten i
stallet med envåningssystemet hemma på Täljestads
gård, så kör Erik utgödslingen varje dag, året om.
Damm och fukt
Eriks stallavdelningar är förhållandevis dammfria
och Erik säger att han regelbundet sopar och håller
rent i både packrum och hönsavdelningar. Han har
även kapslat in foderhanteringen för att minska
spridningen av dammet (se bild).
Nämnas kan att Erik i somras, under den värsta
värmeböljan, duschade hönsen några gånger. Det
skedde nattetid och förutom att hönsen såg fräscha
och fina ut dagen efter, så inverkade detta positivt på
stallklimatet.
Fjäderfä 08-2014
– Samtidigt ville jag inte lägga på så mycket vatten att stallet blir för blött, så det är en avvägning.
Claes Björck håller med.
– För mycket fukt i stallet riskerar att ge en för
fuktig och blöt ströbädd vilket i sin tur skapar grogrund för bakterier, kvalster och annat som vi inte
vill ha i stallet, säger han.
Skivor under tilluftsdon
Avgörande för luftkvaliteten i stallet är givetvis
ventilationen och utan att gå in på detaljer om luftvolymer, fläktar, fabrikat och annat, så kan vi
nämna att Erik har provat att sätta in skivor under
takets tilluft i två olika stall med helt olika resultat
trots samma inredning (envåningssystem för frigående höns). I det ena stallet fungerade det bra (se
bild) medan det i det andra stallet inte gav samma
positiva effekt på luftrörelserna. Kanske skillnaden
i utfall berodde på att stallen var olika breda (12
respektive 16 meter). Erik Wilhelmsson och Claes
Björck är dock inte överraskade.
– Varje stall beter sig lite olika. Det som fungerar
bra i ett stall, kanske inte funkar i nästa, säger de.
En av Erik Wilhelmssons stallavdelningar med
flervåningssystem finns på Rogestad. Där går andra
omgångens Bovans höns sedan ombyggnationen
2012. Hönsen i detta Big Dutchman Natura Step
system i tre aviärrader är i 46:e veckan och de värper bra. De fellagda äggen är cirka 100 per dag hos
dessa 19 000 hönor.
– De många tilluftsventilerna i taket ger en jämn
temperatur och bra luft i stallet, säger Erik som
Olika i varje stall
I detta stall har skivan under tilluften varit positiv
för klimatet i stallavdelningen. Som framgår av
artikeltexten gjorde samma åtgärd i ett annat av
Erik Wilhelmssons stall inte samma nytta.
Många tilluftsplatser
I detta flervåningsstall sitter tilluftsventilerna tätt,
vilket Erik
Wilhelmsson
tycker är bra.
Inkapslat foder
Foderhanteringen är så
långt möjligt inkapslad
(täckt) för minimering av
dammspridningen.
Från bur till envånings frigående
6 500 Lohmann Converter i 28:e veckan i detta äldre burstall
där envåningssystem för frigående höns sattes in 2002. Hönsen
kommer i denna omgång från närbelägna unghönsuppfödarna
Helen och Jonas Ericsons arrendegård Värla. (Vi besöker dem
i ett kommande nummer av Fjäderfä).
Viktig start
Erik Wilhelmsson börjar varje arbetsdag med att vid halvsjutiden besöka sina stallavdelningar. Med kortbyxor känner han,
sin längd till trots, av luftens temperatur och rörelser även på
låga nivåer.
Fjäderfä 08-2014
17
också berättar att han kraftigt sänker temperaturen
på natten (vilket är hönsens tidiga morgon).
Sänkningen gör att hönsen tar sig upp i systemet och
till redena när det är dags för värpning.
Tillskottsvärme?
Även lösningen för att ta in tilluften kan som bekant
se olika ut, med till exempel luftintag direkt utifrån
eller via loftet. Att få luften direkt utifrån under heta
sommardagar är givetvis att föredra jämfört med
upphettad vindsluft. Exemplet i förra Fjäderfä med
hönsen på Gute Ägg som i juli månad satte sig på
tilluftsventilerna för att få lite fläkt och svalka visar
detta. Å andra sidan kan något uppvärmd luft från
loftet vara positivt under den kalla årstiden.
Som nämndes ovan så påverkas stallklimatet av
hönsantalet, beläggningen, och den värmealstring
som kommer från hönorna. Liksom tekniska lösningar och principer för ventilation och luftintag. En
fråga som ofta diskuteras är om tillskottsvärme
behövs? Svaret brukar vara att det kan vara bra att ha
det. Eller åtminstone beredskap för att sätta in värme
när kylan biter utanför stallknuten.
Nästa befogade fråga brukar lyda: lönar det sig?
Eller kan man med andra åtgärder ändå klara luftkvaliteten?
– Ju längre norrut vi kommer i landet, desto större
anledning att sörja för tillskottsvärme. Men i första
hand, och framför allt söderöver i landet, så
rekommenderar jag att man trimmar sin ventilation
riktigt bra. Se till att stallklimatet blir så bra som det
kan bli, utifrån de rådande förutsättningarna i varje
enskilt stall. Och utnyttja verkligen de moderna ventilationssystemens möjligheter att styra stallklimatet, säger Claes Björck.
100 procent
Vi har i denna artikel diskuterat lite teknik men mer
det praktiska arbetet som Erik Wilhelmsson utför
varje dag. Visst är tekniken och hela ventilationslösningen mycket viktig. Den ska vara i topptrim. Men
managementsdelen kan aldrig undervärderas och
som nämndes ovan så har Erik varit i sina stall nästan varje dag under de senaste fyra åren. Ett 100-procentigt engagemang där rutinjobb och dagliga rundor alltid utförs. Detta imponerar på både undertecknad och Claes Björck som båda har varit i
många stall. Men varken han eller jag är egentligen
förvånade. Så här kommenterar Claes de insatser
som Erik Wilhelmsson och många andra utför.
– Vi ser här hos Erik ett exempel av många inom
branschen, där det finns ett fantastiskt intresse för
hönsen och ett stort engagemang i företagets produktion och djurhållning. När det kommer riktigt till
kritan, är detta sådant som ger resultat och framgång
i verksamheten.
Sven Secher
Erik Wilhelmsson har såväl burhöns som frigående höns, det senare både ute och inne. Här ses stallet i
Rogestad med 19 000 Bovans i Big Dutchmans Natura Step.
18
Fjäderfä 08-2014
Ta tempen på ditt stall!
Att tänka på ...
• Gör en värmebalansberäkning och se över behovet av värmetillskott.
• Följ upp luftrörelserna.
• Kontrollera att du har rätt undertryck.
• Kontrollera att alla termometrar fungerar, rätt antal, rätt placerade och rätt kalibrerade.
• Kontrollera fläktar och tilluftsdon så att de är i funktion och rätt justerade. Gör rent.
• Har du inte möjlighet till tillskottsvärme så sänk temperaturen i stallet.
• Kontrollera om din ventilationsutrustning kan ställas in för vädringsintervaller.
Kontroller och skötselåtgärder som bör vidtas
Rutiner för din ventilationsanläggning
Några exempel på:
• Kontrollera undertrycket i stallet
• Kontrollera temperaturen i stallet mot inställd temperatur
• Kontrollera ventilationsgrad
Täta kontroller:
•
•
•
•
•
Kontroller med längre intervaller:
Kontrollera luftintag och frånluftsspjäll
vid olika ventilationsnivåer
Rengör utrustningen, fläktar och spjäll
Kontrollera täthet vid utgödslingen
Rengör luftintag vid takfoten
Kalibrera givare
Fakta Täljestad
På gården Täljestad utanför Linghem, Linköping
bedrivs jordbruk, äggproduktion och äggpackeri.
Sedan 2011 även äggbod. Äggproduktionen drivs
i företaget Täljestads lanbruk medan äggpackeri
och lantbruk bedrivs i andra bolag.
Geografi: Linghem utanför Linköping i Östergötland
Ägare till Täljestads lantbruk: Erik Wilhelmsson
Verksamhet: Äggproduktion.
Fjäderfä 08-2014
Ur Fjäd
erfä nr
4-2014
Ventila
tio
– reflekt n i värphönsst
ioner ef
all
ter vinte ar
rn 2013
-2014
Se öve
rd
och förb in ventilation
ättra sta
llklimate
t
Svensk
a
kontro äggproducent
ller enl
igt Sve er erhåller
det finn
nsk
i regel
liteten s ett bekymme a Äggs djurom
höga poä
i hönssta
r
llarna. vintertid: ven sorgsprogramng vid
Här bes
tilation
en och . Men
Eric Ma kriver de tre
luftkva
gångna gnusson och rikslikarna Ale
Cla
vin
xandra
ter
s besiktn es Björck
senteras
ingar. För sina erfare Hermansson
också.
,
nhe
slag på
skötselåtg ter av den
ärder pre
Svenska
Äggs oms
-
trollpun
kter, allt orgsprogram
omfattar
ningar,
ifrån djur
rutin
mån
som arbe er för hygien, välfärd till tekn ga kon- bädd
att prod tar med den praksäkerhet och kont iska lös- rar en tillräcklig
t torr
ucentern
av värm
tiska kont
roller. Vi
poäng,
ebehovet och då många
rollen i
med ett a klarar kon
stallar
under
fält, ser matiskt tillb
troll
unda
inte klavintern
erna
aka
ntag och
så slår
det är stall med höga ventilationen går genom en
För hög
klimatet.
ner på min fuktig strö det autobädd när
Allt för a mätvärden
iminivå.
Kontrol
ofta får
vi
värden
Kända lera hur luft
som med nämligen unde
faktorer
en
r höst och
djurskyd
råge över
i detta sam rör sig i stal
dslagen
vinter mät- låg minimiv
skrider
let
för amm
manhang
anger.
det grän
enti
latio
tionen att
Det vi främ
svär
oniak över
överskrid
bli för hög n kommer kold är att vid alltf
st ser är de som De
skrids
ör
från en a gränsvärdet vid (som bekant 10 att värdet blir luftrörelser som och det blir för ioxidkoncentramyn
ppm). Att
normalt
och fram
fukt
en kont
gram, inne dighet eller
skall finn igt i stallet.
för allt
den
Svenska roll, om den så
når inte
as i stall
besiktni bär att stallet
Äggs oms
är att behöver torka ut
lufte
et
ej
ng
ströbädde n ner till golv utefrån Län måste ske. Sku blir godkänt och orgspro- luftfvi ser stallar
et där
n. Det
med en
sstyrelse
lle detta
att en omlöde
na
genom
inrednin är inte ovanligt
negativt.
av huse
tvärvillk n kan det leda hända vid en tillsy
g som
Bred
t gör att
till avdr
oren.
påverkar
n ket
luften inte a hus med lufti
ag i dina
blir
ntag
för
stöd
Variati
producen lågt. Vi reko når yttervägg då i mitten
on
mmende
Probleme mellan olik
rör sig i t lägger lite tid
rar att du undertyca system
på att
stallet geno
binge (intet är som störst
som
i de
m att till kontrollera hur äggströbädd många stallar stallar där du
exempel
luften
Värme
har göds
på golv
använda
och cirk
sällan någr
et. Det kvar) och där
rök.
det finn el- I de mod
innebär
erna stall ulation ger bra
s en
att
ströbädda a problem. I
där lufte
ar
frigående i burstallar ser
klimat
n kan cirk där det finns
vi med r som är fuktiga
vi
stallar ser
tillskottsv
säkerhet
ulera på
vi ofta ningen klarar
utrymm
redan när och för tjocka
ärme och
ett
man
bra
klim
et
och då
kan ny at. Nu har vi så gott som allti sätt kring inre
nog påst konstatera att vi öppnar dörr
de hus vi
ddet finn
en
å att det
d att hålla
inrednin
s ett prob till djurhar
största
g
ett bra
så är
och har
huse
lem. Vi
probleme
vill tion ts bredd och det inte alltid att man satt in
t är att
en
takh
hålla strö
en
den pass
26
- nens förbättras geno öjd. I vissa fall
ar med
placerin
mås
m att man
g så att
ändrar te ventilaluftrörel
serna blir på tilluftsdobättre.
Fjäderfä
04-20
14
Gå igenom listan ovan med kontrollpunkter och
skötselåtgärder. Optimera din äggproduktion!
På nästa sida skriver produktionsutvecklare
Alexandra Hermansson om hur man får hönsen
att hålla till 100 veckor.
Läs även rådgivarnas artikel i ämnet stallklimat i
Fjäderfä nummer 4-2014, (se ovan).
Antal värphöns: knappt 60 000 på två gårdar: Täljestad och Rogestad. Arrendestall på Stora Bjärby
tillkommer inom kort.
Omsättning: cirka 15 miljoner kronor.
Personal: Erik Wilhelmsson och två halvtider.
Historik: Eriks farfar Lennart började med höns på
1970-talet och Täljestad var med och grundade
Stjärnägg. Eriks far Peter och farbror Anders arbetar med äggpackeriet och lantbruket.
19