1. No category

Optisk telegraf
1
Optisk telegraf
Om semaforer på järnväg, se
semafor
Optisk telegraf, eller semafor, är en
föregångare
till
dagens
telekommunikationssystem,
som
uppfanns 1792 av fransmannen Claude
Chappe. Den av svensken Abraham
Niclas Edelcrantz utvecklade varianten
av optiska telegrafen bestod av en mast
med 10 järnplåtar som kunde ställas i
olika lägen. Luckorna kunde växelvis
öppnas och stängas och därigenom
kunde man skapa upp till 1.024
kombinationer. Systemet kan sägas
vara en föregångare till moderna
datasystem, genom att det bygger på
ett
binärt
system
med
10
signalelement.
Optisk telegraf på Gärdet vid Tekniska Museet i Stockholm, med Kaknästornet i
bakgrunden. Denna telegraf stod på Gärdet 1995-2014 för att återuppföras i Grisslehamn i
närheten av Albert Engströms ateljé.
I slutet av 1700-talet utvecklades telegraflinjer, oftast enbart i statens tjänst med optisk telegraf. De optiska
telegrafstationerna placerades på platser där fri sikt fanns till nästa station, till exempel i skärgårdar. Varje station
utgjorde en länk i en kedja och en signal repeterades steg för steg från en station till den nästa tills den nådde
adresstationen. Stationerna som benämndes telegrafer var en plats dit man begav sig för att sända sitt meddelande ett
så kallat telegram. Den Den sista optiska telegraflinjenlinjen i Sverige upphörde 1881, men namn som
Telegrafberget på moderna kartor minner än i dag om tidigare platser för optiska telegrafstationer.
Historia
Telegrafi är överföring av information, till exempel text och symboler över stora avstånd. Ordet telegraf lär ha
myntats i slutet av 1700-talet som en bildning av grekiska tele = fjärran och grafein = skriva. Den första idén till en
modern optisk telegraf tillskrivs den engelske fysikern Robert Hooke, som 1684 höll ett föredrag i Royal society
angående sättet att befordra ett meddelande på långa avstånd genom att använda olika formade föremål, upphängda i
ramar på så sätt, att varje föremål betecknade en bokstav. Hooks goda förslag blev emellertid ej praktiskt utförda,
lika litet som ett par andra i Frankrike. Först efter franska revolutionen fick den nyare optiska telegrafen sin praktiska
betydelse genom det av en ung fransk ingenjör vid namn Claude Chappe 1792 uppfann det optiska telegrafsystemet.
I Frankrike upprättades också 1793 den första optiska telegraflinjen enligt detta system mellan Paris och Lille, som
innefattade 22 stationer.
Fransmannen Chappe utvecklade ett system för främst militärt bruk i form av master med semaforliknande vingar,
som kunde vinklas på olika sätt med ett sinnrikt system med linor och trissor. Svensk pionjär var Edelcrantz, som
1794 konstruerade ett digitalt system med luckor, som var betydligt snabbare att använda jämfört det franska
systemet.
Det första försöket med optisk telegraf i Sverige genomfördes den 30 oktober 1794 genom att en
födelsedagshälsning till kungen skickas från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott. Sverige var efter Frankrike
först att använda ett optiskt telegrafnät.
Optisk telegraf
2
En omskriven linje gick från fyrplatsen Söderarm i Stockholms yttre skärgård och till kungliga slottet i Stockholm
med förlängning till Drottningholms Slott. En mellanstation låg lämpligt nog vid Vaxholms fästning.
Huvuduppgiften var att varna för eventuellt fientligt angrepp över Bottenhavet. I Sverige uppfördes kort efter
försöken mellan Stockholm och Drottningholm telegraflinjer 1794 till Karlberg samt till Fredriksborgs och
Vaxholms fästningar, 1796 till Grisslehamn och över Ålands hav till Eckerö. Därefter etablerades telegraflinjer
mellan Göteborg och Marstrand, vid Helsingborg och mellan Karlskrona och dess kringliggande befästningar.
I samband med Finska kriget 1808 byggdes optiska telegraflinjer snabbt ut till viktiga platser på östkusten. Efter
freden 1809 fick telegrafnätet förfalla "då man ej hade några viktiga meddelanden att fortskaffa", med undantag av
stationerna omkring Göteborg. Under 1830-talet blev den politiska situationen i Europa spänd och svenska
regeringen ansåg det nödvändigt att förstärka kustförsvaret. År 1836 befallde därför Karl XIV Johan, att de
edelcrantzska telegraferna i Stockholms, Göteborgs och Karlskrona skärgårdar skulle återuppbyggas, och då
uppsattes även en telegrafkår med militärisk organisation, lydande under chefen för Topografiska kåren. Linjerna
från Stockholm, Göteborg och Karlskrona togs åter i bruk och utvidgades dessutom.
Efter att tidigare ha varit reserverad för officiella och militära meddelanden öppnades telegrafen den 1 maj 1837 för
allmän korrespondens. Den svenska Telegrafinrättningen var det första statliga telegraf företag i världen som tillät
detta. Det nya telegrafnätet fick sin största utsträckning under Krimkriget på 1850-talet, när västmakterna hade
flottstyrkor som uppträdde i Östersjön.
Funktion
Edelcrantz system bestod av luckor som kunde ställas på kant så att de inte syntes på avstånd (= 0), eller vändas så
att de syntes väl (= 1). Läget kunde avläsas på långt avstånd med hjälp av kikare. Den ensamma luckan överst
kallades A, de 9 luckorna på de tre armarna under betecknade de tal, som kunde tolkas med hjälp av en kodbok. De
nio luckorna var utplacerade så att de bildade tre vertikala rader, där en lucka på den övre raden hade värdet 1, en
lucka på den mellersta raden hade värdet 2 medan en lucka på den nedre raden hade värdet 4, enligt värdetabellen
nedan.
Luckornas värde
A
1 1 1
2 2 2
4 4 4
Den första vertikala raden från höger utmärkte ental, den andra tiotal och den tredje hundratal. Talet 367 signalerades
således genom följande luckor vändes så att de syntes
Optisk telegraf
3
Talet 367
A
1 -
1
2 2 2
- 4 4
=
3 6 7 Totalt kunde man på detta sätt signalera 512 olika siffertal (kombinationerna 000 - 777). Med lucka A ovanför de nio
luckorna i talmatrisen kunde detta tal dubbleras, varför man med Edelcrantz telegraf kunde signalera 1 024 olika
siffertal.
Med vart och ett av dessa 1 024 siffertal utmärktes en av de mera allmänt förekommande stavelserna eller ord, som
sammanställts i tillhörande signalbok. Man kunde även på så sätt signalera varje särskild bokstav. Signaltabellen
upptog totalt 20 080 olika uttryck.
Vid god sikt tog det omkring sju minuter att sända ett kort meddelande från huvudstationen vid Mosebacke torg i
Stockholm till Furusund via de fem mellanstationerna. Ett meddelande från Stockholm till Gävle tog cirka en
halvtimme att få fram, jämfört med en ordonnans som ofta behövde två dagar för samma sträcka.
Optiska telegrafstationer manövrerades och observerades av vakter. Det var ett ansträngande arbete att med kikare
hålla kontinuerlig uppsikt på motstationens signaler. Ouppmärksamhet bestraffades hårt! Det gav upphov till en
inofficiell kod i kodboken för "privat signalering" mellan vakterna: "Pass på. Inspektör är på väg!" Nattetid och vid
dimma blev det förbindelseavbrott.
Stationernas placering
Tabell över optiska telegrafstationer på västra kusten 1799-1881[1]:
Den optiska telegrafen i Furusund
Optisk telegraf
4
Station i linjen
Verksamhetstid
Till
Anmärkningar
Göteborg
Otterhällan
1839-05-14
1863-11-01
Stigberget
1839-05-14
1863-11-01
Nya Varvet
1799
1881-09-15
Torslanda / Hisingen 1801-04-15
1871-07-13
Marstrand / Karlsten 1799
1871-07-13 Troligen inlagd i förråd 1823-1824
Brännö
1864-07-21
1881-09-20 Sidostation
Vinga
1839-06-01
1881-09-15 Sidostation
Tabell över optiska telegrafstationer på östra kusten 1836-1881[2]:
Station i linjen
Verksamhetstid
Till
Anmärkningar
Stockholm
Mosebacke
1836-06-18
1838-09-30
Bångska fastigheten
1838-10-01
1866-09-15
Kammarrättens hus
1836-06-18
1866-09-15 Sidostation
Kummelnäs
1836-08-09
1866-09-15
Vaxholm
1836-08-09
1866-09-15 (Rindön 1848-1859, Vaxön 1860-1866)
Marsättra
1837-06-01
1866-09-15
Siarö
1837-06-01
1866-09-15
Yxlaö
1837-06-01
1866-09-15
Furusund
1837-04-01
1871-09-01
Fårholmen
1854-04-01
1871-09-01
Söderarms båk
1854-04-01
1871-09-01 Sidostation
Arholma båk
1854-04-01
1871-09-01
Galtberget, Älta
1836-06-18
1858-08-30
Trindtorp
1836-06-18
1858-12-31
Smådalarö
1836-06-18
1869-08-05
Dalarö skans
1836-06-18
1876-11-01 Sidostation
Ornö
1836-06-18
1876-01-11
Älvsnabben
1838-06-06
1876-11-01
Nynäs
1838-06-06
1876-11-01
Landsort
1838-06-06
1876-01-01
Skälsmara
1836-06-18
1869-08-05
Söderby
1836-06-18
1869-08-05
Norra linjen
Södra linjen
Östra linjen, från Trindtorp
Optisk telegraf
5
Sandhamn
1836-06-18
1869-08-05
Förutom de redan omnämnda platserna följer här några på exempel på platser som vid olika tillfällen ingått i det
svenska optiska telegrafnätet: Bammarboda, Edeby, Väddö, Furusund där den optiska telegrafen kan ses än idag (i
privat ägo), Gisslingö, Grisslehamn, Gävle, Järflotta, Telegrafberget, Kummelnäs vid Halvkakssundet i Nacka,
Nåttarö, Signilskär, Telegrafholmen, Sandhamn, Telegrafberget, Tyresö, "Trindtorp" i tabellen, har en
utsiktsplattform på platsen för telegrafstationen.
En styranordning, "regering", för edelcrantzstationer finns utställd i Vaxholms fästnings museum, på Dalarö skans
rekonstruerades den ursprungliga optiska telegrafen på den norra udden 1989 liksom på Fredriksborgs fästning. En
nybyggd edelcrantzstation installerades på Ladugårdsgärdet utanför Tekniska museet i Stockholm i samband med
firandet av 200-årsminnet 1995.
I populärkulturen
• I Alexander Dumas roman Greven av Monte Cristo används optiska telegrafer i ett finansiellt bedrägeri.
• I boken Hornblower på Hotspur får huvudpersonen i uppdrag att förstöra en fransk optisk telegrafstation.
• I Terry Pratchetts discworld-serie förekommer semaforerna som ett kommunikationsmedel.
Referenser
[1] Svenska telegrafverket: historisk framställning. Bd 3, Den optiska telegrafens historia i Sverige 1794-1881, redaktör=Risberg N. J. A, år1938,
s 278
[2] Svenska telegrafverket: historisk framställning. Bd 3, Den optiska telegrafens historia i Sverige 1794-1881, redaktör=Risberg N. J. A, år1938,
s 215
Risberg N. J. A., red (1938). Svenska telegrafverket: historisk framställning. Bd 3, Den optiska telegrafens historia i
Sverige 1794-1881. [Stockholm]: [Telegrafverket]. Libris 81396 (http://libris.kb.se/bib/81396)
Tahvanainen, Karl Väinö (1994). Ord i sikte: den optiska telegrafen i Sverige 1794-1881. Teleböckerna, 0348-8322 ;
7. Stockholm: Telemuseum i samverkan med Telia. Libris 7796911 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 7796911). ISBN
91-972360-0-4
Externa länkar
• Restaurang Telegraf (http://www.restaurangtelegraf.se) har fått sitt namn av att det ligger nedanför
Telegrafberget i Kummelnäs.
• Chappes telegraf (http://runeberg.org/uppfinn/2/0415.html) i Friedrich Georg Wieck, Uppfinningarnas bok
(1873–1875), del 2: Naturkrafterna och deras användning
• Optisk telegraf (http://runeberg.org/nfbt/0422.html) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
• Dokumentation om optisk telegraf (http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=3350) av Tekniska
Museet i Stockholm.
• En fransk webbplats Les Télégraphes Chappe (http://chappe.ec-lyon.fr/) av l'Ecole Centrale de Lyon.
Artikelkällor och författare
Artikelkällor och författare
Optisk telegraf Källa: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25485196 Bidragsgivare: ALLvet, BjörnF, Boberger, Erikdal, FBQ, Holger.Ellgaard, Jacob Lundberg, Janm67, Jonas
Andréasson, LA2, Larske, Maundwiki, Mippzon, Motståndsmannen, Obelix, Smuliman, Tradlos, Ulflarsen, WTM, 9 anonyma redigeringar
Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare
Bild:Optical telegraph01 4484.jpg Källa: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Optical_telegraph01_4484.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported
Bidragsgivare: CBX
Fil:Furusund optisk telegraf.jpg Källa: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Furusund_optisk_telegraf.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0
Bidragsgivare: Udo Schröter
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
6