Vardegrunden 4 6 - Energikunskap.se
Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Om satsningen Om satsningen Om satsningen Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Myndighetens skolwebb www.energikunskap.se erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgr11. Myndighetens skolwebb www.energikunskap.se erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgr11. Myndighetens skolwebb www.energikunskap.se erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgr11. Myndighetens skolwebb www.energikunskap.se erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgy11. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Koppling till kurs- och läroplaner Koppling till kurs- och läroplaner Koppling till kurs- och läroplaner Koppling till kurs- och läroplaner Övergripande uppdrag Övergripande uppdrag Övergripande uppdrag Grundläggande värden Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska för¬medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska för¬medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Koppling till specifika kursplaner Koppling till specifika kursplaner Koppling till specifika kursplaner Exempel på utdrag ur ämnesplaner: Bild I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Bild I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Bild I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: •Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. •Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Centralt innehåll •Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. •Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Centralt innehåll •Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. •Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. •Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Centralt innehåll •Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. •Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Centralt innehåll •Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. •Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Biologi Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: •Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. •Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. •Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: •Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. •Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. •Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Centralt innehåll • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Centralt innehåll • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Biologi Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Biologi Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Centralt innehåll •Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Centralt innehåll •Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. •Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Fysik Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Centralt innehåll •Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Centralt innehåll •Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess för delning och kretslopp. •Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Fysik Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Centralt innehåll •Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön. •Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Centralt innehåll •Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. •Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världs bild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Centralt innehåll •Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. •Förnybara energitillgångar, till exempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Lektion 1 ”Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö” Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Steg 1 Inled övningen med att låta eleverna fundera över och diskutera följande frågor. Använd dig gärna av fördjupnings- och faktamaterialet. Plocka ut de delar som du känner fungerar för just din grupp. •Vad är energi för något och var kommer den ifrån? Har du några exempel på saker som behöver energi? •Vad betyder miljö? Vad tror du påverkar vår miljö? •Vad betyder klimat? Hur påverkar klimatet oss? •Hur tror du att energi, klimat och miljö hänger ihop? Steg 1 Inled övningen med att låta eleverna fundera över och diskutera följande frågor. Använd dig gärna av fördjupnings- och faktamaterialet. Plocka ut de delar som du känner fungerar för just din grupp. •Vad är energi för något och var kommer den ifrån? Har du några exempel på saker som behöver energi? •Vad betyder miljö? Vad tror du påverkar vår miljö? •Vad betyder klimat? Hur påverkar klimatet oss? •Hur tror du att energi, klimat och miljö hänger ihop? Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att låta eleverna resonera kring begreppet utifrån ett värdegrundsperspektiv. Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att låta eleverna resonera kring begreppet utifrån ett värdegrundsperspektiv. Steg 1 Inled lektionen med att låta eleverna ta ställning till följande påståenden genom heta stolen eller handuppräckning. Diskutera gärna utvalda påståenden lite mer utförligt. (Du finner mer information om heta stolen i fördjupnings- och faktamaterialet): Steg 1 Inled lektionen med att låta eleverna ta ställning till följande påståenden genom heta stolen eller handuppräckning. Diskutera gärna utvalda påståenden lite mer utförligt. (Du finner mer information om heta stolen i fördjupnings- och faktamaterialet): Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera en kort stund över begreppet: “Vi har lånat jorden för en tid”. Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera en kort stund över begreppet: “Vi har lånat jorden för en tid”. Fortsätt diskussionen i helklass. Behöver du vidga diskussionen kan du använda följande frågor: •Vad tycker du att man ska tänka på när man lånar något? •Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har till exempel de som bestämmer för ansvar? Fortsätt diskussionen i helklass. Behöver du vidga diskussionen kan du använda följande frågor: •Vad bör man tänka på när man lånar något? •Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har till exempel de som bestämmer för ansvar? •Vilka rättigheter respektive skyldigheter har vi vad gäller miljö och klimat? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 •Kärnkraften ska fortsätta vara en energikälla i Sverige. •Det är främst politikernas sak att komma till rätta med miljöproblemen. •Tekniken kommer att lösa alla klimatproblemen. •Vi bör minska köttätandet genom att införa en köttskatt. •Jag kan avstå från flygresor på semestern. •Man borde minska energianvändningen genom att stänga ner Internet tre timmar per kväll. •Larmrapporterna om klimatförändringarna stämmer inte. •Jag skulle handla ekologiska matvaror trots att de är dyrare. •Energiförbrukningen är rättvist fördelad på jordklotet. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 •Kärnkraften ska fortsätta vara en energikälla i Sverige. •Det är främst politikernas sak att komma till rätta med miljöproblemen. •Tekniken kommer att lösa alla klimatproblemen. •Vi bör minska köttätandet genom att införa en köttskatt. •Jag kan avstå från flygresor på semestern. •Man borde minska energianvändningen genom att stänga ner Internet tre timmar per kväll. •Larmrapporterna om klimatförändringarna stämmer inte. •Jag skulle handla ekologiska matvaror trots att de är dyrare. •Energiförbrukningen är rättvist fördelad på jordklotet. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Steg 3 Låt eleverna gå en kort ”energijakt” för att hitta saker i sin omgivning som förbrukar energi. Berätta att de ska försöka hitta så många saker som möjligt som förbrukar energi. Berätta även att de ska skriva ner sakerna och sedan redovisa dem. Steg 3 Låt eleverna gå en kort ”energijakt” för att hitta saker i sin omgivning som förbrukar energi. Berätta att de ska försöka hitta så många saker som möjligt som förbrukar energi. Berätta även att de ska skriva ner sakerna och sedan redovisa dem. Efter redovisningen blir ”twisten” att även de förbrukat energi under övningen. Denna energi fylls på genom att äta och dricka saker som tagit energi att framställa. Eleverna blir medvetna om sin del i ”förbrukarhjulet” och vi pratar om att vi därför alla har möjlighet att påverka. Efter redovisningen blir ”twisten” att även de förbrukat energi under övningen. Denna energi fylls på genom att äta och dricka saker som tagit energi att framställa. Eleverna blir medvetna om sin del i ”förbrukarhjulet” och vi pratar om att vi därför alla har möjlighet att påverka. Steg 4 Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut elevmaterialet alternativt visar du den med hjälp av projektor. Känner du att det blir för avancerat kan ni diskutera uppgiften tillsammans i helklass. Steg 4 Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut elevmaterialet alternativt visar du den med hjälp av projektor. Du finner elevernas uppgift i elevbilagan. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimat tips? •Varför är det viktigt med en bra och miljö och att alla hjälper till med det? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimat tips? •Vilka skyldigheter tycker du att vi har för miljön? Varför är det viktigt med en bra och miljö och att alla hjälper till med det? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Steg 2 Låt eleverna sedan diskutera följande frågor kort i helklass: •Vad betyder hållbar utveckling? •På vilket sätt hänger energi och klimat ihop? •Vad är det svåraste med miljöfrågan? •Vilka uppoffringar är du villig att göra för ett hållbarare samhälle? Ge exempel på uppoffringar som kan leda till en bättre miljö! Steg 3 Dela in eleverna i mindre grupper, dela ut elevmaterialet och låt dem arbeta med påståendet “Vi har lånat jorden för en tid” och de tillhörande frågorna. Berätta för dem att de även ska diskutera sina svar i helklass. Steg 4 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimatförslag? •Vilka skyldigheter tycker du att vi har för vår miljö? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Steg 2 Låt eleverna sedan diskutera följande frågor kort i helklass: •Vad betyder hållbar utveckling? •På vilket sätt hänger energi och klimat ihop? •Vad är det svåraste med miljöfrågan? Steg 3 Dela in eleverna i mindre grupper, dela ut elevmaterialet och låt dem arbeta med frågorna. Berätta för dem att de även ska diskutera sina svar i helklass. Steg 4 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimatförslag? •Vilka skyldigheter tycker du att vi har för vår miljö? •Vilka är de viktigaste åtgärderna för en hållbar utveckling? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Fördjupning och fakta för pedagogen Fördjupning och fakta Fördjupning och fakta Fördjupning och fakta Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så ”het” att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så ”het” att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Energi och skola Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. Energi och skola Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. Saker att kan tänka på (använd gärna i diskussionen) •Belysning: Släcker du lampan när du går hemifrån? Vilken typ av belysning har du hemma? Hur många lampor? •Sopsortering: Sopsorterar du, vart tar soporna vägen? Vad blir till nya saker? •Vart kommer maten som vi äter ifrån, närodlat? •Färdmedel: Hur tog du dig till skolan, cykel eller bil? Vilken påverkan har bilen på miljön. Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag? •Uppvärmning: Stor energislukare! Hur varmt har du hemma? Hur värms ditt hus, lägenhet upp? Vart kommer värmen ifrån? Hur ser uppvärmningen ut i skolan? •Vatten: Duschar eller badar du? Hur länge duschar du? Vart kommer vattnet ifrån? Har alla människor rent vatten? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Saker att kan tänka på (använd gärna i diskussionen) •Belysning: Släcker du lampan när du går hemifrån? Vilken typ av belysning har du hemma? Hur många lampor? •Sopsortering: Sopsorterar du, vart tar soporna vägen? Vad blir till nya saker? •Vart kommer maten som vi äter ifrån, närodlat? •Färdmedel: Hur tog du dig till skolan, cykel eller bil? Vilken påverkan har bilen på miljön. Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag? •Uppvärmning: Stor energislukare! Hur varmt har du hemma? Hur värms ditt hus, lägenhet upp? Vart kommer värmen ifrån? Hur ser uppvärmningen ut i skolan? •Vatten: Duschar eller badar du? Hur länge duschar du? Vart kommer vattnet ifrån? Har alla människor rent vatten? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Elevmaterial Elevmaterial Elevmaterial Elevmaterial Uppgift: Uppgift: Fundera över och utveckla påståendet/begreppet och arbeta med de tillhörande frågorna: Fundera över och arbeta med de tillhörande frågorna: På vilket sätt kan påståendet “Vi har lånat jorden för en tid” användas när vi pratar om klimat- och miljöfrågan? “Vi har lånat jorden för en tid” Vad tycker du att man ska tänka på när man lånar något? På vilket sätt kan påståendet användas när vi pratar om vår jord och klimatet? 5TV Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? 5TV MTV MTV Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har de som bestämmer för ansvar när det gäller en hållbar utveckling? Vad har du för ansvar och vad har till exempel de som bestämmer för ansvar? Diskutera utifrån både våra rättigheter respektive skyldigheter. Vilka uppoffringar är du villig att göra för ett hållbarare samhälle? Ge exempel på uppoffringar som kan leda till en bättre miljö! Uppgift: Titta tillsammans på bilden och svara på frågorna: •Vad ser ni på bilden och vad händer i huset? •Vad finns det för saker som drar energi? •Kan familjen i huset spara energi på något sätt? •Hur kan det se ut hemma? Ge exempel som saker ni skulle kunna göra hemma för att spara energi. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Uppgift: Titta tillsammans på bilden och svara på frågorna: •Vad ser ni på bilden och vad händer i huset? •Vad finns det för saker som drar energi? •Kan familjen i huset spara energi på något sätt? •Hur kan det se ut hemma? Ge exempel som saker ni skulle kunna göra hemma för att spara energi. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Lektion 2 ”Att Uppmärksamma Earth Hour” Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på www.wwf.se. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på www.wwf.se. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella material eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på www.wwf.se. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella material eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på www.wwf.se. Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Tidsåtgång: 40-80 minuter Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Målsättning: •Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: •Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? •Varför är det viktigt att vi tänker på vår miljö? •Har du några exempel på vad man kan göra för vår miljö? Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: •Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? •Varför är det viktigt att vi tänker på vår miljö? •Har du några exempel på vad man kan göra för vår miljö? Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: •Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? •Har du några exempel på vad man du göra för vår miljö? •Kan du ge exempel på någon informations- eller reklamkampanj som handlar om miljön eller klimatet? Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: •Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? •Har du några exempel på vad man du göra för vår miljö? •Kan du ge exempel på någon informations- eller reklamkampanj som handlar om miljön eller klimatet? Steg 2 Fortsätt med att berätta att eleverna nu själva ska ta ställning till olika påståenden. Detta kan göras genom handuppräckning eller ”Heta stolen” Läs mer om övningen i fördjupnings och fakta delen. •Jag bryr mig om miljön! •För att minska elanvändningen kan jag tänka mig att inte använda tv:n eller datorn tre dagar i veckan! •Det är okej att flyga utomlands på semester fem gånger per år! •En bra miljö är vuxnas ansvar! •Jag kan tänka mig att gå eller cykla till skolan för att spara vår miljö! •Det räcker att veta att miljön är viktig! •Man kan själv vara med och göra bra saker för miljön! Steg 2 Fortsätt med att berätta att eleverna nu själva ska ta ställning till olika påståenden. Detta kan göras genom handuppräckning eller ”Heta stolen” Läs mer om övningen i fördjupnings och fakta delen. •Jag bryr mig om miljön! •För att minska elanvändningen kan jag tänka mig att inte använda tv:n eller datorn tre dagar i veckan! •Det är okej att flyga utomlands på semester fem gånger per år! •En bra miljö är vuxnas ansvar! •Jag kan tänka mig att gå eller cykla till skolan för att spara vår miljö! •Det räcker att veta att miljön är viktig! •Man kan själv vara med och göra bra saker för miljön! Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt de arbeta med elevmaterialet. Berätta för dem att de även ska diskutera frågorna i helklass. Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt de arbeta med elevmaterialet. Berätta för dem att de även ska diskutera frågorna i helklass. Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, www.wwf.se Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, www.wwf.se Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Diskutera sedan i helklass: •Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? •Vad tror du att filmen vill att du ska tänka eller göra? •Vem står bakom den? •På vilka andra sätt kan man uppmärksamma frågan eller själv göra för att ta ställning? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Diskutera sedan i helklass: •Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? •Vad tror du att filmen vill att du ska tänka eller göra? •Vem står bakom den? •På vilka andra sätt kan man uppmärksamma frågan eller själv göra för att ta ställning? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, www.wwf.se Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, www.wwf.se Diskutera sedan i helklass: •Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? •Vad vill den att du ska tänka eller göra? •Vem står bakom den? •På vilka andra sätt kan man uppmärksamma eller själv göra för att ta ställning? Diskutera sedan i helklass: •Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? •Vad tror du att den vill att du ska tänka eller göra? •Vem står bakom den? •På vilka andra sätt kan man informera om miljö eller klimatfrågan? Vad kan du själv göra för att ta ställning? Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Vad kommer du att tänka på i framtiden? Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se www.wwf.se för mer information Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så ”het” att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående. Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Känner du att eleverna tycker det är kul kan du gärna fortsätta med projektet och låta eleverna arbeta för att detta blir verklighet. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Vad kommer du att tänka på i framtiden? Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Känner du att eleverna tycker det är kul kan du gärna fortsätta med projektet och låta eleverna arbeta för att detta blir verklighet. Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Känner du att eleverna tycker det är kul kan du gärna fortsätta med projektet och låta eleverna arbeta för att detta blir verklighet. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Vad kommer du att tänka på i framtiden? •Vilka möjligheter har du själv att påverka andra till en bra miljötänk? Motivera! Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: •Vad har du lärt dig under lektionen? •Vad kommer du att tänka på i framtiden? •Vilka möjligheter har du själv att påverka andra till en bra miljötänk? Motivera! Fördjupning och fakta Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se www.wwf.se för mer information Se www.wwf.se för mer information Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se www.wwf.se för mer information Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så ”het” att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Lektion 3 ”Projektarbete – påverka andra” Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Tidsåtgång: Projektarbete Tidsåtgång: Projektarbete Tidsåtgång: Projektarbete Tidsåtgång: Projektarbete Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Användbara källor: www.energikunskap.se www.energimyndigheten.se www.wwf.se Målsättning: •Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. Målsättning: •Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. •Att lära eleverna att själva söka efter information och använda den i sin argumentation. Målsättning: •Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. •Att lära eleverna att själva söka efter information och använda den i sin argumentation. Målsättning: •Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. •Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. •Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. •Att lära eleverna att själva söka efter information och använda den i sin argumentation. Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: •Vad betyder skyldigheter och rättigheter? •Vilka skyldigheter har vi för miljön? •Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat om miljö och klimat? •Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: •Vad betyder skyldigheter och rättigheter? •Vilka skyldigheter har vi för miljön? •Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat om klimat och miljö? •Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: •Vad betyder skyldigheter och rättigheter? •Vilka skyldigheter har vi för miljön? •Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat om klimat och miljö? •Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera över inom vilket tema de vill fördjupa sig i. Utifrån elevernas frågor som de ansett vara viktigast gör du som pedagog en önskeblankett där eleverna får tala om vilken fråga de helst arbetar med. Ett tips är att låta de önska mer än ett område. Samla in elevernas önskeblanketter och gör därefter i ordning grupper som du tror har möjligheter att lyckas. Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem bestämma vilket tema de vill fördjupa sig i. Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem bestämma vilket tema de vill fördjupa sig i. Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: •Vad betyder skyldigheter och rättigheter? •Vilka skyldigheter har vi för miljön? •Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat? •Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera över inom vilket tema de vill fördjupa sig i. Utifrån elevernas frågor som de ansett vara viktigast gör du som pedagog en önskeblankett där eleverna får tala om vilken fråga de helst arbetar med. Ett tips är att låta de önska mer än ett område. Samla in elevernas önskeblanketter och gör därefter i ordning grupper som du tror har möjligheter att lyckas. Förslag på områden/teman: •Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) •En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) •Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning) Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Förslag på områden/teman: •Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) •En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) •Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning) Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Förslag på områden/teman: Förslag på områden/teman: •Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) •En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) •Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning) •Att använda och köpa klimatsmart hemelektronik •Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) •En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) •Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning) •Att använda och köpa klimatsmart hemelektronik Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Steg 3 Berätta därefter att ni nu ska göra era åsikter i frågorna hörda genom att vara kreativa och att det ska ske i form av en utställning i första hand på skolan. Blir ni nöjda finns det inget som hindrar er att ta utställningen vidare, bjud in föräldrarna eller försök att ställa ut i till exempel biblioteket eller kommunhuset. Steg 3 Berätta därefter att ni nu ska göra era åsikter i frågorna hörda genom att vara kreativa och att det ska ske i form av en utställning i första hand på skolan eller via en egen blogg. Eleverna kan gärna använda nätet och använda information och fakta de hittar där. Blir ni nöjda finns det inget som hindrar er att ta utställningen vidare, bjud in föräldrarna eller försök att ställa ut i till exempel biblioteket eller kommunhuset. Samla klassens idéer om hur en utställning kan vara och vad den kan bestå av. Samla klassens idéer om hur en utställning kan vara och vad den kan bestå av. Förmodligen får du massor av idéer som: •Bilder •Fotografier •Videofilmer •Texter •Affischer •Modeller Förmodligen får du massor av idéer som: •Bilder •Fotografier •Videofilmer •Texter •Affischer •Modeller Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på www.energikunskap.se Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln •Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi – din energi! •En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen •Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. •Däcken svarar för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. •Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. •Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Åk kollektivt •”Samåkning” i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig – måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning •Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. •Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. •När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Känner du att ni har mer tid kan ni exempelvis skapa en egen blogg. Den kan ge tips om hur man kan bli klimatsmartare och få fler engagerade i miljöfrågan. Att tänka på: •Fundera över vad det är ni vill förändra och hur ni vill påverka andra att engagera sig för miljön. Utifrån den diskussionen kan ni komma fram till vad det är man vill sätta fokus på. •Kom på en bra inledning/presentation för er blogg/FB-sida. Denna presentation ska ju locka vuxna att gå in på sidan. •Fyll sidan med relevant information. Men även anekdoter/berättelser från eleverna själva. •Fundera hur får man unga att lyssna och vilken information eller fakta som påverkar mest. Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på www.energikunskap.se Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln •Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi – din energi! •En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen •Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. •Däcken svarar för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. •Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. •Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Steg 3 Berätta därefter grupperna nu ska göra sina åsikter hörda genom att vara kreativa. Förslag på hur eleverna kan arbeta och sprida deras budskap: •Sprida ett budskap via opinionsbildning •Sprida ett budskap via sociala medier •Påverka skolans miljötänk genom elevdemokrati •Påverka andra genom en egen utställning Steg 3 Berätta därefter grupperna nu ska göra sina åsikter hörda genom att vara kreativa. Förslag på hur eleverna kan arbeta och sprida deras budskap: •Sprida ett budskap via opinionsbildning •Sprida ett budskap via sociala medier •Påverka skolans miljötänk genom elevdemokrati •Påverka andra genom en egen utställning Du hittar mer information om uppgiften i fördjupnings- och faktadelen samt i respektive elevmaterial. Eleverna behöver tillgång till nätet för att söka information och fakta. Du hittar mer information om uppgiften i fördjupnings- och faktadelen samt i respektive elevmaterial. Eleverna behöver tillgång till nätet för att söka information och fakta. Steg 4 Avsluta projektet med att låta grupperna presentera och redovisa sina projekt. Steg 4 Avsluta projektet med att låta grupperna presentera och redovisa sina projekt. Fördjupning och fakta Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på www.energikunskap.se Du hittar en massa bra tips och fakta på www.energikunskap.se Tips för arbetet med opinionsbildning •Visa gärna upp exempel på en insändare och en debattartikel, diskutera vad som skiljer dem åt. •I bästa fall blir någon av insändarna eller artiklarna publicerade i en riktig tidning. Klipp ut, rama in och häng upp klassrummet! Tips för arbetet med opinionsbildning •Visa gärna upp exempel på en insändare och en debattartikel, diskutera vad som skiljer dem åt. •I bästa fall blir någon av insändarna eller artiklarna publicerade i en riktig tidning. Klipp ut, rama in och häng upp klassrummet! Tips för arbetet med sociala medier •Diskutera vad som menas med sociala medier. Hur många har en FB-sida eller hur många det är som läser bloggar eller t.o.m. har en egen blogg. Vilka använder twitter och twittrar själva? •Diskutera även för-och nackdelar med sociala medier. •Att publicera bloggen/FB-sidan antingen bara på skolan, kanske skolans hemsida eller till kommunen. Det kan vara en muntlig presentation för andra klasser på skolan eller till föräldrar. Det är helt och hållet eleverna som bestämmer hur de publicera sitt projekt. Tips för arbetet med sociala medier •Diskutera vad som menas med sociala medier. Hur många har en FB-sida eller hur många det är som läser bloggar eller t.o.m. har en egen blogg. Vilka använder twitter och twittrar själva? •Diskutera även för-och nackdelar med sociala medier. •Att publicera bloggen/FB-sidan antingen bara på skolan, kanske skolans hemsida eller till kommunen. Det kan vara en muntlig presentation för andra klasser på skolan eller till föräldrar. Det är helt och hållet eleverna som bestämmer hur de publicera sitt projekt. Tips för arbetet med elevdemokrati •Diskutera innebörden av texten nedan med utgångspunkt från begreppen demokrati och elevinflytande. Be eleverna tala om vad de tycker att detta innebär för dem. •”Alla elever ska kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar i skolan. Det räcker inte att undervisa om demokrati, skolan ska också arbeta på ett demokratiskt sätt.” (Skolverket) Tips för arbetet med elevdemokrati •Diskutera innebörden av texten nedan med utgångspunkt från begreppen demokrati och elevinflytande. Be eleverna tala om vad de tycker att detta innebär för dem. •”Alla elever ska kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar i skolan. Det räcker inte att undervisa om demokrati, skolan ska också arbeta på ett demokratiskt sätt.” (Skolverket) Frågor att diskutera •Vad betyder elevinflytande? •Vad tycker du är viktigt att vara med och påverka? •Vad menas med demokrati? •Vad innebär elevdemokrati och hur fungerar det? •Hur hänger rättigheter och skyldigheter ihop med demokrati och elevinflytande? •Vilka miljö- och klimatfrågor bör eleverna ha inflytande kring? Frågor att diskutera •Vad betyder elevinflytande? •Vad tycker du är viktigt att vara med och påverka? •Vad menas med demokrati? •Vad innebär elevdemokrati och hur fungerar det? •Hur hänger rättigheter och skyldigheter ihop med demokrati och elevinflytande? •Vilka miljö- och klimatfrågor bör eleverna ha inflytande kring? •Följ upp de förslag som lämnats till elevrådet och/eller skolledningen. Undersök om de inlämnade förslagen har behandlats och är genomförda. •Genomför därefter samma process igen i klassrummen och ta fram nya förslag för att påverka saker på och omkring skolan. Det går också att byta tema. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 •Följ upp de förslag som lämnats till elevrådet och/eller skolledningen. Undersök om de inlämnade förslagen har behandlats och är genomförda. •Genomför därefter samma process igen i klassrummen och ta fram nya förslag för att påverka saker på och omkring skolan. Det går också att byta tema. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet •Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. •Täta dragiga fönster och ytterdörrar. •Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. •Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. •Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Uppföljning och fördjupning av projektarbetet utställning •Visa utställningen. Be besökarna komma med feedback, gärna i form av en ”intryckslåda”. •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. •Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage Åk kollektivt •”Samåkning” i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig – måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning •Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. •Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. •När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. •Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. •Täta dragiga fönster och ytterdörrar. •Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. •Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. •Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Uppföljning och fördjupning av projektarbetet utställning/blogg •Visa utställningen. Be besökarna komma med feedback, gärna i form av en ”intryckslåda”. •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. •Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage? Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Tips för arbetet med utställning •Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage. •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Tips för arbetet med utställning •Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage. •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Generell diskussion och uppföljning efter projektet •Undersök hur opinionen i klassen har förändrats i olika frågor under arbetets gång. •Låt andra personer t.ex. föräldrar och andra lärare ta del av arbetet – påverkar artiklarna deras attityder? •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Generell diskussion och uppföljning efter projektet •Undersök hur opinionen i klassen har förändrats i olika frågor under arbetets gång. •Låt andra personer t.ex. föräldrar och andra lärare ta del av arbetet – påverkar artiklarna deras attityder? •Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Lite tips om miljövänlig färdväg Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln •Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi – din energi! •En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Cykeln •Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi – din energi! •En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen •Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. •Däcken svarar för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. •Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. •Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Bilen •Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. •Däcken svarar för 20-30 procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. •Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. •Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Åk kollektivt •”Samåkning” i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig – måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Åk kollektivt •”Samåkning” i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig – måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning •Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. •Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. •När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. •Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. •Täta dragiga fönster och ytterdörrar. •Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. •Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. •Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Lite tips om uppvärmning •Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. •Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. •När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. •Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. •Täta dragiga fönster och ytterdörrar. •Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. •Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. •Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på www.energikunskap.se.a Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på www.energikunskap.se Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på www.energikunskap.se.a Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på www.energikunskap.se.a
© Copyright 2024