ladda hem som PDF
världen hållbarhet förändring kärlek passion pepp engagemang mod hjältar I sa bete med ar m r. se 49 SEK #2 2013 Ungdom a #2 Timbuktu har hjärtat fyllt av revolution Rebecka & Milad skakar om och berör Alva 18-åringen som stoppade gruvbolaget Hej! Det finns mycket som är fel i världen, mycket vi behöver fixa till och vissa grejer är det riktigt bråttom med. Men lika mycket fel som sker, lika många fantastiska människor finns det som gör något åt det. Därför finns den här tidningen. De vi skriver om är inga supermänniskor. De är inte bättre än någon annan, varken än dig eller mig. Många har haft det tufft på olika sätt, mött motgångar och känt sig osäkra. Kanske känner de fortfarande så. Men vad de har gjort är att följa sitt hjärta och försökt rätta till något de tycker är fel. Försökt fixa till problemen, kommit på lösningar eller bara visat vilka värderingar de tycker är viktiga på riktigt. Tillsammans visar de att en annan värld är möjlig. Som du och jag kan leva i. Magasinet lever Jag ser fram emot att höra vad du tycker och vad du själv skulle vilja göra. Bläddra fram till sidan 44 när du är redo att sätta igång. Vill du ha lite skönt gung medan du läser hittar du en Spotifylista på sidan 30. Sikta med mobilen på bilderna i magasinet och ta del av peppiga filmer, skön musik och massvis med annat extramaterial. 2 chefredaktör Sophy Elevall [email protected] 3 PS! Det här numret är ett samarbete med Ungdomar.se och ett magasin utan baksida. Vänd på det så får du se vad jag menar. världen Därefter trycker du på Heroes of Today-ikonen. kärlek passion pepp Sikta med mobilen Njut av extramaterial i form av bild, ljud och film. engagemang mod hjältar bete med ar m 49 SEK #2 2013 se Sök på PointCloud i din mobil i App Store eller Google Play. Sätt igång appen förändring r. Ladda ner appen hållbarhet I sa 1 Allt gott, Ungdom a #2 Timbuktu har hjärtat fyllt av revolution Rebecka & Milad skakar om och berör Alva 18-åringen som stoppade gruvbolaget redaktionen omslag h ä l s a på o s s Chefredaktör Sophy Elevall Ansvarig utgivare Magnus Åkerlind Art Director David Tobar Herrera Layout Fredrik Oviedo Redaktör André Vifot Haas Skribenter Sophy Elevall, Olivia Andersson, Sara Brinkberg, Jason Diakité, Matilda Bjerlöw, André Vifot Haas Fotograf Johanna Norin Alva Illustratör Oskar Olofsson Fotograf Johanna Norin Modell Evangelina Lindberger Illustratör Oskar Olofsson Skvadronsbacken 81a t ry c k e r i Tryck Sörmlands Grafiska AB Papper omslag Arctic Silk 130g Papper inlaga Graphomatt 70g 174 56 Sundbyberg 073-9866424 [email protected] www.heroesoftoday.se ISSN 2000-6667 18-våringen som stoppade gruvbolaget 3 Innehåll 10 Maja Frankel ”Ge jantelagen en rak höger” 30 Louise Lindén ”Vad är bättre än att göra en riktig festival?” 26 Fallskärm på modet Nike Gilager Kondakis designar om 06 Timbuktu 29 Cykelkärran full av sopor 08 Är vi körda? 30 Festival som projektarbete Professor Johan Rockström svarar Live Green är här för att stanna 10 Social entreprenör 32 We stand with you 14 Istället för Angry Birds 35 Livs levande vägg 15 Passion för cyklar 36 Tänk annorlunda 16 Kändisar som bryr sig 38 Köttfritt i skolan Hjärtat fullt av revolution För Maja Frankel är inget omöjligt Apparna som gör världen schysstare Bill Thernström rustar upp RycycleAid hjälper dig att källsortera Grönt och skönt på Globala gymnasiet Reklamfri stad och clowner i trafiken På elevernas initiativ 18 Alvas kamp för skogen 40 Dags att pusha på! Artonåringen som stoppade gruvbolaget Hållbar plattform för unga 22 Miljöministern letar lösningar 42 Milad & Rebecka Lena Ek vill ha dina förslag 44 Vad brinner du för? Från Facebook till Nyhetsmorgon 24 Det är inte dig det är fel på Sophy Elevall vill göra samhället friskt ”Hur vill du bli ihågkommen när du dör?” Världens unga kämpar tillsammans Jesper Rönndahl kissar i duschen 23 Olivia känner som Jihde 42 Milad Mohammadi 18 Alva Snis Sigtryggsson ”Ibland slås jag av hur häftigt det är att vi lyckades” Peppar på olika sätt Gör vad du kan, få som du vill! 47 Vänd på magasinet Och anta utmaningarna! 06 Timbuktu ”Naturen borde tillhöra alla” 08 Johan Rockström ”Vi har allt att vinna på att ställa om” V d till Text Jason ”Timbuktu” Diakité Fotograf Mads Maurstad ta oc bil din mo å s e r o v e t n i e k et kans D sik tC lou h n oi rP Ladda ne Se och lyssna på Timbuktus “Gott folk” på bilden. arje gång jag kommer ihåg att det amerikanska jordbruksbolaget Monsanto har tagit patent på sojabönan fylls mitt hjärta med tankar på revolution. Det är som att Findus skulle få ensamrätt på alla laxar i världshaven eller att News Corporation skulle ta patent på bokstaven A. Så att varje gång vi vill skriva ett A i en text måste vi betala en avgift till Rupert Murdoch. egentligen kanske det inte är så orimligt som det känns just nu. Jag menar vi köper och säljer vatten. Jag kan bara tänka mej personen som kläckte idéen för första gången. Han måste mötts av ljudligt gapskratt och självklar misstro. Men mycket riktigt gick det alldeles utmärkt att buteljera och sälja det som tillhör alla och ingen. vore så dumt att vi tog bättre hand om den Undrar hur många styrelserum som större kroppen som vi alla är beroende av? tänkt sej in i möjligheten att sälja luft? Det är så rimligt att vi verkar oförmögna Kanske är det något våra barnbarn att förstå det. Det faktum att vi faktiskt kommer att ta som en självklarhet att håller på att erodera livsvillkoren på den både luft och vokaler kostar pengar. enda planeten vi har. sedan ganska nyligen har storföretagen börjat sätta dollarpriser på naturen och dess tjänster. Skogar, sjöar, korallrev med mer måste mätas i valuta för att vi ska förstå vad dess värde är för oss. Amerikanska EPA har precis uppgraderat värdet av en människokropp från 6.8 miljoner dollar som det var under Bush-eran till 9,1 miljoner dollar idag. Bara det att en lunga kostar 100 000 dollar innebär ju att vi alla bär på en skatt. Det kanske inte vore så dumt att investera i det träningskortet ändå? Det kanske inte det handlar om att inse att våran existens beror på en kedja av liv och att om en länk i den kedjan helt plötsligt slutar respektera de andra länkarnas rätt att finnas och deras funktioner kommer hela kedjan att drabbas. Det är en fråga om konsekvenstänkande. Något vi människor börjar lära oss redan som barn och sedan förhoppningsvis blir bättre på i vuxen ålder. våran art är dock i jämförelse med planeten väldigt ung. Vi kanske först nu har nått mänsklighetens tonår. I så fall hoppas jag att vi snabbt växer upp och inser konsekvenserna av vårt kollektiva handlande. Först då kan vi ens börja hoppas på att vi som art kommer att nå pensionsåldern och kanske på våran ålders höst inser vi att naturen, dess bönor och vatten borde förvaltas och tillhöra alla. 7 Vi har hört att rapporter varnar om att vi är på väg mot ett fyra grader varmare klot. Vad innebär det? Är vi körda? Vad spelar det för roll om Sverige gör nåt när t.ex. USA och Kina skiter i det? Okej, en gång för alla. Är vi körda? tC lou ta sik Se Rockström berätta mer om läget oc bil h n oi rP Ladda ne Vad innebär det här med klimatförändringar egentligen och kan vi verkligen lita på forskarna? Professor Johan Rockström svarar på våra frågor. på bilden. Text Sophy Elevall Foto J. Lokrantz/Azote d till din mo Varför ska vi unga göra något när vuxenvärlden och politikerna inte tar ansvar? – Det är viktigt att komma ihåg att länder som USA och Kina trots allt har börjat röra på sig och gör allt mer på klimat- och miljöområdet även om de inte levt upp till förväntningarna vid de globala toppmötena. Vad gäller Sverige så har vi fortfarande en internationell trovärdighet som ger oss en möjlighet att vara ett föredöme som vågar gå före och testa nya lösningar. Sverige är litet och det är därför viktigt att vi använder vår trovärdighet för att påverka EU:s och FN:s miljöarbete. – Det skulle innebära en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren. Då talar vi om mycket allvarliga, eller rent katastrofala konsekvenser, med kraftigt stigande havsnivåer, översvämningar och inte minst extrem hetta. Värmeböljan i Europa 2003 är den största miljökatastrofen i Europa i modern tid, uppemot 50 000 människor dog redan då. Vid fyra graders uppvärmning riskerar i princip alla stora städer som ligger nära kusten att svämmas över. Extrema chocker, som torka, översvämningar och stormar blir vardagsmat. Johan Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Varför ska vi tro på forskarna? – Nej, loppet är absolut inte kört. Tillståndet för vår planet är visserligen kritiskt: Koldioxidutsläppen fortsätter att öka, och det som händer med klimatet är mycket allvarligt. Jorden upplever dessutom en global massutrotning av arter och tillgången till färskvatten är i fara för miljarder människor. Vi håller på att slå i taket för vad planeten klarar av. Men vi kan fortfarande vända utvecklingen, jag är en försiktig optimist. 8 – För att ni är framtiden och den första generationen som växer upp med vetskapen om att vi har allt att vinna på att ställa om våra samhällen. Och för att politikerna ska våga behövs ett opinionstryck underifrån. – Vi forskare blir ju ofta beskyllda för att överdriva riskerna, men allt tyder dessvärre på att situationen faktiskt är värre än vad till exempel FN:s klimatpanel IPCC tidigare sagt i sina rapporter. All trovärdig forskning visar helt enkelt att det behövs en stor samhällsomvandling för att undvika en farlig uppvärmning av jorden. Visst finns det en osäkerhet när det gäller riskbilden. Just nu rör sig världen längs en väg som kan leda till en temperaturhöjning på mellan två grader – då är det väldigt problematiskt – och åtta grader, som vore en fullständig katastrof och helt oacceptabelt. 9 Om nån säger att det är omöjligt – då är du på rätt väg! Text Sophy Elevall När Maja Frankel vann en strid mot sin gymnasieskola förstod hon att allt var möjligt. Idag är hon chef för Ashoka i Skandinavien, en organisation som stöttat över 3000 sociala entreprenörer som vill göra världen bättre. – Ingen är bättre än du på att förändra världen, säger hon. 10 Foto Johanna Norin M aja växte upp i Karlskrona på 90-talet där främlingsfientligheten och rasismen hade starkt fotfäste. Det gällde att tidigt välja sida, antingen var man för eller emot. – Så redan i högstadiet blev jag intresserad av sånt som mänskliga rättigheter, säger hon. Samtidigt hade hon en medfödd nyfikenhet att förstå saker och hon har alltid tänkt att om det är vi människor som har skapat världen, elevrådet, den här kommunen eller vad som helst, då måste det betyda att vi kan skapa om det. – Det är ju inga naturlagar hur till exempel ett elevråd ska vara uppbyggt, säger hon och tillägger att det inte alls är ett bra argument att vi fortsätter göra på ett visst sätt bara för att vi alltid har gjort så. när maja gick i ettan på gymnasiet sökte hon jobb i elevorganisationen som kampanjledare för Operation Dagsverket. Hennes uppdrag bestod av att föreläsa om utvecklingsfrågor för 15000 ungdomar runt omkring i Sverige. – Då ville min skola att jag skulle gå om ettan eftersom jag skulle vara borta från lektionerna i tre månader. detta gjorde maja både förundrad och upprörd och hon tyckte det var konstigt hur man värderar kunskap, engagemang och framgång. – Alla som höll på med idrott och sånt dom kunde göra det på skoltid, men när man tar ett initiativ inom samhällsfrågor då ska man gå om det året för att det inte räknas! Maja gick i strid med sin skola och efter en mycket medial och hetsig process vann hon, trots att många sa att det inte skulle gå. – Det var en jäkligt viktig kamp för mig. Jag förstod att det inte bara handlar om att se orättvisor utan att faktiskt göra någonting åt dem. Och det här har väl blivit det enda gemensamma i allt jag gör: När alla säger ”det där kommer aldrig att gå”, då vet jag att okej, det är dit jag ska. “Allt vi människor har skapat måste vi kunna skapa om” 11 12 Vilka finns runt dig som du skulle kunna berätta din idé för och som skulle kunna stötta dig? Vem eller vilka ger dig energi och inspiration? Underskatta inte vad en möjliggörare kan göra för dig om han eller hon bara får frågan att vara ditt stöd. Att hjälpa varandra och vilja se andras framgång tror jag är en naturlig drivkraft hos oss alla. Använd den! Berätta din personliga historia och varför du är rätt person att lösa problemet och be om konkret hjälp, t ex: ”kan jag få låna en kontorsplats över sommaren?” eller ”kan ni stötta mig med min lön under 6 månader så kan jag hjälpa er med att ge er feedback på er hemsida?”. När folk säger att det inte går, då är du på rätt spår. Vi blir inpräntade med jantelagen så tidigt i livet, att ”varför skulle DU kunna skriva en bok?” eller ”varför skulle just DU kunna starta och driva ett socialt företag?”. Vi har en inneboende förmåga att skapa och förändra och jag tycker man ska ge jantelagen en rak höger och tänka ”jo, JAG tycker att det här är fel och JAG tänker försöka göra något åt det”. Ingen är bättre lämpad än du! Det viktigaste är att du litar på att du själv är expert på att gå i dina egna skor, det finns ingen som är bättre lämpad att veta vad som ska förändras i samhället än DU. Det svåraste steget är att komma igång och börja testa det man vill göra. Idéer går ju alla runt med, men det gäller att du litar på att du kan och börja testa. Identifiera problemet Börja med att identifiera saker som kan bli bättre, som gör dig irriterad, frustrerad eller som bara känns som att det borde gå att göra på ett bättre sätt. Tänk inte att du ska göra det på fritiden utan tänk direkt på hur du kan hitta en självförsörjande lösning för det du vill göra. tC lou 4 ta Vad är en social entreprenör? Se filmen! sik Gör det inte för krångligt, man behöver t.ex. ingen affärsplan för att dra igång en verksamhet. Det är mycket bättre att lägga tiden på att identifiera behovet du löser och testa lösningen och vara ute och leta efter personer som vill hjälpa till. Har du inga visitkort kan du skicka ett mail med dina kontaktuppgifter. Har du inte råd med kontor kan du sitta hemma eller på caféer, det är ett bra sätt att nätverka på. på bilden. Krångla inte till det n oi rP Ladda ne själva begreppet socialt entreprenörskap upplever hon har skapat både förståelse och gemenskap för både henne och många andra. – Alla vi kreativa outsiders som är besatta av att förändra något vi vägrar acceptera har äntligen fått ett yrke, säger hon och fortsätter: – Man känner att okej, jag är inte bara konstig för att jag aldrig har kunnat ställa mig i ett led, utan jag är en social entreprenör och jag kommer förmodligen alltid att vara det. Hitta dina möjliggörare Ge jantelagen en rak höger Att saker går åt skogen och att man tar fel beslut eller går på villovägar hör till den kreativa processen och att skapa nåt nytt. Se det som ”lyckade misslyckanden”. Försök se varje misstag som ett nödvändigt ont för att komma framåt, det vill säga ett steg åt fel håll du var tvungen att ta för att komma på rätt spår. oc bil din mo h efter gymnasiet började maja jobba som ungdomsambassadör för Unicef och gjorde en reportagebok om barnkonventionen. Så småningom startade hon sitt eget företag Frankel&Friends och senare företaget Framtidsboxen. Idag jobbar hon som chef för Ashoka i Skandinavien, som är världens första och ledande organisation för sociala entreprenörer. Till dags dato har de hjälpt fram över 3000 personer i 70 länder som vill göra världen bättre, med visionen att ”Everyone is a change maker”. – Jag vill multiplicera antalet personer som vågar tro på att dom är precis rätt person och stora nog att göra skillnad, säger hon och berättar att det är just så hon ser socialt entreprenörskap. Som någon som ser ett problem i samhället, litar på att den kan förändra det, och med hjälp av handlingskraft, skaparglädje, passion och jäkligt mycket envishet gör det. – Och så ska man kunna leva på det som med ett vanligt jobb. Det är inte pengarna som är det viktigaste, men det är viktigt att det är hållbart för en själv så man slipper ha ett vanligt jobb på dagarna och ägna sig åt sin idé på kvällar och helger. Pepp från Maja Hantera motgångar d till 13 Angry Birds Istället för Illustratör Oskar Olofsson Passion för cyklar Text Sophy Elevall gratis Grön Guide Fruktväljaren, Fiskväljaren och Grönsaksväljaren hjälper dig att göra smarta val. Du hittar också närmaste butik som säljer eko och reko kläder, Återvinnaren hjälper dig med soporna och du får råd om hur du kan minska din energianvändning. 14 gratis Världskoll Vad vet du om läget i världen? Världskoll är spelet för dig som gillar quiz. Du får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder. Utmana dina vänner eller slumpa fram en motståndare och svara på frågor om allt från internetanvändande till medellivslängd. gratis Shopgun Med Shopgun kan du scanna av varor direkt i matbutiken och se vad som gömmer sig bakom streckkoden. Appen berättar om varan är bra eller dålig ur miljö-, etikoch hälsosynpunkt och du får även information om företaget bakom varan. Appen har tagits fram av några vanliga konsumenter i Göteborg. 15 kr Green Travel Choice Du vill resa men göra det så klimatsmart som möjligt. Med hjälp av appen kan du fylla i din startpunkt och vart du vill resa och få reda på hur mycket koldioxid du släpper ut beroende på färdsätt. Du får även en personlig loggbok där du ser dina utsläpp över tid. 7 kr Gratitude Journal Forskning visar att vi genom att fokusera på positiva saker i livet attraherar ännu mer positivt. Appen ger dig en dagbok där du skriver ner vad du är tacksam för och du kan även lägga in bilder. Ett tips är att scrolla igenom dina anteckningar i efterhand och se allt positivt du faktiskt varit med om. Foto Johanna Norin Bill Thernström är entreprenören som alltid älskat cyklar. Efter några års runtresande i Sydamerika bestämde han sig för att komma tillbaka till Sverige och satsa helhjärtat på sin passion. Idag driver han företaget Easy ReCycling som rustar upp och säljer begagnade cyklar. B ill har gjort dokumentärfilm om Amazonas och bott flera år i Brasilien, men när han för fyra år sedan av en slump började samla på sig ett gäng övergivna cyklar märkte han att han kunde rusta upp och sälja dem – och faktiskt tjäna pengar på det. – Har man cyklat mycket och alltid pillat lite när nånting gått sönder så lär man sig automatiskt, säger han. Han bestämde sig för att satsa och startade företaget Easy ReCycling. första året drev han verksamheten i sin egen butik och cykelverkstad i centrala Stockholm. Tusentals cyklar som annars skulle hamnat på skroten har han rustat upp. Nu har han gjort om konceptet till att arrangera stora cykelloppisar dit människor som vill köpa lite billigare cyklar kommer för att handla. – Jag har alltid älskat cyklar och jag hoppas att alla innerstadsbilister snart väljer cykeln framför bilen. Visst är det mycket och slitigt jobb många dagar, men jag skulle inte vilja göra något annat, säger han. 15 r o k s i n n ä m a l l ä ”Sn re” gr an de Pro d u c ti o n a t f o r a t t a skr Fot i oR o Dogge Doggelito m am mé OT r F .co sta ad Fo t o Ri ul t o Fo t So ta Fo t o Bin go Syster Sol musiker, bloggare och modell komiker Adam Tensta artist reggaeartist komiker & programledare Vad är viktigt för dig? – Jag tycker fler människor på jorden ska inse att vi är här tillsammans! Vi alla är lika värda och borde ha samma möjligheter. Vad gör du för att försöka göra världen lite bättre? – Jag källsorterar, har ingen bil, och flyger aldrig om det går att åka tåg. Ibland passar jag på att kissa i duschen. Vad gör du för världen? – Jag är vegetarian och har styrt så att det alltid bara är ekologiskt i omlopp i logen backstage när jag spelar. Oftast när vi åker på turné åker jag tåg. Jag har inget körkort och ingen bil för jag trivs så bra med kollektivtrafiken, det är skönare än att sitta isolerad i en bil och det funkar asbra att ta sig fram. Och så är det smartare än att köra SUV i innerstan. Jag kan säkert bli bättre på alla punkter men jag tror i alla fall att jag gör lite bättre val eftersom jag har tänkt på det. Varför bryr du dig? – Det är bara att kolla runt omkring, på nyheter, bland vänner som lider, bland människor jag träffar på mina resor, i min egen historia av olycka och olika svårigheter så ser jag att det är en självklarhet att nåt måste ändras i sättet vi lever våra liv. Det känns faktiskt nödvändigt att göra nåt om mänskligheten ska överleva, annars tror jag vi måste signa ut och lämna över planeten till en art som kan värdesätta den och sina fellow monkeys lite bättre. Det är faktiskt möjligt att leva i en skön vibb alltid och det här med One Love har fått en verklig upplevelse för mig. Bob Marley hade hajjat nåt som vi alla borde ta till oss. Vad gör du för världen? – Spontant känns det som att jag gör alldeles för lite. Men mitt mål i allt som jag gör är att försöka att förändra genom att visa att ingenting är omöjligt. Oavsett var, när eller hur man börjar sitt liv så tror jag att man själv i slutändan är den som avgör sin framtid. Jag vet att det kan vara svårt att våga göra en förändring. Men om ingen annan vågar ta steget så är det ju ännu viktigare att man gör det som man själv kan. Mänskligheten skulle inte ha tagit sig så här långt om inte någon brydde sig. Så om vi ska kunna göra världen till en lite bättre plats så måste man bry sig, även om det bara är lite. Vad gör du för världen? – Jag delar med mig till andra och driver en blogg för att inspirera. Jag har precis startat musikprojektet New York Street Musicians där jag vill upptäcka och hjälpa andra musiker. En vacker dag hoppas jag att det kan heta The World’s Street Musicians. Varför tycker du man ska bry sig? – För att snälla människor skrattar oftare. Och det är det viktiga. Kodjo Akolor at Pa Jesper Rönndahl Jennifer Åkerman, 16 o Fo t rn r Li ca Vad gör du för att försöka göra världen lite bättre? – Jag fösöker alltid vara glad och hjälpa folk. Universums lag säger att det du gör till andra kommer alltid tillbaka till en själv, därav vill jag alltid hjälpa, vara snäll och godhjärtad. Pr iv Os F o to en N nd äs qvi str st öm artist och mångsysslare t Fo o Pa Modou Badjie artist och sångare i Panetoz Har du några tips till unga? – Ta hand om dina medmänniskor och då menar jag genom de små gesterna: Hjälp de äldre över gatan. Säg ifrån kompisar som mobbar andra. Dröm stort och tro på dig själv så faller det mesta på plats så småningom. Bara dans, inga pauser, haha. Läs längre intervjuer på ungdomar.se/we_change 17 s a v l A r ö f p m ka n e g o sk Text Sara Brinkberg Foto Tommy Söderlund och Alva Snis Sigtryggsson Kan en artonårig tjej hindra ett gruvbolag från att skövla en skog? Kan hon samla ihop hundratals människor för att protestera, få maskinerna att vända och beslut att upphävas? Ja, Alva kunde. D Ojnareskogen är ett skogsområde i Bunge socken på norra Gotland som är vattenskyddsområde och har nyckelbiotoper, vilket betyder att det har en mycket stor betydelse för flora och fauna. Ojnareskogen definieras som riksintresse för naturvård, turism och friluftsliv och är föreslagen nationalpark. 18 oc bil o m din h tC lou sik Se hur det gick till i Ojnareskogen ta n oi rP Ladda ne Små barn tröstas av sina föräldrar, musikanterna har tystnat och vissa vänder bort sina ansikten för att slippa se skogen försvinna. Några demonstranter klättrar upp i träden för att skydda dem, men maskinerna väljer bara andra träd. Skogen är stor och även om demonstranterna är många kan de inte hindra skogsbolaget från att fortsätta sin framfart. Hittills har artonåriga Alva Snis Sigtryggsson och de andra lyckats hålla maskinerna på avstånd genom att spana, sätta sig i vägen och rapportera till media om vad som händer. Ojnareskogen, som de vecka efter vecka skyddat från avverkning, är en skog på norra Gotland med många sällsynta djur- och växtarter. Just på den plats i skogen där lokalbefolkningen får sitt färskvatten från har det multinationella cement- och kalkindustriföretaget Nordkalk fått tillstånd att skövla naturen och påbörja ett kalkbrott. på bilden. en 28 augusti 2012 står en grupp på nästan hundra demonstranter lamslagna och ser på medan stora maskiner sakta äter upp tallar, granar och björkar. Träden är magra, sega och knotiga och maskinerna får kämpa för att avverka dem. Det kvider och gnisslar i grenarna. d till 19 Ojnare i domstolsprocess Sedan 2005 har Nordkalk arbetat för att få tillstånd att bryta kalk på Gotland. De fick avslag av Mark- och miljödomstolen 2011 men överklagade till Miljööverdomstolen som sa ja 2012. Efter det började avverkningen. I samband med att Alva, lokalbefolkningen och andra engagerade hindrade maskinerna att komma fram överklagades det till Högsta domstolen som i oktober 2012 slutligen beslutade om inhibition, vilket betyder att tidigare besluts inte får verkställas innan en ny prövning gjorts. bara några år tidigare hade Alva inte kunnat drömma om att befinna sig i händelsernas centrum, att kämpa för något. Inte heller hade hon kunnat drömma om att känna så starkt för någonting. – Jag var ganska lugn och blyg och tyckte om att läsa och sjunga i kör. Jag önskade att jag vore en person som engagerade sig för saker, men är man inte i ett sådant sammanhang känns det nästan omöjligt, säger hon. Men under gymnasietiden lärde Alva känna en ny kompis som var medlem i Fältbiologerna, och hon började följa med på deras aktiviteter. Plötsligt befann hon sig i ett sammanhang där de frågor hon tyckte var intressanta diskuterades. Det var också med Fältbiologerna som Alva befann sig i Visby på Gotland för att göra aktioner och hålla seminarier om jordbruk, några veckor innan maskinerna kom och påbörjade skövlingen. Den 5 juli 2012, mitt under ett av dessa seminarier, får Alva och de andra Fältbiologerna plötsligt veta att Nordkalk fått tillstånd att omedelbart börja skövla Ojnareskogen. – Vi kastade oss på våra cyklar till lägenheten vi lånade i Visbys hamn. På mindre än en timme målade vi banderoller och cyklade tillbaka innan färgen ens hunnit torka, säger Alva. 20 Strax därefter går de på gatorna med sina nymålade banderoller för att demonstrera mot avverkningen. – Vi hade ingen tid att förlora. Jag hade hört så mycket om skogsskövling och nu fick jag helt plötsligt chansen att protestera, säger Alva. Demonstrationen ger uppmärksamhet i de gotländska dagstidningarna, men Alva känner att det inte räcker. Därför hyr hon och sju andra Fältbiologer en buss, packar och åker till Ojnareskogen för att protestera på plats. – Ryktet spred sig och lokalbefolkningen hjälpte oss på alla möjliga sätt. När vi kom fram till skogen hade de lagt fram två stora militärtält åt oss att sova i. De gav oss mat och vatten och började komma till lägret för att umgås. Det blev en samlingsplats där vi lärde oss mer tillsammans och blev vänner, säger hon. fem veckor senare, den 7 augusti 2012, närmar sig den första maskinen skogen. Alva och de andra tar sig dit och turas om att sätta sig i vägen. - Det var ändå trevlig stämning. Vi satte oss kring maskinen och hade picknick och spelade musik, säger Alva. Maskinföraren förstår till slut att det inte är någon idé att fortsätta. Han kliver ur och tar en fika med demonstranterna. Skövlingen fördröjs och livet i lägret fortsätter. Alva som tänkt tillbringa sommarlovet hemma i Stockholm i väntan på att börja studera på universitetet där får nu bråttom att ändra planer. Hon söker till högskolan på Gotland och får en restplats på en biologikurs. På så sätt kan hon fortsätta att vara i Ojnareskogen och hålla skövlingen under uppsikt, rapportera till media om vad som händer och samtidigt cykla in till Visby och gå på föreläsningar ibland. så plötsligt, den 27 augusti 2012, får Alva ett bildmeddelande från en kompis. – Bilden föreställde massor av polisbilar på Gotlandsfärjan. Då förstod vi att Nordkalk kommer att fortsätta skövlingen med beskydd av polisen, säger Alva. Mycket riktigt, morgonen därpå kommer en karavan av fordon mot lägret. Sammanlagt 70 poliser har kallats in för att stoppa demonstranterna. – Det var tre polisbilar och ett terrängfordon mellan varje maskin i en lång rad, säger hon. Men Alva och de andra har hunnit organisera sig och ringa dit fler vänner och demonstranter. De sätter sig framför maskinerna och äter frukost som de tagit med sig från lägret. Mer än så hinner de inte göra innan poliserna börjar fösa bort dem. De som inte flyttar sig självmant bärs bort. Maskinerna börjar sin ljudliga framfart genom skogen. Bredvid står Alva och hennes vänner, förtvivlade över att de inte längre kan hindra skövlingen. – Jag var förvånad över hur starkt jag kände när jag såg träden fällas, säger Alva. i en vecka fortsätter avverkningen, men en morgon väcks Alva av att en kompis ringer. – Hon skrek att Greenpeace kedjat fast sig vid maskinerna. Det var en helt spontan aktion. Vi blev överlyckliga och polisen visste inte vad de skulle göra. Vi var många i lägret då och med ny energi satte vi oss framför maskinerna. Det blev lite tumultartat och till slut ropade polisen att avverkningen skulle stoppas för idag, säger Alva. Hon och de andra går glada tillbaka till lägret för att planera hur de ska stoppa skövlingen också dagen därpå. Då ringer det återigen i Alvas mobil. – En journalist frågade hur det kändes att avverkningen stoppats. Skogsbolaget ville inte fortsätta avverkningen på grund av alla protester. Jag var helt chockad och överlycklig, säger Alva och fortsätter: – Ibland slås jag av hur häftigt det är att vi satte igång det här och faktiskt lyckades stoppa skövlingen. Nu tror jag verkligen på att man kan förändra. Man ska inte underskatta vilken skillnad man kan göra om man är många. I efterhand har vi fått höra att till och med miljöministern var skakad över det som hände i Ojnareskogen. hösten 2012 utsågs Alva till Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden, och på listan över Sveriges 100 miljömäktigaste personer finns hon som nummer 13, före både miljöministern och ordföranden i hennes egen förening, Fältbiologerna. Under 2013 åker hon runt och håller föreläsningar om hur de lyckades stoppa skövlingen av Ojnareskogen. – Jag är jättestolt över oss. Nu har jag tänt en gnista som jag måste förvalta, säger hon. 21 n r e t s i n i Miljöm Jag känner som Jihde vill ha dina förslag Finns det något mer vi kan göra? – Gör de enkla grejerna hemma, gå med i någon miljöorganisation och skriv gärna till mig, jag tar med glädje emot alla bra förslag! Varför tackade du ja till att bli miljöminister? – För att jag kände att det var spännande och att det fanns möjlighet för mig att förändra samhället. Men det är inte så himla lätt alltid att sitta i regeringen när man är en otålig människa som jag, haha. 22 d till bi din mo olivia trodde att tv4 nu skulle börja rapportera mer om klimatförändringarna och ta det här med klimatet på allvar, men när så inte blev fallet bestämde hon sig för att starta en kampanj. på bilden. Se Olivia i Nyhetsmorgon. tC lou d till din mo oc bil under en hel natt satt hon och en vän och fixade ihop en hemsida och ett Facebookevent med namnet ”Jag känner som Jihde”. De uppmanade människor att maila Peter Jihde för att få honom och hans kollegor på TV4 att rapportera mer om klimatet. ta kampanjen fick direkt flera hundra följare som under dagen mailbombade Jihde. Som resultat fick Olivia några dagar senare komma till TV4:s Nyhetsmorgon och prata klimatförändringar tillsammans med Sveriges miljöminister Lena Ek. - Klimathotet är dagens mest akuta samhällsfråga och olika aktörer behöver samarbeta för att lösa krisen. Media, politiker och civilsamhället. Medias roll tycker jag är att synliggöra frågan. För det som inte syns, det finns ju inte, säger Olivia. sik tC lou c lo h n oi rP Ladda ne Se Lena Ek och Peter Jihde i TV4. på bilden. Behöver vi vara oroliga, eller kommer ni att fixa vår framtid? – Det är klart att vi kommer fixa det. Men det är inte så att någon annan kommer att lösa allt, vi måste alla hjälpas åt. Jag har ett ansvar i regeringen att göra det enkelt och billigt för folk att vara miljövänliga. Och helst ska det vara roligt också. N är reportern Peter Jihde i vintras uttryckte sin oro för klimatförändringarna på bästa sändningstid i TV4:s Nyhetsmorgon* var det många som blev berörda av hans uppriktighet, däribland Olivia Andersson. - När Jihde sa ”Jag känner att man vill skrika att världen ska vakna upp! Vi är på väg mot slutet känner jag…” så tänkte jag att exakt så har jag själv känt länge. ta L ena Ek har alltid velat göra skillnad. ”En sån där människa som var elevrådsordförande redan i gymnasiet”, som hon själv beskriver sig. I dag sitter hon i regeringen, och som miljöminister har hon enorma utmaningar framför sig. – Just nu håller vi bland annat på med något som heter Klimatfärdplan 2050 där vi tittar på vad som behövs för att Sverige ska bli helt klimatneutralt. Det är något som alla ungdomar kan hjälpa till med genom att övertyga sin kommun om att ta fram egna färdplaner, säger hon. n oi rP Ladda ne Klimatlarmen avlöser varandra. Det ena värre än det andra. Men miljöminister Lena Ek är ändå hoppfull: – Läget är allvarligt, men man ska aldrig ge upp. Jag är optimistisk och försöker hitta lösningar på problemen. Med hjälp av lite sociala medier kan man få mycket att hända. När Olivia Andersson såg ett klipp på TV4 med Peter Jihde som upprördes över klimatförändringarna bestämde hon sig för att starta en kampanj på Facebook. Några dagar senare hamnade hon själv i Nyhetsmorgon. sik Foto Johan Ödmann/Regeringskansliet h Text André Vifot Haas Text Sophy Elevall Se klippet med Peter Jihde, där även miljöministern är med. 23 När jag växte upp var det mycket som gjorde ont i mig. Något som så småningom gjorde hela livet till ett nattsvart mörker. Jag var fel, ful och misslyckad, passade inte in, hatade allt som var jag och skar mig över hela min kropp. Allt var som ett enda långt skrik. Skrik efter luft, skrik efter att få vara jag, skrik efter att känna någon slags mening. Jag ville inte finnas. M C lo ud t il l d Det är inte dig det är fel på Sophy Elevall Skribent och föreläsare. Har bland annat skapat magasinet du just nu läser. 24 ik ta på de int Ladda ner Po Lyssna. En låt till oss som känner nna text. en så träffade jag en person som sa: ”Det är inte dig det är fel på, Sophy. Det är världen. Det är inte konstigt att du mår dåligt.” h oc in mobil s på många sätt lever vi i ett sjukt och trasigt samhälle, ett samhälle som är mycket sjukare än alla oss som mår dåligt. I vårt ”fina” Sverige har var tredje person som går i gymnasiet någon gång skadat sig själv, visar en färsk undersökning från Linköpings Universitet. Det är inte någon liten parentes, det är var tredje person. På det här har vi mobbning i skolan, mobbning på arbetsplatser, ett skolsystem som vill att alla ska vara likadana, våldtäkter, misshandel, rasism, djur som far illa, natur vi förstör, tusentals människor som lever i hemlöshet och alla de som mår dåligt utan att veta varför. ”Det är inte konstigt att du mår dåligt.” jag blir ledsen av allt skevt som händer, både stort i världen och bland människor i min närhet. Men framförallt blir jag ledsen av att leva i ett avtrubbat samhälle där så många bara låter allt det här ske. Där yta och vad andra tycker har blivit viktigare än att sträcka ut en hand, viktigare än empati och medmänsklighet. Där det har blivit viktigare att vara ”rätt” än att se och finnas till för varandra. jag undrar, när blev det ”rätt” att inte reagera? När blev det accepterat och inbyggt i vårt sätt att leva att vi bara ska köra på, titta bort, bry oss om vårt eget och surfa vidare för att läsa om något roligare? Och hur kommer det sig att människor fortfarande tycker det är konstigt att så många mår dåligt, när vi har skapat ett samhälle som det här? ”Det är inte dig det är fel på. Det är världen.” Och så kom följdfrågan: ”Vad vill du göra åt det?” den dagen jag började agera, då förändrades mitt liv. Den dagen då jag förstod att det inte är jag som ska anpassas till ett sjukt system, och istället började göra systemet och samhället friskt så att jag och andra ska vilja vara en del av det, då fick mitt liv mening. Då slutade jag skada mig själv. det är skitviktigt för mig att inte kompromissa. Jag vill få finnas till i den här världen. Precis så som jag är. Jag vill få göra det jag brinner för, det jag tycker om och tycker är viktigt. Det gör fortfarande ont ibland att vara jag. Men jag är oerhört tacksam för att jag är en av alla oss som känner. Som inte bara tittar på och accepterar. Det är inte dig det är fel på. 25 på modet Text Sophy Elevall Foto Charlie Grieves Cook och Mia Collis Nike Gilager Kondakis har alltid gillat att sy om gamla tyger till nya kläder. Idag är hon erkänd modedesigner i Kenya och människor från hela världen köper hennes fallskärmsklänningar. 26 Det var för några år sedan när Nike, som ursprungligen kommer från Danmark men nu bor i Kenya, befann sig på en tygmarknad i Nairobis slum som hon såg en kvinna försöka sälja ett väldigt annorlunda tyg. Det var fullt med konstiga stygn och hade en stämpel där det stor “Korean Security 1955”. Kvinnan berättade att det var en bit av en gammal fallskärm och Nike, som alltid tyckt om att skapa roliga och intressanta grejer av gamla tyger för sig och sina vänner, blev nyfiken och köpte det. – Jag gjorde en klänning till mig själv som jag gillade och tänkte inte mer på det. Men så hade jag på mig den på lite olika fester och alla älskade den! berättar hon. Folk undrade vem som var designern, vad den var gjord av och när Nike berättade fallskärmshistorien så ville de ha en likadan. Nike gör också smycken av dött trä som hon hittar i naturen. – Jag tar aldrig levande trä till mina smycken. Kenyas natur är så vacker och värdefull och det känns viktigt att ta hand om den i en värld där våra skogar minskar dagligen, säger hon, och påpekar också att modeindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och att hon därför vill göra saker på nya och bättre sätt. Tre procent av vinsten från Nikes försäljning går dessutom till att utbilda Maasaiflickor i den Kenyanska bushen. Idag får hon de uttjänade fallskärmarna från hela världen. När hon sedan syr om dem använder hon allt material och låter ingenting gå till spillo. Snörena gör hon tröjor av och stygnen och stämplarna på skärmarna blir en del av designen. I vintras var hon med på Fashion Week i Los Angeles och varje år gör hon turer till USA och Europa för att visa upp kläderna. Nike har fått mycket uppmärksamhet för sina kläder och smycken och hon tror att det är viktigt att hitta en nisch om man vill lyckas. – Om jag hade kommit till Kenya bara för att bli en vanlig modedesigner tror jag inte att jag hade klarat det. Idag kan man få vad som helst när som helst, det gäller att göra något som människor verkligen kommer ihåg, säger hon. “Det gäller att göra något som människor verkligen kommer ihåg” 27 Klädbibliotek gör om! I flera stora städer i Sverige finns det särskilda klädbibliotek som funkar som vanliga bibliotek men med kläder istället för böcker. Här kan du låna allt från någon annans inlämnade kläder till nya designade plagg med hög modegrad. Tips: Finns det inget i din stad – starta ett eget! Skaffa dig en helt unik stil och sy om dina gamla trasor. Du behöver inte göra som Nike Kondakis och använda fallskärmar för att det ska bli snyggt. Ta något gammalt, lägg till lite kreativitet och inspireras av nån av alla upcycling- eller gör-om-bloggar som finns! Marisa Lynch på newdressaday.com utmanade sig själv genom att sy om ett plagg varje dag i ett helt år. Nånting för dig? Second hand & Vintage Varför ska vi slösa 10 000 liter vatten på att producera ett par nya jeans när det finns så många redan producerade som ingen använder? Second hand- och Vintagebutiker finns överallt. Många av dessa butiker ger dessutom vinsten till olika välgörande ändamål. Leta upp din favoritbutik, favorittidsepok och shoppa loss. Tips: Ladda hem appen Secondhand till din smartphone! 28 Swopping! Komposterbara kläder Swopping är en mix av “shopping” och “swapping” och innebär att man istället för att köpa nytt, byter med varandra. Bytesevenemang arrangeras lite överallt i Sverige; lika många plagg du lämnar in, lika många nya får du med dig hem. Det finns också en hel del bytessajter på nätet du kan kolla in. Tips: Släng ihop en egen bytesträff med några vänner! Ja, det är sant, det finns kläder som går att kompostera. Matilda Wendelboe och Bonkeli Design är några av de svenska designers som gjort kollektioner enligt “Cradle to Cradle”. Designstrategin har naturens processer som förebild och när plagget är utslitet kan det läggas på komposten eller bli biogas och näring igen. Även Puma är på gång med en Cradle to Cradle-certifierad kollektion. ta sik tC lou oc bil h n oi rP Ladda ne Se filmen “The Story of Stuff” på bilden. Schysstare kläder d till din mo Det finns väl roligare saker källsortera att göra än att Det är viktigt att källsortera men för vissa kan vägen till återvinningsstationen kännas jobbig. Därför startade fem klasskompisar företaget RecycleAid UF. För en liten summa pengar kommer de hem till din dörr och hämtar det som ska sorteras och slängas. P å Peder Skrivares Skola i Varberg går Tove Grimslätt, Victor Andersson, Kayli Sobovitch, Jonathan Leding och Kristian Hanstad som tillsammans driver RecycleAid, ett UF-företag som hjälper människor med återvinningen. – Hemma hos oss är källsortering en självklarhet, men ingen i familjen tycker det är särskilt roligt att ta skräpet med sig till återvinningsstationen. Det blir lätt att det samlas på hög, tills någon tröttnar och slänger in allt i bilen för att sedan köra bort det, säger Tove. hon pratade med sina vänner och tillsammans kom de på lösningen: Ett företag som kommer hem till folk och hämtar deras återvinning, för att sedan frakta det till närmsta återvinningsstation. – Det finns väl roligare saker att göra än att källsortera, men man känner sig bra och får ett gott samvete för att man vet att det man gör är viktigt för alla, säger Victor, och påpekar att de dessutom går med vinst då det enda de har investerat i är cykelkärran som de fraktar soporna i. – Man får ju ofta höra saker om miljön, att tillståndet försämras och att vi måste göra något åt det, men det känns som att varje enskild individ måste bry sig mer för att göra skillnad. Så vi tänkte att om vi börjar bry oss så kanske vi även kan få fler att bry sig, säger Tove. 29 FESTIVAAAL Text Sophy Elevall Foto Stefan Andersson och Emnika Karlsson Ska man göra en manifestation för miljön ska man göra det på ett roligt sätt tyckte Louise Lindén och gjorde en festival som projektarbete i skolan. Nu har Live Green blivit ett årligt evenemang i Karlskrona. – Jag älskar musik och tycker det är ett bra sätt att lyfta viktiga frågor, säger hon. N är det var dags för projektarbete i skolan valde Louises kompisar att skriva uppsatser eller göra undersökningar. Själv ville hon slå på stort och göra en festival för miljön. i början skrattade folk åt henne, för hur skulle en 18-åring utan erfarenhet kunna göra en stor festival med kända artister? – Men jag lyckades ju. Kanske just på grund av att jag inte riktigt visste hur jag skulle göra. Jag fick lära mig längs vägen, säger hon. ta sik tC lou oc bil h n oi rP Ladda ne Lyssna på världens bästa Spotifylista på bilden. sommaren 2011 fick Karlskronaborna uppleva den första Live Green-festivalen. Det blev en heldag fylld med recycleworkshops, klädbytardag, ekologisk marknad och fantastisk musik. d till din mo festivalen blandar brett mellan punk, pop, rock, akustiskt, soul och hip hop och allt från lokala ungdomsband till det världskända rockbandet Electric Boys och Thomas DiLeva har uppträtt. Dessutom drivs festivalen med förnyelsebar energi, lamporna på scen är utbytta till LED-lampor och extra kollektivtrafik sätts in för att ta besökarna till och från festivalplatsen. – Jag älskar musik och tycker det är ett bra sätt att sprida och lyfta fram viktiga frågor. Och så kände jag att ska jag göra en manifestation för miljön då ska jag göra det på ett roligt sätt och vad är bättre än en riktig festival? i år arrangerar hon festivalen för tredje året i rad. – Det är väldigt mycket jobb och fruktansvärt stressigt ibland. Men så står jag där på festivaldagen. Solen skiner, människorna är glada och musiken är fantastisk. Då är det värt det och jag vill köra ett år till, säger hon. 30 31 G enom konferenscentret slingrar sig ett antal stora, öppna, ljusa korridorer, med takfönster högt däruppe. Från taket hänger budskap på stora banderoller, som lyder: ”Every step you take matters”, ”Make today count”, ”12 days that could last forever”. Dessa hoppfulla budskap muntrar upp de delegater som promenerar mellan förhandlingssalarna. Men så hörs sång. Förhandlarna hör upprörda röster och slagord. Vilka är det som är upprörda? När de går runt hörnet ser de en stor samling ungdomar. Det är en aktion som genomförs i foajén. Förr senare eller måste de lyssna på oss Text Olivia Andersson Foto Sallie Dean Shatz och IISD Det är december 2012 och ledande förhandlare och makthavare från hela världen har samlats på årets stora klimatkonferens COP18 i Doha, Qatar. Här vill man nå en global överenskommelse, för att rädda planeten och vår framtid undan en stundande klimatkatastrof. 32 caroline jonsson, 24 år och från Sverige, deltog vid många möten och aktioner under COP18. – Dagen efter att supertyfonen Bopha slagit till mot Filippinerna med full kraft genomförde vi en aktion som hette ”We stand with you”. Med den ville vi visa att vi kommer till klimattoppmötena för att vi står i solidaritet med dem som redan drabbas av klimatförändringarna. Tillsammans med ungdomar från världens alla hörn sjöng hon låten ”Ain’t gonna let nobody turn me around”. Tal hölls till ö-nationen Filippinerna, ett av de länder som drabbas allra hårdast nu när den globala medeltemperaturen stiger, på grund av exempelvis en höjd havsnivå och fler svårberäkneliga oväder. vissa vuxna förhandlare stannar en stund för att titta och lyssna på aktionen. Talarna är känslosamma, uppgivna och arga. Ungdomarna på COP18 står enade: Vi vill ha en framtid, för oss allihop. Samtidigt går de vuxna förhandlarna oftast i grupper nationsvis, och det är svårt att undgå att ställa sig frågan: Hos vilka finns egentligen ambitionen att verkligen lösa klimatkrisen? även mima mendoza, 22 år och från Filippinerna, deltog i aktionen. – På universitetet i Manila upplevde jag min första naturkatastrof, tyfonen Ketsana. Lektionerna ställdes in i en hel vecka och mitt universitet omvandlades till ett stort hjälpcenter. Jag minns inte ens att jag sov något den veckan, jag var på centret hela tiden. Det var då jag började ställa mig frågan om det här var normalt, och vad det var som orsakade det. Hon upplevde ett överväldigande stöd från de andra ungdomarna under COP18. – Det värmde att se alla deras aktioner för utvecklingsländer som mitt. De stöttade oss till 100 procent. De stod upp när vår chefsförhandlare Yeb höll sina tal och kramade oss och gav oss ständigt hopp och stöd. 33 Livs halva vår vakna tid spenderar vi i skolan, så visst borde vi vara med och göra den så bra vi bara kan? Så tänker i alla fall sex sistaårselever på Globala gymnasiet i Stockholm, och med sitt projektarbete – den gröna väggen – hoppas de kunna förändra attityder. – Det är så lätt att bli bortkopplad från det som är viktigt, att fastna i innerstadens ekorrhjul. Jag tror att den här väggen kan påminna oss, i vardagen, om vad som faktiskt är viktigt, säger Hanna Wessling och tittar på sina klasskompisar. levande vägg i skolan Text Matilda Bjerlöw Foto Johanna Norin Mima är säker på att hon kommer att fortsätta kämpa. – Även i de mörkaste stunderna när vi inte känner något större hopp, finns vi där för varandra. Något håller oss samman. Det är vissheten om att vi klarar detta om vi fortsätter kämpa, om vi fortsätter skrika för full hals... Förr eller senare blir de tvungna att lyssna, säger hon. 34 lo ud t il l d in mobil ik ta på de Se aktionen “We stand with you” C cirka 350 ungdomar från 50 länder deltog under COP18 för att tillsammans försöka påverka beslutsfattarna. – Samtidigt som folk visade både desperation och ilska så var det också mycket glädje över att träffa varandra och att få arbeta tillsammans, säger Caroline. – Över hälften av världens befolkning är under 25 år, fortsätter hon. Klimatfrågan är oerhört viktig för alla, men speciellt för oss unga eftersom det är vi som kommer att få uppleva konsekvenserna av framtida klimatförändringar. int Ladda ner Po gemensamt för alla unga på plats är att de inte tycker att länderna som släpper ut mest tar sitt ansvar på allvar, ambitionerna är alldeles för låga. Graham Reeder, 22 år och från Kanada, ser att de ungas närvaro på konferensen är viktig. – Några följer förhandlingarna och skriver om dem i bloggar och debattinlägg, några lobbar direkt gentemot förhandlarna och några gör icke-våldsaktioner för att nå ut med viktiga budskap i media. Andra är helt enkelt där för att lära sig, säger han och berättar att när de fick reda på resultatet av COP18, som blev ett totalt nederlag, var det ungdomarna som lyckades få resten av organisationerna på plats att demonstrera tillsammans och visa sitt missnöje. nna text. Deras skola har inte bara uteslutande vegetarisk mat. Nu har den även en stor, grön, elevplanterad vägg, som ska förbättra luften, minska stressen och få människor att må bättre. – Vi hoppas att väggen ska bli en ikon, som visar att det faktiskt går att göra något konkret, säger Adrian Södergren. h oc s Vad är COP? COP (Conference of the Parties) är FN:s klimatkonferens som anordnats sedan 1995 för att världens länder tillsammans ska ta itu med klimatkrisen. Förhandlare och politiska makthavare från nästan alla världens nationer deltar och eldsjälar från olika miljöorganisationer är på plats för att sätta press på förhandlarna. COP19 sker i december 2013 i Warsawa, Polen. Är du intresserad av att delta, ta kontakt med PUSH Sverige som du kan läsa om på sidan 40. redan i ettan fick de lära sig vad parker gör för en stad, och sedan dess har de med jämna mellanrum talat sig varma om hur viktigt det är med växter. Att de dämpar buller, minskar stress, förbättrar luften och gör att både människor och djur mår bättre. i januari åkte hela gänget till Norrköping, där de ägnade en dag åt att plantera sticklingar och små plantor i väggen, som då mest såg ut som en stor, märklig metallställning. Idag har den både fått liv (ett riktigt frodigt sådant!) och ett nytt hem – i skolans matsal. – Det är så skönt att vara nära en grön vägg, det är verkligen skillnad på luften, säger Viktor Åkerberg. de hoppas att alla på skolan ska känna att de är en del av väggen, att den blir till en kollektiv stolthet som lever vidare och inspirerar andra till att vilja skapa egna ringar på vattnet. – Alla måste ju ta ansvar för miljön och därför är det så viktigt att det involveras i skolan. Jag tror att det kan vara svårt för många att hitta tid och ork för det annars, på sin fritid, säger Lotten Hammar. Från vänster: Adrian Södergren, Viktor Åkerberg, Hanna Wessling, Jakob Dowling (saknas på bild: Lotten Hammar, Patricia Vallez) 35 Clowner i trafiken Pengarna till naturen Costa Rica är ett av 15 länder i världen som inte har någon militär. Redan för 64 år sedan avskaffades all militär och pengarna som tidigare lades på militärstyrkorna läggs nu bland annat på att skydda naturen, utbildning, säkerhet och kulturen i landet. Flera städer i Filippinerna har förbjudit plastpåsar och sugrör i affärerna, en dag i veckan får du inte köra bil och så är det lag på att källsortera – annars får du städa hela kommunalhuset själv som straff. Lycka istället för pengar I Bhutan använder de sig av bruttonationallycka istället för BNP (bruttonationalprodukt). All aktivitet som genomförs i landet måste leda till ökad bruttonationallycka för befolkningen. Lyckan är viktigare än pengar, både inom den offentliga sektorn och i näringslivet. Jorden får egna rättigheter I Bolivia har det instiftats en lag som skyddar moder jord och ger naturen och människan lika rättigheter. Enligt lagen ses jorden inte bara som en plats som tillgodoser levande varelser med resurser, utan också som en levande organism i sig. Straff om du inte källsorterar I åttamiljonersstaden Bogotá bytte den tidigare borgmästaren Antanas Mockus ut alla trafikpoliser mot mimande clowner som gav rött kort till dem som inte följde trafikreglerna. Bilister som talade i mobiltelefon medan de körde tvingades köra tre straffvarv i en rondell. Reklamfri miljonstad I Saõ Paulo finns en lag som förbjuder ”visuell förorening”. Därför är all utomhusreklam förbjuden på bland annat husfasader, taxibilar och bussar. Nu ser de 20 miljoner invånarna naturen, staden och varandra, istället för att ständigt bli bombarderade av olika budskap. ”Allt omkring oss är påhittat av någon, någon gång. Alla företag, alla språk, alla filosofier, ideologier, religioner, lagar och partier. Att inse det är som att bli The One i Matrix. Plötsligt kan man börja förändra världen omkring sig.” Sven Heijbel, social entreprenör Köttfritt på elevernas initiativ Text Sophy Elevall På Spykens gymnasieskola i Lund serveras det inget kött en dag i veckan. Initiativet kom från en grupp elever som ville göra maten mer hälsosam och klimatsmart. – Det gör massor med skillnad att ta bort köttet en dag i veckan, säger Felicia Kindeberg. tC lou Felicias tips till dig som vill skapa förändring i din skola Tycker du att det är krångligt med vegetariskt? Gör som cirka 20 000 andra och gilla “Vegetarisk veckomatsedel” på Facebook. Varje vecka får du nya enkla recept att välja mellan. Allt från “latmaskens pyttipanna”, kryddig korvstroganoff och kikärtsgryta, till pasta med svarta bönor, turkisk vegoburgare och 38 chili sin carne. Välj ut din favorit och börja med att byta ut köttet en dag i veckan. Vill du inte laga maten själv kan du ladda ner gratisappen “Vegman” som letar upp närmaste vegetariska matstället åt dig. “Starta en miljögrupp! Vi i miljörådet på Spyken har under det senaste året gjort en massa roliga saker. Vi har anordnat klädbytardag, haft miljödebatt med lokalpolitiker, skickat cyklar till Sydafrika och så har vi haft en halloweendag då vi släckte ner i korridorerna en hel dag för att spara el.” på bilden. sik Se Justin Timberlakes galna vegandans ta själva organiserade Spykens elever sig genom miljörådet på skolan och samarbetade även med elevrådet för att få skolledningen att nappa på förslaget. – Hade någon av oss kommit ensamma och sagt att vi ville ha en köttfri dag i veckan hade de antagligen inte lyssnat, men nu när vi var många och pålästa var de väldigt positiva, säger Felicia. n oi rP Ladda ne redan innan felicia började gymnasiet hade idén kommit upp bland några elever som ville göra maten mer hälsosam och miljösmart. Inspirationen kom från kampanjen Köttfri måndag som idag finns i många olika delar av världen. Felicia räknade lite på hur mycket nötfärsen i en lunch bestående av spagetti och köttfärssås på Lunds fyra kommunala gymnasieskolor påverkar miljön och kom fram till att det kan bli lika stora växthusgasutsläpp som 88 200 km bilåkning och kräva 5,6 miljoner liter vatten. – Även om det är räknat på ett ungefär visar det på hur stor skillnad en köttfri lunch kan göra. Tänk då om man inte bara äter vegetariskt till lunch utan skippar köttet hela dagen och tänk om alla gymnasieskolor i Sverige hade gjort det! oc bil din mo h D e flesta elever var positiva när den köttfria dagen infördes. Men inte alla. Vissa ville ha tillbaka köttet och hängde upp protestlistor i matsalen. – Men vi anordnade en miljövecka och tog in föreläsare som informerade om köttkonsumtionens konsekvenser. Och ju mer insatta folk blev, desto mer ebbade motståndet ut, säger Felicia Kindeberg, en av de elever som drev fram initiativet om den köttfria dagen. d till Fakta om kött 18 % av världens växthusgasutsläpp, mer än världens alla transporter tillsammans, kommer från köttindustrin. Dessutom upptas 70 % av världens jordbruksmark av djurhållningen. För att producera 1 kg nötkött krävs det upp till 15 000 liter vatten. Världscancerfonden rekommenderar att man maximalt äter 300 gram rött kött per vecka, idag äter vi ca 180 gram om dagen. Källa FN:s jordbruksorgan FAO, Världscancerfonden, Livsmedelsverket 39 i e bara v t in r ä t De bryr oss m o s a g n u på hemsidan pushsverige.se samlar de aktiviteter som sker runt omkring i hela landet, du får reda på vad som händer och när det händer, för att enkelt hitta föreningar, grupper eller människor i din närhet som är engagerade och som du kan göra grejer tillsammans med. Eller inspireras till att starta en egen grupp. n oi rP Ladda ne Kolla in filmen om PUSH Sverige tC lou 40 på bilden. målet är att alla unga ska ställa sig bakom PUSH:s värdegrund om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. – När 10 000 människor samlades i Washington under en Power Shiftkonferens fick de träffa Obama och föra fram sina krav. Blir vi tillräckligt många i PUSH kan vi tillsammans skapa ett hållbart samhälle och samtidigt ställa högre krav på våra politiker och makthavare, säger Johanna. ta Många unga är oroade över sin framtid och vill agera på olika sätt. Ändå har det inte funnits en plattform i Sverige som sammanför alla hållbara ungdomsinitiativ. Tills nu. D et var under ungdomskonferensen Power Shift som deltagare från olika delar av Sverige kom på att de ville starta ett nätverk som enar alla unga människor och ungdomsorganisationer som på något sätt jobbar för klimat och hållbarhet. – Vi vill visa hur många vi unga är som idag är engagerade och bryr oss om de här frågorna, säger Johanna Lakso, en av initiativtagarna. sik Foto Håkan Emilsson ”Vi vill visa hur många vi är” oc bil din mo h Text Sophy Elevall per för även grup s n n fi t e farD mor- och h c o r a r e föräld engagerad r ä m o s r föräldra tras mtid: I vin för vår fra rålet”, Föräldrav “ e d ta r ta s följare, r 10 000 e v ö r a h som baka flera år till n a d e s h c o rs” ndpanthe a r G “ r a r vand am och ånaden fr m i g a d n ad e r Rosenb fö m a fr a k tillba tiker och verka poli å p tt a r fö n. allmänhete d till 41 &Milad Rebecka rebeckacarlsson.wordpress.com N Rebecka Berättat för Sophy Elevall är jag var liten spelade jag mycket teater och musik. Jag ville bli regissör, designer eller dokumentärfilmare. Jag hade fantasi och en dröm om hur nånting skulle vara och så ville jag designa eller regissera att det blev så. Och lite så är det ju inom politiken. Man föreställer sig den framtid man vill ha och så försöker man nå dit. Som att spela strategispel, fast på riktigt. Foto Johanna Norin d till din mo på bilden. under de här två åren som språkrör har jag gjort massor med föreläsningar runt omkring i Sverige. Allt från att prata med några nya medlemmar, till stora grejer på Dramaten och slottet. Jag har försökt få Sverige att driva ett bättre klimatarbete och tagit fram ett förslag på hur vi kan mäta välfärd på mänskligare sätt. Det går att göra skillnad och det är rätt häftigt att vara i ett sammanhang där så många hela tiden kämpar för det de tror på och älskar, vilket parti man än väljer. sik tC lou ta Se Milad skaka om från scen oc bil tidigare hade jag väldigt mycket fördomar om politiken och trodde aldrig att det här skulle bli mitt sätt att engagera mig. Jag tyckte det var alldeles för mycket pajkastning och fokus på vad andra gör dåligt, istället för att själv göra bra. Men jag bestämde mig för att försöka göra på andra sätt. Jag tänker att allt är beslut som antingen någon annan fattar åt mig, eller så är jag med och ser till att det blir så som jag vill ha det. Och då är det ju inte bara meningsfullt att vara med och fatta dom besluten, det är ju roligt också! Det arbetet vi gjort i Grön Ungdom påverkar hur hela samhället utvecklas. Jag önskar att alla skulle testa på att engagera sig politiskt någon gång i sitt liv. h ta sik oc bil h tC lou n oi rP Ladda ne n oi rP Ladda ne Se Rebeckas tal om att inte räcka till på bilden. Två inspiratörer som de senaste åren skapat många ringar på vattnet – på olika sätt! Rebecka Carlsson, 25, har just avslutat sitt uppdrag som språkrör för Grön Ungdom. Milad Mohammadi, 23, har grundat Soppkök Stockholm och jobbar med ungdomar på Fryshuset. d till din mo Milad Mohammadi och Rebecka Carlsson är två av de inspiratörer som åker runt med we_change 2013, som du kan läsa mer om i andra delen av magasinet. 42 “Eller så blir jag en av de mest fantastiska personer världen skådat” Milad N milad.se är jag var yngre mådde jag dåligt. Jag var annorlunda, ensam och gravt överviktig och satt ofta inomhus och tittade ut genom fönstret på de andra som spelade fotboll. I högstadiet gick det så långt att jag stod med ett val i mina händer; Antingen slutar jag att leva, eller så blir jag en av de mest fantastiska personer världen skådat. jag pluggade dubbla utbildningar på universitetet, tog en juristexamen och en pol kand på 3,5 år, tunga meriter på pappret. Men jag brände ut mig, pluggade för mycket och hade valt fel väg. Jag kände att om jag ska vara en fantastisk person som förändrar samhället kan jag inte göra det uppifrån och ner. Jag måste träffa de människor jag vill påverka. idag kämpar jag för ungdomar på Fryshuset i Stockholm, åker Sverige runt och föreläser, skakar om människor och får dom att tro på sig själva och sina drömmar. Förra vintern när det var så kallt att hemlösa dog på gatorna och folk bara gick förbi startade jag Soppkök Stockholm tillsammans med några vänner och nu finns rörelsen över hela Sverige. jag vill att alla ska tänka mer på vad det är dom vill med sina liv. Inte vilket jobb dom vill ha, utan vad för typ av människa dom vill vara. Hur vill du bli ihågkommen när du dör? Jag brukar säga till mig själv, att om jag inte kämpar varje dag för att nån annans liv ska bli bättre, då slösar jag min tid. 43 SVARA PÅ FRÅGORNA I DE FÄRGADE RUTORNA GÖR DET DU KAN 1 VILL GÖRA 2 KAN GÖRA 3 BÖR GÖRA Vad vill du ska förändras? Vad bör göras? Vilka är dina intressen? Vad brinner du för att göra? Vad är du riktigt bra på? Vad ber vänner dig om hjälp med? Ex Rida Ex Bygga saker Ex Bättre sopsortering TIPS Se på film. Skejta. Spela fotboll. Spela musik. Skriva. Internet. Hänga med kompisar. TIPS Skämta. Fotografera. Prata. Rita. Baka. Blogga. Komma på nya idéer. TIPS Billigare bio. Bättre träningstider. Bättre kollektivtrafik. Bättre jämställdhet. FA SOM DU VILL Den här övningen ska hjälpa dig att komma på hur du kan ändra det du brinner för. Alla är vi riktigt bra på något. Genom att göra det vi tycker är kul och det vi är bra på kan vi också förändra. Genom att du skriver ner vad du är riktigt bra på och vad du vill förändra kan du också komma på hur du kan göra det. Följ instruktionerna här till höger. 4 SKA GÖRA Välj ut en grej från VILL GÖRA, KAN GÖRA, BÖR GÖRA som du tycker passar ihop. Testa olika kombinationer och se hur du kan kombinera dina intressen, med det du är riktigt bra på och det du vill förändra. Fundera sedan på hur dessa går ihop till vad du SKA GÖRA. (Se exemplet nedan.) Ex Anordna en hopptävling på ridklubben där jag bygger hinder av använda plastförpackningar, för att visa hur mycket sopor vi skulle kunna sortera på vår ort. Övningen kommer från Ung&Dum – ett projekt som jobbar för att förändra synen på barn och unga. 44 45 dr än veri ges nspiration och in ld a m e d i tervju utmaningar från några a vS er m e a m ed du nga fylld mä nn isk or so m r sido nya 20 fö r till fyl idor s a ny st ö rst a f öre ta Nä rd 0 ll 4 d än på sin ga ma r r. V du ne g till ån i gt io at et o n ch a m ta ut rna! aninga t h a a t ex u läst klart denn 46 och bläddra runt bland andras bilder. o ungdomar.se/we_change h kontakt mer information och inspiration finns på go c [email protected] ar rg a ni s skriva om? #we_change instagram tagga bilden kontakta skriv som ta en bild och skriv en förbättrar din oss och få själv och andras värld, rad om vad du gör för världen idag. chansen att bli och som du publicerad på Veckanshjälte.se själv skulle vilja och intervjua och Ungdomar.se. th ng finns det någon du tycker är en hjälte, n. å dp ja läs! å lg din tur! bli bättre på att inspirera DIG! ar e rld ä v n Vä ine gas a m bö r t o ch t ex til feedback! N d r ä t klart denn s ä l u a du skriv en novell, en dikt, en sång, ta ett foto eller gör en film där vad du berättar om den ska vi framtid du vill vad drömmer du om, skriva mer ha eller dina vad är viktigt för dig, om i Heroes of känslor vad gör dig glad, vad Today eller på inför gör dig ledsen? vad din framtid, den. gillade du i Ungdomar.se? dina drömmar detta numret? ge oss vem eller vilken väg vilket ämne vi väljer ut några bidrag har vi vill du att som publiceras på missat? samhället Ungdomar.se. nu är det hjälp oss ska ta? 47 1.Hur ser ditt drömjobb ut? “There’s no business on a dead planet” - Framgångsrika hotell erbjuder god service och medarbetarnas roll är avgörande när det gäller att förmedla det till gästerna. Den enkla sanningen är att mår man bra, vill man också göra bra saker för andra, på jobbet, hemma och i samhället. Så byggs en hållbar framtid, säger Gustav Stenbeck, Miljöchef på Nordic Choice Hotels. - Att bygga en hållbar framtid handlar om att ta ansvar för sig själv och andra. Hållbarhet och hotell har en stark koppling, att skapa positiva upplevelser, som är bra för människor och världen, säger Caroline Strindmar, Hållbarhetsansvarig på Yasuragi Hasseludden, en hotell-, spaoch mötesanläggning. Nordic Choice Hotels, där Yasuragi Hasseludden ingår, leds med själ och hjärta. Som snabbast växande hotellkedja i Norden skulle man kunna fokusera på ekonomisk tillväxt, men ägaren Petter 24 A. Stordalen väljer att ha fokus på medarbetarna. Han vill få alla 10 000 på de 170 hotellen att må och vara så bra som möjligt. På Yasuragi är det utgångspunkt för hållbarhetskonceptet Feel good, Do good – for sustainable living. Alla måste bli mer hållbara hemma och på jobbet för att en förändring ska ske. - Ungdomar idag är medvetna om sin roll i världen. Ni värdesätter mer än saker och pengar och vi tycker att ni ska kunna arbeta med det ni brinner för efter gymnasiet, välja arbetsplats med omsorg. Vi vill få alla att må bra och göra bra genom att skapa världens bästa arbetsplats. Nu och i framtiden. För som Petter A. Stordalen säger, ”There’s no business on a dead planet”. Därför behöver vi hjälp av er, framtidens medarbetare, säger Caroline. Yasuragi Hasseludden har sitt eget hållbarhetskoncept där miljöfrågor, långsiktigt hållbar ekonomi, socialt ansvarstagande och hållbart ledarskap går hand i hand. ta oc bil din mo h tC lou Men ni som snart ska ut i arbetslivet. Hur vill ni ha det? sik Se Nordic Choice Hotels berätta om utmaningen på bilden. Gå in på ungdomar.se/we_change och titta på vår film med Petter A. Stordalen. Han är precis så engagerad i företaget som det ser ut och medarbetarundersökningarna säger oss att de flesta trivs och tycker om företaget. n oi rP Ladda ne Nordic Choice Hotels är den snabbast växande hotellkedjan i Norden. Nyckeln till framgången? De får sina medarbetare att må bra. - De sociala och miljömässiga utmaningarna vi står inför är de viktigaste för vår generation, säger Petter A. Stordalen, ägare och styrelseordförande Nordic Choice Hotels. Alla Nordic Choice hotell har miljöcertifikat och samarbetar med bland annat UNICEF. d till Gustav Stenbeck, Miljöchef, Nordic Choice Hotels. 2.UTMANINGEN Hur ser världens bästa arbetsplats ut för dig? Vad ger den dig? Hur känner du dig när du är där? Beskriv dina tankar och idéer! Kom ihåg, i sann Stordalen-anda finns det inga gränser, så tänk stort… Gå in på länken nedan och titta på filmen från Yasuragi Hasseludden med Caroline Strindmar. Fundera utifrån perspektiven ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Hur ser världens bästa arbetsplats ut då? Vad har den för påverkan på andra och världen? Tänk dig nu att du jobbar på ett hotell i framtiden. Hur ser ditt drömjobb ut då? Illustrera på det sätt du själv tycker beskriver din drömarbetsplats på bästa sätt: film, bilder, foton, en egenskriven sång, en uppsats, en ritning etc. Komplettera med en beskrivande text. 3.VINSTEN En övernattning på Clarion Stockholm för två personer (i sällskap med en myndig person om du är under 18 år) samt möjlighet att träffa Miljöchef Gustav Stenbeck för att veta mer om Nordic Choice Hotels hållbarhetsarbete och prata igenom genomförandet av din idé. Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change Sida 2515 Högskolan i Gävle är en av Sveriges största högskolor med 14700 elever och har sedan länge arbetat med miljö och hållbarhetsfrågor. – Ungdomar som drömmer om en ljusare framtid än den som förutspås idag har sin framtid hos oss, säger Kaisu Sammalisto. Högskolan i Gävle är helt självförsörjande. Råvarorna till maten i restaurangen kommer från egna odlingar bakom skolan, med hjälp av solceller får vi el och vi kan återanvända stora delar av vårt avfall genom att skapa nya produkter. bilden som målas upp ovan av Kaisu Sammalisto, vice rektor för hållbar utveckling på Högskolan i Gävle, är mer en dröm än verklighet. Men man måste sikta högt för att komma någon vart här i världen och på Högskolan i Gävle är man inte rädd för att sätta upp höga mål. – Vi tror att vår högskola behövs för att jorden skall kunna bli en bättre plats att leva på. Vårt mål är att hållbarhet skall genomsyra alla våra utbildningar och att våra studenter skall ha hållbarhetstänket djupt rotat inom sig när de tagit sin examen och beger sig ut i världen, säger hon. 22 Högskolan i Gävle vill bli Sveriges mest hållbara högskola och är en bra bit på väg. Tanken är att hållbarhet skall genomsyra allt ifrån utbildning och forskning, till inköp av varor och avfallshantering. Vi var andra högskolan i landet att år 2004 bli miljöcertifierade och sedan dess har skolan på många sätt miljöanpassats för att minska sin belastning på miljön i största möjliga mån. Nyanställda lärare och övrig personal utbildas i på bilden. sik tC lou ta Se oss berätta om utmaningen oc bil o m din h 1. Hur ska vi bli Sveriges mest hållbara högskola? n oi rP Ladda ne Vi lever som vi lär – och lär för att leva d till hållbarhet och engagemanget i personalgruppen har under åren växt sig starkt. För att kunna säga att vi är Sveriges mest hållbara högskola behöver vi dock få våra viktigaste medarbetare med på tåget, studenterna. Så nu vill vi hitta lösningar som gör det enkelt och självklart för dem att agera hållbart. högskolan i gävle är en av de få Högskolor i landet som blivit miljöcertifierade och de har sett positiva attitydförändringar hos samtliga medarbetare. – Vi måste själva ta ansvar för vår egen miljöpåverkan om vi på ett trovärdigt sätt skall kunna lära och utbilda er unga i dessa frågor. Man måste leva som man lär! när man tänker på hållbarhet är det lätt att bara associera det med miljö och ekologisk hållbarhet, men på Högskolan i Gävle ser man helheten. - Ekonomisk- och social hållbarhet är minst lika viktigt som den ekologiska. Vi vill visa ungdomarna där ute att man kan välja det yrke man tycker verkar mest spännande men fortfarande arbeta för en mer hållbar värld. 2.UTMANINGEN Tänk att du är rektor för din nuvarande skola och ska få dina klasskamrater att agera mer hållbart och engagera sig för att göra skolan mer hållbar. Vad skulle du göra? Vad behöver dina kompisar för att ändra sina beteenden? Vi vill ha dina idéer och tankar så att vi kan inspireras av hur du skulle gå tillväga om du hade möjlighet. 3.VINSTEN Det mest engagerande förslaget vinner två heldagars studiebesök i våra forskningslabb, med hotellövernattning, middag och bio. Du får uppleva de spännande miljöer i vilka nya miljösmarta och hållbara lösningar för framtiden forskas fram. Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change 23 när städerna vuxit har avstånden blivit av större betydelse om man ser till arbete och fritid. Det gör att man kanske måste äta och dricka något mellan t ex arbete och träning. Kiosker, caféer, osv har ökat i antal vilket lett till att vi vant oss vid att alltid ha nära till mat och dryck. svenskarna är bland de bästa i världen på att panta. Under förra året pantade vi ca 154 burkar och flaskor per person. Den totala återvinningen ligger på nästan 90 procent. – Returpack försöker anpassa pantsystemet till hur samhället ser ut i dag. Mer dryck konsumeras utanför hemmet och då är det ju viktigt att man kan göra sig av med burken eller flaskan på ett enkelt sätt, säger Rickard Andersson, Produktchef, Returpack. coca-cola arbetar med utveckling av mer hållbara förpackningar. Genom att använda tunnare plast, kortare flaskhalsar och plattare korkar medför detta till att materialåtgången blir mindre. – En spännande utveckling är PlantBottle, en innovation där det är möjligt att göra plastflaskor av växtbaserat material och som redan används i företagets förpackningar. Idag består våra PET-flaskor delvis av återvunnen plast, halten återvunnen plast varierar beroende på storlek av flaska, leverantör och tillgång, säger Anne Lindfeldt, Presschef, Coca-Cola Enterprises Sverige AB. Svenskarna är bland de bästa i världen på att panta. Vi ser till att drygt 1,5 miljarder flaskor och burkar får nytt liv varje år. Detta kan bli ännu bättre! Varje år försvinner ca 200 miljoner flaskor och burkar som skulle kunna återvinnas. Alla burkar och flaskor som pantas kan användas som råvara när man gör nya burkar och flaskor. tC lou på bilden. ta sik 1. Panta “på språng” Se oss berätta om utmaningen oc bil h Genom att vi pantar burkar och flaskor kan de användas igen i produktionen av nya förpackningar. En gammal förpackning får ett nytt liv och miljön blir en vinnare. – Returpack försöker anpassa pantsystemet till hur samhället ser ut i dag, säger Rickard Andersson, Produktchef på Returpack. n oi rP Ladda ne Gammal blir ny! d till din mo Det är bra för miljön, det sparar energi och nedskräpningen minskar. Nästan allt som dricks när vi är hemma pantas. Flaskor och burkar med dryck som konsumeras ”på språng” pantas inte lika ofta. Dessa burkar och flaskor hamnar oftast i papperskorgen eller på marken. 2.UTMANINGEN Vi vill ha idéer och tankar om vad som skulle få folk att panta “på språng”. Vad behövs för att man ska lägga energi på att panta burken/flaskan ute på stan? Vad skulle vara en bra belöning, utmaning eller kick för att det ska vara värt det? Vi önskar inte förslag på nya behållare att lämna panten i eller att man ska få mer tillbaka. Vi önskar förslag på en lösning som skulle kunna få folk att använda de behållare som finns, samt hur man kan få fler att använda dem så att de sista saknade förpackningarna pantas. Hur kan vi ändra pantbeteendet ”på språng”? 3.VINSTEN Det bästa förslaget belönas med en resa tillsammans med en flaska CocaCola. Från tillverkning i Coca-Colafabriken utanför Stockholm. Resan avslutas där flaskan får nytt liv hos Returpack i Norrköping. Under resans gång lovar vi en hel del spännande upplevelser och en och annan överraskning. Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change 20 21 1.När drömmar inte räcker till Blunda och fokusera på dig själv. Har du en dröm inför framtiden? Hur ser den ut och vad måste du göra för att förverkliga den? ”Drömmar förenar ungdomar över nationsgränserna” Pushpa är 13 år och bor i Indien. Hon vill bli lärare när hon blir stor. Men eftersom Pushpa är flicka prioriteras inte hennes rättigheter eller utbildning. jonathan lundqvist är projektledare på Plan och tycker att svenska ungdomars engagemang i globala frågor är jätteviktigt. – Det är lätt att tänka att det inte spelar någon roll vad vi gör här i Sverige, säger Jonathan. Men så är det inte. Ungas engagemang i utvecklingsfrågor är en förutsättning för att vi på Plan och andra organisationer ska kunna göra ett bra arbete. plan arbetar i över 50 länder värl- den över och varje land har sin egen speciella situation, berättar han. I vissa länder syns redan effekter av klimatförändring och i andra finns det gamla traditioner som skadar barn. Det kan handla om könsstympning eller för tidiga äktenskap. – Det fantastiska är, oavsett i vilket land vi är i, att det är de unga som är bäst på att driva förändring, säger Jonathan. Ungdomar 18 är först med att se möjligheter, bygga broar och göra något för att förändra en dålig situation. Det är den kraften vi vill komma åt, även på we_change, fortsätter han. plan var med på Hållbarhetstur- nén redan förra året och de valde att komma med även i år. – I år vill vi uppmärksamma att det är alldeles för många barn och unga som hindras att förverkliga sina drömmar, berättar Jonathan. Tiotusentals flickor gifts bort varje dag och när de gifter sig tvingas de ofta hoppa av skolan. plan arbetar för att fler ska kunna förverkliga sina framtidsdrömmar och få möjlighet att gå klart skolan. – Drömmar förenar ungdomar över nationsgränserna. Plans utmaning på we_change handlar om just det, berättar Jonathan. på bilden. ta sik tC lou h n oi rP Ladda ne Barnrättsorganisationen Plan arbetar för att alla barn, oavsett var i världen de bor, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Alla har rätt till utbildning och alla har rätt att skyddas mot övergrepp. I år finns Plan med på we_change. Miljontals flickor vet att deras drömmar aldrig kommer att gå i uppfyllelse. För dem är drömmar en lyx. På Plan arbetar vi tillsammans med Pushpa och andra flickor för att skapa möjligheter för drömmar att gå i uppfyllelse. Vi vet att nyckeln till att förverkliga sin dröm ofta ligger i att få gå klart skolan. Vi vet också att tusentals flickor tvingas gifta sig varje dag och att dörren till en utbildning stängs för dem. Därför jobbar vi på Plan med att stoppa barnäktenskap. I sommar ska vi ut på turné Se Jonathan med en kampanj om flickors berätta om rättigheter och vi behöver din utmaningen hjälp. c d till din mo o bil 2.UTMANINGEN Vi skulle vilja ha med dig i vår kampanj för flickors rättigheter. Dela din framtidsdröm i en mobilfilm på max en minut. Filmen kommer att visas på svenska musikfestivaler tillsammans med andra ungas filmer. Om vi ska kunna stoppa barnäktenskap måste vi tillsammans öka medvetenheten i frågan. Genom din film hjälper du oss att få fler unga i Sverige att bli engagerade i kampen för att stärka flickors rättigheter globalt. 3.VINSTEN Det vinnande bidraget får en framträdande plats i Plans sommarturné till musikfestivaler runt om i landet. Vinnarna bakom bidraget får även delta tillsammans med Plan på festivalen Peace & Love. Anta utmaningen, ge oss din dröm! Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change Sida 1915 Du kanske har följt PostkodMiljonären eller Miljonjakten på TV. Men visste du att PostkodLotteriet, som står bakom programmen, också är ett lotteri och spelföretag med visionen att bidra till en bättre värld? postkodlotteriets största bidrag till hållbar utveckling är att dela ut hela företagets vinst till ideella organisationer, så som Greenpeace, Amnesty, Läkare utan Gränser och cirka 40 stycken till. Sedan starten för sju år sedan har lotteriet genererat och investerat 3,8 miljarder kronor i utvalda ideella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, barns rättigheter, utanförskap, miljöfrågor, forskning, utbildning och samarbete över gränser. På PostkodLotteriet försöker vi också leva som vi lär, genom att göra hållbara val i vår vardag. – det är precis lika viktigt att pengarna som vi investerar i organisationerna, och därmed samhället, är intjänade på ett ansvarsfullt sätt, med hänsyn tagen till avtrycket på vår omvärld. Därför tänker vi också mycket på vad vi köper in till företaget och jobbar nära våra leverantörer för att hitta mer hållbara lösningar, säger Annsie Kumlin, hållbarhetschef på PostkodLotteriet. I funderingarna på hur vi kan bidra till en bättre värld kommer vi ofta tillbaka till att det på individnivå handlar om att stanna upp ett slag och fundera på hur vi lever våra liv och hur vi vill leva. PostkodLotteriet har över 1 miljon kunder. Det ger oss möjlighet att uppmuntra dem och deras familjer till en mer hållbar konsumtion. Vi kan till exempel göra det genom de vinster vi lottar ut eller genom en engagerande dialog om hållbarhet med våra kunder. på bilden. ta sik tC lou oc bil h 1. Hur vill du leva ditt liv? n oi rP Ladda ne Tillsammans för en bättre värld Se mig berätta om utmaningen d till din mo 2.UTMANINGEN Så varför vänder vi oss till er? Jo, när våra kunder vinner pengar så använder de dem till konsumtion. Om vi kan uppmuntra dem att använda pengarna på ett hållbart sätt, så vinner alla på det i slutändan. Därför behöver vi er hjälp. A. Vilka varor och tjänster tycker du att vi ska lotta ut och uppmuntra våra vinnare att konsumera? Det kan vara allt ifrån underhållning, upplevelser, tjänster och pooler av olika slag till klimatsmarta och energieffektiva produkter. Välj något som du längtar efter att köpa, eller som du tror att många vill ha och fundera på hur just det kan bli så hållbart som möjligt. B. Spåna och ge oss gärna förslag på hur vi kan uppmuntra dem som enbart vinner pengar att använda dem till att konsumera sådant som är hållbart. Överraska oss i hur du presenterar dina tankar! 3.VINSTEN Vi bjuder in dig till ett intensivt besök hos PostkodLotteriet och till någon av våra samarbetspartners! Vi skräddarsyr besöket efter vad du brinner för, så att du kan inspireras ytterligare till att hitta fler kreativa lösningar på hur vi ska anta de utmaningar som världen står inför. Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change 16 17 sik tC lou ta Se mig berätta om utmaningen En tredjedel av den miljöpåverkan som våra kläder har kommer från slutfasen, det vill säga hur vi tvättar, torkar, vårdar och återvinner dem. Det här vill H&M göra något åt och har därför börjat med både klädåtervinning och tagit fram en ny tvättrådsmärkning. H&M jobbar ständigt med att skapa mer miljömässigt hållbara lösningar. Men för att sluta cirkeln behöver de kundernas hjälp. – Först och främst handlar det om att konsumera mode mer medvetet och långsiktigt. Men nu gör vi det även möjligt för våra kunder att lämna in sina använda kläder i våra butiker så att de kan få nytt liv, både som nya kläder och andra produkoc bil h n oi rP Ladda ne på bilden. Vägen till en mer hållbar modekonsumtion d till din mo ter, säger Catarina Midby, Mode och Hållbarhetskoordinator på H&M. H&M har också tagit fram en ny tvättrådsmärkning, Cleaver care, för att informera kunderna att hur man vårdar sina kläder på ett mer hållbart sätt. – Det räcker med att du tvättar kläderna i 30 grader, och häng in dem i badrummet när du duschar så slipper du stryka dem? Det sparar massor av energi – och pengar! 2. UTMANINGEN 1. Vi vill få fler att ändra beteende! Hela 36% av ett genomsnittligt plaggs miljöpåverkan genom hela livscykeln - från fiberproduktion till plaggets livslängd är slut - består av tvätt, torktumling och strykning. Att många plagg slängs, till det växande sopberget, är ytterligare ett problem. Hur kan vi förändra detta? Hur kan vi konsumera mode på ett mer hållbart sätt? Vad skulle inspirera dig att agera mer hållbart runt din klädhantering och hur kan detta kommuniceras på ett inspirerande sätt? Vi vill ha dina idéer och lösningar på hur vi kan sprida informationen om hur man kan bidra till en hållbar modekonsumtion. Kanske finns det även ouppfunna produkter som skulle kunna underlätta? 3. VINSTEN Vinnaren välkomnas till en dag på H&M:s huvudkontor där hon/han får träffa nyckelpersoner från Design-, Hållbarhets- och Kommunikationsavdelningarna. Läs mer och skicka in ditt bidrag på sik tC lou ta Se mig berätta om utmaningen oc bil h n oi rP Ladda ne på bilden. Ecoration – för ett skönt och grönt liv hemma d till din mo Små saker utförda av många kan göra stor skillnad. Små klimatknep är inget undantag. Ändå är det fortfarande förvånande få som byter glödlampor mot LEDbelysning, tar värmeljuskopparna till återvinningen eller kokar vatten med locket på. - Vi undrade varför, säger Eva Stål, koordinator hållbarhet IKEA Sverige. våren 2012 inledde IKEA tillsammans med WWF projektet Ecoration. Under sex månader fick nio småländska familjer hjälp att se över sin klimatpåverkan med fokus på avfall, energi och vatten. Samtidigt kunde IKEA med sin kunskap om inredning, i kombination med WWF:s unika miljökompetens, ta fram personliga lösningar för att underlätta ett hållbart liv hemma. Utan att göra minsta lilla avkall på trivseln, tvärtom. 14 – Mätt i siffror är resultatet långt över förväntan, säger Eva Stål. Mätt i familjernas nytända miljöengagemang är resultatet inget annat än fantastiskt, fortsätter hon. precis som familjerna nu sprider sina nya kunskaper till nära och kära vill IKEA berätta för resten av Sverige om hur små saker utförda av många kan göra stor skillnad. ungdomar.se/we_change 1. GE OSS DINA MÖJLIGA OCH OMÖJLIGA FÖRSLAG! Hur vi lever i bostaden står för över 50 % av våra utsläpp. Vi använder direkt och indirekt cirka 6000 liter vatten per dag, producerar 456,8 kilo sopor per person och år och slänger hälften av maten vi handlar. * IKEA säljer smarta lösningar och strävar efter att hjälpa våra kunder att förenkla sin vardag. Att leva hållbart ska inte vara en lyx utan en möjlighet för alla. *Källa: WWF & SEI. 3. VINSTEN Vinnaren med det bästa förslaget får uppleva en dag på IKEA i Älmhult och lära sig om produktutveckling, Tänk om det fanns en företagets historia källsorterare som sköljer ur och samt besöka sorterar förpackningarna åt dig det nya IKEAeller ett kylskåp som talar om vad du varuhuset. kan laga av resterna som finns i det. 2. UTMANINGEN Vi vill ha dina möjliga och omöjliga förslag på innovationer och idéer som kan hjälpa dig att leva mer hållbart hemma i framtiden. 15 1. Vad gör du om du får fria händer med miljön i ett år? Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change ”Vi vill ta vara på ungas vilja att förändra” Om du fick chansen att jobba hos WWF i ett år – och helt fria händer att förbättra miljön – vad skulle du göra då? Det är måndag morgon och du kliver in på kontoret i Solna där WWF, en av världens största naturvårdsorganisationer, huserar. Du hejar på kollegor, tar kanske en kopp kaffe i automaten och sätter dig vid ditt skrivbord. Du får driva exakt de miljöprojekt du vill. Vad skulle det vara? Det här är förstås ett drömscenario, men tänk dig ett ögonblick att det var sant. Vilken av alla miljöutmaningar skulle du sätta tänderna i – och hur? WWF:s övergripande mål är att vi ska leva i harmoni med naturen. För att nå dit jobbar de med samarbeten och påverkan, lokalt och globalt. – Vi jobbar lösningsorienterat och då är det viktigt att samarbeta och föra dialog med skolor, företag och allmänheten. Det är 12 tC lou WWF jobbar även med att påverka politikerna. – De måste visa modet att skapa förutsättningar för alla att leva mer hållbart – som att satsa på kollektivtrafik, energieffektivisering i byggnader och förnybar energi. WWF ser ungdomarna som en viktig del av lösningen och satsar nu därför lite extra på barn och unga. Till exempel med webbcommunityn Panda Planet för de yngre, genom att stödja we_ change och sist men inte minst ska de nu starta ett ungdomsråd för att fånga upp ungas idéer. – Vi vet att unga är oroliga över miljöproblemen. Med rätta, det handlar ju om er framtid! Ni har också en stark vilja att förändra och tänka nytt som vi vill ta vara på, säger Barbara. 2.UTMANINGEN Vilket initiativ skulle du driva om du fick ett år samt tillgång till WWF:s samlade kunskap och nätverk av forskare och inflytelserika ambassadörer? på bilden. ta jätteviktigt med engagemang på olika nivåer, säger Barbara. sik tiskt sätt att kolla hur hållbart vi lever, ett mått på den jordyta som krävs för att odla vår mat, producera våra kläder, ta fram energi för att åka bil – allt vi använder i våra liv. Ska det gå ihop behöver vi hamna på max ett jordklots yta. Vi har ju bara en planet. Utöver det sätter vi spår som inte går att reparera så lätt. – Det allvarliga är att Sveriges befolkning lever som om vi hade tre planeter. Det är förstås inte hållbart alls, säger Barbara Evaeus, som är ansvarig för klimatkommunikation på WWF. n oi rP Ladda ne Ekologiskt fotavtryck är ett prak- Jorden och dess ekosystem står inför hot och utmaningar av en omfattning vi människor aldrig tidigare skådat. Vi lever som om vi hade en extra planet (i Sverige som om vi hade två extra) och det påverkar allt levande – skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur, växter – och oss människor. Särskilt människor i fattiga länder. Men också Se mig berätta framtidens människor överallt – och om utmaningen ni som är unga i dag. oc bil h Vad tänker du på när du hör Världsnaturfonden WWF? Söta pandor, ulliga isbjörnar och att det bara finns 3 200 tigrar kvar? Visst är bevarandet av hotade djur en superviktig del av arbetet, men lika viktigt är att minska det ekologiska fotavtrycket, berättar WWF:s Barbara Evaeus. d till WWF vill öppna dörrarna för unga genom att samla miljöoch naturintresserade som kan skapa nätverk och lösningar och jobba tillsammans. Vi tror att det kan vara en väg att komma tillrätta med framtidens miljöproblem. din mo 3.VINSTEN De bästa idéerna belönas med ett besök på WWF där vi ordnar en temadag späckad med spännande föreläsningar av våra experter, bra samtal och middag. Vi står för eventuella resekostnader och en hotellnatt för er som bor långt bort. 13 1.HUR BLIR DIN PASSION VERKLIGHET? Vilket är ditt stora intresse? Vad brinner du för? Vad vill du jobba med i sommar, i framtiden? Kan du styra hur din framtid kommer att se ut? Klart du kan! Logotyp. d och kan inte mot ljus och mörk bakntraster som möjligt. jligt finns en svartvit Logotyp mot ljus bakgrund i färg. Logotyp positiv, sv/v. Logotyp mot mörk bakgrund i färg. Logotyp negativ, sv/v. känna att de har möjlighet att spara till sina drömmar och en bra pension, men då är arbete en förutsättning, säger Stina. – Det känns fantastiskt att ge sig ut på turnén i år igen, fortsätter hon. SPP ser we_change som en möjlighet att hjälpa ungdomar att förverkliga idéer som kan skapa arbete i framtiden. – Företag startar ofta med en god idé och vi tror att alla ungdomar har passioner och idéer som kan leda till fantastiska resultat. Alla idéer behöver inte leda till ett företag, men många kan bidra till ett mer passionerat och hållbart samhälle, och vi vill vara med på den resan, avslutar hon. tC lou på bilden. ta sik SPP väger in sociala och miljömässiga aspekter i alla beslut som fattas. – Det har inte alltid varit så, men idag är hållbarhet en självklarhet. Inte minst tycker vi att ungdomsarbetslösheten är ett stort socialt hållbarhetsproblem i Sverige idag, säger Stina Billinger på SPP. Stina har varit med från starten av hållbarhetsarbetet inom SPP. – Vi tror att hållbarhet är det som kommer skapa mervärde för våra kunder i framtiden, säger hon och fortsätter: – Därför är det viktigt att vi bjuder in ungdomar på arbetsmarknaden, för att kunna göra affärer i framtiden. Det kanske inte är alla som spontant känner till SPP, ett företag som jobbar med ekonomisk rådgivning och pensionssparande. Just sparande till pension kan kännas avlägset, men de allra flesta har sparat till en ny cykel, en tröja eller en resa. – Vi vill att alla ska kunna 10 n oi rP Ladda ne re. as i färg med bakgrund har På SPP tänker vi mycket på framtiden och hur vi kan göra den bättre. Ett sätt är att göra något åt arbetslösheten för unga. Idag är var fjärde person i Sverige mellan 15-24 år utan arbete. Det vill vi ändra på! Och vi vill göra det tillsammans med dig. Vi tror att du kan göra skillnad genom att följa din passion. Och att vi kan bidra till en bättre framtid genom att Se mig berätta investera i dig. om utmaningen oc bil din mo h Hållbarhet är en självklarhet för SPP d till 2.UTMANINGEN Har du en passion, en idé som du vill realisera men inte riktigt vet hur? Vi vill stödja dig som vill göra din gata, din idrottsförening, din teaterföreställning, din fritidsgård eller ditt projekt till något mer hållbart. 3.VINSTEN 1:a pris – En inspirationsdag på Fryshuset inkl. resa och boende (värde ca 6000 kr) eller 25 000 kronor till ditt projekt. 2:a pris – 15 000 kr till ditt projekt. 3:e pris – 10 000 kr till ditt projekt. Dela med dig av din idé så har du chansen att bli en utav de utvalda vinnarna. Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change 11 Sida är Sveriges största biståndsmyndighet och de har också ett uppdrag att informera om utvecklingsländer och biståndets resultat. – Vi har riksdagens och regeringens uppdrag att på olika sätt bidra till att minska fattigdomen, säger Joachim Beijmo, Sidas kommunikationschef. 8 Unga människor är en viktig målgrupp för Sidas arbete. Sida arbetar för att fattiga människor ska kunna förändra sina liv, vilket sker inte minst genom utbildning och arbetsmöjligheter. – En av Sveriges bästa sidor är att Sida finns. Genom den del av skatten som går till Sida bidrar alla svenskar till att skapa en bättre värld, säger Joachim Beijmo. ökad handel och annat utbyte med låginkomstländer. År 2015 är det meningen att målen ska vara uppfyllda. – Vi har nått en bit på vägen, men det finns fortfarande utmaningar kvar. En av dem är klimatfrågan. Det är ni unga som kommer skapa den framtida världen och vi behöver er kreativitet och innovationstänkande, säger Joachim Beijmo. Sida har också en stor roll i arbetet med att till år 2015 skapa nya millenniemål. Milleniemålen består idag av åtta mål som år 2000 blev FNs agenda för hur världen ska utvecklas. Målen handlar om att utrota fattigdomen, säkra hälsa och utbildning, verka för jämställdhet och god miljö, rent vatten och hållbar utveckling samt att bidra till att stimulera – Vi behöver jobba tillsammans världen över för att nå hållbara lösningar, fortsätter han. We_change är ett steg i rätt riktning genom att företag, ideella organisationer och myndigheter som Sida finns med på samma arena och ger ungdomar möjlighet att ställa frågor och diskutera förslag för en bättre framtid. Hur ska din framtida värld se ut? Vad är viktigt för dig och vad är viktigt för planeten? FN håller just nu på att skapa nya framtidsmål som handlar om precis detta. Eftersom unga människor får ta konsekvenserna av de beslut som fattas idag har de en särskilt viktig roll i 2.UTMANINGEN Vi vill att din röst ska vara med och representera Sveriges ungdomar i utvecklingen av FN:s nya mål. Är världen på rätt kurs eller skulle du vilja styra åt en ny horisont? Vi vill att du delar med dig av vad du tycker är viktigt Läs mer och skicka in ditt bidrag på ungdomar.se/we_change på bilden. ta sik tC lou oc bil h 1.Vilken värld vill du leva i? n oi rP Ladda ne Sveriges bästa Sida? Se oss berätta om utmaningen d till din mo detta arbete. Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) representerar över 600 000 ungdomar och samarbetar med Sida. LSU och Sida utmanar dig att tänka till kring framtiden och bidra med dina framtidsidéer i FN:s arbete för en bättre värld. 3.VINSTEN Alla bidrag tas tillvara och kommer att levereras i en stor rapport som Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson och andra politiker senare i år kommer att läsa och ta del av. Några personer kommer dessutom att väljas ut och erbjudas att vara med på LSU:s och Sidas Summer Academy 2013. Under en vecka i juni får de träffa andra engagerade unga människor från hela världen och inspireras och utveckla sina kunskaper och idéer om hur vi tillsammans kan göra världen till en bättre plats. 9 Forumet Om föräldrarna skriker och du vill snacka med andra som också har det jävligt hemma. Om pluggångesten slår till och du behöver snabba tips inför högskoleprovet. Eller om du bara vill dela med dig av en video med små fluffiga kattungar som snubblar nerför en trappa. I forumet finns det plats för alla typer av tankar och trådar. Sedan 2003 har här skrivits över 10 miljoner inlägg! Stöd & Svar På Ungdomar.se samlas varje vecka cirka 100 000 besökare. Här är du välkommen oavsett vem du är, hur du ser ut eller hur du mår. André Vifot Haas är webbredaktör och guidar dig genom sajtens alla olika delar. Snurrar det i skallen? Vill du ha stöd, hjälp och råd från någon vuxen som lyssnar? Här har du möjlighet att helt anonymt skriva till människor som är vana vid att snacka med unga på nätet. Det finns folk från Fryshusets Nätvandrare, Tjejzonen, Riksföreningen Anorexi/Bulimi-kontakt, Ersta vändpunkten och många fler. Ingen fråga är för dum eller för pinsam, och i arkivet hittar du garanterat någon annan som har brottats med samma funderingar som du. Swajpet Läs om Johan Glans första hångel, vad Fredrik Wikingsson hade för drömyrke som ung och vad Carina Berg önskar att hon visste när hon var 15. Förbered dig inför utlandsstudierna, lär dig fixa ett snyggt CV och testa vilken festivaltyp du är. I textarkivet hittar du också filmrecensioner, debattartiklar och en massa sköna onanitips. En salig och härlig blandning, helt enkelt. Ungdomar.se/we-change Gillar du magasinet du håller i? Här hittar du alla texter plus en massa spännande extramaterial! Längre intervjuer med kändisarna, mer information om utmaningarna och fler tips på vad just du kan göra för att världen ska bli en lite trevligare plats. Här finns även material för dina lärare så att de kan hotta upp undervisningen i hållbar utveckling. Tipsa dem gärna! Med mera… Ungdomar.se är faktiskt inte bara en internetsajt. Vi har också skrivit boken ”Kan man göra slut på Facebook? – Och en massa andra frågor om ung kärlek”. Läs den och upptäck att du inte är ensam om att vara svartsjuk eller tro att du är den sista oskulden i stan. Allt material i boken har plockats från frågor som ställts på sajten av andra ungdomar. Finns att köpa billigt i närmaste internetbokhandel! 6 7 P å Ungdomar.se hänger varje vecka cirka 100 000 besökare som diskuterar i forumet, ställer känsliga frågor till stödpanelen eller läser intervjuer med personer som inspirerar, peppar och berör. – Vi vill vara en mötesplats som möjliggör att unga får en röst, säger 25-åriga VD:n Kim Jakobsson. – Hela projektet är ett stort experiment, det har aldrig gjorts tidigare, säger hon. Och det är nog första gången jag riskar något så stort, där så många är inblandade. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå. kim avslöjar att ordet hållbarhet tidigare bara varit något som handlat om hur lång hållbarheten på mjölken är. – Jag har spelat fotboll och sånt, men inte varit passionerad för någon specifik fråga, framförallt inte för hållbar utveckling, säger hon och berättar att det också gör att hon fortfarande har en viss livsstil. Hon konsumerar, reser, äter kött och sopsorterar bara ibland. – Det finns så himla mycket jag skulle vilja förändra, men som jag inte mäktar med just nu och jag blir superstressad över det för jag känner att jag inte lever som jag lär. Men det är så svårt att vara hållbar när man lever i det samhället vi har idag. “Vi kan vara de som förändrar samhället” majoriteten av frågorna på sajten har länge handlat om självkänsla, men för två år sedan ändrades tonen. Det dök upp tankar om läget i världen, klimatångest och kritik av företag och rådande system. Och det var då idén till we_change föddes, Sveriges största gymnasiesatsning på hållbarhet. – Jag tror verkligen på det vi vill göra. En viktig del av turnén är att berätta om hållbarhet, men fokus ligger på passion och kreativitet, att få unga att tro på sina idéer och att vi kan vara de som förändrar samhället, säger hon. ”Det finns så himla mycket jag vill förändra” under tre veckor i april besöker turnén sex städer och varje dag peppas fyra hundra gymnasielever. Med på plats finns också några av Sveriges största företag och organisationer, som ber eleverna om hjälp med att skapa en mer hållbar framtid. för nu har ordet hållbarhet fått en ny innebörd. – Det handlar ju om att vi har en hel generation som inte kommer ha en schysst planet att leva på om vi inte gör någonting. Det är därför vi gör turnén, säger hon. ”Vi är ett fantastiskt team som jobbar med det här, människor som dedikerar en otrolig kraft och energi Text Sophy Elevall Foto Johanna Norin och nästan kämpar livet ur sig för att få det att hända”, säger Kim Kim Jakobsson har aldrig tidigare varit engagerad för stora frågor och hållbarhet har mest handlat om att kolla datumet på mjölken. Nu är hon VD för Ungdomar.se och ansvarig för Sveriges största gymnasiesatsning på hållbar utveckling. – Jag tror verkligen på det vi vill göra, säger hon. 4 Jakobsson. 5 Hola! Vi är Ungdomar.se. Vi tror att det är vi som är unga idag som kommer att förändra världen till det bättre. Därför har vi skapat we_change – Sveriges största gymnasiesatsning på hållbar utveckling. Det handlar om hållbarhet men framförallt handlar det om dig och vad du vill göra. Vi tror att alla förändrar bäst genom att göra det var och en brinner för, tycker är roligast, och genom att vara sig själva. Så istället för pekpinnar och skuldkänslor vill vi peppa och göra det enklare för dig att följa din passion, med en hållbar twist. Därför drar vi nu ut på turné för att engagera, hjälper dina lärare att hitta inspirerande material och visar att det finns massor av unga människor som agerar – på massor med olika sätt. på bilden. ta sik n oi rP Ladda ne I det här vill vi ha din hjälp eftersom du, precis som jag, är ung med kraften och förmågan att tänka nytt och annorlunda. Vi vill att du tar chansen att påverka några av Sveriges största företag och organisationer genom Se filmen “Generation att ta dig an deras utmaningar på Waking Up” de kommande sidorna. De är inte tC c lou lo i b d till perfekta, våra utmanare, men de vill din mo förändras och ta till sig ungas idéer. Och kan vi få de riktigt stora att förändra och förbättra sig, då kan det hända grejer. h Hur förändrar vi världen till ett fett härligt ställe tillsammans? #we_change Ni är viktiga. Nu kör vi! Kärlek! Evangelina Lindberger, 19 år Ungdomar.se Foto ledare Johanna Norin Foto framsida Erik Stale 3 HUR VILL DU ATT DIN VÄRLD SKA SE UT? 20 sidor med utmaningar från några av Sveriges största företag och organisationer vi “Hur ska es bli Sverig a ar b ll mest hå “ ? högskola “När dr ömmar inte räcker t ill” r att “Vi vill få fle de!” n e ändra bete “Hur blir din passion verklighet?” !’” “Panta ‘på språng “Hur vill du leva ditt liv?” “Ge oss dina möjliga och omöjliga förslag!” “Hur ser ditt drömjobb ut?” “Vad gör du om du får fria händ er med miljön i ett å r?” “Vilken värld vill du leva i?”
© Copyright 2024