1. No category

MINNESKORT SJUKVÅRD
Omhändertagandeschema (o-schema) vid skadeplats
Inledning
Överblicka
läget.
Sök
kontakt
AAirways
BBreathing
CCirculation
DDisability
EExposure
Kontroller
Vad har hänt? Kan fler skadas?
Fastställ skadebilden på plats.
Är de skadade vid medvetande
eller medvetslösa?
Säkra fri luftväg med eller utan
hjälpmedel.
Misstänkt nackskada – försiktigt
sätt nackkrage.
Bedöm och kontrollera andning.
Lugn – Djup eller Snabb – Ytlig?
Anmärkning
Stoppa synliga kraftiga livshotande
blödningar.
Kontroll av hals och nacke.
Kontroll av Trachea (luftstrupe).
Kontroll av halsvener.
Kontroll Emfysem.
Blödningar/svullnader.
Trachea – ej förskjuten.
Halsvener – ej stasade.
Emfysem är små luftbubblor i huden som kan kännas på övre
delen av bröstkorgen (thorax).
Måttliga blödningar åtgärdas
efter o-schema.
Stoppa synliga kraftiga
blödningar.
Fixera nacken så att nacken är rak
/lyft hakan/sätt nästkantarell/sätt
svalgtub.
Andningsfrekvensen ökar t.ex. vid
chock.
Puls:
Långsam – fyllig eller snabb-tunn.
Snabb & tunn vid chock.
Blodtryck:
Puls i handleden, BT > 90.
Kapillärers tid för återfyllnad är
normal eller fördröjd.
Har ni puls i handled är den skadade
stabil.
Cirkulation i fingerspets är fördröjd vid
chock & kyla.
Hud:
Varm – torr eller kall – fuktig?
Skapa fri venväg!
Medvetandegrad 1-4
Kall eller fuktig hud vid chock.
Sätt nål om risk för chock.
Bedöm och kontrollera pupill:
Likstora? Vidgade? Ljusreaktion?
Kroppsundersökning
Huvud, armar, buk, bäcken,
underliv, ben, fötter, rygg och
rektum
1: Fullt vaken
2: Slö men reagerar på tilltal.
3: Reagerar på smärta.
4: Reagerar inte.
Förändras eventuellt vid skallskada.
Kontrollera innanför kläderna. Se och
känn efter blödningar, svullnader,
deformiteter och rörlighet.
Andning. Skapa fri luftväg. Vid medvetslöshet faller tungan bakåt och
blockerar luftvägarna. Lyft fram underkäken utgör inte tungan något hinder
och luftvägen är fri.
Åtgärder vid andningshinder.
a. rensa munhåla och svalg från t ex kräkning, blod, slem, lösa tänder och
liknande.
b. Lyft fram käken. Andas den skadade? Se på andningsrörelser, lyssna efter
andningsljud och känn om andningen känns mot kinden. Säkra nacken.
c. Om den skadade andas själv. Lägg den skadade i framstupa sidoläge.
d. Lossa åtsittande kläder och utrustning.
Blödning. Stoppa yttre blödningar. Akuta skador kan ibland blöda kraftigt.
Detta är livshotande. Stoppa därför snabbt alla blödningar.
Åtgärder vid blödning.
a. Tryck mot såret
b. Högläge
c. Lägg förband som stoppar blödning
d. Behåll högläge
e. Vid behov förstärk förbandet med ökat tryck.
Tryck och högläge!
Cirkulationschock. Kan uppstå p.g.a. stora blodförluster, krosskador,
brännskador och skador som orsakar svår smärta. Den vanligaste orsaken är
kraftig blödning från en skada, antingen det är en inre eller en synlig yttre
blödning.
Kännetecken vid cirkulationschock
• blek, blåaktiga läppar, askgrå i ansiktsfärg, kallsvettig
• oro, förvirring
• svag och snabb puls
• ökad andningsfrekvens
• törst, illamående
• så småningom tilltagande slöhet – medvetslöshet.
Åtgärder vid cirkulationschock
a. Säkra fria luftvägar
b. Stoppa yttre blödning. Även flera mindre blödningar kan tillsammans ge så
kraftig blodförlust att risk för cirkulationschock uppstår.
c. Skydda mot avkylning. Nedkylning ökar risken för cirkulationschock.
Isolera underifrån.
d. Hantera den skadade varsamt. Smärta kan utlösa cirkulationschock.
e. Fixera den skadade kroppsdelen. Fixering ger smärtlindring.
Kroppsundersökning. Tala med den skadade och fråga var den skadade har
ont! Lossa på åtsittande kläder och utrustning använd sax eller kniv om de
krävs med hänsyn till att ni skall behandla den skadade så försiktigt som
möjligt. Sök (se och känn) efter sårskador, synliga blödningar, felställningar
på armar och ben samt svullnader och blodutgjutningar.
Undersök den skadades kropp på följande sätt:
a. huvud, hals
b. bröstkorg
c. buk
d. rygg
e. armar
f. ben.
Skallskador. Vid rygg- och nackskador kan symptom som stark smärta i
rygg/nacke vid försök att röra eller resa sig förekomma. Skadade kan ha
nedsatt känsel (domningar, stickningar) i armar eller ben. Oförmåga att röra
armar eller ben. Förvärra inte skadan genom oförsiktigt omhändertagande. Ni
måste se till att huvudets läge är helt stabilt när ni undersöker. Genom att
hålla huvudet stilla eller att sätta på halskrage (kan vara provisorisk som med
ett avbärarbälte från en ryggsäck). Viktigt är att inte dra! Detta gäller när
skadad har synliga skador på huvud och hals, klagar över obehag från
nacken. Eller om någon av ovan beskrivna symptom förekommer.
Ansikts- och halsskador. På båda sidorna om luftstrupen finns stora
blodkärl. Stora blödningar medför problem att lägga ett fungerande förband
med tryck. Fingertryck direkt på ett blödande kärl är ibland den enda
effektiva metoden att stoppa en stor blödning i halsen.
Åtgärder vid ansikts- och halsskador.
a. placera den skadade så att blodet rinner ut och tungan faller framåt och
inte blockerar luftvägarna.
b. Öppna munhålan försiktigt och rensa munhålan
c. vid kraftig blödning på halsen – fingertryck
d. skyddsförband på sårskador. Undvik tryck på ögonskador
e. om något frätande ämne kommit i den skadades ögon – spola med mycket
vatten.
Bröstkorgsskador. Delar som kan skadas är revben, bröstben, lungsäck,
lugnvävnad, hjärta och kärl samt mellangärde. Revbensbrott kan även skada
underliggande organ (lungor). Detta kan leda till att skadad lunga faller
samman och blod samlas i den skadade lungan.
Kännetecken på bröstkorgsskada
• ansträngd andning – andnöd
• lufthunger
• smärta
• oro och ångest
• blek och blåaktiga läppar/nagelband.
• sänkt medvetande
• blodhostning
Åtgärder vid bröstkorgsskador.
a. Lägg ett skyddsförband
b. Skador på bröstkorgen kan bestå av läckage in i lungsäcken s.k.
pneumothorax. Känn efter luftbullor på bröstkorgen.
c. Transporttera den skadade antingen i framstupa sidoläge med den skadade
sidan ned eller i ett läge där den skadade känner det lättast att andas, ofta
halvsittande.
Bukskador. Dessa skador är mycket allvarliga. De uppkommer antingen av
att något tränger in genom bukväggen eller genom att de inre organen
skadas p g a stöt-, kläm- eller tryckvåld mot buken. Fråga den skadade om
de har ont i buken. Känn försiktigt. Smärta är ett vanligt tecken på bukskada.
Buken kan kännas hård och ge en kraftig smärtreaktion när man försiktigt
känner på buken. På grund av inre skador med blödning kan den skadade
hamna i cirkulationschock.
Åtgärder vid bukskador.
a. hantera den skadade varsamt
b. lägg den skadade på rygg med uppdragna ben
c. fråga den skadade var det gör ont och känn försiktigt över buken. Rör inte
öppen skada.
d. lägg skyddsförband över öppen skada
e. lägg den skadade på sidan med uppdragna ben
f. skydda mot avkylning
g. ge inte dryck.
Arm- och benskador. Vid dessa typer av skador är det skelett, blodkärl,
nerver och mjukdelar som kan skadas. Det är då sårskador, benbrott,
stukningar, urledvridningar eller avslitna kroppsdelar som måste tas om
hand. Oftast är det ett förband som behövs läggas men vid allvarligare skador
krävs att benbrott fixeras och eventuell felställning rättas till.
Åtgärder vid arm- och benskador
a. stoppa större blödning med hjälp av tryck och högläge. Lägg sedan
förband.
b. lägg skyddande förband på alla sårskador. Stora mjukledskador bör fixeras
för att minska smärta vid förflyttning av den skadade.
c. skadad med benbrott bör inte flyttas utan att brottstället fixerats. Lederna
på båda sidorna om brottet skall fixeras för att det skall bli stabilt. Polstra
noggrant för att undvika tryckskador. Vid brott på över- eller underarm
fixeras armen intill kroppen med hjälp av ett stabilt förband. Brott på lårben,
underben och fotled måste fixeras med skena eller något stabigt såsom
bräda, trädgren, hoprullad filt eller ett liggunderlag. Obs! Se till att inga
vassa, trubbiga kanter etc. finns på grenar m.m. som ni stabiliserar
benbrottet med. Detta leder till tryckskador.
Åtgärder vid felställning
Kraftig felställning av fot eller ben kan vara svårt att fixera utan att först rätta
till felställningen. Gör så här:
a. någon håller emot ovanför skadan
b. drag försiktigt i längdriktningen
c. räta ut vinkelfelställningen
d. för foten till normalställning
e. behåll draget och fixera med tillfälligt materiel eller skena (SAM-splint)
f. placera båda benen tillsammans i högläge.
Bränn-, el- och laserskador. Hur allvarlig en brännskada är beror dels på
storlek (utbredning) och dels på dess djup.
Åtgärder vid brännskador.
Ju högre temperaturer och ju längre värmen får verka, desto allvarligare blir
skadan.
a. första åtgärden är att snabbt släcka elden i kläder och föra den skadade i
säkerhet.
b. har ni möjlighet kyl ner det skadade området med vatten. Applicera,
försiktigt, om möjligt Burnshield eller liknande över skadan.
c. täck de skadade områdena med förband, lämna kvar blåsor och eventuellt
sot.
d. håll den skadade varm
e. ge dryck.
Om den skadade har utsatts för elektrisk stöt skall ni först säkerställa att bryta
strömmen då den skadade kan vara strömförande.
Vid laserskador larma andra om skadeorsaken. Därefter applicerar ni
eventuellt ett löst förband över ögonen.
Kylskador. Är antingen en lokal kylskada (ytlig eller djup) eller en allmän
nedkylning (måttlig eller djup). Den lokala kylskadan är i början ytlig och
kännetecknas av känslolöshet samt vit färg. Är den djup kylskada så kvarstår
missfärgning och blåsor bildas.
Åtgärder vid ytlig kylskada (vit fläck):Förstärk klädsel. Behandla med hud
mot hud. Genom att överföra kroppsvärme mot den vita fläcken så tinar den
ytliga kylskadan. Gnid aldrig – då förstör ni cellerna som frusit. Frusen hand
placeras i armhålan, frusen fot i kamrats armhåla. Dress up totally – treat
locally! Fortsätt med att ge den skadade varm dryck och mat samt byta till
torra kläder vid behov. Därefter se till att den skadade rör på sig för att
muskulärt jobba upp värme i kroppen. Värm inte direkt mot kamin eller
öppen eld. Har ej kylskadan tinats inom 20 minuter är risken stor att skadan
är av djupare karaktär.
• Om det inte är möjligt att transportera skadad till sjukhus skall all
uppvärmning gå långsamt. Kroppen skall höja temperaturen med egna
medel, vilket tar tid (1 dygn).
• Kryp ev. ned med den skadade i en sovsäck. Höjer temp ca 0,5° per h.
Allmänna regler vid förbandsläggning.
a. för undan kläder och lösa föremål från såret. Rör inte sådant som tränger
in i såret. Undvik om möjligt att klippa sönder kläderna.
b. lägg förbandet stadigt, varken för löst så att det lossnar eller för hårt så att
det förhindrar blodcirkulation. Minnes regel får jag in ett finger under
förbandet så sitter den bra.
c. täck öppet sår med de renaste ni har, exempelvis kompress. Fäst
kompressen med elastisk binda.
d. om det blöder igenom förbandet eller om det sitter för löst, förstärk med
ytterliggare förbandsmateriel utanpå det tidigare lagda.
Skyddsförband. Skall främst skydda såret mot ytterliggare föroreningar och
skada. Skyddsförbandet kan läggas med ett första förband eller kompress
som fästs med en elastisk binda eller liknande.
Stödförband. Stödförband läggs vid ledbandsskada. Runt den skadade leden
lägger ni en elastisk binda för att stabilisera och genom tryck minska svullnad
och smärta.
Fixationsförband. Ett fixerande förband lägger för att stabilisera benbrott
och stora muskelskador. Saknar ni skenor etc. lägger ni brädor, pinne,
hopvikt filt, kläder eller liknande. Se till att polstra för att inte det skall uppstå
tryckskador. Fixera med elastisk binda. Lederna skall på båda sidorna om
benbrottet för stabilitet.
Framstupa sidoläge
1. Lägg ena armen rakt ut mot underlaget,
böj armen i nittio grader i armbågsleden.
Samma sidas ben ska vara rakt. Böj motsatta
sidans arm och lägg armen över bröstet. Böj
benet i höft- och knäleder.
2. Rulla över den skadade på sidan genom
att ta tag i den böjda armen och i det böjda
benets knäveck.
Exempel på djup kylskada som börjat tina (lila fingret).
Åtgärder vid djup kylskada. Detta är en allvarlig skada som kräver
sjukvård. Under transporten till sjukhuset bör den kylskadade kropps-delen
vara väl isolerad och skyddad mot kyla. Om det ej går att nå sjukhus inom
rimlig tid (2-3 h) gör enligt följande:
• Upptining skall ske i varmt vatten med en temperatur av 40-42° C.
• Helst bör hela kroppen sänkas ned i vattnet
• Smärtstillande bör ges eftersom upptiningen kan vara mycket smärtsam
• Uppkomna blåsor får ej punkteras
• Lägg om skadan med ett lätt skyddsförband.
• Det är viktigt att kylskadeområdet inte utsätts för ny förfrysning
Allmän nedkylning. Om ni under längre tid successivt förlorar mer värme än
vad ni kan alstra, kam ni drabbas av allmän nedkylning. Symptomen för
måttlig nedkylning är att den nedkylde är håglös, orkeslös, apatisk, fåordig,
ostadig, fumlig, huttrar och eventuellt förvirrad.
Åtgärder vid måttlig nedkylning.
• Skydda den skadade från ytterliggare nedkylning (vind, markkyla)
• Ge order om att byta/byt fuktiga kläder (hanteras varsamt).
• Förstärk klädsel allmänt.
• Ge varm dryck om den skadade själv kan hålla i muggen!
• Försök få en person som bara ”fryser” att röra sig.
• Försök få in den skadade i värme (hus, tält, sovsäck)
• Ev. passiv uppvärmning, kryp ned i en sovsäck med den skadade.
Starkt nedkyld/medvetslös Vid fortsatt nedkylning (34-30 grader) blir
medvetandet grumlat och den nedkylde talar osammanhängande. Han får
huvudvärk och huttringarna övergår i medvetslöshet. Andningen och
hjärtverksamheten blir allt mindre märkbar. Pulsen känns allt svagare och
blod trycket är svårt att hitta. Med en kroppstemperatur under 30 grader C är
den skadade djupt medvetslös. Pulsen knappt kännbar och inga säkra tecken
på andningsrörelser kan iakttas. Det kan vara svårt att avgöra om personen
lever. Utgå alltid från att personen lever!
Åtgärder vid starkt nedkylning.
• Hantera den skadade ytterst varsamt. Undvik onödiga rörelser! Risk för
hjärtflimmer!
• Skydda/isolera den skadade från ytterliggare nedkylning.
• Borsta bort eventuell snö och byt blöta yttre kläder.
• Svep försiktigt in armar och ben var för sig.
• Isolera särskilt huvudet.
• Tillför aldrig värmekrus, varmluft eller varm dryck till en medvetslös person.
• Placera den skadade i framstupa sidoläge och transportera denna till
sjukhus i sval rumstemperatur (+ 18 grader C).
3. Lägg den översta armens hand under
ansiktet. Se till att huvudet är lätt bakåtböjt
för att bibehålla fria luftvägar.
Har ni ett främmande föremål i såret avlägsna inte detta utan lägg ett
förband runt om föremålet och stötta upp med förbandsmateriel.
4. Kontrollera att den skadade andas
fritt. Stanna kvar hos den skadade tills hjälp
kommer.
Tryckförband. Trycket skall riktas ned mot det ställe i såret som blöder.
Trycket ner de renaste ni har i såret. Det kan vara en tampong, kompresser
eller någon decimeter av första förbandets linda som samlats ihop till en
mindre ”rulle” som pressas ner in i såret mot blödningen. Förlägg skadan med
första förband och kontrollera om genomblödning sker av förbandet ni gjort.
Komplettera i så fall med ytterliggare förband utanför det första och skapa
även en ”tryckpunkt” mot såret på detta förband. Avsluta gärna med en
elastisk binda (Dauerbinda).
Mun mot mun metoden.
• Lägg din hand på den skadades panna. Placera därefter två fingrar på
överkäken. Lyft underkäken. Behåll fri luftväg genom att hålla huvudet
bakåtsträckt. Täpp närborrarna med tumme och pekfinger. Hos små barn
blåser du in luft genom både näsa och mun istället för att täcka näsborrarna.
• Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt personens mun
och blås in luft. Vill du säkra dig mot eventuell smitta kan du utnyttja en face
shield eller liknande.
• Blås in långsamt under ca 1 sekund. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig.
Tänk på att barn har mindre lungvolym än vuxna och att ni, om det är ett
barn som inte andas, inte kan blåsa ner all luft ni har i lungorna.
• Lyft upp ert huvud och vänd bort det från den skadade. Medan den skadade
andas ut och bröstkorgen sjunker ihop, tar du ett nytt andetag.
• Efter 2 minuter arbete, lägg den skadade i framstupa sidoläge och larma
SOS (911, 112 etc. beroende på var ni befinner er i världen). Fortsätt sedan
tills hjälp anländer. Är ni två byt varannan minut.
Avsnörande förband. Om ett tryckförband inte är tillräckligt för att stoppa
en livshotande blödning, kan ni bli tvungen att i nödfall lägga ett avsnörande
förband. Det tillfälliga avsnörande förbandet skall läggas så när skadan som
möjligt och så fast att all cirkulation och därmed blödning nedanför förbandet
avstannar. Om förbandet får sitta flera timmar finns risk att man måste
amputera del av arm eller ben. Använd därför avsnörande förband som sista
utväg. Ange tidpunkt då ni lagt förbandet.
HLR (Hjärt Lung Räddning) 30 – 2.
• Händerna mitt på bröstkorgen
• 100 kompressioner per minut och dessa 4-5 cm djupa
• 30 st kompressioner sedan 2 st inblåsningar . blås i ca 1 sekund och avsluta
när bröstkorgen höjer sig.
• Byt av varandra varannan minut
• Fortsätt till hjälp anländer eller spontan andning återkommer.
Avsnörande förband som sista utväg.
www.coldskills.com