1. No category

Samhällseffekter
av fortsatt resp avvecklad
gruvdrift i Kaunisvaara
för
Pajala med grannkommuner
och det betydelsefulla
Norrbottniska Gruvklustret
ÅF Infraplan 2014-11-11
2
Beställare
Pajala Utveckling AB, PUAB
Medverkande
PUAB:s projektledare/beställare:
Bengt Niska, tidigare kommunalråd och tidigare VD för PUAB
Konsultens uppdragsledare:
Stellan Lundberg, teknologiedoktor, tidigare utifrån främst
samhällsplaneringskunskap klusterledare för det svenska gruvrelaterade
klustret
Biträdande uppdragsledare:
Maria Lundberg, internationell ekonom med betydande erfarenhet av
gruvnäring och samhällsplanering
Projektsekreterare:
Barbro Lundberg, ekonom med betydande erfarenhet av gruvnäring och
samhällsplanering
Ytterligare medverkande; kartor och figurer:
Mats Larsson och Carina Emanuelsson, samhällsgeografer
I övrigt har ett betydande antal personer, som företrätt olika kommunala
förvaltningar, företag, fack etc medverkat med faktaunderlag, kommentarer och
analyser för sina ansvarsområden.
3
FÖRORD
Regionen kring ”Kaunisvaaragruvan” - en historisk betraktelse
samt nutid
Denna region, stor som Mälardalen, har sedan mitten av 1950- talet haft kraftigt
vikande befolkningsutveckling. Minskningen varierar mellan 40 ooch 60 procent
i de berörda kommunerna. Orsakerna är klassiska – den fortlöpande
urbaniseringen, omstruktureringar inom jord-och skogsbruk, mekaniseringar,
utbildningsmöjligheter mm.
Under ett halvt århundrade blev regionens befolkning alltmer övertygad om att
det är naturgivet att alla i de övre tonåren, när den obligatoriska skolgången är
avslutad, flyttar till andra delar av landet. Om någon ”blev kvar” uppfattades det
ofta som ”Vad är det för fel på dig?”
Situationen upplevdes så allvarlig att kommunerna Pajala, Överkalix och
Övertorneå 2003 åkte ner till Stockholm med alla barn som en årskull kunde
åstadkomma i kommunerna, totalt 60 barn. Utvecklingen beskrevs som en
kollektiv katastrof. Med framskriven befolkningsutveckling från mitten av 1950talet skulle kommunerna kring 2050 vara helt tomma på människor.
Under nedgången har emellertid funnits en stark ambition att inte resignera,
såväl hos politiken, medborgare som företagare. På olika sätt har existensen
fortgått, men naturligtvis i mindre skala år från år.
De stöd som regionen fått i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har
möjliggjort vidmakthållande av fungerande samhällen med fungerande
samhällsstruktur. Detta var en mycket viktig förutsättning för genomförandet av
gruvetableringen.
När gruvbolaget Northland Resources i november 2006 på ett offentligt möte i
ett sprängfullt ”Kaunisvaara Folkets Hus ” meddelade att de har för avsikt att
etablera gruvdrift en kilometer utanför samhället”, så möttes de av rungande
ovationer. Människor som i decennier sett årskull efter årskull dräneras av brist
på utkomst hade förstått att man inte kunde leva i, eller av, ”ett rent helvete”. En
basindustri välkomnades.
Under de följande åren fram till ”första spadtaget” i december 2010 genomgick
regionen en engagerad metamorfos. All pessimism om regionens undergång
byttes till en framtidstro. Utflyttade började efterhöra om arbeten, bostäder,
barnomsorg. Företagarna såg marknader utvecklas.
När gruvbygget påbörjades i januari 2011 var ”Framtid Pajala” redan ett
varumärke. Politiker av alla kulörer, företag, berörda utbildningsanordnare,
media av allehanda slag samt naturligtvis privatpersoner hade fått ett
gemensamt fokus. Alla ville bidra med sitt.
4
Pajala kommun som så sent som 2004 tillsammans med Statens bostadsakut
avvecklade bostäder stod på kort tid inför en bostadskö på närmare 1500
människor, främst unga, födda på 80- och 90-talet.
När den första ”produktionssalvan” sprängdes i oktober 2012 och malmbilarna
började rulla mot Svappavaara med vidare destination Narvik såg regionen ca
800 bestående produktiva arbeten framför sig i produktion och transporter. Alla
kurvor pekade åt rätt håll. Bostäder började produceras, företag växte, nya
startades, nya daghemsavdelningar öppnades, befolkningstappet avstannade och
byttes till positiva siffror. Människor, särskilt unga, flyttade hit från när och
fjärran, köpte hus och bildade familjer. Företagare investerade i byggnader och
maskiner.
När Gruvbolaget vårvintern 2013 hamnade i ekonomiskt obestånd och
genomgick rekonstruktion kom regionen under ett antal veckor i chocktillstånd.
Samhällena höll andan… Rekonstruktionen lyckades, nya ägare tillkom. Regionen
kunde åter andas och fortsatte utvecklingen till en industriregion. Trafikverket
kom igång med en stor vägupprustning för de ökande landsvägstransporterna.
Regionen lamslogs därefter i oktober 2014 av beskedet att Kaunisvaaragruvan
läggs i malpåse och en rekonstruktör utsågs av tingsrätten. Vad händer nu? Blir
det en dramatisk återgång till den ohållbara situation som rådde före 2007?
Den 30 oktober 2014 samlades folket för ett fackeltåg och manifestation. 1500
människor samlades på Soltorget i centrala Pajala och antog följande uttalande;
Pajala den 11 november 2014
Bengt Niska, fd kommunalråd Pajala kommun. Via PUAB beställare för och
inspelare till ÅF Infraplans rapport ”Samhällseffekter av fortsatt resp avvecklad
gruvdrift i Kaunisvaara för Pajala med grannkommuner och det betydelsefulla
Norrbottniska Gruvklustret”.
5
INNEHÅLL
FÖRORD ..................................................................................................................... 3
SAMMANFATTNING ............................................................................................... 6
1. Bakgrund .............................................................................................................. 9
2. Syfte ........................................................................................................................ 9
3. Malmfälten i Norrbotten och LTU–EU:s viktigaste gruvkluster.......10
4. Effekter av gruvetableringen i Pajala .......................................................13
4.1 Stor gruvsatsning .................................................................................................. 13
4.2 Kraftfull malmtransportsatsning ................................................................... 15
4.3 Utveckling av bostadsutbudet ........................................................................ 16
4.4 Stärkt näringslivsutveckling ............................................................................ 18
4.5 Stärkta förvärvsfrekvenser ............................................................................... 20
4.6 Stärkt befolkningsutveckling ........................................................................... 21
4.7 Stärkt kompetensförsörjning ........................................................................... 24
4.8 Stärkt jämställdhet ............................................................................................... 29
4.9 Övriga samhällseffekter ..................................................................................... 31
5. Effekter av avvecklad gruvdrift i Pajala ...................................................32
5.1 Avveckling av den stora gruvsatsningen/”malpåselösning” ............. 32
5.2 Den kraftfulla malmtransportsatsningen riskeras ................................ 33
5.3 Utveckling på bostadsutbudet ........................................................................ 34
5.4 Försvagat nordeuropeiskt gruvkluster och försvagad
näringslivsutveckling ............................................................................................ 34
5.5 Reducerade förvärvsfrekvenser ..................................................................... 35
5.6 Befolkningsförluster ............................................................................................ 35
5.7 Reducerad kompetensförsörjning ................................................................. 37
5.8 Försvagad jämställdhet ...................................................................................... 38
5.9 Övriga negativa samhällseffekter .................................................................. 38
6. Samlad analys....................................................................................................40
6.1 Negativa effekter för Sverige och EU ............................................................ 40
6.2 Negativa effekter för regionen ....................................................................... 40
6.3 Samhällsekonomiska effekter på längre sikt ............................................ 40
7. Åtgärdsmöjligheter – diskussion................................................................41
7.1 Utgångspunkter ..................................................................................................... 41
7.2 Diskussionsmässig analys ................................................................................. 41
7.3 Rekommendationer ............................................................................................. 42
BILAGA 1 Artic Road AB ....................................................................................43
BILAGA 2 Snells Entreprenad AB ....................................................................44
BILAGA 3 Företagarna i Pajala, Pajala Utveckling AB, Företagarna i
Norrbotten ..............................................................................................................45
BILAGA 4 Kommunstyrelsen Pajala ..............................................................49
6
Huvudtext 2014-11-11/Stellan Lundberg, teknologie doktor, ÅF Infraplan
Samhällseffekter av fortsatt resp avvecklad gruvdrift i
Kaunisvaara för Pajala med grannkommuner och det
betydelsefulla Norrbottniska Gruvklustret
SAMMANFATTNING
Gruvsatsningen i stort
En relativt stor gruvsatsning har genomförts i Pajala kommun. Hittills har
Northland satsat ca 8 mdrSEK, varav ca 1,5 mdr i Narvik. Totalt har samtliga
aktörer investerat ca 10 miljarder kronor. De totala fyndigheterna innebär att
den samlade investeringsvolymen långsiktigt kan bli betydligt högre.
Gruvsatsningen i Pajala sker i ett för EU och Sverige viktigt gruvkluster.
Malmfälten i Norrbotten står redan i dag för ca 90% av järnmalmsutvinningen
inom EU. Det är av stor betydelse att uppnå förbättrad självförsörjningsgrad för
olika malmer inom EU, varvid Sveriges position avseende järnmalmsutvinning är
av stor betydelse.
Den relativt stora investering som skett har följts av gruvdrift under ca 2 år och
betydande transportvolymer har kommit igång till till en särskilt anlagd
exporthamn i Narvik. Genom de sänkta världsmarknadspriserna på järnmalm
har gruvförtaget Northland Resources kommit i ekonomiska svårigheter.
Syftet med denna studie är:
 att åskådliggöra hittills positiva samhällseffekter av gruvdrift i Pajala samt
positiva möjligheter för framtiden
 att tydliggöra de negativa samhällseffekterna av nedlagd gruvdrift
 att ge underlag för framtidsinriktat beslutsfattande
Denna korta sammanfattning syftar till att ge en snabb inblick .
Gruvsatsningen har hittills visat många betydelsefulla positiva effekter:
 Norrbottens betydelse har stärkts vad gäller EU:s gruvutvinning.
 Det Norrbottniska gruvklustret har stärkts vad avser geografisk omfattning,
nya aktörer, kompetensförsörjning samt intresse från unga människor.
 Regionen som helhet har stärkts.
 Pajala har stärkts påtagligt både avseende mätbara faktorer och
framtidsengagemang.
 Befolkningsutvecklingen har stärkts med tydliga, positiva flyttnetton.
 Unga medarbetare har attraherats i stor omfattning med stor andel unga
kvinnor.
 Förvärvsfrekvenserna har gått från mycket låga till påtagligt höga.
 Uppbackningen från Pajala kommun, Lapplands kommunalförbund och
länsstyrelsen har varit stark.
7
Förvärvsfrekvenserna i Pajala kommun utvecklades drastiskt genom
gruvetableringen. Från nära 11% under rikssnitt för män till 3,7% över rikssnitt.
För kvinnor har ökningen varit från ca 4% under rikssnitt till 2,7% över rikssnitt.
Gruvetableringen i Pajala har sedan 2010 medfört ett klart positivt flyttnetto, som
främst avser unga kvinnor och unga män. Fortsatt gruvdrift och etablering av
produktionslinje 2 samt förbättrad bostadsförsörjning skulle innebära fortsatt
ökning av det positiva flyttnettot, medan avveckling skulle leda till betydande
flyttningsförluster och avvecklingsförluster.
8
Negativa effekter av nedlagd gruvsatsning eller långvarig ”malpåse”:









EU:s självförsörjning av järnmalm försvagas.
Det viktiga Norrbottniska gruvklustret försvagas vad avser bredd,
kompetensförsörjning och ungas engagemang.
Regionen försvagas med negativa effekter även för Överkalix, Övertorneå,
Haparanda, Gällivare och Kiruna kommuner.
Pajala försvagas påtagligt.
Befolkningsutvecklingen urholkas, med särskild förlust av unga kvinnor och
unga män.
Negativ signal mot unga människors starka engagemang.
Förvärvsfrekvenserna går från klart över rikssnitt till klart under.
Kommunens och regionens beredskap att backa upp försvagas.
Samhällsekonomiska förluster såväl i kommun-, region-, riks- som EUperspektiv.
Rekommendation
Utifrån i denna rapport genomförd analys av samhällseffekter rekommenderas:

att starka aktörer: staten, regionen, LKAB, PEAB etc i samverkan medverkar
till en långsiktig lösning som snarast kan sjösättas, för undvikande av
kompetens- och kapitalflykt och för undvikande av att det viktiga
Norrbottniska Gruvklustret blir försvagat

att synergieffekter söks, främst mellan LKAB och Northland

att Sveriges regering ger LKAB ägardirektiv, som tillåter LKAB att engagera
sig i en långsiktig lösning för gruvdrift i Kaunisvaara i Pajala kommun

att Sveriges regering i samverkan med regionen, för att uppnå hållbar
utveckling, stärker förutsättningarna att ta tillvara de positiva
samhällseffekter som hittills uppnåtts med gruvsatsningen i Pajala kommun.
Härvid bör särskilt beaktas de positiva erfarenheterna av unga människors
engagemang samt utbildningsanordnarnas och företagens ambitioner att
utveckla och anställa unga människor utifrån angelägna jämställdhets- och
samhällsutvecklingsmål

att Pajala kommun, länsstyrelsen och regionen som helhet fortsätter att ta ett
stort ansvar vad avser god och hållbar helhetsutveckling av kommun, region
och gruvkluster
9
1. Bakgrund
Norrbotten har i EU-perspektiv mycket rika malmtillgångar. Särskilt järnmalm,
men även koppar, silver och guld. Världsmarknadspriserna på malm varierar
kraftigt med konjunkturerna och är extremt beroende av den internationella
efterfrågan.
Särskilt LKAB och även Boliden är två europeiskt viktiga gruvföretag.
Internationaliseringen gör dessutom att nya gruvföretag söker sig till den
malmrika regionen i norra Sverige.
LKAB är ett av världens mest framstående järnmalmsföretag vad gäller forskning
och utveckling, malmutvinning och förädling av malmen (särskilt pelletering).
LKAB har sina tunga fästen i Kiruna och Gällivare och återupptar nu gruvdrift i
Svappavaara och Merttainen, som ligger mellan Pajala/Gällivare och Kiruna.
Betydande, ännu oexploaterade fyndigheter, finns även i näromgivningen både i
Pajala kommun och i Jokkmokks kommun och österöver på finska sidan.
Northland Resources är ett relativt nytt internationellt gruvbolag, som engagerat
sig på båda sidor om gränsen mellan norra Sverige och Finland inom “Pajala
Shear Zone”, som är cirka 250 km lång och 10 km bred och där gruvorna i
Kaunisvaaraområdet och Hannukainen är belägna.
När de internationella marknadssvängningarna slår igenom negativt blir
förutsättningarna för nya gruvföretag sårbara. Detta har nu skett i Pajala
kommun där Northland Resources har satsat ca 6 miljarder SEK. Andra företag
har satsat ytterligare resurser. Kommunen och staten har investerat
sammantaget ca 1 miljard på bostäder, infrastruktur, samhällsservice etc.
Lönsamhetsförutsättningarna för nya gruvföretag är med nuvarande
marknadspriser endast svagt positiva. Lönsamheten kommer att bli betydligt
bättre när världsmarknadspriserna stiger.
Northland Resources har ännu inte helt avslutat pågående investeringar. Med
höga investeringskostnader, alltför kort tid av cash flow och nu rådande, låga
världsmarknadspriser blir situationen problematisk. Detta påverkar inte bara
gruvföretaget utan även övriga företag i Pajala kommun med omgivning och det
för hela EU och hela Sverige viktiga norrbottniska gruvklustret.
2. Syfte
Syftet med denna studie är:
 att åskådliggöra hittills positiva samhällseffekter av gruvdrift i Pajala samt
positiva möjligheter för framtiden
 att tydliggöra de negativa samhällseffekterna av nedlagd gruvdrift
 att ge underlag för framtidsinriktat beslutsfattande
10
3. Malmfälten i Norrbotten och LTU – EU:s viktigaste
gruvkluster
Så mycket som ca 90% av järnmalmsutvinningen inom EU sker i de
norrbottniska malmfälten med Kiruna och Gällivare som huvudnoder. Pajala och
Jokkmokks kommuner är potentiella för ökad järnmalmsutvinning samt för
utvinning av andra metaller, bl a koppar och guld.
För hela Sverige och hela EU är hållbar malmutvinning med god
kompetensförsörjning och väl fungerande fortsatta förädlingssteg av mycket stor
betydelse.
Utöver de viktiga utvinningsorterna har Luleå Tekniska Universitet (LTU)
mycket stor betydelse för forskning och utveckling till fördel för såväl det
nordsvenska gruvklustret och EU som för de olika fortsatta stegen i
förädlingskedjan fram till konsumtionen som främst sker i det tätbefolkade
Mellaneuropa.
LKAB och LTU med nära sammankopplade innovationsföretag har betydelsefulla
roller för hela EU och har huvudroller för det viktiga gruvbaserade klustret i
nordligaste Sverige. Samtidigt är det viktigt för klustrets funktion att fler aktörer
är delaktiga och att nya aktörer tillkommer.
Produktionsvärdena baserade på malm och metall i Sverige är mycket höga och
de är till stor del koncentrerade till Mellansverige beroende på Bergslagens långa
gruv- och förädlingstradition. Här kan urskiljas en värdefull nationell samverkan
mellan de nyare gruvregionerna i norr och förädlingen i de till stor del
reducerade malmutvinningsregionerna i Mellansverige.
De stora aktörerna vid gruvetableringen och gruvdriften i Pajala har förutom
Northland Resources varit Metso, PEAB och PEAB-ägda Cliffton samt de lokala
företagen Arctic Road i Junosuando och Snells Entreprenad i Erkheikki och
Pajala. Härutöver har många mindre regionala/lokala företag varit aktiva i
etableringen och driften.
Bland världens viktigaste gruvrelaterade företag finns de svenska maskin- och
utrustningstillverkarna Sandvik, Atlas Copco, ABB, Flygts, Metso m fl , m fl. Dessa
företag är verksamma och mycket aktade i hela världen starkt beroende av att de
har en teknikkrävande, nationell hemmaproduktion av malm och av förädling.
De viktiga malmbaserade förädlingsföretagen i Sverige producerar för i
storleksordningen 500-800 miljarder SEK/år. (Spännvidden beror på
världsmarknadsprisernas variationer.) Exportandelen är myckeet hög, vilket är
av mycket stort värde för Sverige som helhet och även av stort värde för EU, där
produktionsvärdena baserade på svensk malm och metall torde ligga på samma
storleksordning eller större.
11
Detta innebär att det både nationellt och för EU är mycket viktigt att slå vakt om
EU:s järnmalmsbaserade kluster, dvs de norrbottniska malmfälten med koppling
också till Luleå Tekniska Universitet och i viss grad även till Umeå Universitet.
Därför är det av stor betydelse att konstruktivt hantera den kris som nu har
uppstått i Pajala kommun med strategiska kopplingar till gruvklustret som
helhet.
Nämnas bör härvid också att särskilt Pajala kommun (och även övriga
Tornedalskommuner) ända sedan ca 1900, när malmutvinningen startade i
Kiruna och Gällivare, varit en mycket viktig försörjare av arbetskraft för dessa
viktiga gruvorter. Under många decennier gick en stor del av männen i varje
årskull efter avslutad skolgång till gruvorna i Kiruna och Gällivare. Många
flyttade också till Lulelå och SSAB. Kvinnorna flyttade med och blev hemmafruar
och/eller gick till serviceyrken.
Med modernare värderingar behövs nya strategier för att klara hållbar
befolkningsutveckling och härigenom hållbara prooduktionsmiljöer.
Fig 3:1 Befolkningens geografiska fördelning i det Norrbottniska Gruvklustret med
näromgivningar. Av figuren framgår att klustrets betydelsefulla orter i betydande
grad har befolkningsförluster, vilket för långsiktig hållbarhet aktivt behöver
överbryggas.
12
Fig 3.2 Beviljade och ansökta undersökningstillstånd. Norrbotten har mycket stora
malmförekomster av stor betydelse för Sverige och EU.
Utöver de malmfyndigheter som bryts finns mycket stora potentialer för nya
gruvor, se fig 3.2 som visar beviljade och ansökta undersökningstillstånd.
Potentialerna är särskilt stora i norra Sverige och norra Finland. Dessa stora
framtidspotentialer innebär att beslutsfattandet, som berör detta viktiga
gruvkluster, behöver ske framtidsinriktat.
13
4. Effekter av gruvetableringen i Pajala
4.1
Stor gruvsatsning
4.1.1 Investeringar
(Flera källor: främst Tomas Gustafsson, Northland Resources.)
Genomförda investeringar av Northland uppgår till ca 7,9 miljarder SEK (enligt
företagets balansräkning). Privat kapital, till huvuddelen utländskt kapital har
investerats i Sverige samt delvis i Norge. Ca 1,5 miljard av totalinvesteringen
avser hamn, spår och lager etc i Narvik.
Totala investeringar, inklusive Vattenfall, Trafikverket, PonCat m.fl. uppgår till
närmare 10 miljarder SEK.
Vattenfalls investeringar uppgår till minst ca 250 MSEK, varav NR betalat ca 85
miljoner.
Trafikverkets nedlagda projektkostnader för väginvesteringen är ca 680 MSEK,
fram till nu. (TRV, Luleå).
Kvarvarande investeringar för Northland framöver:
 ca 250-300 MSEK för att färdigställa Linje 2 (anrikningsverket)
 ca 250-300 MSEK för utökat sandmagasin och klarningsmagasin
Dessa två är nödvändiga för ambitionen om fördubblad produktionskapacitet.
Investeringen i sandmagasin och klarningsmagasin behöver inte utföras direkt,
utan kan ske successivt.
Ytterligare behov är ca 3 MSEK i kompletterande järnvägsvagnar, samt ca 150
MSEK i medfinansiering till TRV och JBV
Tillkommande investeringar inkl planerade driftinvesteringar är ca 700 MSEK.
Investeringarna för Sahavaara, dvs. dagbrott nr 2, ingår ej ovan, utan tillkommer
senare.
Full produktion (drygt 4 Mton/år) närmaste åren bygger på extern tillförsel av
malm, tillsammans med brytning i Tapuli, dagbrott nr 1.
14
4.1.2 Arbetstillfällen vid Northland Resources
(Huvudkälla: Tomas Gustafsson, NR.)
Antalet anställda vid Northland var under en kort period som mest ca 330
personer (inkl Tills vidare, Viss tid och Vikarier/Provanställningar).
Ca 30 provanställda fick lämna företaget sommaren 2014.
Ca 300 anställda kan således ses som en representativ totalnivå.
177 kollektivanställda, varav 26 kvinnor och 151 män.
Medelålder 32,1 år för kvinnor, respektive 38,6 för män och totalt 37,6 år.
96 tjänstemän, varav 38 kvinnor och 58 män. Medelålder 38,4 år för kvinnor,
respektive 46,1 för män, totalt 43,0 år.
Visstidsanställda, ytterligare ca 25 personer.
Total andel kvinnor ca 25%.
Andelen tjänstemän har generellt varit hög, eftersom företaget befunnit sig i en
planerings- och projektfas (byggfas) i princip ända fram till nuläget.
Uppskattad fördelning på bostadsorter ca juni 2014:
 Pajala kommun 56 %
 Övriga Norrbotten 34 % (varav ca 10% i de närliggande kommunerna
Övertorneå, Överkalix och Gällivare).
 Västerbotten 5 % (bl.a. specialistkompetens för drift av anrikningsverk)
 Finland 3 % (merparten s.k. ”gränsgångare”, dvs. främst boende i Kolari
kommun).
 Övriga Sverige 2 %
15
4.2
Kraftfull malmtransportsatsning
(Huvudkälla: Peter Bohm, arbetschef Cliffton.)
Det PEAB-ägda transportföretaget Cliffton (med bas i Junosuando) hade
den 24 oktober 2014:
 207 anställda varav 59 kvinnor (28,5%)
 184 personer kollektivanställda och 23 är tjänstemän
 kollektivanställda består av 28,3 % kvinnor. Av tjänstemännen 30,4 %
 44% mantalsskrivna i Pajala kommun, 11% i de angränsande
kommunerna Kiruna, Gällivare, Överkalix och Övertorneå, 27% från
övriga Norr- och Västerbotten och 18% från övriga Sverige.

Malmbilarna har totalt kört 1 236 330 mil (ca 308 varv runt jorden)

Totalt sedan transportarbetet började har Cliffton själva transporterat
2 240 645 ton, vilket är ca 36 433 lass med 90-tons ekipage (tillsammans
med de externa bilarna ca 2 432 320 ton)

Hittills har 38 av 60 specialutformade lastbilar tagits i bruk
16
4.3
Utveckling av bostadsutbudet
(Huvudkälla: Magnus Pekkari, VD Pajalabostäder)
Bakgrund
Pajalabostäder AB är det allmännyttiga och av kommunen helägda
bostadsbolaget i Pajala kommun. Utöver Pajalabostäder finns i kommunen ett
privat bostadsbolag med ca 100 lägenheter och ett fåtal mindre privata bolag
med 10-30 lägenheter vardera.
Pajalabostäder har likt många bostadsbolag i kommuner med vikande
befolkningsutveckling haft problem att hantera sitt bostadsbestånd med stora
hyresbortfall och eftersatt underhåll som följd. År 2004 inleddes därför ett
avvecklingsprogram med statligt stöd, där ca 70 lägenheter skulle avvecklas eller
utvecklas till annat än bostäder. Pajalabostäder AB hade då ca 60 tomma
lägenheter. En del bostäder revs, andra utvecklades bland annat till
lägenhetshotell/vandrarhem.
År 2009 hade avvecklingsprogrammet till stora delar genomförts, men det fanns
fortfarande tomma lägenheter. 2009-12-31 hade Pajalabostäder AB 21 tomma
lägenheter, varav 16 i centralorten. Vid denna tidpunkt började
gruvverksamheten i Kaunisvaara ta form och redan under 2010 hade
Pajalabostäder AB inga tomma lägenheter och bostadskön växte rekordsnabbt.
Nyproduktion
I maj 2011 beslutade Pajalabostäders styrelse att bygga nytt i egen regi. Utifrån
det stora antalet nya arbetstillfällen bedömdes att bostadsbehovet vida skulle
överstiga bolagets möjligheter att bygga nytt med egna ekonomiska resurser. Vid
den här tidpunkten hade bolaget 404 vanliga hyreslägenheter. Fram till idag har
96 nya lägenheter tillkommit i Pajalabostäders bestånd på olika sätt, se nedan
tabell.
År
Område/Adress
2011
Slåtterbacken 6, 8
2012
Doktorsronden 16-26
6
2013
Doktorsronden 11A-D
28
Kirunavägen 54
2014
Fiskalsrundan 18 A-D
Antal lgh Investeringskostn Kommentar
12
8
3 330 000 Återinsattes från avvecklingsprogrammet
12 072 000 6 st villor byggdes för uthyrning
41 424 000 28 lgh nyproduktion
12 622 000 Köptes från privat fastighetsägare
32
0 Blockhyrs i 20 år från privat företag
Förvaltningsv 3
2
1 500 000 Ombyggnation av egna lokaler till lägenheter
Myntgatan 6 - 60+
8
9 000 000 Ombyggnation av egna lokaler till lägenheter
Summa
96
79 948 000
Totalt har Pajalabostäder investerat ca 80 Mkr i nya lägenheter sedan 2011.
Detta har finansierats med lån på 52 Mkr och eget kapital på 28 Mkr. Långfristiga
lån har under perioden därmed ökat från 107 Mkr till 159 Mkr. Samtliga lån är
tagna med kommunal borgen som säkerhet.
17
Utöver det har bolaget ingått ett blockhyresavtal, där bolaget hyr 32 lägenheter
från ett privat bolag för 2,7 Mkr per år i 20 år. Pajalabostäder hyr sedan ut dessa
lägenheter till vanliga hyresgäster. Liksom för egna lägenheter ansvarar
Pajalabostäder för eventuellt uppkommet hyresbortfall.
Privata investeringar i lägenhetsbeståndet
Även fyra lokala, privata företag har investerat i bostäder i Pajala sedan
gruvverksamheten inleddes. Totalt har dessa företag uppfört 62 lägenheter
enligt tabellen nedan. 47 av dessa har uppförts i centralorten Pajala och 15 i
Junosuando.
År
Område/Projekt
2013
Gamla skolan
8 Allanova
Lilla skolan (Junos)
7 Engrund Sverige
Lärarbostaden(Junos)
1 Engrund Sverige
Snickarbacken
Distriktet (Junos)
2014
Fiskalsrundan
Antal lgh Byggherre
27 Tornehem
7 Engrund Sverige
12 Lovikka möbelfabrik
62
Antalet lägenheter i Pajala kommun har totalt sett ökat med 158 på fyra år, dvs
med 30% jämfört med hur många hyreslägenheter som fanns i kommunen före
2011.
18
4.4
Stärkt näringslivsutveckling
(Huvudkälla: Harry Jatko, Pajala Utveckling AB)
Näringslivet i Pajala har under gruvexpansionen utvecklats mycket positivt. En
stor del av förväntad näringslivsutveckling inom anknytande företag och
servicenäringar har uppfyllts. Dessutom har förutsättningarna stärkts för
gruvrelaterade företag i Kiruna, Gällivare, övriga Tornedalen samt i Norrbottens
kustregion.
Fig 4.4:1 Antalet företag har ökat särskilt inom Hotell och restaurang,
juridik/ekonomi, bygg, handel och transport. Den största utvecklingen av antalet
anställda har skett i främst två gruvrelaterade företag Arctic Road och Snells
Entreprenad. En tydlig utveckling av antalet företag har skett av företag inom
jordbruk skogsbruk etc (dock med få anställda per företag), vilket starkt kan
koppas till att den ökade framtidstron lett till generationsskiften. Utöver de
positiva effekterna i Pajala behöver betonas att gruvsatsningen i Pajala lett till
företagsutveckling även i övriga norrbottenskommuner.
19
Fig 4.4:2 Procentuell förändring i antal företag 2010-12-31 – 2014-09-30
Antalet ekonomiskt aktiva företag i Pajala kommun har ökat från 742 i slutet av
december 2010 till 854 i slutet av september år 2014, vilket innebär en ökning
med 112 företag. Av dessa är 77 skogs-/jordbruksföretag, som hänger samman
med ett generationsskifte gällande skogsägande samt att priserna på
skogsråvara varit gynnsamma. Vad gäller övriga branscher har exempelvis
byggverksamhet ökat med 25 % (18 företag). Hotell och restaurang har ökat
med 55 % (11 företag). Fastighetsverksamhet och Uthyrning, fastighetsservice,
resetjänster har också ökat mycket starkt med 36 resp. 39 %.
Den verkliga utvecklingen underskattas av två osäkerhetsfaktorer:
1. Företag verksamma i kommunen men som har säte i annan kommun. Dessa
har i mycket liten omfattning registrerat arbetsställe i Pajala Kommun. Endast de
större har gjort det (Northland, Metso mfl).
2. Det finns många företag som har fel sni-kod (branschklassning).
20
4.5
Stärkta förvärvsfrekvenser
Förvärvsfrekvenserna har stärkts påtagligt både bland män och bland kvinnor i
Pajala kommun och även i angränsande kommuner. Förvärvsfrekvenserna i
Pajala utvecklades snabbt till ca 3%-enheter höge än rikssnittet.
Som framgår av figur 3.4:1 nedan har förvärvsgraden för män i åldrarna 16-64 år
i Pajala kommun har ökat från 10,8 procentenheter under rikssnitt år 2004 till
3,7 procentenheter över rikssnitt år 2012! Förvärvsgraden för kvinnor har ökat
från 4,1 procentenheter under rikssnitt år 2004 till 2,7 procentenheter över
rikssnitt år 2012!
Detta visar tydligt på att människor i regionen inte vill vara bidragsberoende
utan vill vara produktiva.
De ökade förvärvsfrekvenserna har inneburit starkt förbättrade förutsättningar
för såväl näringsliv, befolkningsutveckling som kommunekonomi.
Fig 4.5:1 Förvärvsfrekvenserna i Pajala kommun utvecklades drastiskt genom
gruvetableringen. Från nära 11% under rikssnitt för män till 3,7% över rikssnitt.
För kvinnor har ökningen varit från ca 4% under rikssnitt till 2,7% över rikssnitt.
21
4.6
Stärkt befolkningsutveckling
Gruvetableringen i Pajala har inneburit en mycket positiv utveckling av
befolkningen i Pajala kommun.
Efter att Pajala kommun sedan ungefär år 1954 förlorat en stor del av sin
befolkning, från 15 400 till ca 6 200 invånare (som därmed också blev Sveriges
äldsta befolkning), har den nu etablerade gruvdriften inneburit en starkt
förbättrad utveckling. Den tidigare negativa befolkningsutvecklingen i
kommunen har vänt och befolkningen har fr.o.m. 2012 ökat i absoluta tal. En stor
del av befolkningstillväxten baseras på nettoinflyttning av unga människor, ofta
med bakgrund i Pajala kommun.
Fig 4.6:1 Gruvetableringen i Pajala har sedan 2010 medfört ett klart positivt
flyttnetto, som främst avser unga kvinnor och unga män. Fortsatt gruvdrift och
etablering av produktionslinje 2 samt förbättrad bostadsförsörjning skulle
innebära fortsatt ökning av det positiva flyttnettot, medan avveckling skulle leda
till betydande flyttningsförluster.
22
Fig 4.6:2 Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun har sedan länge varit negativ,
men har sedan 2009-2010 vänt uppåt. Fortfarande håller det långvariga
födelseunderskottet nere totalsiffrorna. Befolkningssammansättningen
åldersmässigt och vad avser balansen män/kvinnor har dock utvecklats påtagligt
positivt.
Kurvorna har böjts uppåt påtagligt. Första halvåret 2014 ökade befolkningen
med ca 40 personer och utvecklingen pekade före gruvstoppet på en sannolik
ökning med ca 60 fler personer för hela året.
23
Fig 4.6:3 Andelen unga var 2005 mycket låg i Pajala, särskilt i åldrarna 22-40 år.
Gruvbrytningen har tydligt ökat andelen ungdomar, särskilt i åldrarna 18-30 år.
Genom att gruvnäringen förbättrade åldersstrukturen har det svaga underlaget i
förskolor och skolor åter stärkts. Detta gäller såväl centraloren (främst genom
Northland), som området Junosuando, Tärendö, Kangos (främst genom Cliffton).
Förskolan i Pajala centralort fick påtagligt ökat barnantal, en ny avdelning
etablerades och fylldes snabbt med en topp på 142 barn 2013-05-01.
Osäkerheterna inom gruvnäringen bedöms emellertid snabbt ha bidragit till en
vikande trend så att barnantalet 2014-10-23 var nere i samma nivå som 201212-31 (123 barn). Ökningarna av barnantalet till följd av gruvsatsningen innebar
att Kultur- och utbildningsnämnden beslutade att bibehålla verksamheten i
Junosuando och Tärendö. Antalet barn i förskolan i Junosuando har 2012-2014
ökat från 4 barn till 14 barn, varför kommunen byggt nya förskolelokaler. I
Tärendö har antalet förskolebarn ökat från 11 till 15 barn.
Junosuando skola har ökat från 29 till 40 elever, medan Tärndö skola minskat
något från 45 till 40 elever. Elevantalet i Pajala centralort har under de senaste
åren varit relativt oförändrade och den förväntade minskningen har stoppats
upp i och med Northlands etablering.
Fritidshemmet på Smedskolan i centralorten har haft en rejäl ökning av
barnantalet. Smedskolan är idag den skola som är mest trångbodd. Inflyttningen
är en bidragande orsak samt att fler föräldrar är i arbete.
24
4.7
Stärkt kompetensförsörjning
Pajala kommun har trots sin tidigare mycket negativa befolkningsutveckling haft
mycket höga ambitioner att klara god kompetensförsörjning.
I nationella jämförelser har Pajala kommun legat på mellan 5:e och 10:e plats
vad gäller studieresultat för ungdomar. Detta har med tidigare nettoutflyttning
inneburit viktiga bidrag till kompetensförsörjningen för övriga delar av landet
och härvid särskilt för Kiruna och Gällivare.
Pajala kommun och Lapplands kommunalförbund har i samband med
gruvetableringen genomfört mycket ambitiösa satsningar på såväl
ungdomsutbildningar som vuxenutbildningar.
Luleå Tekniska Universitets gruvrelaterade utbildningar har också i betydande
grad bidragit till kompetensförsörjningen i Pajala liksom till hela det
norrbottniska gruvklustret.
Många av ungdomarna som har utbildat sig och som utbildar sig har nu valt att
bo kvar i Pajala och återvända till Pajala för att bidra till den nya gruvsatsningen.
Dessa ungdomar riskerar nu hamna i en komplicerad situation ifall gruvdriften
läggs i ”malpåse” eller avvecklas. Samtidigt riskerar tilltron till Pajala och till det
norrbottniska gruvklustret som helhet minskas på ett långsiktigt ofördelaktigt
sätt.
4.7.1 Gymnasieutbildning
(Huvudkälla: Ann-Mari Mäki Larsson, Rektor Laestadiusskolan)
Laestadiusskolan bedriver gymnasieskola och gymnasiesärskola i Pajala och är
sedan 2010, en av skolorna i Lappland Gymnasium, Lapplands
kommunalförbund. Under 2000-talets första år hotades gymnasieskolan, liksom
all annan kommunal verksamhet i Pajala av den krympande och åldrande
befolkningen. Laestadiusskolans elevkullar minskade år för år och andelen
elever som fick sin utbildning utanför kommunen ökade stadigt. Kostnaderna för
att bedriva gymnasieskola i Pajala blev allt svårare att försvara. Beslutet från
2010, att föra samman gymnasieskolorna i Jokkmokk, Kiruna, Malmberget och
Pajala i ett gymnasieförbund förbättrade förutsättningarna att behålla
gymnasieutbildning i kommunen.
Parallellt med bildandet av Lappland Gymnasium kunde också
gruvverksamheten i Kaunisvaara starta. Båda dessa positiva förändringar har
lett till att en ökande andel ungdomar i Pajala kommun kan få sin
gymnasieutbildning på orten.
Andelen Pajalaelever som väljer att gå sin gymnasieutbildning på
Laestadiusskolan eller på någon av skolorna inom Lappland Gymnasium ökar. I
25
jämförelse med övriga LG-kommuners elever är det Pajalaeleverna, som är de
mest "trogna" i LG.
I motsats till övriga landets trend väljer Pajalaeleverna nu i större utsträckning
att gå yrkesförberedande program. Industritekniska-, Eltekniska- samt Handel
och Administrationsprogrammen har varit de mest populära
utbildningsalternativen på Laestadiusskolan. De elever som valt Hjalmar
Lundbomsskolan i Kiruna och Välkommaskolan i Malmberget har främst lockats
av det Fordonstekniska programmet.
Däremot har Laestadiusskolan inte ännu lyckats attrahera elever från kommuner
utanför LG. Under våren 2014 utredde Lappland Gymnasium i samarbete med
Clifton Mining och Scania förutsättningarna för att starta Fordonsprogrammet,
transportinriktning i Pajala. Många elever var intresserade att välja programmet
på Laestadiusskolan, elever från Övertorneå och Överkalix kommuner.
Gymnasienämnden skulle med största sannolikhet ha beslutat starta
programmet i Pajala om gruvverksamheten varit stabil, vilket förutom
försörjning med grurelaterade kompetenser, hade inneburit fler elever på
Laestadiusskolan samt interkommunala intäkter.
Ungdomarnas önskade val av gymnasieutbildning visar att gruvnäringens
etablering i Pajala kommun varit gynnsam för kommunutvecklingen. Allt fler av
kommunens unga vill skaffa sig utbildning och yrken som kan ge arbete i
hemkommunen. Många ungdomar har valt yrkesprogram som utbildar för
arbeten som finns inom gruvnäringen och andra växande branscher.
Ungdomarna väljer den närmaste studieorten där dessa utbildningar finns att få.
Ökande intresse finns också att starta Ung Företag bland eleverna genom en
starkare tro på framtiden i kommunen.
Den positiva trenden kommer att brytas och vändas till det motsatta om
gruvnäringen läggs ner. Ett kritiskt läge uppstår redan i höst när eleverna i
årskurs 9 får vägledning och information om det förestående gymnasievalet.
Färre elever på Laestadiusskolan hotar även det befintliga utbudet av
gymnasieprogram. Färre gymnasieprogram på Laestadiusskolan ökar utgifterna
för inackordering och interkommunala kostnader. Färre gymnasieprogram leder
till avveckling av personal som i sin tur kan undergräva kvaliteten och
behörighetsgraden hos kvarvarande lärarkår, vilket i förlängningen ställer
frågan om en gymnasieskola i Pajala kan försvaras.
4.7.2 Lapplands Lärcentra Pajala (för vuxnas lärande)
(Huvudkälla: Berit Öström, utbildningsledare)
Sammantaget har ett mycket intensivt arbete genomförts inom Lapplands
Lärcentra Pajala gällande kompetensförsörjning i olika former med anledning av
gruvetableringen och mycket har åstadkommits.
Lapplands Lärcentra är den samlade organisationen för vuxnas lärande inom
Lapplands kommunalförbund omfattande kommunerna Gällivare, Jokkmokk,
26
Kiruna och Pajala. Det gäller utbildning på alla nivåer inkl eftergymnasiala
utbildningar.
Nedan beskrivs främst insatser koppade till gruvetableringen i Pajala där
uppdraget är att arbeta för kunskapsdriven tillväxt och - utveckling i kommunen.
Svenskundervisning för invandrare (SFI)
Uppdragsutbildning i svenska har hållits för tre Northlandanställda i
arbetsledande funktion för att dessa t ex ska kunna kommunicera med
medarbetare och externa aktörer samt hantera manualer. Ett koncept har
därigenom utvecklats här för den typen av uppdrag.
Undervisning har också hållits för några medflyttande partners där den andra
parten erhållit arbete inom gruvetableringen.
Vuxenutbildningen
I nära samarbete med Cliffton har Yrkesförarutbildning hållits i tre omgångar,
totalt 36 deltagare. En bieffekt är att genom kontakterna med
utbildningsutföraren Wesab har några privatpersoner kunnat hänvisas dit för att
med egna medel bekosta anskaffandet av C-körkort för anställningsbarhet. En
annan bieffekt är att vi tillsammans med Cliffton initierade planerna på en
gymnasial fordonsutbildning i Pajala. Det fortsatta arbetet gjordes i samverkan
mellan Cliffton, Lärcentra och Pajala kommunledning varefter
utbildningsförslaget överlämnades till gymnasienämnden och gymnasieskolan
för slutförande.
En 1-årig lärlingsutbildning till Servicetekniker med inriktning hydraulik (för bl
a borraggregat) pågår i samarbete med Atlas Copco (2 studerande). De
studerande har redan fått en anställning via Proffice och jobbar all ledig tid i
verksamheten. Finansiering har sökts för 2015 för ytterligare två lärlingsplatser
(om gruvan kommer igång igen).
En markant ökning, fördubbling, har skett av vuxenstuderande som nu
kompletterar med naturvetenskapliga kurser på gymnasienivå. Det är anställda
inom gruvbranschen som ser möjligheter till en kompetenshöjning eller anställda
i andra branscher som önskar bli anställningsbara inom gruvbranschen. Tydligt
noterbart är det ökande intresset för kemi.
En effekt vid gruvetableringen var att en del heltidsvuxenstuderande gick över till
arbete. Dock har några återvänt till studier men nu på deltid med en kurs i taget
för förkovring.
Strukturerad behovsinventering
Under åren 2011- 2013 har en strukturerad inventering gjorts gällande
kompetensbehov hos näringsliv, offentlig sektor samt enskilda individer. Genom
resurser i projektet Norrsamverkan har fokus i stor utsträckning riktats på
basnäringarna (gruvetablering med tillhörande verksamheter). Behov har
fångats upp genom företagsbesök, bransch- och nätverksträffar,
företagsfrukostar, rekryteringsmässor mm samt ett nära samarbete lokalt med
bl a Puab och AF. Från slutet av 2013 finns fokus även på offentliga sektorn, som
också påverkas av befolkningsökning (samt stora pensionsavgångar). T ex gäller
detta behov av personal till förskola och skola. Genom behovsinventeringen har
Lapplands Lärcentra gemensamt (de fyra kommunerna) arbetat för att göra
27
efterfrågade utbildningar eller seminarier tillgängliga i reegionen.
Exempel på utbud med koppling till gruvetableringen:
Teknikkvällar för presumtiva studerande där företag medverkat (Northland,
Metso, PEAB) med information om arbetsmarknad och kompetenskrav för
anställning.
Seminarier (några i samverkan med Puab): ”Vill du? Kan du? - Inspiration till
entreprenörskap”, ”Entreprenörskap utan gränser”, ”Hur rekryterar man rätt
person till rätt plats?”, ”Olikheter är tillgångar – Mångfald, jämlikhet,
integration”, ”Massmedia- Hot eller möjlighet”.
Kortare utbildningar: ”Kontrollansvarig enligt Plan- och bygglagen”,
”Yrkeskompetensbevis för yrkesförare (en modul)”, ”Ledarutbildning” x 2 (olika
nivå)
4.7.3 Högskoleutbildningar via Lapplands lärcentras samverkan med övriga
aktörer
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Tillsammans med företag inom berg- och byggbranscherna har koncept för YHutbildningar gjorts, vilka också sedan beviljats statliga medel av YHmyndigheten. Det är eftergymnasial utbildning på 1-2 år.
- YH Bergteknik f n 1 studerande i Pajala
(1:a antagningen 4 studerande i Pajala vilka gick direkt ut i arbete efter
utbildningen).
- YH Byggproduktionsledare f n 1 studerande i Pajala
(första antagningen 2 studerande vilka dock handplockades för anställning
hos Northland.)
- Ansökan är f n inlämnad för att få starta YH Underhållsteknik hösten 2015.
- Även YH-utbildningar från andra anordnare har marknadsförts i Pajala, t ex
YH Berg-materialingenjör, YH Produktionsteknik, YH Hydraulteknik.
Högskola/universitet
Arbete tillsammans med Luleå tekniska universitet för distansanpassning och
tillgängliggörande av samt marknadsföring av:
- Högskoleingenjör Berganläggningsteknik 3 år
- Högskoleingenjör Underhållsteknik 3 år
- samt marknadsföring av Högskoleingenjör Elkraftteknik 3 år.
Antal studerande totalt på eftergymnasial nivå, vilka nyttjat vår
studerandeservice, ökade studieåret 2013/2014 med ca 23 % jämfört med
studieåret innan.
Exempel på övrigt samarbete med akademin
Forskare: Via företagsbesök har kontakter förmedlats mellan forskare på LTU
och företag för processförbättring eller produktutveckling för ett företag inom
gruvsektorn och ett företag med koppling till gruvsektorn.
28
Lokaler mm hos Lapplands Lärcentra Pajala
Genom det breddade utbudet av utbildningar och sändningar (främst YH) har
ytterligare en videokonferensstudio inrättats samt de två övriga uppgraderats.
Dessa har förutom av studerande använts av styrgrupper inom utbildningarna (t
ex deltagare från Northland) och även av deltagare i projekt där Pajala kommun
ingått gällande attraktivitet/arkitektur av det växande Pajala samhället.
Dessutom har en studio inrättats för webkonferenser.
4.7.4 Gruvrelaterade högre utbildningar
Gruvindustrin sysselsätter totalt över 180 olika yrken (källa:Mineralriket). De
högsta kompetenserna utbildas vid universitet och högskolor, varvid Luleå
Tekniska Universitet (LTU) intar en särställning som kompetenscentrum med
många inbördes kompletterande gruvrelaterade utbildningar. Även Umeå
Universitet har betydelse, särskilt vad avser miljöinriktningar.
Eftersom kostnadsnivån för gruvbrytning är relativt sett hög i Sverige är det en
absolut nödvändighet att hålla hög innovativitet och effektivitet. Därför råder i
Sverige sedan många decennier en stark symbios mellan
gruvindustrin/anknytande industri och universiteten/innovationsriktade
företag. Båda förutsätter varandra.
Luleå Tekniska universitet är således en förutsättning för den norrbottniska
gruvnäringen och även för gruvnäringen i övriga Sverige och delvis även
utomlands. Omvänt är en väl fungerande gruvnäring en förutsättning för väl
fungerande, gruvrelaterade utbildningar vid LTU.
29
4.8
Stärkt jämställdhet
Pajala kommun och gruvföretagen har ambitiöst verkat för modern teknik och
offensivt synsätt på jämställdhet. Northland Resources har haft 40% kvinnor
som målsättning för sin produktion, vilket när gruvdriften började planeras var
mycket högre än vad som gällde för Sverige som helhet med ca 15%.
Detta kan internationellt jämföras med att Chile hade endast 1% kvinnor inom
gruvdriften. Jämställdhetssträvandena i Pajala har gällt såväl för kommunen som
för Northland Resources och de företag som engagerats som entreprenörer i
driften som PEAB, Clifton etc.
PEAB-ägda Clifton satte som målsättning för sin transportlösning 50% kvinnor,
vilket förtjänstfullt uppnåddes i de yngsta åldrarna. I genomsnitt var andelen
kvinnor ca 30%, vilket är betydligt högre än gruvrelaterade företag i övrigt i
Sverige och utomlands.
Fig 4.8:1 Pajalas sedan länge kända kvinnounderskott går nu successivt mot
balans. Detta har under gruvexpansionen varit särskilt påtagligt för unga kvinnor.
30
Fig 4.8:2 Cliffton Mining och Northland Resources har högre andel kvinnor
anställda än rikssnittet i deras respektive bransch. Cliffton har särskilt höga
andelar kvinnor bland de yngsta förarna (se fig 4.2:3).
Fig 4.8:3 Andelen kvinnor anställda i malmtransportföretaget Cliffton Mining är
generellt högre i unga åldersgrupper, särskilt <21-25 och 41-45. Jämfört med
branschsnittet är kvinnoandelen mycket högre i åldrarna <21-45.
31
4.9
Övriga samhällseffekter
4.9.1 Allmänt
Genom den kraftiga befolkningsminskningen i Pajala kommun från mitten av
1950-talet till 2010 finns ett överutbud av realkapital i form av bostäder,
byggnader i övrigt, transportinfrastruktur och infrastruktur i övrigt.
Detta innebär att gruvdriften har haft fördelar vid sin nyetablering liksom
samhällsekonomin som helhet. Denna gruvexpansion är i internationell
jämförelse påtagligt mera fördelaktig i en kommun som Pajala, beroende på att
infrastruktur av olika slag till stor del redan finns uppbyggd.
32
5. Effekter av avvecklad gruvdrift i Pajala
5.1
Avveckling av den stora gruvsatsningen/”malpåselösning”
5.1.1 Investeringar

Stora genomförda investeringar står på spel.

Verksamheten kan nå lönsamhet, även vid dagens låga järnmalmspriser.
Nedläggning skulle därför innebära kapitalförluster både på kort och lång
sikt. 
Stora risker om en lösning inte nås inom rimligt kort tid. Det blir då väsentligt
svårare att återstarta och de ekonomiska förlusterna blir större.

Värsta fallet skulle vara ett scenario där anläggningsdelar säljs del för del,
vilket skulle göra det mycket svårt att nå återstart.
5.1.2 Arbetstillfällen – risk för kraftig minskning
Konsekvenser av Northland-krisen utifrån IF Metalls perspektiv
(Huvudkälla: Daniel Eneslätt, Ombudsman IF Metall Malmfälten)
Nerdragningar gjordes redan i somras, när man beslutade sig att inte fortsätta
utbyggnaden av linje 2. Den gången drabbades ca 40 IF Metall-medlemmar som
var på väg att få fasta anställningar, som sades upp av Northland. Dessutom fick
ca 30-40 av våra medlemmar byta arbetsplatser till följd av att entreprenörer
fick avbryta sina arbeten.
Hur avveckling/”malpåseläggning” slår mot IF Metallsmedlemmar är svårt att
bedöma, eftersom många har fått/kan få nya arbeten på andra orter.
Den senaste neddragningen innebär att 156 tillsvidareanställda IF Metallmedlemmar har sagts upp av Northland Resources, 13 blir alltså kvar.
Uppsägningstiderna varierar I huvudsak mellan 1-2 månader. Härutöver har ca
80-100 tjänstemän/chefer sagts upp, medan ca 15 blir kvar.
Förutom själva Northland så har inom Kiruna wagon, Metso, Atlas Copco,
Pon-Cat, ca 15 personer flyttas till verksamheterna i Svappavaara, Kiruna och
Gällivare.
Snells Entreprenad i Pajala har sammantaget aviserat att de måste säga upp ett
80-tal IF Metall-medlemmar. Även på tjänstemannasidan sags många upp. Härtill
kommer att företag flyttar medarbetare till andra arbetsplaster
33
Totalt har bland IF Metalls medlemmar, hittills drygt 200 personer sagts upp.
Konsekvenserna på sikt blir dock ytterligare fler, eftersom företag som räknat
med olika småjobb löpande inte klarar av att behålla hela sin personalstyrka.
Stor risk finns att ett antal företag inte kommer att klara sig. Till exempel har ett
företag med 7 IF-Metallmedlemmar anställda fordringar på Northland på 100
000 för utförda arbeten som ej betalats och de kämpar idag med ekonomin.
5.2
Den kraftfulla malmtransportsatsningen riskeras
(Huvudkälla: Peter Bohm, arbetschef Cliffton.)
Cliffton genomför nu överbryggande verksamhet för att kunna ta vara på
arbetskraftsresurser och fordon, så att resursförluster reduceras och så att
återupptagande av transporterna möjliggörs.



Uppstädning genomförs i Pitkäjärvi och Junosuando.
Lastbilarna tvättas och servas.
24 tim beredskap i bostad.
Framförhållning hålls också för avveckling/malpåse:
 försäljning av lastbilar (ifall avbrottet blir för långt)
 vissa förare har redan gått till andra arbetsgivare
34
5.3
Utveckling på bostadsutbudet
(Huvudkälla: Magnus Pekkari, Pajalaboståder AB)
Konsekvenser av minskad efterfrågan på bostäder
Vid en kraftigt minskad efterfrågan på bostäder i Pajala kommun antas de
nyproducerade lägenheterna vara de första lägenheter som sägs upp och blir
tomma. Anledningen till det är att hyresnivån på dessa ligger på ca 1 500 kr per
m2 och år i jämförelse med lägenheterna i det äldre beståndet som har en
hyresnivå på ca 800 kr per m2 och år.
Att återgå till ett läge som rådde 2009 innebär att Pajalabostäder skulle ha alla
nyproducerade lägenheter samt ytterligare ca 20 lägenheter från det äldre
beståndet outhyrda. Detta skulle medföra ett hyresbortfall på 8,9 Mkr per år.
Utan några åtgärder skulle det göra att Pajalabostäder har förbrukat hela sitt
egna kapital på 1,5 år.
I detta scenario kommer bolaget att tvingas in i en avvecklingsprocess igen.
Bedömningen är att ägaren Pajala kommun inte heller kommer att ha de
ekonomiska muskler som krävs för att genomföra en sådan process, utan statliga
insatser blir nödvändiga.
5.4 Försvagat nordeuropeiskt gruvkluster och försvagad
näringslivsutveckling
Näringslivsutvecklingen i de norrbottniska Malmfälten har varit positiv, men får
ett allvarligt bakslag av att både marknaden och framtidstron kraftigt försvagas
ifall gruvdriften i Pajala avvecklas.
Detta kommer inte bara att drabba Pajala med grannkommuner utan kommer
också att drabba Kiruna och Gällivare samt potentiella nya gruvkommuner i
närområdet.
35
5.5
Reducerade förvärvsfrekvenser
Förvärvsfrekvenserna i Pajala har som nämnts kraftigt ökat både för män och för
kvinnor i samband med gruvetableringen. Med nedläggning av
gruvverksamheten kommer sysselsättningen att sjunka mycket kraftigt.
När nu så många arbetstillfällen riskerar falla bort kommer detta, om inte
positiva besked snarast kommer, att leda till både utflyttning och betydligt sämre
förvärvsfrekvenser för kvarvarande.
Fig 5:5:1 Nedläggning av gruvddriften i Pajala eller lång ”målpåsetid” kommer att
förutom utflyttning ge kraftigt sänkta förvärsfrekvenser.
5.6
Befolkningsförluster
Den särskilt påtagligt negativa effekten av avvecklad gruvdrift skulle bli att
många engagerade unga människor, som valt att etablera sig i Pajala, blir
tvungna att hitta sysselsättning på andra orter.
Detta innebär att de själva förlorar mycket ekonomiskt. På akut kort sikt innebär
det för Sverige att benägenheten hos unga människor att välja att engagera sig i
36
EU:s viktigaste malmutvinningskluster försvagas, vilket långsiktigt försvårar
kompetensförsörjningen och befolkningsutvecklingen.
(Huvudkälla Agneta Suikki Ekonomichef Pajala kommun)
Befolkningen minskade i snitt under 00-talet med 134 personer
Under 10-talet har den i snitt minskat med -3 personer
Utgår vi i från att minskningen på ca -130 pers är det normala (har varit
perioden 1995-2009) innebär detta:
2015 försvinner ca 400-500 personer. Skatteintäkterna minskar med runt 20-30
mkr på ett år. Därefter minskar statsbidragen ca 7-8 mkr årligen.
Figur 5.6:1 Nedläggning av gruvverksamheten i Pajala riskerar att vända den
senaste positiva trenden till stora negativa flyttnetton.
37
5.7
Reducerad kompetensförsörjning
God kompetensförsörjning har varit en mycket viktig målsättning för både Pajala
kommun och för Norrbotten som helhet. Pajala kommun och Lapplands
Lärcentra har kraftfullt satsat på att tillgodose behoven kopplade till
gruvexpansionen och verksamheten har kommit igång på ett föredömligt sätt.
Avvecklad gruvproduktion i Pajala kommer att innebära allvarliga försämringar
av kompetensförsörjningen på alla nivåer. Detta innebär försämringar för hela
det nordsvenska gruvklustret.
5.7.1 Gruvavvecklingsanalys avseende Lapplands Lärcentra i Pajala
(Huvudkälla: Berit Öström, utbildningsledare)
Avveckling av gruvnäringen i Pajala kommer att kraftigt påverka verksamheten
vid Lapplands Lärcentra i Pajala.
Ett scenario kan vara att fler studerande och utökad verksamhet med anledning
av att antalet arbetslösa ökar, vilket dock inte är troligt. Många upplever det tufft
att i ett sådant läge ta studielån för att kunna finansiera sina studier.
Idag är det många som bedriver studier i syfte att komplettera sin behörighet
och som kombinerar det med sitt arbete, alternativt att de har en partner som
har arbete inom gruvnäringen eller kompletterande näringar. Sannolikheten är
nu stor för att folk flyttar för arbete på annan ort, vilket torde leda till en
minskning av studerandeantalet.
Yrkesutbildningar med inriktning mot gruvnäring och närliggande områden
kommer inte att startas upp ifall gruvan läggs ”i malpåse”/läggs ned. Ett exempel
är Yrkesförarutbildningen som bedrivits under tre år, där det inte blir aktuellt
med start 2015. Detsamma gäller lärlingsutbildningen i samverkan med Atlas
Copco.
5.7.2 Negativ påverkan på högskoleprogram kopplade till Lapplands Lärcentra
Vad gäller Yrkeshögskoleutbildningar torde det bli mindre lockande för
kommunbor att söka till dem, eftersom målsättningen varit att få arbete på eller
nära hemorten. Visserligen kommer dock utbildningarna att finnas tillgängliga
under något år via Lapplands Lärcentra och leder då i hög grad till arbete efter
utbildningen – dock på annan ort än Pajala.
För högskoleprogram och kurser uppstår troligen betydande minskning,
eftersom målet med studierna ofta är ett arbete just i hemkommunen eller
regionen.
Sammantaget ger drivkraften från ett samhälle med tillväxt både framtidstro och
lust att förkovra sig, eftersom det finns möjlighet till försörjning i den egna
kommunen och regionen. Saknas däremot framtidstron är det rimligt att anta att
38
motivationen för studier minskar, vilket således ytterligare minskar
förutsättningen för tillväxt i kommunen.
5.7.3 Negativa effekter för rekrytering till högre utbildning och långsiktig
kompetensförsörjning av gruvsektorn
Många med kvalificerade jobb (civilingenjörer, geologer etc.) har flyttat till
Pajala. De blir de första att lämna, flera av dessa är unga med familj och barn.
Branschens trovärdighet blir ifrågasatt av ungdomar såväl i Malmfälten som i
övriga Sverige, vilket gör att rekryteringen till relevanta gymnasiala och
postgymnasiala utbilningar försvåras.
5.8
Försvagad jämställdhet
Utifrån den mycket positiva jämställdhetsambitionen bland företag och unga
människor att engagera sig för gruvdriften i det norrbottniska viktiga
gruvklustret blir en avveckling av gruvdriften i Pajala ett påtagligt bakslag.
För många unga kvinnor, som valt att engagera sig i gruvnäringen med
tillhörande malmtransporter kan avveckling eller långvarig ”malpåse” innebära
ett bakslag och en ”uppförsbacke” för framtida engagemang även för deras
nätverk.
Antalet anställda hos Cliffton ökade aug-okt 2014 med 16 män och 2 kvinnor,
varav det betydligt lägre antalet kvinnor torde avspegla den osäkerhet som
börjat upplevas.
5.9
Övriga negativa samhällseffekter
Utvecklingens som helhet för regionen blir försämrad och detta försämrar
påtagligt förutsättningarna för konkurrenskraften för det i både svenskt och EUperspektiv betydelefulla norrbottnsika gruvklustret och dess basering i
Norrbotten.
En definitiv nedläggning av gruvverksamheten kommer att medföra stora
förändringar i form av nedläggningar av skolenheter eller delar av dessa samt
stängning av förskoleavdelningar.
39
Påverkan på Pajala kommuns Tekniska verksamhet av en ev nedläggning av
gruvverksamheten
Mark och fastigheter
Kommunen har med anledning av gruvverksamheten iordningsställt drygt 60
villatomter samt 2 ha flerbostadsområden och 8 ha industrimark. Av detta
återstår 36 villatomter och 7 ha industrimark som är osåld. Detta motsvarar ett
försäljningsvärde på ca 12 miljoner kronor med nuvarande taxa. Utan gruvdrift
blir denna mark väldigt svårsåld. Därutöver finns andra, äldre tomter, främst i
byarna, som troligen blir ännu mer svårsålda.
Flyget
Kortsiktigt påverkas inte flyget, eftersom trafiken i huvudsak (liksom för andra
periferiflygplatser) finansieras via driftsbidrag från staten och landningsavgifter
från flyget. Men dessa intäkter är beroende av att det finns ett behov av
kommunikationer med flyg.
Om gruvan läggs ned minskar flyget med 10-20 % eller 650-1300 passagerare
per år. Detta kan, om man inte ersätter dessa passagerare med andra, göra att
staten omprövar sitt driftsbidrag, vilket de gör ungefär var femte år. Minskade
passagerarantal kan leda till att staten beslutar att ta bort driftsbidraget. Utan
statligt driftsbidrag, som nu finansierar med ca 50 %, skulle det vara svårt att
fortsätta med flygverksamheten. Även om man slutar helt med flygverksamhet
och personalen sägs upp, skulle kommunen under lång tid få kvarvarande
kostnader för kapital och mindre underhåll på ca 4 miljoner kronor per år.
Övriga tekniska verksamheter
Effekterna av ev gruvnedläggning blir små för övrig teknisk verksamhet. Vad
gäller Vatten och Avlopp samt renhållning blir dock intäkterna lägre ifall
befolkningen minskar.
Kommunens informationsverksamhet
(Huvudkälla: Ulrika Huhtaniska, Kommunikationsansvarig Pajala kommun)
Informationsverksamheten i kommunen förändras inom flera områden om
gruvverksamheten inte återupptas.
De senaste åren har kommunen arbetat utifrån begreppet ”Framtid Pajala” och
med att marknadsföra kommunen som en attraktiv, levande och växande
kommun. Behovet av att synas har varit stort för att få personer att flytta hit.
Hemsidan och marknadsföring av olika slag har varit betydelsefulla medel.
Vid en nedläggning av gruvan kommer informationen istället främst att behöva
fokusera på den interna- och externa kommunala verksamheten.
Utåtriktad kommunikation och marknadsföring för inflyttning blir mindre viktig,
eftersom Pajala med alltför få arbetstillfällen inte kommer att vara attraktivt som
bostadsort. Dock behöver kommunen fortsätta att arbeta för att få arbetskraft
för att kunna möta de stora pensionsavgångarna (främst inom vård och omsorg).
Information och marknadsföring om kommunen som turistisk destination
kommer att bli en fråga för turismen istället för kommunen.
40
6.
Samlad analys
6.1
Negativa effekter för Sverige och EU
För hela Sverige och för EU innebär en försvagning av det viktiga
nordeuropeiska gruvklustret i Norrbotten försämrad framtidstro, försvårad
kompetensförsörjning, svagare företagsutveckling och försämrad
konkurrenskraft.
En sådan utveckling är till stor nackdel för såväl Norrbotten och Sverige som EU.
6.2
Negativa effekter för regionen
Effekterna för regionen av avvecklad gruvdrift blir påtagligt negativa av flera
skäl. Dels att närmare 1000 gruv- och servicerelaterade arbetstillfällen faller
bort, dels att kompetensförsörjningen urholkas.
Tilltron till gruvnäringen, nya arbetstillfällen och positiv utveckling i det
nordeuropeiska gruvklustret reduceras kraftigt. Den attraktivitet och delaktighet
för unga kvinnor och män, som genom åren engagerat skapats i Malmfälten och
fått särskilt ett tillskott genom pajalasatsningen riskerar ett påtagligt bakslag,
som kan bli svårt att reparera.
6.3
Samhällsekonomiska effekter på längre sikt
De samhällsekonomiska effekterna på längre sikt riskerar bli klart negativa.
I synnerhet LKAB och även Boliden bidrar kraftfullt till Sveriges och EU:s
ekonomi. Dock innebär ett avbräck av det slag som nu riskerar ske i Pajala att de
samhällsekonomiska effekterna på längre sikt blir försvagade.
Med ett brett intresse från nya, unga medarbetare kan ett brett utbud av
gruvrelaterade arbetstillfällen tillgodoses och medföra ökade malmbaserade
produktionsvärden och förbättrat tillgodoseende av främst EU:s
konsumtionsbehov.
41
7.
Åtgärdsmöjligheter – diskussion
7.1
Utgångspunkter
Av särskild stor betydelse för framtiden är att det viktiga gruvbaserade klustret i
nordligaste Sverige/Europa inte försvagas.
Det har drygt ett sekel varit av mycket stor betydelse för hela Sverige och för
hela EU att gruvutvinningen i nordligaste Sverige har lett till positiva effekter för
Sverige som helhet och även för EU som helhet.
7.2
Diskussionsmässig analys
I det nu uppkomna läget är det av akut betydelse att snabbt genomföra åtgärder
för att inte regionen och svensk gruvnäring ska hamna i en negativ dominoeffekt.
De unga människor som vågat satsa på Pajala och på det norrbottniska
gruvklustret kommer att lämna regionen ifall problemen inte kan lösas snabbt.
Utflyttning av unga som engagerat sig kommer inte att vara negativt enbart för
Pajala, utan kommer som tidigare beskrivits att vara negativt för hela det
norrbottniska gruvklustret, eftersom tilltron till satsning i norr riskeras
försvagas kraftigt.
Konstruktiva lösningar behöver sökas inom det starka norrbottniska
gruvklustret, där LKAB är tongivande. För LKAB som företag kan det på kort sikt
vara företagsekonomiskt negativt att gå in och stötta upp i den uppkomna
situationen. Därför är det viktigt att LKAB:s ägare, svenska staten, kan ge
konstruktiva direktiv till LKAB. Det kan bli aktuellt att acceptera att LKAB:s
lönsamhet under de närmaste åren blir något sämre genom ett bredare
klusterstärkande engagemang i Pajala.
I gengäld kommer både Sveriges ekonomi och EU:s ekonomi att stärkas om
Sveriges regering och LKAB kan bidra till vidmakthållande och långsiktig
vidareutveckling av det viktiga nordsvenska gruvklustret.
Sett i ett vidare perspektiv är det också viktigt att med en samlad klustersyn
tillgodose flexibilitet, konkurrenskraft och minskad sårbarhet.
Framtidsförutsättningarna är osäkra och behöver kunna mötas på ett brett sätt.
T ex kan utfallet i det järnmalmsrika Östra Ukraina slå mycket olika på
marknaden inom EU. Det kan t ex påverka den långsiktiga lönsamheten för
underjordsgruvor med mycket stora djup, vilket kan innebära att ett bredare
utbud av fyndigheter minskar sårbarheten.
42
7.3
Rekommendationer
Utifrån i denna rapport genomförd analys av samhällseffekter rekommenderas:

att starka aktörer: staten, regionen, LKAB, PEAB etc i samverkan medverkar
till en långsiktig lösning som snarast kan sjösättas, för undvikande av
kompetens- och kapitalflykt och för undvikande av att det viktiga
Norrbottniska Gruvklustret blir försvagat

att synergieffekter söks, främst mellan LKAB och Northland

att Sveriges regering ger LKAB ägardirektiv, som tillåter LKAB att engagera
sig i en långsiktig lösning för gruvdrift i Kaunisvaara i Pajala kommun

att Sveriges regering i samverkan med regionen, för att uppnå hållbar
utveckling, stärker förutsättningarna att ta tillvara de positiva
samhällseffekter som hittills uppnåtts med gruvsatsningen i Pajala kommun.
Härvid bör särskilt beaktas de positiva erfarenheterna av unga människors
engagemang samt utbildningsanordnarnas och företagens ambitioner att
utveckla och anställa unga människor utifrån angelägna jämställdhets- och
samhällsutvecklingsmål

att Pajala kommun, länsstyrelsen och regionen som helhet fortsätter att ta ett
stort ansvar vad avser god och hållbar helhetsutveckling av kommun, region
och gruvkluster
43
BILAGA 1 – Artic Road AB
44
BILAGA 2 – Snells Entreprenad AB
45
BILAGA 3 – Företagarna i Pajala, Pajala Utveckling AB,
Företagarna i Norrbotten
Pajalagruvan och konsekvenser vid eventuell nedläggning
Vi vill i denna form uttrycka vår syn kopplad till möjligheterna för Pajala med fortsatt
gruvdrift och riskerna för svåra konsekvenser för samhället om gruvdriften skulle
stängas ned permanent.
Investeringens enorma effekt i Tornedalen
Det går inte att till fullo förstå de effekter av positivt slag som kommit under den tid
som gruvan planerades, projekterades, byggdes och intill dess drift startade.
Tornedalens arbetsmarknad, bostadsmarknad och hela regionens framtidstro
utvecklades. Kommunen toppade listorna över bästa nyföretagarkommun och
företagsklimatet gick från en nivå med total dysterhet till ett läge med framtidstro och
utvecklingsglöd.
I området investerades nästan 10 miljarder och mer än femhundra arbetstillfällen
direkt kopplade till gruvverksamheten skapades. Bostadsbyggandet kom igång och
alltfler av ungdomarna valde att stanna kvar och familjer drog flyttlassen till Pajala,
istället för från Pajala. Befolkningsutvecklingskurvan bröts från femtio år av
utflyttning till att vända till ett positivt flyttnetto.
Anledningarna till utvecklingen var naturligtvis kopplade direkt till prisutvecklingen
på metaller i allmänhet och järn i synnerhet. Den supercykel som järnmalmspriserna
verkade i sedan 2005 med toppåret 2011, stimulerade prospektering i hela världen och
så även i Pajala. Sedan dess har priserna fallit till mindre än hälften av toppnivån och
med mer än 40 procent jämfört med årsskiftet 2013-2014. Det har gjort det nästan
omöjligt att finna långsiktig finansiering från obligationsmarknaden eller annan
riskvillig finansiering. Den stora mängd kapital som för några år sedan kunde
allokeras till gruvsatsningar är sedan länge försvunnen till andra
investeringsmöjligheter någon annanstans.
Vi är dock inställda på att priser faller och att priser stiger i samma sorts
konjunkturcykler som världen sett sedan världshandelns uppkomst. En nedgång varar
inte för alltid, lika lite som en uppgång skulle vara permanent.
Timing är allt
Nyckelfrågorna för att klara av att överleva som gruvföretag är kopplade till förmågan
att i rätt ögonblick ha projekt klara till drift och en balansräkning som klarar av att
hantera de svängningar i pris som är naturliga för råvaruföretag. Satsningen i Pajala
byggde på bildandet av ett nytt gruvföretag och därmed på att timingen i satsningen
skulle vara sådan att maximalt utfall skulle ske i den cykel som gruvnäringen var inne
i.
46
En sådan satsning bygger på att alla parametrar behöver samverka i såväl bolagets
utförande, leverantörernas möjligheter att hålla tid och budget och omvärldens villkor
i form av framförallt växelkurser och priser på såväl produkten som insatsvarorna.
Risken i ett sådant projekt är därmed hög, samtidigt som möjligheterna till avkastning
är höga om satsningen lyckas. Det reflekterades i de räntesatser som sattes vid
tecknandet av obligationslånen 2012.
Möjligheter för Pajala gruvan
Vi ser stora möjligheter på lång sikt för fyndigheterna i Kaunisvaara. Det finns
ytterligare ett flertal tänkbara fyndigheter, utanför de som tillhör Kaunisvaaraprojektet
(Tapuli och Sahavaara).
I skarp drift har leveranser till skett från till att börja med provisoriskt utformade
logistiklösningar, fram till dess att den permanenta infrastrukturen kommit på plats.
Mer än två miljoner ton har levererats, med uppnådda kvalitets- och leveranskrav.
Just detta med att produktionen har körts igång och kontrakterade kunder finns på
plats är en av de viktigaste komponenterna som vi ser kan säkra kommande
verksamhet. Bland kunderna har vi kunnat se Tata Steel, ArcelorMittal och
Mitsubishi. Det är välkända stålproducenter med omvittnat höga krav på leverantörer
i fråga om såväl kvalitet som leveranssäkerhet.
En helt ny anläggning i toppklass
Den anläggning som byggts upp och delvis färdigställts (en produktionslinje av totalt
två, den andra i det närmaste färdigställd för testkörning) är alldeles ny och i
sammanhanget av modernast tänkbara snitt. De tekniska lösningarna är gjorda för att
ha maximal kontroll på processen och där nyare tekniska lösningar säkerställer en i
sammanhanget låg energiförbrukning. Arbetsmiljön i anläggningen för personalen är
modern, säker och bra. Säkerhetstänkandet har varit genomgående och högt. Vi har
kunnat glädjas över få tillbud, olyckor och skador. Trots att det under byggtiden var
fler än 1300 människor på plats, skedde inga missförstånd så att olyckor med allvarlig
skada inträffade.
Det dagbrott som tagits i drift har byggts så att den allra största materielen i form av
riggar, lastmaskiner och truckar kunnat användas. Det har i sin tur lett fram till låga
brytkostnader och en effektiv verksamhet med få, men högt kvalificerade anställda
har klarat av att sätta igång, upp produktionen och driva gruvverksamhet
kontinuerligt, trots de enorma påfrestningar och utmaningar som de ställts inför med
rekonstruktion och konkurshot.
Förutom att anläggningen är nyproducerad är all infrastruktur till anläggningen också
nya eller under uppförande. Alla transporter som skett, har nyttjat nyproducerade
lastbilar, lastbilspåbyggnader, omlastningsanläggningar, järnvägsvagnar, järnväg,
tågterminal, hamnanläggning, hamnterminal, kaj och skeppslastare. Det är nya
anläggningar för kopplingen till det regionala högspänningsnätet inklusive
ledningsdragning från Ekorrbäcken ända till Tapulivuoma.
47
Samverkan som gett resultat
Den samverkan som hela projektet byggt på har skapats, framförallt från
befolkningen, företrädarna för de intressen som också verkar i närmiljön, kommunen
och centrala myndigheter. Den konstruktiva ansats som kunnat ses från ledande
politiker i kommunen, landshövdingar, företagare och företrädare från centrala
myndigheter har funnit sin motsvarighet också på den privata sektorn. Byggnationen
och driften under kristid har präglats av stora uppoffringar såväl som sinnrika
praktiska lösningar. De leverantörer som byggt de olika delarna av gruvverksamheten
tillsammans med de leverantörer av varor och tjänster till driften har uppvisat de
samverkansgåvor som skapar utveckling, framtidstro och handlingskraft.
Samverkan med partners
Den upparbetade samverkan och de mönster av förtroende mellan verksamhetsutövare
som skapats och lyckats vidmakthållas i huvudsak, även under hårda tider
representerar stora värden, även om de inte kan kvantifieras i pengar.
Kompetent arbetskraft
Likaledes är det omöjligt att rättvist värdera den organisation som skapats i gruva,
verk och kringverksamhet. Det är en mix av unga och gamla, nya i gruvverksamhet
och riktigt erfarna, kvinnor och män och en samförståndsanda och en envishet som
ingen kunnat tro skulle kunna finnas.
Problem
Vi ska inte glömma de problem som funnits, utanför de externa faktorerna med
växelkurser och priser. Det har varit en svår resa att nå de produktionsvolymer som
krävts för att få till det kassaflöde som bolaget så väl har behövt. Fördröjningar i
tillståndshantering, likaväl som haverier har spätt på de utfall som inte motsvarat de
uppskattningar som gjorts.
Makrofaktorerna har slagit än hårdare, eftersom bolaget inte haft likviditet i
beredskap som äldre gruvbolag har för att rida ut svåra konjunkturlägen eller svåra
prisfall. Den finansiering som stått till buds har kännetecknats av väldigt höga
räntenivåer och betalningsvillkor som gjort en svår situation än svårare.
Om nedläggning skulle ske
Skulle räddningsförsöken misslyckas väntar svåra efterräkningar för näringslivet. Det
handlar inte bara om effekter till Pajala och övriga Tornedalen. Hela regionen
påverkas kraftigt negativt.
Kapitalförstöring
Naturligtvis är det en kapitalförstöring av stora mått som skulle vara resultatet. Det är
en anläggning där enorma mängder externt kapital investerats och som innehåller en
48
helt färdig produktionslinje och all utrustning på plats, i det närmaste färdigmonterad
för den andra och slutliga produktionslinjen.
Förlorade skatteintäkter
De direkta förlorade skatteintäkterna ska ses till en total effekt omfattande mer än
1500 personers direkta skatt, mervärdesskatt för deras konsumtion. Bara effekterna
för kommunen handlar om hälften av en total skatteintäktssumma om 150 miljoner
kronor.
Ny kapitalförstöring i bostäder
Området riskerar att gå från ett läge med bostadsbrist till bostadsöverskott, där en
värdeminskning kan antas ske med stora belopp i fastigheter som byter ägare. Det
som blivit nettoinflyttning och en nettoökning av invånarantalet i Pajala går då snabbt
till ett alltför väl känt läge med utflyttning och befolkningsminskning.
Konkurrenskraftiga driftkostnader i gruvverksamheten
Detta riskerar ske i en verksamhet, som när den drivs utan höga kapitalkostnader kan
producera med vinstnivåer om nästan 20 procent vid ett järnmalmspris på 80 dollar
per ton (i skrivande stund är priset cirka 85 dollar per ton)
Undvik suboptimering
Som vi ser det handlar detta om huruvida vi förmår lyfta blicken från det som är
suboptimerat till någonting som är för det allmännas bästa. Verksamheten som byggts
visade sig fungera, medan den ekonomiska stabiliteten för det nybildade bolaget inte
höll för kraftiga prisfall. Klarar vi inte av att få detta på plats rullar vi snabbt tillbaka
till det tidigare läget med hög arbetslöshet och låga förväntningar på framtiden.
För oss är valet enkelt och vi hoppas att det även kan bli resultatet av val som måste
göras på annan nivå.
Jan-Erik Blomqvist
Ordförande Företagarna i Pajala
Kjell Klippmark
VD Pajala Utveckling AB
Ingela Lekfalk
Regionchef Företagarna Norrbotten
49
BILAGA 4 – Kommunstyrelsen Pajala
Konsekvenser av en ev. nedläggning av gruvverksamheten i
Kaunisvaara sett från kommunstyrelsens sida.
Efter flera decenniers avveckling av kommunen har de senaste åren präglats av
utveckling. Befolkningsmässigt har vi haft positiva siffror. De som flyttat in till
kommunen har varit betydligt fler än de som flyttat ut (stor skillnad mot åren
före gruvan). Och de som varit mest glädjande är att våra ungdomar har sett en
framtid i den här kommunen. Dels har våra 16-åringar valt att studera vid vårt
egna gymnasium i mycket större utsträckning än förut. Innan gruvan var det
endast ca 40 % som studerade på hemmaplan med påföljd att våra
interkommunala avgifter var väldigt höga. Nu senast har 95 % av de som
påbörjat gymnasiet valt att studera vid kommunalförbundets gymnasium. Och en
stor andel har valt utbildningar som är relaterade till det lokala näringslivets
behov. Dels är den största åldersgruppen som flyttat in till kommunen varit de
mellan 20 och 30 år och med något fler kvinnor än män. Det här har gjort att vi
som kommun har föryngrats men också förökat, barnafödandet har också ökat.
Förskolan har öppnat nya avdelningar för att kunna möta det ökade behovet av
barnomsorg. Dessutom har man också förlängt öppettiderna för att kunna
tillgodose barnomsorg på obekväma arbetstider. Grundskolan har fått tillskott
av fler elever som har gjort att minskning av elevantalet bromsats upp.
Näringslivet har utvecklats på ett mycket positivt sätt. Många nya företag har
startats och flera av våra befintlig har kunnat expandera, detta har gjort att
antalet arbetstillfällen ökat. Förra året fick vi utmärkelserna ”Årets
företagarkommun” och ”Årets tillväxtkommun” tack vare näringslivets positiva
utveckling.
Tillkomsten av nya arbetstillfällen har gjort att arbetslösheten är historiskt låg.
Från år med 12-13 % öppet arbetslösa till dagens 2,9 %. För ungdomarnas del
ser det ännu ljusare ut där vi så sent som i somras hade landets lägsta siffror,
endast 0,9 % av våra 18-24 åringar var öppet arbetslösa.
Tidigare år med tomma lägenheter i vårt bostadsbestånd har bytts till att vi
idag har en lång bostadskö, detta trots att det tillkommit 160 nya bostäder.
Samtidigt har också de privata fastighetsägarna vågat börja reparera sina villor,
eftersom det idag finns det en marknad för hus och att prisbilden är en helt
annan.
Kommunens skatteintäkter har ökat tack vare att vi blivit fler invånare, fler är i
arbete och att medianinkomsten har ökat (näst mest i landet).
Stora investeringar är gjorda på gruvområdet men också vad gäller
infrastruktur, elförsörjning, planer och bostäder.
Allt detta sammantaget har skapat en stark framtidstro inte bara i Pajala
kommun utan i hela regionen.
Skulle en nedläggning av gruvan bli verklighet skulle allt detta raseras och det
skulle inte bara bli en tillbakagång till det som var före gruvan utan det skulle bli
en ordentlig ”backlash”. Det som gått i positiv riktning enligt ovan skulle snabbt
vändas till det negativa. Utflyttningen skulle åter komma igång, förskolor och
skolor skulle stängas, servicen skulle försämras, näringslivet skulle gå en oviss
50
framtid tillmötes, tomma bostäder skulle bli en verklighet och en förestående
avveckling av bostadsbeståndet skulle bli aktuell. Dessutom skulle kommunens
skatteintäkter minska, vilket skulle medföra kraftiga sparkrav i de kommunala
verksamheterna. Det här vill vi absolut inte ha.
Kurt Wennberg
Kommunstyrelsens ordf.