Internationella frågor Hållbar utveckling Mänskliga rättigheter Demokratifrågor – Är du intresserad? Då är sam-smip rätt för dig. U ndervisningen på smip bygger på fyra grundpelare: hållbar utveckling, arbete i projektform, universitetsförberedande arbete och internationella frågor. Programmet leder så småningom till en fältstudie i årskurs tre. Arbetet på Smip SA Samhällsvetenskaplig inriktning 7 På smip arbetar du väldigt självständigt. Lärarna finns för att hjälpa dig, men du får också ta eget ansvar. Du bör ha ett eget driv och viljan att lära dig mer. För det är just viljan som är viktig, det finns inga krav på förkunskaper. Pro grammet har ett varierat arbetssätt. – Vi jobbar på olika sätt, med grupp arbeten, diskussioner, seminarier och muntliga redovisningar, även tidvis med stora projekt som till exempel fred- och konfliktsprojektet, berättar läraren Hans Niklasson. Kombinationen av självständigt ar bete och grupparbete är mycket upp skattat av eleverna som beskriver det som både omväxlande och stimule rande. – Ofta behöver man inte sitta och skriva prov, vi har flera kreativa redo visningar. Om du tycker om att prata och diskutera med andra människor passar smip dig väldigt bra, anser An drea Byding, andraårselev på smip. Samarbeten En del av undervisningen på smip sker i form av studiebesök på olika organi sationer och institutioner med anknyt ning till programmet. Vi har samar beten med Nordiska Afrikainstitutet, Svenska kyrkan och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Detta bidrar inte bara till en bredare utbildning, utan ger också eleverna kontakter utanför skolan. Lärarna brukar också bjuda in personer med erfarenhet av olika län der som föreläsare. – Man blir som elev ofta väldigt engagerad och intresserad av samhälls problematiken. Många blir också väl digt nyfikna på vad man faktiskt kan åstadkomma. Det resulterar i intres santa klassrumsdiskussioner, säger Åsa Ridefelt, lärare på programmet. Efter studenten När du har gått tre år på smip finns många valmöjligheter. Det är möjligt att läsa ett naturvetenskapligt basår som gör dig behörig till naturveten skapliga kurser på universitetet. Volon tärarbete i delar av världen har också blivit ett populärt val. Klara Säterberg, tidigare elev på smip, är väldigt nöjd med tiden på Ro sendal: – Efter att jag gått ut smip har jag börjat studera till sjuksköterska. Det är ett yrke där man får hjälpa människor och framför allt där man kan arbeta in ternationellt. Tack vare Rosendal har jag varit väl förberedd inför universite tet. På smip läste vi ofta i studiegrupper med seminarium, något som är väldigt bra att ha övat på inför universitetet. Känslan när man går ut smip är verkli gen att hela världen ligger framför ens fötter. 8 Röster om smip Det var omtumlande och väldigt roligt Sista terminen i trean, åker smip-klasserna till ett land där de gör en fältstudie. Många smip-elever anser att det är den bästa tiden under Rosendal. Fältstudien är resultatet av tre års undervisning där eleverna har arbetat i projekt och i grupper, ett arbetssätt som de även får tillämpa under sin fältresa. – Vitsen är att komma iväg och studera det teoretiska i verkligheten, berättar Siw-Inger Halling, ansvarig lärare för fältstudierna. De studerar landet politiskt och geografiskt, studerar kulturmöten, traditioner och olika intressekonflikter. Eleverna delas in i olika arbetsgrupper som de ska jobba i under resan. - Min projektgrupp arbetade på en skola med småbarn. Vi bodde alldeles vid slummen, där större delen av tiden tillbringades, säger Oskar Lindbom, före detta smip-elev som var i Kenya under sin fältstudie. Eleverna väljer ett övergripande tema och sedan de områden som ska studeras, till exempel kvinnors rättigheter, rent vatten eller livet för funktionshindrade i landet. Under fältstudierna arbetar eleverna med intervjuer och deltar i olika – Det är ett väldigt bra program. Man lär sig mycket om hur världen fungerar. Man samarbetar och sammanhållningen är jättebra. Alla är intresserade och lägger ner tid i arbetet som de har. Om jag skulle beskriva smip-linjen med ett ord skulle jag nog säga att det är en rolig linje. Sara Mathisen – elev aktiviteter för att lära känna lokalbefolkningen. - Det var oerhört intressant att omedelbart kastas in i en ny kultur och miljö. Det var omtumlande och väldigt lärorikt. Efter att ha pluggat in teoretiska kunskaper i ett par år var det väldigt nyttigt att få praktisera dem, säger Oskar Lindbom. Hemma i Sverige presenterar eleverna sina arbeten på olika sätt,till exempel som teaterföreställningar, Dagsverke Rosendal eller föreläsningar. Slutligen skriver eleverna ett PM, som är en vetenskaplig uppsats. Oskar Lindbom – tidigare elev Projekt & progression På smip får du arbeta i projektform. Fo kus ligger på globala frågor och håll bar utveckling med teman som vatten, konflikt, livsmedelsförsörjning och klimatrollspel. Du får samarbeta med andra elever och samla information, bearbeta och redovisa. Projekten är ämnesövergripande och omfattar både teoretiska och estetiska ämnen vilket ger möjlighet till mer kreativa redovis ningsformer. Vi samarbetar även mellan ämnen för att du ska få en så mångsidig bild av globala frågor som möjligt. – Att jobba i projektform är karak täristiskt för smip. Det är något mer än traditionell undervisning. Man tränar eleverna att söka kunskap och redovisa 9 på olika sätt, säger SiwInger Halling, lärare på smip. Arbete i projektform ger dig också en möj lighet att förbättra och utveckla dina tidigare kunskaper. – Vi arbetar med progression i de olika årskurserna, säger Ka rolina Kalat. Det inne bär att svårighetsgraden i projekten höjs successivt i såväl fakta som analys, men också när det gäller redovisnings formerna. I årskurs 3 får du använd ning av det du lärt dig under bland an nat fältstudien. – Det är en väldigt bra utmaning att jobba med andra i olika projekt, anser Lovisa Warpman, sistaårselev på Smip. Det är ett väldigt bra arbetssätt efter som man får öva på att jobba i grupp, samtidigt som lärarna finns där och hjälper till som handledare. Poängplan – När jag skulle välja gymnasium fastnade jag ganska direkt för Rosendal. Framförallt var det fokuset på internationella frågor och den uppmuntrande inställningen till diskussion som var tilltalande. Jag blev inte heller besviken av valet. – Förhållandet till ens lärare var så avslappnat och jämlikt att man i slutet av gymnasiet var mer vänner än något annat. Jag umgicks väldigt mycket över programgränserna, och det var självklart att man alltid kunde gå ner till kafeterian och hitta någon där att hänga med. Många gånger satt vi kvar där tills skolan stängde. – Avslappnad, med högt i tak och allmänt vänlig, så kan stämningen beskrivas. – Mitt första intryck av Rosendalsgymnasiet som förälder var att det var en bra sammanhållning i skolan samt engagerade och kunniga elever. När mina barn sedan började fick jag även en positiv bild av lärarna. Jag har själv hjälpt till att samla in pengar till mina barns fältresor och haft mycket kontakt med lärarna. Mina barn är verkligen nöjda med att ha gått på Rosendal båda två. Under skoltiden har jag sett att de har utvecklat sina förmågor att diskutera och tänka kritiskt. Det har varit strålande när skolan ägnat sig åt klimatförhandlingar, och när olika ämnen samverkat under projektarbetena. Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1 och 2 Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3 200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p Inriktningskurser Geografi 1 Historia 2a Religionskunskap 2 Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3 300p 450p 100p 100p 50p 100p 100p Programfördjupning Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering: Globala utvecklingsstudier 1 100p Globala utvecklingsstudier 2 100p Internationella relationer 100p 300p Individuellt val Gymnasiearbete 200p 100p Summa 2500p Kjell Sjödahl Svensson – förälder 10