1. No category

Förord
Övning 1
1
Familjen Koltrast
Ålder: Barn 3-5 år kan delta i alla delar, de yngre kan vara med på en del av aktiviteterna.
Lämplig som temaövning under ett par månader.
3
Material
..
..
..
Gult och rött papper
Knappar
Tjock pappskiva
Svarta och bruna sockor
Pilkrans eller liknande
Vadd
4
Övningens mål
..
.
.
..
Illustration: Helena Risinger
Barnen ska förstå/inse:
Att djur är levande varelser med behov som är likadana som barnens.
Att det kan vara svårt att hitta mat och överleva, särskilt vintertid.
Att man genom samarbete kan lyckas bättre med svåra uppgifter.
Förväntad måluppfyllelse:
De flesta barn kommer att upptäcka att alla levande varelser har liknade behov
oberoende av art och att samarbete lönar sig.
Några barn kommer endast att upptäcka de gemensamma behoven.
Några barn kommer att kunna göra kopplingen mellan årstid och olika skeenden
i naturen.
Relaterade mål i läroplanen
..
.
.
2
Barnen ska:
Täna på att visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Att utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska
dilemman och livsfrågor i vardagen.
Att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter och djur.
Att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer.
5
6
7
8
9
10
Teori
jen Koltrast
Övning 1 - Familjen Koltrast
1
Förord
Övning 1 - Familjen Koltrast
1. Introduktion
Koltrasten är utnämnd till Sveriges nationalfågel och de flesta känner igen den. Vi ser den ofta i
trädgårdar, parker och ute i skogen. Äldre hanar är kolsvarta och har gul näbb och ring runt ögat,
medan honor och yngre hanar är mörkbruna och har en brun ögonring. De hoppar ofta jämfota
på marken på ett karakteristiskt sätt, omväxlande med en sakta smidig gång då de av och till stannar upp för att se efter maskar.
Koltrasten är allätare och äter insekter, daggmaskar, frön och bär. Den äter hela året animalisk
föda, åtminstone i små mängder. När tillgången på insekter är knapp äter den även bär och frukter.
Mogna frukter dominerar födan i oktober och november. De flesta koltrastar flyttar på vintern,
men en del stannar kvar och dem kan vi regelbundet se vid utfodringsplatser hela vintern. Koltrasten äter då även frön, men den har svårt att smälta dem.
I mars, april kommer de som flyttat tillbaka och är ett typiskt vårtecken med sin vackra sång.
Ruvningen varar ca 12 dagar och ungarna flyger ur boet efter ytterligare 12 till 15 dagar. Ju senare
häckning, desto kortare kan detta tidsspann bli. Honan kan lägga 2 till 7 ägg, normalt blir det 4 till
5. Om den första häckningen avslutas med framgång börjar de flesta koltrastparen en andra häckning. I stadsområden, liksom i södra Sverige, blir det ofta en tredje (eller till och med en fjärde)
häckning.
Börja med att titta på koltrastar, helst ”på riktigt” genom att gå ut och se dem. Lyssna också på
deras sång och försök tillsammans med barnen härma hur de låter. Om inte detta är möjligt, eller
som ett komplement, titta i en fågelbok eller på nätet, till exempel på följande internetsidor:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3275&artikel=2776316
http://wildlifegarden.se/fagelsidor/koltrast.html
2. Diskutera med barnen
Hur skulle det kännas att flytta varje vinter till varmare trakter? Tänk tillsammans på den långa
flytten som koltrastarna gör varje höst och vår. Hur vet de när de ska ge sig av? Hur tror barnen
att de känner när de kommer tillbaka till Sverige på våren? Hur kan ungarna klar sig efter så kort
tid med föräldrarna? Vad skulle barnen själva göra om de skulle vara tvungna att klara sig utan sina
föräldrar så snabbt?
1
2
3
4
5
6
7
8
3. Aktiviteter
Gå gärna ut och samla material som ni kan använda till boet och som mat.
Familjen Koltrast:
Klipp till en gul näbb och en mindre röd näbb som ni fäster på insidan av den gula. Sy eller limma
fast näbben på en socka. Sy på två svarta knappar som ögon. En svart socka till pappa, en brun
socka till mamma och små bruna till barnen.
Bygga bo och lägga ägg:
10
Teori
Fäst en tjock pappskiva vid en pilkrans eller liknande. Skivan skall ha fyra till fem hål, lagom stora
för att barnen skall få igenom sina händer. Dekorera boet med lite mossa, gräs, pappersremsor och
9
2
Förord
Övning 1 - Familjen Koltrast
annat ”skräp” så som koltrastar gör. Fäst ”ungarna” i hålen med några stygn genom pappren och
genom sockkanten. Täck hålen med äggskal gjorda av till exempel vadd eller tovad ull.
1
Maten
Gör maskar av till exempel kolasnöre, skalbaggar av rispuffar som ni färgar med karamellfärg.
Använd frystorkade bär som till exempel tranbär och blåbär, russin och annan torkad frukt. Låt
fantasin flöda och hitta på kul grejer som mat.
2
Lek familjen Koltrast
Börja med att låta mamma och pappa Koltrast komma och berätta om sig själva. Om hur de bygger bo, om vad de äter, om hur äggen måste ruvas, om hur deras barn kommer ut ur äggen i boet
och så vidare.
3
Nu tar mamma och pappa med barngruppen och visar dem boet där äggen väntar. Så börjar
mamma ruva och pappa matar mamma så hon inte behöver lämna äggen. Nu får alla vänta i 10-12
dagar. Äggen måste få utvecklas. Under tiden är det viktigt att komma ihåg att pappa måste mata
mamma varje dag.
4
Efter ruvningen är det dags för kläckning. Barnen får stoppa in handen i var sin sockfågel och lyfta
på äggskalet. Mamma och pappa fågel hjälper till och kastar ut skalet ur boet.
Nu blir det bråda dagar för mamma och pappa Koltrast. Nu får båda hjälpa till att mata och däremellan hjälps de åt att hålla ungarna varma.
5
Efter ytterligare 10-12 dagar så är det dags att lämna boet. Lossa stygnen som håller fågelbarnen
vid boet och låt barngruppen ta sina fågelungar och följa med mamma och pappa Koltrast på
upptäcktsfärd. Nu får ungarna börja leta mat själva men får också tigga av de vuxna fåglarna. De
lär sig också hur man sjunger. Lär in en sång eller en melodi som blir er ”familjs” typiska fågelsång.
6
Nu kan ni sjunga den som början av en samling där ni och barngruppen funderar över vad som
händer med koltrastarna i naturen vid just den här tidpunkten av året. Vad finns att äta, har några
flyttat söder ut, finns det några vid förskolans fågelbord, är det dags att börja sjunga vårsånger och
bygga bo?
7
4. Utvärdering
I koltrastens värld är det mamman som ruvar äggen och pappan som matar henne. När ungarna
är kläckta hjälps de sedan åt att mata dem. Olika djurarter gör på olika sätt. Ibland är det mamman
som mest tar hand om ungarna, ibland är det pappan och ibland hjälps de åt. Passa på att fundera
runt hur vi människor gör. Hur är det hemma hos barnen? Ibland finns det bara en förälder och
det kan hända hos koltrastarna också. Det är viktigt att förmedla till barnen att det inte finns något
rätt eller fel.
8
9
Vad behöver jag?
3
10
Teori
När ni har era samlingar kan ni avsluta med att fundera på vad vi själva behöver. Är det samma
saker som koltrastarna? Har barnen egna saker som de tycker måste hända just den här tiden på
året? Tycker barnen lika? Kan det bli riktigt bra om vi hjälps åt så att alla får så bra som möjligt –
koltrastarna får hjälp med vintermaten, vi hjälps åt med pepparkaksbaket. Finns det någon som
skulle vilja flytta till varmare trakter när det blir vinter? Äter vi också olika mat, i alla fall delvis, på
sommaren och vintern? Fundera, utforska och ”utvecklas” tillsammans.