Boverket – är det inte dags att tänka om? Boverket är det inte snart dags att tänka om – byggnadens energibehov i stället för köpt energi? Enligt Boverkets byggregler (BBR) är det den köpta energin som styr normerna och inte behovet av energi för uppvärmning. Boverket försöker i viss mån styra detta med ett högsta tillåtna Um-värde (genomsnittet av U-värden för byggnaden) så att klimatskalets isolering håller sig på en rimlig nivå. Byggnader måste självklart vara energieffektiva med små värmeförluster under hela dess brukstid. Att då använda termen köpt energi för byggnader är inte långsiktigt hållbart utan det måste vara byggnadens verkliga energibehov som är styrande. Primärenergifaktorer är det enklaste styrmedlet i kombination med köpt energi. Att mäta köpt energi är enkelt men att mäta det verkliga energibehovet är tekniskt komplicerat med undantag för tappvarmvatten. Genom att mäta köpt energi i kombination med primärenergifaktorer erhålls ett bättre kvalitativt värde på till- förd energi. Med en byggnads behov för uppvärmning avses den energi en byggnad behöver för att värmas upp till en viss rumstemperatur. Med bergvärmepump i stället för en anslutning till fjärrvärme kan den köpta energin i stort halveras för ett flerbostadshus. Husets värmebehov är dock alltid detsamma. Det är alltid naturlagarna som styr en byggnads värmebehov även om det finns en del som har svårt att acceptera detta. Om man tar hänsyn till den tillförda energin i form av kvaliteten på den energi (exergin) som åtgår att tillverka el på marginalen till värmepumpen så blir resultatet negativt ur miljösynpunkt där det finns tillgång till miljövänlig fjärrvärme som ett alternativ. Utanför fjärrvärmeområden är naturligtvis bergvärme ett utmärkt sätt att hushålla med elenergi. Primärenergifaktorer bör införas i byggbestämmelserna Primärenergifaktorerna för el har tillkommit med hänsyn till att el ur ett globalt europeiskt miljöperspektiv är extra värdefull och inte bör användas till att värma hus med när andra alternativ finns så som fjärrvärme. Våra nordiska grannar Finland och Danmark har redan infört primärenergifaktorer för el i sina byggregler. I byggbestämmelserna i Danmark och Artikelförfattare är Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke i Sverige. Finland multipliceras primärenergifaktorn 2,5 med den el som åtgår för uppvärmning av värme, tappvarmvatten och övrig el. I de svenska byggbestämmelserna multipliceras el till kyla med faktorn 3 och för eluppvärmda hus gäller speciella krav på lägre energianvändning. Detta är redan en slags primärenergifaktor, så Boverket varför inte gå steget fullt ut? Ett flertal kommuner, bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund, har egna särbestämmelser för både elenergi och värme utöver BBR:s krav när en byggherre ska förvärva kommunalägd mark. Stockholms stad har som exempel infört en primärenergifaktor på 2,0 för el. Organisationerna Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har i en gemensam pressrelease den 20 december 2010 kommit överens om primärenergifaktorn 2,5 för el. Även Energieffektiviseringsutredningen kom fram till samma faktor. Grunden för att införa primärenergifaktorer är således ingenting nytt. Det skulle naturligtvis vara en fördel om det skulle finnas Byggnadens energibehov är inte samma sak som dess köpta energi. KÄLLA: IVA Bygg & teknik 5/13 41 ett gemensamt synsätt inom de nordiska ländernas regelverk. För- och nackdeler med promärenergifaktorer gånger större än att elda upp biomassa för värme- och elproduktion. Men inte heller bioenergi löser ensamt den globala energiförsörjningen. Ur ett europaperspektiv krävs det en areal motsvarande fem gånger mer än hela Europas odlade areal för att ersätta fossila bränslen med bioenergi. Nya innovativa tekniklösningar är nödvändiga för att trygga vår framtida energiförsörjning. Hittills har Boverket inte velat ta initiativ till att ta in primärenergifaktorer i regelsystemet. Boverket har emellertid ett uppdrag att försöka anpassa regelsystemet till de nordiska länderna enligt önskemål från det Nordiska ministerrådet. Boverkets ansvar formuleras i det Fjärrvärmemonopolet ett så kallade regleringsbrevet. Tolkhinder ningen av regleringsbrevet görs av Boverket. Nya byggnader har en livslängd Nackdelen med primärenergisom väsentligt överstiger den livsfaktorer är att dessa ska revideras längd som inbyggda installationer när det europeiska elsystemet förhar för värmeförsörjning. Fjärrändras. Primärenergifaktorerna tar värmemarknaden i Sverige med inte heller hänsyn till knapphet av förnybara bränslen kommer att Primärenergi är en teknisk term för energi som resurser. Förändringen i det euroöka i och med utbyggnaden av inte, av människan har omvandlats till annan form peiska elsystemet kommer dock ta kraftvärme. Vi har i dag en monoav energi. Det kan till exempel röra sig om råa lång tid. Fördelen med primärpolsituation för fjärrvärme som är bränslen som råolja och stenkol. energifaktorer är att dessa är enkla olyckligt ur ett kostnadsperspektiv ILL: HANS SANDQVIST att tekniskt föra in och ändras. I och riskerar att utgöra ett framtida EU:s nya Energieffektiviseringsekonomiskt hinder. Många värmedirektiv nämns redan primärenergifaktorn om var Europas nationsgränser är place- bolag vill till exempel inte dra fram fjärrrade. Det bästa sättet ur ett europeiskt värme till nya bostadsområden på grund i första kapitlet. Har Boverkets nuvarande krav i bygg- miljöperspektiv är att länder som Sverige av att energitätheten är för låg, det vill reglerna någon praktisk betydelse då inte och Norge kan exportera el när de har säga att husen är för energieffektiva. hänsyn tas till kvaliteten på tillförd ener- elöverskott och skapa förutsättningar till Energibolagen måste inse att den tiden är gi? Det finns en tidsaspekt som är viktig minskade utsläpp av koldioxid vid elpro- förbi när man använde bebyggelsen som att beakta. Husen ska stå i upp till hundra duktion vid kolkondens på kontinenten. kylflänsar. Dessutom är det ett EU-direkår. Installationstekniska apparater har en Vi kan med andra ord både göra en kraft- tiv att värmeproduktionen ska vara förnybetydligt kortare livslängd än själva full miljöinsats och samtidigt tjäna pengar bar och lokalt producerad till 2021, vilket byggnaden. Under en sådan tidsperiod på vår miljövänliga el. Export- och im- tydligen inte alla energibolag uppmärkkan mycket hända i det yttre försörjnings- portmöjligheter av el är för övrigt nöd- sammat! Ny energieffektiv fjärrvärmeteksystemet, vilket kan innebära dyra om- vändigt för att trygga Sveriges elförsörj- nik till exempel lågtemperaturteknik måsbyggnadskostnader under byggnadens ning. te anpassas till nya stadsdelar med lågMen även hushållning av värme är vä- energihus och efterhand när miljonprolivslängd. För husets drift är det inte de första årens energianvändning som har sentlig när man använder miljövänlig grammet energieffektiviseras. Mälarenerbetydelse. Husets värmebehov, det vill fjärrvärme, där energimixen i huvudsak gi i Västerås är ett bra exempel att det säga klimatskärmen, måste anpassas till består av biomassa. Bioenergi kommer i finns nytänkande hos några energibolag. en nära framtid att bli en bristvara. Biobyggnadens tekniska livslängd. Det är också viktigt att skilja på klienergin konkurrerar även med svensk ex- matberäkning vid produktval ur koldioxMarginalel – kraftfull miljöinsats och port av pappersmassa. Det ekonomiska idhänseende under projekteringen och samtidigt tjäna pengar på elexport värdet av denna export är upp till tio koldioxid under husets drift. Vid produktval under projektering eller inköp bör Det svenska och norska elnätet är i marginalel tillämpas, vilket är ett dag sammanlänkat med övriga Euroslags livscykelanalys. Under husets pa. Marginalelproduktion är i dag en drifttid är det den produktspecificemix av kol- och gaskondens, kärnrade och kontrakterande elenergin kraft, vattenkraft och vindkraft, där (ursprungsmärkt el) som ska tillämkolkondenskraften är dominerande ur pas vid redovisning av utsläpp av ett europeiskt perspektiv. Utsläppen koldioxid. Om man väljer att köpa el av koldioxid (CO2) är därför betymärkt ”grön el” (kontakterad och dande och kommer dessutom sannoproduktspecificerad) är det i sig posilikt att öka i och med Tysklands betivt men det minskar inte utsläppen slut att avveckla kärnkraften trots att av koldioxid. Det är ju då alltid nådet där samtidigt sker en kraftig utgon annan som bokförs för den byggnad av vindkraft. Att alltid hus”smutsiga elen”. I årsredovisningen hålla med elenergi oberoende hur den ser det snyggt ut trots att inga elefproduceras är både nödvändigt och fektiviseringsåtgärder har gjorts, man har en stor betydelse för den globala har med andra ord köpt sig fri. Hade miljöpåverkan. Vi kan därför inte energibolagen haft en fond där extra inta någon form av koldioxidprotekkostnaderna för grön el investerades i tionism i Sverige och hävda att vi har Svensk och norsk el är i dag sammanlänkad nya vindkraftverk hade det varit mera miljövänlig el så vi kan strunta i övrimed övriga Europa. trovärdigt. Om elanvändningen skulle ga Europas utsläpp av växthusgaser. ILL: HANS SANDQVIST öka så får det dessutom motsats efKoldioxid bryr sig som bekant inte 42 Bygg & teknik 5/13 fekt. Ett argument som ofta framhålls är om efterfrågan blir större än tillgången för grön el så kommer energibolagen investera i nya vindkraftverk. Risken är snarare att de höjer priset på grön el för att skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan, så fungerar marknadsekonomin. Elhushållning och effektivisering är alltid det bästa sättet ur miljösynpunkt även för grön el. Vad är det vi vill uppnå med energieffektivisering Finns det någon maximal övre gräns för energieffektivisering för uppvärmning av nya bostäder baserat på de kunskaper vi har i dag? Frågan är lite komplicerad. Vi måste först ställa oss frågan vad är det vi vill uppnå? Är det lägsta kostnad i form av köpt energi eller vill vi lägga ett samhällsekonomiskt och ett större globalt miljöperspektiv i frågan? Det är inte självklart att en byggnad med totalt lägre andel köpt energi ur miljösynpunkt är bättre en än exakt lika byggnad med samma värmebehov men med högre andel köpt energi. En byggnad med en lägre andel köpt energi kan med andra ord vara betydligt sämre ur ett miljöperspektiv. Allt handlar naturligtvis om vilken sorts tillförd energikvalitet man använder till byggnaden. Gränssnittet för bostäder uppförda som lågenergibyggnader får ett uppvärmningsbehov som ligger i genomsnitt kring 15 till 20 kWh/m² Atemp inom zon III (söder om Dalälven) och även beroende av var inom zon III byggnaden ligger. Även om vi skulle sätta en oändligt tjock vägg så påverkar vi detta gränssnitt ganska marginellt vid dessa låga energinivåer. Det går däremot att kraftigt sänka andelen köpt energi för rumsuppvärmning genom att exempelvis installera en bergvärmepump. Med en insats av en andel el går det utan vidare få ut 2,5 till 3 gånger värme på årsbasis. Men byggnadens värmebehov är naturligtvis fortfarande oförändrat. Genom att den köpta andelen energi blir låg går det att minska husets klimatskal till ett värde så att man precis Bygg & teknik 5/13 Kraftvärme gör det möjligt att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme med hög verkningsgrad. Kraftvärme bygger på att det finns fjärrvärmenät som kan ta emot den värme som alltid ”blir över” vid produktionen av el. ILL: SVENSK ENERGI klarar Boverkets minikrav gränsvärde för isolering (Um-värde). Kortsiktigt är en låg andel köpt energi naturligtvis ekonomiskt intressant ur ett konsumentperspektiv eftersom det är plånboken som styr. Men frågan är om man långsiktigt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur klimatsynpunkt ska använda värdefull el för att värma hus inom fjärrvärmeområden? En annan frågeställning är att det är nödvändigt att ta hänsyn till den infrastruktur som samhället byggt upp i form av till exempel miljövänlig kraftfjärrvärme. Denna form av infrastruktur ska inte användas som ett backuppsystem när det är som kallast ute och värmen behövs som mest, till exempel i kombination med värmepunpar. Detta blir ett enormt resursslöseri till gjorda investeringar. Den största utmaningen till energieffektiviseringen ligger naturligtvis i det befintliga byggbeståndet. Men nya tekniklösningar och tillförselfrågor i nyproduktionen kan ofta med fördel tillämpas på det befintliga beståndet. Systemtänkande mellan tillförd energi och byggnad är nödvändig Boverket, är det inte snart dags med hänvisning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv att ta ett större systemtekniskt helhetsgrepp av våra byggbestämmelser och ta bort köpt energi? Genom en sådan förändring tar man hänsyn till ett större globalt klimatperspektiv med kvaliteten av tillförd energi och utsläpp av växthusgaser? Det är viktigt att byggbranschen får begripliga, logiska och långsiktiga regler med både ett energi- och klimatperspektiv så vi kan inta en beredskap för att kunna utveckla våra produkter för framtiden. Klokt systemtänkande är i praktiken inte alltid lätt att åstadkomma, men nödvändigt! ■ 43