Bygg & Teknik Boverket – är det inte dags att tänka om - Eneff

Boverket – är det inte dags
att tänka om?
Boverket är det inte snart dags att
tänka om – byggnadens energibehov
i stället för köpt energi? Enligt Boverkets byggregler (BBR) är det
den köpta energin som styr normerna och inte behovet av energi
för uppvärmning. Boverket försöker
i viss mån styra detta med ett högsta tillåtna Um-värde (genomsnittet
av U-värden för byggnaden) så att
klimatskalets isolering håller sig på
en rimlig nivå. Byggnader måste
självklart vara energieffektiva med
små värmeförluster under hela dess
brukstid. Att då använda termen
köpt energi för byggnader är inte
långsiktigt hållbart utan det måste
vara byggnadens verkliga energibehov som är styrande. Primärenergifaktorer är det enklaste styrmedlet
i kombination med köpt energi. Att
mäta köpt energi är enkelt men att
mäta det verkliga energibehovet är
tekniskt komplicerat med undantag
för tappvarmvatten. Genom att
mäta köpt energi i kombination
med primärenergifaktorer erhålls
ett bättre kvalitativt värde på till-
förd energi. Med en byggnads behov
för uppvärmning avses den energi
en byggnad behöver för att värmas
upp till en viss rumstemperatur.
Med bergvärmepump i stället för en anslutning till fjärrvärme kan den köpta
energin i stort halveras för ett flerbostadshus. Husets värmebehov är dock alltid
detsamma. Det är alltid naturlagarna som
styr en byggnads värmebehov även om
det finns en del som har svårt att acceptera detta. Om man tar hänsyn till den tillförda energin i form av kvaliteten på den
energi (exergin) som åtgår att tillverka el
på marginalen till värmepumpen så blir
resultatet negativt ur miljösynpunkt där
det finns tillgång till miljövänlig fjärrvärme som ett alternativ. Utanför fjärrvärmeområden är naturligtvis bergvärme ett utmärkt sätt att hushålla med elenergi.
Primärenergifaktorer bör införas i
byggbestämmelserna
Primärenergifaktorerna för el har tillkommit med hänsyn till att el ur ett globalt europeiskt miljöperspektiv är extra värdefull och inte bör användas till att värma
hus med när andra alternativ finns så som
fjärrvärme. Våra nordiska grannar Finland och Danmark har redan infört primärenergifaktorer för el i sina byggregler.
I byggbestämmelserna i Danmark och
Artikelförfattare är
Johnny Kellner,
teknik- och
miljöchef,
Veidekke i Sverige.
Finland multipliceras primärenergifaktorn 2,5 med den el som åtgår för uppvärmning av värme, tappvarmvatten och
övrig el. I de svenska byggbestämmelserna multipliceras el till kyla med
faktorn 3 och för eluppvärmda hus gäller
speciella krav på lägre energianvändning.
Detta är redan en slags primärenergifaktor, så Boverket varför inte gå steget fullt
ut?
Ett flertal kommuner, bland annat
Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund,
har egna särbestämmelser för både elenergi och värme utöver BBR:s krav när
en byggherre ska förvärva kommunalägd
mark. Stockholms stad har som exempel
infört en primärenergifaktor på 2,0 för el.
Organisationerna Svensk Energi och
Svensk Fjärrvärme har i en gemensam
pressrelease den 20 december 2010 kommit överens om primärenergifaktorn 2,5
för el. Även Energieffektiviseringsutredningen kom fram till samma faktor. Grunden för att införa primärenergifaktorer är
således ingenting nytt. Det skulle naturligtvis vara en fördel om det skulle finnas
Byggnadens energibehov är inte samma
sak som dess köpta energi.
KÄLLA: IVA
Bygg & teknik 5/13
41
ett gemensamt synsätt inom de
nordiska ländernas regelverk.
För- och nackdeler med
promärenergifaktorer
gånger större än att elda upp biomassa för värme- och elproduktion. Men inte heller bioenergi löser ensamt den globala energiförsörjningen. Ur ett europaperspektiv krävs det en areal motsvarande
fem gånger mer än hela Europas
odlade areal för att ersätta fossila
bränslen med bioenergi. Nya innovativa tekniklösningar är nödvändiga för att trygga vår framtida
energiförsörjning.
Hittills har Boverket inte velat ta
initiativ till att ta in primärenergifaktorer i regelsystemet. Boverket
har emellertid ett uppdrag att försöka anpassa regelsystemet till de
nordiska länderna enligt önskemål
från det Nordiska ministerrådet.
Boverkets ansvar formuleras i det
Fjärrvärmemonopolet ett
så kallade regleringsbrevet. Tolkhinder
ningen av regleringsbrevet görs av
Boverket.
Nya byggnader har en livslängd
Nackdelen med primärenergisom väsentligt överstiger den livsfaktorer är att dessa ska revideras
längd som inbyggda installationer
när det europeiska elsystemet förhar för värmeförsörjning. Fjärrändras. Primärenergifaktorerna tar
värmemarknaden i Sverige med
inte heller hänsyn till knapphet av
förnybara bränslen kommer att
Primärenergi är en teknisk term för energi som
resurser. Förändringen i det euroöka i och med utbyggnaden av
inte, av människan har omvandlats till annan form
peiska elsystemet kommer dock ta
kraftvärme.
Vi har i dag en monoav energi. Det kan till exempel röra sig om råa
lång tid. Fördelen med primärpolsituation
för fjärrvärme som är
bränslen som råolja och stenkol.
energifaktorer är att dessa är enkla
olyckligt ur ett kostnadsperspektiv
ILL: HANS SANDQVIST
att tekniskt föra in och ändras. I
och riskerar att utgöra ett framtida
EU:s nya Energieffektiviseringsekonomiskt hinder. Många värmedirektiv nämns redan primärenergifaktorn om var Europas nationsgränser är place- bolag vill till exempel inte dra fram fjärrrade. Det bästa sättet ur ett europeiskt värme till nya bostadsområden på grund
i första kapitlet.
Har Boverkets nuvarande krav i bygg- miljöperspektiv är att länder som Sverige av att energitätheten är för låg, det vill
reglerna någon praktisk betydelse då inte och Norge kan exportera el när de har säga att husen är för energieffektiva.
hänsyn tas till kvaliteten på tillförd ener- elöverskott och skapa förutsättningar till Energibolagen måste inse att den tiden är
gi? Det finns en tidsaspekt som är viktig minskade utsläpp av koldioxid vid elpro- förbi när man använde bebyggelsen som
att beakta. Husen ska stå i upp till hundra duktion vid kolkondens på kontinenten. kylflänsar. Dessutom är det ett EU-direkår. Installationstekniska apparater har en Vi kan med andra ord både göra en kraft- tiv att värmeproduktionen ska vara förnybetydligt kortare livslängd än själva full miljöinsats och samtidigt tjäna pengar bar och lokalt producerad till 2021, vilket
byggnaden. Under en sådan tidsperiod på vår miljövänliga el. Export- och im- tydligen inte alla energibolag uppmärkkan mycket hända i det yttre försörjnings- portmöjligheter av el är för övrigt nöd- sammat! Ny energieffektiv fjärrvärmeteksystemet, vilket kan innebära dyra om- vändigt för att trygga Sveriges elförsörj- nik till exempel lågtemperaturteknik måsbyggnadskostnader under byggnadens ning.
te anpassas till nya stadsdelar med lågMen även hushållning av värme är vä- energihus och efterhand när miljonprolivslängd. För husets drift är det inte de
första årens energianvändning som har sentlig när man använder miljövänlig grammet energieffektiviseras. Mälarenerbetydelse. Husets värmebehov, det vill fjärrvärme, där energimixen i huvudsak gi i Västerås är ett bra exempel att det
säga klimatskärmen, måste anpassas till består av biomassa. Bioenergi kommer i finns nytänkande hos några energibolag.
en nära framtid att bli en bristvara. Biobyggnadens tekniska livslängd.
Det är också viktigt att skilja på klienergin konkurrerar även med svensk ex- matberäkning vid produktval ur koldioxMarginalel – kraftfull miljöinsats och port av pappersmassa. Det ekonomiska idhänseende under projekteringen och
samtidigt tjäna pengar på elexport
värdet av denna export är upp till tio koldioxid under husets drift. Vid produktval under projektering eller inköp bör
Det svenska och norska elnätet är i
marginalel tillämpas, vilket är ett
dag sammanlänkat med övriga Euroslags livscykelanalys. Under husets
pa. Marginalelproduktion är i dag en
drifttid är det den produktspecificemix av kol- och gaskondens, kärnrade och kontrakterande elenergin
kraft, vattenkraft och vindkraft, där
(ursprungsmärkt el) som ska tillämkolkondenskraften är dominerande ur
pas vid redovisning av utsläpp av
ett europeiskt perspektiv. Utsläppen
koldioxid. Om man väljer att köpa el
av koldioxid (CO2) är därför betymärkt ”grön el” (kontakterad och
dande och kommer dessutom sannoproduktspecificerad) är det i sig posilikt att öka i och med Tysklands betivt men det minskar inte utsläppen
slut att avveckla kärnkraften trots att
av koldioxid. Det är ju då alltid nådet där samtidigt sker en kraftig utgon annan som bokförs för den
byggnad av vindkraft. Att alltid hus”smutsiga elen”. I årsredovisningen
hålla med elenergi oberoende hur den
ser det snyggt ut trots att inga elefproduceras är både nödvändigt och
fektiviseringsåtgärder har gjorts, man
har en stor betydelse för den globala
har med andra ord köpt sig fri. Hade
miljöpåverkan. Vi kan därför inte
energibolagen haft en fond där extra
inta någon form av koldioxidprotekkostnaderna för grön el investerades i
tionism i Sverige och hävda att vi har
Svensk och norsk el är i dag sammanlänkad
nya vindkraftverk hade det varit mera
miljövänlig el så vi kan strunta i övrimed övriga Europa.
trovärdigt. Om elanvändningen skulle
ga Europas utsläpp av växthusgaser.
ILL: HANS SANDQVIST
öka så får det dessutom motsats efKoldioxid bryr sig som bekant inte
42
Bygg & teknik 5/13
fekt. Ett argument som ofta framhålls är
om efterfrågan blir större än tillgången
för grön el så kommer energibolagen investera i nya vindkraftverk. Risken är
snarare att de höjer priset på grön el för att
skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan, så fungerar marknadsekonomin.
Elhushållning och effektivisering är alltid
det bästa sättet ur miljösynpunkt även för
grön el.
Vad är det vi vill uppnå med
energieffektivisering
Finns det någon maximal övre gräns för
energieffektivisering för uppvärmning av
nya bostäder baserat på de kunskaper vi
har i dag? Frågan är lite komplicerad. Vi
måste först ställa oss frågan vad är det vi
vill uppnå? Är det lägsta kostnad i form
av köpt energi eller vill vi lägga ett samhällsekonomiskt och ett större globalt
miljöperspektiv i frågan? Det är inte
självklart att en byggnad med totalt lägre
andel köpt energi ur miljösynpunkt är
bättre en än exakt lika byggnad med samma värmebehov men med högre andel
köpt energi. En byggnad med en lägre andel köpt energi kan med andra ord vara
betydligt sämre ur ett miljöperspektiv.
Allt handlar naturligtvis om vilken sorts
tillförd energikvalitet man använder till
byggnaden. Gränssnittet för bostäder
uppförda som lågenergibyggnader får ett
uppvärmningsbehov som ligger i genomsnitt kring 15 till 20 kWh/m² Atemp inom
zon III (söder om Dalälven) och även beroende av var inom zon III byggnaden
ligger. Även om vi skulle sätta en oändligt
tjock vägg så påverkar vi detta gränssnitt
ganska marginellt vid dessa låga energinivåer.
Det går däremot att kraftigt sänka andelen köpt energi för rumsuppvärmning
genom att exempelvis installera en bergvärmepump. Med en insats av en andel el
går det utan vidare få ut 2,5 till 3 gånger
värme på årsbasis. Men byggnadens värmebehov är naturligtvis fortfarande oförändrat. Genom att den köpta andelen
energi blir låg går det att minska husets
klimatskal till ett värde så att man precis
Bygg & teknik 5/13
Kraftvärme gör det möjligt att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme
med hög verkningsgrad. Kraftvärme bygger på att det finns fjärrvärmenät som
kan ta emot den värme som alltid ”blir över” vid produktionen av el.
ILL: SVENSK ENERGI
klarar Boverkets minikrav gränsvärde för
isolering (Um-värde). Kortsiktigt är en låg
andel köpt energi naturligtvis ekonomiskt
intressant ur ett konsumentperspektiv
eftersom det är plånboken som styr. Men
frågan är om man långsiktigt både ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv och ur
klimatsynpunkt ska använda värdefull el
för att värma hus inom fjärrvärmeområden?
En annan frågeställning är att det är
nödvändigt att ta hänsyn till den infrastruktur som samhället byggt upp i form
av till exempel miljövänlig kraftfjärrvärme. Denna form av infrastruktur ska inte
användas som ett backuppsystem när det
är som kallast ute och värmen behövs
som mest, till exempel i kombination med
värmepunpar. Detta blir ett enormt resursslöseri till gjorda investeringar. Den
största utmaningen till energieffektiviseringen ligger naturligtvis i det befintliga
byggbeståndet. Men nya tekniklösningar
och tillförselfrågor i nyproduktionen kan
ofta med fördel tillämpas på det befintliga
beståndet.
Systemtänkande mellan tillförd
energi och byggnad är nödvändig
Boverket, är det inte snart dags med hänvisning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv att ta ett större systemtekniskt helhetsgrepp av våra byggbestämmelser och
ta bort köpt energi? Genom en sådan förändring tar man hänsyn till ett större globalt klimatperspektiv med kvaliteten av
tillförd energi och utsläpp av växthusgaser? Det är viktigt att byggbranschen får
begripliga, logiska och långsiktiga regler
med både ett energi- och klimatperspektiv
så vi kan inta en beredskap för att kunna
utveckla våra produkter för framtiden.
Klokt systemtänkande är i praktiken inte
alltid lätt att åstadkomma, men nödvändigt!
■
43