Sida |1 Utkast – Lokal utvecklingsplan Detta är ett utkast till en lokal utvecklingsplan för Långaryd-Landeryd. Vi vill gärna att den läses av så många som möjligt av de boende och verksamma i bygden. Fundera gärna kring de olika frågeställningarna nedan och skicka era kommentarer till Anna Roos på [email protected], eller Håkan Eriksson, [email protected]. Vi kommer att komplettera med kartor och bilder. Senast den 31 januari behöver vi er återkoppling! - Vilka tankar väcks hos er när ni läser den lokala utvecklingsplanen? Är det någonting ni saknar? I så fall vad? På vilket sätt tror ni att den skulle kunna förbättras? På vilket sätt skulle du/ni kunna använda en lokal utvecklingsplan? - Vilka aktiviteter ska genomföras för att Långaryd-Landeryd ska nå visionerna? Vad kan jag bidra med för att Långaryd-Landeryd ska utvecklas och nå visionerna? Tack för era svar och kommentarer, de är värdefulla! Vänliga hälsningar Långaryd-Landeryd i Samverkan. Sida |2 Lokal utvecklingsplan for Langaryd-Landeryd I slutet av mars bjöds boende i Långaryd och Landeryd in till en Framtidsverkstad för att få fram idéer och visioner om hur man ville att bygden skulle se ut och vara 8-10 år framåt i tiden. Ett tjugotal personer hörsammade kallelsen och mötet blev starten för att arbeta fram en lokal utvecklingsplan för Långaryd-Landeryd. Det finns fem goda motiv till att skriva en lokal utvecklingsplan: • Det finns ett dokument som uttrycker ortens vilja, • ni vill ha ett gediget program om orten att arbeta efter, prioriteringar är gjorda, • byborna vill förstärka sina argument i diskussioner om lokala utvecklingsfrågor med kommunen, regionen, byggnads- och planeringsmyndigheter eller finansiärer, • byborna vill förstärka byns attraktionsvärde för befintliga eller nyinflyttade familjer, företag och servicefunktioner • vill ansöka om stöd till olika utvecklingsprojekt. En grupp bestående av fem personer har varit med och tagit fram denna utvecklingsplan och planen bygger på det som kommit fram vid framtidsverkstaden, statistik och samtal med företag, föreningar och boende i bygden. För Långaryd-Landeryds del är det främst ett dokument som visar vilka områden vi vill prioritera i utvecklingsarbetet och ett underlag för inom vilka områden man ska skapa aktiviteter som syftar att nå de gemensamma mål och visioner som finns. Långaryd-Landeryd i samverkan är den grupp som äger dokumentet och är det samverkande organ som kan samordna föreningar, företag eller andra aktörer i bygden. Bakgrund Historia Långaryds socken är belägen i den sydvästliga delen av Smålands landskap men tillhör administrativt Hallands län från och med år 1974. Läget har starkt påverkat socknens historia och människornas levnadsvillkor. Landgränsen mot Halland, som då tillhörde Danmark, den gamla färd- post- och truppvägen Nissastigen mellan Halmstad, som fick stadsrättigheter omkring 1240, och Jönköping som fick stadsrättigheter 1284, har tillsammans med ån Nissan spelat stor roll för socknens utveckling. Sida |3 Både vägen, i begynnelsen bara en ridstig, och ån sträcker sig rakt igenom den långsträckta socknen. Det fanns ännu en väg utmed andra sidan av ån som dock inte var riktigt så mycket frekventerad. De många krigen med framför allt Danmark har gjort tillvaron osäker och dramatisk. Krigshandlingar som vi känner till har förekommit här genom alla sekel från 1100-talet och fram tills Halland blev svenskt 1658 och gränsen flyttade ut i Kattegatt. En del mindre sammanstötningar förekom men befolkningen här fick det lite lugnare. Befolkningen båda sidor om gränsen ville inte annat än hålla fred med varandra och få ägna sina liv åt att odla och skaffa mat till folk och djur. Hallänningar och Smålänningar kunde leva i fred med varandra. Redan år 1505 slöts Bondefred mellan befolkningen på ömse sidor om gränsen. Gustav Vasa lät uppföra flera försvarsanläggningar under sin tid som vi än i dag kan se spår av i bygden. Nissaryds skans är ett minne från den tiden. Platsen var strategiskt väl vald mellan Nissan och Nissastigen som där gick fram på kavelbroar. På andra sidan fanns Mjellerydsmossen som på den tiden var omöjlig att forcera. Ironiskt nog kom den nybyggda skansen till användning första gången mot kung Gustav under Dackeupproren 1542-1544. Kungens hårda pålagor på bönderna resulterade i uppror. Långarydsbor som förskansat sig där blev dock belägrade och på grund av svält och köld fick de ge upp. Straffen blev mycket hårda och många miste livet på grund av sitt uppror. Kung Gustav var hatad i den här landsdelen. Att bli kallad ”eländig vase” var nätt upp det värsta skällsord man kunde få och uttrycket lever kvar i bygden ännu. Skansen kom dock till den nytta den var byggd för redan 1563 då Långarydsborna höll danskarna tillbaka vid skansen under tre sensommarmånader innan Erik XIV soldater kom till undsättning. Efter freden i Roskilde 1658 miste skansen sin betydelse. Långarydsborna har sedan dess i stort sett kunnat ägna sin tid åt att odla sin jord och utveckla sin bygd. Storskifte och Laga skifte genomfördes och gav möjligheter att odla rationellt. Att Nissastigen var en flitigt frekventerad färdväg bidrog till att men tidigt kom i kontakt med nya rön om odlingssätt och redskap. Den första industriella verksamheten kom i början av 1800-talet då Strömsholms och Höljeryds handpappersbruk startade. Många sågverk och kvarnar uppfördes vid åar och bäckar. Järnvägen kom till bygden 1882 då det på de tre gårdarna i Landeryd snabbt växte fram ett stationssamhälle. Tågen tog över postdiligensens verksamhet och gästgivargården i Nissaryd blev överflödig. Industrialiseringen och starten av pappersbruket i Hyltebruk har också haft stor påverkan på området och många människor försörjde sig inom industrin istället för att enbart leva av jord- och skogsbruk. En ny tid hade kommit till bygden. Geografi Landeryd är ett stationssamhälle och en gammal knutpunkt i järnvägsnätet. Idag stannar tåget på Halmstad-Nässjöbanan i Landeryd och man driver projektet Tågdagarna i Landeryd, ett projekt som bygger på ortens historia och de unika förutsättningar som finns i Landeryd. På orten finns låg- och mellanstadieskola, förskola och idrottsplats och kring järnvägsspåren och i dess närhet finns industrier med olika inriktning. Sida |4 Långaryd är en mindre ort som förr var en viktig handelspunkt. Världens största dokumenterade släkt härstammar från Långaryd och under hösten 2012 startar Långaryd – släktbygd med anor mot framtiden, ett utvecklingsprojekt med syfte att öka antalet besökare och invånare till Långaryd. I samhället finns förskola, äldreboende och många samlingslokaler som kan användas. Det finns en lång tradition av föreningsaktivitet i Långaryd vilket avspeglas i de mängder av händelser som äger rum under året. Långaryds församling ligger mellan E6:an och E4:an med riksväg 26 som går genom socknen. Man upplever själva att man har nära till det mesta. Flera större städer ligger inom en timmes bilfärd. Bygden är en del av Smålands sjörike. Genom sitt läge kan bygden dra fördelar inom många områden. Man är både hallänningar och smålänningar! Demografi I Långaryds församling, där Långaryd och Landeryd är belägna, finns drygt 1 300 invånare. I Långaryd bor det ca 150 personer och i Landeryd bor det ca 400, resterande bor på den omgivande landsbygden. Till skillnad från många områden på landsbygden är man inte drabbad av avfolkning och utflyttning i större skala utan visar istället ett litet överskott av inflyttningen. Långaryds församling Män Kvinnor Total Folkmängd 2008 703 637 1 340 Folkmängd 2011 697 646 1 343 Folkmängdsutveckling 2008-2011 -6 9 3 Åldersfördelning i Långaryds församling 2011 Män 0 år - 19 år 20 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år - 115 år Total 161 386 115 697 0 år - 19 år 20 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år - 115 år Total 156 346 91 646 0 år - 19 år 20 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år - 115 år Total 317 732 206 1 343 35 Kvinnor 53 Total 88 Sida |5 Näringsliv och service Boende i församlingen arbetar främst i församlingen och den utpendling som sker, är främst till grannförsamlingar inom Hylte kommun eller till Gislaveds kommun. Det finns exempelvis även utpendling till Halmstad, Värnamo, Falkenberg och Laholms kommun. Andel sysselsatt natt- respektive dagbefolkning i Långaryds församling. Nattbefolkning Dagbefolkning Förvärvsarbetande som bor i församlingen. Förvärvsarbetande som arbetar i församlingen, antalet arbetsplatser. Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Tillverkning 158 67 225 Tillverkning 61 22 83 Vård och omsorg 4 89 93 Byggverksamhet 65 5 70 Byggverksamhet 65 3 68 Jord- och skogsbruk 36 13 49 Jord- och skogsbruk 51 15 66 Vård och omsorg - - 22 Utbildning 10 44 54 Utbildning 3 19 22 De fem största branschernas natt- respektive dagbefolkning i Långaryds församling. 2010 fanns den 299 arbetstillfällen i församlingen. 698 personer boende i församlingen hade sysselsättning. Det finns alltså en utpendling från församlingen på runt 400 personer. I området finns många branscher representerade. Långaryd har mer tradition av jord- och skogsbruk medan Landeryd har genom järnvägen var en traditionell industriort. I oktober 2012 bjöds företag in till en företagskväll för att diskutera förutsättningarna för företagande i orterna. Detta blev en första start till ett större företagsnätverk i området. Man pratade mycket om vikten av att samarbeta och få möjlighet att utbyta erfarenheter. LångarydLanderyd i Samverkan fortsätter att bevaka intresset för uppstart av ett nätverk. I samband med Långaryd – släktbygd med anor mot framtiden-projektet satsar man också på att bygga upp ett samarbete mellan företagare inom turism- och boendefrågor. I Långaryd-Landeryd finns det service i form av exempelvis förskolor, låg- och mellanstadieskola, äldreomsorg, järnvägsstation och postservice. I Hyltebruk, som finns drygt en mil från båda orter, finns vårdcentral, tandläkare, apotek och ett relativt gott affärsutbud. Föreningar Mycket av den aktivitet som sker, sker genom de föreningar som är aktiva i området. De föreningar som finns på orten har väldigt spridd karaktär. Vissa är bedriver utåtriktad verksamhet medan andra bedriver en smalare, mer specifik verksamhet. Nedan följer en lista på föreningarna, det ger också en vink om det utbud som finns. Sida |6 Utåtriktad verksamhet Långaryd-Landeryd i Samverkan Långaryds hembygdsförening Norra hembygdsförening Långaryds Samhällsförening Långaryds LRF Nyarps Bygdegårdsförening Långaryds IOGT-NTO Långaryd/Landeryd SPF Landeryds Samhällsförening Landeryds IOGT-NTO Tågdagarna i Landeryd Föreningar knutna till Svenska kyrkan Nissaryds kyrkliga syförening Långaryds Norra kyrkliga syförening Långaryds Kyrkans Unga Soppans vänner Landeryd/Långaryds kyrkokör Landeryds kyrkliga syförening Långaryds församling Idrottsverksamhet Långaryds IF Landeryds GOIF Landeryds Bordtennis Politisk verksamhet Långaryds Centeravdelning Landeryds socialdemokrater Långaryds Centerkvinnor Nischad verksamhet Vägföreningar x5 Fiskevårdsföreningar x3 Landeryds järnvägsförening Jaktlag x5 Långaryd fiberförening-Fiberriket Som sagt händer det mycket saker i bygden. Återkommande aktiviteter:            Tågdagarna Långaryds gammeldags marknad Körkonserter, Julkonsert, Vårkonsert, större verk Byaslaget Brännboll Midsommarfirande Tomtesmyg Fritidsgård Resor till musikaler, julmarknader, skolavslutningsresa till Liseberg Julbasar Trimcykling Cykelfesten               Tågsläpp, marknadsresor med Ånglok Berättarkväll Vandringar Hembygdsföreningens program Majfirandet i Landeryd Församlingsfrukost Majblommans dag Olika helgfirande ex Valborg Livsloppet Knutdans i Landeryd Missionsauktioner – La/Lå Loppis och Auktioner i Långaryd Allsång Husförhör Sida |7 Mötesplatser Långaryd och Landeryd är välförsedda med möteslokaler. I Landeryd finns församlinghemmet/Kyrkan, NTO-lokalen, Björkelund och även skola/förskola. I Långaryd finns Nyarps bygdegård, NTO-gården, Sjöborgen (fd.skolan) Yttersjöholm, Jansbergs hembygdspark, församlingshem/Kyrka och förskola. Båda NTO-gårdarna och Bygdegården är utrustade med scen. Både Långaryd och Landeryd har idrottsplatser med tillhörande klubbstugor. Församlingshemmen används till olika föreningars aktiviteter, kyrkans aktiviteter och även som arbetsplats för kyrkans personal. Vid dop eller begravning är ofta samkvämet efteråt i församlingshem. NTO-lokalen i Landeryd ägs av IOGT-NTO i Hyltebruk och används som repetitionslokal för olika teatergrupper och har även ett kostymförråd. Lokalen hyrs även ut till olika tillställningar. Björkelund är Landeryds GOIFs lokal där de haft ungdomsgård, fester mm. Klubbstugorna/idrottsplatserna används som omklädningsrum för fotbollslagen och som arenor för Tomtesmyg och Brännbollsturneringen, herrbastu på idrottsplatserna, Landeryds skola och på Sjöborgen. NTO-gården i Långaryd används som möteslokal, för barnkalas och olika föreningsarrangemang. Nyarps bygdegård är den stora festlokalen som hyser allt från barnkalas, föreningsarrangemang, fritidsgård till stora begravningssamkväm, Julbasaren och födelsedags- och bröllopsfester. I Jansbergs hembygdspark finns hembygdsstugor och loge som rymmer ca 70 personer, som regnskydd, vid företags- och föreningsarrangemang. Turism De finns ett antal intressanta platser som är väl värda ett besök: Nissaryds skans, Jansbergs hembygdspark, Tiondeboden, Lokstallarna, Historiska platser – geocaching, Kyrkorna, Nissan, Strömhult- flugfiske, Långarydssläkten – i släktens fotspår. Som besökare finns det flertalet badplatser (Skärshult, Viken, Bexet etc.), cykel- och vandringsleder i Skärshult (där det även finns en skjutbana). I framtiden behöver det dock tydligare skyltning för att få förbipasserande att stanna upp och/eller en mer riktad marknadsföring mot turister. För turister som besöker området finns det några alternativ på övernattning: Charlottenlund, Vandrarhemmet i Landeryd, Skärshults camping och stugby, Bexets camping och eftersom avstånden inte är så långa så finns det möjlighet att bo i Hyltebruk eller Unnaryd. Sida |8 Framatblick Vision De visioner och gemensamma mål som kom fram på Framtidsverkstaden handlar om utveckling inom sex olika områden: - - - - - Boende. o Ökad inflyttning o Nybyggnation av bostäder. o Attraktivt boende Företagande. o Utveckla turism och utflyktsmål. o Besöksnäring o Företagsnätverk Service. Bevara och utveckla den service som finns. o Handelsbod Aktiviteter. o Bevara och utveckla de aktiviteter som finns. o Samordning och marknadsföring. o Hemvändartillfällen Samverkan. o Fortsatt ökad samverkan mellan föreningar och företag. o Webportal för hela bygden. Infrastruktur. o Rastplatser o Bättre vägar o Nya avfarter o Cykelleder Gemenskapen I vår bygd finns en tanke om att vill vi att något ska hända här hos oss får vi ordna det själva. Det innebär att det finns en stark uppslutning att hjälpa till vid arrangemang och att komma och delta när vi ordnar saker. Detta gör sig inte självt utan bygger på mångas vilja att hjälpa till och en struktur med en ledning som planerar för genomförandet. Vi har en lång tradition av starkt ideellt ledarskap och engagemang. Styrkor – resurser - möjligheter Stort engagemang för vår bygd och för våra föreningar. Rikt föreningsliv och många arrangemang. Orterna har nära till och goda förbindelser via Nissastigen och järnvägen till centralorten Hyltebruk, regionorten Halmstad och orterna i Gislaved- och Värnamo kommun. Detta ger möjlighet att arbetspendla till ett flertal orter. Sida |9 Vår bygd ligger naturskönt med närhet till skog, mark och sjöar men ändå nära till centralorter. Engagerad befolkning som vill vår bygd väl. Många lokaler som går att anpassa efter det arrangemang man vill skapa. I Landeryd finns ett tågmuseum med en fungerande förening som anordnar stora evenemang med museitågen. Långaryd har sin unika Långaryds släkt – världens största utforskade släkt och Långaryds gammeldags marknad som återuppstår ungefär vartannat år. I Landeryd finns flera medelstora industriföretag, skola och förskola. Långaryd har förskola, särskilt boende och flera olika serviceföretag. Bygden har flera företag inom byggbranschen. Potential att utveckla turismnäringen mot Tågdagarna i Landeryd och Långaryd - Släktbygd med anor mot framtiden. Vi hoppas på nya företag och utvecklat företagande i vår bygd som medför fler turister och på sikt inflyttning. Under våren 2012 startade Sockenbudet, ett bygdeblad som ges ut fyra gånger om året. I Sockenbudet finns det lokal information, reportage från aktiviteter och information om kommande händelser. Svagheter – problem - hot En svaghet skulle kunna vara att det historiskt funnits en inbyggd konflikt mellan Landerydsbor och Långarydsbor, vilket gjort att man inte alltid satt samverkan i första rummet. Våra orter är för små för att konkurrera och har allt att vinna på att samverka. Att föreningarnas ledning blir uttröttad och att mycket av engagemanget är personknutet skulle kunna vara ett hot. Befolkningsminskning och att par i barnafödande ålder flyttar eller inte får möjlighet att bosätta sig eller bygga i vår bygd är ett hot för bygdens fortlevnad. Samlad bild Långaryd och Landeryd är två orter som är stark sammanflätade genom gemensam F-6 skola, gemensam församling, SPF och samarbete kring barn och ungdomsidrott mm. På orterna finns ett rikt föreningsliv som bedriver såväl utåtriktade aktiviteter som mer ämnesspecifika. Det ordnas även fester som är öppna för alla som vill delta, så som cykelfesten. För den nyinflyttade är det bästa sättet att lära känna människor i bygden att komma på olika föreningsarrangemang eller engagera sig i en förening. Tidigare har varje ort för sig haft sina egna arrangemang, föreningar och sammankomster. Detta har en historisk förklaring av att transporter mellan orterna var tidsödande och kostsamma, i mer modern tid har detta inneburit en viss rivalitet mellan orterna bland dem som är infödda Långarydoch Landerydsbor. Det senaste decenniet har dock samverkan och samarbete mellan föreningar och orter varit ledstjärnan. Elva föreningar har bildat Långaryd-Landeryd i Samverkan för att tillsammans kunna driva större frågor och arrangemang. Långaryds gammeldags marknad är ett återkommande arrangemang som inte hade kunnat drivas av endast en förening utan kräver många som engagerar sig. I samband om hot om nedläggning av förskolor, skolor och äldreboenden har Samverkan varit en aktiv S i d a | 10 intressegrupp som ordnat skrivelser, stormöten mm. Samverkan fungerar även som remissinstans i vissa kommunala frågor. Genom att samverka försöker vi i möjligaste mån att inte lägga våra arrangemang samtidigt – vi vill inte konkurrera med varandra. Hur hänger det ihop? I både Långaryd och Landeryd finns det unika och bra förutsättningar för att nå de visioner och gemensamma mål som vi uttrycker. Där finns redan identifierande unika värden som vi börjat bygga utveckling på, Tågdagarna i Landeryd och Långaryd – släktbygd med anor mot framtiden är de två mest konkreta exemplen. Det finns samtidigt en organisation kring samverkan i bygden och en viktig uppgift för LångarydLanderyd i Samverkan blir att fånga upp de samarbeten och aktiviteter som ”spiller över” från projekten. En uppfattning om utvecklingsarbete är att man måste hitta på nya aktiviteter och händelser hela tiden för att utvecklas. Istället för att uppfinna hjulet flera gånger kan det vara effektivare och mer intressant att fundera kring hur man ska göra de arrangemang man har ännu bättre. Det finns ett väldigt aktivt föreningsliv i bygden, men risken är att jakten på nya saker bränner ut de lokala drivkrafter som finns. Att utveckla, kvalitetssäkra och fokusera på det befintliga för att hitta nya besökare och engagera fler i bygden gör också att man rör sig mot de visioner man ställt upp. En idé är att de arrangemang som är utåtriktade även har visionsområdena i bakhuvudet när aktiviteterna utformas. På så sätt kan de aktiviteter som genomförs på lång sikt få genomslag i visionerna. Att skapa en fungerande och användarvänlig portal på nätet kan vara en insats för att stärka och bevara det engagemang som finns i bygden. Med gemensam marknadsföring av olika event, aktiviteter, föreningar, företag och besöksmål kan hotet om bristande engagemang överbryggas. Det stärker även det som många efterfrågar – ökad samverkan. En gemensam kanal för marknadsföring och informationsspridning kan öka känslan av samhörighet. Se exempelvis Destination Asige och deras portal för bygden: www.asige.se. S i d a | 11 Handlingsplan Område Vad ska göras? Vem gör det? Samverkan Gemensam webplats för marknadsföring av bygden Företagande Bygga upp ett företagsnätverk. Långaryd – Släktbygd med anor mot framtiden. Samverkan. LångarydLanderyd i Samverkan. Företagande Boende Företagande Företagande Företagande Utveckla/kartlägg friluftsleder. Cykel-, vandrings-, kanot-, ridleder. Arbetsgrupp med representanter från företag inom besöksnäring, tillsammans med Samverkan. Inventera tomma Långaryd – tomter och byggbara Släktbygd med hus. anor mot framtiden. I Släktens fotspårLångaryd – besöksobjekt/aktiviteter Släktbygd med kopplade till anor mot Långarydssläkten. framtiden. Hemvändartillfälle. LångarydLanderyd i Samverkan Karta med Långaryd – smultronställen, Släktbygd med badplatser, anor mot sevärdheter, företag, framtiden. Kan mötesplatser med ta fram platser i församlingen underlag. värda besök. Lägg dit leder, motionsslingor, idrottsplatser. När? Tidsplan? Hur ska det göras? Våren 2013 Uppstart hösten 2012 och framåt. 2013 Regelbundna inbjudningar till träffas för erfarenhetsutbyte och idéspaning. Förstudie genom Leader? Hösten/Vinter 2013-2014 Kontakt med markägare. Våren 2013 Projektledare i samråd med Hembygdsförening och lokala företag. Augusti/september 2014. 2013-2014