Landeryd - Leader Halland

Sida |1
Utkast – Lokal utvecklingsplan
Detta är ett utkast till en lokal utvecklingsplan för Långaryd-Landeryd. Vi vill gärna att den läses av så
många som möjligt av de boende och verksamma i bygden. Fundera gärna kring de olika
frågeställningarna nedan och skicka era kommentarer till Anna Roos på [email protected], eller
Håkan Eriksson, [email protected].
Vi kommer att komplettera med kartor och bilder. Senast den 31 januari behöver vi er återkoppling!
-
Vilka tankar väcks hos er när ni läser den lokala utvecklingsplanen?
Är det någonting ni saknar? I så fall vad?
På vilket sätt tror ni att den skulle kunna förbättras?
På vilket sätt skulle du/ni kunna använda en lokal utvecklingsplan?
-
Vilka aktiviteter ska genomföras för att Långaryd-Landeryd ska nå visionerna?
Vad kan jag bidra med för att Långaryd-Landeryd ska utvecklas och nå visionerna?
Tack för era svar och kommentarer, de är värdefulla!
Vänliga hälsningar
Långaryd-Landeryd i Samverkan.
Sida |2
Lokal utvecklingsplan for
Langaryd-Landeryd
I slutet av mars bjöds boende i Långaryd och Landeryd in till en Framtidsverkstad för att få fram idéer
och visioner om hur man ville att bygden skulle se ut och vara 8-10 år framåt i tiden. Ett tjugotal
personer hörsammade kallelsen och mötet blev starten för att arbeta fram en lokal utvecklingsplan
för Långaryd-Landeryd.
Det finns fem goda motiv till att skriva en lokal utvecklingsplan:
•
Det finns ett dokument som uttrycker ortens vilja,
•
ni vill ha ett gediget program om orten att arbeta efter, prioriteringar är gjorda,
•
byborna vill förstärka sina argument i diskussioner om lokala utvecklingsfrågor med
kommunen, regionen, byggnads- och planeringsmyndigheter eller finansiärer,
•
byborna vill förstärka byns attraktionsvärde för befintliga eller nyinflyttade familjer, företag
och servicefunktioner
•
vill ansöka om stöd till olika utvecklingsprojekt.
En grupp bestående av fem personer har varit med och tagit fram denna utvecklingsplan och planen
bygger på det som kommit fram vid framtidsverkstaden, statistik och samtal med företag, föreningar
och boende i bygden.
För Långaryd-Landeryds del är det främst ett dokument som visar vilka områden vi vill prioritera i
utvecklingsarbetet och ett underlag för inom vilka områden man ska skapa aktiviteter som syftar att
nå de gemensamma mål och visioner som finns.
Långaryd-Landeryd i samverkan är den grupp som äger dokumentet och är det samverkande organ
som kan samordna föreningar, företag eller andra aktörer i bygden.
Bakgrund
Historia
Långaryds socken är belägen i den sydvästliga delen av Smålands landskap men tillhör administrativt
Hallands län från och med år 1974. Läget har starkt påverkat socknens historia och människornas
levnadsvillkor. Landgränsen mot Halland, som då tillhörde Danmark, den gamla färd- post- och
truppvägen Nissastigen mellan Halmstad, som fick stadsrättigheter omkring 1240, och Jönköping som
fick stadsrättigheter 1284, har tillsammans med ån Nissan spelat stor roll för socknens utveckling.
Sida |3
Både vägen, i begynnelsen bara en ridstig, och ån sträcker sig rakt igenom den långsträckta socknen.
Det fanns ännu en väg utmed andra sidan av ån som dock inte var riktigt så mycket frekventerad.
De många krigen med framför allt Danmark har gjort tillvaron osäker och dramatisk. Krigshandlingar
som vi känner till har förekommit här genom alla sekel från 1100-talet och fram tills Halland blev
svenskt 1658 och gränsen flyttade ut i Kattegatt. En del mindre sammanstötningar förekom men
befolkningen här fick det lite lugnare. Befolkningen båda sidor om gränsen ville inte annat än hålla
fred med varandra och få ägna sina liv åt att odla och skaffa mat till folk och djur. Hallänningar och
Smålänningar kunde leva i fred med varandra. Redan år 1505 slöts Bondefred mellan befolkningen på
ömse sidor om gränsen.
Gustav Vasa lät uppföra flera försvarsanläggningar under sin tid som vi än i dag kan se spår av i
bygden. Nissaryds skans är ett minne från den tiden. Platsen var strategiskt väl vald mellan Nissan
och Nissastigen som där gick fram på kavelbroar. På andra sidan fanns Mjellerydsmossen som på den
tiden var omöjlig att forcera.
Ironiskt nog kom den nybyggda skansen till användning första gången mot kung Gustav under
Dackeupproren 1542-1544. Kungens hårda pålagor på bönderna resulterade i uppror. Långarydsbor
som förskansat sig där blev dock belägrade och på grund av svält och köld fick de ge upp. Straffen
blev mycket hårda och många miste livet på grund av sitt uppror. Kung Gustav var hatad i den här
landsdelen. Att bli kallad ”eländig vase” var nätt upp det värsta skällsord man kunde få och uttrycket
lever kvar i bygden ännu.
Skansen kom dock till den nytta den var byggd för redan 1563 då Långarydsborna höll danskarna
tillbaka vid skansen under tre sensommarmånader innan Erik XIV soldater kom till undsättning. Efter
freden i Roskilde 1658 miste skansen sin betydelse.
Långarydsborna har sedan dess i stort sett kunnat ägna sin tid åt att odla sin jord och utveckla sin
bygd. Storskifte och Laga skifte genomfördes och gav möjligheter att odla rationellt. Att Nissastigen
var en flitigt frekventerad färdväg bidrog till att men tidigt kom i kontakt med nya rön om odlingssätt
och redskap.
Den första industriella verksamheten kom i början av 1800-talet då Strömsholms och Höljeryds
handpappersbruk startade. Många sågverk och kvarnar uppfördes vid åar och bäckar. Järnvägen kom
till bygden 1882 då det på de tre gårdarna i Landeryd snabbt växte fram ett stationssamhälle. Tågen
tog över postdiligensens verksamhet och gästgivargården i Nissaryd blev överflödig.
Industrialiseringen och starten av pappersbruket i Hyltebruk har också haft stor påverkan på området
och många människor försörjde sig inom industrin istället för att enbart leva av jord- och skogsbruk.
En ny tid hade kommit till bygden.
Geografi
Landeryd är ett stationssamhälle och en gammal knutpunkt i järnvägsnätet. Idag stannar tåget på
Halmstad-Nässjöbanan i Landeryd och man driver projektet Tågdagarna i Landeryd, ett projekt som
bygger på ortens historia och de unika förutsättningar som finns i Landeryd. På orten finns låg- och
mellanstadieskola, förskola och idrottsplats och kring järnvägsspåren och i dess närhet finns
industrier med olika inriktning.
Sida |4
Långaryd är en mindre ort som förr var en viktig handelspunkt. Världens största dokumenterade släkt
härstammar från Långaryd och under hösten 2012 startar Långaryd – släktbygd med anor mot
framtiden, ett utvecklingsprojekt med syfte att öka antalet besökare och invånare till Långaryd. I
samhället finns förskola, äldreboende och många samlingslokaler som kan användas. Det finns en
lång tradition av föreningsaktivitet i Långaryd vilket avspeglas i de mängder av händelser som äger
rum under året.
Långaryds församling ligger mellan E6:an och E4:an med riksväg 26 som går genom socknen. Man
upplever själva att man har nära till det mesta. Flera större städer ligger inom en timmes bilfärd.
Bygden är en del av Smålands sjörike. Genom sitt läge kan bygden dra fördelar inom många
områden. Man är både hallänningar och smålänningar!
Demografi
I Långaryds församling, där Långaryd och Landeryd är belägna, finns drygt 1 300 invånare. I Långaryd
bor det ca 150 personer och i Landeryd bor det ca 400, resterande bor på den omgivande
landsbygden. Till skillnad från många områden på landsbygden är man inte drabbad av avfolkning
och utflyttning i större skala utan visar istället ett litet överskott av inflyttningen.
Långaryds församling
Män
Kvinnor
Total
Folkmängd 2008
703
637
1 340
Folkmängd 2011
697
646
1 343
Folkmängdsutveckling 2008-2011
-6
9
3
Åldersfördelning i Långaryds församling 2011
Män
0 år - 19 år
20 år - 64 år
65 år - 79 år 80 år - 115 år
Total
161
386
115
697
0 år - 19 år
20 år - 64 år
65 år - 79 år 80 år - 115 år
Total
156
346
91
646
0 år - 19 år
20 år - 64 år
65 år - 79 år 80 år - 115 år
Total
317
732
206
1 343
35
Kvinnor
53
Total
88
Sida |5
Näringsliv och service
Boende i församlingen arbetar främst i församlingen och den utpendling som sker, är främst till
grannförsamlingar inom Hylte kommun eller till Gislaveds kommun. Det finns exempelvis även
utpendling till Halmstad, Värnamo, Falkenberg och Laholms kommun.
Andel sysselsatt natt- respektive dagbefolkning i Långaryds församling.
Nattbefolkning
Dagbefolkning
Förvärvsarbetande som bor i församlingen.
Förvärvsarbetande som arbetar i församlingen,
antalet arbetsplatser.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Tillverkning
158
67
225
Tillverkning
61
22
83
Vård och omsorg
4
89
93
Byggverksamhet
65
5
70
Byggverksamhet
65
3
68
Jord- och skogsbruk
36
13
49
Jord- och skogsbruk
51
15
66
Vård och omsorg
-
-
22
Utbildning
10
44
54
Utbildning
3
19
22
De fem största branschernas natt- respektive dagbefolkning i Långaryds församling. 2010 fanns den
299 arbetstillfällen i församlingen. 698 personer boende i församlingen hade sysselsättning. Det finns
alltså en utpendling från församlingen på runt 400 personer.
I området finns många branscher representerade. Långaryd har mer tradition av jord- och skogsbruk
medan Landeryd har genom järnvägen var en traditionell industriort.
I oktober 2012 bjöds företag in till en företagskväll för att diskutera förutsättningarna för
företagande i orterna. Detta blev en första start till ett större företagsnätverk i området. Man
pratade mycket om vikten av att samarbeta och få möjlighet att utbyta erfarenheter. LångarydLanderyd i Samverkan fortsätter att bevaka intresset för uppstart av ett nätverk. I samband med
Långaryd – släktbygd med anor mot framtiden-projektet satsar man också på att bygga upp ett
samarbete mellan företagare inom turism- och boendefrågor.
I Långaryd-Landeryd finns det service i form av exempelvis förskolor, låg- och mellanstadieskola,
äldreomsorg, järnvägsstation och postservice. I Hyltebruk, som finns drygt en mil från båda orter,
finns vårdcentral, tandläkare, apotek och ett relativt gott affärsutbud.
Föreningar
Mycket av den aktivitet som sker, sker genom de föreningar som är aktiva i området. De föreningar
som finns på orten har väldigt spridd karaktär. Vissa är bedriver utåtriktad verksamhet medan andra
bedriver en smalare, mer specifik verksamhet. Nedan följer en lista på föreningarna, det ger också en
vink om det utbud som finns.
Sida |6
Utåtriktad verksamhet
Långaryd-Landeryd i Samverkan
Långaryds hembygdsförening
Norra hembygdsförening
Långaryds Samhällsförening
Långaryds LRF
Nyarps Bygdegårdsförening
Långaryds IOGT-NTO
Långaryd/Landeryd SPF
Landeryds Samhällsförening
Landeryds IOGT-NTO
Tågdagarna i Landeryd
Föreningar knutna till Svenska kyrkan
Nissaryds kyrkliga syförening
Långaryds Norra kyrkliga syförening
Långaryds Kyrkans Unga
Soppans vänner
Landeryd/Långaryds kyrkokör
Landeryds kyrkliga syförening
Långaryds församling
Idrottsverksamhet
Långaryds IF
Landeryds GOIF
Landeryds Bordtennis
Politisk verksamhet
Långaryds Centeravdelning
Landeryds socialdemokrater
Långaryds Centerkvinnor
Nischad verksamhet
Vägföreningar x5
Fiskevårdsföreningar x3
Landeryds järnvägsförening
Jaktlag x5
Långaryd fiberförening-Fiberriket
Som sagt händer det mycket saker i bygden. Återkommande aktiviteter:











Tågdagarna
Långaryds gammeldags marknad
Körkonserter, Julkonsert, Vårkonsert,
större verk
Byaslaget Brännboll
Midsommarfirande
Tomtesmyg
Fritidsgård
Resor till musikaler, julmarknader,
skolavslutningsresa till Liseberg
Julbasar
Trimcykling
Cykelfesten














Tågsläpp, marknadsresor med Ånglok
Berättarkväll
Vandringar
Hembygdsföreningens program
Majfirandet i Landeryd
Församlingsfrukost
Majblommans dag
Olika helgfirande ex Valborg
Livsloppet
Knutdans i Landeryd
Missionsauktioner – La/Lå
Loppis och Auktioner i Långaryd
Allsång
Husförhör
Sida |7
Mötesplatser
Långaryd och Landeryd är välförsedda med möteslokaler. I Landeryd finns
församlinghemmet/Kyrkan, NTO-lokalen, Björkelund och även skola/förskola. I Långaryd finns Nyarps
bygdegård, NTO-gården, Sjöborgen (fd.skolan) Yttersjöholm, Jansbergs hembygdspark,
församlingshem/Kyrka och förskola. Båda NTO-gårdarna och Bygdegården är utrustade med scen.
Både Långaryd och Landeryd har idrottsplatser med tillhörande klubbstugor.
Församlingshemmen används till olika föreningars aktiviteter, kyrkans aktiviteter och även som
arbetsplats för kyrkans personal. Vid dop eller begravning är ofta samkvämet efteråt i
församlingshem. NTO-lokalen i Landeryd ägs av IOGT-NTO i Hyltebruk och används som
repetitionslokal för olika teatergrupper och har även ett kostymförråd. Lokalen hyrs även ut till olika
tillställningar. Björkelund är Landeryds GOIFs lokal där de haft ungdomsgård, fester mm.
Klubbstugorna/idrottsplatserna används som omklädningsrum för fotbollslagen och som arenor för
Tomtesmyg och Brännbollsturneringen, herrbastu på idrottsplatserna, Landeryds skola och på
Sjöborgen. NTO-gården i Långaryd används som möteslokal, för barnkalas och olika
föreningsarrangemang. Nyarps bygdegård är den stora festlokalen som hyser allt från barnkalas,
föreningsarrangemang, fritidsgård till stora begravningssamkväm, Julbasaren och födelsedags- och
bröllopsfester. I Jansbergs hembygdspark finns hembygdsstugor och loge som rymmer ca 70
personer, som regnskydd, vid företags- och föreningsarrangemang.
Turism
De finns ett antal intressanta platser som är väl värda ett besök: Nissaryds skans, Jansbergs
hembygdspark, Tiondeboden, Lokstallarna, Historiska platser – geocaching, Kyrkorna, Nissan,
Strömhult- flugfiske, Långarydssläkten – i släktens fotspår.
Som besökare finns det flertalet badplatser (Skärshult, Viken, Bexet etc.), cykel- och vandringsleder i
Skärshult (där det även finns en skjutbana). I framtiden behöver det dock tydligare skyltning för att få
förbipasserande att stanna upp och/eller en mer riktad marknadsföring mot turister.
För turister som besöker området finns det några alternativ på övernattning: Charlottenlund,
Vandrarhemmet i Landeryd, Skärshults camping och stugby, Bexets camping och eftersom avstånden
inte är så långa så finns det möjlighet att bo i Hyltebruk eller Unnaryd.
Sida |8
Framatblick
Vision
De visioner och gemensamma mål som kom fram på Framtidsverkstaden handlar om utveckling inom
sex olika områden:
-
-
-
-
-
Boende.
o Ökad inflyttning
o Nybyggnation av bostäder.
o Attraktivt boende
Företagande.
o Utveckla turism och utflyktsmål.
o Besöksnäring
o Företagsnätverk
Service. Bevara och utveckla den service som finns.
o Handelsbod
Aktiviteter.
o Bevara och utveckla de aktiviteter som finns.
o Samordning och marknadsföring.
o Hemvändartillfällen
Samverkan.
o Fortsatt ökad samverkan mellan föreningar och företag.
o Webportal för hela bygden.
Infrastruktur.
o Rastplatser
o Bättre vägar
o Nya avfarter
o Cykelleder
Gemenskapen
I vår bygd finns en tanke om att vill vi att något ska hända här hos oss får vi ordna det själva. Det
innebär att det finns en stark uppslutning att hjälpa till vid arrangemang och att komma och delta när
vi ordnar saker. Detta gör sig inte självt utan bygger på mångas vilja att hjälpa till och en struktur med
en ledning som planerar för genomförandet. Vi har en lång tradition av starkt ideellt ledarskap och
engagemang.
Styrkor – resurser - möjligheter
Stort engagemang för vår bygd och för våra föreningar. Rikt föreningsliv och många arrangemang.
Orterna har nära till och goda förbindelser via Nissastigen och järnvägen till centralorten Hyltebruk,
regionorten Halmstad och orterna i Gislaved- och Värnamo kommun. Detta ger möjlighet att
arbetspendla till ett flertal orter.
Sida |9
Vår bygd ligger naturskönt med närhet till skog, mark och sjöar men ändå nära till centralorter.
Engagerad befolkning som vill vår bygd väl. Många lokaler som går att anpassa efter det
arrangemang man vill skapa.
I Landeryd finns ett tågmuseum med en fungerande förening som anordnar stora evenemang med
museitågen. Långaryd har sin unika Långaryds släkt – världens största utforskade släkt och Långaryds
gammeldags marknad som återuppstår ungefär vartannat år.
I Landeryd finns flera medelstora industriföretag, skola och förskola. Långaryd har förskola, särskilt
boende och flera olika serviceföretag. Bygden har flera företag inom byggbranschen.
Potential att utveckla turismnäringen mot Tågdagarna i Landeryd och Långaryd - Släktbygd med anor
mot framtiden. Vi hoppas på nya företag och utvecklat företagande i vår bygd som medför fler
turister och på sikt inflyttning.
Under våren 2012 startade Sockenbudet, ett bygdeblad som ges ut fyra gånger om året. I
Sockenbudet finns det lokal information, reportage från aktiviteter och information om kommande
händelser.
Svagheter – problem - hot
En svaghet skulle kunna vara att det historiskt funnits en inbyggd konflikt mellan Landerydsbor och
Långarydsbor, vilket gjort att man inte alltid satt samverkan i första rummet. Våra orter är för små för
att konkurrera och har allt att vinna på att samverka.
Att föreningarnas ledning blir uttröttad och att mycket av engagemanget är personknutet skulle
kunna vara ett hot. Befolkningsminskning och att par i barnafödande ålder flyttar eller inte får
möjlighet att bosätta sig eller bygga i vår bygd är ett hot för bygdens fortlevnad.
Samlad bild
Långaryd och Landeryd är två orter som är stark sammanflätade genom gemensam F-6 skola,
gemensam församling, SPF och samarbete kring barn och ungdomsidrott mm. På orterna finns ett
rikt föreningsliv som bedriver såväl utåtriktade aktiviteter som mer ämnesspecifika. Det ordnas även
fester som är öppna för alla som vill delta, så som cykelfesten. För den nyinflyttade är det bästa
sättet att lära känna människor i bygden att komma på olika föreningsarrangemang eller engagera sig
i en förening.
Tidigare har varje ort för sig haft sina egna arrangemang, föreningar och sammankomster. Detta har
en historisk förklaring av att transporter mellan orterna var tidsödande och kostsamma, i mer
modern tid har detta inneburit en viss rivalitet mellan orterna bland dem som är infödda Långarydoch Landerydsbor. Det senaste decenniet har dock samverkan och samarbete mellan föreningar och
orter varit ledstjärnan.
Elva föreningar har bildat Långaryd-Landeryd i Samverkan för att tillsammans kunna driva större
frågor och arrangemang. Långaryds gammeldags marknad är ett återkommande arrangemang som
inte hade kunnat drivas av endast en förening utan kräver många som engagerar sig. I samband om
hot om nedläggning av förskolor, skolor och äldreboenden har Samverkan varit en aktiv
S i d a | 10
intressegrupp som ordnat skrivelser, stormöten mm. Samverkan fungerar även som remissinstans i
vissa kommunala frågor.
Genom att samverka försöker vi i möjligaste mån att inte lägga våra arrangemang samtidigt – vi vill
inte konkurrera med varandra.
Hur hänger det ihop?
I både Långaryd och Landeryd finns det unika och bra förutsättningar för att nå de visioner och
gemensamma mål som vi uttrycker. Där finns redan identifierande unika värden som vi börjat bygga
utveckling på, Tågdagarna i Landeryd och Långaryd – släktbygd med anor mot framtiden är de två
mest konkreta exemplen.
Det finns samtidigt en organisation kring samverkan i bygden och en viktig uppgift för LångarydLanderyd i Samverkan blir att fånga upp de samarbeten och aktiviteter som ”spiller över” från
projekten.
En uppfattning om utvecklingsarbete är att man måste hitta på nya aktiviteter och händelser hela
tiden för att utvecklas. Istället för att uppfinna hjulet flera gånger kan det vara effektivare och mer
intressant att fundera kring hur man ska göra de arrangemang man har ännu bättre. Det finns ett
väldigt aktivt föreningsliv i bygden, men risken är att jakten på nya saker bränner ut de lokala
drivkrafter som finns. Att utveckla, kvalitetssäkra och fokusera på det befintliga för att hitta nya
besökare och engagera fler i bygden gör också att man rör sig mot de visioner man ställt upp.
En idé är att de arrangemang som är utåtriktade även har visionsområdena i bakhuvudet när
aktiviteterna utformas. På så sätt kan de aktiviteter som genomförs på lång sikt få genomslag i
visionerna.
Att skapa en fungerande och användarvänlig portal på nätet kan vara en insats för att stärka och
bevara det engagemang som finns i bygden. Med gemensam marknadsföring av olika event,
aktiviteter, föreningar, företag och besöksmål kan hotet om bristande engagemang överbryggas. Det
stärker även det som många efterfrågar – ökad samverkan. En gemensam kanal för marknadsföring
och informationsspridning kan öka känslan av samhörighet. Se exempelvis Destination Asige och
deras portal för bygden: www.asige.se.
S i d a | 11
Handlingsplan
Område
Vad ska göras?
Vem gör
det?
Samverkan
Gemensam webplats
för marknadsföring av
bygden
Företagande
Bygga upp ett
företagsnätverk.
Långaryd –
Släktbygd med
anor mot
framtiden.
Samverkan.
LångarydLanderyd i
Samverkan.
Företagande
Boende
Företagande
Företagande
Företagande
Utveckla/kartlägg
friluftsleder. Cykel-,
vandrings-, kanot-,
ridleder.
Arbetsgrupp
med
representanter
från företag
inom
besöksnäring,
tillsammans
med Samverkan.
Inventera tomma
Långaryd –
tomter och byggbara
Släktbygd med
hus.
anor mot
framtiden.
I Släktens fotspårLångaryd –
besöksobjekt/aktiviteter Släktbygd med
kopplade till
anor mot
Långarydssläkten.
framtiden.
Hemvändartillfälle.
LångarydLanderyd i
Samverkan
Karta med
Långaryd –
smultronställen,
Släktbygd med
badplatser,
anor mot
sevärdheter, företag,
framtiden. Kan
mötesplatser med
ta fram
platser i församlingen
underlag.
värda besök. Lägg dit
leder, motionsslingor,
idrottsplatser.
När?
Tidsplan?
Hur ska det
göras?
Våren 2013
Uppstart hösten
2012 och framåt.
2013
Regelbundna
inbjudningar till
träffas för
erfarenhetsutbyte
och idéspaning.
Förstudie genom
Leader?
Hösten/Vinter
2013-2014
Kontakt med
markägare.
Våren 2013
Projektledare i
samråd med
Hembygdsförening
och lokala företag.
Augusti/september
2014.
2013-2014