Väggfasta sängar och sittbänkar längs väggarna är det gängse sättet att möblera på. I hörnet vid bordet står en stolpskänk, ett skåp av mycket ålderdomligt slag och typiskt för Halland. Stugan är ”dragen”, dvs. den är helt inklädd med vävda hängkläden och målade bonader. Detta gjordes endast till jul och möjligen till någon annan större högtid. Under resten av året låg textilier och bonader undanlagda i kistor och skåp. De sydsvenska bonaderna är unik folkkonst, ofta med bibliska förebilder, merparten härrör sig från slutet av 1700-talet till omkring 1870. Redan vid Bexells förvärv 1876 var stugan försedd med ordspråk och sentenser, t.ex den text som anger stugans byggnadsår: ”Uppbyggd 1785 av SLS och EJD” (Sven Larsson och Elna Jönsdotter). Huruvida samtliga texter i stugan är autentiska är osäkert. Inget av de båda härbrena har idag kvar sin ursprungliga funktion. De väggfasta sängarna i stora härbret liksom ett av skåpen där, har sitt ursprung i stugan från Balgö. I övrigt är härbrena inredda med möbler, bonader och föremål från 1700- och 1800-talen, många från Alfred Bexells tid. Kristina Landahl Foto Arne Persson Hallands kulturhistoriska museum www.hkm.varberg.se tel 0340 – 828 30 Visningar av Bexellska stugan: Visningar bokas genom Hallands kulturhistoriska museum, tel 0340 – 828 45 Hallands kulturhistoriska museum Bexellska ryggåsstugan Sveriges äldsta hembygdsmuseum? På Träslövsvägen 1 i centrala Varberg ligger en rödmålad stuga med torvtak, ett s.k. sydgötiskt hus från 1700-talet. Närmsta grannar är församlingshemmet, en bilparkering och en modern tegelvilla. Man kan naturligtvis undra varför ett så gammalt hus ligger mitt i den moderna stadsbebyggelsen. Och huset har verkligen en märklig bakgrund och historia. 1876 köpte riksdagsmannen och godsägaren Alfred Bexell stugan ”på rot” på Kulsegård i Harplinge av hemmansägaren Jöns Jönsson. Allt lösöre, utom de kläder Jöns Jönsson bar, följde med köpet av stugan. Traditionen berättar att Jöns Jönsson tog med sig sin snusdosa av mässing men när Bexell fick se detta sade han: ”Nej du Jöns, den får du lämna kvar, den hör till lösöret.” Kulsegårdsstugan plockades ned stock för stock och återuppfördes 1879 som museum på Göingegården norr om Varberg där Alfred Bexell då var bosatt. Alfred Bexell hade tidigt intresserat sig för den gamla folkkulturen. Han hade bl.a. en stor samling sydsvenska bonader, en mängd allmogeföremål och stora samlingar av silver och arkeologiska fynd som nu kunde inhysas i den inköpta stugan från Harplinge. Bexell hade även förvärvat en stuga på Balgö som han sannolikt också hade för avsikt att montera ned och flytta. Han nöjde sig emellertid med att tillvarata enstaka inventarier härifrån som han placerade i museet i den återuppförda Kulsegårdsstugan. Alfred Bexell var sannolikt den förste i vårt land som tillvaratog en ryggåsstuga med hela inredningen bevarad. Snart skulle det dyka upp hembygdsmuseer med gamla hus litet överallt. Artur Hazelius, Nordiska Museets och Skansens grundare, besökte Bexell i stugan omkring 1880 och fem år senare, köpte Hazelius den första stugan till Skansen i Stockholm. 1890 flyttades stugan igen. Denna gång till Torstorp i Grimetons socken dit Alfred Bexell då hade flyttat. 1899 etablerade sig Bexell på Kullagården i Veddige och stugan flyttades återigen. År 1900 dog Alfred Bexell i Varberg. Det skulle dröja till 1907 innan stugan flyttades till sin nuvarande plats i Varberg av änkan Cecilia Bexell. Stugan har alltså stått på fem olika platser! För att kunna bo i anslutning till den gamla stugan lät fru Bexell uppföra två flyglar, en bakom vardera härbret med sällskapsrum, salong, sovrum, kök och brygghus. Flyglarna var sammanbundna med en inglasad gång. Idag finns av detta endast den ena flygeln kvar vilken fungerar som privatbostad. 1916 sålde Cecilia Bexell en stor del av de Bexellska samlingarna på auktion. Vid auktionen ropades mycket in av såväl museet i Halmstad som den nybildade norra Hallands Kulturhistoriska förening som placerade de nyförvärvade samlingarna i mellersta valvet på Varbergs fästning, embryot till dagens länsmuseum. Efter Cecilia Bexells bortgång gick stugan i arv till dottern Ebba Sandberg, tidigare gift Strömbom. 1963 övertog sonen, Nils Strömbom, stugan efter sin mor Ebba. Folklivsforskaren och fil.lic. Nils Strömbom var en av vårt lands främsta experter på sydsvenskt bonadsmåleri och också en stor samlare. Genom testamente från makarna Strömbom övergick den Bexellska ryggåsstugan till Stiftelsen Hallands länsmuseer 2003. Genom denna storslagna gåva kan vi idag besöka ett välmående bondehem på den halländska landsbygden för 200 år sedan! Sydgötiskt hus med spännande miljö Ett sydgötiskt hus består av en lägre ryggåsstuga i mitten och två högre, s.k. härbren på var sida om mittstugan. Ursprungligen var dessa härbren avsedda för förvaring eftersom de var oeldade. Spisen i stugan var den enda värmekällan i huset. Idag är det endast den mittersta stugdelen av den Bexellska ryggåsstugan som är autentisk och visar hur en relativt välbärgad bonde bodde vid slutet av 1700-talet. Den dragna stugan är en unik interiör mitt i staden. Inventarierna här är också de ursprungliga som när stugan köptes. Den öppna spisen var den enda värme- men även fasta ljuskällan i stugan. Takfönstret är en rest från det medeltida huset utan skorsten men med ett hål eller vindöga i taket dit röken från den öppna härden letade sig. I murstocken finns också en bakugn.