1. No category

Tolkning av foderanalys BLGG
En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet,
ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet till en
säkrare beräkning av en optimal foderstat, val av djurslag som ska utfodras, framtida förbättringar
angående gödsling, skördetidpunkt, sortval och ensileringsmedel .
En informationsrik värdehandling !
Tidigare optimerades en foderstat på energi, protein och fibrer. Idag ger fler parametrar möjligheter
att utvärdera ensilaget djupare och ger därmed ett säkrare val av kraftfoder och eventuellt övriga
kompletterande foderslag. Det ger oss även större kunskap att förutse foderrelaterade problem,
istället för att i panik lösa dessa då kon visar symptom, vilka kan vara diffusa och svåra att relatera till
foder och utfodring. Vilket resulterar i höga kostnader för djuret, produktionen, plånboken och
miljön.
Hur tolkar vi information som finns i analysrapporten ?
Representativt prov !
Optimalt är lika fält, jordart och vallar. Att borra i en plansilo i färdigt ensilage är det mest optimala.
Borra från topp till botten på flera ställen i silon för att få ett representativt prov, då det kan finnas
variationer i olika delar av silon. BLGG analyserar ca 1 dl i NIR maskinen, vilket efter torkning och
malning oftast är hela det inskickade materialet. BLGG NIRS ger ETT analysresultat på alla smulor i
burken. Omprov, upprepning av analysen, ger därför samma svar.
Klassisk analys eller NorFor analys ?
Dessa skiljer i analysdata p.g.a olika val av torrsubstansmetod. Viktigt att tänka på är, vilket
utfodring- och fodervärderingssystem som analysdata ska beräknas i. NorFor analysen kan ENDAST
användas till NorFor programmet som används av Husdjursföreningarna. Alla övriga program är
anpassade efter klassisk analys. Har Ni enbart en NorFor analys MÅSTE då värdena räknas om till
klassiska värden. BLGG sid 1 = alltid klassiska värden. BLGG sid 2 = NorFor värden (kräver ett SE
nummer). BLGG kan tillhandahålla båda analysresultaten, utan extra kostnad. Att ha tillgång till båda
analysberäkningarna, ger ett stort mervärde vid bedömning av fodret.
Grönmassa eller ensilage ?
En grönmassa analys ger endast svar på näringsvärdet i fodret före ensileringsprocessen. Det ger
inga direkta svar på näringsvärdet i det ensilerade fodret eller dess lagringsstabilitet. Prioritera
ALLTID en ensilageanalys eller om möjligt analysera både grönmassan och ensilaget, så får Ni en
bekräftelse på hur väl ensileringsprocessen fungerar och fodret smakar. Vid stora variationer mellan
näringsvärdet i grönmassan och ensilaget bör rutinerna för skörd och inläggning ses över för att
säkerställa att näringsvärdena i grönmassan tillvaratas i så stor utsträckning som möjligt.
Medelvärdet i analysrapporten från BLGG
Rapporten grundar sig på kontinuerliga medelvärden för varje foderslag för Sverige, sedan sommaren
2011. Medelvärden i rapporter från Växa Sverige, bygger på de sista 3 åren i NorFors databas för
varje foderslag.
Torrsubstans
Viktigast av allt, är ett representativt prov för hela foderpartiet. Tryck ut ALL luft ur plastpåsen och
förslut snabbt genom att knyta ihop påsen hårt. Frys eller skicka direkt. Skillnaden på ca + 2 % i
NorFors ts-halt i jämförelse med klassisk ts-halt, slår på ALL analysdata, då alla värden anges i gr/kg
ts. Eftersträva alltid att förtorka grönmassan till 28-35 % ts-halt i plansilo, för tornsilo 45 % i botten
och 25 % i toppen och något högre 35-50 % i balar, för en optimal ensileringsprocess.
Pressvattengränsen går vid ca 30 %. Förtorka ALLTID !
Aska
Askhalten analyseras alltid klassiskt, då NIRS ej kan läsa av oorganiskt material. Askhalten ingår i
många beräkningar som energi m.fl. Var noga med att inte få med jord, rost från redskap mm i
provet vid skörd eller provtagning. Jord bidrar även med negativa smörsyra bakterier till grönmassan
som påverkar lagringstabiliteten negativt. Klöver innehåller naturligt högre askhalt än gräs.
Energi
Omsättbar energi anges i MJ. NorFor använder nettoenergi NEL, och är ca 60 % av omsättbar energi.
Beräkningarna i Norfor tar hänsyn till fler parametrar, än den klassiska analysen bl.a. att gräs har
högre smältbarhet än klöver. Eftersträva balans mellan energi och AAT/PBV/(protein ) vilket ger ett
optimalt foderutnyttjande, jämn urea ca 4,5 = ekonomiskt och biologiskt optimum.
Råfett
BLGG analyserar alltid råfett som bla ingår i energiberäkningen, NEL.
Tidigare i foderanalyserna i Sverige har endast tabellvärden på råfett använts. 25-38 är vanligast.
Råprotein
Vad är målprotein på min gård ? Vilka kompletterande grödor ska ingå i foderstaten ? Cirka 25 %
klöver/ lusern är optimalt i vallen ur ensilering och smaklighetsaspekt. Obs, klöver kräver minst pH 6
för att trivas. Vilken inblandning är det på min gård ? Vad är optimalt ?
Kvävet i handelsgödsel kostar ca 9 kr/kg kväve och ger råprotein (kräver regn). Kraftfoder kostar
minst det dubbla och kor är GROVFODEROMVANDLARE. Hålla aldrig igen på handelsgödsel eller
klöver/lusern för att nå målprotein. Råproteinhalten är provets innehåll av kväve multiplicerat med
faktorn 6,25. Skillnaden i AAT klassiskt och AAT NorFor (visar kons verklighet) – sparar kraftfoder.
Högst AAT återfinns i 1:a skörden. PBV minskar då AAT ökar vilket möjliggör högre råproteinhalt i
ensilaget, utan hög urea och kväveläckage till gödseln men mer mjölk, på samma mängd kraftfoder.
Hög proteinhalt i ensilaget ger ett optimalt näringsutnyttjande för majs, Hp-massa och spannmål som
alla har hög andel negativt PBV. BLGG anger alltid råprotein utan NH3N (Råprotein NL) och råprotein
+ NH3N(Råprotein SE) separat, då det flyktiga kvävet (NH3) försvinner i torkningsprocessen
(Råprotein NL). Detta kväve ”läggs sedan tillbaka” (Råprotein SE). Ammoniumkvävet talar om hur stor
del av kvävet som är ammoniak.
Lösligt råprotein: lösligt råprotein (sRåprot) löses snabbt upp i vomvätskan och bryts snabbt ned
där. Ts-halten har en stor betydelse för ensilagets andel av lösligt råprotein. Vid en ts-halt på 30 % är
60 % av råproteinet lösligt eller mer. Om ensilaget är torrare, cirka 50 procent ts-halt, är andelen
lösligt råprotein cirka 40 procent eller lägre. Minskad andel lösligt råprotein ökar proteinets värde för
kon, AAT ökar och PBV sjunker. Styrs även av råproteinhalten i ensilaget. Eftersträva alltid en balans
mellan råprotein och lösligt råprotein, PBV och AAT, kan sänka råproteinhalten i foderstaten, samt
ge en ökad kväveffektivitet, minskar utsläppen och ger en bättre ekonomisk foderstat.
ADF-kväve: I ett ensilage som det varit varmgång i (syretillförsel som har resulterat i aktivering av
oönskade mikroorganismer) finns det risk för en så kallad Maillard-reaktion. En kemisk process
startar och binder kolhydrater och proteiner. Ensilaget får då en mörkbrun färg och en söt,
karamellaktig lukt samtidigt som smältbarheten hos proteinet minskar kraftigt. Vid misstanke – ta en
analys. OBS ! Kan finnas stor risk för ADF- N fodersäsongen 2013 , speciellt i 1:a skörden.
2-5 % av Tot-N är normalt. > 15 % av Tot-N = mycket dåligt. Kraftigt nedsatt proteintillgänglighet.
Fibrer
NDF (Neutral Detergent Fibre) visar totala innehållet av fibrer i ensilaget.
NDF styrs av nedbrytningshastigheten och uppehållstiden i vommen.
Fibrer besår av cellulosa, hemicellulosa och ADL (lignin).
iNDF = icke smältbar NDF anges i iNDF gr/kg NDF.
iNDF /ADL anger den fibermängd som passerar djuret osmält och ska därför värderas med NDF.
Lignifieringsgraden (iNDF,ADL/NDF) är i genomsnitt mer än dubbelt så stor i baljväxterna som i
gräs vid samma NDF-innehåll. Hög andel kan även bero på senare skörd eller torka.
OBS ! NorFor NDF är ofta 40-50 gr lägre än klassisk NDF pga ts beräkningen och till viss del skillnad i
analysmetod.
Gröda
NDF
Hemicellulosa
Lignin
pnNDF
iNDF
nh
Gräs
Hög
Hög
Låg
Hög
Låg
Låg
Baljväxter
Låg
Låg
Hög
Låg
Hög
Hög
Socker/Stärkelse
Socker och stärkelse påverkar energi och AAT-beräkningen. Vommikroberna är känsliga för
förändrade nivåer av socker och stärkelse. Vommikroberna behöver dock lättlösliga kolhydrater för
att ta hand om lättlösligt protein. Eftersträva balans. Överskottet av lättlösliga kolhydrater sänker pH
och gör vommen sur. Spannmål har en snabbare nedbrytning i vommen än majs, ärter och
åkerbönor. Långsam nedbrytning betyder att större delen av stärkelsen passerar vommen och bryts
ner i tunntarmen. Viktigt att fördela optimal mängd stärkelse på respektive ställe.
Majsens smältbarhet ökar med lagringstiden. Eftersträva därför alltid att överlagra majs till året efter.
Det ger ett bättre foderutnyttjande och sparar kraftfoder.
Hästar är mycket känsliga för höga sockermängder. Även kor i sen laktation är känsligare än
högproducerande kor i tidig laktation.
RestCHO i 1 kg TS
Socker , pektin mm = 1000 – Aska – Råprotein – Råfett – NDF – Stärkelse - Fermentationsprodukter
Mineraler
Alla över- eller underskott påverkar djuret negativt. En biverkning är störd immunitet som kan leda
till en mängd hälsostörningar med bl.a. sämre foderutnyttjande som följd. Prioritera alltid en
mineralanalys på ensilaget för att se eventuellt extra behov av extra mineralfoder. Utfodring med en
stor andel kraftfoder behöver sällan extra mineraler, men kan leda till andra negativa effekter på
djuret. Dräktiga djur med enbart grovfoder bör alltid utfodras med Sin mineral (hög andel fosfor),
minst, 2 månader innan kalvning då tillväxten på kalven är som störst. Innehåller även vitaminer som
stärker kons immunitet.
Växande djur behöver mycket Kalcium som finns i klöver och lusern. Ca 4 gr kalcium/Kg ts i analysen
betyder att fodret innehåller 0 % klöver/lusern. Klöverandelen ökar ofta i 2:a och 3:e skörden. Om
klöverandel är för låg i vallen får man se över om det är dags att lägga om vallarna och/eller
eventuellt byta vallfröblandning. Importerad soja byts i allt högre utsträckning ut mot inhemska
proteinvaror som ärter, åkerbönor och raps, som alla innehåller mycket Fosfor. Då detta sker, är det
extra viktigt att kontrollera att fodret innehåller tillräckligt med kalcium så att inte Ca/P kvoten
rubbas, bör vara cirka 1:1-2:1. Vallen har ett lågt fosforbehov. Tidig skörd innehåller ca 3,3 gr
fosfor/kg ts, senare skörd ger lägre värden. Vallen kräver Kalium över 20 för att inte ge
skördesänkning. Vall lyxkonsumerar kalium – anpassa därför gödsel givorna efter förväntad
skördemängd. Kaliumnivåerna skiljer mycket i gödseln. Ta alltid en egen gödselanalys som är ett
kvitto på utfodringen- använd som bas för gödslingsplanen. Kaliumbehovet är ca 20 kg/ton ts vall.
Innehåll av näringsämnen i 10 ton nötflyt (medel i STANK )
40 Kväve 6 Fosfor 40 Kalium
Obs, om kaliumvärdet i foderanalysen visar över 25 gr/kg ts bör utfodringen begränsas till växande
eller dräktiga djur, som utfodras till största delen av foderstaten från det ensilaget. Kalium hindrar
Magnesiumupptag och därmed kalciuminlagringen i skelettet vilket kan ge kramper och mindre
hållbara djur med en ökad rekrytering som följd. Biprodukter som majs, Hp-massa och spannmål
möjliggör högre kaliumnivåer genom utspädningseffekter. Magnesium över 1,2 tyder på en bra
status i marken. Klor ingår i beräkningen av CAB- Katjon anjon (meq).
pH
En lyckad ensilering kräver ett lågt pH och en syrefri miljö. Hur lågt pH som krävs för att få ett stabilt
ensilage där inga bakterier växer, beror på torrsubstanshalten i ensilaget. Vid direktskördat ensilage,
med torrsubstans under 25 %, måste pH komma under 4,2. Torrare ensilage som är förtorkat är
hämmande för tillväxten av oönskade bakterier som smörsyrabakterier, så här krävs inte lika lågt pH
för att fodret ska bli lagringsstabilt. Mängden oönskade syror som kan bildas, minskar.
Ts-halten och pH ska värderas tillsammans. Kritiskt pH = (% ts x 0,0257) + 3,71 (Gäller TS 15-50%)
Ammoniumkväve
NH3N bör vara <80 gr/kg ts = bra. Ger information om hur väl ensileringsprocessen lyckats. När
kolhydratinnehållet är lågt (lite socker kvar) i ensilaget, gynnas de oönskade bakterierna som
förbrukar protein som näringskälla och bryter ner det till ammoniak. En hög ammoniakhalt betyder
att ensilaget är i nedbrytning . >120 gr N/kg totalt-N tyder på förekomst av proteolytiska
(preoteinnedbrytande) klostridier = dåligt. Ammoniak är basiskt och gör att ensilagets pH stiger.
Lagringssäkerhet påverkas negativt. De vanligaste orsakerna till en hög ammoniakhalt:Silon är inte
tillräckligt tät, brist på socker och /eller hög proteinhalt . Blöta ensilage innehåller ofta högre halter
ammoniak än ensilage med en hög ts-halt.
Nitrat
< 1,2 gr/kg ts = säkert i alla situationer
1,3-2,4 gr/kg ts = Godtagbart när även NO3-fritt kraftfoder ges
2,5-4,4 gr/kg ts = Kan ges i begränsad giva (< 50% av ts )
4,5-9,0 gr/kg ts = Akuta symton kan uppträda, utfodras med stor varsamhet.
>9 gr/kg ts = skall ej utfodras.
Viktigt att se till hela foderstaten då gränsvärdet beaktas. Blandas ensilaget ut med majs, Hp-massa,
spannmål mm kan högre värden tolereras. Undvik dock foderurea vid högre halter.
Nitrat är en kväveförening som förekommer i framförallt grönmassa. Det förekommer t.ex. vid
starkt kvävegödslade vallar som skördats tidigt, särskilt i kombination med efterföljande torka,
sent regn eller som skördats tätt inpå gödslingen. Nitrat är ett mellansteg i omvandlingsprocessen
av kväve till protein i växten. Under ensileringen bryts nitrat ner till nitrit och kväve-oxider och
slutligen till ammoniak. Varning för att nitrösa gaser kan bildas och kan synas som en gas runt
silon. Mellanprodukten nitrit finns i ensilaget ofta mellan 2-10 dagar efter ensileringen för att
sedan försvinna. Idisslare är mycket känsliga då kvarvarande nitrat omvandlas till nitrit
väldigt effektivt i våmmen. Måttlig förekomst av nitrit under ensileringen är positiv för den
hindrar tillväxt av sporbildande bakterier i ensilaget. Hästar tål högre doser av nitrat innan de
visar tecken på nitritförgiftning eftersom de bara omvandlar omkring en fjärdedel av nitratet. Nitrit
tas upp i blodet och förstör hemoglobinet i de röda blodkropparna så de inte kan transportera
syre.
Nitrat-rika ensilage måste utfodras endast i små portioner, fördelade under dagen och blandas
upp med mindre nitratrikt foder som majs. Detta stämmer mycket väl in på 1:a skörden 2013 i många
analysrapporter. OBS ! Viktigt att låta ensilaget har ensilerats i minst 4 v innan provtagning.
Val av handelsgödsel styr. Kalksalpeter innehåller nästan enbart nitratkväve som är direkt tillgängligt
för växterna. De flesta andra kväveprodukter är baserade på ammoniumnitrat, det vill säga cirka
hälften ammoniumkväve och hälften nitratkväve. Axan, N27, N34 och NPK innehåller alla minst
hälften ammoniumkväve. Eftersom grödan främst tar upp kväve som nitrat måste ammoniumkvävet
först omvandlas av markens mikroorganismer till nitrat innan det blir växttillgängligt, se bilden.
Figur 1. Kalksalpeter (nitrat) tas upp direkt.
Hur snabbt och hur effektivt omvandlingen från ammonium till nitrat sker varierar. Årsmånen har
stor inverkan. Ju kallare jorden är desto längre tid tar det. Vid 10 graders jordtemperatur tar
omvandlingen två veckor och vid 8 grader så mycket som fyra veckor (se diagrammet nedan). Detta
är en anledning till varför Kalksalpeter är mer effektivare i Mellansverige än i södra Sverige som är
lite varmare. Det är också en orsak till varför ammonium och urea (urea omvandlas till ammonium i
jorden) fungerar bättre på kontinenten än på våra kalla breddgrader. Lera tar längre tid att värma
upp än en sandjord. Våren 2013 var även mineraliseringen mycket stor på många håll.
Alla handelsgödsel med svavel är surgörande. Prioritera alltid handelsgödsel med med svavel till
vallarna, framförallt till 1:a skörden som oftast är störst och innehåller minst klöver.
Riktmåttet är minst 6 veckor mellan gödsling och skörd. Likaså vid betning.
Mjölksyra
Mängden mjölksyra beror liksom pH på ts-halten i fodret. Vid en ts-halt >30 % eftersträva ett värde
mellan 30 och 70 g/kg ts. Vid direktskördat foder eftersträva ett värde mellan 80-120 g/kg ts. Om
myrsyra har tillsats ska ett värde på 60-100 g/kg ts eftersträvas. Om mängden mjölksyra överskrider
120 g/kg ts påverkas foderkonsumtionen negativt. Förhållandet mellan mjölksyra och ättiksyra skall
vara minst 2:1.
Ättiksyra
Ättiksyran bör vara under 40 g/kg ts, ofta 10-30% av mjölksyran. Högre innehåll påverkar
konsumtionen negativt. Tillräcklig mängd av ättikasyra, (minst 10 g/kg TS) i silon minskar risken för
värmeutveckling vid lågt foderuttag.
Smörsyra
Eftersträva en låg smörsyranivå. Eftersträva < 1 gr/kg ts = bra. Foder som innehåller >3 gr/kg ts tyder
på en hög klostridieaktivitet i fodret = dåligt. Höga halter ger ett ej lagringsstabilt foder och är
osmakligt. Clostridiumsporer finns, framförallt i jord, men också i gödsel. De kräver en fuktig miljö för
att trivas och föröka sig. Därför förkommer de främst i direktskördat ensilage. Var noga vid slåtter
och skörd att minimera jordkontakt, en stubbhöjd på 7-8 cm rekommenderas. Vidta stor försiktighet
vid utfodring, så att sporerna inte hamnar i mjölken. Prioritera vid höga nivåer, ej utfodring till sinkor
eller mjölkande kor som då kan få hälsostörningar. Ensilaget har då en mycket frän lukt som inte går
att tvätta bort från händerna.
Socker
Socker är bränslet för mjölksyrabildningen som ska sänka pH till en lagringstabil nivå. Sockerhalten i
grödan varierar med sort, utveckling, väderlek, tid på dygnet vid skörd, tillsatsmedel och förtorkning.
Soligt väder med kalla nätter(våren), ökar mängden socker i gräset avsevärt, högst vid 18-tiden på
kvällen. Skörda senare på dagen och förtorka alltid. Det är ännu viktigare senare under säsongen, då
nätterna blir varmare (cellandning förbrukar socker) och klöverandelen ökar. Gräs innehåller mer
socker än klöver. Hög klöverandel kräver högre dos av ensileringsmedel då klöver/lusern buffrar- dvs
höjer pH och en låg ts –halt ger en utspädningseffekt. I blött ensilage med hög proteinhalt och är ofta
sockerhalten låg, vilket påverkas både ensileringsprocessen och lagringsstabiliteten negativt. För
höga nivåer socker kvar i ensilaget ökar risken för varmgång i silon vid uttag i varmare väder.
Risken kan minimeras genom tillsättning av kemiska ensileringsmedel som syror eller salter.
Sänka sockerinnehållet – skörda tidigare på dagen! Bra tips för hästfoder som ofta skördas som hö
eller hösilage. Sockerhalten blir då mer koncentrerat och hög. Undvik då sockerrika fodermedel som
betprodukter.
Etanol
Är en indikator på jästaktivitet och värdet bör vara <5 (-8) g/kg ts. Om värdet är >8-12 g/kg ts kan det
leda till smakfel i mjölken.
Fermentationsprodukter och lagringsstabilitet
Ökad kunskap hjälper för att producera ett ensilage med högt näringsvärde, hög hygienisk kvalitet
med små förluster. Nedbrytningen av grödan börjar direkt vid skörd då cellandningen fortskrider
efter att grödan slagits av. Växten använder socker som näringskälla och protolysen i växten
fortsätter, då växten vill fortsätta tillväxa, men protein bryts endast ner, inget nytt byggs upp.
Bakterierna som finns på grödan förbrukar kolhydrater som näringskälla. När det inte finns tillräckligt
med kolhydrater börjar bakterierna istället använda protein som näringskälla. Restprodukterna från
dessa processer blir förutom koldioxid och vatten (ts-förluster) även ammoniak. Det är viktigt att
snabbt få in grödan, hacka, packa och täcka, för att minimera förlusterna. Cellandningen upphör när
syret tar slut. Bakterier som levde på syre dör, men en del mjölksyra bakterier kan fortsätta leva och
bidrar till att pH sänks, detta leder till att jästsvampar och mögel inaktiveras och klostridiebakterier
går över till sporform. Jäsningsprocessen styrs främst av tre typer av bakterier, två onda – entero-och
smörsyrabakterier och en god- mjölksyrabakterier. När bakterierna förökar sig bildas syror och
alkoholer, då de främst konsumerar kolhydrater. I takt med att pH sjunker gynnas de goda
mjölksyrabakterierna, då tillväxten av enterobakterierna avstannar vid pH 4,5. Vid pH 4,2(torrare
ensilage kan klara pH 4,5) upphör också smörsyrabakterierna att växa och går över i
sporform(clostridiumsporer). Vid pH under 4 slutar även mjölksyrabakterierna att förökas. Det har
skapats en syrefri miljö med lågt pH. Ensilaget kan nu lagras under en lång period utan risk för
varmgång.
Vänta alltid minst 6 veckor innan silon öppnas efter inläggningen och provborrning minst 4 veckor.
I verkligheten blir sällan dock pH så lågt att bakterietillväxten stoppas helt. Under ogynnsamma
ensileringsförhållanden kan de ej önskvärda bakterierna starta en andra jäsning som ökar ensilagets
näringsförluster, bildar smörsyra och ammoniak, samt alstrar värme. När detta sker t.ex. som en följd
av att syre läcker in i silon och de oönskade bakterierna börjar tillväxa använder en del av dessa
bakterier mjölksyra som näringskälla. Detta gör att mjölksyran i fodret förbrukas, pH höjs och fler
oönskade bakterier kan börja tillväxa och fodret är inte längre lagringsstabilt. Om processen inte
stoppas i tid blir fodret obrukbart. Samma process kickas igång vid öppnandet av en silo. Risken för
denna process kan minskas genom användande av ensileringsmedel, det är även viktigt att ha en
tillräckligt hög uttagshastighet ur silon. I blöta grödor ökar risken för sporbildning och
smörsyratillväxt pga att det krävs ett lägre pH för att få fodret lagringsstabilt. Även gödsel- och
jordinblandning ökar risken för klostridiebakterier och sporer i fodret. I torra grödor som inte kan
packas lika bra ökar risken för mögel – och jästsvamptillväxt pga den ökade mängden syre som finns i
fodret. Jästsvamptillväxten är inte skadligt för djuren men försämrar näringsinnehållet. Mögeltillväxt
kan däremot ge sjuka djur, då det kan bildas mycotoxiner i mögligt foder.
Svårensilerade grödor (klöver) – buffrar, höjer pH.
Fermentationsprodukter
Ger svar på hur ensileringsprocessen har fungerat. Smörsyra indikerar aktivitet av klostridie bakterier
(prov på andelen sporer visar bara vad som finns i fodret just nu, inte vad som skett under
ensileringsprocessen). Ammoniak indikerar aktivitet av oönskade bakterier som har brutit ner
proteinet i fodret och använt det som näringskälla (ammoniak kan även ha en negativ effekt på
smakligheten). Etanol är en tydlig indikator på jästtillväxt vilket ger ett lägre näringsvärde i fodret och
en ökad risk för varmgång vid öppnande av silon. BLGG visar schematisk var provet befinner sig och
ger råd till det specifika provet. Högt innehåll av syror och ammoniak får ett högre fyllnadsvärde och
därmed ett lägre beräknat foderintag.
Vilket ensileringsmedel bör jag välja
Syror
Innehåller myrsyra och/eller propionsyra och kan även vara buffrade med olika salter. Myrsyrarika
preparat passar till foder med lågt ts medan propionsyrarika preparat passar till foder med högt ts,
även konservering av hö/hösilage. Myrsyrans snabba pH-sänkning avdödar effektivt de flesta
klostride bakterierna, men en del kommer överleva och hamna i sporform. Den snabba pH-
sänkningen minskar även ts-förlusterna då de bakterier som använder kolhydrater och protein som
näringskälla avdödas. Detta innebär att det finns mer näring kvar i fodret vilket ökar risken för
varmgång, men även att mindre andel av proteinet i fodret har omvandlats till ammoniak.
Propionsyran har en konserverande inverkan, då den har en hög effekt mot jäst- och mögel och
därmed motverkar risken för varmgång. Så en kombination av myrsyra som minskar ts-förlusterna
och propionsyra som minimerar risken för varmgång är att rekommendera i de flesta fall. Salterna
används för att buffra syrorna och minska korrosionen på maskinerna, samt att produkterna endast
klassas som irriterande inte frätande.
Bakterier
Mjölksyrabakterier och eventuellt enzym som löses upp i vatten. Passar bäst i kolhydratrik
grönmassa, då de använder kolhydrater som näringskälla för att bilda mjölksyran som ger den
slutgiltiga pH-sänkningen. pH-sänkningen sker under en längre tid vilket tillåter klostridie bakterierna
att omvandlas till sporer. Skyddar inte mot jäst och mögel (varmgång). Men ökar lagringsstabiliteten
genom ett sänkt pH.
Salter
Salter kallas ibland för kemiska medel men får inte blandas ihop med syror då salter är basiska. Salter
buffrar pH-sänkningen då de är basiska, vilket kan leda till att pH-sänkningen tar något längre tid än
med syror. Salterna omvandlas under ensileringsprocessen till gas som effektivt avdödar oönskade
bakterier. Dessa gaser sprider sig även effektivt i fodret och är ett bra alternativ om man vill använda
ensileringsmedel i balar. Salter ska inte användas när ts innehållet överstiger 60 %, för då omvandlas
det inte till gas och fodret kan då bli giftigt för djuren. På grund av gasbildningen ska ensilage med
dessa saltbaserade ensileringsmedel inte direktutfodras, utan man ska vänta minst sex veckor innan
man påbörjar utfodringen. Salterna fungerar som ett konserveringsmedel från början av
ensileringsprocessen till utfodring. De ger ett stabilt ensilage som inte tar värme vid utfodring.
Tillsats av ensileringsmedel och effekt av syror i vommen
Var noga med doseringen av tillsatsmedel. Doseringen styrs av ts-halt, klöverandel och typ av gröda
(kolhydratinnehåll). Idisslare producerar Metan som är en negativ klimatgas. Syrorna binder metan i
vommen och ger därmed minskade metanutsläpp. Metanproduktionen ökar inte hos en idisslare vid
ett högt grovfoderintag.
Sammanfattning
Representativ ensilageanalys för varje skörd - prioritera ensilageanalys framför grönmassa.
Eftersträva alltid samma foderstat varje dag hela året. Blanda helst 1, 2, 3 skörden om 1:a skörden
inte räcker till de lakterande korna. Gäller även majs, Hp-massa och spannmål. Överlagra alltid majs.
Tänk AAT/PBV-ej råprotein. Välj alltid en NorFor analys -Ger unika svar på bl.a AAT/PBV.
NorFor visar insparat kraftfoder och möjliggör därmed högre råprotein i ensilaget för att spara ännu
mer kraftfoder. Kor är idisslare – utnyttja det!
Bedöm alltid fibervärdet med NDF i jämförelse med ADL/iNDF och klöverandelen, Ca nivån.
Gödselanalys är ett kvitto på utfodringen. Prioritera kvävehandelsgödsel med svavel till vallen och
balans mellan kväve och kalium. Rekommenderas - 6 veckor mellan gödsling och skörd.
Dosera rätt ensileringsmedel i rätt mängd. Förtorka!
Läs HELA analysen Näring - Fermentationsprodukter - Lagringsstabilitet !
Se helheten på företaget i harmoni med gården, för en hållbar mjölkproduktion!
Djurvälfärd ger bra djurhälsa = en ekonomisk ko.
Fri rådgivning ingår i alla analyser! Ring BLGG Charlotte Åkerlind 0415-51127
Följ BLGG Expertis brev på :
blgg.agroxpertus.se