1. No category

MAGASINET
Raisioagros kundtidning
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 3 • 13
GOD KVALITET
på nya skörden
®
BENEMILK serien kompletteras
SUPERFARMAREtävlingen på slutrakan
Det finns energi
I MAJSEN
MAGASINET
Ajankuva
Fina minnen från utställningarna......4
Förköp av insatsvaror.........................5
Välkommen till utfodringsseminariet 5
Åkerrundan drog folk i Tavastland....6
Raisioagro värd
för foderkonferensen..........................7
Samarbete för
livsmedelskedjans bästa...................8
Superfarmare-tävlingen ....................8
Växtodling
Goda förhållanden, god skörd..........10
God kvalitet på tidig skörd................12
Skydda höstsådden..........................13
Spannmålspass................................14
Lennox är en ny vetesort..................14
HyväSato odlingsförsök....................15
Varm sommar gynnar majsen.........16
Kon har nytta av majsstärkelsen.....17
Nöt
Det nya Benemilk-urvalet................18
Benemilk hos Ismo Oja....................20
Kon och energiämnesomsättningen 22
Häggbloms ladugård uppdateras.....24
Kotrafiken och särutfodring.............26
Benemilk Amino TMR
på blandfodergårdar.........................27
Benemilk fingerar
på Kosonens gård.............................28
Fosforhaltiga Pihatto-Melli P...........29
Vauhti och tre skördars strategi.......30
Ärt-vete som helsädsensilage.........30
Gott foder med Safesil......................31
De nya Maituri 12 000 -fodren..........32
Hundratonnare................................32
6
Fjäderfä
Kasvatustiiviste – koncentrat
för unghöns......................................34
Kalciumets ämnesomsättning.........35
Noggranna observationer
från början.......................................36
Svin
HyväSikala XO i Kausala...................38
Suggors fruktsamhet.......................40
Den som söker han finner................42
Paavos spalt.....................................43
På nätet
Nätbutiken öppen för alla................44
32
2
34
Mellanmål
Broilersallad med korngryn.............45
Nyheter
Koneagria och Raisios kryssning .....46
LEDARE
UTGIVARE
Raisioagro Ab
PB 101, 21201 Reso
Tfn 02 443 2111
Fax 02 443 2137
E-post:
fö[email protected]
www.raisioagro.com
ANSVARIG CHEFREDAKTÖR
Bengt-Erik Rosin
Kommersiell direktör
Tfn 050 557 4323
REDAKTION
Marjo Keskikastari
Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy
REDAKTIONSRÅD:
Juha Anttila, produktchef
Ilmo Aronen, forskningsoch utvecklingsdirektör
Thomas Fagerholm, försäljningsdirektör
Merja Holma, utvecklingschef
Marja Hongisto, utvecklingschef
Mikko Koski, produktchef
Jaakko Laurinen, utvecklingschef
Minna Oravuo, kundansvarig
Päivi Volanto, utvecklings-/produktchef
ADRESSÄNDRINGAR
OCH BESTÄLLNINGAR
Anne Aura
[email protected]
Tfn 044 782 1246
LAY-OUT OCH OMBRYTNING
Reklambyrå Uusimäki
PÄRMFOTO
Minna Oravuo
ÖVERSÄTTNING
Hanna Luomala
TRYCKNING
ForssaPrint
ISSN 2323-2226
39e årgången
Följande AgroMagasinet
utkommer i november 2013.
Finland lever
på innovationer
Då jag skriver detta har rikets beslutfattare samlats till vetenskapscentret Heureka för att tänka ut framgångsrecept för Finlands
framtid. Jag misstar mig knappast, om jag tippar att ett av framgångsrecepten är nya innovationer, som förbättrar verksamhetseffektiviteten och i bästa fall till och med exporten.
Om en ko med ett visst foder producerar 2–3 smörpaket mera,
en hink mera mjölk och dessutom ett par burkar mera kvarg i
veckan, är det då fråga om en innovation? Alldeles säkert! Kan en
sådan innovation påverka Finlands nationalekonomi? Alldeles
säkert! Kanske ni har gissat redan, jag skriver om Benemilk,
århundradets foderinnovation.
Konkurrensen inom livsmedelssektorn är hård både nationellt
och internationellt. Effektiv produktion är en förutsättning för att
man ska lyckas i konkurrensen, en annan är att producera mervärde. Forskning klarlägger förutsättningarna för både produktion och
mervärde.
Benemilk är ett exempel på hur effektivitet och mervärde i produktionen har kunnat ökas. Otaliga försöksresultat i hemlandet och
utomlands har bevisat det. Benemilk kom inte till av en slump. Det
baserar sig på en solid forskningssatsning. Det är Raisios uppfinning, men hela den finländska mjölkkedjan kan vara stolt över den,
eftersom Benemilk skapar mervärde för varje länk i kedjan - producenten, mejeriet och fodertillverkaren.
Under de närmaste åren får vi se hur mycket exportinkomster
Benemilk tillför landet. Patentprocessen pågår och hittills har vi
lämnat in flera pantentansökningar som gäller Benemilk-innovationen.
Det ovan skrivna betyder att vi
kan göra innovationer, dvs. uppfinningar som kan tillämpas i praktiken, helt nära oss och inom traditionella områden. Inte för det, en lyckad
utfodring av kor är ett verkligt konststycke, fastän det kan låta enkelt och
traditionellt. Utfodringsanvisningarna ska vara tydliga och enkla, men
kunskapen bakom dem är vetenskap
på hög nivå.
I fråga om Benemilk fortsätter
forskningen. Vi har ett tvärvetenskapligt grepp på forskningen.
Vi söker ständigt nya tillämpningar,
som ska bli till nytta för våra kunder.
Ilmo Aronen
3
AKTUELLT
AGRO magasinet • 3/13
Fina minnen från utställningarna
Det soliga och till och med heta vädret gynnade sommarens
lantbruksutställningar. Är det månne orsaken till att
producenterna kom till både Farmari- och Viljo- och
Nurmi-utställningarna i stora skaror.
TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari och Ari Vilppola
Farmari-lantbruksutställningen hölls
i Seinäjoki 3–6 juli. Utställningen besöktes av sammanlagt 101 000 gäster,
och ett rekordstort antal besökte Raisioagros avdelning.
Besökarna gillade Elovena-saften
och -kexen, och alla fick en Elovenasamlingsbox vilket gladde många.
Uniikki mjölkbryggan samlade närapå
200 erbjudanden, och det bästa gavs
av Urpo Heikkinen från Kempele.
Titta på videon från
Farmari och se vilka som vann
produktprisen på adressen
raisioagro.com/farmari-2013.
Nurmi 2013 i Ylivieska
Evenemanget Nurmi 2013 den
8 augusti i Ylivieska samlade 4 300
besökare som var intresserade av
vallodling. Temat på evenemanget
var effektiv vallproduktion. Också
Raisioagro drog sitt strå till stacken
och presenterade nya vallblandningar, som producerar en högklassig
och riklig skörd.
<< På Farmari förevisade Juha Anttila flera
olika sorters majsplantor och blandvallgrödor,
som Raisioagro marknadsför och som
kunderna fick känna på.
Viljo i Kiuruvesi
Raisioagro deltog med egen avdelning
på Viljo Viljelijäs maskinmässa i Kiuruvesi 25–27 juli. Mässbesökarna kom till
avdelningen i en jämn ström och ville
prata med Raisioagros representanter.
Betydelsen av ett högklassigt ensilage i utfodringen var ett viktigt och
aktuellt diskussionsämne. Den andra
skörden av ensilage var på gång och
vissa hade hunnit avslutat den. Dessutom var Benemilk-fodren föremål för
ett stort intresse. Också Raisioagros
utvidgade produktutbud ansågs vara
positivt.
4
Det rådde en trevlig
stämning på Viljo-mässan
i Kiuruvesi.
Tiden för förköp
av insatsvaror närmar sig
Tiden för förköp av insatsvaror börjar på senhösten eller strax efter
nyår. Med förköpen försöker fabrikerna utjämna sin produktion
och minska upplagringen. Odlaren tryggar ett förmånligt pris
och tillgången på insatsvaror med förköp.
TEXT Mikko Koski
Merparten av ensileringsmedlen
säljs som förköp. Också bredfolie och
balnät inhandlas ofta som förköp.
Leveranstiden för varor som köpts
ur olika produktgrupper varierar.
Vissa produkter levereras genast,
andra återigen efter någon tid.
Förköp ger förmånligare varor
Butiken kan sälja sina inköpta varor
till ett förmånligare pris under förköpsperioden än senare på våren.
Tyvärr tar vissa produktmärken slut
ibland och det går inte alltid att få
mer av dem från fabrikerna. De tar
därför slut redan på våren innan användningsperioden börjar. Det lönar
sig också att förköpa utsäde. På det
sättet tryggar du tillgången på önskad sort och också ett förmånligare
pris än senare under säsongen.
Med början från KoneAgria
Återförsäljarna får vanligen veta
priset på förköpsvarorna före årsskiftet, och då kan man t.ex. göra
bokslutsinköp. Vi sänder nyhetsbrev
om detta både elektroniskt och som
brevpost, och det lönar sig att fråga
de kundansvariga också. KoneAgriautställningen i oktober kommer att
starta flera förköpskampanjer.
Välkommen till seminarierna Utfodringens år 2013
Under hösten ordnar Raisioagro utfodringsseminarier på 12 orter runt
om i Finland. Flera utfodringsexperter föreläser. Temat på seminarierna är allt effektivare foderutnyttjande och hållbarare kor.
Föreläsningar på seminarierna:
• Aktuellt om mjölkmarknaden
• Bakgrunden till Benemilkuppfinningen
• Det nya utvidgade Benemilkutbudet
• Den gångna sommarens ensilagekvalitet och nödvändig
komplettering
• Utfodringens inverkan på mjölkens
celltal och motståndskraften
• Utmaningar med kvigor:
utfodring, produktion, fruktsamhet
Seminarierna börjar kl. 10.00 med
kaffe och slutar vid lunch. Ett
seminarium på svenska ordnas
13.11.2013 i Kronoby (Kronoby folkhögskola). De övriga seminarierna
är på finska. Fritt inträde till seminarierna.
Kolla seminarieorter, tidtabell,
program och anmälningsanvisningar på internet www.raisioagro.com/
ruokintaseminaarit2013
Välkommen och lyssna, diskutera
och ta med dig de bästa tipsen för
en produktiv utfodring!
Merja
upplyse Holma
r om ba
grunde
kn till B
enemil
uppfinn
kinge
och lys n – kom
sna
diskute och
ra!
5
AKTUELLT
På åkerrundan fick 80 lantbrukare se
odlingar i Renkotrakten och
aktuell information av Raisioagro.
AGRO magasinet • 3/13
Åkerrunda drog folk
i Tavastland
Sommarens sista riktigt varma dag,
en intressant åkerrunda och tavastländsk kalasmat som avslutning garanterade en lyckad dag.
Vårspannmål på Lauttia gård
Den 6 augusti strax före tröskningen samlades
omkring 80 lantbrukare i Tuulinummi i Renko för
att lyssna på aktuell information och bekanta sig
med odlingar i närregionen.
TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Minna Oravuo
Markku Murronmaa prövade för andra året i rad
på Salsa CL -vårraps.
6
Första gårdsbesöket var Lauttia gård,
där husbonden Kimmo Inovaara presenterade Mirella-havren. Gården
kommer att byta havresorten Ivory
till Mirella. I Mirella söker Inovaara
en tidigare, skörderikare och stråstyvare sort än Ivory för sin produktion
av grynhavre. Det mångsidiga växtskyddsprogrammet innehöll skadedjurs- och sjukdomsbekämpning och
besprutning med YaraVita Mantrac
Kimmo Inovaara hade sått Wolmari-korn och Charmay-maltkorn
parallellt på sitt skifte (på fotot).
Pro. Skiftets pH-värde är 6,9 och därför bedömde man att det behövdes
ett mangantillskott. Inovaara har
också använt YaraVita Megalabs
beståndsanalys för bedömning av
manganbehovet, och resultaten visade att det fanns behov av mineralen.
På kornskiftet hade lantbrukaren
sått de mycket tidiga och skörderika
sorterna Wolmari och Charmay.
Wolmari var tänkt att vara en förfrukt
till råg, eftersom den kan tröskas
tidigt. Tröskningen av Wolmari inleddes senare på kvällen. Charmay kom
snabbt efteråt och är just nu den tidigaste maltkornsorten. Tröskningen
inleddes en vecka efter Wolmari.
Inovaara lovprisade Charmays stora kärnor.
De väl förberedda föredragen höll publiken alert.
Råg och oljeväxter i Janakkala
I Janakkala bekantade vi oss med
Markku Murronmaas hybridrågodlingar. Både Brasetto- och Evolo-hybridråg fanns på samma åker. Det var
svårt att med blotta ögat skilja sorterna åt. Snömögelbekämpningen
med Proline 0,4 l+Topsin 200 g hade
haft god effekt. I nollrutorna hade
rågen förstörts helt och hållet. Årets
skördeförväntning var hög, om dock
inte så hög som fjolårets rekordskörd.
Murronmaa hade för andra året i
rad Salsa CL -vårraps på försök. Enligt Clearfield-konceptet kan rapssorten i fråga liksom Aurea-rypsen
besprutas med Clamox-ogräsbekämpningsmedel, vars effekt är
mycket god. I Campino-rapsen som
man hade som jämförelseodling
fanns dån, plister och gräsogräs,
medan Salsa CL -rapsen var helt ren
från ogräs. Också till sina andra sortegenskaper klarar sig Salsa CL bra i
jämförelse med andra alternativ.
Höstrapssorter jämfördes på Hannu Niittymäkis åkrar. Ett försök med
sex sorter anlades efter ängssvingelutsäde som förfrukt. På hösten decimerade sniglar antalet plantor och
också vinterskador uppkom. På de
utglesade platserna förekom efterskott och sen blomning. Men Alabaster, Thorin och en av försökssorterna
hade klarat sig bra. Behållningen
blev mycket kunskaper inför valet av
sort nästa höst.
Också i övrigt var alla nöjda med
behållningen av exkursionen.
Raisioagro värd för den internationella foderkonferensen
TEXT Ilmo Aronen I FOTO Anna Haavio
Foderraisio blev medlem i European Feed Team (EFT) år 2010. EFT är
ett nätverk av nio företag inom fodertillverkningen som samarbetar
kring forskning och produktutveckling. Företagen konkurrerar inte
med varandra och därför har alla nytta av att dela fakta och erfarenheter.
Till EFT hör länderna Sverige, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Spanien, Israel och Finland och representeras av ett företag från varje land. Flera av företagen är stora och sträcker sig utöver
sitt hemlands gränser.
EFT:s viktigaste funktion är att ordna ett arbetsseminarium en gång
om året turvis i de olika medlemsländerna. I år var det Raisioagros tur
att ordna seminariet. Seminariet hölls i slutet av maj i Åbo och samlade 20 deltagare.
På seminariet behandlades frågor om utfodringsmetoder, råvaror
och svinens, fjäderfänas och nötkreaturens behov av näringsämnen.
Det var fråga om ett riktigt arbetsseminarium, eftersom alla deltagande företag hade funderat ut intressanta frågor och också sökt svaren
på dem. Deltagarna gick sedan igenom frågorna och svaren tillsammans kryddade med livlig diskussion.
I seminariet deltog också MTT:s professorer Pirjo Peltonen-Sainio
och Jyrki Niemi. Peltonen-Sainio beskrev verkningarna av klimatförändringen på produktionen av fältgrödor och Niemi beskrev de faktorer
som inverkar på priset. Enligt dem kommer hela världens matförsörjning att gå från överskott till underskott med tillhörande kraftiga och
snabba prisförändringar. Klimatförändringen skapar instabilitet i vädret och skörden vilket också påverkar råvaruprisen. Anpassningen till
klimatförändringen kommer att fortsätta vara ett centralt tema i framtiden. Nästa år hålls seminariet i Italien.
7
AKTUELLT
AGRO magasinet • 3/13
Samarbete för den miljövänliga
livsmedelskedjans bästa
Raisio-koncernens och Yara Finlands samprojekt För
skördens och miljöns bästa har framskridit väl. Projektet
söker metoder för att minska miljöpåverkan från
lantbruket – och resultaten är lovande.
TEXT Aki Finér I FOTO Jaakko Laurinen
Samprojektet som startade i augusti 2011 har huvudvikten lagd vid
bättre skördar av odlingsgrödorna
och minskad inverkan på klimatet
och vattendragen. Projektet har
sökt lösningar genom att förbättra
gödslingsrekommendationerna
för odlingsgrödorna och fästa uppmärksamheten vid preciserad
gödsling.
Som arbetsredskap för preciserad gödsling har Yara marknadsfört Yara N-sensor -apparaturen,
som har presenterats och använts
på många gårdar inom projektets
ramar. På gårdarna visar N-sensor-teknikens resultat att behovet
av tillskottskväve varierade kraftigt
på skiftena.
Kolfotspåret har krympt
När samprojektet startade blev
Raisioagro representant för Yaras
gödselmedel. I Yaras gödselproduktion används katalytteknologin,
som minskar utsläppen av den
mycket starka växthusgasen lustgas (N2O), med mer än 90 %.
Med Yaras gödselmedel följer
också en unik kolfotspårgaranti. De
mindre utsläppen i gödselproduktionen minskar hela den finländska
livsmedelskedjans klimatpåverkan.
Detta kan vi märka av resultatet
från Raisios ClosedCircuitCultivation CCC®-koncept, som visar att
kolfotspåret från spannmålsodlingen har minskat under projektets
gång. Kolfotspåret har minskat
med i medeltal 9 %, om man jämför fotspåren av den spannmål som
Raisio tagit emot åren 2009 och
2012.
Minskad fosforurlakning
Under samprojektets gång har
8
uppmärksamhet också fästs vid odlingens inverkan på vattendragen.
Med delad och preciserad gödsling kan man påverka näringsurlakningen.
Dessutom har det klarlagts hur
Yaras åkergips minskar fosforurlakningen. Resultaten visar att jordens ledningsförmåga har stigit
med i medeltal 0,6 enheter. Forskning visar att om ledningstalet stiger med en enhet, minskar fosforutsläppet med hälften. På försöksgårdarna har alltså odlingsjordens
förmåga att binda fosfor förbättrats och urlakningsrisken således
minskat.
Denna skördeperiod har vi också
haft tävlingen Vi söker en superfarmare. Vi kommer att få resultat
från de tävlande gårdarna i och
med tröskningen. Resultaten för
t.ex. Wolmari-kornet har på gården
Yli-Ikola varit riktigt goda mätt
med ClosedCircuitCultivation
CCC®-konceptet, om resultaten
jämförs med Raisioagros kontraktsodlares tidigare resultat.
VIDEOR OM PROJEKTET
bit.ly/jaettulannoitus och
bit.ly/peltokipsi och tilläggsuppgifter om tävlingen
Vi söker en superfarmare
www.huippufarmari.fi
U
nder höstens gång börjar resultaten småningom klarna.
På basis av skördeuppgifter
och åtgärder gör vi ekonomiska och miljömässiga beräkningar, som
vid sidan av skördemängden är faktorer som påverkar resultatet. På basis
av de första skörde- och odlingsuppgifterna visade sig både det ekonomiska
och miljömässiga resultatet vara bra.
De tävlande gårdarna skötte odlingsåtgärderna med omsorg, vilket
märktes på bestånden. Tävlarna planerade gödslingen väl och besprutade
växtligheten enligt behov. Enligt Yara
Megalabs växtanalys som togs av tävlingsskiftenas bestånd var näringstillståndet huvudsakligen i skick, dock
hade flera gårdar en viss brist på bor.
Det regionalt varierande sommarvädret inverkade också på tävlingsgårdarna. Vissa tävlingsskiften led av torka
och vissa skiften fick tillräckligt med
nederbörd.
Spänningen tätnar
Först ut i skördearbetet på tävlingsskiftet kom den nordligaste deltagaren, Ilkka Matinolli på Yli-Ikola gård
i Tyrnävä. Före september var tröskningen klar på gårdarna Mäenpää
i Pöytyä, på Levomäki och Iso-Hulmi
i Loimaa och på Suikinsilta i Villmanstrand. Också tröskningen av oljeväxter inleddes i början av september på
Krokby gård. Tävlingen kommer att
bli mycket jämn, skördenivån har varit
över 6 000 kilo per hektar för spannmålen.
Medan tävlingen går mot slutmålet, dvs. vinnaren tillkännages, har tävlingens fans på Facebook möjlighet att
tippa en vinnare. Bland fansen utlottas pris och den som vinner titeln som
«Publikens favorit» glöms inte heller
bort. Tävlingsdeltagarna presenterar
sig på videor som kan ses på en YouTube-kanal som Raisioagro öppnade
i slutet av augusti.
Målet i tävlingen
Vi söker en superfarmare skymtar
På våren var det nio farmare som antog utmaningen och
gick med i den nya miljövänliga skördetävlingen. Deltagarna
i tävlingen Vi söker en superfarmare kommer från olika håll
i Finland och odlar sina gårdar enligt egen praxis, och
allas mål är att producera en god skörd och beakta
miljöaspekterna.
Läs mer på
www.raisioagro.com/
huippufarmari och
www.facebook.com/
huippufarmari
TEXT Sofia Hellgren och Tuomas Uusitalo I FOTON Sofia Hellgren, Jaakko Laurinen, Minna Oravuo och Tuomas Uusitalo
Det nordligaste tävlingsskiftet tröskades först.
Ilkka Matinolli tröskar Wolmari-kornet
i Tyrnävä redan den 14 augusti.
Petri Holma tröskar tidig Akseli-havre
den 21 augusti på Mäenpää gård.
Den kruttorra skörden behövde inte torkas
alls. Den blev över sex ton.
Tuomas Levomäki tröskar Marble-vete den
29 augusti. Den jämna växtligheten hade fått
tillskottsgödsel med Yara N-Sensor-tekniken.
På Iso-Hulmi gård tröskade man Marthe-maltkorn den 3 september. Tröskningsfuktigheten
var 19 procent. Det blev lite liggsäd med till
och med lätt gödsling (80 kg N/ha).
Skörden blev rekordstor.
Smila-rapsen på Krokby gård tröskades
5 september. Beståndet var tätt och alldeles rent.
Skörden som blev drygt två ton överraskade
husbonden positivt.
Tävlingsskiftet på Suikinsilta gård tröskades
i soligt väder den 27 augusti. Det blev en paus
i tröskningen då en kniv gick av, men till alla
lycka hade man med sig en reservkniv, och
skiftet kunde tröskas färdigt.
När tidningen gick i tryck tröskade resten av de tävlande gårdarna för fullt. Om dem hittar du uppgifter på nätet eller i följande AgroMagasinet.
BEKANTA DIG MED GÅRDARNA, TYCK TILL PÅ FACEBOOK OCH TIPPA VEM SOM VINNER!
9
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/13
Goda förhållanden,
god skörd
Den tidiga sommaren var regnig och sval på många orter.
Men med tiden blev det bättre väder och prognoserna
visar att man kommer att skörda mer spannmål i världen
än någonsin tidigare. Den högre produktionen har lett
till att fjolårets rekordhöga pris sjunkit.
TEXT Minna Oravuo I FOTO Sofia Hellgren
I början av augusti kunde tröskningen av de första höstraps- och rågbestånden inledas. Regn avbröt dock
tröskningen, tills solen kom fram och
sommarvädret gjorde det möjligt att
få igång skördearbetet på allvar under utmärkta förhållanden. Tröskningen kunde då starta ungefär samtidigt i hela landet.
Tröskningen fick också i gång
handeln med spannmål. Mottagningen av spannmål startade på alla mottagningsplatser och också på Suomen Viljavas leveransorter runt om i
landet.
Marknadsläget var dock annorlunda än för ett år sen. På norra halvklotet har förhållandena varit gynnsamma efter den svala och regniga
våren och försommaren. I USA, Ryssland, Svarta havsområdet och i Europa har produktionsprognoserna för
spannmål och oljeväxter varit märkbart högre än för ett år sen. Runt
om i världen uppskattar man att det
kommer att produceras sammanlagt
1 920 miljoner ton under marknads-
10
föringsperioden 2013/14, vilket är 100
miljoner ton mer än förra perioden.
Också konsumtionen ökar, men något
måttligare än produktionen och därför stärks lagren.
Svarta havsområdet inverkar
på EU:s spannmålsmarknad
Större utbud och bättre lagersituation har sänkt priset på spannmål
och oljegrödor. Också de större
spannmålsexportörernas prognoser
har förbättrats, vilket å sin sida ökar
spannmålshandeln och exportmöjligheterna till områden med underproduktion.
Svarta havsområdet och Ryssland
påverkar Europas spannmålsmarknad och exportmöjligheter mycket.
Ryssland har fått en god skörd, vilket
betyder att produktionsmängderna
och exportprognoserna har uppnått
samma nivå som för två år sen. Inverkan på den europeiska spannmålsmarknaden kommer från åtminstone två håll. Ryssland och
Svarta havsområdet exporterar
spannmål till Europa men också till
Nordafrika och Främre Orienten och
tävlar om samma exportmarknad
som EU. Skörden mognar tidigare än
i EU och därför är länderna tidigare
ute på exportmarknaden än EU, och
inverkan på EU:s exportmöjligheter
är störst under början av säsongen.
Priset på odlingsgrödor har alltså sjunkit i Europa. I fjol på hösten
klättrade vetepriset upp till ca 270
euro/ton i början av skördeperioden
och nu då den nya skörden kommit ut
på marknaden är priset ungefär 100
euro lägre per ton.
Vartåt går det i vinter?
I slutet av augusti var tröskningen av
höstspannmål och höstraps så gott
som avslutad i Europa, och tröskningen av vårspannmålen var i full
gång. Europas spannmålsskörd uppskattas bli ca 300 miljoner ton, vilket
är 8 procent – dvs. 25 miljoner ton –
mera än år 2012.
Produktionen av vete och korn
ökar med 7 procent och av majs med
Enligt prognoserna kommer man att producera
mera spannmål under den kommande
skördeperioden än någonsin tidigare.
hela 15 procent över fjolårets skörd.
I skrivande stund ska majsen snart
skördas och prognoserna kan därför
ändras. I fråga om tröskningen är situationen likadan i USA och i Svarta
havsområdet: endast en del av marknadsperiodens skörd är i lager.
Tröskningen fortsätter på norra
halvklotet, och på södra halvklotet inleds den efter årsskiftet. Mycket hinner ännu hända innan prognoserna
eventuellt slår in. Eftersom en del av
produktionen i Sydamerika och Australien ännu inte blivit sådd är det
omöjligt att uppskatta vilket slags
marknadsperiod vi får beträffande
prisnivå och smidighet. Förutsäger
t.ex. prisstegringen i augusti hur det
kommer att bli eller är den endast en
tillfällig topp på priskurvan.
Det är omöjligt att förutse kommande prisutveckling, men i skrivande stund verkar spannmålsmarknaden ha bättre balans än under fjolårsvintern och prisnivåerna är något
lägre än under rekordåret.
Inhemska skörden större
än sommaren 2012
Varierande växtförhållanden har reducerat möjligheterna till rekordskördar, men allmänt förväntar man
sig en helt rimlig skörd på riksnivå.
På vissa platser har torka och på
andra platser har alltför mycket regn
varit till förfång för bestånden. Odlarnas kommentarer har dock varit
övervägande positiva. Det återstår
att se hur nära Tikes skördeprognos i
juli på 3,9 miljarder kilo kommer den
verkliga skördemängden. Oljeväxternas förminskade odlingsareal drar
ner produktionsprognoserna, men
bestånden ser fina ut. Förhoppningsvis kompenseras produktionssiffrorna med en god skörd.
Den inhemska spannmålsmarknaden har kommit i gång i och med
tröskningen. Utbudet ökar helt klart
efter sommarens leveransuppehåll.
Å andra sidan var sommaren rätt livlig, eftersom odlarna hade både utbud och säljningsvillighet. Spannmålssäljarna såg inriktningen på
prisutvecklingen och ville tömma
sina silor på gammal spannmål.
Den internationella situationen
inverkar också på vår marknad och
våra pris, liksom det inhemska utbudet och efterfrågan. I Europa sjönk
prisen märkbart redan under den tidiga sommaren, men hos oss skedde
förändringen först i augusti. Prisen
är på en lägre nivå nu än i fjol, eftersom torkan sommaren 2012 hade
försvagat skörden på många platser
i världen.
I augusti 2012 var Raisioagros notering på kvarnvete i Reso 220 euro/
ton och på foderkorn 200 euro/ton.
Under innevarande höst var noteringen på vete 175 euro/ton och på korn
155 euro/ton. Prisnivån är på ungefär
samma nivå som hösten 2011. Stora
variationer har alltså kommit för att
stanna och vi måste försöka reservera oss för detta med mångsidig odling, odlingskontrakt och med utspridd försäljning.
11
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/13
Tröskningen
av oljeväxter började
med höstsorterna.
Det gick också
att tröska vårraps
redan i augusti.
God kvalitet
på tidig skörd
I slutet av augusti kunde tröskningen inledas under
gynnsamma förhållanden och tröskningsfuktigheten
var låg. Inbesparingen i torkningskostnaderna var
en nödvändig kompensation för fjolåret.
TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala
I en stor del av Finland var växtperioden torr. Visserligen fick man för
mycket regn på en del orter. Skiftenas vattenförsörjning och bearbetningssättet gör skillnad vid sidan av
lokala förhållanden.
Skörden mognade också tidigt.
Vissa gårdar kunde avsluta skörden
tidigare än det gick att inleda tröskningen i fjol. Tröskningen av oljeväxter började med höstsorterna, men
också tröskningen av vårryps kunde
inledas i augusti och gav möjlighet att
så höstvete.
Anlända förprov visar att största
delen av spannmålen har klarat sig
utan kvalitetsförluster under varierande förhållanden. Proven är främst
från södra Finland och beskriver förhållandena där. De prov av korn, vete
12
och havre, som kommit in i början av
september, visar att spannmålen har
hög hektolitervikt: maltkornet väger i
medeltal över 70 kg, vårvetet över 82
kg och havren ca 58 kg.
Vetets proteinhalt kan bli högre än
i fjol och stiga över 13 procent. Malt-
kornets protein är överraskande lågt.
Kornets kärnstorlek är inte heller dålig, eftersom sorteringsgraden visar
en förbättring från i fjol. Havreskörden har en aning fler småkärnor än i
fjol. Mögeltoxinläget verkar vara bättre än i fjol.
Kvaliteten på maltkorn på basis av förproven
Fairytale
Marthe NFC Tipple
Cha Cha
Charmay
Barke
Medelvärde
2013
Hlv
2012
70,0 70,3
69,2
70,8
70,3
70,6
70,0
68,8
70,3
68,0
69,5
68,7
70,5
69,4
Protein %
2013
2012
10,1 10,9
10,3
10,7
11,0
10,9
10,7
10,0
10,4
9,8
9,9
10,6
10,9
10,5
Sortering I+II % Sortering IV
2013
2012
2013
2012
90,4
94,0
95,2
92,1
93,6
93,6
93,7
86,6
93,5
93,0
91,1
91,8
91,7
91,6
3,3 2,2
2,4
2,9
3,0
2,9
2,7
4,0
2,6
3,3
4,1
3,5
3,6
3,4
Raisioagro
rekommenderar
följande recept
mot snömögel:
Proline 0,4 l/ha
+ Topsin WDG
200 g/ha
Skydda höstsådden
- lönsamt att bespruta snömögel
Övervintringen är en av de viktigaste faktorerna för höstspannmålen. Den främsta orsaken till att vinterskador uppkommer
är snömöglet. Skydda alltså din sådd mot snömögel.
TEXT Tuomas Uusitalo I FOTO Marjo Keskikastari
Snömögel är en växtsjukdom som orsakas av Microdochium nivale -svampen och den kan skada vallväxterna
och höstsädens brådd. I bestånd
som smittats av snömögel är bladen
tryckta mot varandra eller mot marken och beståndet täcks av ett ljust
svampmycel. Sjukdomen kan förstöra
beståndet helt och hållet men det
kan återhämta sig, om tillväxtpunkten inte är förstörd.
Det har konstaterats att snömögel
sänker skörden med 20–30 procent
hos höstspannmål. Risken för snömögel är störst i trakter med mycket
snö och på tidigt sådda bestånd. När
det snöar på ofrusen jord på hösten
är förhållandena särskilt gynnsamma
för svampen, eftersom luftfuktigheten är hög under snötäcket. Om snötäcket smälter sent på våren ökar
vinterskadorna.
Odlingsrotation och rent utsäde
är förhindrande faktorer
Utsädet och växtavfall är avgörande
faktorer för snömöglet. Svampen kan
leva i växtavfall och därifrån sprids
den till beståndet och förstör det under hösten och vintern. Svampen kan
också spridas med utsädet. Odlingsrotationen och rent utsäde är därför
viktiga faktorer för att förebygga snömögel. Med betat utsäde kan man förebygga vinterskador som förorsakas
av svampen.
Besprutning är sista skyddet
Det går inte att eliminera all snömögelrisk med odlingsrotation och rent,
betat utsäde. Beståndet kan också
skyddas mot snömögelangrepp med
lämpligt bekämpningsmedel på hösten. Tiden för snömögelbesprutning
infaller sent på hösten innan vinterns
snötäcke lägger sig, då broddtillväxten avstannat. Beståndet måste vara
ofruset vid besprutningen. Lämpliga
medel mot snömögel är bl.a. Proline,
Topsin och Mirador. Med snömögelbekämpning tryggar du övervintringen för höstspannmål.
Nya glyfosater i Raisioagros utbud
Höstbekämpningen av kvickrot
håller på som bäst. Vårt glyfosatutbud har fått nya produkter. Förstklassiga Roundup Bio verkar snabbare och bättre än de regntåliga
basglyfosaterna. Effektämneshalten
i Roundup Bio är 360 g/l. Rodeo hör
också till gyfosatutbudet och det
ersätter Ranger som saluförts
tidigare. Rodeo är en basglyfosat
som tillverkats av Monsanto.
Effektämneshalten är 360 g/l.
13
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/13
Spannmålspasset ersätter fraktsedeln
I takt med leveranserna av de nya skördarna har Raisioagro
tagit Spannmålspasset i bruk. Spannmålspasset ersätter
Raisioagros fraktsedel som använts vid leverans av spannmål, olje- och proteingrödor. Spannmålspasset ersätter
också Upplysning om lasten som använts vid leverans
av ekologiska grödor. Nu gäller alltså samma blankett
för leverans av både konventionella och ekologiska grödor.
Päivämä
ärä
Ostajan
Spårbara spannmålspartier
Det tar lite längre tid att fylla i Spannmålspasset än i den mycket enklare
fraktsedeln som användes förr. Vår
tids livsmedels- och foderkedjor kräver dock mycket detaljerade och ex-
Spannmålspass vid alla leveranser
Spannmålspasset kom till i samarbetsgruppen Vilja-alan yhteistyöryhmä som ett samarbete mellan odlarna, industrin och lantbrukshandeln.
Hittills har alla aktörer haft sin egen
frakt- eller följesedel. Eftersom odlarna ofta har att göra med uppköpare, är det enklast om alla använder
likadana dokument.
Alla är överens om att vi ska använda ett likadant dokument. De
mest betydande aktörerna kommer
alla att ta eller har tagit Spannmålspasset i bruk. Innehållet i spannmålspasset är alltså likadant för alla,
men logon i blankettens övre hörn
varierar med uppköpare. Spannmåls-
__
us-
VAST AA
NO
VÄLIT
YSLII
iike
VILJELIJ
KE/VILJ
AL
IIKE
______
___/__
___
Nimi
Lisätie
Kasvus
osoite)
dot erä
än liittyen
to on käs
Puhelin
numero
(viljelijä
täy
to on käs
Varast
osi
nro / nro ilon
t
KYLLÄ
KYLLÄ
pvm, val
pvm, val
EI
Kuljettaja
n puh.
Kuljetu
sliikkee
n
kuorma
n numeroviitenumero /
Lastau
s alkoi
määrä
Tuote
Lähety
spaino
(kg)
Lastau
s päättyi
ät ed. las
tien jälk
Sopimu
s-/
asiaka
snume
ro
miste
miste
Auton
rekiste
rinume
ro
Vetoau
to
______
___/__
kuljetu
______
späivä
_/20__
määrät,
______
tuottee
klo
t ja puh
distusme
Päivänetelm
Edellin
en kuo
rma
2. ed. kuo
rma
3. ed. kuo
rma
een (ku
Kuorma
tila
puhdas
Peräva
unu
______
___/__
___
ljettaja
Kuivapuhdist
us
____/2
0_____
___
täyttää
, ras
ALLEKIR
tita las
Puhdist
us
vedellä
tai
höyryllä
titilan puh
netelm
ä)
Puhdist
us
desinfio ja
inti
Mera uppgifter
om Spannmålspasset
www.vyr.fi
ä. Kuljett
yhteist
yöryhm
ässä alan
toimijoid
en
klo
distusme
Puhdist
us
vedellä
pesuain ja
eella
JOITU
Kaikki
KS
osa
allekirjo puolet vakuut ET
ituksell
aan, että tavat allekirjo
ituksilla
on varmis
Viljelijä
tanut ajo an antamans
neuvon
a
kuorma tiedot oikeiksi
tilan ole
,
Kuljettaja
van puh ja että ne on
ann
das ja
kuiva enn ettu mahdo
llisi
en last
Vastaa
austa. mman täydel
nottaja
lisin
Tämä vilja
passi
Versio
1/2013 on tehty Vilja-a
lan
______
klo___
______
_
Osoite
ttää)
itelty enn
en sad
onkorju
uta gly
itelty kor
fosaatilla
rensää
Viljely on
teellä
EI
tapahtunu
t ympär
Muut erä
istötuk
än
ijärjestelm
EI
liittyvät
lisätied
än piiriss
ot
ä KY
LLÄ
KU
Ilmoita
____/2
0__
Välitys
liikk
viljaliikk een /
een puh
.
Varast
osi
tai muu ilon nro / nro
t
lisätieto
Ä
Kuorma
n noutop
kuin vilje aikan osoite
lijän
(jos eri
Y-tunn
us
VILJAP
ASSIN
NUME
RO
TT
Välitys
liike /
Viljaliike
Lähettä
vän
varaston
nimi
LJETUS
akta uppgifter om alla råvaruskeden
från jord till bord. Därför är besväret
inte onödigt, utan ökar tilliten till alla
aktörer och insynen i verksamheten.
Åtgärderna underlättas också vid
eventuella problemsituationer.
/ 20 __
__
AJA
Vastaa
nottopaik
ka
Vastaa
nottopaik
osoite
an
Vastaa
nottopaik
an puh
.
Vastaa
nottoaika
puh.
Sopimu
s-/
tilausn
umero
Muut erä
liittyvät n vastaanottoo
lisätied
n
ot
Tukkul
/______
Luomu
tuo
viranom tannossa tark
aisen tun
ast
nus
Lajike
Kuljetu
sliike
I spannmålspasset antecknas detaljerade uppgifter om spannmålspartierna. Odlaren fyller i sina egna
kontaktuppgifter och uppgifter om
partiet, t.ex. spannmålsslag, sort och
produktionsår. I Spannmålspasset
ska det också skrivas in, om man har
besprutat bestånd med foderkorn, foderhavre eller oljeväxter mot kvickrot
före skörden, eller om man i odlingen
av havrepartier använt tillväxtregulator och i så fall vilken.
Spannmålsfordonets förare fyller
i de uppgifter som gäller leveransen
och uppgifter om föregående transporter. Till sist undertecknar mottagaren Spannmålspasset i samband
med mottagningen.
______
OSTAJA
Ostaja
Kasvus
TEXT Minna Oravuo
VILJAPA
SSI
TOIMITE
TTAV
AN ER
Viljalaji
/
ÄN TIE
valkuaisk öljykasvi /
DOT
asvi
Sadonk
orjuuvu
osi
käyttöö
n.
aja vah
vistaa
Se löyt
yy sähköis
enä
: www.v
yr.fi
passet är en utmärkt blankett också i
spannmålshandel mellan gårdarna.
Spannmålspasset kan skrivas ut
från internet
Spannmålspasset finns på Raisioagros internetsida och ett modellexemplar har sänts som bilaga med
odlarbrevet. Det är inte svårt att fylla
i Spannmålspasset, men på vår
webbplats finns det också en kort
ifyllnadsbeskrivning, som det lönar
sig att ögna igenom.
Lennox är en ny högklassig vetesort
TEXTJaakko Laurinen I FOTO Minna Oravuo
Förra säsongen tog nästan allt
utsäde slut mitt i säsongen.
Den här säsongen torde därför
efterfrågan på nya sorter vara
stor ända från början. Det finns
några små partier av de nya
sorterna. De goda skördeförhållandena garanterar hög grobarhet för årets utsädesskörd.
14
TORIA OCH SALOME
FÖR FODERKORNSODLING
Foderkornskördarna utökas med två
nya sorter. Toria är mångradig och har
mycket stora kärnor. Storleken på kärnan kan jämföra sig med tvåradiga
sorters – för att inte tala om skörden.
Torias skördenivå var allra högst i de
officiella sortförsöken år 2012. Sorten
är dock sen för att vara flerradig. Den
är t.ex. två dagar senare än Einar.
Salome är å andra sidan en ny,
tvåradig skörderaket. Salomes höga
avkastning har inte kommit till på bekostnad av växttiden, eftersom den är
en aning tidigare än de skörderikaste tvåradiga sorterna som odlas nu.
Proteinet är lågt och kärnstorleken
tillräcklig. Därför står Salomes maltkvalitet under maltkornkommitténs
granskning. Medan vi väntar på resultatet från processen odlas Salome
endast som foderkorn. I Sverige använder man redan sorten till malt.
MED LENNOX ERSÄTTS
KRUUNU OCH QUARNA
Det kommer ut rätt få nya vårvetesorter på marknaden som är lämpliga för de finländska förhållandena.
Merparten av vårvetearealen består
av några få sorter som varit länge i
odling. Men gamla sorter ska man
inte överge, innan det finns nya och
bättre sorter.
I fjol var det bara en sort som urskilde sig i de officiella sortförsöken:
Lennox-vetet från Tyskland. Sorten
ger lite bättre skörd än Kruunu och
Quarna med lika lång växttid. Kvalitetsresultaten lovar 13 % protein,
över 300 i falltal och stora kärnor.
Under fjolårets omständigheter var
det inte lätt att uppnå denna skörd
och försökskvalitet.
Sorten är rätt kort och har styvt
strå. Lennox kan alltså vara en bra
nyhet i synnerhet för dem som odlar
Kruunu, Quarna och andra sorter
med lika lång växttid.
Raisioagros
sortutbud
för våren
Den skörderika sorten Mirella är en av Raisioagros främsta havresorter.
HAVRESORTERNA
AKSELI, MIRELLA OCH FLOCKE
Raisioagros huvudsakliga havresorter är fortfarande tidiga Akseli, skörderika Mirella och Flocke med rekordkvalitet. Akseli-havren håller på
att ta över Finlands foderhavreareal.
Detta är inget att undra över, eftersom sorten med sina rika skördar
kan utmana märkbart senare sorter
och det styva strået ger odlingssäkerhet. Mirella uppnår Belindas avkastningsnivå med två dagar kortare
växttid. Den långstråiga sorten
Mirella lyckades bra i fjol trots torka på vissa orter. Flocke är det främsta valet för grynhavreproducenterna. Sorten har låg skalprocent, hög
hektolitervikt och stor kärna i samma paket.
Projektet HyväSato
söker rekordskörd
TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala
Raisioagro har sedan 2009 varit med
i projektet HyväSato som administreras av agrikultur-forstvetenskapliga
fakulteten vid Helsingfors universitet.
Sex lag med deltagare från forskning,
rådgivning och växtskydd har deltagit
i odlingsförsöken. Det hör till försökets natur att varje lag ska försöka
producera bästa möjliga skörd och
ekonomiska resultat.
Lagens uppgift är att besluta vilka
grödor de ska odla olika somrar och
hur odlingen ska skötas. Försöksskiftena är så stora att odlingen sker
med sedvanliga jordbruksmaskiner.
De finns i Vik bredvid universitetets
anläggning. Resultat och jordanalyser samlas också in som forskningsmaterial.
I år passade oljeväxter in i odlingsföljden för första gången på
Raisioagros skifte. Hybridvårrapsen
Smilla såddes runt morsdag. Såningstätheten var låg, endast 100
kärnor per kvadratmeter. Den mäng-
den räckte till för att fylla skiftet.
Basgödslingen var 400 kilo YaraMila Pellon Y1 -gödsel. Universitetets
forskning visar att svavel frigörs ur
jorden på försöksområdet, och därför
behövdes ingen extra svavelgödsling.
Ett täckande växtskyddsprogram
har lyckats väl. Ogräs bekämpades
med Galera. Kvickrot bekämpades
med Targa super, eftersom glyfosatbehandlingen uteblev på hösten.
Skalbaggsbekämpning med långtidsverkande Avaunt och Mospilan skyddade beståndet nöjaktigt och efteråt
behövdes ingen besprutning med pyretroider. För säkerhets skull bekämpades också bomullsmögel med Proline. I slutet av augusti var beståndet
tröskningsmoget. Förväntningarna är
höga.
Sari Kinnula är projektchef
för tävlingen HyväSato
15
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/13
Varm sommer
gynnar majsen
På gården Loukanen i Renko fick vi bekanta oss med majsodling i slutet av augusti. Gårdsfolket och dansken Ole
Schmidt från Limagrain, som förädlar majs, var experter.
TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen
På gården har man odlat majs i snart
20 år. Barbro Koljonen, som odlar
gården med sina barn Antti och
Anna, berättar att man började odla
majs på endast en hektar. Året därpå
blev det tre hektar, och snart kom
man upp till de nuvarande drygt 20
hektaren.
Endast ett par gånger har majsodlingen misslyckats helt och hållet.
Odlingsråd har man fått från Sverige
och Danmark. Antti Koljonen sår med
Rapid, som är försedd med en majslåda. Sådden går i snabb takt; men
en normal såmaskin för spannmål
skulle inte få fröna i jorden med tillräckligt jämna avstånd. Ole Schmidt
visar en klunga med tre plantor som
har små ax, eftersom plantorna varit tvungna att tävla med varandra.
Så här skulle det inte bli med precisionssåmaskin. Såningstätheten är
80 000 frön per hektar, som i år innebar 18,5 kilo/hektar.
Majsen kräver varm jord
Det danska bolaget Limagrains Activate är marknadens tidigaste sort. Tidigheten mäts som FAOtal och Activate har 150. Ju lägre FAO-tal, desto tidigare mognar sorten. Antti Koljonen berättar
om majsodling.
16
Koljonens använder rikligt med kreatursgödsel, men menar att kväve och
fosfornivåerna ändå är för låga i Finland. Om majsen ska ge bra skörd
kräver den gödsling som den är värd.
Åkern som förevisades blev sådd så
sent som 27 maj.
Majsen måste sås i varm jord, och
därför är det inte fel att vänta med
sådden. Ole Schmidt hade med sig
en jordtemperaturmätare som present till familjen. Om temperaturen
är +8 grader, kan man börja så. Efter
årets varma sommar verkar det som
om beståndet uppnår 20 procents
torrsubstanshalt. I Danmark är målet 30–35 procent, men sådana torrsubstanser kan vi bara drömma om i
Finland.
Ole Schmidt betonar växttidens
betydelse. Plantornas längd visar
inte nödvändigtvis hur bra beståndet
är. Det viktigaste är hur långt beståndet hinner mogna och hur smältbart
fodret blir. Såbädden är också viktig
för majsen. Den ska vara varm och
ha fin struktur.
– Om ni känner till hur känsligt
kornet är för våt och kall såbädd,
multiplicera faktorerna med tre, så
får ni den miljö som majsen kräver,
säger Schmidt.
Kon har nytta
av majsens vomstabila stärkelse
Knapp tillgång på glukos begränsar ofta en produktionshöjning hos kor. Glukos bildas huvudsakligen i levern av
propionsyra. Högproducerande kor har också nytta av
vomstabil stärkelse, som ger extra glukos från tunntarmen.
Raisioagros foder Benemilk och Maituri 12 000 har
en tillsats av majs som källa till vomstabil stärkelse.
TEXT Merja Holma I FOTO Kuvatoimisto Vastavalo
Man har fått mycket positiva erfarenheter av majsanvändningen också i
vårt grannland Sverige. Fastän priset
på majs är högre än på basspannmålen, lönar det sig att tillsätta det i fodren för stärkelsekvalitetens skull. Nu
har Benemilk-allfodren och -halvkoncentraten fått majs som komplement
till stärkelsen i inhemsk spannmål
och i baljväxter. Majs finns också
i Maituri 12 000 och Amino-Maituri
12 000 och i mjölkningsrobotfoder.
Mera glukos ur vomstabil stärkelse
Största delen av den glukos som korna får kommer ur den propionsyra
som vommikroberna producerar.
Vommiljön måste vara optimal, för
att mikroberna ska kunna producera
näring åt kon. Buffrande ämnen som
STÄRKELSEHALT OCH STÄRKELSENS SPJÄLKNINGSHASTIGHET (Norfor 2011)
Havre
Korn
Vete
Majs
Stärkelse % av ts
44
60
68
70
Stärkelsens spjälkningshastighet kdST %/h
40
39,2
59,5
9,0
tillsatts fodret och vomstabil stärkelse minskar risken för sur vom och då
mår vommikroberna bättre. Propylenglykol är också en effektiv glukoskälla, och därför tillsätter man det i
kofoder.
Stärkelsen i korn, vete och havre
fermenteras snabbt i vommen och
ger mikroberna energi men ökar
också samtidigt syrabelastningen.
T.ex. vetestärkelsens spjälkningshastighet i vommen är mer än sex
gånger snabbare än majsens. Stärkelsen i majs och baljväxter spjälks
långsammare och ger tilläggsglukos
som absorberas i tunntarmen och då
minskar syrabelastningen i vommen
(tabellen).
Glukosbrist sänker produktionen
och proteinhalten i mjölken, om kon
måste använda aminosyror som glukoskälla. Glycerolen i vävnadsfettet
kan användas som glukoskälla, men
om kon måste bryta ner mycket proteiner i vävnaderna, kommer det sannolikt också att märkas som försämrad fruktsamhet. En tillräcklig
mängd glukogena näringsämnen
tryggar en hög produktion och förbättrar fruktsamheten.
17
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
Det nya BENEMILK -urvalet
är mera omfattande nu
®
Under början av året marknadsfördes tre Benemilk-allfoder och ett
halvkoncentrat. Nu har urvalet utökats för att täcka alla utfodringsalternativ. Nya produkter för i synnerhet komplettering av spannmål har lanserats. Också mjölkningsroboten har fått sitt eget
lockfoder. Raisioagros program för utfodringsplanering har
förnyats så att effekten av Benemilk blir så ekonomisk som möjligt.
De nya Benem
il
fodren passar kockså
som komplem
en
spannmål, till t till
bla
foder och som ndlockfoder i mjölkn
ingsrobotar.
TEXT Merja Holma
Många mjölkgårdar är intresserade
av att höja mjölkhalterna med Benemilk-foder, men hittills har man kunnat få fullt utbyte av fodret främst
med allfoderutfodring. Benemilk
Amino Black-givan blir alltför liten
på många gårdar för att höjningen av
mjölkhalterna ska bli lika tydlig som
i allfoderutfodring. Amino Black är
dock ett smakligt och energirikt halvkoncentrat som innehåller många
komponenter som främjar hälsa.
Benemilk i mjölkningsrobotar och
som spannmålskomplement
Nästan alla Benemilk-foder kan användas som lockfoder i mjölkningsroboten, men i synnerhet det nya
Benemilk Robo passar för den, om
mängden kraftfoder som ges skilt för
sig är högst 5 kg i produktionsklassen 30 kg.
Utöver fodret Benemilk Amino
Black har tre nya produkter lanserats som komplement till spannmål.
Benemilk Amino Red är ett effektivt
halvkoncentrat, och en giva på 5 kg
Det nya BENEMILK-urvalet
ALLFODER
18
Giva/
30 kg mjölk
PROTEINFODER
Giva/
30 kg mjölk
Benemilk Black
Ett kraftigt allfoder
för krävande rekordkor.
Hälsa!
10
Benemilk-Amino Black
Ett kraftigt halvkoncentrat för
krävande bruk. Hälsa!
6
Benemilk Red
Ett kraftigt allfoder
för säker avkastning
också tillsammans med
gammalt ensilage.
10
Benemilk Amino Red
En normal giva
halvkoncentrat räcker.
5
Benemilk Blue
Ett allfoder med måttlig
proteinhalt tillsammans
med klöver- eller proteinrikt ensilage.
10
Benemilk Amino Blue
För gårdar som
använder 2-3 kg
egen spannmål.
7,5
Benemilk Robo
Som lockfoder i roboten.
5
Benemilk Amino TMR
Ett kraftigt koncentrat
för fullfoder.
3,7
räcker till en mjölkproduktion på 30
kilo, för att man ska komma upp till
samma halter som med allfodret.
Mitt emellan det nya halvkoncentratet och allfodret hittar vi Benemilk
Amino Blue som används med en
liten mängd spannmål. Tillsammans
med vanligt ensilage är 2–3 kg spannmål och 7,5–8 kg Benemilk Amino
Blue en lämplig giva för en produktion på 30 kg.
Blandfodergårdar får nu också ett
eget proteinfoder Benemilk Amino
TMR, som är ett kraftigt koncentrat
med mjuk konsistens. Givan tillsammans med fullfodret är omkring 3,5–
4 kg i 30 kilos medelproduktion.
Alla Benemilk-proteinfoder innehåller rikliga mängder energi. Tack
vare optimerad fettsyrasammansättning och Benemilk-processering gör
de ämnesomsättningen och energiutnyttjandet effektivare. Enligt gårdens utfodringsstrategi och kvaliteten på de egna fodren går det nu att
på ett allt mera ekonomiskt sätt välja
det rätta Benemilk-fodret.
Fettsyraoptimering
för utfodringsplanering
Det är väsentligt att Benemilk-fodren
används i rätt mängd. Om användningsmängden är för liten, får man
inte önskat utbyte. En alltför stor giva
blir oekonomisk och mjölkens fettsammansättning bör vara så naturlig
som möjligt.
I Raisioagros nya utfodringsrekommendationer har Benemilk-fodrens fettsyra-optimering beaktats.
När mängden omättade fettsyror står
i rätt förhållande till mättade, får
man det bästa utbytet på produktion
och halter.
Vetenskapliga undersökningar
som gjorts i flera länder med Benemilk visar att man får en betydande
ökning av energikorrigerad mjölkmängd och -halter genom att optimera fettsyrorna i fodret. Utnyttjandet av energin förbättras med
Benemilk-fodren.
Delta i
BENEMILK-uppföljningen!
Flera aktiva mjölkproducenter har redan deltagit i Benemilk-uppföljningen. Största delen av dem som kommer med i uppföljningen skapar parallella koder och då kan vi hämta information själv och uppdatera den. Med begränsade koder ser vi endast analyser och grafer,
och producenten kan om han vill och när som helst hindra tillgången
till uppgifterna genom att byta kod.
Om det inte är möjligt att skapa begränsade koder, går det också
att sända analyser och mjölkmängder med e-post till adressen
[email protected] eller till din personliga kundansvariga.
Vi använder uppgifterna i foderforskningen och det skulle vara
mycket viktigt att så många gårdar som möjligt deltar i uppföljningen för att resultaten ska bli tillförlitliga.
Alla som deltar i uppföljningen får två Benemilk-fleecekoftor
(S-XXXL). Läs anvisningarna för uppföljningen på vår webbplats och
ställ frågor till din personliga kundansvariga eller kontakta forskningsassistenten Krista Ketonen (tfn 044 782 1363). Du kan komma
med i uppföljningen när som helst!
19
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
Korna på Ojas gård går omkring i rasthagen, där det finns tillräckligt med utrymme och skugga om det behövs.
Korna får ensilage hela sommaren ur höhäckar.
Ismo Oja fick
bättre mjölkfetthalt och
lägre celltal
På Ismo Ojas gård i Tervola tog man Benemilk Amino Blue
-fodret på försök i slutet av mars. Sen dess har mjölkfetthalten
hållits klart över landets medeltal, fastän den tidigare höll sig
runt fyra procent, dvs. klart under regionens och hela landets
medeltal. Det är också positivt att celltalet har sjunkit märkbart.
TEXT OCH FOTON Heikki Ämmänpää
Ismo Oja utfodrade tidigare med OptiMaituri 23 Kombi -fodret. På våren
ville han ha mera energi i foderstaten. Det nya Benemilk Amino Blue,
dvs. försöksfodret Maituri 23, kom
precis lägligt för gårdens behov och
några andra förändringar behövdes
inte. Det första partiet nytt foder levererades till gården 19.3.2013.
– Som en följd av bytet har han
kunnat minska tillskottsenergigivan
till nykalvade kor, vilket betyder inbesparingar i foderkostnaderna. Mjölkfetthalten har utvecklats enormt och
proteinmängden är som förr. Mjölkmängden har hållits vid samma nivå
som då vi utfodrade med Opti-Mai-
20
turi 23 Kombi, berättar husbonden
Ismo Oja.
– Det var lätt att byta foder, det
märktes knappt. Fodret har varit omtyckt och nästan inga foderstörningar
har förekommit.
Under sommaren har gårdens
mjölkfetthalt varit mycket högre än
under tidigare år och också i jämförelse med andra gårdar i området.
Mjölkens celltal har hållits på en lägre nivå än förut, och den urskiljer sig
betydligt till sin fördel jämfört med
landets resultat.
Medelproduktionen har stigit något
Ojas släktgård ligger nära Tervola
centrum i närheten av Kemijoki. Ismo
blev ägare till gården år 2007. Till
familjen hör hustrun Sirkka som
arbetar på annat håll och treåriga
sonen Otso.
Till att börja med hade gården ett
tjugotal koplatser. År 2008 flyttades
ungboskapen till ett lokalt stall för
kviguppfödning och ladugården sanerades med tanke på mjölkboskap. Nu
har båsladugården plats för 30 mjölkande kor, lika många holstein- som
ayrshirekor. Några investeringar i
byggnaderna finns inte med i planerna för den nära framtiden.
Medelproduktionen har legat runt
ca 9 500 kilo. Produktionen i år ver-
Ismo Oja är nöjd med fodret Benemilk Amino
Blue. Mjölkens fetthalt har stigit och celltalet
har sjunkit. Pengar sparas också, då givan
av tillskottsenergi till nykalvade har kunnat
minskas.
Ismo är en engagerad boskapsskötare men lika engagerad fiskare. I synnerhet fiske med
gäddrag ligger honom varmt om hjärtat. God framgång i dragfiskecupen i norra Finland gav
en åtrådd plats i FM nästa sommar. Ismos händiga händer tillverkar också fiskespön som
i år har gett över 200 kilo fisk hittills.
kar växa en aning, eftersom mjölkmängden uträknad per ko har blivit
bättre.
Foderstaten innehåller ensilage,
gårdens egen spannmålsblandning
och Benemilk Amino Blue. Givan med
spannmålsblandning är just nu 2–3
kilo per djur och dygn. Vid behov
kompletteras foderstaten med energifodret Aseto-Melli, Vita-Melli och
Raisioagros pastor.
– Torrhö ges till korna i problemsituationer, men utfodringsstörningar
har varit ganska sällsynta under senare tid. Höet går huvudsakligen åt
till kalvarna, säger Ismo.
Tjurkalvarna får stanna på gården
en dryg månad. Han satsar mycket
på deras start, eftersom arvodet för
dem bestäms efter vikt då de är en
månad gamla.
– Arvodet för en välvuxen tjurkalv
är verkligt sporrande.
Investeringar i foderplats utomhus
och i åkerbruk
Sommartid kan korna visas i en rasthage där det finns träd. Träna ger
skugga under varma sommardagar.
I rasthagen får korna ensilage i höhäckar hela sommaren. I en nära
framtid är det tänkt att bygga om
Fettprocent (månadsmedelvärden)
4,9
4,8
4,7
4,6
4,5
4,4
4,3
4,2
4,1
4,0
3,9
3,8
3,7
3,6
3,5
uteutfodringsplatsen så att utfodringen blir enklare och varje ko lätt
kommer åt att äta färskt ensilage.
Ensilage skördas med uppsamlingsvagn två gånger per sommar
och ensileras i plansilor och i stukor.
Gården odlar korn och havre som
en blandning i förhållandet 80:20.
Spannmålen ensileras färsk i slang.
Till investeringarna i åkerbruket i en
nära framtid hör att bredda tegarna
från hästens till traktorns tidevarv,
att förbättra vattenhushållningen och
ytformningen, täckdika och röja buskar längs åkerkanterna.
Celler 1 000 st (månadsmedelvärden)
180
170
160
150
140
130
120
110
100
90
80
70
60
mån 03/2013 04/2013 05/2013 06/2013 07/2013 08/2013
Valio
396 Osuuskunta Pohjolan Maito
Producent
mån 03/2013 04/2013 05/2013 06/2013 07/2013 08/2013
Valio
396 Osuuskunta Pohjolan Maito
Producent
Korna på Ismo Ojas gård har klart bättre mjölkfetthalt efter övergången till fodret Benemilk Amino Blue. Också mjölkens celltal har sjunkit.
Graferna har printats ut från Valma.
21
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
BENEMILK stimulerar
energi-ämnesomsättningen
Kornas mjölkproduktion har under de senaste årtiondena
tredubblats, men fodrets utnyttjandegrad har dock inte
blivit bättre. Det behövs fortfarande nästan samma
mängd energi som förr till varje mjölkliter. Benemilkfodren förbättrar energieffektiviteten i idisslares mjölkproduktion. Då energiutnyttjandet förbättras ökar
mjölkmängden och mjölkhalterna ökar.
TEXT Merja Holma I FOTO Heidi Hirvonen
Fastän glukos och vissa aminosyror är
faktorer som begränsar mjölkproduktionen, får man inte alltid önskad
effekt av att tillsätta dem. I praktiken
får man den bästa responsen på fodrets aminosyror, om kon förbränner
sina vävnadsfetter kraftigt, dvs. organismen har rikligt med palmitinsyror
som kan ge lämplig energi. Med
Benemilk-utfodring behöver kon inte
magra för att få väsentliga fettsyror
för sin organism.
vens energitillgång. Moder natur har
ju skapat mjölken till kalvnäring. Palmitinsyra syntetiseras i mjölkkörtlarna, om tillgången ur blodcirkulationen är knapp. Detta förbrukar energi
i onödan.
Utfodring med växtoljor och expellers som innehåller omättade
fettsyror har negativ effekt både på
vomverksamheten och på mjölkbildningen Proteinhalten sjunker, fetthalten sjunker, transfettsyrornas andel
ökar och mjölkens processerbarhet
Vommen är en viktig producent
blir sämre. Med Benemilk-utfodring
av näring
förändras inte förhållandet mellan
Av fodrets kolhydrater gör vommikro- mättade och omättade fettsyror näsberna flyktiga fettsyror som bearbetas tan alls, men transfettsyrahalterna
i levern till näring som djuret kan an- sjunker.
vända. Propionsyran är det viktigaste
Fettsyrorna ger ATP-energi
förstadiet till glukos. Ättiksyra anför mjölkbildningen
vänds som energi, och en del av den
används som förstadium till mjölkfett. Mjölkbildningen i mjölkkörtlarna är
Aminosyrorna från fodrets och vomen invecklad enzymatisk process som
mikrobernas protein används som
regleras av hormoner och kräver rikaminosyrakälla för organismen.
ligt med ATP-energi på cellnivå och
Vommen bearbetar fettet som
lämpligt utgångsmaterial och enzyfinns i fodret, och därför är inte mjölk- mer. Mjölkens huvudkomponenter
fettets sammansättning likadan som
laktos, protein och fett syntetiseras
foderfettets. I normalt mjölkfett finns i juvrets celler.
det över 70 % mättade fettsyror. 30 %
På cellnivå används energi i ATPav mjölkfettet är palmitinsyra och där- form. Utgångsmaterialet för ATPför är dess roll så betydande för kalbildningen är aktiv ättiksyra. Ättik-
22
syran som produceras av vommen
spelar en viktig roll i energitillgången. Idisslare får en betydande andel
energi ur vävnadsfettet vid betaoxidationen av palmitinsyran.
Benemilk effektiviserar utnyttjandet av kroppsenergin och i synnerhet
mjölkkörtlarnas fettsyntes genom
att tillföra cellen komponenter för
mjölkfettet, och då behöver de inte
syntetiseras genom förbrukning av
kroppsfett.
Hur bildas ATP-energi
Mitokondrien är cellens kraftverk och
producerar energi. Cellerna innehåller tiotals mitokondrier, och också
mjölkörtlarnas celler har många mitokondrier. Mitokondrierna producerar energi – adenosintrifosfat, dvs.
ATP, för hela organismens behov.
Speciellt mycket energi behöver levern, mjölkkörteln och hjärtmuskeln.
Vissa näringsfaktorer kan göra mitokondrierna effektivare.
Man har gjort vetenskapliga
försök med Benemilk i Finland,
Sverige, Holland och Frankrike.
Försöken visar att rätt mängd
och sammansättning hos fettsyrorna och processering har
en mycket avgörande roll för
idisslares ämnesomsättning.
I kontrollerade förhållanden
har man med Benemilk fått
i medeltal över 2 kilos ökning
i energikorrigerad mjölkproduktion nästan 10 procents bättre
foderutnyttjande.
Nick Gibson, ansvarig direktör för bolaget Intellectual Ventures’ internationella marknadsföring, bekantade sig med finländsk mjölkproduktion
i augusti 2013. Raisioagros utvecklingsdirektör Merja Holma tog med sig samarbetspartnern ända till gräsrötterna.
En mellanprodukt vid ATP-bildningen kallas aktiv ättiksyra, dvs.
acetyl-CoA. Aktiv ättiksyra fås ur kolhydrater och fetter och vid energibrist också ur proteinernas kolkedjor.
Den huvudsakliga acetyl-CoA-källan
hos idisslare är ättiksyra som bildas i
vommen och fettsyrornas beta-oxidation av palmitinsyra.
Palmitinsyran är en viktig energikälla. Den innehåller 16 kolatomer
i sin kolkedja som betaoxidationen
bryter ner till bitar med två kolatomer i varje bit. När hela palmitinsyran har oxiderats finns det 8 aktiva
ättiksyror. Om alla dessa används till
energiproduktion, kan man ur en palmitinsyra få hela 129 ATP-molekyler.
Behov av energi för produktion av
mjölkens komponenter
Laktos är den viktigaste faktorn som
påverkar mjölkens osmotiska tryck
och därför reglerar laktossyntesen
också den utsöndrade mjölkmängden. Bildningen av laktos kräver till-
räcklig tillgång på glukos i blodomloppet. Bildningen av ett gram laktos
förbrukar 8,3 mmol ATP.
Aminosyror som behövs för syntesen av mjölkprotein tas delvis ur
blodomloppet. En del kan syntetiseras i mjölkkörtlarna. För syntetiseringen av ett gram protein behövs
omkring 30 mmol ATP-energi.
Av fettsyrorna i mjölkfettet kommer en del via matsmältningskanalen och fodret, och en del syntetiseras i mjölkkörtelns celler. När fettsyror syntetiseras i mjölkkörteln och
mjölkfett bildas, kräver produktionen
av ett gram fett sammanlagt 37,5
gram ATP-energi. Ju mera av mjölkfettets komponenter som tas som
färdiga fettsyror ur blodomloppet,
desto mera energi sparar man för
andra ändamål.
När ATP-tillgången är tryggad för
djuren och de får tillräckligt av
glukosens förstadier, kan man med
aminosyra-optimering av fodret öka
både mjölkmängd och proteinhalt
och inverkan kan vara mycket
påtaglig. För energihushållningens
skull lönar det sig att ge kon
palmitinsyra med fodret.
Benemilk-effekten
är vetenskapligt bevisad
ATP-energin har en betydande roll
i syntesen av alla mjölkens komponenter. I Benemilk-utfodring kan
ättiksyran som bildas i vommen
utnyttjas effektivare för energi-omsättningen. Benemilks effekt beror
både på sammansättningen och på
processeringen.
Benemilk innehåller fettsyror i
rätt förhållande till varandra, förstadier till glukos, aminosyror och vissa
komponenter som gör verksamheten
i cellen effektivare. Dessutom behövs
en särskild processeringsmetod, som
gör fettsyrorna mera lättabsorberade
och att fermentationshastigheten hos
fodrets kolhydrater saktar av.
23
NÖT
Företagaren har byggt enkla små båghallar på en betongplatta utanför ladugården till de avvanda kalvarna.
Som strö används halm. Hallens främre del är öppen
så kalvarna får tillräckligt med frisk luft och ljus.
Patrik Häggblom och dottern Isabella ser till
att ungboskapen och korna har det bra.
AGRO magasinet • 3/13
Patrik Häggbloms båsladugård
uppdateras
På Patrik Häggbloms gård på Åland märker man av Ayrshirebesättningens höga avelsvärde och produktion att det satsas
på kor. Korna har alltid fått så bra foder som möjligt. Nu är det
meningen att ladugården ska uppdateras till 2010-talet.
Stigande
halter
med Benemil
k
TEXT Kirsi Mäenpää I FOTON Fredrika Häggblom
Patrik Häggblom är mjölkproducent
på gården Ulfsby Södergård på Åland
i Jomala kommun tillsammans med
sina föräldrar Berit och Gerhard.
Patriks bror Dan-Erik har eget företag, som har ett nära samarbete med
Häggbloms lantbrukssammanslutning, bl.a. genom att föda upp gårdens kvigor.
Före övergången till Benemilk var
mjölkproteinet 3,35–3,45 procent. Efter foderbytet steg det till 3,5–3,65
procent. Mjölkfettet steg å sin sida
från 4,00–4,25 procent till 4,35–4,75
procent. Enligt företagarna äter korna Benemilk bättre än det förra
fodret och aptiten på ensilage har
också ökat.
Benemilk Amino Black
höjde mjölkhalterna
Lönsamt att satsa på kalvarna
Häggbloms kor har utfodrats med
gårdens spannmål och Benemilk
Amino Black enligt Raisios utfodringsrekommendation sedan 2012.
Före det utfodrade man en lång tid
med Amino Maituri 12000, men
Patrik ville höja mjölkproduktionen
och halterna.
24
Kvigorna måste utfodras ordentligt
för att de ska hinna växa ordentligt
till semineringen. Häggbloms ger
kalvarna råmjölk genast då de fötts
och allra senast inom två timmar.
Kalvarna får dricka fyra gånger om
dagen de första veckorna, och Mullin
Herkku 1 och vatten finns tillgängligt ända från början. Boxarna strös
rikligt med halm, för att kalvarna ska
hållas varma och kunna sova tillräckligt. Målet är att fördubbla kalvarnas
födelsevikt före avvänjningen.
Häggbloms tycker att man måste
satsa på kalvarna. Fastän kvigorna på
gården redan länge kalvat vid 24 månaders ålder, vill de höja antalet kalvningar från de nuvarande 2,3 till 3,0.
– Alla våra tre 100-tonnare har
kalvat vid 24 månaders ålder. Vår erfarenhet säger att kvigor som kalvat
vid rätt ålder har mjölkat mer och varit uthålligare än de som kalvat senare, säger Patrik Häggblom.
Fler kor efter renoveringen
Ladugården byggdes ursprungligen
år 1914 och byggnaden sanerades
första gången 1968 och år 1993 fick
kalvarna nya utrymmen. År 1997 utvidgades också utrymmet för mjölkkor. Antalet kor har stigit till 55 och
kvigorna till 50. År 1982 då Berit och
Gerhard blev ägare till gården var totala antalet kor 30. I och med den aktuella renoveringen blir antalet kor
64 och kvigorna 55.
Längre bås och automatisk utfodring
I skrivande stund är längden på båsen 150 cm, men efter renoveringen
blir de 165 cm. Samtidigt byts mattorna till en tjockare variant.
– Det är inte svårt att förlänga båsen så att de bättre passar till längden på dagens kor. Korna får det
mycket bättre, när de i hela sin längd
kan ligga på mjukt underlag, säger
Patrik.
Det är enkelt att förlänga båsen
genom att svetsa fast en metallplatta över gödselspalten som en fortsättning på betongen och lägga nya
mattor ovanpå. Detta minskar i betydande grad belastningen på bakklövarna och hasorna är mindre utsatta
för skador, då korna inte behöver ligga på gödselspalten.
Också utfodringssystemet moderniseras. Hittills har grovfodret delats
ut två gånger om dagen med Avant
och kraftfodret tre gånger för hand.
Utfodringsroboten kommer att göra
det möjligt med kraftfoderutdelning
oftare.
Det är meningen att med hjälp av
den dela ut kraftfoder sex gången om
dagen, vilket kommer att minska
variationerna i vommens pH och förbättra fodrets utnyttjandegrad och
utfodringseffektiviteten. Samtidigt
blir fodergivorna exaktare. Med roboten är det möjligt att dela ut 6 olika
sorters kraftfoder, och då kan man
automatisera utdelningen av mineralfoder både till mjölkande och till
sinkor.
Korna är uppbundna med nackbom i stället för med bogstödsfront, för att det ska vara
lättare för dem att stiga upp och ligga ner.
la ladugården sval sommartid. Dessutom sprids frisk luft jämnare i hela
ladugården.
Ladugårdsrenoveringen blir klar i
september-oktober och då avslutas
också betesgången. Patrik Häggblom
väntar med spänning på det nya som
väntar.
– Det blir intressant att följa med
hur den bättre luftkvaliteten, de förlängda och bekvämare båsen och den
automatiserade utfodringen kommer
att påverka kornas produktion och
hälsa. Om ett år kommer vi att se
de första resultaten, men naturligtvis kommer det att räcka längre än
så innan uthålligheten blir bättre. De
mest konkreta resultaten kommer
i och med de kalvar som föds i höst,
för de får vistas hela livet i en allt
bättre miljö!
Patrik Häggblom har byggt nätdörrar till sin
ladugård: det blir ljusare, luften cirkulerar
ordentligt men det blir inget drag. Korna får
i sig ordentligt med torrsubstans och har
kunnat undvika juverinflammationer och
klövproblem.
Ventilation med nätdörrar
I Häggbloms ladugård är luften förvånansvärt god. Redan år 2004 byggde Patrik nätdörrar. Med dem blir det
inte så mycket drag men ventilationen fungerar bra. Detta förbättrar
kornas konsumtion av torrfoder och
minskar antalet juverinflammationer
och klövproblemen. Det blir också
mycket ljusare i ladugården. För att
ventilationen ska fungera ännu bättre
kommer två luftgångar och fläktar till
att installeras. Detta kommer att hål-
I renoveringen ingick att förlänga båsen till 165 cm längd och lägga in mjukare båsmattor.
Det är enkelt att förlänga båsen genom att svetsa fast ett underlag över gödselspalten som
en fortsättning på betongen och lägga nya mattor ovanpå. Belastningen på bakklövarna minskar
och hasorna är inte så utsatta för skador.
25
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
Bättre kotrafik
med särutfodring
En smidig kotrafik är förutsättningen för att en robotladugård
ska fungera. Korna måste besöka roboten tillräckligt ofta för
mjölkning och konsumtion för att de ska kunna producera mjölk
enligt sina förutsättningar. Erfarenheter från Sverige säger
att korna är aktivare i särutfodring.
TEXT Merja Holma
God hälsa och lyckad utfodring är
förutsättningen för smidig kotrafik
En utmaning på robotgårdar är klövhälsan, som är en förutsättning för
kornas aktivitet. En annan utmaning
är mjölkens celltal, som enligt statistiken är något högre på robotgårdar
än på andra gårdar. En tredje utmaning är kornas motståndskraft och uthållighet, liksom på alla mjölkgårdar.
I synnerhet på gårdar som utvidgat
ökar infektionstrycket i takt med att
antalet djur stiger. Till allfoder som
ges i roboten kan man tillsätta energi- och proteinfoder och dessutom
hälsofrämjande foderkomponenter.
I synnerhet i fri kotrafik har sammansättningen hos och mängden
kraftfoder i roboten en avgörande
betydelse för robotbesöken. Om de
huvudsakliga näringsämnena finns
i fullfodret, orkar kon inte vara intresserad av mjölkningen.
På robotseminariet som hölls i
början av året berättade Växa Sveriges Hans Lindberg, att korna är aktivast med särutfodring.
– Robotkons optimala aktivitet betyder inte att alla individer skulle
skynda sig till utfodringsbordet då
fodervagnen kommer. Med aktivitet
menar vi inte heller att korna kom-
26
mer självmant till mjölkningen. Idealet är att mjölkningsgångerna och
besöken vid foderbordet fördelar sig
jämt över dygnets timmar.
På foderbordet måste det alltid
finnas grovfoder
Erfarenheter i Sverige visar att kotrafiken fungerar bäst, om ensilage alltid finns fritt tillgängligt och om
kraftfodret delas ut både i kiosker
och i roboten. Roboten bör ha det godaste fodret. Fri utfodring med ensilage betyder att bordet är tomt bara
så länge som det rengörs, alltså en
gång om dygnet. Det är bäst att dela
ut foder minst två gånger om dagen,
gärna 4–5 gånger, om utdelningen är
automatiserad.
Om foderbordet hinner bli tomt,
inverkar det genast på kotrafiken och
mjölkningsgångerna. I synnerhet kvigor och känsliga kor berörs. Gunnar
Petterson på Svenska lantbruksuniversitet har i sin forskning konstaterat att kotrafiken störs under många
dagar framöver, om foderbordet hunnit bli tomt. Schemat beskriver robotbesöken och antalet kor vid foderbordet under dygnets alla timmar fem
dygn efter störningen i fodertillgången.
Med svagt fullfoder blir rotationen
bättre
Ett kraftigt basfullfoder gör korna
lata. Stora mängder stärkelse och
socker i förhållande till fibermängden i blandfodret försämrar aktiviteten. Om man har ett mycket lättsmält
ensilage, måste man begränsa stärkelsehalten i fullfodret så att den
kommer under normal nivå.
I fullfoderutfodring får man lättare igång kotrafiken, om allfodermängden är tillräckligt stor i roboten.
Det är helt rätt att ge de högst producerande korna mera än 8 kg allfoder
om dagen i roboten, för att man ska
kunna hålla fullfodret tillräckligt
svagt. På det sättet hålls korna aktiva
och lockas till robotbesök.
16
14
Kor
vid foderbordet
12
Kor i roboten
10
Antal
I praktiken har det bevisats att det
måste finnas ett smakligt kraftfoder
i roboten för att korna ska besöka
den. I synnerhet i fri rotation blir planeringen av utfodringen en utmaning
om man använder blandfoder. I Sverige har man konstaterat att kotrafiken i robotladugårdar fungerar bäst,
om kraftfoder och ensilage ges skilt
för sig.
8
6
4
2
0
04.00
06.00
12.00
Tidpunkt
18.00
00.00
Gunnar Petterson, SLU
BENEMILK ROBO får halterna att stiga
Det nya Benemilk Robo lockar korna till roboten både
i sär- och blandfoderutfodring och höjer samtidigt
mjölkhalterna. Benemilks hälsofrämjande komponenter inverkar positivt på klövhälsan och mjölkens
celltal.
Benemilk Robo ger samma effekt på mjölksammansättningen som Benemilk-allfodren med en mindre giva. Det nya Benemilk Robo har planerats så att
det räcker med en 5 kilos giva i roboten vid 30 kilos
produktion för att halterna ska höjas.
Benemilk Robo har utvecklats enligt de senaste
forskningsrönen för hur korna aktivt låter sig mjölkas. Fodret har optimalt stärkelseinnehåll i synnerhet
för fri kotrafik. Stärkelsen består av både majs och inhemsk spannmål.
Biotinet har i försök visat att det inverkar på klövarnas hornämnestillväxt. Benemilk Robo får en tillsats av biotin för klövhälsans skull. Soda och magnesiumoxid neutraliserar vommen och därför hålls problemen med sur vom under kontroll också med stora
fodergivor. En höjd E-vitaminnivå och tillräckligt med
selen förbättrar motståndskraften. Motståndskraften
och i synnerhet energin i skyddat fett inverkar på
mjölkens celltal, som kan vara högre än normalt
i robotmjölkning.
Merja Holma
Nyhetsfodret
startar
kotrafiken
Benemilk Robo lockar korna till roboten
både i sär- och i blandfoderutfodring.
BENEMILK AMINO TMR
ger blandfodergårdar konkurrenskraftig utfodring
Problemet på TMR-gårdar har varit att få en tillräcklig effekt av Benemilk på ett rationellt sätt. Nu är det möjligt! Benemilk Amino TMR
med mycket energi och protein ger fullt Benemilkutbyte med en giva
på ca 3,5 kg.
Det är alltså möjligt att öka både mjölkmängd och -halter betydligt
med en enkel utfodring. Lönsamheten förbättras också märkbart. Eftersom korna börjar må bättre, då energibalansen och utnyttjandet av proteinet förbättras, blir de friskare och uthålligare än tidigare.
För att man med ett traditionellt koncentrat ska komma upp till önskad energinivå, måste skyddat fett tillsättas. Med nuvarande pris blir
kostnaderna för utfodringssätten lika dyra, men Benemilk Amino TMR
gör utfodringen överlägset enklare: allt i samma påse och på köpet får
man högre mjölkhalter och -mängder. Ta kontakt så berättar vi mer!
Juha Anttila
27
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
BENEMILK fungerar
i Kosonens spannmålsbaserade utfodring
Foderhandlaren blev nästan förskräckt, då han bjöd ut Benemilk-foder
till Jouni Kosonen, som nappade på förslaget. Det är nämligen fråga om
en mjölkproducent som hade höga mjölkmängder redan före Benemilks
tidevarv. Medelproduktionen närmade sig 11 000 kilo. Men Jouni Kosonen
ställer siktet högt, så den första Benemilk Amino Black -leveransen gick
till gården i mars 2013.
TEXT Kimmo Kukkonen I FOTO Petri Huttunen
Jouni Kosonens gård finns i Punkaharju, som inte utan orsak kallas en
del av det vackraste Finland. Mjölkbesättningen som består av 22 kor
främst av holsteinras, betar helt nära
husknuten. En kontinuerlig utveckling av mjölkproduktionen har varit
en självklarhet för Jouni. Den bärande tanken har varit att försöka skapa
så god miljö som möjligt åt korna, för
då är det möjligt att höja produktionen. Det främsta målet har inte varit
Jouni Kosonen (till höger) är glad
att han gick över till Benemilk
Amino Black -fodret. Den andra
personen på fotot är Raisioagros
kundansvariga Kimmo Kukkonen.
28
att med dyra investeringar och stort
antal djur öka mjölkmängden, utan
att öka varje enskild kos produktion
utan att pruta på kornas hälsa och
välmående. Ett bra bevis på att detta
har lyckats är Sointu som nådde
hundra ton mjölk i våras.
Utfodringen är baserad
på högklassigt ensilage
Basen i utfodringen är högklassigt
ensilage, som Jouni satsar på varje
år på bästa möjliga sätt. Det vill inte
riktigt lyckas att komplettera ett dåligt ensilage med bra kraftfoder. Han
utfodrar sina kor med spannmål och
halvkoncentrat och därför har också
en god spannmålsskörd stor betydelse. Jouni betonar betydelsen av varje
delfaktor i utfodringen.
Spannmålsblandningen innehåller
korn och havre och i framtiden eventuellt också vete. De kor som mjölkar
omkring 30 kilo om dagen får ungefär
fem kilo spannmål och lika mycket
Benemilk Amino Black. Med Benemilk har det varit möjligt att minska
kraftfodergivan en aning. Vita-Melli
och Lypsy-Melli ingår också i foderstaten.
Över förväntningarna
Då Jouni i mars övergick till Benemilk Amino Black var han inte så optimistisk som han nu i efterskott har
skäl att vara.
– En förändring till det bättre kunde märkas så gott som genast efter
foderbytet. Fettprocenten är i genomsnitt tre tiondedelar bättre än under
jämförelseperioden och proteinet har
också stigit. Fetthalten var tidigare
under fyra procent, men verkar ha
stigit för gott till mer än fyra procent
i och med Benemilk, berättar Jouni.
Mjölkmängden som redan innan
var stor har stigit hela 2 kilo/ko/dygn.
Förstakalvarnas sommarproduktion
var högre än tidigare.
– Och märkligt nog har det inte
varit någon svacka i halterna eller
mjölkmängderna! Till all lycka bytte
jag inte till ett billigare foder i somras, fastän jag hade det i tankarna
i våras, säger Jouni.
Nästa etapp är spannmålströskningen, efter den kan han summera
mängd och kvalitet på årets skörd.
Då analysresultaten kommer, kan jag
börja planera den kommande stallutfodringsperioden.
Jouni Kosonens
produktionsfilosofi:
• Miljön måste göras gynnsam för
mjölkproduktion och på den
grunden ge korna en möjlighet
till god produktion.
• Maskiner måste finnas för arbetet
men samtidigt måste man tänka
på vad varje investering kastar
av sig.
• Korna har hög förädlingsgrad
i Finland, så produktionen beror
inte på den.
• Också foderindustrin måste
hänga med i utvecklingen.
• Man måste koncentrera sig på
det viktigaste och göra på rätt sätt.
• Ensilaget måste vara förstklassigt.
• Det viktigaste är inte vad fodret
kostar, utan vad som lämnar
under strecket efter mjölklikviden.
Ett nytt fosforhaltigt
PIHATTO-MELLI P
Oorgansik fosfor utelämnades ur foder för mölkkor och
mineralfoder för ett årtionde sedan, eftersom de mest
typiska basfodren brukar innehålla alltför mycket fosfor.
Men i vissa utfodringssituationer kan fosfortillgången bli
knapp, och då är det skäl att tillsätta det.
TEXT Merja Holma
Fosforn är ett essentiellt mineralämne för djurets energiomsättning. Största delen binds i skelettet. Alltför mycket kalcium kan
leda till symptom på fosforbrist
och därför borde kalciumet och
fosforn vara i balans. Fosforbrist
kan komma till uttryck som försämrad matlust, produktionssänkning och ibland som fruktsamhetsproblem.
Fosforn i basfodren
Fosforn i vallfodren varierar med
jordmån, växtslag, växttid och
gödsling. Timotej innehåller mindre fosfor än de andra vallväxterna.
Rödklöver kan också ha knappa
mängder fosfor.
Rybskross innehåller stora fosformängder, och därför är det sällan som mjölkkor har brist på fosfor, om proteinutfodringen är
tillräcklig. Rypsens fosforhalt är
hela 15 gram per torrsubstanskilo.
Korn och havre innehåller vanligen
ca 3,5 gram.
Behovsnormen för fosforns del
har sjunkit hos oss under årens
lopp. Med en utfodring som innehåller vanliga proteinfoder över-
skrids behovsnormen utan tillsatser.
Ett allmänt mål för fosforintaget är
3,5-4 gram per torrsubstanskilo. Det
är bra att ge högproducerande kor
4 gram per torrsubstanskilo.
Kalciumets och fosforns
förhållande Ca:P=4:1
I det nya Pihatto-Melli P har kalciumet och fosforn förhållandet 4:1. Om
fosfortillgången är knapp i basfodren, kan det vanliga Pihatto-Melli eller Lypsy-Melli ersättas med det nya
Pihatto-Melli P. Pihatto-Melli P innehåller också mera selen och E-vitamin.
T.ex. ekogårdar, som inte använder ryps i foderstaten, kan behöva ett
tillskott av fosfor. Växande kvigor, dikor, köttnöt och i synnerhet högproducerande kor kan i vissa situationer
ha nytta av fosfor.
Fosfater höjer priset på mineralfoder betydligt, och därför lönar det
sig inte att utfodra med det i onödan.
I utfodringsplaneringen beräknas tillgången på mineraler, och därför lönar det sig att analysera de egna
fodren för mineralernas del. Lämplig mineralkomplettering väljs enligt
kvaliteten på basfodren.
Pihatto-Melli P
Ca:P =4:1
Kalcium 17,5 %
Fosfor 4,3 %
Magnesium 6,0 %
Natrium 10 %
E-vitamin 900 mg/kg
Selen (organisk+oorganisk)
30 mg/kg
29
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
Tre skördars strategi
med Vauhti-blandningar
Om man vill ha så hög ensilageskörd som möjligt och
utmärkt kvalitet, dvs. D-värden över 69, har strategin med
tre skördar varit rätt val för ensilagetillverkningen också
i sommar.
TEXT OCH FOTON Juha Anttila
Också timotej-ängssvingelbestånd
har gett goda skördar, men de bästa resultaten får man med fullblodsblandningar för tre skördar. Vauhti 1
och Vauhti 2, som Raisioagro lanserade på marknaden för två år sedan,
är vallarnas F1-blandningar. Mycket
snabba och skörderika. De innehåller mycket mindre timotej än vanliga
blandningar.
Vauhti 1 innehåller 45 % timotej och Vauhti 2 22 %. De här blandningarna innehåller mera rajgräs och
svingel och ympad blålusern. Rajsvingel och engelskt rajgräs i Vauhti 1
-blandningen är riktiga fräsare på att
växa, som en kund uttryckte saken.
Fördelen med Vauhti 2 -blandningen är att den inte behöver någon konstgödsling. Dessutom har
man fått konkurrenskraftiga skördar av blålusernbestånd hela sommaren, fastän sommaren har varit
torr i kusttrakterna. Det verkar som
om den tredje skörden blir den bästa
i sommar i torra trakter.
Tavastkyrobon Turo Antila gjorde
ett första försök med Vauhti-blandningen på 4,5 hektar. Gården har alltid odlat blandningar med flera sorter och tagit tre skördar.
– Jag har en känsla av att de bästa skördarna har kommit från Vauhtibestånden. Beståndet är tätt och
verkligen rikligt. Tre strängar samlas ihop. En sträng är sådan att inte
vem som helst hoppar över den, säger Turo Antila.
Den frodiga växtligheten på Vauhti
1 -skiftet har tvingat ner körhastigheten till hälften jämfört med de andra
skiftena. Den tredje skörden är planerad att tas i början av september.
Mera om skörderesultat och analyser på KoneAgria-utställningen och
i följande AgroMagasinet
Vauhti 1 -blandningen skördades tredje gången
den 27 augusti. Växtligheten var ca 60 cm hög.
Foto från Lappfjärd.
Vauhti 2 -blålusernblandningen var klar
för tredje skörden den 27 augusti. Beståndet
var så högt som 70 cm. Foto från Lappfjärd.
Ärt-vete som helsädsensilage
Helsädsensilage gör odlingsrotationen mångsidig och jämnar ut arbetstopparna, eftersom tröskning och
malning faller bort. Dessutom hinner
bottengrödan växa till sig och i
många fall skördas i september, efter
att den skuggande spannmålen har
skördats i juli-augusti. Men ett ensilage som är tillverkat av enbart helsädsspannmål har vanligen rätt lågt
energi- och proteininnehåll. Dessutom brukar skördarna vara anspråkslösa.
Konkurrenskraft med baljväxter
Många boskapsgårdar har som mål
30
att sänka gödselkostnaden, vilket gör
baljväxterna till en intressant gröda.
Att innefatta ettåriga baljväxter i utsädet förbättrar betydligt skördekvaliteten och -mängden. Ärt-vete kan
bäst odlas på de bästa jordarna ända
upp till Uleåborgstrakten, och arvodet för proteingrödor förbättrar
också konkurrenskraften.
Enbart stallgödsel räcker som
gödsel, och kväve lämnas kvar i jorden för kommande grödor. Lämplig
sort är grönfoderärter som ger
mycket grönmassa. Ett lämpligt vårvete är t.ex. det tidiga Annina. Utsädet blandas i förhållandet 50/50 och
120-200 kg/ha sås ut. Om beståndet
anläggs som skyddssäd för vall, används mindre mängd.
Skörd i augusti
Smältbarheten hos grönfoderärten är
stabil, fastän skörden skulle dra ut på
tiden. Rätt tid att skörda ensilaget är
då de lägsta baljorna är fyllda och
vetet är i degstadiet, och den brukar
infalla i augusti. Ärten har då färdiga
baljor, skidor och blommor.
Ärtens tillväxt och massaproduktion är kraftig. Beståndet kan närma
sig två meter då det är klart för
skörd. Som skördemaskin rekom-
menderas en som är utrustad med
direktskördarbord. Beståndet kan
också skördas med balmaskin, men
det blir oundvikligen drösförluster
både vid slagning och vid balning.
Skördemängden motsvarar vanligen två ensilageskördar, dvs. torrsubstansskörden har i försök varit
6 500 kilo ts/hektar (MTT, Arja Nykänen och Lauri Jauhiainen).
Utfodringen blir mångsidig
Fodervärdet i ärt-vete-helsädsensilaget är mycket gott och ligger nära
nomen för vallensilage med undan-
tag av stärkelsen. Råproteinhalten är
13-15 procent, omsättbar energi 1010,6 MJ och D-värdet 64-67. Det här
fodret är smakligt och gör foderstaten mångsidig. Dessutom måste man
tänka på att fodrets stärkelsehalt är
10–20 procent. Om man ger 4 kilo ts/
ko/dag av ärt-vete-foder, kan man
minska spannmålsgivan med 1 kg
i foderstaten. Raisioagros tjänst
Ruoksu-utfodringsrekommendation
optimerar foderstaten också med
ärt-vete-ensilage.
Text och foto: Juha Anttila
Gott foder med Safesil
Raisioagro inledde marknadsföringen av det nya ensileringsmedlet Safesil i Finland för ett år sedan. Många erfarenheter
finns redan om ensilering både av ensilage och av krossad
spannmål. Och fodret håller sitt löfte.
Baljorna är fyllda och vetet är i degstadiet i beståndet med ärt-vete i Kristinestad i början av
augusti. Beståndet är omkring två meter högt.
Safesils natriumnitrit tar livet av
smörsyra- och enterobakterier. Natriumbensoat och kaliumsorbat bekämpar jäst, mögel och svampar och
ger därför rum åt en naturlig mjölksyrajäsning. Som ett resultat får man
en smaklig, välensilerad produkt. Safesil är en lösning som är färdig att
användas och står sig som sådan till
följande ensileringsgång. Safesil fräter inte maskinerna och irriterar inte
huden eller andningsvägarna.
Kommentarer från gårdarna
– Märkligt smakligt foder! Aldrig har korna ätit så här
mycket ensilage och producerat mjölk med små kraftfodermängder, säger Mikko Uusitalo i Lappfjärd.
– Dessutom är arbetet meningsfullt då man inte behöver plocka bort mögel och skämt foder från ytan.
Han har 40 kor i sin båsladugård, och ensilaget delas ut med Varmo-vagn. Allt foder har balats med Safesil. Av vallen tas tre skördar som huvudsakligen är en
blandning av Varma 2-timotej-ängssvingel.
Alla som köpt Safesil ha fått en Artturianalys gratis. Då
prover börjar strömma in gör vi ett sammandrag och
publicerar resultaten på KoneAgria i Jyväskylä.
Text och foto: Juha Anttila
Också Markus Puoliväli i Alajärvi har ensilerat allt sitt
foder med Safesil. Puoliväli har drygt hundra kor och
mjölkningsrobot. Det går åt nästan tre miljoner kilo
ensilage om året. Det skördas med exakthack och lagras i tornsilor. Det har varit enkelt att använda Safesil.
– Med de biologiska medlen var det alltid problem
med värmegång. Nu är fodret förstklassigt och rekordgott, säger Markus.
Dick Kainberg i Nedervetil är också nöjd med fodret.
Han har 60 kor i sin robotladugård. Fodret delas ut
med TKS-avlastarvagn som också doserar spannmål
och koncentrat i fodret.
– Gott foder och det står sig bra ett par dagar inomhus utan värmegång, säger Dick.
Safesil fodret är ljust, neutralt och har angenäm doft. Safesil fyller
sitt löfte på foderbordet: ett smakligt och mjölkdrivande ensilage
31
NÖT
AGRO magasinet • 3/13
Uthållighet och hög produktion
- de nya Maituri 12 000 -fodren
Hundratonnare
Finland har igen fått nya
kungligheter bland kor som
mjölkat 100 000 kilo.
Denna rekordproduktion har
mjölkats med Raisioagros
foder.
32
100-tonnare
Haralan Berit,
Kirsikka och Novelli
Mia
Nukka
Okra
Oma
Onodera
Opel
Palmu
Piisku
Pilvi
Pipari
Pirpana
Prinsessa
Proppu
Pyylikki
Pösö
Raida
Reija
Rentukka
Reetta
Ägare
Ort
Terhi och Raimo Kuortti
Sune Lindfelt
Matti Kirsilä
Markus Mikkola
Heli och Jarmo Korhonen
Marja-Leena och Ari Savolainen
Pertti Peltoniemi
Kirsi Soirinsuo
Marjukka och Jouni Kauppinen
Tuija Suominen och Jouni Lehtonen
Auli och Aki Pöyhönen
Reiska Järvenkylä
Remes, Väisänen, Kortelainen mty
Ari och Veli-Pekka Jacobson
Kaija och Allani Rantakangas
Virpi och Antti Haapaniemi
Maija och Ari Kanniala
Kalevi Hernesniemi
Anneli och Lauri Tähtinen
Kaisa Vaittinen-Kiuru, Tuomo Kiuru
Ikalis
Kronoby
Evijärvi
Uleåborg
Juankoski
Juankoski
Jalasjärvi
Orimattila
Vieremä
Sastamala
Vetil
Vederlax
Vieremä
Pihtipudas
Alajärvi
S:t Michel
Uleåborg
Lappajärvi
Evijärvi
Rautjärvi
Allfodret Maituri 12 000 och halvkoncentratet AminoMaituri 12 000 är framställda för behoven hos högproducerande djur. Bådas sammansättning har gjorts
mera exakta, och därför kompletterar de ännu bättre de
egna fodren och kornas näringsmässiga behov än förr.
Element som främjar
livskraft och produktion finns
I FODREN MAITURI 12 000 OCH
AMINO-MAITURI 12 000
TEXT Merja Holma
Allfodret Maituri 12 000 har en högre
proteinhalt, eftersom proteinet i
grovfodren tenderar att sjunka. Halvkoncentratet Amino-Maituri 12 000
har fått högre stärkelsehalt, för att
bättre komplettera också lätta
spannmål.
12 000-fodren innehåller nu
också vomstabil stärkelse
Högproducerande kor har nytta av
vomstabil stärkelse, som ger extra
glukos från tunntarmen. Fodren Amino-Maituri 12 000 och Maituri 12 000
har fått en tillsats av majs som källa
till vomstabil stärkelse. Dessutom
innehåller de stärkelse från bas-
100-tonnare
Reta
Ripsu
Ronja
Roosa
Rulli
Runo
Rusina
Ruustinna
Ruustinna
Ruusu
Saippua
Shania
Sievä
Sointu
Sophie
Suurimo
Säde
Sähly
Tatti
TISU
Tuulia
Tähti
spannmålen, som ger glukos via propionsyra. Propylenglykol höjer snabbt
glukosnivån i blodet. En tillräcklig
mängd glukogena näringsämnen
tryggar en hög produktion och förbättrar fruktsamheten.
12 000-fodren har ett högre E-vitamininnehåll, de har också en tillsats av biotin och skyddat metionin.
Flera försök har visat att E-vitaminet
förbättrar motståndskraften och
minskar infektionsbenägenheten.
Metioninet har också en stimulerande effekt på leververksamheten. Levern måste fungera på full effekt hos
kor i början av laktationsperioden, för
att glukos ska bildas i tillräcklig grad.
Ägare
Markku Siponen
Eija och Juha Rahikka
Eija och Arto Humaljoki
Auvo Siitari
Iiris och Pentti Tornberg
Sirkka och Antero Nousiainen
Ismo Rintala
Raimo Savolainen
Risto Ylä-Sulkava
Jari Hukkanen
Reetta och Juha Seppänen
Aki Patama
Rantonen mty
Jouni Kosonen
Sirkka och Jarmo Juutinen
Ulla och Erkki Ylilammi
Mika Tero Matias Siitonen
Tarja och Ari Salmi
Mikko Väisänen
Päivi och Kari Piironen
Mirja och Jari Niskanen
Lilja mty
– soda
– E-vitamin
– organiskt selen
– propylenglykol
– biotin
– skyddat
metionin
– vomstabil
stärkelse
– skyddat fett
– mångsidiga kolhydrater
– proteinsammansättning som
aktiverar mikrobverksamheten
– god smaklighet
Ort
Kiuruvesi
Ikalis
Perho
Kangasniemi
Kuusamo
Idensalmi
Alajärvi
Kuopio
Virrat
Vieremä
Villmanstrand
Saarijärvi
Kiuruvesi
Nyslott
Vieremä
Karvia
Parikkala
Rovaniemi
Sonkajärvi
Nurmes
Sonkajärvi
Kiuruvesi
33
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 3/13
Kasvatustiiviste - eget
koncentrat för unghöns
Av hönsen är det en allt större andel som utfodras med
koncentrat. Behovet att utfodra också unghöns med koncentrat
har ökat, fastän det är enklast att utfodra med allfoder i uppfödningsskedet. Unghönsens näringsbehov avviker från
värpande hönors behov, och därför är det viktigt, att de har
sitt eget koncentrat.
TEXT OCH FOTON Oona Koivunen
Med utfodringen i uppfödningsfasen skapar
man grunden för en lyckad värpning. Raisioagros Kasvatustiiviste gör det möjligt med
uppfödning i två faser. Fosforn i fodret tryggar
ett starkt skelett hos unghönsen.
Tack vare aveln är det möjligt att hålla
en hög produktionsförmåga hos hönorna under allt längre tid. Därför är
utfodringen i uppfödningsskedet mycket viktigt, eftersom man då lägger
grunden för en lyckad värpning.
Utfodring i två faser
med Kavatustiiviste
Kasvatustiiviste är ett koncentrat sammanställt för unghöns som komplement till eget foder. Utfodringen under
uppfödningstiden kan genomföras i två
faser också med koncentrat, på samma
sätt som man gör i allfoderutfodring.
Detta innebär att andelen koncentrat i
fodret måste ändras i takt med att unghönsen växer.
Utfodringsrekommendationerna
baseras på analyserade egna foder. Då
man känner till näringsvärdena, kan
koncentratmängden optimeras så att
den kompletterar de egna fodren och
motsvarar den växande hönans behov.
Kasvatustiiviste tryggar
skelettets utveckling
Unghönans viktigaste uppgift är att
växa sig stark och bli en duktig värpare. Med Kasvatustiiviste kan man trygga ökningen av levande vikten och
förbättra hönans uthållighet. Skelettutvecklingen är viktig för att hönan ska
hållas frisk och få bättre uthållighet,
men också för att äggskalet ska få bra
kvalitet, eftersom hönan behöver kalcium ur märgbenen för skalbildningen.
Kasvatustiiviste avviker från koncentraten för värpande hönor på så
sätt att dess fosforhalt är mycket högre. Fosforn är nödvändig för skelettbildningen under uppfödningen, men
under värpperioden försvagar alltför
mycket fosfor äggskalskvaliteten.
34
Analysera de egna
spannmålen
– lyckad koncentratutfodring!
Ilpo Pavela upplyser Raisioagros Terttu Koskela om Kasvatustiivistes goda egenskaper.
Flocken hålls jämn och hönsen mår bättre. Arbetet på värpgården underlättas också
om flocken är jämn.
En foderblandning gjord med Kanatiiviste och Kasvatustiiviste jämförs
med näringsinnehållet i Kasvatus-Herkku 1:
protein
energi
Ca
P
Kanatiiviste 15 %, spannmål 83 %, kalk 2 %
16,0 %
Kasvatustiiviste 18 %, spannmål 80 %, kalk 2 % 16,4 %
11,0 MJ/kg 0,95 % 0,47 %
11,0 MJ/kg 1,00 % 0,62 %
Kasvatus-Herkku 1
11,0 MJ/kg 0,90 % 0,60 %
16,0 %
Bättre kalciumPavela
är nöjd
med
Kasvatustiiviste
Ägarna till Pavelas avelshönshus har en lång historia som
hönsuppfödare. Gården har
haft höns sedan 1950-talet,
och därför kan vi tala om generationers erfarenhet. Ilpo
och Lahja Pavela har ägt gården sedan 2000. De föder upp
Dekalb-hönor. I gårdens ruveri
kläcks höns som föds upp i det
egna hönseriet och hos samarbetspartnerna.
Ilpo Pavela säger att han är
nöjd med Kasvatustiiviste. Det
har varit lätt att hålla flocken
jämn, vilket är viktigt för hönsens välmående. I en ojämn
flock blir det problem för de
minsta individerna och också
för de största. De minsta kan
komma efter i utvecklingen
och de största kan i värsta fall
bli feta, vilket försämrar värpningen. Om flocken är jämn
underlättas också arbetet på
värpgården, eftersom den blir
lättare att sköta och värpningen börjar samtidigt för alla.
Pavela har faktiskt skäl
att vara nöjd. Unghönsens
vikt har stigit jämnt på önskat
sätt, och flocken har uppnått
de mål som förädlaren ställt
upp. Hönsen har varit friska
och dödligheten låg. Eftersom
bortfallet är litet förbättras
den ekonomiska lönsamheten,
då de flesta unghönorna blir
värpande fåglar.
ämnesomsättning
Kalcium är ett av fjäderfänas viktigaste
mineral. Brist på kalcium märks
tydligt av skelettet och kvalitetsfel
på äggskalet. En lösning som man
ofta tar till är mera kalk och föreställer
sig att problemet då är ur världen.
Men i praktiken är det tvärtom.
Pidolin och
Siipi-Melli
fungerar
tillsammans
TEXT Marja Hongisto
Alltför mycket kalk kan förvärra problemet, eftersom överutfodring av
vilket näringsämne som helst är fel
för djuret. Kalk är ett mycket basiskt
ämne och höjer pH-värdet i tarmen,
vilket kan ge andra problem.
Flera ämnen inverkar på kalciumet
Fodret har många slags tillsatser,
som inverkar positivt på kalciumets
ämnesomsättning hos fåglar. D-vitaminet eller dess olika derivat är nödvändiga för kalciumabsorptionen i
tarmen. Eftersom det inte finns något D-vitamin i foderråvarorna, måste det tillsättas.
Fytas är inte ett essentiellt ämne,
Med Pidolin minskade andelen skrovliga
ägg märkbart. Fotot visar ägg värpta av
70 veckor gamla hönor och skalen är släta
och utan ojämnheter.
men det kan förbättra utnyttjandet
av kalcium. Fytas tillsätts i nästan
alla fjäderfäfoder. Fytasens viktigaste uppgift är att frigöra fosforn som
finns bunden i växternas fytin. Samtidigt frigör fytasen också kalcium för
organismens behov. Men det finns
också andra ämnen. Runt om i världen har man fått mycket lovande försök med Pidolin, som tillsätts fodret
i synnerhet under slutfasen av värpnigen.
Pidolin deltar
i kollagenproduktionen
Pidolin är en kalciumpidolat som isolerats ur kalksten. Den deltar i kolla-
Pidolin tillsätts i de egentliga foderblandningarna och också i Siipi-Melli.
Med Siipi-Melli tryggar du äggskalets kvalitet
också under slutvärpningen, fastän koncentratmängden minskar i takt med åldern.
35
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 3/13
genbildningen (stödvävnadens trådlika protein), och ursprungligen
utvecklades det för kosmetikaindustrin för att öka hudens elasticitet
(drömmen om den eviga ungdomen).
Dessutom har det använts i vården
av benbrott hos människor. Därifrån
kom det till djurfoderindustrin.
Pidolin innehåller två aminosyror,
arginin och prolin, som är beståndsdelar i kollagen. Hinnan under äggskalet är kollagen till 95 %, och ägggets skal förankras i denna hinna. Då
en värpande höna blir gammal, försvagas hinnans kvalitet och följden
blir ökad förekomst av knäckt skal.
Pidolinet minskar uppkomsten av
mikroöppningar då ägg förvaras i kylskåp. Det ökar också äggets elasticitet, och då håller ägget bättre mot
stötar. Hos avelshöns blir ruvningsresultatet bättre. Detta har en stor
ekonomisk betydelse, i synnerhet
i uppfödningen av moderbroilrar.
Det finns mycket kollagen i benbyggnaden, ända upp till 30 %. Fågelskelettet utvecklas under de första
levnadsveckorna. Genom en tillsats
av Pidolin i fodret kan man trygga
utvecklingen av ett starkt skelett.
Det har också inverkan på tillväxten.
I synnerhet för kalkoner är det viktigt
att skelettet utvecklas väl, eftersom
kalkonerna har en lång uppfödningstid och en hög levandevikt belastar
benen i slutfasen av uppfödningen.
Noggranna observationer fr
Om man vill ha ett gott resultat i hönsgården, måste man
göra observationer där varje dag och reagera genast på
de första signalerna om problem. Om man väntar några
dagar för att se i vilken riktning utvecklingen går, kan det
vara för sent att reagera.
TEXT Terttu Koskela och Marja Hongisto I FOTON Terttu Koskela
Jouni Puputti är en av de första som
bytte till inredda burar, och därför
har han flera års erfarenhet av alternativ produktion. Han säger att man
måste vistas i hönsgården också andra
gånger än då man samlar ägg, för att
förstå vad som riktigt händer där.
Det är nödvändigt att väga hönsen
i synnerhet under värpstarten. Väg-
ningsrapporten ska läsas med eftertanke och viktutvecklingen ska hållas
under kontroll. På det sättet kan man
påverka äggens viktutveckling och
jämnheten i flocken. I starten höjer
Jouni fodergivan ordentligt och ökar
antalet utfodringsgånger då levandevikten och värpningen ökar.
Lohmannhönan behöver nu klart
mera foder för att öka levandevikten
i åldersveckorna 19–25 jämfört med
för 1,5–2 år sedan. Hönornas vikt
vid 26 veckors ålder var 1 641 gram
(LSL:s minimum och maximum
1 528-1 695). Vid 30 veckors ålder var
vikten 1 707 gram (variationsintervall
1 632-1 768).
Observation av temperaturen inne
och ute är viktig. Den inverkar t.ex.
på foderintaget. Eftersom det inte
gick åt tillräckligt med foder under
Jouni Puputti förbereder en vägning och
monterar en trivselbur på mellanväggen.
Efter vägningen flyttas hönorna till andra
sidan av mellanväggen.
Packningsmaskinen lägger automatiskt
äggen som kommer längs banden i fack.
Jouni Puputti nämner att packerierna numera
för det mesta använder plastfack.
Om man skriver upp vad man observerar och noggrant följer med produktionen, underlättas gestaltningen
av helheten och också starten med
följande hönsflock. Men man måste
också vara redo att reagera på ett annat sätt, eftersom hönsflockarna inte
liknar varandra. Också förädlingen
ändrar hönan, och nya problem kan
uppkomma.
Vad måste man lägga märke till?
Pidolin och kalciumbindningen
Arginin som finns i Pidolinet deltar
i det kalciumbindande proteinet i tarmen, blodet och livmodern (där äggskalet bildas). Argininets andel i
detta protein är 28 %. Pidolinet innehåller dessutom 13,5 % kalcium, som
är så gott som användbart till hundra procent.
När hönor fick Pidolin i slutfasen
av värpningen, var den första tydliga
iakttagningen att äggskalets yta blev
mycket slätare än förr. Antalet skrovliga ägg i totala mängden minskade
märkbart. Då hönsen fick Pidolin tillsammans med Siipi-Melli, minskade
antalet ägg med knäckta skal och
värpningsprocenten ökade.
36
rån början är grunden för ett bra resultat
sommarens värmebölja, ökade Jouni
”nattutfodringen” 2–3 gånger i veckan. Då var hönorna yngre än 30 veckor. Att göra en tillräckligt kraftig
blandning av egna foder betalar sig
som en bättre foderutnyttjandegrad.
Proteiner och energi
Kraften i de egna fodren avser både
proteiner och energi. Högklassigt
protein fås huvudsakligen med koncentrat, och därför lönar det sig inte
att snåla med det. Foderblandningen får energi om spannmålens hektolitervikt är hög och man använder
vete, åtminstone under värpstarten.
Med växtoljor fullkomnar man energinivån i eget foder. En spannmålsanalys och utfodringsrekommendation gör användningen av egen
spannmål trygg.
Puputtis gård är välskött. Det gamla hönshuset/ladugården är lager- och serviceutrymme numera.
Gott resultat för förra flocken
Jounis föregående flock började värpa i början av december 2011 och
åkte till slakt i början av april 2013.
Värpningsperioden blev 90 veckor.
Det partiet fick ett bra resultat. De
enda stora problemen var av teknisk
natur. Tekniska problem uppstår för
varje flock, men ju bättre man är för-
beredd på dem, desto mindre blir förlusterna.
I åldersveckan 29 gick en bult av
i foderrännan och värpningen sjönk
till 90 %, men återhämtningen gick
snabbt. Också under åldersveckan 40
hade vi problem med foderutdelningen, men inverkan på produktionen
blev liten. Foderspiralen gick av i åldersveckan 64 och vid samma tid hade
vi problem med gödselmattan.
Kumulativa resultat från
ett års värpning och under
hela produktionsperioden
20-72
veckor
värpnings-%
93,9
ägg st/höna
344
äggvikt g
62,98
g/dagsprod
59,31
ägg kg/höna
21,79
foderutnyttjande- 2,06
grad
20-88
veckor
90,9
437
63,98
58,29
27,94
2,11
Observationer på Puputtis gård. Resultaten presenteras i tabellen med fyra veckors intervaller,
utom dödligheten som är kumulativ.
ålder
vecka
20
24
28
32
36
40
44
48
52
56
60
64
68
72
76
80
84
88
värpnings-%
vecka
59,3
96,7
97,6
97,8
96,7
96,8
94,3
93,8
93,3
92,9
92,0
90,5
90,6
88,2
84,1
82,3
78,3
74,1
äggvikt g
vecka
49,22
57,54
60,07
61,80
62,66
63,53
62,83
64,11
64,52
65,33
65,46
65,92
66,29
66,95
67,88
67,87
68,12
68,45
g/dagsprod
vecka
foder g/höna
dag
fcr
vecka
kumalativ
dödlighet %
29,19
55,64
58,64
60,42
60,59
61,51
59,24
60,16
60,23
60,66
60,23
59,68
60,04
59,04
57,08
55,88
53,34
50,71
99
122
115
121
123
127
123
126
128
130
120
143
123
123
129
126
125
126
3,39
2,20
1,97
2,00
2,04
2,06
2,08
2,09
2,12
2,15
1,99
2,40
2,05
2,10
2,26
2,25
2,32
2,45
0,00
0,05
0,08
0,15
0,16
0,22
0,32
0,35
0,43
0,51
0,96
1,71
1,92
2,05
2,30
2,95
2,88
3,23
37
GRIS
AGRO magasinet • 3/13
Ismo Eerola har satsat på kvalitet i djurstallet. Arbetet är utfört med
omsorg och med goda material. 10 500 kubikmeter berg sprängdes
först bort där byggnaden står.
HyväSikala XO hade öppet hus i början av augusti. Aktieägarna kunde
bekanta sig med stallets utrymmen och produktion. Den utmärkta
miljön och djurens utrymme fick beröm liksom också Ismos fina idé.
HyväSikala XO
- konsumentens egen länk
i närmatkedjan
Ismo Eerola går sina egna vägar. Vid sidan av traditionell
svinuppfödning har Ismo skapat en helt ny variant:
Vem som helst kan köpa aktier i hans svingård HyväSikala
XO och bli delägare i närmatkedjan.
TEXT OCH FOTON Kimmo Kesälä
”Nu vet vi vad vi äter”
Hanna och Paavo kom med sina barn och bekantade sig med HyväSikala
XO:s grisar i Kouvola.
– Barnen vill se grisarna och för oss är det viktigt att köttet är inhemskt,
etiskt producerat, rent och färskt. Det är fint att djuren får leva i en bra
miljö och ha ett arttypiskt beteende. Vi tycker också att det är en stor fördel
att fodret är GMO-fritt, säger paret.
Familjen läste om HyväSikala XO i en tidning och om möjligheten att bli
aktieägare. Hanna och Paavo tog genast tag i möjligheten, och hela familjen
äter nu griskött ur egen produktion.
– Vi vill veta vad vi äter och i synnerhet vad våra barn äter.
38
I modellen som Ismo Eerola skapat
kan konsumenterna köpa HyväSikala
XO Oy:s aktier och delta i produktionen av högklassig närmat.
– Aktieägare har strömmat till
och intresset har överraskat positivt.
Aktieägarna kan påverka bolaget i
vanlig ordning på bolagsstämman,
berättar Ismo Eerola.
Det nya svinstallet med sågspånsbädd och 400 platser och det vidstående sommarstallet med plats för
300 slaktsvin grundades som aktiebolag. Sommarstallet ger nödvändigt
merutrymme sommartid och vintertid används det som lagringsplats för
sågspån. Ismo menar att sågspånsbädden ger de växande djuren en god
miljö.
– Djuren kan röra sig fritt i sin
De första individerna kom till sommaravdelningen 17.4.2013.
Väggarna är öppna upptill, och luften kan därför cirkulera fritt och
solen lysa in. Med sidogardiner kan man justera solsken och vinddrag.
Vintertid fungerar sommarstallet som lager för sågspån.
flock och böka i sågspånen. Det finns
mycket mera utrymme för varje individ än vad lagen kräver.
Ett märkligt fenomen under byggtiden var att Ismo fick endast 50 % av
investeringsstödet, eftersom utrymmena byggdes alltför stora, dvs. det
fanns mera kvadratmeter än vad lagen föreskriver.
– Djurens välmående är dock en
hjärtesak för mig och det prutar jag
inte på. Receptet är enkelt: djurens
miljö ska vara utmärkt och det ska
finnas tillräckligt med foder. Och djuren har inte behövt någon antibiotika.
Ismo Eerola fick en hedersbetygelse för 2012 års gärning inom svinhushållning. Ismo tog emot belöningen på Farmari-utställningen i Seinäjoki
i juli. Finlands Grisföretagare delar varje år ut hedersbetygelsen till
en person eller organisation som i betydande grad främjat det finländska
svinföretagandet. Priset som Ismo Eerola fick var en trätavla med
grismotiv skapad av konstnären Leo Karppinen.
och havre från den egna åkern kompletterade med spannmål från odlare
i näromgivningen. Dessutom tryggar
Raisioagros GMO-fria koncentrat en
tillräcklig tillgång på protein, mineraler, spårämnen och vitaminer.
– Konsumenterna har berömt mig
för att köttet går att spåra, för att det
är närproducerad, färskt och lätt tillgängligt. En fru berättade att hennes
son som har sojaallergi kan äta vårt
griskött utan problem, fastän många
andra köttprodukter ger symptom.
Här är alltså ett tips till dem som är
sojaallergiker.
Svinen äter koncentrat och
närproducerad spannmål
HYVÄSIKALA XO OY
• ligger i Kausala i Itis
• grundades år 2011
• över 100 aktieägare
• aktiens nominella värde 1 euro
• aktien och teckningspriset
sammanlagt 200 euro/aktie
• www.lihatori.fi
Vill du bli delägare?
Ring Ismo Eerola
tfn 0400 155 049.
Som utfodringslösning har Ismo valt
blötutfodring. Ismos grisar äter korn
Diplom för revolt mot recessionen
Att ta med konsumenter och annan allmänhet som
aktieägare i HyväSikala XO Oy var för ett par år sen en
ny och fräsch idé. Då levde vi med en historiskt besvärlig lönsamhetskris i grisköttsproduktionen. Ismo
Eerolas företagsamhet har noterats också av statsmakten. Bland många diplom på butiksväggen i
Benjamin Maatilatori finns diplomet ”Lamankaatajan
kunniakirja” (Diplom för revolt mot recessionen)
undertecknad av statsministern.
Ismos idé med en närmatrutt börjar med HyväSikala XO och går via gårdsslakteriet Liha REM Oy till
butiken Benjamin Maatilatori, alla på samma ort. Den
spannmål som grisarna äter kommer från de egna
och grannarnas åkrar, och därför kan man säga att
det är fråga om verkligt närproducerad mat.
De anställdas professionalitet i slakteriet Liha REM
Oy i Kausala och i butiken Benjamin Maatilatori var
faktorer som fick mig att köpa en egen andel i företaget. Dessutom ger de här företagen utkomstmöjligheter för andra producenter i näromgivningen – och svinen sköts bra.
Jari Eeva
39
GRIS
AGRO magasinet • 3/13
Dålig aptit är till skada för den tidiga
dräktigheten och ökar antalet omlöp.
Man kan förhindra viktminskningen
genom att ge smågrisarna högklassig
prestarter, genom att dela ut fodret
fler gånger om dagen eller genom
att fukta fodret.
Suggornas fruktsamhet
varierar under året
Suggornas nedsatta fruktsamhet på hösten ger sig till känna
som svaga brunster, fler omlöp och små kullar. Man har
upptäckt flera orsaker till fruktsamhetsstörningarna
under hösten, t.ex. temperatur, dagslängd och utfodring.
TEXT Päivi Volanto
Faktorer som beror på suggan är
bl.a. hull och grisningsgång. Störningar i fruktsamheten inverkar i hög
grad på suggans smågrisproduktion
och samtidigt på gårdens ekonomiska resultat. Sommaren har gått, men
följderna kan ses nu på hösten.
Längden på dagen och den ljusa
perioden inverkar på fruktsamheten
Man har märkt att dagslängden
inverkar på suggors fruktsamhet
genom hormonet melatonin. Melatoninet stimulerar hjärnan till att avsöndra förökningshormoner som får
äggfolliklarna att växa och ovulationen att starta. Melatoninavsöndringen påveraks av dagslängden och ljusmängden. Om dagslängden är kort,
dvs. dygnet har fler mörka än ljusa
timmar, avsöndras mycket melatonin.
40
Melatoninavsöndringen sjunker sommartid då dagarna är långa, vilket
har en negativ effekt på avsöndringen
av förökningshormoner och på fruktsamheten.
Längden på den ljusa perioden
inverkar också på fruktsamheten.
Det ges olika rekommendationer för
längden på den ljusa perioden, men
alla är överens om att mörkerperioden borde vara minst 8–10 timmar.
På semineringsavdelningen borde
ljuseffekten vara tillräckligt effektiv,
åtminstone 300 lux. Lamporna borde
placeras ovanför suggan och rengöras då och då från damm och flugprickar.
Hög temperatur minskar aptiten
I Finland har vi inga problem med
höga temperaturer i augusti-septem-
ber, eftersom värmeböljor förekommer främst i juli. Höga temperaturer
får grisningsprocenten att sjunka i
synnerhet hos gyltor och suggor som
grisat en gång. Om suggan lider av
värmestress i början av dräktigheten
sommartid, kan dräktigheten avbrytas eller antalet livsdugliga embryon
sjunka. Om embryon i utveckling går
förlorade, minskar kullstorleken vilket man märker först senare. I början
av 2000-talet märkte man i Holland
att antalet omlöp ökade, då det förekom stora variationer i dygnstemperaturen; varmt på dagen och kallt på
natten.
Värmestress inverkar också negativt på galtens spermiemängd och
-kvalitet. En galt som lidit av alltför mycket värme behöver minst fem
veckor innan spermiernas rörlighet
är återställd till normal hastighet.
Aveln har lett till att antalet smågrisar per sugga har ökat, och därför
belastar omsorgen om kullen suggan
mera nu än förr. Å andra sidan har
inte suggornas konsumtionsförmåga
förbättrats. Under värmeböljor tappar suggorna aptiten. Försök visar
att foderintaget minskar med 170
gram för varje grad som överstiger
16 grader Celsius.
Då foderintaget försämras vid
höga temperaturer, leder det lätt till
en alltför stor viktminskning under
digivningen, vilket inverkar på antalet
ägg som lossnar vid ovulationen och
på hur embryona klarar sig. Viktminskningar beror huvudsakligen på
förlust av kroppsfett, proteiner och
vatten.
Dålig aptit som beror på värme
eller något annat har en skadlig inverkan på den tidiga dräktigheten och
det blir fler omlöp. Man kan minska
viktnedgången hos suggor bl.a. genom att ge smågrisarna högklassig
prestarter som t.ex. Rentopossu 1_2
allfoder, genom att dela ut foder fler
gånger om dagen eller genom att
fukta fodret.
Flushing förbättrar
fruktsamheten
En stor fodergiva, dvs. flushing,
före semineringen förbättrar
fruktsamheten. En alltför knapp
tillgång på energi före semineringen minskar den kommande
kullens storlek och smågrisvikt
i synnerhet hos suggor som har
förlorat mycket hull under digivningen. I synnerhet gyltorna har
nytta av flushingutfodring, eftersom de har sämre konsumtionsförmåga under digivningen än
suggor.
Potrakiihotus, Raisioagros
flushing-specialfoder, höjer blodets insulinnivå, vilket stimulerar
könshormonerna och suggorna
kommer tidigare i brunst. En tidig
och kraftig brunst inverkar positivt på antalet spädgrisar i följande kull.
Ståbrunsten är längre hos suggor
som snabbt kommit i brunst.
Text: Päivi Volanto
Foto: Philip Van den Brink
Nu är det tid att analysera spannmålen
Ett år är inte det andra likt. Detta
ser man t.ex. av variationerna
i spannmålens proteinhalter.
I fjol var proteinhalterna lägre
än på många år. Utfodringen blir
märkbart exaktare, om spannmålen analyseras.
Med hjälp av hektolitervikten
får man veta foderenhetsvärdet.
Om man känner till proteinhalten, kan man på basis av den
räkna ut hur mycket aminosyror
man får ur spannmålen. Nödvändig protein- och aminosyrakomplettering får man med koncentraten. Med koncentraten får
man också nödvändiga mineralämnen och vitaminer.
Om spannmålskvaliteten inte
analyseras, måste man använda
sig av medelvärden för protein
och energi då man utarbetar foderstater. Resultatet kan bli en blandning vars energi- och/eller proteinmängd är otillräcklig i förhållande
Vid Raisios mottagningsplats för spannmål
tas prov av varje spannmålsparti. Med hjälp
av proven fastställs fuktighet, hektolitervikt,
protein och stärkelse (inte av havre).
till djurets behov. Följden blir försämrad tillväxt och dåligt foderutnyttjande.
Päivi Volanto
Ta kontakt med Raisioagros
kundansvariga, om du vill
analysera din spannmål.
Utöver analysresultaten
får du en foderstatsrekommendation till det
koncentrat du väljer.
Vid behov hjälper vi dig
att välja lämpligt koncentrat
till din gård.
41
GRIS
AGRO magasinet • 3/13
Den som söker han finner
Som produktionsanläggningar är svinhusen fulla
av väntande och ammande mödrar, nyföda barn, barn
i daghemsåldern, barn i lågstadie- och högstadieåldern
eller puberterande ungdomar. Seniorerna representeras
vanligen av enstaka galtar.
Eftersom åldersfördelningen hos djuren är övervägande ung, är också
sjukdomarna typiska barnsjukdomar,
ungdomsproblem eller problem som
nyförlösta mammor har. Men till all
lycka är svinet ett ovanligt segt djur
och jag tycker att det är ett under att
sjukdomarna hålls så bra under kontroll som fallet är i Finland.
Om sjukdomsfallen ökar över det
normala i svinstallet eller om man
ser ovanliga symptom, är det tid att
börja undersöka problemet. Ibland
får man en känsla av att det är omöjligt att hitta det sökta. Men att hitta
en entydig förklaring till någon sjukdom är till allas fördel, och därför är
det skäl att arbeta systematiskt med
problemlösningen. Alternativ utesluts så småningom och panik ska
undvikas.
Tillräckligt antal prover
I grund och botten är det sällan enkelt att ställa en diagnos. Vi kan ha
ett antagande, men då man reder ut
orsaken till sjukdomen måste man
beakta djurens symptom, sjukdomsförloppet i svingården, åldersgruppen
som insjuknat, tidigare produktionsresultat och laboratoriesvar – alla
med egen vikt och betydelse. En enda
funnen bakterie bevisar inget – om
det inte är en salmonellabakterie.
Då man känner till sjukdomssymptomen, sjukdomsförloppet och
vilken djurgrupp det främst rör sig
om, är det tid för provtagning. Den
kan förutsätta en obduktion på gården, att döda djur sänds till patologen, att avförings-, blod-, nässlemsprover tas och i några fall att prover
tas av fodret.
Det lönar sig inte att snåla med
proven. Av smågrisar och djur i mel-
”Sök även
om det är svårt
att hitta svaret.”
42
Katri Kaaro
VML
lanuppfödning är det skäl att undersöka 2–5 prover, detsamma gäller för
avföringsprov som helst ska tas från
många djur och inte från endast ett
par individer. Meningen med detta är
att många prover ökar sannolikheten
för att hitta den verkliga orsaken till
sjukdomen och inte endast vilseledande slumpmässiga fynd.
Rätt tolkning
Då svaren på proven kommer, måste
man också kunna förstå dem rätt och
vilken relation de har till sjukdomsförloppet. När har antikroppar börjat
bildas, när är antikropparna få, vilken
bakterie är det som lett till sjukdomen och kan man läsa något mellan
raderna i obduktionsrapporten?
I en störtskur av diarré eller sjukdomar i andningsvägarna måste
medicinering inledas genast. Då undersökningsresultaten och eventuell
fastställelse av mottaglighet är klara,
vet man redan om medicineringen
haft verkan. Då kan man göra ett
sammandrag av fallet och låta det bli
en lärdom för följande sjukdomsfall –
märkligt nog så återkommer ju sjukdomarna.
Bästa producenter, uppmana era
veterinärer att sända prover och att
skrapa längre ner än bara på ytan. Ni
kan själva bekanta er med anvisningarna för provtagning och remisser på
Eviras webbplats www.evira.fi. Ägaren kan sända döda djur till undersökning, fastän veterinären inte skulle hinna besöka gården. Kom också
ihåg att det går att sända prover till
utlandet för undersökning av antikroppar – om dock inte hela grisar.
Den som söker han finner!
PAAVOS SPALT
Raisioagros produktionskonsulent Paavo Viitanen besöker
gårdarna med öppna ögon och öron. Avsikten är att förbättra
kundgårdarnas produktionsresultat med olika åtgärder.
Potrakiihotus ger
sugga och smågrisar välmående
Potrakiihotus har stärkt sin ställning
på gårdarna, eftersom resultaten talar för sig. Fruktsamheten blir bättre,
antalet födda smågrisar ökar och
kullarna är jämnare. Utfodringshygienen är väsentlig då man använder
produkten. De foderrester som lämnar i tråget börjar snabbt skämmas,
om de inte städas undan. I synnerhet
blötutfodringsgårdar måste se till att
trågen är rena.
Eftersom Potrakiihotus smakar
mycket gott och innehåller mycket
och lättabsorberad energi, kan det
användas genast efter grisningen för
att påskynda suggans vätske- och
foderintag. Då återhämtar sig suggan
snabbare och den snabba energikicken hjälper suggan att producera
mera mjölk genast efter grisningen.
Exempel i praktiken
Alla suggor på gården får smärtstillande medicin 2 gånger om dagen
under 3 dagar ca en halv timme före
utfodringen. Då orkar suggorna stiga
upp snabbare och äta och dricka.
Detta hjälper suggan att återhämta
sig bättre efter grisningen och minskar risken för mjölkfeber.
Då suggorna får foder, stiger de
flesta av dem omedelbart upp och
äter men några fortsätter ligga.
Dessa suggor får omedelbart Potrakiihotus och smågrisfoder ovanpå
fodret. Om en stund stiger de flesta
suggorna upp och äter. Om någon
sugga trots Potrakiihotus och små-
grisfodret inte stiger upp, ska man
hjälpa upp suggan.
Med den här konsten har gården
haft små problem med att få upp
suggorna och äta och smågrisarna
har fått mera mjölk. Man har fått
fler smågrisar under den egna suggan avvanda och omflyttningarna har
minskat. Dessutom har man kunnat
minska på mängden antibiotika
i samband med grisningen.
Samma gård har i försökssyfte
inlett Potrakiihotus på några suggrupper fem dagar före avvänjningen,
dvs. under ungefär tio dagar före
semineringen. Potrakiihotus har delats ut för hand i grisningsavdelningen till suggorna ovanpå fodret. Givan
har först varit drygt hälften av normal
giva, dvs. ca 150 gram 2 gånger om
dagen. Efter avvänjningen har Potrakiihotus delats ut enligt normala anvisningar.
Resultaten har jämförts med normal användning av Potrakiihotus,
som inleds först efter avvänjningen.
Suggorna har ätit mera digivningsfoder än förr under den sista veckan
före avvänjningen. Detta har hjälpt
suggorna att hållas vid gott hull,
vilket förbättrar suggornas fruktsamhet. De suggor som fått Potrakiihotus
under den längre perioden har fått
över 0,6 smågrisar fler per kull jämfört med normal mängd Potrakiihotus.
I skrivande stund har 130 kullar
med lång Potrakiihotus-utfodring
fötts. Resultaten i testgruppen jämfördes med en normal grupp med
530 kullar. Detta är inte ett vetenskapligt försök, men gården var villig
att fortsätta använda metoden.
Det är möjligt att använda Potrakiihotus också i andra produktionsskeden för att stimulera aptiten, om
suggan inte vill äta ordentligt, och
blanda ut det med t.ex. smågrisfoder.
Men kom ihåg att städa ur tråget om
suggan inte gör det.
Dessutom har också galtarna nytta av Potrakiihotus. Givan kan vara
lika stor som suggornas, dvs. 250
gram 2 gånger om dagen.
Städa ur trågen! Det lönar sig att städa bort
foderrester ur trågen.
43
PÅ NÄTET
AGRO magasinet • 3/13
Raisioagros nätbutik
öppen för alla
Nätbutiken fortsätter växa kraftigt.
Under detta år, 2013, är det meningen att öppna nätbutiken för
alla. Hittills har endast Raisioagros
kunder kunnat skriva in sig i nätbutiken med sina egna kundnummer,
men i framtiden är det meningen att
nätbutiken ska vara öppen för alla.
Nätbutiken har fått in regnkläder avsedda för professionellt bruk.
Grundéns regnkläder är designade
för att uppfylla yrkesfiskares behov.
Nya produkter har också kommit in
på växtskydds- och gödselsidan. Nya
glyfosater i Raisioagros nätbutik är
Round Up Bio och Rodeo. En nyhet
i gödselutbudet är Yaras Selensalpeter.
Gratis väderlekstjänst,
som finns sommartid i nätbutiken,
har uppdaterats till en ny version.
Väderlekstjänsten har nu en helt ny
grafisk design och ger bättre prognoser. På väderlekstjänsten hittar
du detaljerade väderprognoser och
dessutom prognoser för besprutning
och avdunstning. Kom ihåg att du
kommer till väderlekstjänsten endast
genom att logga in i nätbutiken.
Raisioagros Melli-kampanj
gäller också i nätbutiken. För varje
beställning i nätbutiken av 500 kg
Melli levereras 8 kg Agropesu-tvättmedel till kunden och för varje beställning som är över 1 000 kg får
kunden 20 kg tvättmedel. Kampanjen
gäller beställningar som gjorts före
30.11.13.
I nätbutiken beställer du varor till
eget avtalat pris. Genom att logga in
dig med dina personliga koder säkerställer du att samma villkor gäller
som då du beställer via din kundansvariga. Kom ihåg att vi ger 10 euro i
rabatt på alla inköp över 300 euro
i nätbutiken.
Raisioagros
nätbutik finns
på adressen
shop.raisioagro.com
Nya kläder och produkter
– bekanta dig med utbudet!
I nätbutiken finns nu också rengkläder
avsedda för professionell användning.
Skriv in dig i Raisioagros nätbutik
1. Gå till nätbutikens ingångssida på adressen: shop.raisioagro.com.
På sidans vänstra kant hittar du en video som hjälper dig att använda nätbutiken.
2. För att du ska kunna logga in i nätbutiken måste du fylla i ditt användarnamn och lösenord
i respektive fält på inloggningssidan. Användarnamnet är ditt eget kundnummer.
Kom också ihåg att godkänna nätbutikens villkor.
3. Om du har glömt det lösenord som du fått tidigare, får du ett nytt då du klickar på
”Har du glömt ditt lösenord”.
Fyll i ditt kundnummer och din e-postadress, som du uppgett till Raisioagro, i det fält som
syns till höger nere på skärmen. Till denna e-postadress får du automatiskt ett nytt lösenord.
I problemsituationer ta kontakt med oss per e-post: [email protected]
På adressen [email protected] tar vi gärna emot feedback
eller idéer för hur vi ska utveckla vår nätbutik.
44
MELLANMÅL
Mattips för barn!
Raisio och WWF har publicerat ett mathäfte för lågstadieelever som ska hjälpa dem att välja mångsidig och miljövänlig mat.
Med hjälp av trevliga uppgifter hjälper häftet barnen att
undvika att slösa med mat och låta bli att avsky den. Det
finns också ett par enkla recept i häftet, som man kan använda då man kokar mat tillsammans med barn.
Tipsen i häftet är till ditt och jordklotets bästa!
1. Säg ja till grönsaker
2. Släng inget i onödan
3. Uppskatta maten, avsky den inte
4. Kolla märkena i butiken
5. Låt årstiderna synas på tallriken
6. Fiska, samla och odla själv
Beställ avgiftsfritt häftet Världens bästa mat. Sänd in ditt
namn, din adress och det antal häften du vill ha till Raisio
[email protected], eller skriv ut häftet och lärarmaterialet på nätet http://bit.ly/PallonParastaRuokaa
Benecol® Blåbärs
shot är en bärig nyhet
Den fräscha Benecol® Blåbärs shoten blir
en god avslutning på måltiden och sänker
samtidigt kolesterolet. Produktfamiljens
höstnyhet är den bäriga Benecol Blåbärs
shoten, som är en yoghurtdryck smaksatt
med blåbärsmos.
Med hjälp av Benecol-produkterna går
det lätt och snabbt att sänka kolesterolvärdena. T.ex. en energidrycksflaska om
dagen räcker, eftersom en flaska innehåller hela dagsransonen växtstanoler
(två gram). Den bästa effekten fås om
effektdrycken avnjuts i samband med
en måltid eller som mellanmål.
Tilläggsuppgifter på www.benecol.fi.
Broilersallad med korngryn
INGREDIENSER:
6 dl
vatten
1 st.
hönsbuljongtärning
3 dl
Torino Fullkornskorn
MARINAD:
0,75 dl rypsolja
0,5 dl vit balsamvinättika
1 msk citronsaft
1 msk honung
1 st.
krossad vitlöksklyfta
0,5 tsk curry
0,5 tsk svartpeppar
0,33 tsk salt
ANDRA INGREDIENSER TILL SALLADEN:
1 msk Sunnuntai Flytande Rypsoljeprodukt
450 g honungsmarinerade broilerfiléstrimlor
1 dl
purjo
150 g gurka
300 g vattenmelon i bitar
1 burk ananasbitar
1 påse ärt-majs-paprika (200 g, djupfryst)
TILLREDNING:
1. Tillsätt Torino Fullkornskornet i kokande
hönsbuljong. Blanda om under koktiden som är
ca 8 minuter. Häll kornen i ett durkslag och låt
rinna av ordentligt. Låt kornet svalna.
2. Vispa samman ingredienserna till marinaden och
bland den i fullkornskornet. Låt dra på kallt ställe
några timmar
3. Bryn broilerfiléstrimlorna i stekpanna i fettet.
Låt svalna.
4. Skär purjon fint, tärna gurkan och vattenmelonen.
Låt ananasbitarna rinna av och tina de frysta grönsakerna.
5. Blanda försiktigt ner salladsingredienserna
i det marinerade Fullkornskornet.
DU HITTAR FLER LÄCKRA RECEPT PÅ
www.raisionkeittokirja.fi
45
NYHETER
AGRO magasinet • 3/13
Välkommen till KoneAgria
Raisioagros utbud av varor har utvidgats med förstklassiga produktionsinsatser. Vi skaffar produktionsinsatser
i stora partier förmånligt och effektivt. Våra kompanjoner
är branschens bästa aktörer, och vi har bl.a. bredfolie och
balplast från Trioplast och balnät från Tama i vårt utbud.
Vi är med på KoneAgria -utställningen tillsammans
med våra kompanjoner. Utställningen äger rum
9-12.10.2013 i Paviljonki i Jyväskylä. Utställningen är
öppen från onsdag till fredag kl. 9-17 och på lördagen
kl. 9-16.
På KoneAgria har vi ett utfodringsseminarium onsdagen 9.10 kl. 10-11 och fredagen 11.10 kl. 10-11. Efter se-
Raisioagros
producentkryssning
4-6.2.2014
Raisioagros traditionella producentkryssning från
Helsingfors till Stockholm sker tisdag-torsdag
4-6.2.2014 med m/s Silja Symphony. På kryssningen
kan du lyssna på mångsidiga faktaföreläsningar,
göra en exkursion i Stockholm eller bara koppla
av tillsammans med vänner och andra producenter.
Tilläggsuppgifter om programmet, exkursionerna och artisterna sänder vi med e-post och som
brevpost senare i höst. Gå in på vår webbsida för
mera information www.raisioagro.com – uppgifterna uppdateras i takt med att programmet blir klart.
Matka-Vekka tar emot reserveringar från
1.10.2013, tfn 020 120 4851, kontoret är öppet
må-fr kl. 9–17. Välkommen med på årets populäraste producentkryssning!
...............
minariet får vi lunch, så anmäl dig på förhand till din personliga kundansvariga eller på nätet www.raisioagro.com.
Neste Oil och Raisioagro
undersöker möjligheten
att använda halm som
råmaterial för förnybart
bränsle.
Neste Oil och Raisioagro har startat ett forskningsprojekt, vars mål är att utreda halmens potential som råvara
för förnybart dieselbränsle. Av halmen används endast en
bråkdel tills vidare.
Forskningsprojektet utreder om det är möjligt att skapa en logistiskt fungerande och tillräckligt effektiv halmuppsamlingskedja i stor skala. Dessutom undersöks möjligheten att lagra halmen året runt som råvara för
industriprocesser. Forskningen genomförs av Arbetseffektivitetsföreningen.
Det är möjligt att dra nytta av halm i tillverkningen av
förnybart dieselbränsle tack vare den mikroboljeteknologi
som Neste Oil utvecklat. Neste Oil har testat omvandling
av halm till olja i flera år. Produktionsförsök med mikrobolja i pilot-skala inleddes i fjol, då bolaget startade Europas första försöksanläggning som producerar mikrobolja
i Borgå.
Nyttoanvändning av halm
skulle stärka landsbygdsnäringarna
Raisioagro är med i halmforskningen, eftersom nyttoanvändning av halm skulle skapa möjligheter att stärka
spannmåls- och husdjurskedjans lönsamhet i Finland.
Befintliga maskinparker kan användas på ett effektivare sätt, och en omfattande användning av halm till nyttoändamål skulle också starta nya investeringar. En hållbar
användning av halmen till produktion av förnybar energi
skulle förbättra lantbrukets miljöbalans.
Utveckling av teknologin, större gårdar och specialisering har förbättrat möjligheten till nyttoanvändning av
halm. Forskningen utreder bl.a. praktiska frågor som har
att göra med skörden av och kvaliteten på halmen. Också
odlarnas och entreprenörernas intresse av halm till nyttoändamål utreds.
46
SERVICEKORT
Om du vill uppdatera dina uppgifter eller om du vill avboka AgroMagasinet,
fyll i kupongen och sänd den till Raisioagro. Du kan också sända de nya
uppgifterna via vår webbplats: www.raisioagro.com/anna-palautetta
Adressändring
Jag beställer Agromagasinet
Jag behöver inte tidningen längre
Husdjursproduktionen har upphört
Vi har
betalat portot.
Jag fortsätter odlingen av grödor
Namn
Tfn
Näradress
Postnummer och ort
Anne Aura
Kod 5010718
Info: 2255
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
E-post
Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress >
Nya utnämningar
Jag heter Heikki Alastalo och började som
kundansvarig på Raisioagro i april. I början
av oktober blir jag produktchef för gödseloch växtskyddsmedel. Jag är AFM-kandidat till utbildningen och blir magister
under höstens lopp. Jag kommer från
Pemar i Egentliga Finland. Min arbetsplats
är på kontoret i Reso.
[email protected]
Jag heter Ari-Pekka Vainio och från
början av september arbetar jag som
distriktsrepresentant för Birkaland. Jag
kommer från Nystad och just nu bor jag
i Tammerfors. Jag blir tradenom i höst
från yrkeshögskolan i Satakunta. Jag har
varit i Raisioagros tjänst sedan maj.
GSM 044 770 6926
[email protected]
Jag heter Mikko Koski, och har länge varit på Raisio. Efter en kort paus är jag nu
igen produktchef, och mina ansvarsområden är utsädesodling, alla stödformer
för utsädesproduktionen från budgetering
till marknadsföring och för andra produktionsförnödenheter. Till utbildningen är jag
agronom, AFM, och bor i Lundo i Egentliga
Finland GSM 050 328 7900
[email protected]
Jag heter Tuomas Uusitalo och börjar
som försäljningschef inom svin- och fjäderfägruppen från oktober. Tidigare har
jag arbetat som ansvarig produktchef för
gödselmedel, växtskyddsmedel och bränslen och som ansvarig för tävlingen Vi söker en superfarmare. GSM 044 782 1387
[email protected]
Jag heter Anna Peuravaara och från noMarjo Keskikastari tackar för sig
vember kommer jag att ansvara för RaisioUppgiften som redaktör för AgroMagasiagros marknadsföringskommunikation
net, som kryssnings- och mässvärdinna
i Reso. Jag har arbetat på Raisio de seoch många andra kommunikationsuppgifnaste sju åren och fått erfarenheter både
ter på Raisioagro har legat mig varmt om
från livsmedelsmarknadsföringen och
hjärtat. Jag har trivts med mitt arbete unfrån koncernkommunikationen. Till utder mina 17 år i företagets tjänst. Men
bildningen är jag magister i handelsämnu är det tid att ta itu med nya utmaningnen och kommer från Åbo. Jag ser med
ar som egen företagare. Jag vill tacka alla
iver fram emot nya intressanta uppgifter.
arbetskamrater, kunder och samarbetsGSM 040 828 6486
partners för ett trevligt och givande samarbete. Med varma
[email protected]
hälsningar Marjo Keskikastari
47
BA2 - Itella Posti Oy
BEVISAT
STÖRRE MJÖLKLIKVID
Nu går det att göra mjölklikviden större inom allt flere utfodringsinriktningar: Raisioagros Benemilk®
-allfoder har fått sällskap av protein- och robotfoder.
TT
NY
BENEMILK BLACK
För rekordkor och
krävande bruk
BENEMILK RED
Effekten är tillräcklig
också tillsammans med
gammalt ensilage
TT
NY
BENEMILK AMINO BLACK
Halvkoncentrat för
krävande bruk
BENEMILK AMINO RED
Ett effektivt halvkoncentrat
för särutfodring
BENEMILK BLUE
Tillsammans med
proteinrikt ensilage
TT
NY
BENEMILK AMINO BLUE
Används tillsammans med
små mängder spannmål
BENEMILK ROBO
Sammanställt för
robotmjölkning
TT
NY
BENEMILK AMINO TMR
Blandfodergårdarnas eget
Benemilk-koncentrat
Ställ frågor om Benemilk®-fodren och
utfodringsplanering till din kundansvariga.
www.raisioagro.com