Etiska aspekter på viltolyckor Helena Röcklinsberg Universitetslektor i djuretik Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet Innehåll Djurskydd och djuretik Etik: kort introduktion Vilt i trafiken Reflektion över trafik och vilt utifrån två etiska teorier: nyttoetik pliktetik Avslutning Djurskydd Skydd av de djur som människan har i sitt bruk, i sin vård eller på annat sätt ansvar för. resp. Djuretik Etisk reflektion över hur vi bör behandla djuren. Motivera utgångspunkter och värderingar Praktisk handling på olika plan Regleras i lag (utredning just klar) Eilif Peterssen, Laksefiskeren, 1889 Djurskydd resp. Djuretik Vad är ’gott’ djurskydd? 1. Djurskyddslagen? 2. Djurets behov? 3. Ägarens önskemål? 4. Ekonomiska faktorer (enbart)? 1. Behandla djuren väl och ge dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden 2. Tolkat och beskrivet av vem? 3. Skiftar med kunskap och empati 4. Vem sätter ramarna? Utifrån vilka kriterier? Djurskydd ’Gott’ djurskydd kan således förstås på många olika sätt. Ut ett etiskt perspektiv handlar det om vad som är etiskt godtagbara argument och skäl för en viss ståndpunkt. Vad är etik? Vad bidrar etik med? •Motverka cynism •Balansera och granska argument •Ge vägledning Etik Etiska resonemang kan • bidra med tankemodeller, • söka relevanta perspektiv, • reda ut vem eller vad som har etisk relevans, • bena upp argumenten - fördjupa diskussionen kring etiska dilemman. Etik och trafik - och vilt Är det faktum att vi har ett visst antal trafikdöda djur ett etiskt dilemma? Ja, om (1) djur är moraliska objekt och (2) trafik är nödvändig Nej, inte om djur inte är moraliska objekt, eller om trafik inte är nödvändig Etik och trafik - och vilt Några jämförelser: • Trafikdödade: älg och rådjur: 6200 resp 127 tusen (?) • Avskjutningsstatistik älg och rådjur: 75 resp. 150 tusen • Slaktade ’storboskap’: 450 000 (KCF 2010) • Antal trafikdödade fåglar : 8,5 milj. (S & H) • Antal slaktade fåglar (kyckling): 78,5 milj. (Sv Fågels hemsida) Etik och trafik - och vilt Vilka faktorer påverkar djurets liv? Det enskilda djurets genetik och erfarenhet, men även insatser och påverkan från samhället: • Trafiksäkerhet • Lagstiftning • Bevarandestrategier • Miljöstrategier • Ekonomi (Seiler & Helldin) Etik och trafik - och vilt Djur betraktas moraliska objekt (åtminstone) eftersom de är kännande varelser. ”…Frågan är inte om de kan tänka, eller tala, utan om de kan lida.” ”Det kommer att komma en tid, då mänskligheten utvidgar sin omsorg om allt som kan andas” Jeremy Bentham, filosof, 1748-1832, England Etik och trafik - och vilt Ponera att vi skulle enas om att omsorg om alla kännande varelser verkligen är viktig. Vi skulle ändå påverka dem genom vår blotta existens. Etik och trafik - och vilt Men frågan är hur mycket våra intressen och behov ska tillåtas påverka, speciellt om det är negativt för djuren. Vilka begränsningar är vi beredda att göra i fråga om påverkan genom trafiken? Etik och trafik - och vilt Nyttoetik: • Bedöm en handling utifrån dess konsekvenser • Maximera de goda konsekvenserna för så många som möjligt • Om vi inkluderar djuren som morailska objekt: Vilken är nyttan för samhället i stort, djurpopulationer, ekosystem och enskilda individer. - med att acceptera trafikdöda djur? - med att begränsa antalet dödade djur? Peter Singer, filosof, USA, f.1946 Etik och trafik - och vilt Är bedömning av konsekvenserna bästa sättet att mäta om en handlig är etiskt ok eller inte? Inte alltid vg. människor (FN 1948) Pliktetiken: en handlings etiska halt avgörs om dess avsikt/intention. ”Handla alltid så som du vill att alla andra i motsvarande situation borde handla.” ”Behandla varje människa som mål i sig, ej blott som medel” Etik och trafik - och vilt Respekt för lidandeförmågan räcker inte vg. människor, - är respekt för djurets förmåga att lida tillräckligt? Varför har vi ’rätt till våra liv’, men inte djuren? Djurrättighetsetik: ”Behandla varje kännande individ som mål i sig, ej blott som medel.” Tom Regan, filosof, USA, f 1938 Etik och trafik - och vilt Nyttoetik (som inkluderar djur): Pliktetik (som inkluderar djur): Vi bör minska antalet trafikskadade/dödade djur om - och endast om – det medför bäst nytta för såväl människor som djur. Hur stora insatser att minska antalet vi bör göra ska balanseras mot hur stor skada dödandet bedöms ha för helheten (samhället, populationer, ekosystem) . Vi bör minska antalet djur som skadas/dödas – för människornas och för djurens skull. Varje individ är viktig i sig själv, ett liv kan aldrig ersättas med ett annat. Avslutningsvis: Etiken väcker fler frågor än vi hinner besvara här idag, eller ens under vår livstid… Avslutningsvis Men, i detta, som så många andra fall är det vägen som utgör målet – samtalet om etiska värden och godtagbara grunder, om gränser för ansvar och om ’rimlighet’ i insats och ansträngning utgör i sig vägen framåt. Etiken väcker fler frågor än vi hinner besvara här idag, eller ens under vår livstid… Men, i detta, som så många andra fall är det vägen som utgör målet – diskussionen om etiska värden och godtagbara grunder, om gränser för ansvar och om ’rimlighet’ i insats och ansträngning utgör i sig vägen framåt. Med grundläggande respekt för andras åsikter och för djurens utsatthet finns goda chanser till en sund etikdiskussion! Med grundläggande respekt för andras åsikter och för djurens utsatthet finns goda chanser till en givande etikdiskussion! Avslutningsvis “The greatness of a nation and its moral progress can be judged by the way its animals are treated” Mahatma Gandhi (1869-1948)