Jordbiten Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tema Djurskydd Nr 4 /2015 Djurskydd Ledaren Känner du till ändringarna i djurskyddsreglerna? Svensk animalieproduk tion har en ljus framtid! Jag har tillsammans med min personal besökt ett antal företa gare där regelverket inte alltid uppfyller syftet, bättre djurvälfärd. Det har gällt allt från hunduppfödning till grisproduktion. Ibland blir effekten att företagaren ska bygga om till stora kostnader utan att djurvälfärden förbättras, i vissa fall till och med tvärtom. I nå got fall har vi ihop med branschföretag lyft problemet till Jordbruksverket. Att vi myndigheter tillsammans med branschen agerar är inte så vanligt, men nödvändigt, och kommer att öka framöver. Regel verk behöver uppdateras och justeras för att fungera och då behövs en bra dialog. Vårt uppdrag som myndighet är både att se till att vi har ett gott djurskydd i länet men också se till att animalieproduk tionen får rätt förutsättningar att både kunna driva företag och be hålla god djurvälfärd. Vi ska dessutom se på förenklingar. Att vara djurskyddskontrollant och djurägare innebär att vara utsatt för stress. Vi har inte tillräckligt med resurser för att kunna åka på alla anmälningsärenden som kommer in och samtidigt göra alla de normalkontroller som vi ska göra. Den som får kontroll känner ibland obehag över själva kontrollen. Målet om en god djurvälfärd har vi dock gemensamt. Vi får goda resultat i mätning ar för bemötande och kompetens, men vi kan alltid bli bättre. Regeringen har beslutat att minska anslagen till länsstyrelserna för djurskydd under 2016. Det innebär att vår möjlighet till service genom bland annat djurskyddstelefonen och antalet kontroller kommer att minska. Det finns tre starka konsumenttrender just nu, ekologisk, hälso främjande och god djurvälfärd. Vi ser också en ökad animaliepro duktion i länet, vilket är mycket glädjande. Priserna till producent stiger och konsumenter efterfrågar mer svenskt kött producerade med svenska förutsättningar och krav. Till följd av pågående mjölkkris kommer många frågor angående nysatsningar inom mjölkproduktion, förädling och försäljning direkt från gården. Allt fler väljer att starta upp gårdsmejerier i vårt län, och det finns ut rymme för fler eftersom marknaden är lokal. Efter fem år som landsbygdsdirektör lämnar jag mitt uppdrag vid årsskiftet för att tillträda som chef för landets distriktsveterinä rer. Jag har trivts varje dag med att få jobba med landsbygden och jordbruket. Min personal har varit fantastisk och jag vill mena att vi är duktiga och strävar efter ständiga förbättringar. Det gagnar individ och samhälle och i förlängningen en bra animalieproduk tion. Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbitens redaktion Kajsa Lycke 010-224 53 02 Nina Goos 010-224 52 48 Ida Edgren 010-224 45 45 Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsavdelningen Postadress 403 40 Göteborg Föreskrifterna för lantbruksdjuren ändrades den 1 november 2014. En av förändringarna är att nötkreatur ska ha social kontakt. Kraven kring larm i mekaniskt ventilerade stallar är delvis förändrade och det har även skett en mindre förändring i beräk ningen av ytan i en grisningsbox. räcker om ensamboxarnas utform ning tillåter kontakt framtill. Kalvar mellan åtta veckor och ett halvår ska hållas i par eller i grupp. Det finns ett undantag för anlägg ningar med färre än sex kalvar om det inte går att gruppera dem på ett djurskyddsmässigt lämpligt sätt. Alla nötkreatur ska ha social kon takt, antingen genom att hållas tillsammans eller så att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra. Det innebär till exempel att en avelstjur inte kan hållas i en egen del av stallet. Enstaka djur kan hållas ensamma en kortare period om det är nödvändigt ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Larm för kalvar med kor Kontakt framtill räcker för kalvar För kalvar är det inte längre krav på genombrutna mellanväggar utan det Ansvarig utgivare Peter Svensson Tryck Lenanders Grafiska 72563, 2015 Papper Arctic Volume White 100g inlaga, 130 g omslag När kalvar hålls med kor behöver du inte längre ha larm om det finns en nödventilation som fungerar au tomatiskt. Undantaget gäller för de avdelningar där kalvar hålls med kor och där nödventilationen säkerstäl ler djurens hälsa och välbefinnande. Det finns ett grundkrav att larm som varnar för övertemperatur, ström avbrott och fel på larmet ska finnas i mekaniskt ventilerade stallar där kalvar hålls. Automatisk nödventilation En automatisk nödventilation är en ventilation som fungerar oavsett om fläktar är igång eller inte. Det kan exempelvis vara befintliga in- och utluftsdon om de inte stängs vid strömavbrott. En automatisk nödventilation ska fungera utan att du manuellt behöver öppna exempelvis dörrar eller fönster. I bedömningen av om nödventilationen är tillräcklig tas bland annat beläggningsgraden, tillsynsfrekvensen och stallets volym med. Beräkning av boxyta I boxar med digivande suggor får numera ätbås och fodertråg räknas in i totalytan. En halv kvadratmeter av golvytan i anslutning till boxväg garna får dessutom göras otillgänglig för smågrisarna. Det gäller till ex empel utrymmet mellan fodertråget och smågrishörnan, hörn och under fodertråg. Avskärmningen får inte vara för hög eller placerad så den minskar suggans möjlighet att röra sig eller ligga naturligt. Detta ska hindra smågrisarna från att gödsla på oönskade ställen i boxen. Länkar till utförligare information och föreskrifterna i sin helhet finns på www.lansstyrelsen. se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till [email protected] eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Elin Svensson Veterinär och djurskydd Omslagsfoto: Ida Edgren Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Med ändringen behövs inte småhålen längs väggarna i kalvboxen eftersom kal varna kan ha kontakt framtill. 2 Jordbiten 4/2015 Jordbiten 4/2015 3 Djurskydd Djurskydd Rena och skadefria djur får inte hållas på heltäckande spalt golv. Kalvar under fyra månader får inte hållas på hårt spaltgolv som trä eller betong. Nybyggda spaltboxar ska ha mjukt spaltgolv, till exempel av gummi, för alla djur. Djur i spaltboxar får hållas på mindre yta än andra djur. Det är därför extra viktigt att du ser till att inte ha överbeläggning i spaltboxar na. Har djuren det för trångt kan de inte röra sig naturligt och lågrankade djur får svårare att komma åt att äta, dricka och lägga sig när de vill. Överbeläggning ger sämre till växt. Sätt gärna en lapp på boxen där det står hur många djur av en viss storlek som får hållas i boxen. Gol vet i boxen måste vara jämnt så att djuren kan utnyttja hela ytan. gå över stängslen och underhålla dem där det behövs. Använder du både el- och tagg tråd ska eltråden sitta på distans isolatorer så att den inte kan falla ner på taggtråden och göra den strömförande. Strömförande tagg tråd kan orsaka stor smärta och ska dor för djur som fastnar i den. Maskiner och redskap ska inte förvaras i hagar där djuren går ef tersom det är risk för att djuren skadar sig på dem. Plast och nät från ensilagebalar kan också vara en ska derisk och fastna i våm eller tarmar hos djuren. Det är en bra rutin att ta bort allt som inte behövs för djuren i hagen. Skaderisker i hagar Som djurhållare finns det många reg ler att hålla ordning på. En del känns naturliga, som att ge djuren tillräck ligt med foder, andra kan det vara svårare att förstå nyttan med. Djurskyddsreglerna finns till för att ge oss bra livsmedel och för att djuren ska ha det bra. En del av reg lerna är gemensamma för hela EU. Några vanliga brister vid djur skyddskontroll på nöt gäller smut siga djur, dränerande golv (spaltgolv) och skaderisker i hagar. Med före byggande arbete och rutinmässigt underhåll kan du undvika dessa. Nedan får du tips på hur du kan planera och jobba med dina nöt kreatur för att undvika de vanligaste bristerna. Viktigt att hålla djuren rena Smutsiga djur är det ingen som vill ha och många kämpar hårt för att hålla djuren rena. Hur svårt det är beror mycket på vilket system man har. Jobbar du borta och bara har möjlighet att se till djuren morgon och kväll, välj ett system som kräver mindre dagligt arbete. 4 I liggbås, spaltboxar för äldre ung djur och tjurar samt djupströbäddar med gott om plats håller djuren sig ofta rena. System med uppbundna tjurar, djur på långbås, ströbäddar med hög beläggning och utegångssystem där djuren väljer att ligga runt foderplatsen kräver större arbetsinsatser. Klippning och ventilation Det finns många mindre insatser du som djurägare kan sätta in för att hålla djuren rena. Klipp dina djur direkt vid installning och gärna nå gon gång under vintern. Borsta eller skrapa försiktigt bort begynnande gödselkokor när du ser dem innan de börjar bilda gödselpansar. En väl fungerande ventilation och torr luft i ladugården gör att djuren har mycket lättare att hålla sig rena. Du kan behöva anpassa foderstaten så att gödseln inte blir alltför lös. Att skrapa och strö liggytor ofta och att använda båsavskiljare är också effektivt. Som man bäddar… Om du har precis så många djur som djurskyddslagen tillåter på ströbäd den krävs det mycket arbete för att få bädden att fungera. Att minska antalet djur från till exempel 15 till 13 kan göra stor skillnad på bädden. En djupströbädd håller sig torrare om du strör ofta och lite. Går djuren ute är det väl investe rade pengar att hårdgöra ytor runt foderplatser och ligghall. Djuren håller sig renare och det blir lättare att skrapa och köra foder. Djuren ska inte behöva sjunka ner över lättklö varna i lera för att kunna ta sig till fodret, vattnet eller ligghallen. Det är vanligt att stängsel förfaller under vintern eftersom det är svårare att stängsla då och djuren ändå inte brukar rymma under den tiden på året. Eftersom slaka och nedfallna stängsel lätt kan bli en skaderisk är det viktigt att du har stängslen väl sträckta även på vintern om du har djur i hagen. Ha också som rutin att på våren, innan du släpper ut djuren, Sara Eitrem Veterinär och djurskydd Dags att stalla in djuren? Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska utegångsdjur ha tillgång till ligg hall under den kalla årstiden när be tet inte växer. Det är lika svårt varje år att göra bedömningen när kravet på ligghall eller installning börjar gälla och när det upphör. Väder och temperatur kan skifta fort. När medeltemperaturen understigit fem plusgrader fem dygn i sträck anses betestillväxten ha upphört och det är då ligghallskrav. Det är även viktigt att ta hänsyn till markens karaktär och väderleken i övrigt när man be stämmer sig för när det är dags att ta in djuren. Lisa Holmqvist Veterinär och djurskydd Djur i spaltbox Spaltboxar är vanligt, inte minst för tjuruppfödning, eftersom det är ett platsbesparande och billigt system där djuren ofta håller sig rena. Reg lerna för spaltboxar och andra drä nerande golv har ändrats de senaste åren. Avståndet mellan spalten får inte vara lika stort som tidigare. När spalten blir gammal kan den gå sönder eller halka snett. Detta måste man fixa till. Kor, kvigor med mindre än två månader kvar till kalvning och kalvar under en månad Jordbiten 4/2015 Foto: Hillevi Upmanis Jordbiten 4/2015 5 Djurskydd Djurskydd En frisk ko är en lönsam ko Sandra och Martin Andersson jobbar heltid med mjölkproduktion på går den Kvarntorp i Nygård i Lilla Edets kommun. De har 45 mjölkplatser, och så sinkorna och några får. Jag frågar Sandra om hennes liv som mjölkbonde. Hur dagarna och året ser ut och hur de planerar för att få sin verksamhet lönsam. Fåren skaffade Sandra för några år sedan för att träna vallning med går dens hund Rob, och nu är han med och hjälper till i det dagliga arbetet med djuren. Fåren vallas inte mycket längre utan har övergått till att hålla markerna öppna där det finns stora naturvärden. Tidiga morgnar Sandra berättar att dagen börjar vid halv sex på morgonen, då korna mjölkas och får ensilage den första gången av fyra på dagen. Kraftfo dervagnen går själv sex gånger under dagen, med start strax efter fem på morgonen. Ungdjuren går på lösdrift i liggbås med skrapgång och korna hålls på kortbås. Extra koll lönar sig – Oj, vilken stor fråga, svarar Sandra när jag frågar vad som är målet med deras djurhållning. Sen säger hon att de eftersträvar friska och lönsamma kor som ger mycket mjölk med bra kvalitet och att de försöker arbeta så mycket som möjligt förebyggande. – En frisk ko är en lönsam ko, säger Sandra. Vi lägger ner lite mer tid när det är lite extra kritiskt och på det sättet har vi koll och slipper lägga ner ännu mer kraft, tid och pengar senare. Till exempel vid kalvningarna brukar vi ha lite extra koll – vi ser naturligtvis till att korna inte blir kalla och att de inte ligger kvar för länge. Dessutom ger vi alltid korna vatten i hink efter kalvningen. Det finns ju vattenkopp i kalvnings boxen, men korna är ofta så uppe i sin kalv att de glömmer eller inte bryr sig om att dricka. Om man kommer med lagom tempererat vat ten till dem dricker de flesta väldigt mycket och om de inte gör det kan det vara en indikation på att något inte står helt rätt till och då har vi lite extra koll på dem de närmaste dagarna. Kön spelar roll Sandra berättar att de får hjälp av Växa med semineringsplanen. De har främst holstein och SRB och är noga med sin egen rekrytering. – Och så det är viktigt att de är snälla, säger Sandra. De som inte sparas skickas till kalvförmedlingen vid åtta veckors ålder. Till vissa av Tips inför installning kvigorna som förväntas vara riktigt bra väljer de könssorterad semin för att vara säkra på att få bra kvigkalvar. För de kor som är tillräckligt bra för att behålla, men som de inte vill re krytera från, väljer de köttrastjurar. – Det är cirka 20 procent av dju ren, säger Sandra. Det är billigare att seminera med köttrastjurar och man får mer vid förmedlingen, så det är bra på flera sätt. • • • • • Kvalitet på grovfodret En av de viktigaste delarna på hela året för att få friska och lönsamma djur är vallskörden, så att de får ett bra ensilage. – Det ska inte bara bli mycket utan det ska bli bra också, säger Sandra. Förstaskörden ska helst tas före den 28 maj, andraskörden fem veckor efter det och tredjeskörden efter ytterligare sex veckor. Sandra berättar att de delar in betet i olika fållor, som räcker ungefär två dagar per fålla. Hon pratar också om hur viktigt det är att betesputsa för att betet ska bli bra näringsmässigt. • • • Anna Lundvall Veterinär och djurskydd Förebyggande frisering En annan del med att arbeta före byggande är att klippa djuren vid installningen, för att de lättare ska hålla sig rena under vintern. Det krävs en daglig arbetsinsats för att Foto: Sandra Andersson hålla uppbundna djur rena och att klippa dem underlättar detta väsent ligt. Om det behövs klipps vissa djur även under vintern och svansarna klipps oftare. Bättre koll med uppbundet Vi diskuterar lite kring för- och nackdelar med uppbundet kontra lösgående djur. – Det finns fördelar och nackde lar med båda, menar Sandra. Det är lätt att ha bra koll på dem när de är uppbundna. Jag vet vem som äter Foto: Sandra Andersson 6 Djuren ska hållas inne, eller ha tillgång till ligg hall när dygnsmedeltemperaturen är under fem grader. Klipp de djur som ska stallas in för att undvika att de blir smutsiga under vintersäsongen. Planera så att samtliga djur som stallas in har tillräckligt med plats under hela säsongen. De djur som växer kräver större plats efter hand. Anlägg ströbädden i god tid. För att få bädden att börja brinna kan gammal ströbäddsgödsel blandas in i understa lagret. Strö cirka 50 cm tjockt redan från början. För att undvika att det blir blött och upptram pat kring liggplatserna är det en fördel att ha utfodringsplatserna en bit ifrån dessa. Börja stödutfodra djuren ute. Jordbiten 4/2015 Jordbiten 4/2015 bra eller inte och vem som är bra el ler dålig i magen. På det sättet har vi väldigt bra koll. Däremot är det ett mycket mer arbetskrävande system och djuren mår ju också bra av att kunna röra sig. Släckning vid tio Kraftfodervagnen kör sin sista tur vid nio och vid tiotiden på kvällen är Sandra ute för den sista kvällskollen och för att släcka hos djuren. Sandra berättar att ett delmål är att kunna leva på att producera mjölk och att hon hoppas att de får in tillräckligt med pengar för att bygga en lösdrift en vacker dag. – Inte för att vi vill ha flera hundra djur, utan för att de ska vara enklare att sköta och för att djuren ska kunna gå fritt. Hillevi Upmanis Veterinär och djurskydd 7 Djurskydd Djurskydd Renlighet är A och O Det är viktigt att du håller dina djur fria från intorkad gödsel eftersom det kan orsaka obehag och smärta för djuren. Du behöver förebygga nedsmutsning av dina djur. Om de trots det skulle bli smutsiga behö ver de göras rena. Vid Länsstyrelsens kontroller bedöms djurens ren het enligt skalan: Rena Fria från äldre gödsel på krop pens buk, sidor och ben. Måttligt förorenade Fria från äldre gödsel och smuts på hela kroppen inklusive rygg och sidor. Buk, lår och ben kan vara måttligt gödselbemängda med intorkad, men inte gammal gödsel. Kraftigt förorenade Som ”måttligt förorenade djur”, men med begränsad del göd selpansar eller gödselkokor på buk, sidor eller lår som inte får omfatta stora, sammanhängande områden. Kraftigt gödselbemängda med äldre gödselkokor eller gödsel pansar på stora områden på ben och/eller delar av buken, ibland även på kroppens sidor. Gödsel och päls är sammansmetad och kokig. Mycket kraftigt förorenade Vi bedömer både enskilda individer och gruppen i stort. Om många djur är måttligt gödselbemängda kan det tyda på att det finns brister i renhållningen eller djurens närmiljö. Om ett djur av flera konsta teras vara kraftigt gödselbemängt kan Länsstyrelsen ställa krav på att det enskilda djuret ska rengöras. Påverkar djuren negativt Kraftiga och långvariga gödselföroreningar påverkar djuren negativt. En blöt och kraftigt gödselbe mängd päls förlorar sin isolerande förmåga. Sådana djur äter mer för att hålla värmen, vilket ökar foder åtgången. Smutsig päls kan även vara en grogrund för parasiter vilket ger djuren en obehaglig klåda. Gödselbemängda djur ligger kortare stunder, vilket tyder på irritation och smärta och ökar risken för exempelvis spentramp. Är djuren mycket kraftigt gödselbemängda under en längre tid kan det orsaka hud- och svansskador. Huden under gödseln blir då varm och fuktig vilket kan leda till att hudinflam mationer och så kallade gödselbrännor uppstår. Gödselbrännorna är mycket smärtsamma för dju ren. Bildas en koka av gödsel runt djurens svansar kan det leda till svansskador och att svansen i värsta fall går av. Förebygg smutsen För att förebygga smutsiga djur måste du först och främst se till att djurens liggytor är rena. Det är vik tigt med bra rutiner när det gäller renhållningen i ladugården. Om du håller dina djur på djupströbädd är det viktigt att du har strö av tillräckligt god kva litet med god uppsugningsförmåga. Du måste även ha en sådan rutin att bädden aldrig blir blöt och smutsig. Om du håller dina djur på båspall eller liggbås finns det flera saker du kan tänka på. I liggbås är det viktigt att se över nackbommens placering så att djuren ligger rätt i båset. Du kan även behöva se över exempelvis båsets lutning och urindränering. Det är bra att ha som rutin att klippa djuren vid installningen och eventuellt ytterligare en gång under stallperioden för att motverka att gödsel fastnar i pälsen. Rengöring av enstaka djur Det är självklart bäst om du, genom förebyggande åtgärder, ser till att dina djur inte blir smutsiga. Men har du trots det problem med att enstaka eller flera av dina djur blir smutsiga behöver du rengöra dem. Lindrigt eller måttligt gödselförore nade djur går oftast bra att rykta för att sedan klippa. Kraftigt gödselför orenade djur kan du behöva tvätta. Det är då effektivt att använda ljum met vatten och såpa. Du kan behöva blöta ner pälsen i flera omgångar för att smutsen ska släppa. Använd aldrig högtryckstvätt för att rengöra djuren. Lisa Holmqvist Veterinär och djurskydd Mycket kraftigt gödselbemängd ko med intorkad gödsel på lår, ben, buk och sidor. Foto: Elin Svensson Rena mjölkkor. Foto: Sara Swedblom 8 Jordbiten 4/2015 Jordbiten 4/2015 Långa klövar är ett vanligt problem hos suggor. Klövhälsa och klövvård God klövhälsa är viktigt både för ekonomin och för djuren. Du kan förbättra klövhälsan genom förebyg gande arbete med djurmiljö, avel och korrekt klövverkning. Klövproblem orsakar stora kostnader och stort lidande för djuren. Klövar ska kontrolleras regelbundet och verkas vid behov. Det är viktigt att avla på djur med god klövhälsa och att skapa en god djurmiljö. Det här gäller för nöt Betesmark är det bästa underlaget. Ofta kan kor med klövproblem återhämta sig på bete. Korna be höver även en bra stallmiljö med torra, rena, jämna och gärna mjuka gångytor som inte är halkiga. Be tongspaltgolv ger ofta klövskador eftersom det är hårt, ojämnt och ofta halkigt, men relativt torrt. Helt betonggolv är hårt och ofta halkigt, blött och ohygieniskt. Golvet bör vara mjukt på ställen där korna står still länge. Gummi golv är mjuka och inte halkiga. Forskning visar att kor hellre väljer gummigolv än betonggolv. Hela golv, både betong och gummi, behö ver skrapas ofta. Det här gäller för gris Långa klövar och dålig klövhälsa är vanligt hos suggor. Både avel och miljö inverkar. Långa klövar är van ligt på ströbädd eftersom suggorna inte sliter klövarna. Klövröta är van ligt på fuktiga, smutsiga betonggolv. Ströbädd ger torrare och renare mil jö. Klövsprickor förekommer ofta på spaltgolv som ger ojämn belastning. Ibland kan klövarna behöva ver kas. Klövar kan ibland klippas på nygrisade suggor som ligger still. Det finns verkstolar för suggor, där man kommer åt att klippa eller slipa klövarna både i spetsen och på undersidan. Malin Larsson Veterinär och djurskydd 9 Djurskydd Djurskydd Så kan du undvika brister i samband med slakt Om Livsmedelsverkets slakteri veterinärer upptäcker djurskydds brister måste de informera Läns styrelsen. Länsstyrelsen reder ut vad som har hänt och kontrollerar ibland djurhållningen på gården. Allvarliga brister kan leda till åtalsanmälan. Här ger vi tips om hur du kan und vika brister. Tänk på att en transport kan vara lång och krängig. En skada kan förvärras av transport. Djur som är sjuka eller skadade får inte transpor teras eftersom det kan orsaka onö digt lidande. Både djurhållaren och transportören har ansvar. Om du är osäker, stäm av med veterinär före transport och skaffa veterinärintyg i tveksamma fall. Stäm av med transportören före lastning. Kom ihåg att du också är ansvarig även om transportören gör en felbedömning. Högdräktiga djur En högdräktig ko, tacka eller sugga blir stor och klumpig och kan ha svårt att parera rörelser under trans porten. Stressen kan också göra att förlossningen kommer igång. Kor och kvigor får inte transpor teras när det är mindre än 28 dygn kvar till beräknad kalvning, eller tidigare än 21 dygn efter kalvning. Det kan vara svårt att se om en ko är dräktig. Gör dräktighetsundersök ning i ett skede när den ger säkert resultat. Om kon har gått med tjur så bör hon dräktighetsundersökas före transport. Dräktighetstiden är i genomsnitt 282 dagar, men tänk på att den kan variera med mer än 20 dagar. Tackor, suggor och gyltor får inte transporteras när det är mindre än 14 dygn kvar till beräknad lamning/ grisning, eller tidigare än en vecka efter. Halta djur Halta djur bör inte transporteras. En kort transport i eget fack kan i vissa fall gå bra. Är du osäker, låt veteri när bedöma. Begär veterinärintyg och stäm av med transportören före lastning. Bölder och sår Djur med bölder kan kasseras vid slakt om de inte anses tjänliga som livsmedel. Bölder kan också tyda på djurskyddsproblem. Djur med öpp na, blödande, svullna eller vätskande sår ska inte transporteras. Rådfråga veterinär vid tveksamhet. Bogsår hos suggor kan förebyg gas. Betäck inte magra suggor och se till att suggan har lagom hull vid grisning. Strö rikligt under hela digivningsperioden. mindre än 15 cm i diameter och utan sår, så kan grisen vanligtvis transporteras. Om grisen är pigg och bråcket är 15-30 cm och utan sår, så kan grisen kanske transporteras i eget fack med mjukt strö, men inte i grupp. Grisen ska inte transporteras om den beter sig onormalt eller verkar slö, om bråcket är sårigt, om bråcket skrapar i golvet, eller om bråcket är över 30 cm. Svansbitna grisar Du kan förebygga svansbitning ge nom att ströa rikligt och ge grisarna sysselsättning. Tillsyn är viktigt för att upptäcka grisar som biter eller blivit bitna och vid behov flytta dem från gruppen. Svansbitna grisar behandlas van ligen med antibiotika och flyttas vid behov till sjukbox. Snabbt insatt behandling kan minska risken för bölder i kroppen. När svansen har läkt ihop brukar grisen kunna skickas till slakt om den är pigg och frisk. Stämpling av grisar Grisar ska vara märkta vid leverans till slakt. En gris ska normalt ha en eller två stämplar - inte fler. Stämp ling kan orsaka smärta och stress. Vid stämpling bör du se till att en stämplad gris inte stämplas igen. Med bra planering och sortering av djuren kan du minska stress och undvika att grisar stämplas i onödan. Malin Larsson Veterinär och djurskydd Invuxna horn Horn hos unga djur kan växa flera centimeter per månad. Avhornade djur får ibland deformerade horn som kan växa in mot skallen och vara svåra att se. Invuxna horn kan Ge dina djur en riskfri middag Transport av bråckgrisar Om grisen är pigg och bråcket är Utfodringsplatser ska vara fria från föremål och ämnen som djuren kan skada sig på, till exempel ensilageplast. Att lämna plast och nät kvar kan leda till brister om du får kontroll och kan också innebära tvärvillkorsavdrag på dina jordbrukarstöd. För att undvika att foder trampas ned vill många djurhållare lämna ensilageplast och nät kvar på de lar av balen vid utfodring. Det är du som djurhållare och foderföretagare som ansvarar för att det foder dina djur får är säkert. För att undvika att djuren skadas eller blir sjuka bör du därför ta bort ensilageplast, nät och balsnören från utfodringsplatsen. Bedömning vid kontroll Transportera inte nykalvade kor. Foto: Cecilia Öhman 10 orsaka stort lidande. Med bra ruti ner för tillsyn av varje djur, även på bete, kan du upptäcka och åtgärda invuxna horn i tid. Jordbiten 4/2015 Ensilageplast tar lätt smak av ensilage, vilket är den troligaste orsaken till att framförallt nötkreatur är dåliga på att sortera bort plast. Det är vanligt att man hittar plastrester i förmagarna i samband med obduktion av nötkreatur. Om det finns plast eller nät vid utfodringsplatsen för nötkreatur bedöms det som en brist i samband med kontroll. Vid utfodring av får eller hästar kan det vara ac ceptabelt att lämna kvar plast eller nät på en mindre del av balen, men då måste det finnas rutiner för att hålla efter balen allt eftersom djuren äter. Jordbiten 4/2015 Ta bort all plast från balen innan du utfodrar djuren. Foto: Maja-Lena Främling Använd foderhäck Rekommendationen är att helt ta bort ensilageplast och nät från utfodringsplatsen för samtliga djurslag. Använd istället foderhäckar eller foderringar för att undvika att foder trampas ned och dessutom blir till en härd av mikroorganismer. Beatha Björkgren Veterinär och djurskydd 11 Djurskydd Djurskydd Att klippa får Får ska klippas vid behov och med högst ett års in tervall, enligt djurskyddsbestämmelserna. Får behö ver ofta klippas två gånger per år för att de inte ska få en för tjock päls. Det är lätt för ohyra som exempelvis löss och fluglarver att få fäste i en tjock päls. En lång och tjock päls kan bli tovig, varm och tung. En tacka med tjock päls har svårt att göra sig av med över skottsvärmen, hon äter mindre och väljer att lägga sig på blöta platser för att kyla ner sig vilket leder till en extra tung, smutsig och ohygienisk päls. Ull isolerar mot värme först när temperaturen över stiger fårens kroppstemperatur (38 grader), vilket inte blir aktuellt i Sverige. Bästa tiden för klippning Den mest fördelaktiga tiden att klippa sina får är innan betäckning och innan lamning. Satsa på att Nya regler för hästpass klippa fåren fyra till sex veckor innan betäckning och en till två månader innan lamning, baserat på vårlamning. Fördelar med klippning innan betäckning: • Du kan lättare hullbedöma djuren och avgöra vilka tackor som inte har tillräckligt hull för betäckning. • Tackorna äter mer efter klippning vilket kan leda till ett bättre hull och att fler ägg släpps som kan befruktas. • Mer plats vid foderbordet. • Bättre miljö i stallet eftersom klippta får inte bidrar till lika mycket fukt. • Tackorna kan behandlas mot ohyra innan de får lamm. Fördelar med klippning innan lamning: • Tackorna får större aptit vilket leder till bättre tillväxt för fostret eftersom det får mer näring. Ett större matintag kan leda till att mjölkpro duktionen ökar. • Det är lättare för lammen att hitta en spene och få i sig den viktiga råmjölken. • En kort och ren päls minskar risken för att lammen infekteras och blir sjuka. • Tackans juver blir lättare att undersöka och hålla rent. • Det blir mindre stress för djuren eftersom tacka och lamm inte behöver separeras för att klippas. När ska får inte klippas? Får bör inte klippas när det är för kallt ute (minus grader). Om tackorna fryser kan det leda till att de blir stressade och att deras foster aborteras. Frusna får kan drabbas av kalkbrist som är ett livshotande tillstånd. Om det är kallt kan du därför behöva hålla fåren inomhus ett tag efter klippning. Ge fri till gång på grovfoder, varmt vatten (ca 17 grader) och torrt och rent strö för fåren att bädda ner sig i. Du bör undvika att klippa tackor som är högdräktiga eller djur som är sjuka. Vidare läsning ”Klippning av får”, Svenska Djurhälsovården, Kalle Hammarberg, 2013. Alla hästar inom EU, oavsett ålder eller ras, ska ha pass. Passet ska säkerställa att läkemedelsrester och läkemedel inte hamnar i våra livsmedel. Passet ska också vara ett hjälpmedel för att begränsa sprid ning av smittsamma sjukdomar. Det är avelsorganisationerna som utfärdar pass och om hästen dör eller avlivas hemma ska den avels organisation som har utfärdat passet kontaktas. tillsammans med hästen oavsett om hästen rids, tävlas, transporteras, står uppstallad eller går på bete. Du som köper en häst ska alltid se till att passet följer med hästen. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hästpass och avelsorganisationerna som utfärdar hästpass. Vad händer om hästen inte har pass? Länsstyrelsen är den myndighet som kontrollerar om hästen har pass. Länsstyrelsen kan besluta att djurägaren ska skaffa pass. Om häs ten saknar pass kan djurägaren bli åtalsanmäld. Sara Samuelsson Veterinär och djurskydd Nytt från årsskiftet Från och med den 1 januari 2016 börjar en ny hästpassförordning från EU att gälla. Hästpass som utfärdas från detta datum kommer att se annorlunda ut. Bland annat kommer ordningen på sidorna att ändras för att undvika förfalskningar. De hästar som kommer in i Sveri ge och ska stanna längre än 90 dagar behöver göra en tilläggsregistrering i Sverige, även om de redan har ett pass utfärdat i annat EU-land. Det gäller även hästar som kommit in i landet innan den 1 januari 2016. Sverige kommer att börja an vända sig av begreppet ”hästdjur för avel och produktion” för häs tar med okänd härstamning eller korsningshästar. Uppdatering av hästpass Det kan hända att du behöver upp datera hästpasset. Ett exempel är om din häst inte får bli livsmedel för att den behandlats med ett läkemedel som inte är tillåtet för livsmedels producerande djur. Då ska du vända dig till din avelsorganisation eller passutfärdande organisation. Du måste alltid skicka in passet när det ska uppdateras. Var ska passet förvaras? Foto: Kristina Näsström 12 Passet ska alltid finnas där hästen är. Hästhållaren ska alltid, utan dröjsmål, kunna visa upp hästpasset Helen Ljungdahl Veterinär och djurskydd Jordbiten 4/2015 Jordbiten 4/2015 Foto: Hillevi Upmanis 13 Djurskydd Andelsjordbruk är här Motiverande samtal – vad händer Länsstyrelsen i Västra Götalands län och tre andra länsstyrelser deltar just nu i ett forskningsprojekt till sammans med LRF och Karolinska institutet. Projektet handlar om bemötande och kommunikation vid djurskyddskontroller. Det hela börja de hösten 2014 och kommer att pågå till och med den 31 mars 2016. Med djurhållarnas godkännande spelade några kontrollanter in så många av sina kontroller som möjligt under förra stallsäsongen. Detta för att forskarna skulle kunna analysera hur kontrollanterna kom municerade. Forskarna har också kontaktat en del av djurhållarna efteråt för att höra hur de upplevde kontrollerna. Motiverande Samtal av forskare från Karolinska Institutet. Deltagarna har varit engagerade och lagt ner stor kraft på att lära sig så mycket som möjligt. Under den kommande stall säsongen kommer kontrollanterna att fortsätta att spela in sina kontrol ler. Efter det kommer allt material att analyseras och utvärderas. Läs mer om projektet i Jordbiten nr 4/2014. Hillevi Upmanis Veterinär och djurskydd Nya saker tar tid att etablera. Men nu har vi några andelsjordbruk i länet. I Bottna i Bohuslän finns Gröna Toma ter, som drivs av Carmen och Marie från Tyskland. I Billdal, söder om Gö teborg, har Claire från Storbritannien börjat bygga upp sin affärsidé. Under året har vårt arbete i projektet gått ut på att träffa och inspirera så många människor som möjligt. Nu börjar det falla ut var det finns ett intresse från både konsumenter och producenter där vi ser goda möjlig heter att arbeta vidare. Därför ändras arbetet under nästa år. Vi väljer att jobba i vissa områden och med vissa aktörer den närmaste tiden. Passa på att besöka oss i sam band med marknadsföringsträffar och andra aktiviteter. Här händer mer I Göteborg har vi flera pilotföretag på gång och även ett sammarbete med kommunen om arrendemöjlig heter för nya odlare. I Borås finns många engagerade aktörer men Utbildade kontrollater Under vår, sommar och höst har kontrollanterna utbildats i metoden ingen odlare som är på väg att starta. I Trollhättan finns en stor vilja att omforma stadsodlingsprojekt och socialt företagande till andelsjord bruk. I Skövde med omnejd finns planer men inte riktigt flygfärdiga företag. I Alingsås med sin starka omställningsrörelse finns kanske ett pilotföretag redan nästa år. Vi bygger nätverk För att utbyta och förmedla så mycket kunskap som möjligt samlar vi dessa företag på gång i ett litet nätverk, en erfarenhetsgrupp för framtiden. Givetvis är alla som vill vara med välkomna, men vi försö ker hålla oss till affärsmodeller med en tydlig andelsbas. Det handlar om direktförsäljning och avtal med mervärden för både konsument och producent. Vi vill diskutera praktiska lösningar, jämföra upplägg, idéer och erfarenheter. Har vi missat just dig så hör av dig omgående. Även natio nellt håller ett nätverk på att byggas upp, där vi har goda kontakter. Framtida aktiviteter Även fortsättningsvis kommer vi att prata andelsjordbruk i olika sam manhang. Vi kan också erbjuda rådgivning för den som vill diskutera sina idéer. Mycket av det underlag som behövs, som kalkyler och plane ringsunderlag tar vi fram efter hand eftersom det finns så lite erfarenhet och kunskap i Sverige. Vi jobbar för att genomföra en studieresa till några etablerade företag i Sverige under våren. Sociala medier Vad vore vårt informationssamhälle utan sociala medier? Följ oss på facebook och vår webbplats. Länkar finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Lina Wejdmark Landsbygd Har du inte kvar djuren – avsluta produktionsplatsen I våra register finns en del djurhållare som inte har djur längre. Vet vi inte att djuren är borta kan de bli uttagna i djurskyddskontroll. Vem som blir uttagen för normalkontroll ska vara lika över hela landet och styrs av en process som Jordbruksverket tagit fram. Det är mycket som påverkar vem som blir uttagen, bland annat det faktum att information saknas i registren. Av den anledningen är det viktigt för Länsstyrelsen att hålla god ordning och ständigt arbeta med regis tervård. Av samma anledning är det viktigt att du som har lantbruksdjur kommer ihåg att rapportera till Jordbruksverket om du inte längre håller djur 14 och avsluta produktionsplatsen. En djurhållare som blir uttagen och där det saknas uppgift om djurantal eller där djurantalet ser ut att vara noll men produk tionsplatsen är aktiv, kommer i första hand kontak tas per telefon. Har du upphört med din djurhåll ning är du givetvis också välkommen att höra av dig till Länsstyrelsen och meddela detta. Lisa Winbo Veterinär och djurskydd Jordbiten 4/2015 Jordbiten 4/2015 15 Utveckla ditt företag Mjölkkrisen har satt sina spår i Väs tra Götaland. När det kostar mer att ta fram en liter mjölk än vad man får betalt så sätter det saker och ting på sin spets. Vissa tvingas ta det tuffa beslutet att avveckla eller ställa om sin verksamhet. Detta gör att intres set för förädling av råvarorna på går den ökar. Resultatet kan bli en mång fald av lokalproducerade produkter, men det kräver ny kunskap, mod att våga satsa, tid och kreativitet. Till följd av detta får vi och andra organisationer fler förfrågningar om möjligheter och regler kring egen förädling och försäljning på gården. För att hjälpa er som har fundering ar kring detta har vi sammanställt information om olika kontrollmyn digheter och rådgivning. Tipsen kan du använda oavsett inriktning – i grunden handlar all företagsutveck ling om att ha en bra och genom tänkt affärsidé. Kunden kan idag tänka sig att betala mer direkt till producenten istället för att köpa den anonyma produkten i handeln. Många konsu menter lägger stor vikt vid att få veta mer om ursprung och djuromsorg. Hur länge den trenden håller i sig är svårt att säga men i dagsläget är den stark. Väljer man att satsa så måste man fundera på hela kedjan; var finns kunderna, vad vill de ha och hur mycket vill de betala? Kunderna kan vara allt från offentliga kök, restau ranger och lokala handlare till van liga konsumenter. De har alla olika krav och önskemål på förpackningar, fetthalt, innehåll, smak, kvalitet med mera. Det är därför väldigt viktigt att börja med att ta reda på vad kun den vill ha innan man investerar i en produktionslokal med dyr utrust ning. Vill man förädla sina råvaror finns det många möjligheter. Man kan få hjälp via olika kanaler som till exempel Länsstyrelsen, Lokalprodu cerat i Väst och Eldrimner. Kommunen När du vill starta ett livsmedels företag ska du registrera detta hos kontrollmyndigheten. Oftast är det kommunens miljökontor. Kontakta kommunens livsmedelsinspektörer och diskutera omfattningen av din verksamhet. Kommunen ansvarar för kontrollen av enskilt vatten, din gårdsbutik, café och i många fall ditt gårdsmejeri. De hjälper dig med övriga tillstånd som till exempel bygglov, VA, köldmedier, avfall och fettavskiljning. Livsmedelsverket Livsmedelsverket är Sveriges expertoch kontrollmyndighet på livsmed elsområdet. De har kontrollansvaret 16 för vissa livsmedelsanläggningar där animaliska livsmedel hanteras till exempel slakterier och mejerier. Kontakta Livsmedelsverket för mer information om lagstiftning och an sökan om godkännande. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har bland annat kon trollansvar över primärproduktionen och djurskyddet, handlägger olika stöd och erbjuder rådgivning inom till exempel animalieproduktion, livsmedelssäkerhet och -förädling, växt-, frukt-, bär- och grönsaksod ling, ängs- och betesmark, ekonomi etcetera. Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat i Väst är ett resurs centra för småskaliga livsmedels producenter i Västra Götaland. De erbjuder rådgivning inom bland an- 1. Konkretisera din företagsidé och ditt varumärke. Mallar för affärsplan finns på nätet. Fundera på vad vill du sälja, varför, i vilken omfattning och hur. Vilka är dina mål, både kort- och långsiktiga. Som egenföretagare har man många olika roller. Vilka styrkor har du, vad behöver du hjälp med, eventuella sammarbetspartners och utbildningsbehov. Foto: Karin Beate Nøsteru, www.norden.org 2. Gör en marknadsanalys; vem är kunden – offentlig sektor, dagligvaruhandeln, gårdsbutik, restaurang eller grossist? Vad vill kunden ha och till vilket pris? Lär av andra i samma eller liknande branscher. Hur ska du marknadsföra din produkt så att kunden hittar den? Pernilla Fischerström Landsbygd Johanna Eriksson Landsbygd Organisationer och myndigheter till din hjälp Det finns en rad olika myndigheter och organisationer som kan vägleda dig för att utveckla din affärsidé. Här listar vi ett urval. Var ska jag börja? nat ekonomi, företagande, produkt utveckling, försäljning, marknadsfö ring, varumärkesarbete, miljö, effek tivisering och logistik med mera. Livsmedelsacceleratorn Livsmedelsacceleratorns uppdrag är att bidra till företagsutveckling och till nya innovativa, hållbara och hälsosamma livsmedel. Eldrimner Eldrimner är ett nationellt centrum för mathantverk. De ingår som en enhet i Länsstyrelsen i Jämtlands län men verkar över hela Sverige. De anordnar kurser, seminarier, erfarenhetsutbyten, studieresor och rådgivningar. Länkar till de olika organisationerna finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Jordbiten 4/2015 3. Vilken är din nisch; vilka fördelar har du och din familj, gårdens läge, befintliga byggnader, kunskap och intresse? Vad ska jag tänka på när jag planerar min livsmedelslokal? När du planerar din lokal är det viktigt att tänka på hur allt förflyttas genom lokalerna, så kallade flö den. Korsande flöden ska undvikas så att rent inte ska komma i kontakt med orent. Gör en skiss över varu-, personal- och förpackningsflöden samt ren och smutsig disk, för att hitta korsande flöden. Välj ytmaterial (golv, väggar, tak) som är täta, släta och som är lätta att rengöra. Välj gärna rostfri inredning och utrustning. Tänk även på handtvätt ställ, golvbrunnar, tillräcklig ventilation och utrym men för omklädning och städutrustning. Som livsmedelsföretagare är det mycket vik tigt att ha kunskap om smittämnen, smittvägar, personlig hygien och vad som kan ge allergiska reaktioner. Den vanligaste orsaken till matförgift ning är otillräcklig kunskap om livsmedelshygien. Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att du och din personal har rätt kunskap. För att kunna hantera riskerna i verksamheten behövs insikt om vilka faror som finns och hur man förebygger dem, så kallad HACCP. Till din hjälp finns bland annat branschriktlinjer på Livsmedelsverkets webbplats. Jordbiten 4/2015 4. Gör en kalkyl med investerings behov för lokaler och maskiner, ut bildning och produktkalkyl. Ta reda på om det finns stöd att söka. 5. Kontrollera gällande regelverk och tillstånd som krävs. Det är inte bara livsmedelslagstiftningen som ställer krav på dig. Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket har en gemensam tjänst för registrering av bolag. (www.verksamt.se) 6. Gör en ritning av din lokal med produktens flöde, så att du inte planerar fel och får onödi ga kostnader. 17 På upptäcktsfärd bland några av Västra Götalands gårdsmejerier Det är tidig morgon i Skövde den 4 november. En minibuss med mjölk producenter påbörjar sin färd till fyra lokala mejerier. Gårdarna som vi ska besöka har alla olika förutsättningar och därmed olika lösningar för att sälja sin mjölk. Ett av mejerierna säljer enbart till butik, medan de andra har gårds försäljning direkt till kund. Några gårdar säljer enbart mjölk. Andra förädlar även yoghurt och ost. För säljningen är så populär att det varit flera hundra besökare i gårdsbutiken under en och samma dag. Under bussresan är samtalen fyllda av resonemang kring hur man ska tänka för att komma igång med sitt mejeri. Var ska jag börja? Vad behöver jag tänka på? Hur ska jag förhålla mig till egenkontrollpro gram, HACCP, kalkyler, varumärke med mera? Mjölkautomat i butik med mjölk från Kråkarp. Kråkarp erbjuder färsk mjölk i butik Första anhalt blir gården Kråkarp i Herrljunga kommun. Där träffar vi City Fristads egen bonde, Daniel Bergvall. På Kråkarp finns cirka 40 kor och de har levererat mjölk till City Fristad sedan midsommar 2015. Här finns ett stort intresse som hål ler i sig. Daniel har tillsammans med butiken arbetat fram affärsplanen – att sälja färsk pastöriserad mjölk i automat i butik. I mejeriet på Kråkarp har de en pastör för 200 liter mjölk. I pastören hettas mjölken upp till 72 grader och kyls därefter snabbt ned. Efter pas töriseringen fylls mjölken i 200-li ters rostfria tunnor. Tunnorna hämtas sedan av Citys egen kylbil. Väl i butiken ställs tunnorna in i mjölkautomaten. Mjölkautomaten håller mjölken kyld till dess att kunden fyller på flaskan. Kunden kan återanvända sin flaska och förbinder sig då att följa rengöringsinstruktionerna. Sedan mitten av oktober har Krå karp även levererat sin yoghurt till Citybutikerna. Mjölkautomat på Kronogården Nästa stopp blir hos Josephine Coevert på Kronogården i Marks kommun. På Kronogården finns cirka 100 kor. Sedan Josephine och hen nes man Niels flyt tade hit från Hol land har de rustat upp gården. Deras intresse för lokal mat har gjort att de satsat på en mjölkautomat. I Europa är det van ligt med mjölkauto mater så Josephine tog kontakt med en återförsäljare i 18 Schweiz. På sin gård har hon sedan 1½ år tillbaka en mjölkautomat med myntinkast. Josephine ser en ständig ökning av försäljningen och är även återförsäljare av mjölkautomater. maj 2015, har intresset varit enormt. Mjölken säljs genom självbetjä ning och under vårt besök är det en ständig ström av kunder. Det är inte ovanligt med köer ut på gatan. Verksamheten går så bra att de nu har köpt ytterligare en pastör och en mjölkautomat. Birgitta och Lars-Inge berättar med ett leende att det har varit mycket jobb. Idag går det så bra att de har kunnat anställa extra perso nal. När vi avslutar en lång dag med ett glas nypastöriserad mjölk och bulle så är det lätt att förstå vad folk köar för. relationer och erfarenhetsutbyte kol legor emellan. För mjölkproducen terna var det betydelsefullt att själva vara besökare och att få se gården med kundens ögon. Det finns ett stort intresse för lokalt producerad mjölk, både från konsumenter och från butiker. Marknaden är lokal och det finns plats för fler. Cecilia Faktus Lokalproducerat i Väst Lärorikt med gårdsbesök Yoghurt från Skålldals lilla eko-mejeri. Skålldals lilla ekomejeri Resan går vidare till familjen Svedin Larsson på Skålldals lilla eko-mejeri i Kode i Kungälvs kommun. Här började intresset för att förädla går dens mjölk med egen ost till famil jen. På gården finns cirka 40 kor. När vi besöker familjen har de precis fått sin mjölkautomat installe rad i den lilla gårdsbutiken. I meje ribyggnaden håller den nya pastören på 500 liter på att installeras. Sedan smygöppningen av gårdsbutiken har intresset för den lokala mjölken varit stor och de har precis som Kråkarps mejeri börjat producera egen yog hurt. Skålldals lilla eko-mejeri säljer sin mjölk i en mjölkautomat direkt från gården. I gårdsbutiken säljs även produkter från andra lokala producenter På vår resa har vi nu besökt några gårdar som har valt att sälja sin mjölk direkt från gården eller i den lokala dagligvaruhandeln. Det är Lokalproducerat i Väst som arrang erat resan för att inspirera producen ter som själva är i uppstartsfasen. Att mjölkproducenterna fick göra resan tillsammans var uppskattat och gårdarna delade frikostigt med sig av sina positiva och negativa er farenheter. Det är viktigt att skapa Kåhögs gård på gränsen till staden Dagen avslutas hos Lars-Inge och Birgitta Börjesson på Kåhögs gård utanför Partille. Här ligger jordbru ket mitt i staden och de har verkli gen dragit nytta av sitt fantastiska läge. Gården har cirka 90 kor. Sedan de började sälja mjölk på gården, i samband med kosläppet i Jordbiten 4/2015 Mjölk från Kåhögs gård. Nicklas Lundberg Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat i Väst Väggmålning på Kronogården i Marks kommun. Lokalproducerat i Väst (LPIV) är ett företag med åtta rådgi vare som jobbar för att utveck la småskaliga livsmedelsföre tag. Som medlem får man råd givning inom flera olika kom petensområden som marknad och sälj, ekonomi, personalfrå gor, produktion, logistik, miljö och kvalitet, värdskap och kundkontakt. Ditt företag pre senteras på webbplatsen och du får möjlighet att komma i kontakt med olika kunder och återförsäljare, samt leverera via logistiksystemet. LPIV hjäl per också till med olika mäss sor och event. LPIV ordnar även olika typer av kompetens utveckling och utbildningar för de cirka 300 medlemmarna i regionen. Läs mer om verk samheten och råd givarna på www.lpiv.se. Jordbiten 4/2015 19 Framtidens lantbruk Lantbrukssektorn brottas med dålig lönsamhet och många företag läggs ner. Men ändå finns det företag som lyckas bra. Några menar att för att vara lönsamma företagare måste vi satsa på stora enheter med många djur och intensiv produktion. Andra pratar om småskalighet, ekologiskt, med djuren och naturens behov som en del i företagandet. Vilken väg som är rätt skiljer sig åt mellan olika personer och företag. I denna artikelserie ska vi intervjua lantbrukare som driver lönsamma företag. Hur gör de för att lyckas och vad är det som driver dem att fortsätta utveckla sina företag trots att branschen har dålig lönsamhet och mycket byråkrati? Kolhättans ekogård Jag fick ett tips om en gård i särklass. Här bedriver man framgångsrik naturvård och lyckas producera kva litetskött på ett lönsamt sätt. Besikt ningsveterinärerna berömmer gården för deras fina och jämna kvalitet på de slaktade djuren. Det man möts av är den värme och omtanke om dju ren och naturen som finns. Tidigare har Jan-Olof och Barbro Larsson haft bland annat grön saksodling med självplock. Men så började de restaurera marker med hjälp av kartor från 1700-talet. Då passade rasen highland cattle bra. För att inte förlora pengar på djuren startade de upp ett slakteri för några år sedan. Lönsamheten höll inte för att sälja djuren till de stora slakteri erna. Enda sättet att få ut pengarna för produktionen var att sälja själv direkt till kund. Jan-Olof och Barbro är intresserade av djur och natur och de ville ha en resurssnål produktion. De ville även ha en slakt med ostressade djur för att kunna producera kvalitetskött. Djuren hålls i ranchdrift men har tillgång till ligghall och de betar i skog, på åker och äng. sig nytt och att vara duktig på att planera betesdriften. Men som JanOlof säger, utan Barbros adminis trativa kunskaper hade de inte klarat det. För att hålla djuren som de gör och ha ett eget slakteri kräver myck et administration. Det är många regler att följa, många olika myndig heter som ska kontaktas och många kontroller. Det är svårt att applicera alla regler som finns i en småskalig produktion och det kan vara svårt att ekonomiskt räkna hem de kurser man måste gå för att få alla tillstånd. Mycket myndighetskontakter Plats för konkurrens Slakt utan stress För den här typen av produktion krävs ett gott djuröga, ett brinnande intresse, en vilja att hela tiden lära Men Jan-Olof och Barbro visar att det går att bedriva ett lönsamt fö retag med eget slakteri på gården. På min fråga om det finns plats för konkurrens svarar Jan-Olof att det finns plats för hur många företag som helst, efterfrågan på köttet är stort och de säljer allt de producerar. De har valt att vacuumpacka allt kött och kunden får själv välja vilka delar den vill ha. De säljer inga köttlådor. Men man ska inte ha någon naiv inställning till att starta ett slakteri. Man får göra allt arbete själv och tyngsta biten är administrationen. produkter i deras gårdsbutik, men de har valt att enbart sälja egna produkter. Varje år delar Stenungsunds kom mun ut ett miljöpris till någon som har uträttat en värdefull insats inom miljöområdet. 2015 gick detta pris till Kolhättans ekogård. Maja-Lena Främling Landsbygd När jag frågar om köttet är lättsålt svarar de både ja och nej. Många har visat stort intresse och sagt att de ska köpa deras kött, men sen inte gjort det. Men de har egentligen inga problem att sälja köttet. JanOlof och Barbro brottas dock med den romantiska bild många har av bonden, att allt ska vara så gulligt. Många efterfrågar andra moderna Barbro och Jan-Olof Larsson på Kolhättans ekogård. Nya miljöersätt ningar 2016 Energieffektivi seringspengar Nästa år kommer det att vara möjligt att söka nytt åtagande för minskat kväveläckage samt skyddszo ner. Det finns många likheter i de nya miljöersätt ningarna med de som funnits tidigare men även skillnader. En skillnad som finns är att det endast går att söka ersättning för dessa nya miljöersätt ningar i nitratkänsliga områden. När SAM Internet öppnar för SAM-ansökan 2016 ska du där kunna se om din mark ligger i ett nitratkänsligt område. EU gör nu en storsatsning där det ges möjlighet att få stöd i arbetet med energieffektivisering. Vid seminarier och träffar får du tillgång till ämnes experter, processledning, utbildning och erfarenhe ter från andra företag. Tidigare erfarenheter har vi sat på resultat på 6-12 procent energieffektivisering i företagen Vad skulle en lägre energianvändning innebära för dig som lantbrukare? Vill du vara med på en spännande resa? Anmäl ditt intresse till [email protected] Yvonne Hajum Landsbygd Highland cattle är bra naturvårdare och trivs på den typen av mark som finns på Kolhätttans ekogård. Jordbiten 4/2015 • Säljer kravcertifierat hängmörat kött från eget slakteri. • 70 Highland Cattle. • Djuren går ute året runt. • 152 ha vall, betesmark, skog och våtmark, idealisk till betesdjur. • Kronhjort i jakthägn finns också på gården. Romantisk bild På Jordbruksverkets webplats finns mer information om stöden. Du kan även prenumerera på flera nyhetsbrev. 20 Kolhättans ekogård, Ödsmål Mer information på www.hallbarutvecklingvast.se Pierre Wettergren Hållbar utveckling Väst Pauline Ekoff Hållbar utveckling Väst Jordbiten 4/2015 21 På gång Kurser för dig som jobbar med bekämpning Behörighetsutbildningen ger dig tillstånd att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel. Alla som använder växtskyddsmedel måste ha giltig be hörighet. Det räcker alltså inte med att arbetsledaren på företaget har en behörighet. Tänk också på att viss ogräsättika kräver behörighet. Grundutbildningen omfattar en kurs på fyra dagar och ger dig, efter godkänt skrivningsresultat, giltig behörighet i fem år. Vill du därefter behålla din behörighet behöver du gå en endags fortbildningskurs. Behörigheterna omfattar växtskyddsmedel av klass 1L och 2L. Utomhus eller inomhus Det finns två olika behörigheter; utomhus och i växthus. Utomhusbehörigheten omfattar användning inom lantbruk, golf, park och trädgård. Växthusbehörigheten omfattar användning i växthus och i anslutande område. Vill du ha behörighet inom båda användningsområdena går du fyra plus en dag där den extra dagen är till för att komplettera med den inriktning du saknar, vilket innebär minst en kursdag på Skånes växthuskurs. Grundutbildning Efter grundutbildningen har du en bra överblick och grundläggande kunskaper om användningen av växtskyddsmedel. Du får undervisning både i sal och utomhus, där du får vara delaktig i praktiska moment. På kursen tar vi bland annat upp teknik, arbetsmiljö och skyddsutrustning, spridningsregler, skydds avstånd, integrerat växtskydd, regler kring transport och förvaring, farligt avfall samt dokumentationskrav. Kurser för betning av utsäde och växthusbehörighet hålls inte i vårt län. För information kring växthuskurser kontakta Länsstyrel sen i Skåne och för mer informa tion om betningskurser kontakta Jordbruksverket. För mer information kring kurserna ring Nina Goos eller mejla behorighet-o.vastragotaland@lans styrelsen.se. Länkar till hela kursutbudet och anmälan finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Välkommen på kurs hos oss! Kompetensutveckling inom nationella honungsprogrammet Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Rulla längst ner på sidan till Kalender. Klicka på aktuellt datum och klicka på kursen. Smaksättning av honung. Vi går igenom hur man använder råvaror som bärpulver, kryd dor, nötter, alkohol, oljor och choklad som smaksättning. Praktiskt moment ingår där deltagarna kan testa egna idéer på smaksättning. Vårt fokus är att göra hållbara och smakrika produkter, med hän syn till de regler som finns för honung. Du som har egen honung och egna idéer på smaksättningar får gärna ta med det. Föreläsare Birgitta Augustesen, Stavtorps Honung och Musteri. Plats & tid Kungälv den 3 februari kl 8.30-15.30 Kungälv den 4 februari kl 8.30-15.30 Anmälan senast den 20 januari. Kursavgift 550 kr exkl moms. Frågor Kain Jarl 010-224 56 51 eller [email protected] Fördjupningskurs i pollenanalys För dig som tidigare gått grundkursen i pollenanalys kommer här en fortsättning. Under kursen ges möjlighet att öva på pol lenanalys och öka dina färdigheter. Du får ta med din egen ho nung och analysera den. Du får även lära dig om det spelar roll för biet, vilket pollen det är. Föreläsare Åslög Dahl. Plats & tid Botanhuset, Göteborg den 9-10 februari kl 9-16 Anmälan senast den 31 januari. Kursavgift 800 kr exkl moms, inkl fika. Lunch får var och en ordna själv. Frågor Kain Jarl 010-224 56 51 eller [email protected] Kurser i biodling Fler kurser och studiebesök är på gång och kommer att läggas upp på vår webbplats när de är klara. www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, välj flik Lantbruk & Lands bygd. I vänsterkolumnen välj Djurhållning / Biodling och sen Fortbildning inom biodling. 3 FEBRUARI 2016 PÅ VARA KONSERTHUS Nina Goos, Jenny Johansson, Kristian Jochnick, Eva Magnusson, Amanda Jansson, Lina Wejdmark, Sven-Erik Andersson,Kirsten Jensen. Grundutbildningar Inriktning Plats Datum Sista anmälningsdag Kursavgift (exkl. moms, inkl. mat och material) Lantbruk Naturbruksgymnasiet Uddetorp, Skara 20, 21, 27, 28 januari 7 januari 4 000 kr Lantbruk Naturbruksgymnasiet Nuntorp, Brålanda 3, 4, 9, 10 mars 19 februari 4 000 kr Park, golf och trädgård Folkhögskolan, Vara 10, 11, 15, 16 mars 24 februari 4 000 kr 22 Jordbiten 4/2015 Se möjligheterna i livsmedelskedjan Vad efterfrågar kunderna - lokalt, svenskt, ekologiskt? Vilka kunder och försäljningskanaler finns? Hur kan du utveckla ditt företag? Dagen bjuder på föreläsningar av både experter och före tagare som satsat. Jordbiten 4/2015 Mer information om dagen lämnas av Länsstyrelsen: Lena Björkqvist, 010-224 56 27, Jan Hill, 010-224 52 40. Anmäl dig senast den 25 januari på www.kompass.lrf.se, kurskod 23453. 23 Posttidning B Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Klimatklivet – ett steg i rätt riktning Att minska samhällets klimatpåverkan är en uppgift för hela Sverige. Därför beslutade regeringen i somras om ett nytt stöd till lokala kli matinvesteringar. Satsningen kallas Klimatklivet. Naturvårdsverket fick i uppdrag att administrera stöden gemensamt med länsstyrelserna. 600 miljoner kronor är aviserade årligen från 2016 till 2018. Stödet kan sökas av alla slags företag och organisationer som vill investera i minskad klimatpåverkan. Investeringar med stor klimat besparande verkan prioriteras vid bedömningen av ansökningarna. Jordbruket kan bidra till minskade utsläpp av växthusgas genom exempelvis reducerade transporter, minskad olje- och dieselförbruk ning, omställning till biobränsle och värmeåtervinning för att nämna några. Ser du en möjlighet för ditt företag att bidra till ett bättre klimat, ta kontakt med Länsstyrelsen. Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, Klimatklivet Kort om Klimatklivet • Stöd kan ges till företag, föreningar samt privata och offentliga organisationer. • Medfinansiering krävs inte för stöd av mindre betydelse (max € 200 000). För större belopp gäller EU:s gruppundantagsförordning. • Beslut fattas av Naturvårdverket i fyra omgångar per år till och med 2018. • Åtgärden får inte ha påbörjats, innan beslut har fattats om utbetalning av stöd. Kristina Flisberg Miljöskyddsavdelningen Nästa nummer av Jordbiten kommer ut den 3 mars. Bernhard Reckerman Landsbygd Kontakta oss: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg E-post: [email protected] Tel: 010-224 40 00 Besök våra kontor: Expeditionstider: 9.00–15.00 Växeln är öppen: 8.00–16.00 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Borås Västerlånggatan 17 Göteborg Ekelundsgatan 1 Skara Klostergatan 13 Uddevalla Skansgatan 3
© Copyright 2024