Kapitel 1 NATION - svenskhet, invandring och medborgarskap Ur ”Svensk strävan” från 1941, Vilhelm Moberg: ”Sverige är vårt, det är sex och en kvarts miljoner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem.Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss. Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk. Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här. Vad Sverige idag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund.” Svensk historia Hur länge har det funnits svenskar? Hur länge har Sverige funnits? När började vår historia? Man skiljer ju allmänt på historisk och förhistorisk tid. Som historisk tid räknas den tid, från vilken det finns skriftliga nedteckningar. Möjligen kan detta dateras tillbaka till 200-talet: från den tiden som det finns runinskrifter på föremål. Människor har funnits i Skandinavien alltsedan inlandsisen senast drog sig tillbaka, dvs för ca 13.000 år sedan. Äldre stenålder. Jordbruk började introduceras för ca 6.000 år sedan. Yngre stenålder. Dessa människor var våra förfäder, men kan de betecknas som ”svenskar”? På 1100-talet fanns det svear kring Mälaren och norrut, götar i väster/ söder samt gutar på Gotland. Redan tidigare, på 900-talet, var dessa förenade under en konung - Erik Segersäll. Nationen Sverige kan dateras till 900-talet, eller något senare - beroende på vad man lägger in i begreppet ”nation”. Den nordgermanska folkstammen svear har levt i det område som idag utgör Sverige redan under vikingatiden eller tidigare, kanske före 700-talet. I olika etapper stärktes sedan centralmakten och den nationella sammanhållningen. Wikipedia: ”Svearna omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen. Andra invånare i dåtidens Sverige, såsom götar och gutar omfattades inte i begreppet svensk. I avsnittet om mansböter i den äldre västgötalagen från cirka 1220 görs det således skillnad mellan svenskar, västgötar och smålänningar: ”Dræpær maþær svænskan man...”. I den första svenska historieboken, Erikskrönikan, som skrevs på 1320-talet, förekommer inte begreppet svenskar (däremot benämns Mälarlandskapen som ”Swidhido”). Det är först med 1400-talets rimkrönikor som hade ett starkt propagandistiskt budskap riktat mot unionskungar, fogdar och utlänningar i största allmänhet som begreppet svenskar för första gången nämns såsom samlingsnamn för alla människor av nordisk härkomst inom landet Sverige....” 1:1 • De första svenska mynten präglades åren 995-1000, med Olof Skötkonung som regent. Denne var den första regent som lät sig kristnas kyrkan skulle sedan bli en sammanhållande kraft i landet. • Edsöreslagarna eller fridslagarna, kan spåras tillbaka till 1100-talet. De innebar regler om hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. • Magnus Ladulås på 1200-talet införde ett förvaltningssystem som byggde på fasta skatter, borgar med vidhängande slottslän och militär tjänstgöringsplikt för den skattefria adeln. • Uppsala universitet grundades 1477, under 1600-talet tillkom ytterligare fyra universitet på då svenskt område. • Under Gustav Vasa på 1500-talet upprättades ett vägnät, farbara med häst och vagn, mellan större orter. Vägarna förbättrades påtagligt under 1600-talet. Vattenvägarna - hav, floder och sjöar - förblev dock länge de viktigaste kommunikationslederna. • År 1526 utkom Nya testamentet och 1541 hela Bibeln, på svenska - vilket fick betydelse för utvecklingen av svenska språket. • Under 1600-talet inrättades Postverket. • Den första boken på svenska hade tryckts 1495, därefter tiodubblades antalet tryckta titlar varje sekel, på 1700-talet var antalet boktitlar 45.000. • Under 1700-talet startades också de första dagstidningarna. • År 1786 instiftades Svenska Akademin. • I mitten av 1800-talet infördes folkskolan. • Under 1800-talet började järnvägar och telefoni byggas ut. • I början av 1900-talet kom vattenkraften och elektriciteten. • Under 1900-talet tillkom även radion och televisionen. DISKUTERA: Hur återspeglade vattenvägarnas betydelse utbredningen av Sverige och Danmark-Norge på 1500-talet? Vilka faktorer har bidragit till ett enhetligt svenskt språk? Ett land för svenskar Sverige är svenskarnas land. Utlandsfödda individer som kommer hit och bosätter sig har i de flesta fall ett alternativ om vårt samhälle bryter samman. Vi svenskar har ingen annanstans att ta vägen. Alla människor må vara lika mycket värda, men det betyder inte att alla människor är likadana. Människor är inte utbytbara. En miljon svenskar kan inte bytas ut mot en miljon somalier - inte utan att resultatet blir annorlunda, inte utan att man får ett annat samhälle. Kulturella faktorer - moral och rättsuppfattning, attityder och mentalitet, kunnande och kompetens - har betydelse. Ett samhälle tar lång tid att bygga upp, men det kan snabbt raseras. 1:2 Skador kan vara svåra att reparera. Ett väl fungerande samhälle är något att vara rädd om! Ett samhälles minsta beståndsdelar utgörs av individerna. På dessa bygger samhället. Individer som kan och vill klara sin försörjning. Individer som förmår samverka med andra individer. Varje samhälle bygger på en form av kontrakt. Ett kontrakt vertikalt - mellan styrande och styrda, samt ett kontrakt horisontellt - medborgarna emellan: De styrande måste bemöda sig om att styra ansvarsfullt och förnuftigt. De måste ha medborgarnas bästa för ögonen och ta hänsyn till deras uppfattningar. Medborgarna följer i gengäld lagar och beslut uppifrån, arbetar och betalar sina skatter. Mellan medborgarna finns självklara förpliktelser av hjälp och hänsyn - ömsesidigt. Detta gäller socialt, i vardagens miljoner mikrosituationer. Det gäller också ekonomiskt. Man har en gemensam kommunal och nationell ekonomi att bidra till, en gemensam ”kaka” att dela på. En mängd faktorer påverkar hur bra samhällets individer mår och hur väl de kan fungera. Dit hör, utöver det rent materiella: • Identitet, grupptillhörighet och sammanhang. Man behöver rötter kunna veta vem man är och varifrån man kommer. Man behöver överblickbarhet - veta i vilket sammanhang man ingår och vart man är på väg. • Revir, respekt och rättvisa. Man behöver en plats som är ens egen, någonstans där man kan känna sig hemma. Man vill bli respekterad, känna sig ha ett människovärde. Det måste finnas rimlighet och rättvisa. • Trygghet och kontroll. Med andra medborgare i samhället ska man kunna dela attityder, värderingar och moraluppfattningar. Tillvaron måste i någon mån vara förutsägbar, man måste kunna lita på varandra. Förändringar får inte ske alltför snabbt och bortom kontroll. • Framtidstro. Man vill kunna påverka sin miljö. Då måste många dra åt samma håll. Det behöver finnas ett gemensamt projekt och en framtidstro. DISKUTERA: Vilka partier i Sverige kan sägas värna svenska intressen? Är det främlingsfientligt att värna svenska intressen? Invandring förr Sverige har även under tidigare sekler haft en invandring, men den invandring som förekommit till Sverige sedan 1980-talet skiljer sig radikalt från tidigare invandring. Skillnader finns i flera avseenden: • omfattningen är så mycket större • de som nu invandrar kommer från fjärran länder och främmande kulturer • en stor andel blir försörjda med svenska skattemedel 1:3 • de visar ofta upp en kravfullhet • till attityderna hör ibland en direkt svenskfientlighet. Sverige hade kring förra sekelskiftet fri invandring, men var i praktiken främst ett utvandringsland. Orsakerna var uppenbara. Ur vitboken: ”Det passtvång som införts i början av 1800-talet avskaffades 1860. Därmed kunde en utlänning utan tillstånd uppehålla sig, och även ha anställning, i Sverige. Detta fungerade ganska bra. På den tiden behövdes inga restriktioner - Sverige var ett fattigt land och föga attraktivt att flytta till.” ”Möjligheterna till fri invandring varade fram till 1917. Under första världskriget infördes stegvis en utlänningskontroll som innefattade både pass- och visumtvång. Motiven var säkerhetsaspekter samt bostads- och försörjningsläget, senare även förhållandena på arbetsmarknaden.” Andelen utrikes födda i Sverige var år 1900 bara 0,7%. Ett drygt sekel senare, år 2012, hade andelen ökat 20-falt, till ca 15%. Formellt har Sverige sedan år 1969 en reglerad invandring, i enlighet med riksdagsbeslut. I praktiken har denna reglering alltmer kunnat kringgås. Riksdagen hade 1968 att ta ställning till två propositioner om invandringen. Ur proposition 158: ”Utlänning har till skillnad från svensk medborgare ingen ovillkorlig rätt att resa in och vistas i Sverige eller vinna sin utkomst här. I enlighet härmed kan enligt svensk rätt utlänning som med hänsyn till sin person inte är önskvärd i Sverige hindras att resa in hit eller avlägsnas härifrån, s.k. individuell utlänningskontroll. Vidare kan tillströmningen av utlänningar till Sverige regleras med hänsyn till allmänna förhållanden som arbetsmarknads-, bostads- eller försörjningsläget, s.k. generell utlänningskontroll.” Ur proposition 142: ”I ärende om uppehållstillstillstånd prövas inte bara utlänningens möjligheter att försörja sig här utan också hans personliga förhållanden i övrigt, bl.a. hans vilja att göra rätt för sig, hans möjligheter att anpassa sig i samhället och hans pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Sålunda vägras utlänning i regel tillstånd, om han visat sig arbetsovillig eller inte låtit anpassa sig till förhållandena här eller bedöms vara säkerhetsrisk.” I slutet av 1980-talet ökade strömmen av asylsökande kraftigt, främst från andra kontinenter. Generaldirektör för Statens Invandrarverk då var Thord Palmlund. I samband med sin avgång 1987 protesterade han mot den förda politiken. I GP den 23/11 87 uttalade sig Palmlund för en förstärkt gränskontroll: ”- Det måste sättas in åtgärder för att skydda den svenska flyktingpolitiken och vi måste ge signaler att det inte är någon fri invandring till Sverige.” Några år tidigare hade SIV pläderat för en stramare linje. Palmlund menade att verket hade körts över av regeringen: ”- Regeringen tog större hänsyn till remissyttranden från frivilliga och humanitära organisationer och struntade i vad vi sade både om konsekvenserna av en liberalisering och om vårt behov av resurser för att klara den situation som uppstod.” Meningarna hade också gått isär mellan SIV och regeringen beträffande första-asyl-lands-principen: ”- Vi på verket menade att om den principen övergavs skulle det begränsa våra möjligheter att överhuvudtaget föra en flyktingpolitik. Det blev en kompromiss, men det skedde ändå en uppluckring som har underlättat för asylsökande att få komma till Sverige.” Innebörden av första-asyl-lands-principen var att en asylsökande måste lägga in sin ansökan om asyl i det första land som vederbörande kom till. Uppluckringen innebar att de kunde resa igenom andra länder, så länge de inte övernattade. 1:4 GP-artikeln fortsätter: ”Likaså har verkets krav på bättre gränskontroll, åtgärder mot människosmuggling och mot att vissa asylsökande kastar sina dokument, klingat ohörda. Inte heller har regeringen lyssnat när verket påtalat behovet av att vid vissa tillfällen införa visum för att stävja invandring av människor, som inte har flyktingskäl. - Jag har upplevt en obenägenhet på olika politiska nivåer för att ta till sig sakkunskap och underlag som verket kan prestera med sin ganska stora kunskap.” Invandringsminister vid denna tid var Anita Gradin. År 1989 var Maj-Lis Lööw invandringsminister och s-regeringen införde en del restriktiva åtgärder: - ”Luciabeslutet”, med hårdare krav för att beviljas asyl till icke-konventionsflyktingar - avslag, som regel, på asylansökan från dem som inte visade upp dokument. Dessutom hade en s-proposition (1990/91:195) förberetts, med tankegångar som: • ”…varje land har ett ansvar för sina egna medborgare” • ”Vi måste lämna den alltför idylliserade och romantiska beskrivningen av det mångkulturella och välja en mer realistisk utgångspunkt.” • ”Klarare distinktion bör göras mellan dem som bör ha en ovillkorlig rätt att stanna i Sverige och övriga immigrationssökande.” • ”En mycket stor andel av de asylsökande i Europa är inte i behov av internationellt rättsligt skydd.” • ”Sverige bör utveckla och föra en aktiv flykting- och immigrationspolitik, som utifrån ett helhetstänkande och en humanitär grundsyn tar sikte på att ... undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration, ..” DISKUTERA: När kan man tala om ”massinvandring”? Vad kan det betyda att Sverige försöker ”undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration”? Vad säga om tankegångarna från 1968 års riksdag? Extremism Riksdagsvalet 1991 blev en borgerlig valseger och regeringen Bildt tillträdde, med Bengt Westerberg som socialminister och Birgit Friggebo som invandringsminister. Denna borgerliga regering rev omgående upp Luciabeslutet och förpassade proposition 1990/91:195 till papperskorgen. Under Bildt-regeringen ökade invandringen markant. Detsamma har skett efter Reinfeldt-regeringens tillträde år 2006. Sedan millennieskiftet har Sverige beviljat uppehållstillstånd åt över en miljon utlänningar. När en s-regering återkom år 1994 blev det inte aktuellt att återinsätta Maj-Lis Lööw som invandringsminister, istället kom först Leif Blomberg, sedan Pierre Schori. 1:5 Dokumentlöshet har successivt kommit att accepteras. År 1989 saknade 72% av de asylsökande id-handlingar, år 2012 rörde det sig om 95% eller mer. Tanken med Genevekonventionen - om att söka skydd i närmaste konventionsland - har förfuskats genom flyget och bristande kontroller. En bakväg att få PUT (permanent uppehållstillstånd) för asylsökande utan skyddsbehov var att bara dröja sig kvar i Sverige genom ständiga överklagningar, varpå nya grunder för PUT skapades genom att man mådde dåligt och barnen rotade sig. Man fick PUT på humanitära grunder. För att råda bot på detta missbruk inrättades år 2006 en ny ordning, med migrationsdomstolar. Besluten där skulle vara slutgiltigt - den som fått avslag skulle inte kunna överklaga mer än högst en gång, till Migrationsöverdomstolen. Därefter skulle vederbörande vara tvungen att lämna Sverige. Så skedde ej. De som stannade kvar i strid mot svenska myndigheters beslut kom nu att kallas ”papperslösa” av de politiskt korrekta i massmedia och partipolitik. Detta följdes snart av regler som gav dem tillgång till såväl ekonomiska bidrag som skolgång, samt fr.o.m den 1 juli 2013 i praktiken fri sjukvård och tandvård. I backspegeln kan konstateras att den typ av invandring som dominerade under 1960- och 70-talen var arbetskraftsinvandring. Därefter har asylinvandring dominerat. Nu dominerar anhöriginvandring. • I ett första skede kom de flesta invandrare från övriga Norden, särskilt Finland. • I ett andra skede kom de flesta från övriga Europa. • Nu kommer de flesta från andra världsdelar, särskilt Afrika och västra Asien. Sveriges politik är extrem jämfört med de flesta andra västländers. Extremismen gäller antalet uppehållstillstånd. Extremismen gäller även den ekonomiska generositeten. Före mitten av 1900-talet tillföll sociala förmåner endast svenska medborgare. Sedan ändrades detta till att omfatta alla med PUT. Sedan vidgades detta till även ”papperslösa”. Ur vitboken: ”Ur ’Jämlikhet och valfrihet’: ”Konkret menade kommittén att i stort sett alla socialförsäkringsförmåner som omfattade svenskar också skulle inkludera invandrare.” Ur SOU 1967:18: ”De sociala förmånerna i Sverige var för inte så lång tid sedan nästan helt förbehållna svenska medborgare... Efter hand har emellertid ägt rum en genomgripande utveckling mot en ökad likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare på de sociala förmånernas område. 1:6 De reformer, som hittills genomförts, har främst inneburit att en rad betydelsefulla förmåner... gjorts tillgängliga för alla utlänningar,.. barnbidrag, studiesociala förmåner, förmåner från försäkringen för tilläggspension, sjuk-, yrkesskade- och arbetslöshetsförsäkringarna samt arbetslöshetshjälp och socialhjälp.” ”Reciprocitetsprincipen innebär att stat för att tillerkänna annan stat eller dess medborgare förmåner sätter som villkor att denna stat bereder den förstnämnda staten eller dess medborgare motsvarande förmåner. Reciprocitetsprincipen, som tidigare spelat en betydande roll, framför allt i fråga om utlännings rätt till sociala förmåner, har efter andra världskriget förlorat i betydelse. Här må nämnas att Sverige under de två senaste årtiondena - utan villkor om ömsesidighet gjort flertalet sociala förmåner tillgängliga för utlänningar.” ”Jämlikhet och valfrihet’: ”Socialt genom det svenska välfärdssystemet skulle samhället garantera alla i Sverige en adekvat utbildning, god bostadsstandard, hälsooch sjukvård, värdebeständiga pensioner, ersättning för inkomstbortfall och rehabilitering vid sjukdom och särskilt stöd till barnfamiljer. Detta oavsett social eller etnisk bakgrund. Denna universalism skiljer sig från den tidigare folkhemsvisionen. När Per-Albin Hansson menade att Sverige skulle bli ett folkhem syftade han framför allt på alla svenska medborgare,..” Extremismen gäller även synen på vilka som Sverige har ett ansvar för. Tidigare gällde det personer i behov av skydd, nu gäller det person som ”söker ett bättre liv”. Nu propageras för att vårt ansvar ska omfatta envar som satt sin fot på svensk mark, för en total global allemansrätt till Sverige. Och inget skydd åt flyktingar ska längre ses som tillfälligt. Jasenko Selimoc, statssekreterare hos Erik Ullenhag, kritiserar svenska återvändarbidrag för flyktingar: det signalerar nämligen inte att ‘vi förväntar oss dela vår framtid med dig’. Extremismen gäller slutligen även vad som framkallar flykt. I s-propositionen 1990/91:195 talades om att motverka orsaker till flykt. Nu medverkar Sverige istället i USA:s kriganden! DISKUTERA: Vad kan konkret göras för att strama upp invandringen? Jämför med SD:s 33-punktmanifest från 2005! På vad sätt har Sverige deltagit i USA:s krig? Andra klass Har vi svenskar förvandlats till en andra klassens människor i vårt eget land? Nog är det märkligt att en sådan fråga överhuvudtaget kan ställas, men dessvärre finns fog för den. Några exempel: 1. Juridiken Om en invandrare säger ”jävla svenne” till en svensk är det knappast åtalbart. Annorlunda ställer det sig genast om svensken skulle svara t ex ”tig, svartskalle!”. Invandrare kan överhuvudtaget i olika sammanhang få känna sig kränkta, en makt som svenskar inte har. 1:7 Ur SvD den 8/5 -96: ”Att kalla någon för svartskalle är brottsligt. Det har ett 35-årigt butiksbiträde fått erfara. På tisdagen dömdes han av Huddinge tingsrätt till böter för förolämpning. Dramat utspelades i februari i år i den butik som 35-åringen jobbar i. Den besöktes av en man med invandrarbakgrund. 35-åringen misstänkte att denne stulit varor, något som mannen förnekade. I samband med denna händelse kallade 35-åringen honom för ’svartskalle’. Den dömde har förklarat att han inte haft för avsikt att förolämpa mannen. Han hade bara svarat med samma mynt, eftersom han av mannen beskyllts för att vara rasist. 35-åringen får böta 600 kronor för sitt ordval.” Lagen om ”Hets mot folkgrupp” tillkom 1948. Sedan 1989 har lagen utvidgats till att handla om huruvida någon givit uttryck för ”missaktning” mot ”folkgrupp” - genom språk, uppträdande eller klädsel. I efterhand har tillkommit även begreppet ”hatbrott”, där åklagarväsendet använder denna definition: ”Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, våld och hot m.m. mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.” Etniska svenskar kan räknas bara som gärningsmän, inte som offer. När en Metro-notis 2007 rapporterade ”Hatbrott vanligast mot invandrare”, hade det alltså sin ”naturliga” förklaring… Sakine Madon i Expressen, mars 2010: ”Tror man att rasism inte finns bland invandrare är man rejält blåögd. Ändå låtsas många att det är så. BGF citerar ur SvD 2009: ”Ann-Marie Begler, chef för Brå, presenterade år 2000 på DN Debatt en undersökning om våldbrott i Sverige, som bekräftade att invandrare är överrepresenterade bland gärningsmännen, svenskar är överrepresenterade bland offren. I sina kommentarer anslöt sig Begler till vad som blivit gängse från officiellt håll: ”De fysiska, psykologiska och ekonomiska konsekvenserna till trots är det ändå frågan om inte den allvarligaste konsekvensen av ungdomsrånen kan bli en alltmer invandrarfientlig inställning i ungdomsgenerationen, en grogrund för ökad vardagsrasism och i extrema fall ett ökat engagemang i grupperingar med invandrarfientliga ideal.” Det faktiska våld mot svenska som faktiskt förekommit vägde alltså lätt mot det rynkande-på-näsan som i framtiden riskerade drabba en del invandrare. Göteborgs-Posten var den 15/12 -02 inne på samma linje, när den skrev om brottsoffers negativa reaktioner efter vad de blivit utsatta för rån: ”Rasism och främlingsfientlighet. Det kan bli resultatet av att inte få hjälp när man blivit utsatt för ett brott...” Alltså: problemet är inte det direkta våldet (mot svenskar) utan det eventuellt indirekta våldet (mot invandrare). Tidigare justitiekansler försvarade att ’hets mot svenskar’ inte är grund för åtal då syftet med lagen var att skydda minoritetsgrupper. Men i många förorter är svenskar i minoritet.” 2. Äldreomsorgen Generellt lider äldreomsorgen i Sverige av personalbrist och krav på besparingar, där ett helt ägg till frukost inte är någon självklarhet. I några kommuner finns dock etniska boenden, med en helt annan personaltäthet och standard. Äldreminister Maria Larsson vill se sådana etniska boenden i fler kommuner. 3. Skolan Beträffande skolan sker konsekvent större satsningar på invandrarelever än på svensk elever - invandrartäta skolor får kosta väsentligt mer. 4. Husby Vid upploppen i Husby och andra förorter var polisen påtagligt defensiv, lät bilbrännarna och senkastarna härja ganska fritt. När medborgargarden av etniska svenskar dök upp på scenen agerade polisen med en helt annan bestämdhet: grupper på mer än fem personer tilläts inte. 1:8 5. ”Rasism” När en svensk äldre dam vid beställning av färdtjänst utryckte önskemål om svensk förare - dvs en som förstod och talade svenska - blev det ”kölhalning” i massmedia, om ”rasism”. Inte ens efter vår död får vi avgöra vart våra pengar ska gå.Från TV4-webben, 90-talet: ”REGION SKÅNE NOBBAR FRÄMLINGSFIENTLIG DONATION Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd tackar nej till 660 000 kronor som en avliden 82-årig kvinna i Stockholm har testamenterat till Universitetssjukhuset i Lund. Villkoret i testamentet var att endast patienter ’som att döma av namn och utseende är av svensk härkomst’ får ta del av pengarna, skriver Sydsvenska Dagbladet. ”Om Region Skåne tog emot pengarna och följde 82-åringens sista vilja skulle man bryta mot lagen om etnisk diskriminering.” DISKUTERA: ”Om politikerna avstår från pengarna går de till Allmänna arvsfonden.” Vart går medel från Allmänna arvsfonden? En insändare i Sydsvenskan frågade: - Hade sjukhuset nobbat en donation från en arabisk prins om han sagt att pengarna skulle gå till invandrare som är bosatta i Sverige? Fler exempel på svenskar som andra klassens människor i Sverige? Partipolitisk enighet En nyansskillnad har alltså kunnat skönjas mellan s-regeringar och borgerliga regeringar. Inte desto mindre kan man tala om en ”7-klöver” i den svenska riksdagen. I allt väsentligt är de 7 partierna överens i invandringsspolitiken: Socialdemokrater och Moderater, Folkpartister och Miljöpartister, Centerpartister och Vänsterpartister, Kristdemokrater. De ser Sverige som ”ett rikt land”, vilket skall bedriva en ”generös flyktingpolitik” och låta svenska intressen stå tillbaka. Sverigedemokraterna har hittills skilt sig från 7-klövern, men det saknas där inte varningssignaler om en utslätning och anpassning. SD:s valfilm från 2006 lyfte fram målkonflikten, erkände det ekonomiska utrymmets begränsning.Den pläderade för att det skulle dras i invandringsbromsen istället för pensionsbromsen. Nu är SD:s ambition att vara ”Hela Sveriges parti” och en SD-folder sommaren 2013 pläderade för en ”human flyktingpolitik”, tillsammans med kostnadskrävande önskemål på en mängd andra politikområden. SD-foldern ville ”se till flyktingars bästa”. Här finns fog för problematiseringar: • Vem är flykting? I media klassas utlänningar som vill få PUT i Sverige rutinmässigt som ”flyktingar”, men erfarenheten har visat att bara en liten andel av de asylsökande är verkligt skyddsbehövande. vad de flesta söker är ”ett bättre liv”. • Vilka är det som har kontakter och kan få fram pengar till sin långväga resa, om inte personer som redan är relativt välbeställda? Den misstanken stärks av beteendet hos många s.k. ensamkommande flyktingbarn - när servicen inte var bra nog, när de själva förväntades handla, laga mat och diska, har det kunnat resultera i protestaktioner. • Även där det rör sig om verkliga flyktingar är det inte givet att de ska få skydd i just Sverige - ett land på andra sidan jordklotet. • Omfattande satsningar på utlänningar gör att det blir mindre över till svenskar. Kostnader När Sverigedemokraterna i rikdagen begärde en utredning om invandringens kostnader vägrade 7-klöverns partier att gå med på detta. Anledningen till detta är uppenbar: det rör sig om stora kostnader, men detta vill man inte ska komma fram. • Bland framförallt utomeuropeiska invandrare är arbetslösheten hög, sysselsättningsgraden låg och bidragsberoendet högt. • Som den omfattande vandaliseringen i Husby och andra förorter nyligen demonstrerat handlar det också om andra kostnader. Olika beräkningar har gjorts, flera pekar på belopp som överstiger 100 miljarder kronor per år. När det kostar, då måste det finansieras. Några tvingas betala. Det sker genom nedskärningar på andra områden eller nya inkomstkällor för stat och kommun. Medborgarskap Svenskt medborgarskap kan erhållas på två vägar, genom födsel eller naturalisering. Wikipedia: ”Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation). Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Den svenska medborgarskapslagen grundar sig på härstamningsprincipen. Det innebär att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. DISKUTERA: Till vilkas bästa bör SD se? Blir det rimligt att tala om en ”7-klöver”? Ur Fria Tider: Vad kostar invandringen? Jan Ekberg, professor vid Linnéuniversitetet i Växjö, är besviken på att invandringskritiker använder hans siffror för att påstå att summan inte är obetydlig. ”Ofta framställs mina resultat – att invandringen skapar ett underskott på mellan 1,5–2 procent av BNP – som om det vore frågan om väldigt stora kostnader för Sverige. Men både i min och OECD:s studie ser vi att det är frågan om mycket små över- och underskott i förhållande till BNP”, säger Ekberg till Nerikes Allehanda idag. Uttalandet är minst sagt märkligt. För det första motsvarar 2 procent av BNP ca 70 miljarder om året, och då räknar ändå Ekberg med att invandrare utnyttjar offentlig service – även rättsväsendet – i ungefär samma utsträckning som etniska svenskar gör. Den som har besökt ett svenskt fängelse vet naturligtvis att det här inte stämmer. Studien har också kritiserats av andra tunga ekonomer, bland annat ekonomiforskaren Jan Tullberg vid Handelshögskolan i Stockholm som anser att invandringen snarare kostar Sverige runt 110 miljarder kronor per år. Netto. Men låt oss förutsätta att Ekbergs underskott på 70 miljarder verkligen stämmer. Även denna summa motsvarar nästan två gånger hela försvarsbudgeten (40 miljarder per år) eller en generös skattesänkning för varje förvärsarbetande svensk med ungefär 18 000 kronor om året. DISKUTERA: På vilka olika sätt får vi betala för invandringen? Ska Sverige alls ha någon invandring? I så fall: vilken? Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har i de flesta situationer samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Det finns dock vissa skillnader. Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta här i landet och bara svenska medborgare har rösträtt i riksdagsvalen. Man kan inte heller bli invald i riksdagen utan svenskt medborgarskap.” 1:9 Den alternativa principen till härstamningsprincipen är att födelseort avgör. Sverige har i praktiken regler som närmar sig även den senare principen. Wikipedia: ”Den 1 juli 2001 fick Sverige en ny medborgarskapslag som underlättar… för barn och ungdomar att bli svenska medborgare. Svenska medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de avsäger sig det svenska medborgarskapet. Den som blir svensk medborgare får också behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter. Men bara den som endast har svenskt medborgarskap kan räkna med fullt svenskt rättsskydd utomlands.” ”Barn blir vid födseln automatiskt svenska medborgare om: - modern är svensk medborgare - fadern är svensk medborgare och barnet föds i Sverige - adern är svensk medborgare och gift med barnets mor - fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och barnet föds i Sverige, - fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets mor. - barn kan också enligt migrationsverket automatiskt få svenskt medborgarskap om det föds av en icke-svensk kvinna som i Sverige lever ihop med en svensk man (gifta eller sambor).” Ett svenskt medborgarskap kan inte återtas av staten, däremot kan medborgaren själv avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Vad krävs då för naturalisation? Vilka krav ställs på den utlänning som vill få svenskt medborgarskap? Inte mycket! Vederbörande behöver inte ens kunna förstå eller själva uttrycka sig på svenska! Den sökande måste kunna styrka sin identitet, vara fyllda 18 år och ha bott en viss tid i Sverige. Grundkravet är 5 år. För den som fått PUT som är flykting eller statslös gäller 4 år. För andra nordiska medborgare gäller 2 år. Vad som också finns är ett vandelskrav, dvs att vederbörande inte är kriminellt belastad. I praktiken finns dock många exempel på kriminellt belastade som fått svenska medborgarskap. Danmark, Norge och Finland kräver 7 års vistelsetid för en utlänning att få bli medborgare i landet. De har också alla någon form av språkkrav. Även dubbla medborgarskap accepteras i Sverige. Ungefär hälften av de utrikes födda i Sverige har fått svenska medborgarskap genom naturalisation, dvs 700.000-800.000 personer. Ca 300.000 har dubbla medborgarskap. En del av de nya ”svenskarna” har uppvisat en anmärkningsvärd förmåga att återkommande ”tappa” sina svenska pass. Merit Wagers blogg, den 12/11 2007: ”250 000 svenska pass är anmälda förkomna eller stulna. Det är otroligt många, en kvarts miljon! Ett ganska stort antal av dessa pass tillhör människor som fått asyl och så småningom medborgarskap i Sverige. När personen ifråga anmält att passet är borta får han ett nytt. När han anmäler att även det passet ’förkommit’ får han DISKUTERA: Vilka krav bör ställas på beviljande av svenskt medborgarskap åt utlänningar i Sverige? Hur förklara så många förkomna svenska pass? Vad göra åt problemet? 1:10 ett nytt igen. När han, för tolfte eller femtonde gången anmäler att han ’tappat sitt pass’ så får han ett nytt pass…” Aftonbladet, den 20/7 2013: Svenskhet ”Vad är egentligen svenskt?” Så lyder pk-invändningen, där svaret för den politiskt korrekta ligger i själva frågan. För en pk-it finns inget riktigt svenskt. Dessutom är det löjligt och/eller farligt. Barbari. Om det trots allt skulle existera. ”Det finns inte vi och dom”. Svenskars existens är alltså ifrågasatt. Japaner och kineser finns, liksom ryssar och tyskar, men inte svenskar. Har en utlänning förvärvat ett svenskt medborgarskap, då är dock vederbörande svensk - ”punkt.slut”. DISKUTERA: Kan invandrare bli svenskar? Ja, redan så snart en utlänning satt sin fot på svensk mark kan det vara fråga om en ”nyanländ svensk”. Ska det kunna finnas en skillnad mellan att vara etnisk svensk och att vara svensk medborgare? Ifrågasatt är även vår kultur och vår historia. Vi har inte längre någon gemensam historia, det har Jasenko Selimovic slagit fast. Vad lägga in i begreppet ”svenskhet”? Vad är svensk kultur? Ska Sverige vara svenskt? Nationalism Begreppet ”nationalism” är till stor del negativt laddat, och åtskilliga böcker har skrivits för att ytterligare ladda det. För många är begreppet förknippat med chauvinism och rasism, militarism och expansionism, aggressivitet och våld: mitt land, rätt eller fel. Så behöver dock inte vara. Det kan finnas också en nationalism som är förenlig med annan nationalism: leva och låta leva. Denna fredliga nationalism värnar sammanhållningen och solidariteten mellan människor som bebor samma landområde, talar samma språk, som delar kultur och institutioner. Nationen kan ses som den kommunikationsgemenskap och gemensamma plattform som krävs för ett fungerande folkstyre och ett rättssamhälle, för en välfärdsstat med trygghet åt alla. Sverige blev som ett gemensamt försäkringsbolag för sina medborgare. Folkhems-Sverige. Till förutsättningarna för folkhemmet hörde från början faktorer som geografi och naturresurser, tillgång till utländskt kapital och utländska marknader. Av betydelse var en lång period utan krig. Dit hörde även svenska uppfinningar och svenskt företagande, arbetsfred och ”full sysselsättning”. Men av inte minst betydelse var en arbetskraft med kvalitéer. Utan människorna i landet, utan svenskarna, hade det inte gått. Folkrörelser - som frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen - medverkade till att dana svenskarna. Det handlade om en folkbildning inte bara i bemärkelsen kunskapsförmedling, utan lika mycket om företagaranda och spridandet av en moral. Man skulle försöka göra rätt för sig, inte ligga till last. Detta var en hållning bland svenska arbetare. ”Gör din plikt - kräv din rätt!”, så löd en demonstrationsparoll. Till denna arbetsmoral hörde punktlighet och hederlighet, yrkeskun- ”Nationalstaten har... två sidor. Den är en ram kring kollektiv identitet, och den är samtidigt en politisk beslutsenhet.” Öjvind Österud 1:11 nande och noggrannhet. Detta möjliggjorde framgångar på exportmarknader. ”Made in Sweden” representerade kvalitet. Leveranser från Sverige kom i tid, vi var att lita på. Produktionen gav ett välstånd att fördela. Ett socialt trygghetssystem utvecklades. En förutsättning för detta var en hög sysselsättningsgrad. En annan förutsättning var denna moral. De flesta medborgare avstod från brottslighet, inte genom yttre sanktioner utan genom sin inre kompass. På samma sätt utgjorde denna individuella kompass en förutsättning för att det sociala skyddsnätet inte skulle missbrukas. En nationalistisk ideologi kan sägas vila på två moment: • Kulturell homogenitet Gemensamma värderingar och traditioner är avgörande byggstenar vid skapandet och upprätthållandet av en nationell identitet. En gemensam identitet genererar ett större mått av omtanke och solidaritet, vilket ger förutsättningar för social och fysisk trygghet samt minimerar risken för konflikter. DISKUTERA: Pågår det en antisvensk propaganda i Sverige idag? Exempel? Hur förklara att samma process av mångkultur och samhällsupplösning pågår i nästan alla västländer? • Samma nation Kan Sverige här sägas vara ”bäst i klassen”? Hur kommer det sig? Därutöver vilar den på principen att samhällets medborgare och dess styrande tillhör samma stat och nation. Den nationella gemenskapen erbjuder en plattform för påverkan. Hur motverka denna destruktiva process? Demografi Läsarsynpunkt: ”Det allra sista i texten, punkt 2 ’Samma nation’), skulle jag gärna framhäva att ’nation’ inte i första hand handlar om markyta med geografiska gränser, utan mer om folk. (Natio = att vara född). Historiskt har nationen följt folkvandringar (t.ex. USA, Australien, Sydafrika, Rhodesia), och med vandringarna har kultur, civilisation, gemenskp och rötter också följt. Det samma är lika giltigt idag med folkvandringarna till Väst och hur Väst förändras.” Fria Tider den 13/7 2013: Nya siffror visar: Så snabbt byts vi ut Under Fredrik Reinfeldts dryga sex år vid makten har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat med en halv miljon människor, medan antalet med svensk bakgrund har minskat med nära 38 000 personer. Det visar statistik från SCB som Fria Tider har tagit fram. Under Fredrik Reinfeldts tid vid makten har regeringen satsat stort på att förändra Sveriges befolkning rent etniskt, inte minst genom att erbjuda världens högsta bidrag till nyanlända invandrare från tredje världen. Och satsningarna har gett resultat, visar SCB:s statistik. Grupperna ”utrikes födda” och personer med ”minst en utrikesfödd förälder” har ökat dramatiskt med 478 323 personer under perioden 31 december 2006 till och med 31 december 2012. Under samma period har antalet personer med två inrikes födda föräldrar minskat med 35 687 personer. 1:12 Förenklat uttryckt innebär statistiken att antalet personer med invandrarbakgrund har blivit 514 010 fler till antalet än svenskarna under den gångna perioden. --Totalt uppgick antalet personer som är födda utomlands eller har minst en förälder född utanför Sverige den i slutet av 2012 till 2 603 086 individer. Antalet personer med två inrikes födda föräldrar uppgick samtidigt till 6 952 807 individer. Fria Tider rapporterade förra året att befolkningsgruppen med två inrikes födda föräldrar under nioårsperioden från 2002 till 2011 har minskat varje år, i snitt med 7800 personer per år. Om invandringen fortsätter att hålla sig på samma höga nivå i framtiden som den har gjort under perioden 2002-2011 kommer andelen inrikes födda med två inrikes födda föräldrar att bli i minoritet redan 2050. ------Utanför de 2,6 miljonerna kommer tredje generationens invandrare med rötter i tredje världen. Läsarsynpunkt: ”...även om invandringen reformeras och minskas kraftigt – eller om den helt stoppas, vilket av många betraktas som ’radikalt’ – så är den långsiktiga konsekvensen ändå den samma som fortsatt massinvandring! Dvs. folkutbyte, ersättande och undanträngning. Ett nytt Brasilien av varje historiskt vitt land. Enkel matematik grundad på födelsetal (de har kraftigt positiv nativitet, svenskarna negativ) och blandning som äger rum.” DISKUTERA: Räcker det med att stoppa fortsatt invandring från tredje världen för att vi svenskar ska kunna finnas kvar som folk i framtiden? Vad ska läggas in i begreppet ”folkmord”? Ur Encyclopædia Britannica: ”Enligt Förenta nationernas Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, som godkändes av generalförsamlingen 1948 och trädde i kraft 1951, är folkmord ett brott antingen det förövas i fredstid eller under krig (vilket skiljer det från brott mot mänskligheten, vilket är handlingar förövade i samband med brott mot freden, eller krigsförbrytelser), och uttryckt i dess termer ’betyder folkmord någon av följande handlingar förövade i avsikten att helt eller delvis förgöra en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp som sådan: (a) Att döda medlemmar av gruppen; (b) Att förorsaka medlemmar av gruppen allvarlig kroppslig eller mental skada; (c) Att avsiktligt påtvinga gruppen levnadsförhållanden som är avsedda att leda till dess fullständiga eller partiella fysiska förgörelse; (d) Att vidtaga åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen; (e) Att med tvång förflytta barn från gruppen till en annan grupp.’ Konspiration, anstiftan, försök och medverkan till folkmord är också straffbart. Förövare kan straffas oavsett huruvida de är konstitutionellt ansvariga styrande, offentliga ämbetsmän eller privatpersoner. Ett av konventionens resultat har varit fastställandet av principen att folkmord inte är en intern angelägenhet även om det förövas av en regering på sitt eget territorium (’en fråga väsentligen inom den inhemska jurisdiktionen’), utan en internationell angelägenhet.” 1:13 Familj Hur vända trenden beträffande den låga nativiteten bland etniska svenskar? Hur tillförsäkra våra barn en bra uppväxtmiljö? Detta sammanhänger med bildandet av väl fungerande familjer. Det sammanhänger också med de villkor som samhället erbjuder barnfamiljer. Många problem är uppenbara: • Arbetslösheten, svårigheten att klara sin försörjning. • Bostadsbristen, svårigheten att finna någonstans att bo. • Skolan, resursbristen beträffande svenska elever. DISKUTERA: • Otryggheten i samhället, riksken att drabbas av brott. Till detta kommer kulturella problem, som propagandan mot fasta och stabila parförhållanden, propagandan mot heterosexualitet som norm se vidare avsnittet ”Genuseri” i kapitel 3! Vad är av störst betydelse - vilka faktorer är det som mest motverkar bildandet av normala familjer med barn? LÄS MER: Invandring och mörkläggning. Arnstberg/Sandelin VITBOK.SE - mångkulturellt facit. Milld Vad är nationalism? Österud. 1:9