1. No category

#AllaBehövs
EN DEBATTSKRIFT OM INVANDRINGENS
POSITIVA EKONOMISKA EFFEKTER
ALEXANDER CRAWFORD
MIKOLAJ NOREK
APRIL 2015
OMSLAGSBILD: ANDREW R. WHALLEY
#AllaBehövs
En debattskrift om
invandringens positiva
ekonomiska effekter
FÖRFATTARE:
ALEXANDER CRAWFORD
MIKOLAJ NOREK
5
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Om författarna
6
Inledning
7
#Evidensbaserat
10
#DemografiskaVerkligheten: Invandringen behövs för att fylla gap i
arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten
14
#HungrigaDrömmare: Att byta hemland och att bygga företag förutsätter
samma färdigheter
18
#InteFörstaGången: Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper i 75 år
- och vi är bra på det
21
#Innovationskraft: Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.
Så Mångfald = tillväxt. Punkt.
24
#HelaSverigeSkaLeva: Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning av
glesbygden
28
#Integrationsnycklar: Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver
hållas ihop och designas om
31
Referenser
34
6
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Om författarna:
Alexander Crawford är en fristående omvärldsanalytiker, debattör,
processledare och entreprenör. Han är knuten till Global Utmaning och till
Implement Consulting Group. Han har ett förflutet på Tällberg Foundation
och analysföretaget EuroFutures. Han är uppvuxen i Frankrike och studerade nationalekonomi vid London School of Economics. Han är bosatt i
Sverige sedan 1989.
Mikolaj Norek är Managing Director av FIM (Forum for Innovation
Management), en verksamhet inom Karl-Adam Bonniers Stiftelse. Han
bedriver även en konsultbyrå med fokus på innovation och entreprenörskap,
både i Sverige och utomlands. Han är även engagerad i SE-Forum. Han är
utbildad inom företagsekonomi och filosofi, uppvuxen i Österrike med rötter
i Polen, och bosatt i Sverige sedan 2010.
7
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Inledning
Denna skrift är ett bidrag till samtalet om invandring i Sverige. Det är ett
känsligt samtal om ett komplicerat ämne, där polarisering,
begreppssammanblandning och tyckande ofta tar över från faktabaserad
analys, stringenta argument och moget pragmatiskt resonerande. Detta
är olyckligt och kontraproduktivt: Den offentliga debatten behöver ett bra
samtal om invandring.
Svensk ekonomi står idag inför en lång rad utmaningar, och i stort sett inga
av dessa kan tacklas utan att på ett eller annat sätt diskutera invandringen.
Det handlar om behovet av dynamism och konkurrenskraft. Det handlar om
tillgång på spetskompetens för arbetsgivare. Det handlar om de
demografiska utsikterna. Det handlar om den regionala utvecklingen och
glesbygdens framtid. Det handlar om hushållens konsumtion och sparande.
Det handlar om Sveriges utrikeshandel. Det handlar om hur Sverige ser på
världen och hur världen ser på Sverige.
Självklart handlar det också om hur världen utanför Sverige ser ut. Ingen,
och framför allt inte ett litet land med starka ekonomiska beroendeband
till omvärlden, kan isolera sig. Krig, fattigdom och brist på framtidsutsikter
tvingar miljoner på flykt från Afrika, Mellanöstern, Centralasien och
Latinamerika. Högutbildade och ambitiösa unga från länder som Indien,
Pakistan, Brasilien, Kina, Turkiet, Mexico eller Ryssland söker sig till
dynamiska storstäder i Västeuropa och Nordamerika. Inom EU förverkligas
faktiskt visionen om fri rörlighet för människor, med betydande
förflyttningar inom unionen. Och inom såväl många av Europas
medlemsländer (däribland Sverige) som USA pågår betydande
omflyttningar från orter och bygder på nedgång till tillväxtregioner, och
framförallt de stora städerna.
Vår utgångspunkt är att migration är (a) en ökande historisk realitet, (b) en
central variabel i den demografiska balansen, (c) en förutsättning för tillväxt,
(d) en källa till innovation och dynamism, (e) en naturlig och välkommen
konsekvens av globaliseringen. Vi ska dock lämna de moraliska, etiska och
ideologiska argumenten utanför argumentationen och ställer oss frågan:
Vilka är invandringens positiva ekonomiska effekter?
8
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Vår ambition är att samla i en och samma rapport våra viktigaste argument
för varför fortsatt invandring är en nödvändighet för svensk ekonomi, det
svenska näringslivet och samhället i stort. Vi skall vara faktabaserade,
Sverigerelevanta, och fria från moraliska pekpinnar. Det handlar om att så
mycket som möjligt komma med en struktur för diskussionen om
invandringens positiva effekter, snarare än detaljerade beräkningar eller
kvantitativa prognoser. Sådana finns det gott om.
Vi är medvetna om att situationen just nu, våren 2015, är extrem på grund
av de stora flyktingströmmar från världens olika oroshärdar. Men vi menar
också att dessa akuta problem inte får överskugga den större diskussionen
om Sveriges demografiska framtid. Vi väljer att i denna skrift just diskutera
helheten, och inte specifika delar av frågeställningen. Vi har gått igenom
många expertrapporter, analyser och utredningar från såväl myndigheter
som forskare och tankesmedjor och försökt samla de bästa argumenten.
Kort sagt, vi vill förse debatten med nya och/eller bättre argument. Nya
tankar, ny fakta, nya grepp.
Låt oss också inledningsvis slå fast att vårt fokus är inte hur dagens migrations-och integrationspolitik fungerar i Sverige år 2015. Här finns många
brister som behöver åtgärdas, på statlig och kommunal nivå. I debatten lyfts
bl a skol- , bostads- och arbetsmarknadspolitiken fram som områden där
reformer och förbättringar krävs. Detta är inte i fokus i denna skrift. Vi har
också märkt det växande antal innovativa initiativ från civilsamhället och
ideella organisationer för att tackla specifika mångfalds- och
integrationsutmaningar. Dess välkomnas men beskrivs inte heller närmare.
9
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Skriftens innehåll
Utifrån en inläsning av relevanta rapporter och analyser, samtal med ett
tiotal ämnesexperter samt eget analysarbete har sju olika argument
identifierats, och skriften är strukturerad enligt dessa. De representerar olika
perspektiv på frågan om invandringens positiva ekonomiska effekter.
#Evidensbaserat: Samtalet om invandring och integration behöver förändras
#DemografiskaVerkligheten: Invandringen behövs för att fylla gap i
arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten
#HungrigaDrömmare: att byta hemland och att bygga företag förutsätter
samma färdigheter.
#InteFörstaGången: Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper i 75 år
- och vi är bra på det
#Innovationskraft: Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.
Så Mångfald = tillväxt. Punkt.
#HelaSverigeSkaLeva: Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning
av glesbygden
#Integrationsnycklar: Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver
hållas ihop och designas om
10
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#Evidensbaserat
Samtalet om invandring och integration
behöver förändras
Ett land som Sverige, i en tid som denna, behöver kunna föra ett vuxet,
moget, faktaförankrat och komplexitetsbejakande samtal om invandring,
där frågan sätts i sitt rätta sammanhang. Vi menar att så inte har varit fallet.
Därför efterlyser vi ett evidensbaserat samtal om invandring.
Frågan om invandring och integration är en s.k. ”stor” eller komplex fråga:
Det finns inga enkla lösningar, det råder många åsikter om frågan, maktstrukturer (t ex Regering och Riksdag) har bristande rådighet över den, och
den påverkar — och påverkas av — många andra politik- och
samhällsområden.
Ett första steg är att bena upp diskussionen genom att särskilja de olika
sorters invandringsflöden. Det finns sex olika kategorier, sex anledningar till
varför människor flyttar till Sverige permanent eller för en långvarig vistelse.
• Flyktinginvandringen, som definierats som invandring av människor på
flykt från sitt hemland, enskilt eller i större grupper. Det finns tre sätt att
få flyktingstatus: när Migrationsverket godkänner en asylansökan, när en
migrationsdomstol godkänner ett överklagat Migrationsverksbeslut, och när
en person får flyktingstatus av FN och blir välkommen till Sverige som kvotflykting. Under 2014 sökte ca 81 300 personer asyl, och ca 35. 500 beviljades
uppehållstillstånd. Motsvarande siffror för 2013 var 54.000 resp 25.000. Vid
flyktinginvandring är det främst de politiska förhållandena i hemlandet som
framkallat utvandringen. Syrien, Somalia, Kosovo, Afghanistan och Eritrea
är de länder mer flest asylsökande till Sverige i början på 2015 (januari till
mars).
• Anhöriginvandringen (eller anknytningsinvandring), där en person vill
flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Den totala anhöriginvandringen stod för cirka 35 procent av de uppehållstillstånd som utfärdades 2013.
Dessa utgjorde ungefär 40,000 personer. Cirka 40% var “kärleksinvandrare”,
15% var adoptivbarn, ensamkommande barn samt senare ankomna
föräldrar och cirka 27% var anhöriga till flyktingar.
11
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
• Utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, där personer från utanför Norden
och Europa flyttar till Sverige för en längre eller kortare period (säsongsarbetare). År 2013 tilldelades totalt ca 27 000 arbetstillstånd. Av de arbetstillstånd som utfärdades till icke-Européer gick flest till människor från
Thailand (ca 6000), Indien (ca 3000), Kina (ca 900) och Syrien (ca 700). 2014:
Indien (ca 3200, jämfört med 3000 år 2013) Thailand (ca 3000, ner från
6000), Kina (ca 900) Syrien (ca 700) och Turkiet (ca 400). Tre av de
vanligaste yrkeskategorierna bland arbetskraftsinvandrare 2014 var “
medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fisk”, IT- och
dataspecialister och restaurangpersonal. Merparten av dem som utför
icke-kvalificerade jobb är säsongsarbetare och stannar i regel bara några
månader.
• Inomeuropeisk (inkl. inomnordisk) tillsvidareförflyttning, där människor
från Norden och EU/EES kommer till Sverige med avsikt att stanna en
längre tid. Inom EU råder fri rörlighet. Det innebär att alla som är medborgare i ett EU-land kan bosätta sig i ett annat EU-land i 3 månader. Om man
arbetar, driver företag, studerar, är pensionär eller på annat sätt är självförsörjande får man stanna längre
• Inomeuropeisk (inkl. inomnordisk) tillfällig migration (bl a säsongsarbete),
där människor från Norden och EU/EES kommer till Sverige för en
begränsad tid (under 3 månader).
• Hemvändande svenska medborgare, där människor flyttar tillbaka till
Sverige efter att ha bott utomlands. Detta har länge varit den största gruppen (18% år 2013) av alla som invandrat till Sverige, även om asylmigranter
från Syrien var något fler 2014 (21 600 personer från Syrien, och 20 800
återvändare).
Ett annat faktabaserat perspektiv handlar om kompositionen av Sveriges
befolkning. Här gäller det att ta ett långt perspektiv komma till exempel på
dryga 100 år. Tabellen på nästa sida visar storleken och härkomsten av den
utrikesfödda befolkningen sedan 1900.
12
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Den svenska befolkningens sammansättning1900-2014
KÄLLA: SCB
Historien som den här tabellen berättar handlar om ett fundamentalt skifte i
Sveriges befolkning. Bakom den döljer sig miljontals människoöden,
drömmar, tragedier och framgångssagor. Ska man sammanfatta den i tre ord
kan man säga att Sverige har globaliserats. Det är en naturlig — och
ofrånkomlig — konsekvens av utvecklingen i Norden, Europa och världen
under samma period. Inte minst det faktum att Sverige inte förstördes under
andra världskriget satte igång denna resa. Ibland genom långsamma
processer, Och ibland genom kaotiska skeenden, har den svenska
demografin ändrat skepnad.
Det finns många andra perspektiv som behövs för att berika samtalet om
invandring. Det regionala, det yrkes-, bransch- och kompetensmässiga, det
demografiska, det statsfinansiella, det samhällsekonomiska. Gemensamt
för alla dessa perspektiv här att man måste se frågan I ett större och längre
perspektiv. Visst, osäkerheten ökar markant. Men statiska ögonblicksbilder
passar inte när det handlar om dynamiska flöden.
13
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Invandringen kan inte ses isolerat från övrig social och ekonomisk
utveckling. Det har varit och är en förändringskraft av samma dignitet som
teknologiutvecklingen, förändringar i näringsstruktur eller inhemska
befolkningsförflyttningar (t ex den nu kraftiga urbaniseringen). Under
samma efterkrigstid ägde en strukturomvandling av enorma mått rum i
svensk ekonomi. En världsledande tillverkningsindustri och en svensk
välfärdsmodell byggdes upp. Våra ömsesidiga beroenden med andra
länder när och fjärran växte sig allt starkare. Och parallellt med flöden av
människor förändrades flöden av varor, pengar och information.
Sammantaget växte ett nytt Sverige fram.
Men den samhällsförändringen är på väg att ersättas av en annan, vars
konturer vi inte riktigt kan skönja. Mycket är ovisst, men en sak vet vi:
Samtalet om invandring måste inrymmas i, och förhålla sig till, samtalet om
gårdagens, dagens och morgondagens Sverige.
14
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#DemografiskaVerkligheten
Invandringen behövs för att fylla gap i
arbetsmarknaden och bibehålla befolkningstillväxten
Demografiska prognoser skiljer sig från de allra flesta andra framtidsprognoser, eftersom de präglas i stor utsträckning av ganska liten osäkerhet. Det
gäller förstås inte alla demografiska områden (inte minst flyktingströmmar är
omöjliga att förutse på några års sikt). Men när det gäller hur många
svenskar det finns i arbetsför ålder är demografiska prognoser tämligen
säkra, och storleken på arbetskraften under kommande årtionden vet vi
ganska mycket om.
På demografiområdet brottas hela Europa med ett likartat problem: en åldrande befolkning med stora pensionsavgångar när efterkrigsgenerationen nu
lämnar arbetslivet. Sveriges utgångsläge är dock förhållandevis bra jämfört
med grannländer i Norden och Europa. Tysklands befolkning krymper till
exempel, och Finland och Danmark har vuxit hälften så snabbt som Sverige
under 2000 talet. Dock har Norge vuxit snabbare (framför allt de senaste 5
åren). Av EU:s större länder det endast Spanien, Belgien och Storbritannien
som vuxit snabbare än Sverige under detta århundrade.
In- och utvandring är en central del av den demografiska diskussionen.
Enligt SCB motsvarar det årliga migrationsnettot (dvs invandring minus
utvandring) under kommande fem år hälften av antalet födda i Sverige varje
år:
Översikt över prognos över årliga befolkningsförändringar 2014-2019
KÄLLA: SCB Statistiska meddelanden 2014 BE 18 SM 1401
15
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
En mer detaljerad överblick över invandringen syns i grafen nedan, som även
innehåller en långsiktig prognos.
Invandring efter födelselandsgrupp 1970-2013 samt prognos 2014-2016
KÄLLA: SCB Statistiskt meddelande BE 18 SM 14 01
(HDI = HUman Development Index, mått på länders utvecklingsnivå)
Statistiken visar på stor variation från år till år, men en markant höjning
sedan mitten på 00-talet, då Sverige har varit attraktivt för snart sagt alla
grupper (inklusive många återvändande svenskar). Detta invandringstryck
sammanföll med den globala finanskrisen åkte mycket djupa
lågkonjunkturen som hela världen befunnit sig i sedan 2008. Och även om
svensk ekonomi har klarat sig mycket lindrigt undan genom denna
lågkonjunktur är det klart att den svenska arbetsmarknaden inte förmått
absorbera detta tillskott fullt ut och Sverige brottas med för oss höga
arbetslöshetsnivåer.
1) Generationsväxlingen på arbetsmarknaden - i riket och i ett regionalt
perspektiv. Arbetsförmedlingen, 2014
Arbetskraftsbrist i vissa branscher
Arbetsförmedlingen skriver i en skrift 2010 ”Det kommer att ske en extra
stor pensionsavgång från arbetsmarknaden under åren 2010 till 2015, vilket
leder till att tillväxten av antalet personer i arbetskraften hämmas.” 1 Denna
pågår just nu och påverkar vissa branscher mer än andra. Arbetsförmedlingen skriver i en genomgång av generationsväxlingen på arbetsmarknande att
”i drygt 60 yrkesgrupper är det fler än hälften av de yrkesaktiva som
lämnar arbetsmarknaden av ålderskäl fram till och med år 2025. Mycket
stora åldersavgångar väntas framför allt bland specialister inom sjukvård
samt i yrken inom jord- och skogsbruk.
16
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Det innebär stora åldersavgångar inom yrkesgrupper såsom psykologer,
specialistutbildade sjuksköterskor, läkare, tandläkare, speciallärare,
gymnasielärare i yrkesämnen, lantmästare, lokförare, buss- och spårvagnsförare, tekniker på mellannivå med flera.” Framför allt påverkas den
offentliga sektorn, vilket får genomslag på grund av sektorns storlek - 1,5
miljoner svenskar är anställda inom offentligt finansierade tjänster, en
tredjedel av samtliga sysselsatta. Här visar alla studier att arbetsgivare inom
offentligt finansierade tjänster har svårt att hitta rätt personal. Arbetsförmedlingens prognos för åren 2015 och 2016 skriver ”De offentliga arbetsgivarna har blivit alltmer bekymrade över den knappa tillgången på utbildad
arbetskraft. Ökade efterfrågan på personal har även medfört ökade
rekryteringsproblem, detta från en redan i utgångsläget relativt utbredd brist
på rätt kompetenser.” 2
Utöver den matchningsproblematik som är väl dokumenterad på den
svenska arbetsmarknaden finns en stor utmaning i att brygga det
sysselsättningsgap mellan svenskfödda och utlandsfödda. OECD har visat3
att Sverige är bland de sämsta länderna i Europa, sämre än våra nordiska
grannländer.
Det finns olika vägar för att råda bot på arbetskraftsbristen. Arbetsförmedlingen beskrev fyra olika räkneexempel där olika vägar beskrivs: Den första
handlar om att utjämna de stora skillnaderna i arbetskraftsdeltagandet
bland utlandsfödda (som varierar kraftigt mellan olika kommuner); tillskottet till arbetsmarknaden skulle kunna uppgå till så mycket som 200.000
personer. Den andra vägen handlar om att utjämna skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan svenskfödda kvinnor och män (en skillnad som
uppgår till nästan 3 procentenheter); Arbetsförmedlingen räknar fram att
upp till 65.000 personer (kvinnor) skulle tillföras arbetskraften. En tredje väg
handlar om att jämna ut arbetskraftsdeltagandet mellan svenskfödda och
utlandsfödda, nationellt och framför allt regionalt; denna utjämning skulle
kunna skjuta till över 170.000 personer till arbetskraften. En fjärde väg, som
kanske är den som diskuteras flitigast, en höjd pensionsålder - är att höja
sysselsättningsgraden för de mellan 65 och 69. Men Arbetsförmedlingens
slutsats är glasklar: alla vägar kommer att behövas.
Invandring och arbetslöshet?
Många forskare har studerat relationen mellan invandring och arbetslöshet,
och försökt besvara frågan ”vad skulle hända på arbetsmarknaden om vi
stoppade eller kraftigt begränsade invandringen?”. Det finns ytterst lite
belägg för att man skulle se några väsentliga effekter. En omfattande
utredning som gjordes av House of Lords i Storbritannien, med
2) Arbetsmarknadsutsikterna hösten
2014,
Arbetsförmedlingen december 2014
3) OECD 2012. Settling In: Indicators of
Immigrant integration
17
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
4) The Economic Impact of Immigration,
House of Lords Select Committee on
Economic Affairs, report of session
2007-2008.
5) Cattaneo, C., Fiorio, C., Peri, G. 2013.
What happens to the careers of European workers with immigrants ”take their
jobs”? Institute for the Study of Labour
(IZA) Discussion paper 7282 .
6) Beskrivning av IZA-studien gjord av
Ekonomifakta.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2013/Maj/Vad-hander-med-jobben/
internationell expertis, kom fram till följande: ”den sannolika långsiktiga
effekten av en ökad invandring är att öka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, med liten eller ingen impact på per capita-inkomsten i den
inhemska befolkningen.” 4 Detta gällde såväl i Storbritannien som i USA,
samt i andra utvecklade ekonomier. En annan europeisk studie där forskare
tittade på 11 länder under perioden 1995-2001 kom fram till en liknande
slutsats: ”invandring orsakar inget hot för de inhemska arbetarnas möjligheter, utan snarare ger de ytterligare incitament att förbättra sina karriärmöjligheter”.5 Studien visar vidare att ”inhemska och utländska arbetare inte
nödvändigtvis hamnar i en konkurrenssituation med ökad arbetslöshet som
följd, utan snarare fungerar som ett slags komplement till varandra.” 6
VAD KAN GÖRAS?
• UTÖKA INITIATIVEN ATT SNABBUTBILDA PERSONAL (TILL EXEMPEL NYANLÄNDA INVANDRARE) TILL OFFENTLIGA TJÄNSTER, SAMT
ÖVERSÄTTA BETYG OCH KOMPETENSER.
• TACKLA DET MOTSTÅND MOT ARBETSKRAFTSINVANDRING OCH
ARBETSKRAFTSRÖRLIGHET SOM FINNS INOM VISSA
FACKFÖRBUND.
• TYDLIGARE ”TALENT-MANAGEMENT”-STRATEGI PÅ NATIONELL
OCH REGIONAL NIVÅ
• POLICIES FÖR ATT ATTRAHERA TILLBAKA SPETSSTUDENTER TILL
SVENSKA UNIVERSITET (BL A GENOM ATT OMPRÖVA BESLUTET
ATT INFÖRA HÖGA STUDENTAVGIFTER FÖR STUDENTER UTANFÖR
EU/EES).
18
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#HungrigaDrömmare
Att byta hemland och att bygga företag
förutsätter samma färdigheter
En av de mer positiva åsikter, kanske till och med myterna som finns rund
invandring världen över är att invandrare är “bättre” entreprenörer.
Entreprenören och entreprenörskap har blivit något av en ”silver bullet” för
den ekonomiska politiken. Att få människor att ta eget ansvar för att hitta
individuella lösningar och att skapa företag som kommer med erbjudanden
som möter vår tids stora och små utmaningar har visat sig vara populärt
med politiken - lite över ideologiska gränser.
Entreprenörskap spelar en betydande roll för invandrare sedan lång tid
tillbaka. Många kända varumärken och företag som har blivit en del av den
svenska identiteten grundades av invandrare. Några exempel bland många
är: Abba konserver, Bonnier, Bukowskis, Carnegie, Handelsbanken,
Marabou, Securitas och Zeta.
Den övergripande statistiken visar att invandrare har en högre andel egenföretagande än infödda svenskar — skillnaden enligt OECD7 är ca 2%.
Varför är det så? Man närmar sig kanske enklast denna frågan genom att
fundera på vad en entreprenör egentligen är? Det är en individ som
medvetet tar risker för att förverkliga sina drömmar. Drömmar har givetvis
en stor mängd av olika former, men kan nog reduceras i de flesta fall till ett
sökande efter självförverkligande och frihet. Något som faktiskt i stor utsträckning påminner om motiven för många migranter till Sverige. Men inte
bara detta. Att flytta till ett nytt land är ALLTID - om än i varierande grad kopplat till risker och bygger på en stark tro på den egna förmågan.
Självförtroendet må inte alltid finnas i samma utsträckning, men en hög
tolerans för stress och osäkerhet är nödvändig. På så sätt är karaktärsdrag
som finns hos entreprenörer mycket lika de som kan identifieras hos
invandrarna, och det finns många exempel på att detta förs sedan vidare till
andragenerationens invandrare. Till exempel berättar Sebastian
Siemiatkowski, en av grundarna till snabbväxande internetbetalningstjänsten Klarna och son till polska flyktingar som kom till Sverige på
1960-talet att ”Oron för att det inte ska finnas bröd att ställa på bordet i
morgon sitter kvar. Den känslan är rotad djupt inom mig och den stressen
kommer nog alltid att finnas. Den känslan håller mig motiverad och gör att
jag fortsätter att vara hungrig.” 8
7) OECD (2010)
8) ”Klarnagrundarens klassresa”, Computer Sweden 2012-11-02
19
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
9) T ex Pernilla Andersson Joona (2011),
”The Native-Immigrant income gap
among the self-employed in Sweden”, i
International Migration
10) En bra genomgång av denna forskning finns i Rodriguez-Pose, A., & Hardy,
D. 2014. Cultural Diversity and entrepreneurship (VoxEU December 2014)
11) Efendic m fl (2012) Tillväxt i företag
ledda av personer med utländsk härkomst i Sverige, s 61
12) Efendic m fl (2012) Tillväxt i företag
ledda av personer med utländsk härkomst i Sverige, s 83
13) https://share.america.gov/immigrant-entrepreneurs-power-us-economy/
Samtidigt måste tilläggas att det inte alltid just entreprenörskap som är
förstahandsvalet för invandrare. Väldigt ofta hörs resonemanget att det inte
fanns något annat val. En arbetsmarknad som är för låst, rekryteringsvanor
som baserar på kännedom och ett exotiskt språk resulterar i sju års
genomsnittstid för invandrare att hitta jobb. En sådan väntan är oacceptabelt
för nästan vem som helst, inte minst människor som tog risken och samlade
kraften att bytta land. Men denna brist på alternativ gör också att man
möjligtvis orkar lite längre i sin entreprenöriella aktivitet än andra som har
mer utstakade exitmöjligheter. Kanske är det just denna ytterligare push
som kan ibland behövas för att slå genom. Det finns studier9 som visar att
invandrare (framförallt utomeuropeiska) är oftare egenföretagare, men
tjänar mindre än svenskfödda entreprenörer. Det är också så att
förekomsten av förebilder, dvs andra framgångsrika invandrarföretagare,
spelar en viktig roll.
Det finns också ett antal studier som visar en tydlig koppling mellan
kulturell mångfald och entreprenörskap, kreativitet, innovation och
produktivitet. 10
Växer invandrarnas företag mer än andra?
Många påpekar att invandrare är ofta ’hungrigare’ än andra, i den meningen
att de är beredda att jobba hårdare och investera mer i sin karriär. Men hur
påverkar detta invandrarnas företagsamhet? Enligt en studie gjord av Företagarna (2010) är invandrare som driver företag mer positivt inställda till tillväxt i sitt företag. Bara 19 procent av de tillfrågade företagarna med utländsk
bakgrund vill att deras företag ska fortsätta vara litet, medan motsvarande
siffra för samtliga tillfrågade är 30 procent.11
Rapporten tydliggör att ”det kanske mest intressanta resultatet är det i
samtliga tillväxtmodeller som studerats finns en positiv och signifikant
effekt av att ett företag leds av en person som är andra generationens
invandrare.” 12 Detta visar vikten av att tänka i nya banor vad gäller framgångsrikt entreprenörskap. Väldigt ofta ligger de stora entreprenöriella
framgångarna i ett radikalt nytänkande och i utmaningen av etablissemang
och status quo. Med mer begränsad anknytning till den lokala kulturen är
det möjligt för invandrade entreprenörer att tänka helt nytt, bort från konvention och lokal kultur. I sammanhanget konstaterar till exempel rapporten
“New American Fortune 500”, framtagen av Partnership for a New American Economy13 att 40 % av alla Fortune 500 företag - inklusive företag som
Apple, EBay, Google, General Electric, etc. - är grundade av första eller andra
generations invandrare.
20
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Immigranter till USA är även dubbelt så ofta representerade bland
företagsgrundare än infödda. Det finns inga motsvarande studier i Sverige,
men mycket tyder på att mönstret känns igen, inte minst bland de växande
företagen som har en chans att bli ryggraden i morgondagens svenskt
näringsliv.
VAD KAN GÖRAS?
• SKAPA ETT PROGRAM SOM PROAKTIVT JOBBAR MED ATT
ATTRAHERA UTLÄNDSKA ENTREPRENÖRER ATT STARTA SINA
BOLAG I SVERIGE.
• YTTERLIGARE FÖRSTÄRKA OCH SPRIDA DEN FRAMVÄXANDE
BERÄTTELSEN OM EN SVENSK EKONOMI SOM BYGGER PÅ
ENTREPRENÖRSKAP OCH SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG.
• INFÖRA MÖJLIGHETER TILL STARTUP-VISA
ELLER INVESTOR-VISA.
• SKAPA TYDLIGA INCITAMENT FÖR ATT DRIVA EXPANSIVA BOLAG,
T EX MED BÄTTRE MÖJLIGHETER FÖR STOCK OPTIONS PROGRAM.
• STIMULERA TILL YTTERLIGARE FORSKNING PÅ TEMA
21
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#InteFörstaGången
Sverige har tagit emot stora flyktinggrupper
i 75 år - och vi är bra på det
Sverige har genom historien visat sig vara bra på mycket. Att utvinna naturresurser, att attrahera entreprenörer som sedan fick framgångsrika företag.
Att skapa världsledande företag, ofta med inslag av systemkombinationer,
högteknologi och högproduktiv och högkvalitativ tillverkning. Att främja
framväxten av hållbara samhällen ur ekologisk synvinkel. Att skapa jämlika
och jämställda organisationer. Det finns dock ett annat område där
Sverige kan sägas vara Europaledande: Att ta emot stora grupper människor
på flykt.
Låt oss blicka tillbaka över de senaste 75 åren. I samband med andra världskriget förändrades Sveriges demografi. Vi blev ett invandringsland, efter ett
århundrade eller mer som utvandringsland. Under 1950- och 60-talet rörde
det sig främst om arbetskraftsinvandring (från våra nordiska grannländer
och Syd- och Mellaneuropa). Sedan 1980-talet har invandringen dominerats
av flykting- och anhöriginvandring. De första stora befolkningsförflyttningarna skedde när andra världskriget bröt ut. Innan dess utmärkte sig inte
svensk flyktingpolitik nämnvärt, man tog endast emot en bråkdel (runt 5000
personer, varav 3000 judar) av alla som flydde Tyskland före 1939. Men
denna politik ändrades efter krigsutbrottet. Den svenska neutraliteten
gjorde att landet blev tillflyktsort för uppemot 70.000 norrmän. Närmare
9.000 judiska flyktingar togs emot från Norge och Danmark. Det kom över
70.000 ensamkommande barn från Finland (upp till 20% av dessa stannade
kvar i Sverige efter 1945). Från Baltikum kom upp emot 40.000 människor
på flykt. Efter kriget tog Sverige emot 45.000 befriade fångar från tyska
koncentrationsläger. Sammantaget var den totala flyktingströmmen
mellan 1940 och 1945 omfattande, för ett land med 6,5 m invånare. Det var
en påfrestning och det förekom en hel del inrikespolitiskt och den tidens
flyktingströmmar ger oss än idag insikter om betydelsen av ett väl utvecklat
mottagande. Nu vet vi också att många av efterkrigstidens flyktingar flyttade
vidare eller återvände till sina hemländer. Det vi lärt oss är att ett bra
omhändertagande ger en bättre relation till Sverige och att möjligt
återvända får vara det hindrar oss från att handla mitt i krisen –varken i
Skandinavien 1945 eller i Syrien och Somalia 2015.
22
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Efter Sovjets ingripande i Ungern 1956 kom ca 8.000 ungrare, 10 år
senare, runt 3.000 från Tjeckoslovakien efter Pragvåren. På 1970-talet kom
ca 3.500 kristna syrianska och assyriska flyktingar från Mellanöstern. I slutet
på 1970-talet hade uppemot 22.000 människor från Latinamerika (framför
allt Chile) bosatt sig i Sverige. Den iranska revolutionen 1979 och Iran-Irakkriget ledde till en stor invandring från Iran till Sverige: ca 27.000 under
1980-talet, och över 20.000 under 1990-talet. 14
Asylsökande till Sverige 1984-2013
KÄLLA: Rikspolisstyrelsen och MIgrationsverket
Grafen ovan visar flyktingutvecklingen de senaste 30 åren. 1990-talets krig
i forna Jugoslavien ledde till att över 170.000 flyktingar kom till Sverige
från Balkan under några år. Därefter stora grupper från Irak, Centralasien,
Eritrea. Och efter detta började det flyktingflöde som fortfarande pågår av
människor som flyr krig och förtryck i Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien.
Och när nya oroshärdar blossar upp kommer det nya asylsökande till
Sverige, som när över 1.000 ukrainare sökte skydd i Sverige under 2014.
Samma mönster upprepar sig nästan varje gång. En ny grupp söker sig till
Sverige. Protester väcks över hur svårt det kommer att bli att integrera just
detta folk. Farhågor sprids om att just dessa egentligen inte är människor på
flykt som snarast vill flytta hem igen, utan lyxsökare som bara vill få ett
bättre liv. Gång efter annan lyfts kulturella eller religiösa särarter fram och
man varnar för integrationssvårigheter. Så tyckte man om finnarna under
andra världskriget och om bosnier på 1990-talet, och så säger vissa om
somalier idag.
Det finns ett annat mycket mer positivt mönster som också har upprepats
decennium efter decennium: att dessa grupper asylsökande välkomnas och
tas om hand. För det mesta går det bra för många familjer, vuxna som
14) Många av dessa historiska uppgifter
är hämtade från UNHCR i Sverige och
faktabanken ”Mot Alla Odds”
23
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
15) Se t ex ”Det Dolda Biståndet, Frågor
och svar om migranters remitteringar”,
en Global Utmaning rapport av Veronica
Nordlund & Andrea Monti, maj 2014
kommer i arbetsför ålder har fått jobb eller startat företag, barnen fick
möjlighet till bra skolgång och ofta högre studier och yrkeskarriär.
Företagsledare, entreprenörer, ministrar, artister och idrottsstjärnor är barn
till flyktingar. Många skickar hem stora belopp till släkt och vänner i form av
remitteringar15 och en hel del väljer att flytta hem när läget har lugnat ner
sig. Sverige knyter närmare band med regioner och länder som någon gång
börjar byggas upp och utvecklas.
Visst, det har varierat från grupp till grupp och från period till period, men
det finns ingen anledning att tro att det som har gått förr inte kommer att gå
igen. De temporära påfrestningarna under 1940-talet och under 1990-talet
vändes till något positivt.
Det är under dessa 75 år, från 1939 till idag, som det moderna Sverige har
skapats, och det är snart sagt omöjligt att tänka sig samma utveckling för
den svenska ekonomin och det svenska näringslivet utan dessa grupper
utan de 800.000 människor på flykt som Sverige tagit emot de senaste 30
åren.
VAD KAN GÖRAS?
• FOLKBILDNINGSKAMPANJ OM DET MODERNA SVENSKA
FLYKTINGMOTTAGANDETS HISTORIA.
• BESKRIVA DEN REGIONALA OCH LOKALA BETYDELSEN AV DE
SENASTE 75 ÅRENS FLYKTINGMOTTAGANDE.
• KARTLÄGGNING AV KOMPETENSER, ENTREPRENÖRSKAP OCH
INNOVATIONSKRAFT HOS NYANLÄNDA (GENOM ATT INVOLVERA
ANDRA AKTÖRER ÄN ARBETSFÖRMEDLINGEN, SOM T EX PERSONER MED VANA AV HEAD-HUNTING OCH RISK-KAPITAL)
24
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#Innovationskraft
Mångfald gynnar Innovation. Innovation främjar tillväxt.
Så Mångfald = tillväxt. Punkt.
Innovation, entreprenörskap och teknikutveckling är de viktigaste drivkrafterna i en dynamisk ekonomi. Två av de mest pålitliga sätt att generera
idéer och innovationer i en ekonomi är att öka antalet högutbildade och öka
mångfalden i arbetslivet. Båda dessa mål nås genom invandring.
Länder som USA och Israel bekräftar just detta. De mest dynamiska
branscher i USA, som har i decennier varit motorer i den amerikanska
tillväxten, har alltid haft höga koncentrationer av invandrare (första och
andra generationen). Likaså bygger Israels ekonomiska framgång på ett fåtal
branscher med en hög andel av invandrare.
Fareed Zakaria beskriver16 att USAs “global edge” och dess förmågan att
“invent the future” bygger enbart på hög invandring. Han beskriver det på
följande sätt: “Amerika har hittat ett sätt att hålla sig ständigt revitaliserat av
strömmar av människor som funderar på att göra ett nytt liv i en ny värld
[...] Amerika har kunnat utnyttja denna energi, hantera mångfald,
assimilera nykomlingar, och gå vidare ekonomiskt. Ytterst är detta vad som
skiljer landet från andra ekonomiska stormakter som Storbritannien och alla
andra historiska exempel.”
USA har länge gynnats av kreativa och intellektuella bidrag från invandrare.
Enligt vissa källor finns det tre gånger så många Nobelpristagare,
medlemmar i vetenskapsakademin, och Oscarvinnande filmregissörer bland
invandrarna som bland infödda amerikaner. Invandrare är grundarna av
företagen som Google, Intel, PayPal, eBay och Yahoo. Apple-grundaren Steve
Jobs far var från Syrien och hans mor schweizisk-tyska. Google-grundaren
Sergei Brin Google kom till USA från Ryssland med sin familj som 6-åring.
E-Bay grundaren Pierre Omidyar kom också till USA som barn, från
Frankrike. Mer än en fjärdedel av alla globala patentansökningar från USA
är inlämnad av invandrare, även om de är bara cirka 12 procent av
befolkningen. Självklart kan inte alla länder bli som USA, alla regioner bli
som Silicon Valley, eller alla städer bli som New York. Men det finns alltfler
europeiska exempel under 2010-talet: Köpenhamn, Berlin, London,
Barcelona och, ja, Stockholm uppvisar en stark attraktivitet för kreatörer och
innovatörer.17
16) Zakaria, Fareed (2008) The Post-American World
17) Se till exempel i FastCompany
Co.Exist, 2013: The 10 Smartest Cities
In Europe Which European cities are
doing the most innovative things with
infrastructure, technology, and entrepreneurship?
http://www.fastcoexist.com/3024721/
the-10-smartest-cities-in-europe#10
25
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
18) Richard Florida. 2002
19) Scott E. Page. 2007
20) AnnaLee Saxenian. 2005.
Höga nivåer av invandring har även andra effekter på innovation. Etnisk
mångfald spelar en nyckelroll i att attrahera och behålla kreativa och
talangfulla människor i storstäderna. Författaren Richard Florida18 hävdar att
mångfalden ökar en regions eller stads förmåga att konkurrera om talang.
Mångfald fungerar som en stimulant för innovation och tillväxt.
Scott Page19 visar att perspektivrikedom kan stödja innovation genom att
göra det möjligt för människor att hitta nya lösningar. På lokal eller gruppnivå är det den kognitiva mångfalden som invandrare kan bidra med som
främjar hela gruppens problemlösning och produktivitet. Det är just
exponeringen för en minoritets annorlunda syn, och konflikt i gruppen som
stimulerar till att betrakta problem från flera perspektiv; så föds det så
kallade “divergent thinking”. Grupper som består av liknande människor
är mer benägna att engagera sig i ”convergent thinking”, som förstärker
nuläget.
Från Brain Circulation till affärsutveckling
En annan potential av immigration som sällan nämns i debatten om
innovationskraft och tillväxt är fenomenet ”brain circulation” eller återmigration.20 Fenomenet visar att ett betydande andel av invandrarna som
flyttar utomlands för utbildning eller tidig karriärutveckling tenderar senare
att återvända hem, antingen permanent eller periodiskt. Utvecklingen av
dynamiska IT industrier i Taiwan och Israel har varit en följd av migranter
som återvände hem i början av 1980-talet från USA och Silicon Valley. Dessa
återmigranter hade med sig kapital, tekniska och operativa erfarenheter,
kunskaper om affärsmodeller, och nätverk i USA. En liknande återmigration
sker nu i Indien, med kvalificerad arbetskraft från Silicon Valley som med
kompetens och kapital från utlandet utvecklar t ex Bangalores IT-industri.
Här skulle ett litet land som Sverige ha fantastiska förutsättningar att återknyta kontakter med alla runtom i världen som vistats i Sverige för studier
eller arbete när de väl flyttat hem. Det är svårt att tänka sig ett bättre sätt att
utveckla affärskontakter än med ett nätverk av ambassadörer som (förhoppningsvis) har positiva minnen från sin tid i Sverige. Brain Circulation skulle
kunna utnyttjas betydligt bättre på ett annat sätt, där hemvändande
svenskar kan vara en stor möjlighet för både innovationskraft och
entreprenörskap.
En strukturell mardröm
Det svenska näringslivet har sedan länge dominerats av några få stora
multinationella företag, och några av dessa kommer att fortsätta spela en
viktig roll för landets internationella konkurrenskraft. Sett historisk under
efterkrigstiden har detta varit en av nycklarna till den svenska ekonomiska
26
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
framgångssagan: de svenska multinationella företagen har varit bra på att
utvecklas och anpassa sig till nya marknadsvillkor. Men det innebär också
att Sverige är beroende av några få storföretag för sitt välstånd: till exempel
står 20 bolag för cirka 50 procent av Sveriges export.
Den svenska ekonomins framtida tillväxt är alltmer beroende av små- och
medelstora företag, som under de senaste åren har även varit en viktig källa
till ökad sysselsättning och den viktigaste drivkraften bakom det ökade
inhemska förädlingsvärdet. Det är därför mycket viktigt att små- och
medelstora företag uppmuntras till att nyanställa och att de vågar ta större
risker. Historiskt är det få inhemska små- och medelstora företag som
lyckats växa till multinationella bolag; endast ett av Sveriges 50 största
företag har grundats under de senaste 40 åren, jämfört med 9 i USA, 6 i
Danmark och 41 i Kina.
Och här spelar invandrare en extrem viktig roll, både som entreprenörer,
men även som kvalificerade - och inte sällan mycket engagerade - anställda
i dessa tillväxtbolag.
Att attrahera talang från utlandet är alltså en viktig faktor för att säkerställa
tillväxten i en kunskapsekonomin som Sverige. Hela Norden har dock några
av de lägsta arbetskraftsinvandringskvoterna, i förhållande till befolkningens
storlek. I detta avseende har hela regionen mycket att lära av andra utvecklade ekonomier som Kanada och Schweiz. Mellan 2000 och 2011, var det
årliga inflödet av invandrad arbetskraft i genomsnitt mellan 0,2 procent i
Finland och 0,4 procent i Danmark och Sverige - betydligt lägre än för andra
icke-engelskspråkiga länder som Schweiz (1,3 procent), Österrike (0,9 procent), och Tyskland (0,7 procent).
Hela Norden har också inte varit lika framgångsrika på att locka
internationella studenter. Alla utom Danmark finns idag i den nedre halvan
av OECD-länder rankad efter andelen internationella och utländska
studenter i högre utbildning. Även i Danmark är det endast 20 procent av
de inskrivna i eftergymnasial utbildning år 2012 som var internationella
eller utländska studenter (i Sverige handlar det om 16 procent, 11 procent
i Finland, och endast 9 procent i Norge.) Däremot var andelen utländska
studenter i Schweiz och Storbritannien 40 procent.
27
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Sammanfattningsvis: Migration och invandring bidrar i hög utsträckning till
att accelerera innovation och ekonomisk tillväxt. Internationell migration
har som visat ovan både direkt och indirekt effekter på ekonomisk tillväxt.
VAD BEHÖVER GÖRAS?
• STIMULERA DISKUSSIONEN OM INVANDRARENS ROLL I
INNOVATIONSSYSTEMET.
• STIMULERA FRAMVÄXTEN AV ETT STIPENDIESYSTEM FÖR HÖGRE
UTBILDNING (GÄRNA I OFFENTLIG/PRIVAT SAMVERKAN) MED
INCITAMENT ATT STANNA KVAR EFTER STUDIERNA, ISTÄLLET FÖR
ATT BEHÖVA LÄMNA LANDET EFTER EXAMEN.
• ETT DIPLOM FRÅN ETT SVENSKT UNIVERSITET BÖR SNABBA PÅ
PROCESSEN ATT SÖKA SVENSKT MEDBORGARSKAP.
• UTVECKLA STÖDPROGRAM EKONOMISK (T EX MINSKAT
ARBETSGIVARAVGIFT) OCH ORGANISATORISK (T EX UNDERLÄTTAD
PROCESS ATT FÅ ARBETSTILLSTÅND) NÄR DET GÄLLER
PRAKTIKPLATSER FÖR UTLÄNDSKA STUDENTER I SVERIGE.
• ANVÄND MEDEL FRÅN AFFÄRSFRÄMJANDE FÖR ATT
LOKALISERA ”SWEDEN ALUMNI” - MÄNNISKOR SOM HAR BOTT,
ARBETAT ELLER STUDERAT I SVERIGE UNDER EN VISS TID I SITT
LIV - OCH SÖK SÄTT ATT KNYTA DE NÄRMARE TILLBAKA TILL
SVERIGE.
• SÖKA UPP FRAMGÅNGSRIKA SVENSKFÖDDA ENTREPRENÖRER
OCH INNOVATÖRER UTOMLANDS FÖR ATT FÖRMÅ DEM ATT FLYTTA
HEM.
28
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#HelaSverigeSkaLeva
Från dynamiska storstäder till en hejdad avfolkning av
glesbygden
Sverige upplever nu både en ökad invandring och en inhemsk befolkningsomflyttning av sällan skådat slag. Sedan sekelskiftet har nästan hälften har
Sveriges 290 kommuner haft en negativ befolkningsutveckling. Arena för
Tillväxt, ett samarbetsorgan mellan SKL, SwedBank och Sweco, skriver i sin
senaste rapport ”Sveriges Nya Geografi” att ”ingenting tyder på ett trendbrott i urbaniseringen. Befolkningstillväxten är fortfarande starkast i storstadsregioner och regionala tillväxtcentra.
Glesbygdens predikament
Många kommuner utanför storstadsområdena har fortfarande ett negativt
inrikes flyttnetto och/eller ett negativt födelsenetto”21. Det gäller framförallt
landsbygden och glesbygden. 84 av Sveriges 290 kommuner hade enligt
SCB:s befolkningsstatistik minskande befolkning under år 2013. Sett över en
längre period, som t ex sedan år 2000, har hela 141 av 290
kommuner haft en negativ befolkningsutveckling, primärt i Norrland, men
även i landsbygdsorter i Södra Sverige (som t ex i Norra Skåne, Bergslagen
eller Småland). Invandring av olika slag är i dag den enda motvikten mot
denna trend. Om det inte hade varit för invandringen hade 220 haft
minskande befolkning, och 17 av 21 län (enda undantagen är Stockholms
län, Uppsala, Halland och Västmanland).
För stora delar av landet är denna utveckling snabb, dramatisk och
skrämmande. Variationer i kommuners befolkningsutveckling är normala,
men ”en del kommuner drabbas nu av en jämn nedgång och kommer
därför få problem att uppfylla primära välfärdsuppgifter, som vård och
utbildning”22. Detta är ännu en ny våg i den strukturomvandling som
pågått länge, men turen har nu kommit till tjänstesektorn som nu
förändrats snabbt (såväl den offentliga, med t ex vård, skolan och service,
som den privata, med t ex handel) - strukturomvandlingen inom jordbruk,
skogsbruk, gruvnäring och basindustri ägde rum för flera decennier sedan.
Om dessa glesbygdskommuner ska ha någon chans behöver dessa befolkningstrender vändas. Det är i ljuset av detta som invandringen behövs,
”för att hjälpa vända den negativa befolkningsutvecklingen och för att fylla
många av de samhällsbehov som den enskilda kommunen har.” 23
21) Sveriges Nya Geografi 2014, av Arena
För Tillväxt (en oberoende plattform
för regional och lokal tillväxt och
utveckling).
22) FORES 2014, Utan invandring
avfolkas Sverige, av Bergström, A., &
Wassén, S.
23) FORES 2014
29
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Det finns olika typer av invandring i glesbygdskommuner. En liten del består
av entreprenörer från framförallt Europa, som verkar inom besöksnäringen.
En större grupp är kvinnor som flyttar till glesbygdskommuner, framförallt
från Thailand (i statistiken klassas dessa ofta som “medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske”). En annan grupp är säsongsarbetarna,
till exempel bärplockare. Och en fjärde, för tillfället betydande grupp, är de
flyktingar som slussas till asylboenden i glesbygdskommunerna. (Gränstrakterna mot Finland i Tornedalen uppvisar en annorlunda situation).
Det återstår att se hur bestående och resilient denna invandring är. Men
den gör det ändå möjligt för närvarande att bibehålla service, handeln och
infrastruktur i delar av landet som annars skulle vara ännu mer hotade.
Under det senaste året har ett antal lokala utmaningar i asylmottagandet
uppmärksammats i de orter och kommuner som fått ta emot stora grupper
nyanlända. Det är klart att lokalsamhällen och deras offentliga service (bl a
vården och skolan) rubbas när de utsätts för stort plötsligt tryck, men man
kan kräva av samhällsresurserna (såväl politiken på statlig, regional och
kommunal nivå) som civilsamhälle och näringsliv att de löser dessa problem
med övergångslösningar och nya grepp.
Storstäder som motorer och talangmagneter
Världen, Europa och Sverige är mitt inne i en stark urbaniseringsvåg. En
ofta förbisedd anledning är att storstäder kan uppvisa en mångfald som
appellerar till de som vill förverkliga sina arbets- och livsambitioner. Det är
i storstäder som de flesta jobben skapas idag, och som de flesta företagen
bildas. De svenska storstäderna, och framför allt Stockholm och Malmö,
växer snabbt.
24) Se t ex BCG rapport från oktober
2014, ”Decoding Global Talent”
Att vara attraktiv för högutbildade, högpresterande, rörliga och ambitiösa
människor är en viktig variabel för ett lands konkurrenskraft.
Internationella studier24 där man frågar ”Global Talent” (högutbildade rörliga
unga människor) visar att Sverige inte ligger i topp. USA, Storbritannien,
Kanada, Tyskland, Schweiz och till och med Frankrike hamnar före Sverige.
Dock ligger vi långt framför Danmark, Norge och framförallt Finland. Det är
dock inte så mycket länder som städer som konkurrerar om denna viktiga
arbetskraft. Här har vi sett de senaste 2-3 åren att Stockholm hävdar sig väl
internationellt, inte minst inom kreativa, entreprenöriella IT- och
livsstilsföretag. Flera globala rankinglistor placerar Stockholm mycket högt.
Till exempel, när konsultföretaget PWC rankade 30 globala storstadsområden hamnade Stockholm på sjunde plats, endast slaget av London,
30
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
New York, Singapore, Toronto, San Francisco och Paris. Stockholm toppade
listan för variabler som andel av befolkningen med högskolestudier,
arbetsflexibilitet och idrott- och fritid, och kom tvåa för entreprenöriell
miljö och ”life satisfaction” 25. I en annan studie, ”the world’s most inventive
cities”26 som tittar på patentansökningar per invånare, hamnar faktiskt såväl
Malmö, Stockholm och Göteborg på topp-15 (Eindhoven toppar listan, tätt
följt av San Francisco och San Diego).
Rankinglistor av denna sort kan förstås inte likställas vid seriös forskning.
Men de säger ändå någonting om de komplexa kombinationerna av
ingredienser som gör länder, regioner och städer attraktiva. Och just den
kombination som Stockholm uppvisar för tillfället är synnerligen
framgångsrik, där (som vi sett tidigare) kulturell mångfald är en viktig
sådan ingrediens.
Förhoppningsvis kan Stockholms starka utveckling fortsätta (mycket tyder
på det), och bli den starka globala motorn som kan på olika sätt dra med sig
resten av landet.
25) PriceWaterhouseCoopers, Cities of
Opportunity 6, 2014.
26) OECD, The world’s most inventive
cities, citerat i Forbes, september 2013,
World’s 15 most inventive cities, av
William Pentland. http://www.forbes.
com/sites/williampentland/2013/07/09/
worlds-15-most-inventive-cities/
31
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
#Integrationsnycklar
Mottagandet och integrationsarbetet i Sverige behöver
hållas ihop och designas om
Sverige har genom en bred politisk enighet tagit ett unikt ansvar för
flyktingmottagandet under det senaste decenniet. Inte minst just nu, under
2014-15, är asylmottagandet satt under extremt hårt tryck med stora antal
flyktingar från Syrien, Irak, Somalia, Afghanistan och Eritrea. Det ställer
stora krav på mottagandesystemet just nu, samtidigt som den bredare
integrationspolitiken kommer att få fortsätta stödja många.
Integrationen är en av de mest komplexa frågorna som samhället står inför
(medan mottagandet är en betydligt mindre komplex fråga). Det är en
tvärsektoriell fråga, med otydligt ansvar. Det politiska ansvaret är otydligt,
mellan fackdepartement på Regeringskansliet och mellan stat och kommun.
En människa som migrera till Sverige står inför många möten:
• Migrationsverket har ansvar för det första boendet, som upphandlas (i
vissa fall fungerar det väldigt bra och i många fall betydligt sämre).
• Rättsväsendet har ansvar för den rättsliga delen av asylprocessen. Den
långa väntetiden innebär ett stort hinder för integrationsprocessen eftersom
”allt” är beroende på den, och då får ”allt annat” vänta.
• Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning och i många fall även
socialbidrag och andra typer av stöd.
• Landstinget står för hälso- och sjukvård.
• Arbetsförmedlingen ansvarar för en etableringsplan (om man har rätt till
en sådan) och för sökandet efter arbete.
• Länsstyrelserna ansvarar för SFI undervisning (i samarbete med
kommuner).
• Kommunerna (grundskola och gymnasieskola) ansvarar för utbildning.
• Högskolor och Universitet ansvarar för vidareutbildning och validering av
utbildning.
32
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Alla dessa instanser och institutioner bildar en kedja med länkar som
migranten möter. Inom andra välfärdsområden talar man ofta om att kedjan
måste hålla ihop, till exempel när det gäller utbildning och sjukvård. Från
förskolan till universitet, eller från vårdcentral till högkvalitativ specialistvård. Frågorna finns alltmer samlade i myndigheter som har ett
helhetsansvar, och på ett departement som har det politiska ansvaret, även
ifall det finns olika aktörer (offentliga och privata) på olika nivåer i samhället
– kommuner, landsting och stat.
När det gäller integrationen finns det ingen fungerande kedja, och ingen
med helhetsansvar för att denna kedja ska hålla ihop, fungera effektivt och
ge personer stöd utifrån deras förutsättningar. Forskare och debattörer tycks
vara eniga om att vägen till integrering går genom språk och arbete. Men
det är mycket annat som ska klaras av innan nyanlända personer har
möjlighet att fokusera på det. Snabbare asylprocess, lägre trösklar in i
samhället genom ett möte istället för fem, sex eller fler hade troligen hjälpt.
Integrationsprocessen är dessutom en lång process. Processen som beskrivs
ovan handlar mest om den första tiden, om insteget. Att få en regelbunden
tillräcklig inkomst och finna ett permanent boende är svårt för alla i dagens
samhälle som inte har ett arbete eller eget kapital. Att få ett arbete utan ett
fungerande boende är lika svårt. Att lära sig ett språk och utbilda sig utan
en fungerande social situation går inte. Integrationsprocessen slutar inte när
asyltillståndet är beviljat eller SFI kursen är avklarad. Allt hänger som bekant
ihop.
I den bästa av världar tar stat och myndigheter ett ansvar för att
mottagande- och integrationskedjan hålls ihop och ger ett stöd i hela
processen. Detta hade inte bara varit bra för individen. Det hade också
underlättat alla myndigheters arbete. Ju kortare processen blir, desto mindre
kommer den att kosta. Dessutom skulle man råda bukt på
osäkerhetsfaktorn, som är troligen den enskilt mest kostsamma och
tärande delen, och en förkortning av asylprocessen (med de ökade resurser
som krävs) hade troligen varit en av de största besparingarna.
Utöver det offentliga har civilsamhället en stor roll att spela. Språkinlärning
handlar om att komma in ett sammanhang, få öva och i konversation med
andra få utvecklas. (Detta visas av den mestadels fungerande
språkinlärning för nyanlända barn genom skolan). Vägen till arbete går
oftast genom nätverk, där det finns en möjlighet att få visa upp sina
färdigheter. Utan en social kontext går det inte att lära sig ett nytt språk eller
visa på sin arbetskapacitet. Integrationsprocessen handlar om så mycket mer
än flertalet möten med myndigheter – också för det har samhället ett ansvar.
33
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
Civilsamhället är en grundpelare i samhället som kan föra samman
människor med olika bakgrund men gemensamma intressen – det borde
erkännas ekonomiskt och ges social status. Att engagera fler i
integrationsprocessen och låta det vara just en integration av och mellan
människor kräver delaktighet från alla – inte bara de nyanlända. Då utnyttjas
integrationsnycklarna på bästa sätt, de kortsiktiga utmaningarna överkoms
och de långsiktiga vinsterna tas tillvara.
34
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
REFERENSER
ANDERSSON JOONA, PERNILLA (2011), ”THE NATIVE-IMMIGRANT INCOME GAP
AMONG THE SELF-EMPLOYED IN SWEDEN”, I INTERNATIONAL MIGRATION
ARBETSFÖRMEDLINGEN 2014, ARBETSMARKNADSUTSIKTERNA HÖSTEN 2014,
DECEMBER 2014
ARBETSFÖRMEDLINGEN 2014, GENERATIONSVÄXLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN
- I RIKET OCH I ETT REGIONALT PERSPEKTIV. ARBETSFÖRMEDLINGEN, 2014
BCG 2013, NATIONELL STRATEGI FÖR SVERIGE. FRÅN TILLVÄXT TILL VÄLSTÅND.
BOSTON CONSULTING GROUP. SEPTEMBER 2013
BCG 2014, NORDIC AGENDA. BOSTON CONSULTING GROUP. NOVEMBER 2014
BERGH, A. 2014. UTLANDSFÖDDAS SVÅRIGHETER PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN. EKONOMISK DEBATT 4-2014.
BEVELANDER, P. & IRASTORZA, N. 2014. CATCHING UP: THE LABOR MARKET
INTEGRATION OF NEW IMMIGRANTS IN SWEDEN. ILO AND MIGRATION POLICY
INSTITUTE (HTTP://WWW.ILO.ORG/WCMSP5/GROUPS/PUBLIC/---ED_PROTECT/--PROTRAV/---MIGRANT/DOCUMENTS/PUBLICATION/WCMS_313700.PDF)
BODVARSSON, ÖRN B., VAN DEN BERG, H. 2013, THE ECONOMICS OF IMMIGRATION: THEORY AND POLICY
BURUMA, I. 2014. IMMIGRATION AND THE NEW CLASS DIVIDE, PROJECT SYNDICATE 9 DECEMBER 2014 (HTTP://WWW.PROJECT-SYNDICATE.ORG/COMMENTARY/
ANTI-IMMIGRATION-ANXIETY-BY-IAN-BURUMA-2014-12)
CATTANEO, C., FIORIO, C., PERI, G. 2013. WHAT HAPPENS TO THE CAREERS OF
EUROPEAN WORKERS WITH IMMIGRANTS ”TAKE THEIR JOBS”? INSTITUTE FOR
THE STUDY OF LABOUR (IZA) DISCUSSION PAPER 7282 .
COMPUTER SWEDEN 2012, ”KLARNAGRUNDARENS KLASSRESA”, COMPUTER
SWEDEN 2012-11-02
35
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
DEMKER, M. 2014. DÄRFÖR HAR KANADA VALT FEL VÄG I INTEGRATIONSPOLITIKEN, DAGENS NYHETER (HTTP://WWW.DN.SE/KULTUR-NOJE/KULTURDEBATT/MARIE-DEMKER-DARFOR-HAR-KANADA-VALT-FEL-VAG-I-INTEGRATIONSPOLITIKEN/)
EFENDIC M FL (2012) TILLVÄXT I FÖRETAG LEDDA AV PERSONER MED UTLÄNDSK
HÄRKOMST I SVERIGE, SCB. S 61
EKBERG, J. 2014 BOKRECENTION AV LÅSNINGEN AV JAN TULLBERG. EKONOMISK
DEBATT 6-2014 (HTTP://WWW.NATIONALEKONOMI.SE/SITES/DEFAULT/FILES/NEFFILER/42-6-JE.PDF)
FLORIDA, RICHARD 2002. “THE ECONOMIC GEOGRAPHY OF TALENT,” ANNALS OF
THE ASSOCIATION OF AMERICAN GEOGRAPHERS 92(4): 743-755.
FORES 2014, UTAN INVANDRING AVFOLKAS SVERIGE, AV BERGSTRÖM, A., &
WASSÉN, S.
GLOBAL UTMANING 2014, ”DET DOLDA BISTÅNDET, FRÅGOR OCH SVAR OM
MIGRANTERS REMITTERINGAR”, EN GLOBAL UTMANING RAPPORT AV VERONICA
NORDLUND & ANDREA MONTI, MAJ 2014
HOUSE OF LORDS 2008, THE ECONOMIC IMPACT OF IMMIGRATION, HOUSE OF
LORDS SELECT COMMITTEE ON ECONOMIC AFFAIRS, REPORT OF SESSION 20072008.
HUNT, J. 2010, “SKILLED IMMIGRANTS’ CONTRIBUTION TO INNOVATION AND
ENTREPRENEURSHIP IN THE US”, OPEN FOR
KERR, S. & KERR, W 2011. ECONOMIC IMPACT OF IMMIGRATION: A SURVEY HARVARD BUSINESS SCHOOL WORKING PAPER
MCKINSEY & CO, 2014. TILLVÄXT OCH FÖRNYELSE I DEN SVENSKA EKONOMIN¨
OECD 2010, “ENTREPRENEURSHIP AND MIGRANTS”, REPORT BY THE OECD WORKING PARTY ON SMES AND ENTREPRENEURSHIP, OECD.
OECD 2012. SETTLING IN: INDICATORS OF IMMIGRANT INTEGRATION
OECD MIGRATION POLICY DEBATES, MAY 2014: BUSINESS: MIGRANT ENTREPRENEURSHIP IN OECD COUNTRIES, OECD PUBLISHING, PARIS
36
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
OECD, THE WORLD’S MOST INVENTIVE CITIES, CITERAT I FORBES, SEPTEMBER
2013, WORLD’S 15 MOST INVENTIVE CITIES, AV WILLIAM PENTLAND. HTTP://WWW.
FORBES.COM/SITES/WILLIAMPENTLAND/2013/07/09/WORLDS-15-MOST-INVENTIVECITIES/
PAGE, SCOTT E. 2007. THE DIFFERENCE: HOW THE POWER OF DIVERSITY CREATES BETTER GROUPS, FIRMS, SCHOOLS, AND SOCIETIES. PRINCETON, NJ: PRINCETON UNIVERSITY PRESS.
OSS ALLA! KOLLEKTIV ARTIKEL AV BL A JAN SCHERMAN, INGELA EDLUND, ANNA
RYOTT, NAVID MODIRI. INVANDRINGEN LEDER INTE TILL LÖNEDUMPNING, EKONOMISKA FÖRLUSTER ELLER MER BROTT. ATT SÅ MÅNGA TROR TVÄRTOM ÄR
KATASTROFALT: FORSKNING PUNKTERAR MYT EFTER MYT. (HTTP://WWW.DN.SE/
DEBATT/VI-PUNKTERAR-DE-VANLIGASTE-MYTERNA-OM-INVANDRINGEN/).
REPLIK I SD-KURIREN (PAULA BIELER OCH LINUS BYLUND: HTTP://SDKURIREN.
SE/SD-KURIREN-GRANSKAR-OSS-ALLAS-PASTADDA-PUNKTERING-AV-PASTADDA-MYTER-OM-INVANDRINGEN/), SAMT I SVD AV TINO SANANDAJI (HTTP://WWW.
DN.SE/DEBATT/UNDERMALIG-RAPPORT-MOTAR-INTE-FRAMLINGSFIENTLIGHETEN/)
PAGE, SCOTT E. 2007. THE DIFFERENCE: HOW THE POWER OF DIVERSITY CREATES BETTER GROUPS, FIRMS, SCHOOLS, AND SOCIETIES. PRINCETON NJ: PRINCETON UNIVERSITY PRESS.
RODRIGUEZ-POSE, A., & HARDY, D. 2014. CULTURAL DIVERSITY AND ENTREPRENEURSHIP (VOXEU DECEMBER 2014)
RODRIGUEZ-POSE, A., & HARDY, D. 2014. CULTURAL DIVERSITY AND ENTREPRENEURSHIP (VOXEU DECEMBER 2014)
SAXENIAN, ANNALEE. 2005. “FROM BRAIN DRAIN TO BRAIN CIRCULATION: TRANSNATIONAL COMMUNITIES AND REGIONAL UPGRADING IN INDIA AND CHINA,”
STUDIES IN COMPARATIVE INTERNATIONAL DEVELOPMENT 40(2), P. 3.
SCB 2014, SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING 2014-2060, STATISTISKA MEDDELANDEN (APRIL 2014, BE 18 SM 1401)
SVENSKT NÄRINGSLIV 2014. ETT VÄLKOMNANDE SVERIGE KAN VINNA GLOBAL
TALANGJAKT. (HTTP://WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE/FRAGOR/REKRYTERING-UTANFOR-EU-EES/ETT-VALKOMNANDE-SVERIGE-KAN-VINNA-GLOBAL-TALANGJAKT_588155.HTML)
37
#A L L A B E H Ö V S - E N D E B AT T S K R I F T O M I N VA N D R I N G E N S P O S T I VA E KO N O M I S K A E F F E K T E R
THE LOCAL, DECEMBER 2014. FOREIGN COMPANIES IMPORTANT FOR STOCKHOLM. (HTTP://MTHELOCAL.SE/20141204/DOING-BUSINESS-IN-STOCKHOLM-EFFICIENCY-IS-MONEY-SBR-TLCCU)
TULLBERG, J. 2011. INVANDRINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMIN. EKONOMISK
DEBATT 1-2011.
VECKANS AFFÄRER, 2014. INVANDRARPRODUKTER FRÅN A TILL Ö (HTTP://WWW.
VA.SE/NYHETER/2014/08/15/FORETAGSMINNEN/)
WORLD ECONOMIC FORUM, 2014. HOW IMMIGRATION CREATES JOBS AND
BOOSTS GROWTH, BY BATTISTI, M. & POUTVAARA, P. (HTTPS://FORUMBLOG.
ORG/2014/08/IMMIGRATION-BENEFITS-NATIVES-DESPITE-LABOUR-MARKET-IMPERFECTIONS-INCOME-REDISTRIBUTION-2/?)
ZAKARIA, FAREED. 2010. “THE POST-AMERICAN WORLD”
Global Utmaning är en oberoende och entreprenöriell tankesmedja som verkar
för långsiktiga lösningar på kriser i de ekologiska, ekonomiska och sociala systemen.
Vi skapar plattformar för samverkan mellan forskning, näringsliv, politik och civilsamhälle.
Tankesmedjan är en nod i internationella nätverk och arbetar med strategisk analys,
policylösningar och opinionsbildning genom dialoger, seminarium och rapporter.
Vi är ett engagerat och erfaret nätverk av rådgivare med tvärsektoriell kompetens
och en stark tro på framtiden
www.globalutmaning.se