1. No category

Vi punktskriftsläsare
Utgiven av Myndigheten för tillgängliga medier och Punktskriftsnämnden
Musiker
Mats Öberg
Karen, chef för världens
största blindbibliotek
Lästips för hängmatta och strand!
Nr 1
2014
I korthet
I korthet
Innehåll
I korthet
2
Mats Öberg: Musiker med världen som arbetsfält
4
Boktips
5
Nya Zeeland och punktskrift för skolbarn
6
Barn och unga
8
I Karens värld är det mesta möjligt
10
Noter i punktskrift
11
Eva Nilsson om teknik
11
Punktskriftsnämnden informerar
12
5 frågor till Punktskriftsnämnden 12
-
ebb
w
Nyats!
pl
Punktskriftsnämndens webbplats får
i sommar en ny struktur och ett nytt
utseende. Du hittar den som förut på
www.punktskriftsnamnden.se
Låna punktskriftsböcker i sommar
MTM:s punktskrifts- och
prenumerationsservice håller
stängt vecka 26. I övrigt har
tjänsten öppet som vanligt hela
sommaren, måndag till fredag
kl. 9–12.
Telefon: 08-580 02 720
E-post: [email protected]
alt. [email protected]
Redaktören
M
usik och internationell
utblick är teman för årets
första nummer. En glädjande nyhet för 2014 är att MTM
överför musiknoter till punktskrift
åt elever i den kommunala musikskolan. Det berättar vi om förstås. MTM:s Eva Nilsson träffade
musiker Mats Öberg och pratade
ny skiva, världsturné, musikaliska
influenser, punktskrift och möten
med världskända musiker.
Karen Keninger är en energisk
och viljestark kvinna som älskar
utmaningar – ovärderliga egenskaper om man är chef för världens
största blindbibliotek i USA.
Alltför sällan får man höra eller
läsa om Nya Zeeland, detta spännande men geografiskt så avlägsna
land. Lucy McClenaghan är chef
för ett bibliotek för barn med
synnedsättning i Auckland. Lucy
berättar om verksamheten och
visar runt i lokalerna.
Jag som skriver dessa rader heter
Carina Gerdin och har fått äran
att bli ny redaktör för tidningen.
Jag har varit nio år på MTM och
två år i Vi punktskriftsläsares
redaktion. Och med detta sagt vill
jag önska alla läsare en riktigt skön
sommar!
Carina Gerdin, redaktör
Vi punktskriftsläsare ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier och Punktskriftsnämnden. Juni 2014 nr 1.
Utgivning 2 ggr/år. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Carina Gerdin, [email protected]
Layout: Carina Gerdin. Redaktion: Lena Boqvist, Ann-Sofie Falck, Eva Nilsson, Gun Olsson, Björn Westling.
Adress: Myndigheten för tillgängliga medier, Box 5113, 121 17 JOHANNESHOV. Prenumeration (gratis):
telefon: 08-580 02 720, e-post: [email protected]. Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, som trycksak samt
som pdf på MTM:s webbplats, www.mtm.se. ISSN 1401-6524. Omslagsfoto: Elliot Elliot (bild på Mats
Öberg och Morgan Ågren)
2
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
I korthet
I korthet
Konsthistoria
De Blindas Bokfond har gett ut
en ny konsthistorisk bok i punktskrift. Konsthistorisk översikt
1920-1970 beskriver de framträdande dragen inom konst, design
och arkitektur och är tänkt att ge
blinda en bild av konsten från
perioden.
Tio kända och för tidsperioden
signifikanta konstverk, bland annat
av Einar Jolin, Sigrid Hjertén,
Barbro Östlihn och Olle Baertling,
har gjorts som taktila bilder. Till
bilderna har använts material som
ska ge associationer till konstverkens visuella uttryck. Bilder
och bildbeskrivningar följer med
boken i separata mappar.
Redaktör är Yvonne Eriksson,
professor i informationsdesign vid
Mälardalens högskola. Konstvetare Camilla Hjelm har medverkat
som textförfattare och formgivare
av de taktila bilderna är Annica
Norberg.
Boken finns att beställa på
http://deblindasbokfond.se/
Barns läsning
Broschyren Att läsa taktila bilderböcker – för dig som har ett barn med
funktionsnedsättning finns nu i en
ny version. Broschyren riktar sig till
föräldrar och pedagoger och beställs
på www.mtm.se.
Foto: Elliot Elliot
Tidningar på punktskrift i Finland
Punktskriftsalfabetet
Nu finns den fyrsidiga foldern
Punktskriftsalfabetet att beställa
igen. Den presenterar punktskriftsalfabetet i både taktilt och
visuellt utförande. Beställ foldern
på www.mtm.se.
Hur ser utbudet av tidningar på
punktskrift ut i Finland? I Finland är det synskadeförbunden
som ansvarar för att tidningar
blir tillgängliga på punktskrift.
Både Förbundet Finlands Svenska
Synskadade, FSS, och Synskadades Centralförbund ger ut egna
tidningar med medlemsinformation. Man anpassar inga veckotidningar eller tidskrifter i sin helhet,
däremot ger man ut tidningar
med material som hämtats ur andra tidningar. Vid urvalet försöker
man tillgodose alla läsare, både
de som är nybörjare och mer vana
läsare. Konsumentfrågor anses
viktiga och ges därför ett relativt
stort utrymme.
Punktskriftstidningarna kommer ut med fyra till åtta nummer
per år.
Svenska tidningar
Är du intresserad av tidningar
på punktskrift? På legimus.se
och mtm.se kan du läsa om
de tidningar som MTM erbjuder. Veckobladet, Hört & Sett
och Knottret är exempel som
innehåller urval från olika tidningar. Till tidningar som går
att prenumerera på i sin helhet
hör bland andra Allers, Allt om
mat och Populär Historia.
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
3
Musiker
med världen som arbetsfält
Att genrebestämma Mats Öbergs musik låter sig inte riktigt
göras. Som gehörsmusiker spelar han sällan efter noter. Ett
brev i punktskrift ledde till ett möte med Stevie Wonder i
mitten av 1980-talet.
för musik
visade sig redan i treårsåldern. Han
skapade olika ljud på de många
instrument som fanns i hemmet.
Ett starkt minne från den här tiden
är brandbilssirenerna som lät högt
och ljudligt. Mats gav sig inte
förrän han hade tagit ut de exakta
tonerna på pianot.
I dag är Mats Öberg en etablerad musiker. Han spelar piano,
synt och munspel. Till alla de
artister som Mats spelat med hör
Svante Henryson, Mikael Ramel,
mats öbergs intresse
4
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
Sebastian Dubé, Lena Willemark,
Göran Söllscher, Lisa Nilsson och
Esbjörn Svensson.
Uppväxt i Umeå
Mats bor i Årsta, en Stockholmsförort, men kommer ursprungligen från Umeå. Hans intresse
för musiken grundlades tidigt av
föräldrarna, som båda själva är
musiker, men kanske framför allt
av morbrodern, Berndt Egerbladh.
Det var han som så småningom
såg till att Mats kom in i musik-
livet på riktigt och fick spela med
bra musiker.
De första fem skolåren gick
Mats i en, som han själv säger,
handikappklass. Han och en elev
till såg inte och när en tredje icke
seende elev dök upp fick de tre
bilda en egen klass, trots att de
egentligen tillhörde olika årskurser. Från årskurs fem splittrades
gruppen. Mats säger att det var
svårt, men samtidigt roligare att
hamna i en stor klass med 30
elever.
Det var i andra klass som Mats
började i den kommunala musikskolan. Instrumentet var givet.
Inget annat än piano var tänkbart.
Mats lärare förstod vad han var
intresserad av för musik och han
fick lära sig Chick Coreas låtar
utantill.
Efter nian kom Mats in på
musikhögskolan i Stockholm. En
av hans klasskamrater där blev
Ale Möller, som han fortfarande
samarbetar med.
Efter två år på musikhögskolan
tog Mats eget komponerande,
konserter, skivinspelningar och
turnéer, över.
Ny skiva
Mats/Morgan Band består av
Mats Öberg och Morgan Ågren.
De båda träffades på ett musikcafé utanför Umeå. Mats var tio år
och Morgan var fjorton. De fann
varandra i musiken och sedan
dess har det fortsatt. Deras kommande platta heter Schack Tati.
– Det är jag och Morgan som
spelar i stort sett alla instrument.
Morgan har gjort grunden till låtarna och jag har tillfört melodier
och soli.
Gehörsmusiker
Mats kom första gången i kontakt
med punktskriftsnoter på de så
kallade årskursbesöken för grundskoleelever på Tomtebodaskolans
resurscenter. Han började använda
dem mer aktivt på musikhögskolan. De flesta musiker som
Mats spelar med är gehörsmusiker. Det är en anledning till att
punktskriftsnoter inte har så stor
betydelse för honom i dag.
Boktips
Boktips
– Det är enklare, säger han, att
lyssna till vad andra har komponerat och lära sig det utantill än att
använda noter.
När andra musiker ska spela
Mats kompositioner skriver de ner
toner och harmonier stämma för
stämma, om de behöver det.
Frank Zappa en förebild
Punktskriften fick avgörande betydelse för Mats 1984 när Stevie
Wonder var på Sverigeturné.
Inför konserten på Scaniarinken i
Södertälje skrev Mats ett brev på
punktskrift, som han lämnade till
Stevie Wonders sekreterare. Brevet ledde till att de båda träffades.
Ett verkligt genombrott i Mats
musikaliska karriär var första gången han och Morgan fick spela på
en av Frank Zappas konserter. Mats
och Morgan avgudade Zappa och
framförde hans musik så bra att
Zappa blev imponerad och ville
träffa dem.
Kommande världsturné
Mats berättar att han och Morgan
snart ska ut på turné. Det blir
spelningar i Tallin och Frankrike
under vår och sommar och i Japan
till hösten. I januari 2015 bär det
av till Senegal och spelningar med
Youssou N’Dour och Ale Möller
band.
Tema: överlevnad
Hur reagerar vi när livet ställs på sin spets
och vi står inför valet döden eller livet? Här
kommer tips på tre berättelser som väcker
tankar och funderingar: Hur hade jag agerat? Vilket pris hade jag
varit beredd att betala för att överleva?
Tunn luft av Jon Krakauer
En dramatisk och fängslande
skildring av händelser på Mount
Everest 1996 då nio människor
omkom. Vi får följa händelserna
kronologiskt och författaren,
som själv deltog i bestigningen,
beskriver kylan, skräcken och
förvirringen på ett medryckande
sätt. Boken har filmatiserats och
en ny film är också på gång under
2015.
Den långa flykten av Richard Adams
En flock vildkaniner lever ett
skyddat liv på en äng i England.
Men en av kaninerna får i en
vision reda på att kolonin kommer att förstöras. Endast ett fåtal
tror på honom och de flyr till en
stor hed. Där försöker de skapa
Jag frågar Mats vad han brukar
göra när han är ledig. Då träffar
han gärna sina vänner och tycker
om god mat.
När han läser blir det ofta
författarinläsningar. Den senast
lästa boken är en biografi om Paul
McCartney, ”My life”.
Jag undrar om Mats råkar ut för
fördomar därför att han inte ser.
Han säger att det händer ibland,
men han brukar bemöta det med
humor. Det är befriande när folk
kör med honom på samma sätt
som med andra, kort sagt, glömmer bort att han inte ser.
.
Text: Eva Nilsson Foto: Elliot Elliot
Foto: Per Olov Jansson
Möter fördomar med humor
sig en ny framtid. För att den nya
kolonin ska överleva måste de
få tag på honor som är villiga att
ansluta sig till dom. Det blir inte
lätt och de möter många faror på
vägen. En fantasyberättelse som
också kan läsas som en allegori
över människans villkor.
Livbåten av Charlotte Rogan
Oceanångaren Empress Alexandra
förliser 1914. Ombord finns den
unga, nygifta Grace och hennes
man. Grace lyckas komma med
en av livbåtarna. Trettionio personer trängs i en båt som är byggd
att bära hälften och Grace måste
utnyttja all sin list och mod för att
överleva. Det blir en kamp på liv
och död som blottar människans
lägsta instinkter.
Text: Helena Lingmert
Tove Jansson 100
år!
Följ Tove Jansson genom ungdomen och de första
uppdragen, via muminvärlden, och fram till den
stora kärleken. Arbeta och älska av Tuula Karjalainen
finns som punktskriftsbok med taktila bilder av de
älskade muminfigurerna.
Engelsk satsning
Efterfrågan på punktskriftsböcker på engelska ökar. Under det gångna
året har MTM därför satsat lite extra på engelsk punktskrift. Några
lästips för sommaren:
• Restless av William Boyd – en spännande spionhistoria från andra världskriget
• The Giant, O’Brian av Hilary Mantel – en historisk
roman om 1700-talets London
• Dear Life av Alice Munro – fjorton berättelser av
Nobelpristagaren 2013.
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
5
Auckland är Nya Zeelands största
stad. Här bor 1,5 miljoner av
landets 4 miljoner invånare.
Nya Zeeland
och punktskrift för skolbarn
Böcker med taktila bilder och en 42-tums pekskärm är exempel på vad barn med synnedsättning kan använda för att
lära sig läsa på Blind and Low Vision Education Network NZ,
BLENNZ.
Nya Zeeland är ett tvåspråkigt
land och skylten till det nationella
resurscentret BLENNZ lokaler är
försedd med text på både engelska
och maori, ursprungsbefolkningens språk. Givetvis är skylten även
försedd med punktskrift.
Ett tydligt kännbart ledstråk leder
fram till entrén. Det fortsätter in
genom dörrarna fram till en informationsdisk. Chef för biblioteket
är Lucy McClenaghan. Hon berättar att detta är ett skolbibliotek
för de barn som vistas på centret
för att få habilitering eller för att
få sitt stödbehov i skolan utrett.
Som nationellt resursbibliotek har
det också ansvar för all anpassad
skollitteratur för barn med synnedsättning.
6
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
Taktilt mest utlånat
På biblioteket tillverkas taktila
bilderböcker för de barn som,
Lucy säger, föredrar ett traditionellt
sätt att läsa. Dessa tillverkas av
två grupper av ideellt arbetande,
äldre damer. Robyn Mashen är
en av dem. Med försiktiga rörelser
klistrar hon ett stycke mjuk, mellanbrun konstgjord päls ovanpå
en större bit likadan päls. På den
ena biten sitter en svart plastnos
och ett brunt plastöga fastsatta.
När den taktila bilden är klar ska
den föreställa en björnhona som
håller sin unge i famnen. Figuren
ska sedan klistras in på högersidan
i en barnbok. På vänstersidan går
det att läsa i både punktskrift och
storstil att björnungen tycker om
sin mamma för att hon ger den en
kram. Robyn lägger ifrån sig materialet och berättar att det tar cirka
20 timmar att tillverka en taktil
bilderbok. Varje bok produceras
i fyra exemplar och biblioteket
framställer femton titlar per år.
– Jag ville arbeta med något
kreativt och samtidigt hjälpa barn
med funktionsnedsättning, säger
Robyn. Därför gick jag en kurs
och nu har jag tillverkat böcker i
16 år.
Lucy berättar att de taktila
bilderböckerna är de mest utlånade titlarna. För att locka barn
att börja läsa skickar biblioteket
ut en röd kanvasväska innehållande två taktila bilderböcker till
varje familj som får ett barn med
grav synnedsättning. När barnet
läst klart böckerna skickas dessa
tillbaka och byts mot nya. Biblioteket tillverkar och lånar även ut
bilderböcker där transparenta si-
dor med punktskrift är inklistrade
i de vanliga böckerna. Dessa interfolierade bilderböcker är tänkta
för anhöriga med synnedsättning
som läser högt för seende barn.
– Varje bild finns beskriven i
punktskrift, berättar Lucy.
Vi står framför en rad axelhöga
bokhyllor med storstilsböcker
där titlar som Hungerspelen och
Harry Potter trängs med varandra.
De flesta böcker innehåller text i
teckenstorlek arton men nyligen har
biblioteket hittat en leverantör som
säljer titlar i teckenstorlek tjugofyra.
Coola spelare populära
– Jag försöker få tag i titlarna i så
många format som möjligt säger
Lucy.
Det innebär att böckerna även
läses in och produceras som talböcker i Daisy-format. Detta görs
med pengar från stiftelsen Blind
Foundation och utbildningsdepartementet.
Lucy går med energiska steg
tvärs över det rymliga biblioteket
och stannar framför en hylla med
plastfodral i storlek dvd- konvolut.
När fodralen står i hyllan är de
tomma men bibliotekschefen
plockar fram en spelare, stor som
en halv tändsticksask och formad
som en osttrekant. På ovansidan
sitter en rad tydligt, kännbara
knappar. Varje spelare innehåller
en bok.
– Spelarna väcker nyfikenhet
hos kompisarna vilket barnen med
synnedsättning gillar. De får frågan
vad är det för cool pryl du har där,
istället för en suck och vad är det
där för något, som användandet av
hjälpmedel annars lätt leder till.
– Barnen får långtidslåna våra
spelare under ett läsår, säger Lucy
och trycker på startknappen. Spelaren plingar till och efter några
sekunder börjar en mörk mansröst
läsa en historia om en pojke som
badar i havet.
Populära är de även de fyra
nyinköpta surfplattorna.
– Jag skaffade dem så att barnen
kan läsa e-textböcker säger Lucy.
Den inbyggda talsyntesen gör
att även barn som är blinda från
födelsen kan navigera i en bok
på egen hand och till exempel
byta sida.
Punktskrift och de yngre
– Vi har fått direktiv att prioritera produktion av punktskrift,
säger Lucy. Speciellt nu när vi
byter förkortningssystem så att
punktskriften ska se likadan ut i
hela den engelskspråkiga världen.
– Det kommer också att behövas fler storstilsböcker framöver
då de flesta barnen har synrester
i dag.
Från början av 1960-talet fram
till början av 2000-talet var biblioteket en del av en internatskola för
barn med synnedsättning. Numera
går barn inkluderat i vanliga skolor
på sin hemort. Detta tycker Lucy
är bra, men hon ser en nackdel.
– Numera finns det tonåringar
som inte kan läsa punktskrift fast
de ser så dåligt att de skulle behöva göra det. De lyssnar bara på
talböcker och har inget skriftspråk.
Lucy McClenaghan demonstrerar den
nya pekskärmen, där barn kan surfa och
spela spel.
Barn vill vara digitala
Långt ifrån alla punktskriftsböcker får plats ute i biblioteket.
De flesta täcker hylla efter hylla i
dammiga magasin.
– Barnen vill vara digitala i dag,
säger Lucy och skrattar.
Därför har hon köpt in en 42tums pekskärm. Den är monterad
i ett höj- och sänkbart bord med
metallben. En mängd fingeravtryck på glaset visar att den är
välanvänd. Här går det att spela
olika pedagogiska spel. Ett av dem
går ut på att barnen ska trycka på
olika tecknade bilder av djur. Då
får de veta hur djuren låter och
kan även läsa namnet på dem i
storstil. Det tar ett tag att få igång
spelet, men så hoar ugglan, leoparden fräser och schimpansen vrålar.
– Barnen kan även surfa på internet via vårt pekbord, säger Lucy.
Det är populärt att kolla Facebook
och se foton på vänner och familj
ordentligt uppförstorade.
Lucy åker ofta utomlands och
besöker andra bibliotek för att få
inspiration. Pekskärmsbordet såg
hon första gången på ett bibliotek
i ett av de skandinaviska länderna.
– Ni ligger långt framme tekniskt
.
En av bibliotekets taktila bilderböcker.
i Skandinavien, säger hon. Kanske
vi också ska prova egen nedladdning av talböcker?
Text: Eva Fridh
Foto: Anna Welldén
Läs!
Vill du veta mer om BLENNZ?
Besök webbplatsen på
blennzonline.edublogs.org/
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
7
Barn och unga
Barn och unga
Barbros skattkammare av figurer
Barbro Lindgren debuterade 1965
med Mattias sommar. Hennes
första bok blev refuserad några år
tidigare av ingen mindre än Astrid
Lindgren själv, som var redaktör
på förlaget Rabén & Sjögren.
Astrid Lindgren uppmuntrade
ändå Barbro att fortsätta skriva
och gav tips på hur Barbro skulle
kunna lägga upp sin bok.
I legimus.se finns flera av Barbro
Lindgrens böcker på punktskrift.
Här är några lästips.
Max, Benny och bebin
När den första boken om Max
kom väckte det
enkla språket stor
uppmärksamhet,
många tyckte att
det var för
simpelt. Men
med tiden har
böckerna om
Max fått massor av läsare. Den
lilla pojken Max och hans hund är
med om olika vardagssaker som
att sitta på pottan i Max potta
eller hålla på att bli av med
nappen i Max napp. Båda böckerna finns som interfolierade
bilderböcker.
Vardagsdramatik är det också i
böckerna om grisen Benny. I
Jamen Benny har Benny fått en
lillebror. Det är inte så kul tycker
Benny utan rymmer en dag med
lillebrors napp. Ute på vägen
träffar han på ett
busgäng med
äldre pojkar som
tar nappen. Även
i Nämen Benny
får Benny nog.
Hans mamma
8
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
bara städar och städar. När hon
vill att Benny ska bada bestämmer
sig Benny för att det är dags att
flytta. Frågan är bara vem han ska
flytta in hos? Benny-böckerna
finns som interfolierade bilderböcker.
I Mamman och den vilda bebin
är det full fart.
Bebin far som ett
jehu överallt och
vill prova på allt
som är farligt.
Mamman försöker
hänga med i
svängarna. Stor
humor i en härlig bok som passar
lite äldre småbarn. I punktskriftsboken finns två taktila bilder, en
av bebin och en av mamman.
Den lilla farbrorn
För 35 år sedan
kom Sagan om den
lilla farbrorn. Det
är en sorglig men
fin berättelse om
en farbror som inte
har några vänner.
Alla runt omkring
honom tycker att han är för liten
och ser för dum ut. Att farbrorn är
snäll bryr de sig inte om. Farbrorn
Foto: Rebecka Uhlin
Generationer av barn har läst och älskat berättelserna
om Max, den vilda bebin, grisen Benny och den lilla farbrorn. I år tilldelades Barbro Lindgren världens största
barn- och ungdomslitteraturpris, Litteraturpriset till
Astrid Lindgrens minne (ALMA).
vill gärna ha en vän. En dag dyker
det upp en hund och livet ser lite
ljusare ut för farbrorn. Boken passar barn från tre år och uppåt.
Hemligt!
I tre böcker har Barbro Lindgren utgått
från sin egen uppväxt i Stockholmsförorten Ängby.
Tiden är 1950tal och även om
mycket har ändrats i
samhället är känslorna och tankarna
hos Barbro aktuella än i dag. I första
boken, Jättehemligt, är hon 10
år och börjar skriva dagbok som
ingen får läsa. Här skriver hon
ner tankar om livet, lekkamrater,
syskon, men också om den depression som drabbar henne en dag.
En depression som gör att Barbro
inte orkar gå upp och inte orkar
gå i skolan. Tankar på döden är
ständigt närvarande hos den unga
Barbro. I Världshemligt är Barbro
13 år, för att i Bladen brinner ha
fyllt 15 år. Trots svåra ämnen som
depression och döden är böckerna
fulla med varm humor som gör att
man som läsare skrattar högt.
Text: Sofia Gydemo
Läs mer av Barbro Lindgren!
•
•
•
•
•
•
Dollans dagis
Gogos vita barn
Loranga, Masarin och Dartanjang
Lilla Sparvel
Stackars Allan
Vems lilla mössa flyger
Barn och unga
Barn och unga
I år firar vi...
Vårens nya böcker med
taktila bilder
Skaffa husdjur av Hanna Glöd
och Elin Nyström
Mer eller mindre vanliga sällskapsdjur – hund, katt, marsvin,
gerbil, iller, majsorm, sköldpadda
och skäggagam
presenteras med
praktiska tips om
mat, utrustning,
skötsel. Glestryck,
13 svällpappersbilder i färg.
Ny punktväska på gång
Punktväskan är tänkt för barn
i åldrarna 3–5 år som ska
bli punktskriftsläsare. Det är
syncentralerna som beställer
Punktväskan från MTM och
sedan delar ut den till barnet
och dess familj. Punktväskan
innehåller användbart material,
information och annat som kan
inspirera föräldrar till att väcka
barnets taktila förmågor och
ge bra grundförutsättningar för
framtida taktil läsning.
Under våren 2013 genomförde MTM en undersökning där
syncentralerna ombads komma
med synpunkter på materialet
En trofast vän
Varje eftermiddag sitter hunden Hachiko på stationen och
väntar förgäves på sin husse,
som inte finns längre. Hachiko
väntar av Lesléa Newman är
baserad på en sann historia
om en mycket trofast japansk
hund. Glestryck med en taktil
bild av Hachiko.
och beskriva hur de använder
det. Vi är väldigt glada och tacksamma över att så många ville
svara på enkäten.
Utifrån resultatet av undersökningen tas nu ett nytt innehåll till väskan fram. Innehållet bygger som tidigare på två
grundprinciper: barn behöver
tidigt få bekanta sig med sitt
läs- och skriftspråk och föräldrar
kan behöva stöd och inspiration.
Väskan får därför ett innehåll
med lekmaterial, saker att göra
tillsammans och en taktil bilderbok.
Den nya punktväskan är tänkt
att vara klar till sommaren.
© 2008 Hachiko, LLC. All Rights Reserved.
© Moomin CharactersTM
...Tove Jansson 100 år!
Låna och läs den taktila
bilderboken Vem ska trösta
Knyttet? eller punktskriftsboken Den farliga resan,
med flera taktila bilder!
Foto från Lasse Hallströms film Hachiko –
en vän för livet (2009).
Humleboet av Gull Åkerblom
Anton 6 år åker till farmor och
farfar när mamma ska föda barn.
Farmor föreslår
att de bygger ett
humlebo och Anton
har så roligt att han
nästan glömmer
bort att vara orolig.
Glestryck, en svällpappersbild.
Stora mesboken av Stefan Casta
och Staffan Ullström
Om fågelarten mesar, deras
vanor, boendeform, läten med
mera. Faktalistor, hur man bygger
fågelholkar
och vilken mat
mesarna äter.
Två svällpappersbilder i
färg.
Jag lär mig klockan av Anaël Dena
En enkel bok om olika tidsbegrepp: dygn, halvtimmar, kvartar,
i och över. Flera bilder visar hur
man avläser en urtavla och på
en utvikssida finns en klocka
med rörliga visare.
Punktskrift i glestryck med parallell
tryckt text i storstil.
Taktilt omslag i
färg, tre svällpappersbilder i färg.
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
9
år fick hon anställning på det
bibliotek i Iowa som fungerade
som nätverksbibliotek för NLS.
Ganska snart blev hon chef för
hela biblioteket. Efter tolv år var
det dags för nya utmaningar och
2012 anställdes Karen som chef
för NLS.
Engagemang för utveckling
I Karens
värld är det mesta möjligt
– Jag har många planer på utveckling av verksamheten, bland
annat en modernisering av punktskriftslånen. Vi bör inom några år
kunna införa envägslån, något som
många andra länder redan gjort.
Bättre och snabbare utgivning av
populära titlar är en annan viktig
fråga. Arbetet på NLS känns som
en spännande utmaning!
Karen vill utöka utbudet genom
böcker med taktila bilder, erbjuda
talböcker med text och utveckla
det pågående projektet med att
tillgängliggöra kommersiella ljudböcker så att de passar målgruppen. Det finns mycket att göra,
vilket hon upplever som väldigt
stimulerande.
Från uppväxten på en grisfarm i Iowa till chef för världens
största blindbibliotek i Washington. Karen Keninger har
många strängar på sin lyra och ett hjärta för litteratur. I byrå- Ett hjärta för litteratur
– Dessvärre hinner jag inte ta
lådan förvarar hon sina (ännu) opublicerade romaner.
del av detta enorma utbud som
Karen är en van resenär och reser
på egen hand mellan kontinenterna.
Vi mötte henne för första gången
på ett internationellt biblioteksmöte
i Madrid våren 2013. Dit kom hon
som representant för National
Library Services for the Blind and
Physically Handicapped, NLS.
Karen gav intryck av att veta vad
hon ville och var mycket intresserad
av hur andra liknande bibliotek
arbetar med gemensamma frågor.
Ett år senare, i februari 2014,
hade vi möjlighet att möta Karen
för en kort intervju, denna gång på
hennes hemmaplan i Washington,
USA. Vi ville veta mer om hennes väg fram till chefstjänsten för
NLS, världens mest omfångsrika
bibliotek för personer med synnedsättning och fysisk funktionsnedsättning – i alla fall när det
gäller antal användare och utlån.
10
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
Karen, som själv läser punktskrift
sedan barnsben, har användarnas
behov för ögonen när hon ser på
verksamheten.
Från grisfarm till universitet
Karen är i dag 60 år. Hon växte
upp i en barnaskara om sju barn
på en grisfarm i Iowa. Hennes
första kontakt med punktskrift var
i skolan, efter att hon förlorat synen vid sju års ålder. Skolan hade
ett bibliotek där hon tillbringade
många timmar, en plats som fick
en betydande roll i hennes liv.
Som första utbildning valde
Karen journalistik på universitetet.
Under studietiden träffade hon
sin man och de fick sex barn. När
det yngsta barnet var fyra år, läste
Karen vidare på universitetet, tog
en masterexamen och började
jobba som konsult. Efter några
biblioteket erbjuder i den utsträckning jag skulle önska, men
om jag får en stund över läser jag
gärna reseskildringar, fantasy och
deckare.
Karen föredrar att läsa skönlitteratur via dator och punktskriftsskärm. Arbetsmaterial läser hon
däremot helst som punktskrift på
papper.
Förutom läsning är långa cykelturer prioriterade. Denna vår
har Karen även börjat ta danslektioner, bland annat i vals och cha
cha cha. Och det inte är alla som
vet att Karen har opublicerade
romaner i byrålådan!
.
Text: Helena Kettner Rudberg och Bitte Kronkvist
Foto: Koen Krikhaar
Noter i punktskrift
Nu kan barn och ungdomar i den kommunala musikskolan
beställa musiknoter i punktskrift.
Barn och ungdomar som spelar ett
instrument på kommunala musikskolan kan beställa musiknoter
i punktskrift från MTM. Det
handlar om noter som de behöver
till sin kurs – enstaka stycken eller hela böcker, både utgivna och
egenkomponerade verk.
– Det här kan vara en bra start
för barn som vill lära sig spela
efter noter, säger Marie Ivarsson,
chef för inköpsenheten på MTM.
Att få noter överförda till punktskrift av MTM är nytt sedan
januari 2014. Tidigare har elever
vid landets kommunala musikskolor och kulturskolor inte kunnat
få noter överförda, vare sig av
SPSM, SRF eller MTM. Efter
påtryckningar av föräldrar till barn
med synnedsättningar har Kulturdepartementet valt att ge MTM i
uppdrag att erbjuda eleverna noter i punktskrift under hela 2014.
Därefter ska försöket utvärderas.
För att beställa noter eller för
mer information vänder man
sig till MTM:s punktskrifts- och
prenumerationsservice via e-post,
[email protected], eller telefon
08-580 02 720.
För andra intresserade av punktskriftsnoter finns visböcker, psalmböcker och diverse instrumentläror att låna i legimus.se.
Som punktskriftsläsare i Sverige
kan man även låna punktskriftsnoter från Nota i Danmark.
Text: Lena Boqvist
Musiknoter i punktskrift saknar
svartskriftens motsvarighet till
notlinjer och alla punktskriftstecken har helt andra betydelser i notskrift än i text. För att
i punktskrift skilja ut notskrift
används ett prefix i början av
ett musikstycke.
Källa: Svenska skrivregler för punktskrift.
Eva Nilsson om teknik:
Få ut det mesta av din punktskriftskärm!
Här kommer lite tips på hur du
kan ställa in din skärmläsare, så att
den fungerar så bra som möjligt.
Strukturerat läge
Inställningen Strukturerat läge finns under Punktskrift i inställningsmenyn för skärmläsaren. Den gör
att du ser nästan all text som skärmläsaren skickar
ut till datorskärmen i punktskrift. På webbsidor, där
man ska fylla i text, kan man med den här inställningen läsa ordet ”skriv” på punktskriftsskärmen
där text ska skrivas in. Arbetar du i Microsoft Excel
måste strukturerat läge vara inställt för att du ska
veta på vilken rad och i vilken kolumn du är.
Ta bort uppläsning
Vill du ta bort den inställning som gör att talsyntesen läser upp alla tecken eller ord som skrivs på datortangentbordet? Istället kan du läsa det du skriver
på punktskriftsskärmen. Inställningen heter Skriveko
i Jaws och Taleko i Supernova.
I Jaws hittar du Skriveko under Användare i inställningsmenyn. Du kan även använda kortkommando
insert och F2 på tangentbordet.
I Supernova hittar du Taleko i kontrollpanelen,
som du öppnar med tangenterna ctrl och mellanslag.
Öppna menyn med alt-tangenten och T. Pila ner
till Taleko och gå till det alternativ som heter Inget
taleko. Tryck OK och gå ur menyn.
Om du är rädd att missa stavfel, kör rättstavningsfunktionen. Den finns såväl i Microsoft Word, Exel
och Powerpoint som i Outlook.
Markera punkt
För att snabbt hitta länkar när du bläddrar upp och
ner med piltangenterna på en webbsida, se till att
alla länkar är markerade med punkt 7 eller punkt
8. Inställningen fungerar bara om Markera i punkt
är vald i din skärmläsare. Inställningen finns under
rubriken Punktskrift i inställningsmenyn för skärmläsaren.
Aktiv följer punkt
Med de flesta punktskriftsskärmar kan man bestämma att vartannat eller vart tredje hopp åt höger
(beroende på hur lång punktskriftsskärmen är), ska
dra ner datorskrivmarkören till nästa rad. Funktionen
är bra när du skriver och redigerar en text i Word.
Den är även bra om du vill slippa trycka på piltangenten på tangentbordet för att läsa fortsättningen
av en text. Inställningen har olika namn för olika
punktskriftsskärmar, hos Alva punktskriftsskärmar
heter den Aktiv följer punkt.
Lycka till!
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
11
B
Box 5113
121 17 Johanneshov
ENSKEDE 1
Porto betalt
Port payé
P3
Punktskriftsnämnden informerar
En av två nyheter i Punktskriftsnämndens skriftserie
handlar om hur man skriver schacknotation i punktskrift. Schackspelare använder en särskild notation
för att nedteckna schackpartier och här beskrivs hur
man gör det i punktskrift.
I punktskrift behöver man dessutom en kortskrift
som ska gå fort att skriva, den kallas ”kompakt
schacknotation i punktskrift”.
Skriften Schacknotation i punktskrift innehåller en
del förändringar jämfört med tidigare, för att anknyta
till svensk punktskrift och internationell praxis.
Den andra nya skriften heter Punktskriftens termer.
Där beskrivs ord och företeelser inom punktskriftens och den taktila läsningens område. Denna andra
upplaga har framställts i samarbete med Terminologicentrum. Alla termer finns även upptagna i
5
Rikstermbanken som är Sveriges nationella termbank, www.rikstermbanken.se.
Ytterligare ett dokument på det språkliga området
har publicerats, Vägledning om att använda olika
ord och uttryck för synnedsättningar. Det handlar
om vilka ord man kan använda om synnedsättningar
och i vilka sammanhang. Det är inte alltid lätt att
veta när ordens stilnivå och betydelser förändras och
det ganska snabbt ibland. Utgångspunkten har varit
de ord och uttryck personer med synnedsättning
själva vill använda. Vägledningen finns att läsa på
www.punktskriftsnamnden.se.
Björn Westling
frågor till medlemmar i Punktskriftsnämnden. Turen har kommit till Niklas Karlsson
och Jenny Nilsson.
Hej Niklas Karlsson, vem är du? Jag är
en 19-årig kille från Trollhättan med en
nyligen använd studentmössa.
Hej Jenny Nilsson, vem är du? Jag är
en bibliotekarie som brinner för allas rätt
att läsa.
Vad arbetar du med? Jag arbetar i ett
projekt som är finansierat av Post- och
Telestyrelsen, i syfte att utveckla en ny
tjänst för distribution av syntolkade
TV-program.
Vad arbetar du med? Under drygt tolv
år var jag barnbibliotekarie på TPB/
MTM. Då hade jag förmånen att träffa
många punktskriftsläsande barn, deras
föräldrar och lärare. Det var en del av mitt arbete
som jag tyckte mycket om. Nu arbetar jag som samhälls- och utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförening.
Kan du läsa punktskrift? I så fall, när lärde du dig
det? Jag har läst punktskrift sedan förskoletiden och
begagnar mig av den dagligen för att både ge och ta
emot olika typer av information.
Vad tycker du är Punktskriftsnämndens viktigaste
uppgift? Nämnden arbetar kring många olika områden som alla är av mycket betydelsefull art. Dock
torde en av de viktigaste uppgifterna vara att sprida
information om och marknadsföra punktskriften, vilket bidrar till ökad kunskap och motverkar förutfattade meningar.
Vad gör du helst när du är ledig? Jag har ett stort
musikintresse som jag försöker lufta så gott jag kan,
både genom att lyssna och framföra.
12
Vi punktskriftsläsare nr 1 • 2014
Kan du läsa punktskrift? I så fall, när lärde du dig
det? Jag lärde mig att läsa punktskrift med ögonen
genom SPSM:s kurs Synpunkter när jag var ny på
TPB. Men jag har tyvärr aldrig tagit mig över en
sexårings nivå. Jag måste översätta punkten bokstav
för bokstav.
Vad tycker du är Punktskriftsnämndens viktigaste
uppgift? Att verka för att punktskriften ska finnas
lätt tillgänglig och att det finns bra undervisning för
alla som lär sig att läsa punktskrift.
Vad gör du helst när du är ledig? Då umgås jag helst
med familj och vänner. Jag läser, ser på film, fixar i
trädgården och motionerar.