1. No category

Läsliv
2014 #1
Det ska
vara enkelt
att läsa
EN TIDSKRIFT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER
9
boktips
på temat
hbtq
Bokälskarna
Devin &
Marie Lind:
”Äter böcker
och andas musik”
LÄSLIV 1 –2014 TEMA DEMOKRATI: TECKENSPRÅK – INSLAG PÅ PITEÅ STADSBIBLIOTEK
1
INTRO
16
4
Ropen skalla!
”R
open skalla – talboksspelare åt
alla! I början av 2000-talet använde TPB, nuvarande MTM,
dessa slagord i kampen för att påverka
landstingspolitiker. Målet var att personer
med funktionsnedsättning skulle få spelare
som hjälpmedel för att läsa böcker. Att
läsa ansågs nämligen som en fritidssyssla
och inte som en nödvändighet. Rätten att
läsa strider vi fortfarande
för! MTM vill påverka,
förändra och bidra till mer
Rätten att
tillgängliga medier! Ytterst
läsa strider
handlar det om demokrati.
MTM erbjuder just nu
vi fortfarande för!
ny teknik och apparater till
dem som lyssnar på sin dagstidning. Spelare, app samt kostnadsfritt
internetabonnemang. Som plus i kanten
kan man läsa talböcker i samma spelare.
Vi hoppas också att vi får klartecken
från regeringen att börja producera teckenspråkig litteratur
från januari 2015. Vi vill också
satsa på lättlästa nyheter och
böcker. Ropen skalla – tillgängliga medier åt alla!
10
14
INNEHÅLL MARS
3 Nytt från MTM
4 Tema demokrati: Teckenspråk
– naturligt inslag på Piteå stadsbibliotek
7 Nyheter i korthet
10 Porträtt av Devin och Marie Lind:
”Äter böcker och andas musik”
13 5 frågor till Niclas Lindberg,
generalsekreterare på
Svensk biblioteksförening
14 Barn & ungdom: Serier som
talbok med text
15 Barn & ungdom: Lästips och
taktila sällskapsspel
16 Utblick världen: Celia
satsar på biblioteken Lena Boqvist
redaktör
19 Tidsfördriv
20 Boktipset: Mord och
udda fåglar
Läsliv ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier. Citera oss gärna men ange källa. Mars 2014 nr 1. Utgivning: 4 nr/år. Nästa nummer kommer
ut i juni 2014. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Lena Boqvist, [email protected]. Grafisk form: Oktavilla. Layout: Marita
Forsberg. Redaktion: Eva Bäckwall, Carina Gerdin, Anna Gustafsson Chen, Jenny Nilsson, Linda Jerrewing Strömberg, Anne Stigell. Tryck: Tabergs
tryckeri. Adress: MTM, Box 5113, 121 17 Johanneshov. Kostnadsfri prenumeration: Registrera dig via [email protected]. Finns som tryckt version, taltidning
samt på mtm.se. Telefon: 08-580 02 700 (vx). Internet: www.mtm.se. ISSN: 2001-7103. Omslagsfoto: Maria Fäldt (på bilden Devin och Marie Lind).
2 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
Dessa symboler finner du vid vissa boktitlar, symbolerna anger om
böckerna finns att låna som talbok eller punktskriftsbok i legimus.se.
T
TALBOK
P
PUNKTSKRIFTSBOK,
ELLER ÄR UNDER PRODUKTION
?
Läser du
böcker i
mobilen?
Roland Esaiasson, generaldirektör MTM
Succé för appen Legimus
I slutet av januari kom en ny version av appen Legimus med en efterlängtad funktion – nedladdning direkt i mobilen och
surfplattan. Över 100 000 böcker och 100
dagstidningar finns tillgängliga.
Appen är ansluten till MTM:s bibliotek
legimus.se som har talböcker att ladda ner
eller läsa strömmande. För att lyssna på
talböcker i appen måste man ha en läsnedsättning och vara registrerad för tjänsten
Egen nedladdning på sitt lokala bibliotek.
Inlästa dagstidningar går också att läsa i
appen förutsatt att man är taltidningsprenumerant.
Appen finns för Android och Ios. Mer
information och filmer hittar du här:
www.legimus.se/appenlegimus
MTM:S ÅRSREDOVI
Utse årets
Amyprisvinnare
Nu har du chansen att föreslå vem
som ska få MTM:s tillgänglighetspris 2014. Priset går till någon som
gör samhället bättre för dem med
läsnedsättning. Det kan till exempel vara bibliotek, förlag, skolor,
organisationer eller någon person
som utmärkt sig i sitt tillgänglighetsarbete.
Skicka
ditt förslag med
motivering
till MTM,
info@
mtm.se
senast den
30 april.
SNINGAR
13
20
Årsredovisning
MTM i backspegeln
Nu finns MTM:s årsredovisning
för 2013 till allmän beskådan. Läs
den som pdf på mtm.se eller beställ en inläst version på mtm.se.
I förra numret av Läsliv gömde sig sju tomtar på olika sidor i tidningen.
Stort grattis till vinnarna Therese Öström
i Bålsta, Titti Eklund i Gustavsberg och
Josefine
Holmberg i
Saltsjö-Boo.
De får två
biocheckar
var som
kommer
på posten.
FOTO: SCANDINAV BILDBYRÅ
Tomtetävling avgjord
Kiinee Hailn,
statist, ålder:
hemlig, Stockholm:
– Nej, jag brukar
inte läsa böcker i mobilen. Däremot
lyssnar jag ofta på föreläsningar
på YouTube via mobilen, nätterna
igenom.
Daniel Nordström, livsmedelsarbetare, 30
år, Kista:
– Ja, det händer
att jag läser böcker på mobilen. Jag
laddar ner dem från nätet, en speciell
sida för gamla böcker vars copyright
har gått ut. Både skönlitteratur och
filosofi, till exempel Fröding och
Schopenhauer.
Martina
Berggren,
charkuteriarbetare,
20 år, Kista:
– Nja, inga böcker utan mest bara
andra typer av dokument. När det
gäller böcker föredrar jag att läsa ett
tryckt exemplar.
Samuel Urwitz,
vårdare, 42 år,
Bagarmossen:
– Nej, och det
beror på att jag
har svårt med tekniken. Jag läser
däremot ofta tidningar som DN
och så i mobilen.
LÄSLIV 1 –2014 3
NYTT FRÅN MTM
Att vägen till talboks- och taltidningsläsarnas hjärta numera går via appen
Legimus är uppenbart. Redan efter en
vecka av version 3.0 har 15 000 personer börjat använda den och uttrycker
sitt stora gillande på bloggar, Twitter
och Facebook. Härligt!
TEMA DEMOKRATI
Eldsjäl. Desirée Öberg värnar
om att teckenspråksanvändare ska känna sig inkluderade
i biblioteken i Norrbotten.
4 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
TEMA DEMOKRATI
Även de som använder teckenspråk ska känna sig
välkomna på biblioteken, anser Desirée Öberg på Piteå
stadsbibliotek. ”Det är en fråga om demokrati att kunna
ta till sig samhällsinformation och få tillgång till kunskap
och nöje”.
TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO MARIA FÄLDT
Teckenspråk – naturligt
inslag på Piteå stadsbibliotek
D
esirée Öberg var en av de nominerade till MTM:s Amypris förra
året. Hon är en av många eldsjälar
på biblioteken runt om i landet som i sitt
arbete använder sig av specialkompetens
som de har skaffat utanför biblioteket. I
Desirées fall handlar det om teckenspråket.
Med en döv yngre bror i familjen växte
Desirée upp med teckenspråk i sin omgivning och valde som ung att utbilda sig
till teckenspråkstolk och dövblindtolk på
bland annat Västanviks folkhögskola. I
tio år hann hon bo och arbeta i Stockholm
innan suget efter hemtrakterna blev för
stort och hon reste tillbaka till Piteå. Att
arbeta som tolk är stressigt och innebär
många och långa resor, så när Desirée såg
att man sökte assistenter på Piteå stadsbibliotek tog hon chansen att börja på en
ny bana. Men inte helt – teckenspråket
finns fortfarande med henne.
Trots att Desirée bara har arbetat på bib-
lioteket sedan 2012 har hon redan hunnit
med en hel del. Förutom det vanliga biblio-
teksarbetet har
Vissa ord
hon också jobbat
som finns
med Norrbottenbibliotekens
i svenskan
webbplats
existerar inte
Bibblo.se
på teckenoch översatt
information om
språket.
gemensamma
evenemang som Bokkassen och Norrbotten
läser till teckenspråk. Också de generella
lånereglerna för biblioteken i Norrbotten
finns översatta till teckenspråk. Och Desirée har låtit låntagarna vara delaktiga i
arbetsprocessen.
– Jag samarbetar ganska nära med
Piteå Dövas Förening och länsförbundet
Norrbottens Dövas Teckenspråksförening,
och jag har låtit dem titta på min översättning av lånereglerna innan den lades ut.
Det behövs en referensgrupp, för vissa
ord som finns i svenskan existerar inte på
teckenspråket. När man ersätter dem är
det viktigt att kontrollera så att de som ska
ta del av lånereglerna uppfattar ordet på
I Sverige finns cirka
30 000 teckenspråksanvändare med
teckenspråket som
modersmål.
Det svenska teckenspråket hör inte till de
fem nationella minoritetsspråken, trots att
det uppfyller flera av
de kriterier som ställs
på ett nationellt minoritetsspråk.
MTM har 150 böcker
på teckenspråk i biblioteket legimus.se. De
är gjorda i dvd-format
och går att se på dvdspelare, eller i dator.
(Källa: Sveriges Dövas
Riksförbund, Språkrådet,
legimus.se)
LÄSLIV 1 –2014 5
TEMA DEMOKRATI
Stöd.
Barnbok med
tecken som stöd.
Det svenska
teckenspråket är ett eget
språk.
6 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
rätt sätt. I det här fallet fick jag till exempel
byta ut ordet ”manifest” mot ”vårt syfte”.
Det finns ett 60-tal döva i Norrbotten
och ett 20-tal personer som är dövblinda.
För dem kan tröskeln in till biblioteket
ibland kännas extra hög.
– Det kan vara svårt att ställa frågor och
navigera sig fram bland alla våra tjänster,
hyllor och placeringar när man inte kan
kommunicera direkt med personalen, säger Desirée. Särskilt svårt kan det vara för
de äldre som hade en helt annan skolsituation än dagens döva. De fick inte använda
teckenspråket i skolan utan skulle läsa på
lärarens läppar och fick förstås inte någon
gedigen grund i teckenspråket. Hemma
kommunicerade många av dem inte heller
på teckenspråk utan på påhittade ”hemmaspråk”. Och det svenska teckenspråket är ett eget språk, inte bara ”tecknad
svenska”. Grammatiken skiljer sig mycket
från svenskan.
För den som är dövblind är situationen
extra svår, eftersom filmad information
på teckenspråk inte är till någon hjälp.
Istället är det personliga mötet med fysisk
kontakt helt avgörande.
Desirée har haft bokprat på teckenspråk
och dessutom ordnar hon visningar på
förfrågan då hon förklarar hur biblioteket
fungerar och berättar om allt det där som
kanske inte är helt självklart för den som
inte är biblioteksvan. Till exempel som att
det finns samhällsinformation, material
för släktforskning, tidningar, film – och
inte minst litteratur på teckenspråk för
barn och ungdomar. Digital delaktighet är
en annan sak som Desirée tycker är viktig.
Personer som är döva eller dövblinda kan
boka in henne för undervisning i hur man
till exempel använder surfplatta.
– Det måste finnas en ingång till biblioteket även för den här gruppen, menar
Desirée och säger att funktionshinder inte
är något som finns hos en människa, utan
något som uppstår i en viss situation.
– De hindren måste vi arbeta på att få
bort. Det är en fråga om demokrati att
kunna ta till sig samhällsinformation och
få tillgång till kunskap och nöje även om
man har ett annat modersmål än talad
svenska.
Men för att teckenspråket ska finnas
med som ett naturligt inslag på biblioteken
krävs förstås att de som arbetar där lär sig
mer om de teckenspråkigas situation och
behov. Desirée har bland annat ordnat en
informationsträff för bibliotekspersonalen
och skickar regelbundet ut information
till sina kollegor. Hon passar också på att
ta med inslag av teckenspråk även när hon
håller i sagostunder för hörande barn.
– Vissa barn behöver tecken till stöd
för att förstå det jag berättar, men även de
barn som inte behöver det tycker att det
är roligt att lära sig litet teckenspråk. De
flesta som brukar besöka mina sagostunder kan till exempel tecknet för ”bok”!
Just nu arbetar Desirée på att ta fram en
tillgänglighetsguide för alla biblioteksfilialer i Piteå – den för huvudbiblioteket är
redan färdig. Så småningom hoppas hon
på att kunna utveckla guiden så att den
fungerar för biblioteken i hela Norrbotten.
– Språket är en grundläggande rättighet
för varje individ. Genom mitt tillgänglighetsarbete med bland annat teckenspråkig
information på Bibblo.se så vill jag värna
om att även teckenspråksanvändare ska
känna sig välkomna och inkluderade i biblioteken i Norrbotten och dess verksamhet
genom att få information på sitt första
språk, teckenspråket.
– Jag har fått bra stöd av min chef och
positiv respons från mina kollegor, säger
Desirée. Mitt arbete med teckenspråk är ju
en arbetsuppgift jag själv har tagit på mig
och det känns bra att andra förstår varför
så att vi alla arbetar för samma sak.
Biblioteken i Norrbotten har bestämt sig
för att göra 2014 till Barnpoesins år och
det här är något som Desirée hoppas att
hon kan få möjlighet att arbeta med. Men
hon har också andra idéer.
– Färgen turkos symboliserar de döva och
teckenspråket. Tänk om vi kunde ordna
”turkosa hyllor” ute på biblioteken! l
Den 11 februari fick MTM:s webbplats ett helt nytt
utseende. Nya mtm.se är tillgängligare, har en tydligare struktur och är formgiven enligt vår grafiska profil.
Webbplatsen är också responsiv vilket betyder att
innehållet anpassar sig efter din skärmstorlek.
– Det är viktigt att webbplatsen både är tillgänglig
och ser bra ut i dator, mobil och på surfplatta eftersom
våra användare har så olika behov, säger Anne Stigell,
kommunikationschef på MTM.
På mtm.se hittar du information om vår verksamhet
och vårt uppdrag, du kan beställa broschyrer, rapporter och tidningar, läsa om kommande studiedagar och
mycket annat. Som vanligt är det på webbplatsen legimus.se som du hittar vår bibliotekskatalog och information om hur man praktiskt använder våra tjänster.
Varmt välkomna till nya mtm.se!
Nytt uppdrag för
KUR och MTM
Myndigheten för tillgängliga medier ska samråda med
Statens kulturråd, KUR, i deras
uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan.
Arbetet påbörjas under våren
2014. Utgångspunkt för uppdraget är regeringens proposition
Läsa för livet (2013/14:3).
Avtalat. Åsa Finnström, Ewa
Thorslund, Roland Esaiasson,
Magnus Larsson
FOTO: ERIK MÅRTENSSON
Ny kostym för mtm.se
ett samverkansavtal. Mediemyndigheterna har sedan en
längre tid kontinuerligt samverkat i olika frågor, i allt från
administration till kärnverksamhet. För att utveckla denna
samverkan kommer mediemyndigheterna att gemensamt
arbeta med tre prioriterade områden: barn och unga,
tillgänglighet och omvärldsbevakning.
Avtalet visar betydelsen av att skydda barn och unga
från olämpligt innehåll, stärka dem som mediekonsumenter och ge dem tillgång till litteratur. Man ska även arbeta
för att alla oavsett funktionsnedsättning ska kunna ta del
av media. I avtalet lyfter man även fram att en väl fungerande omvärldsbevakning behövs. Detta för att man ska
kunna utveckla och förbättra arbetet med barn och unga,
tillgänglighet och övriga åtaganden inom mediepolitiken.
Ur MTM:s arkiv
Flitens lampa …
En typisk studiesituation
för en student med läsnedsättning när utvecklingen inom hjälpmedelsområdet tog fart i början
av 2000-talet. Talböcker,
talboksspelaren Victor
och dator med punktskriftsskärm blev inslag i
studiemiljön.
LÄSLIV 1 –2014 FOTO: ANNA-LENA ANDERSSON
I början av mars skrev fyra mediemyndigheter, Presstödsnämnden, Statens medieråd, Myndigheten för radio
och tv samt Myndigheten för tillgängliga medier, på
NYHETER I KORTHET
Mediemyndigheter
förbättrar samverkan
7
GRATTIS ANNA
Läser du punktskrift och vill hänga med när det gäller
senaste nytt från MTM och Punktskriftsnämnden? Då
ska du prenumerera på tidskriften Vi punktskriftsläsare.
Den innehåller nyheter, boktips, punktskriftshistoria
samt information om vad som är
på gång inom punktskriftsvärlden. Tidningen finns som punktskriftstidning, tryckt tidning och
på MTM:s webbplats mtm.se.
Den tryckta tidningen är främst
till för anhöriga och förmedlare.
För att prenumerera kontaktar
du MTM via e-post, [email protected],
eller telefon 08- 580 02 720.
– ny mångspråksbibliotekarie
1 april får MTM en ny mångspråksbibliotekarie – Anna
Gustafsson Chen. Hon har
de senaste åren arbetat som
folkbiblioteksansvarig på
MTM och har ett förflutet på
Internationella biblioteket.
Anna arbetar också som
översättare från kinesiska.
I sin nya roll kommer Anna att vara representant för
språklig mångfald både inom och utom MTM samt delta
i urvalet av litteratur på andra språk.
FÖRFATTARFOTO: ANNICA SUNDIN
NYHETER I KORTHET
Punktskriftsnytt i tidning från MTM
Nedladdning pågår! Siffror som talar
Antalet nedladdade titlar.
Bibliotek jämfört med egna nedladdare
341 281
350 000
Bibliotek
300 000
Egna nedladdare
250 000
200 000
178 409
150 000
100 000
2013 var det totala antalet egna nedladdare
40 776 vilket närmar sig en dubblering jämfört
med 2012 då de var drygt 25 681. Nästan
hälften av de egna nedladdarna (48 procent)
är minderåriga. De minderåriga nedladdarna
står för ca 17 procent av alla nedladdningar.
Antalet minderåriga har gått från att vara
2 procent av det totala antalet nedladdare till
48 procent”.
50 000
0
2009
2010
2011
2012
2013
År
Antal egna nedladdare.
Fördelning mellan minderåriga och vuxna
50 000
Möjligheten att själv ladda ner talböcker
genom tjänsten Egen nedladdning slog igenom
2011 och år 2013 uppgick antal nedladdningar
till totalt 519 690, vilket är en ökning med 20
procent
Sedan trendbrottet 2012, då de enskilda
låntagarna för första gången laddade ner fler
talböcker än biblioteken, laddar de enskilda
låntagarna nu ner nästan dubbelt så många
talböcker som biblioteken.
Vuxna
30 000
20 000
10 000
0
8 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
Minderåriga
40 000
2009
2010
2011
2012
2013
År
FÖRFATTARFOTO: KATJA LÖSÖNEN
Hägring 38 blev den
roman som kammade
hem Sveriges Radios
romanpris 2014. Den är
skriven av Kjell Westö.
1:a. Kjell Westö.
Priset på 50 000 kronor
delades ut under pompa
och ståt den 7 mars på Uppsala stadsbibliotek. Juryn bestod som vanligt av bokälskande
radiolyssnare. Du hittar samtliga nominerade i
legimus.se.
De nominerade var:
Hägring 38
av Kjell Westö T P
Den mörka sporten
av Viktor Johansson T P
Helioskatastrofen
av Linda Boström Knausgård T P
Andningskonstnären
av Per Odensten T P
Vårt gemensamma liv
av Anna Schulze T
Vägen mot Bålberget
av Therése Söderlind T
halmstadkonferen
Att
Aarhus
Kommunes
biblioteker
kultur
w.regionhalland.se/
sen
2014
Att läsa är farligt.
inte läsa är farligare.
MTM på Halmstadskonferensen
Årets Halmstadskonferens
har den spännande titeln
Att läsa är farligt. Att inte
läsa är farligare. Konferensen äger rum den 9–11 april
och vänder sig till politiker,
kultur- och bibliotekschefer, bibliotekarier och
skolledare.
Vi på MTM är stolta över
att ha med två programpunkter. Bitte Kronkvist, chef för Marknadsavdelningen, pratar på temat Tillgänglig läsning
– en mänsklig rättighet och Helena Kettner
Rudberg, chef för Användarservice, pratar om
talboksundersökningen Talande böcker och
läsande barn.
en 9 –11 april 2014
Halmstadkonferens
tad.
Hotell Tylösand, Halms
Stort intresse för Lättläst
– arbete pågår
Gensvaret på Lättlästutredningen, Lättläst SOU
2013:58, har varit stort. Omkring 90 instanser har
lämnat in remissvar till regeringen. Den 18 mars är
det tänkt att regeringen ska lämna sitt förslag till
riksdagen.
TEXT VIVEKA NORSTRÖM HALLBERG ILLUSTRATION CARINA GERDIN
Frågorna som rör nationellt kunskapscentrum och brukarråd har
vunnit stort gehör.
I december lämnade MTM in ett yttrande över utredningen som
föreslår att Centrum för lättläst blir en del av MTM. MTM tillstyrker
i stora delar utredningens förslag. Ett inordnande av Centrum för
lättläst i MTM blir en positiv kraftsamling av statens resurser för att
förbättra servicen till personer i behov av lättläst text.
MTM avstyrker, liksom många andra, den föreslagna uppdelningen
mellan primära och sekundära målgrupper. MTM anser också att det
särskilda uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och
böcker för skolbruk ska fortsätta. Många instanser betonar vikten av ett
publicistiskt oberoende gällande 8 sidor samtidigt som man påpekar
att utredningen saknar ekonomisk analys av vad förslagen innebär.
Vad händer nu?
I mitten av mars lämnar regeringen sin proposition, ett förslag,
utifrån utredningen och de
inkomna remissvaren.
I maj bereds ärendet
i Kulturutskottet
och innan halvårsskiftet ska
riksdagen ta
ställning till
regeringens proposition.
Håll utkik
efter
senaste
nytt i
frågan på
Kulturutskottets webbplats,
www.riksdagen.se
läst
LÄtt
......
!
??
LÄSLIV 1 –2014 9
NYHETER I KORTHET
SR:s romanpris
till Hägring 38
PORTRÄTT
Devin och Marie Lind
Ålder: Devin 37 år, Marie 44 år
Bor: Piteå
Gillar: Böcker, musik, film och tv-serier.
10 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
PORTRÄTT
Devin och Marie Lind älskar litteratur och de är
storkonsumenter av böcker från MTM. Läsliv träffar
dem på ett café i Piteå dit de tagit med sig två hela
väskor med tryckta och inlästa böcker.
TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO MARIA FÄLDT
”Äter böcker
och andas musik”
-J
ag äter böcker och andas musik,
säger Marie medan de entusiastiskt lägger upp böcker på bordet
samtidigt som de försöker få högarna att
ligga stilla och inte rasa.
Devin och Marie Lind läser båda talböcker, men av olika skäl. Marie är blind
sedan födseln och började läsa punktskrift
och talböcker redan som liten. Devin, som
har ryggmärgsbråck och sitter i rullstol,
har så kallat dysekutivt syndrom, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som
påminner om ADD. Dessutom har Devin
värk som gör det svårt att hålla koncentrationsförmågan uppe. Därför läser hen
talböcker vid sidan om pappersböckerna
och även e-böcker via Kindle i sin mobil.
Både Devin och Marie arbetar dessutom
med litteratur. Devin gör just nu praktik
på biblioteket på Framnäs folkhögskola
och Marie arbetar på Onyxen, en dagverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, där hon läser för brukarna.
– Först trodde de att jag kom från
yttre rymden men nu är läsning en del av
vardagen för dem, säger Marie, som tidigare har arbetat på skola. Hon brukar välja
ut texter i förväg och redigera dem litet så
att de ska passa.
– Man vill ju inte att det bara ska bli
Astrid Lindgren. Men jag skulle önska att
det fanns fler lättlästa böcker på punktskrift som jag kunde använda när jag
högläser.
Så vilken
Först trodde
sorts böcker
de att jag
gillar de? Det
kom från
visar sig att Devin och Marie
yttre rymden.
Devins
boktips:
Välkommen
Tango
av Justin
Richardson & Peter Parnell.
Millenniumserien
av Stieg Larsson.
Maries
boktips:
Rävungen
av Torey
Hayden.
Barbro
Alvings
kåserisamlingar.
LÄSLIV 1 –2014 11
PORTRÄTT
* NaNoWriMo
*NaNoWriMo är
en förkortning av
National Novel
Writing Month
– det vill säga
ungefär Nationella
romanskrivarmånaden – som går
ut på att skapa
skrivarglädje och
skrivlust. Deltagarna ska skriva
en text på 50 000
ord under en månad. Deltagarna
tävlar inte mot
varandra.
www.nanowrimo.org
åtminstone delvis har olika smak. Maria
Lang är de båda förtjusta i, men sedan
skiljer de sig åt.
– Jag gillar böcker med action och manliga hjältar, säger Devin. Inte så mycket
fantasy, även om det slinker med någon
sådan bok också ibland. Men jag har ganska blandad smak. Bland Devins favoriter i
bokhögarna på bordet finns Äldreomsorgen i övre Kågedalen, Miss Peregrines
hem för besynnerliga barn och Harry
Potter. En mycket omtyckt författarinna
är Harriet Löwenhjelm.
– Hennes dikt ”Tag mig - Håll mig Smek mig sakta” har följt mig sedan gymnasiet. Det jag saknar i litteraturen är hjältar med funktionsnedsättning och romaner
med hbtq-perspektiv. Och allra helst en
kombination av de två. Gärna med en man
som protagonist!
Devin betecknar sig som intergender.
Hen föddes som kvinna men känner sig
i dag både som man och kvinna och vill
helst betecknas som hen eller han istället
för hon.
– Jag skriver en del själv också – just den
sorts böcker jag saknar. Jag har många påbörjade skrivarprojekt på gång! säger Devin,
Händerna
är våra
ögon.
Variation. Talböcker,
punktskriftsböcker
och talböcker är vardag för Marie.
12 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
som också brukar delta i skrivarevenemanget NaNoWriMo* i november varje år.
Marie läser många äldre böcker och
klassiker men dessutom en hel del böcker
på norska, eftersom hon älskar det norska
språket. Dessutom tycker hon att översättningar från norska ofta blir dåliga. I
hennes bokhög ligger till exempel Stekta
gröna tomater, Ensamhetens brunn och
Kvinnorummet. Devin och Marie har en
del att säga om inläsarna. Båda minns med
fasa en dam som när hon läste in en hemsk
våldtäktsscen betonade orden helt fel: sätter
på istället för sätter på.
– Jag minns en inläsare jag fick lyssna
på i skolan och som lät som en ostämd fiol,
säger Marie. Det var omöjligt att hålla sig
allvarlig när man läste de böckerna.
– Däremot gjordes det många bra
inläsningar på 1950- och 1960-talen! På
70-talet blev det sämre, men nu har det
börjat ta sig igen. Idag finns en del riktigt
bra inläsare, som Dodo Parikas och Tore
Bengtsson. Och Anna Godenius är perfekt
att lyssna på när man är ledsen.
Marie är också glad över att det numera
finns fler taktila bilderböcker än när hon
var liten.
– De taktila bilderböckerna är viktiga,
för de ger de blinda barnen nyfikna händer. Händerna är våra ögon, men vi måste
ju ha något att titta på.
Jag gissar att Devin och Marie skulle
kunna fortsätta att tala och tipsa om
böcker nästan hur länge som helst, men till
sist är det dags att bryta upp. Om kvällen
inte avslutas med läsning så kommer de
kanske att titta på någon film eller tv-serie.
Mat och matlagning verkar de också tycka
om, för de har Vår kokbok i tjugotvå
punktskriftsvolymer hemma i lägenheten.
Biblioteket besöker de ofta och de är väl
bekanta med Desirée Öberg, som vi också
intervjuar i detta nummer av Läsliv. Henne
lärde Devin känna via en teatergrupp där
hon arbetade som dövtolk.
– Vi bor i en liten stad, säger Devin
innan de går. Har man sett oss så glömmer
man oss inte. l
5 FRÅGOR
5
frågor till …
… Niclas Lindberg som är Svensk
biblioteksförenings ansikte utåt och
tillika generalsekreterare. Han vet också
allt om den nya bibliotekslagen som
gäller från 1 januari.
TEXT LENA BOQVIST FOTO ELISABETH OHLSSON WALLIN
n
Vad tycker Svensk biblioteksförening om nya bibliotekslagen?
– Vi välkomnar den nya
bibliotekslagen. Lagen
innebär flera betydande förändringar men saknar ännu
bestämmelser om krav på
bemanning och kompetens,
avgiftsfrihet för utlåning av
alla medier samt krav på att
biblioteksmyndigheten ska
anta en nationell strategi för
hela biblioteksväsendet.
s propositio
Regeringen
47
2012/13:1
Ny bibliotek
Regeringen
Stockholm
Prop.
2012/13:147
slag
överlämnar
denna
den 18 april
ldt
Fredrik Reinfe
till
proposition
– i det innefattas rimligen att stötta
folkbiblioteken i deras samverkan
med skolbiblioteken, inte minst mot
bakgrund av de gemensamma mål
dessa två bibliotekstyper har att stimulera barns och ungdomars läsning.
riksdagen.
2013
th
hn Liljero
Lena Adelso tementet)
(Kulturdepar
håll
dsakliga inne
onens huvu
get syftar
Propositi
den
tekslag. Försla
en ny biblio som har skett sedan ose
gar
förslag till
tillgod
n lämnas
ldsförändrin st och till att
de omvär
I propositione
:1596) tillkom
sa lagen till
sendet
gens (1996
till att anpas
biblioteksla .
na biblioteksvä
och ändadet allmän
nuvarande
uppföljning
avses med teksväsendets syfte samhällets
behovet av klargörs vad som
ratiska
na biblio
I förslaget ska vara det allmän lse för det demok fri åsiktsbildning
som
betyde
ng och
tekens
fram.
och vad
apsförmedli
m biblio
ställning
eroll för kunsk
mål. Föruto
litteraturens het åt vissa priorit
och deras
att främja
ling
för
ärksam
erna är
lse
utveck
uppm
deras betyde att ägna särskild De prioriterade gruppsmål än
lyfts även
uppdrag
utvidgas. er med annat moder uppdrag
i
Bibliotekens förtydligas och
får också
ing, person
er
iblioteken
onsnedsättn
rade grupp
för att främja
med funkti minoriteter. Folkb och ungdomar
personer
nationella
het åt barn
på annat
svenska och ld uppmärksam era till läsning.
tt
få låna eller
särski
att ägna
ing och stimul heten avgiftsfritt det vill säga oavseetveckl
deras språku blioteken ska allmäntt publiceringsform,som till exempel
om
digitalt
Vid folkbi till litteratur oavse
kunskapen e
g
form eller
ska främja
ng, lärand
sätt få tillgån dahålls i fysisk
blioteken
tillhan
att folkbi för kunskapsinhämtni ett grundom den
att
das
föreslås också
kan använ
innebär vidare kens utbud av
böcker. Det
ationsteknik livet. Förslaget
folkbibliote
hur inform
ighet i kulturinförs när det gäller
görs.
tydlig
v
och delakt
män
kvalitetskra
teks huvud
ansvar. Det
läggande tjänster.
olika biblio ett kommunalt
ell
vara
ha nation
medier och elningen mellan
ttningsvis
ighet ska
Ansvarsförd ska även fortsä
en mynd
ken
anges att
t.
Folkbibliote att det i lagen
teksväsende den 1 januari 2014.
kraft
föreslås även det allmänna biblio
ås träda i
över
gen föresl
överblick
biblioteksla
Den nya
1
Hur påverkas skolbiblioteken?
– Skolbiblioteken omfattas av den
för alla bibliotek gemensamma ändamålsparagrafen (§2) och paragraferna om särskilda grupper (§4 och 5).
Huvudmännen för skolbiblioteken
har också ett samverkansansvar enligt
§14, man omfattas av kravet på att ingå i
biblioteksplaner (§17) och omfattas av §18
som handlar om nationell uppföljning och
utveckling. ”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha
tillgång till skolbibliotek”. Men tyvärr har
flera av den tidigare bibliotekslagens formuleringar om särskilda prioriteringar och
inriktningar helt fallit bort ur lagen.
Lästips: Regeringens proposition om
ny bibliotekslag och
Ny bibliotekslag
Största fördelen med en ny bibliotekslag?
– Överlag genomsyras den nya lagen
av en bärande tanke om alla människors
lika värde. Ansvaret för vissa prioriterade
grupper utökas och förtydligas, bland
annat till personer med funktionsnedsättning och barn och ungdomar.
I lagen står att den regionala biblioteksverksamheten enbart ska rikta sig till
folkbibliotek, stämmer det?
– Nej – så anser inte jag att man behöver
tolka det. Den regionala biblioteksverksamheten ska främja verksamhetsutveckling
och kvalitet när det gäller folkbiblioteken
Hur ser ni på att biblioteken ska erbjuda
tekniska lösningar för läsning?
– Det är bra att det tydliggörs att biblioteken också ska erbjuda tekniska lösningar
för läsning! l
Laglydig
Namn: Niclas Lindberg
Ålder: 44 år
Bor: Haninge
Hobby: Trädgårdsfixande, teater, musik,
resor till andra kulturer
och snorkling.
Aktuellt: Arbetar för
ökad kunskap om den
nya bibliotekslagen
och bibliotekens betydelse och uppgifter.
SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING
är en ideell, partipolitiskt obunden
och fri aktör som
arbetar för alla
typer av bibliotek
genom att informera, skapa
debatt och bilda
opinion, bedriva
lobbning samt
främja forskning
och utveckling.
LÄSLIV 1 –2014 13
FOTO: JULIANA WIKLUND
BARN & UNGDOM
Talböcker på
skolans surfplatta
Om en talboksläsande elev får en
egen surfplatta av skolan kan han
eller hon lyssna på talböcker i appen
Legimus.
Om man delar surfplatta med
en annan talboksläsande elev kan
man också fritt använda den för
talboksläsning. Inloggning ska
alltid ske med elevens konto för
Egen nedladdning. Men om man
däremot delar surfplatta med
andra i klassen, som inte är berättigade att läsa talböcker, måste man
alltid logga ut från appen Legimus när man är klar.
Apokalypsen är här!
Kärnfull
rapport
Nu går det att beställa
rapporten Äppelhyllevardag från MTM. I
rapporten redovisas
hur sex olika bibliotek arbetar med sina
Äppelhyllor. På en
Äppelhylla visar biblioteket upp de olika
tillgängliga medier som finns för barn med
funktionsnedsättningar. Där finns även
information för vuxna om barn med funktionsnedsättningar.
– De bibliotek som har intervjuats i undersökningen delar generöst med sig av både
framgångar och svårigheter i arbetet med
Äppelhyllan, vilket säkert är till hjälp för andra
bibliotek, menar Jenny Nilsson, barn- och
ungdomsbibliotekarie vid MTM.
Bakom undersökningen står Kärnhusgruppen som är en av MTM:s referensgrupper.
De har ingående granskat och ställt frågor
om hur dessa utvalda bibliotek arbetar med
just sin Äppelhylla.
Lisa Börjesson, doktorand vid Uppsala
universitet, har analyserat svaren och utifrån
dem ger hon tips på hur bibliotek kan få en
Äppelhylla att fungera. Hon ger även tips
på fällor man bör undvika. I rapporten kan
man också läsa om äppelhyllans placering i
biblioteket,
ansvar, uppföljning kring
Äppelhyllevardag
Folkbibliotekens arbe
te med tillgänglig
hyllan, hur
a medier för barn
medierna
hanteras
och hur
biblioteken
marknadsför äppelhyllan.
Beställ
ditt exemplar på
mtm.se.
3
Nyckeln av Mats Strandberg
och Sara Bergmark Elfgren, den
tredje och efterlängtade sista delen i Engelsfors-trilogin, finns nu
som talbok och punktskriftsbok
( T P ). Det är dags för de utvalda
häxorna i den lilla byn Engelsfors
att stå inför den slutliga kampen.
Missa inte heller seriealbumet
Berättelser från Engelsfors ( T )
som är en spin-off på Engelforstrilogin. Den ingår i MTM:s nya
satsning på serier och ges ut som
talbok med text.
14 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
I Berättelser
från Engelsfors
har Mats Strandberg och Sara
Bergmark Elfgren
samarbetat med
tre av Sveriges
bästa serieskapare: Kim W Andersson, Lina
Neidestam och Karl Johnsson.
Serierna beskriver tiden innan
första delen i trilogin, Cirkeln, och
efter andra delen Eld. Under våren
börjar filmatiseringen av Cirkeln.
MTM:S RAPPORTE
R
LISA BÖRJESS
ON
TEXT SOFIA GYDEMO
Det händer nu av Sofia Nordin
Femtonåriga Stella är förälskad. Hon vet
inte om kärleken är besvarad och hon vet
inte om hon ska våga ta reda på det. För
Stella är förälskad i sin bästa vän Sigrid.
Tänk om Sigrid inte vill veta av Stella om
Stella berättar? En fin bok om den första
kärleken. Om att trevande närma sig den man är kär i
och att våga erkänna sina känslor även för sig själv. T P
Mellan dig och dig av Katarina Kieri
Toras bästa vän Ivar börjar bete sig konstigt.
Han försvinner iväg och berättar inte var han
har varit. Ivar som hon kanske är lite kär i. Tora
känner sig ensam och utanför. Kommer hon att
kunna få en förklaring till Ivars beteende? Från
oväntat håll dyker en ny bekantskap upp. Om
vänskap när den inte är som lättast. T P
Regn och åska av Håkan Lindquist
Oscar, 17 år, är på semester i Tallinn med sin
mamma. Där träffar han Rein och de blir fantastiskt förälskade i varandra. De tillbringar
några himlastormande dagar tillsammans.
Men så måste Oscar resa hem till Visby.
Kommer den första kärleken att hålla? Hur kommer omvärlden reagera när Oscar säger att han har en pojkvän? T P
Pojkarna av Jessica Schiefauer
Kim, Bella och Momo upptäcker en växt vars
nektar förvandlar dem till pojkar. De är flickor på
dagarna, utsatta för pojkars blickar och glåpord i
skolan. Men de är pojkar på nätterna som utforskar en ny värld. Annorlunda bok om identiteter
och relationer. T
Läs mer!
Du finner fler hbtq-böcker i legimus.se: skönlitteratur
för vuxna, barn- och ungdomsböcker och faktaböcker.
Sökexempel: homosexuella, bisexuella, transpersoner, hbt,
queer, kärlek, identitet, kärlek och sex samt vardagsliv.
Spela sällskapsspel
med känseln
Genom att tänka nya lösningar
med punktskrift och olika
taktila material tar MTM varje
år fram tillgängliga varianter
av populära spel för barn och vuxna
med synnedsättning. Spelen säljs via
Iris Hjälpmedel och förutom kortspelen Svarte Petter och
Uno har flera brädspel anpassats. Spelet Var är katten
vänder sig till de allra yngsta barnen och går ut på att vända
upp brickor som gömmer bilder på olika djur och samla på
sig katter. Istället för tryckta bilder har brickorna försetts
med material som ska ge associationer till djuret ifråga.
Punktväska och
klubb för barn
Under våren pågår ett
arbete på MTM med att
färdigställa nytt innehåll till
Punktväskan.
Punktväskan, som innehåller en taktil bilderbok och
taktilt lekmaterial, delas ut
på syncentraler till blivande
punktskriftsläsare i förskoleålder och deras familjer.
Punktväskan är en av MTM:s
tjänster som riktar sig till
punktskriftsläsande barn. För barn mellan fem till tolv år
finns även Punktklubben, där medlemmarna får böcker,
spel, taktila bilder och andra småsaker hem i brevlådan.
Medlemskap i Punktklubben kostar 100 kronor per läsår.
Fia. Punktklubbens
Fia-spel.
Knottret – en tidning för ungdomar
Du vet väl att MTM har en ungdomstidning på punktskrift? Tidningen heter Knottret och vänder sig till läsare i
tonåren. Den innehåller artiklar och material ur ungdomstidningar. Det kan handla om musik, sex och samlevnad,
sport, spel och intervjuer med kända personer. Tidningen
kommer ut varannan vecka och innehåller cirka 24 sidor
punktskrift.
För dem under 18 år är det gratis att prenumerera.
För övriga kostar det 100 kr per år. Kontakta MTM för att
prenumerera på telefonnummer 08-580 02 720 eller via
e-post, [email protected].
LÄSLIV 1 –2014 15
FOTO: ELLIOT ELLIOT
Ett axplock av ungdomsböcker om att våga
satsa, tro på sig själv och välja en väg som kan
uppfattas som annorlunda.
BARN & UNGDOM
Välj din egen väg
UTBLICK VÄRLDEN
Läsning pågår. Redan nu kan
bibliotek beställa talböcker
från Celia och låna ut.
16 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
UTBLICK VÄRLDEN
Den ökade öppenheten kring dyslexi och andra
läsnedsättningar i Finland gör att talböckerna kliver
in på de lokala biblioteken. Tidigare var det mest det
statliga biblioteket Celia som stod för servicen.
TEXT ANNA GUSTAFSSON CHEN FOTO ANNA GUSTAFSSON CHEN OCH CELIA
Celia satsar
på biblioteken
M
ånga av våra läsare känner
redan till det finska talboks- och
punktskriftsbiblioteket Celia och
möjligheten att låna talböcker på finska
direkt därifrån. I Finland har talboksverksamheten varit ganska centraliserad, på
så sätt att personer med läsnedsättning
kan skriva in sig som låntagare direkt hos
Celia, istället för att gå via folkbiblioteken. Det betyder inte att folkbiblioteken
är helt utan service till låntagare som inte
kan läsa tryckt text, men den servicen och
samarbetet med Celia är frivilligt och bara
ungefär en tredjedel av de 900 biblioteken
i Finland använder sig av Celias material
och tjänster. Men nu ska det bli ändring!
Minna von Zansen, direktör för Celias
avdelning för kundrelationer, berättar att
en arbetsgrupp på Celia har utrett olika
strategier för att utöka samarbetet med de
lokala biblioteken.
– Målet är att tillsammans med biblioteken komma fram till en slutmodell som
är bra för både biblioteken, låntagarna och
Celia, säger Minna von Zansen. Vi vill ha
en win-win-win-situation, helt enkelt!
Redan nu kan bibliotek, servicehus,
skolor och daghem ta del av Celias tjänster och produkter om de vill. Då kan de
beställa talböcker från Celia som de sedan
lånar ut till sina egna låntagare, som inte
behöver registrera sig hos Celia. De kan
också få råd och stöd. Biblioteken förbinder sig i sin tur att följa användarreglerna
och att till exempel lämna in statistik över
talboksutlåningen för varje år. Men det
är som sagt bara en mindre del av biblioteken som gör detta. Många köper själva
in ljudböcker som de lånar ut, andra hänvisar talboks- och punktskriftslåntagare
vidare till Celia.
Hoppfull. Minna von
Zansen önskar utöka
samarbetet med de
lokala biblioteken.
LÄSLIV 1 –2014 17
UTBLICK VÄRLDEN
Vi har tagit
till oss
mycket av
den ’svenska
modellen’.
Resklara.
Här packas
talböcker som
ska skickas till
lokala bibliotek.
– Bibliotekslagstiftningen i Finland är
ganska vag när det gäller service till låntagare med läsnedsättning och eftersom det
går att låna böcker direkt från oss är det
många bibliotek som inte satsar på talboksverksamhet, berättar Minna von Zansen.
I Finland kan personer med dyslexi låna
talböcker precis som i Sverige. Men dyslexi
är inte något man har talat särskilt högt om.
Det är först de senaste åren som medierna
har börjat rapportera och informera om
vad dyslexi är. Synen på dyslexi håller på att
förändras och de som själva har dyslexi berättar om sina problem. Ändå är det många
biblioteksanställda som saknar kunskaper
om den här sortens läsnedsättningar.
– Vi räknar med att vi bara når ut till 15
procent av den potentiella målgruppen,
säger Minna von Zansen. Så ska det förstås
inte vara.
Det positiva är att bibliotekens intresse för
att samarbeta med Celia ökar. Dels beror det
på den ökade öppenheten kring olika läsnedsättningar, dels på att biblioteken inser att de
måste nå ut till nya låntagargrupper.
– Ett problem är förstås att den kommunala ekonomin inte är så bra och biblioteken
inte vill ta på sig nya uppgifter som kostar
pengar. Å andra sidan behöver de nya låntagare. Många har redan börjat samarbeta
18 L Ä S L I V 1 – 2 0 1 4
med lokala handikapporganisationer och vi
märker att intresset för våra tjänster ökar.
Nu har Celia också anställt en projekt-
ansvarig, Rauha Maarno, som kommer
att driva det tvååriga projektet för utökat
samarbete med folkbiblioteken.
– Jag har haft många kontakter med
bibliotek i Sverige, särskilt med Cecilia
Stiernstedt på Uppsala stadsbibliotek,
berättar Rauha Maarno. Vi har tagit till oss
mycket av den ”svenska modellen”.
– Vi drar igång utbildning för bibliotekspersonalen under våren. Till hösten
börjar pilotbiblioteken registrera låntagare själva, ungefär som folkbiblioteken i
Sverige och låntagarna på pilotbiblioteken
behöver inte längre visa upp eller skicka in
intyg på sin läsnedsättning.
Förhoppningen är att pilotverksamheten
inom några år ska omfatta alla folkbibliotek i Finland. Minna von Zansen tror att
arbetsuppgifter kommer att bestå.
– Vi deltar i regionbibliotekens utbildningsdagar och i bibliotekskonferenser. När
samarbetet med biblioteken ökar, utökas
vår webbplats med mer information. Även
när folkbiblioteken tar över en del av direktkontakten med låntagarna kommer vi att
ha fullt upp! l
CELIABIBLIOTEKET
Celia är ett statligt
specialbibliotek i
Helsingfors som
framställer och förmedlar litteratur i
tillgängliga format.
De erbjuder
skön- och facklitteratur samt läroböcker åt alla som
har svårt att läsa
en vanlig, tryckt
bok. Böcker finns
som talböcker,
elektroniska böcker
och i punktskrift.
Orsaken till behovet kan bland
annat vara dyslexi,
synskada, svag syn
eller muskelsjukdom.
4 POÄNG
3 POÄNG
2 POÄNG
1 POÄNG
EN FÖRFATTARE
Flera operor bygger
på författarens
verk, bland annat
Richard Strauss
Salome.
Levde 1854–1900.
Begravd på PèreLachaise kyrkogården i Paris.
Studerade vid
Trinity College i Dublin och vid universitetet i Oxford.
Dömdes till fängelse för homosexualitet.
Journalist och
författare. Har
skrivit Mister Ernest
och Dorian Grays
porträtt.
NÅGOT ATT
HA PÅ SIG
Ernest Hemingway
har skrivit vad som
kallas världens
kortaste novell om
det här.
I Moni Nilssons
böcker om Semlan
och Gordon har
Semlans pappa
stora.
Mma Ramotswes
sekreterare Mma
Makutsi är väldigt
förtjust i sina.
Ulf Stark har skrivit
om ett par magiska.
Dorothy har ett par
röda när hon är i Oz,
Askungen har ett
par i glas.
ETT LANDSKAP
Varje år delas det
ut ett litteraturpris
till en person med
anknytning till landskapet.
Bland annat har
Kristian Petri, Peter
Bergting och Christine Falkland fått
litteraturpriset.
Böckerna Min broders bok, Fredstid
och Orostid av Lars
Åke Augustsson utspelas i landskapet.
Pia Hagmar har
skrivit en barnboksserie vars titel
innehåller landskapsnamnet.
Prins Eugen kallade
landskapet för ”ett
Sverige i miniatyr”
med dess sjöar,
slätter och (ett) fjäll.
ETT LITTERATURPRIS
Priset delades ut
första gången 1953
i USA. The Demolished Man av Alfred
Bester vann pris.
Det finns över ett
dussin olika kategorier – och verket ska
vara på engelska.
Några tidigare
vinnare är: Neil
Gaiman, Ursula K.
LeGuin och J. K.
Rowling.
Priset delas ut till
böcker inom genrerna fantasy och
science fiction.
Priset är döpt efter
Hugo Gernback,
grundare av science
fiction-tidningen
Amazing Stories.
EN BOK
”Han stod där och
såg med förundran
hennes klara ögon,
hennes lilla mun …”
”… Labbas och Knotas, Turre och Tjorm,
Sturkas och LillKlippen, de var alla
hennes vänner …”
”Deras liv i Björngrottan skulle bli
hårt, de förstod det,
men det tog inte
modet ifrån dem.”
”Och så aktar du
dej för att trilla i
Helvetesgapet.”
”Voffor gör ho på
detta viset?”
Rätt svar: En författare: Oscar Wilde. Något att ha på sig: Skor. Ett landskap: Dalsland. Ett litteraturpris: Hugo-priset/The Hugo Award. En bok: Ronja Rövardotter.
Emelie Wedhäll ritar serier om livets berg- och dalbanor.
LÄSLIV 1 –2014 19
FRÅGOR: SOFIA GYDEMO OCH HELENA LINGMERT
5 POÄNG
Hur mycket kan du om litteratur? Testa dig själv eller tävla mot andra! Läs en
ledtråd i taget och svara när du tror att du kan. Rätt svar finns under frågorna.
TIDSFÖRDRIV
BIT FÖR BIT
B
Box 5113
121 17 Johanneshov
ENSKEDE 1
Portot betalt
Port payé
P3
BOKTIPS
Hbtq är ett alltid aktuellt, engagerande och viktigt ämne.
Vi tipsar om fem favoriter.
TEXT HELENA LINGMERT
Mord och udda fåglar
Profetmorden
Strandsatt
av Mehmet Murat Somer
av Barbara Vine
Första delen i en kriminalserie som utspelar sig i
Istanbuls undre värld. En
religiös galning mördar
transvestiter på löpande
band. Vår huvudperson,
datakonsult på dagarna,
känd transvestit på nätterna, ger sig i kast
med att försöka fånga in den skyldige. Det är
dock inte en lätt uppgift att försöka klämma
in en mordutredning mellan bröstvaxningar
och älskare. En berättelse fylld av dråpligheter och svart humor. T P
Tim, en bisexuell ung man,
minns kärlekshistorian
med paleontologen Ivo.
Under en båtresa till Alaska
förälskar sig Tim i vackra
Isabel. Ivo vägrar att acceptera att deras förhållande
är över och är beredd att
göra vad som helst för att
få Tim att stanna. En psykologisk thriller av högsta
klass. T P
När sista
spärren släpper
av Jonathan Kellerman
Barnpsykologen Alex Delaware kontaktas av sin vän, den homosexuella
polisen Milo Sturgis. Han vill att Alex
tar sig an en flicka
som bevittnat ett
dubbelmord. Spåren
leder till ett hem för
föräldralösa barn.
Belönad med Edgar
Award för bästa
debutbok. T
Narrens uppdrag
av Robin Hobb
Kris
av Karin Boye
En förtäckt självbiografi som i
mångt och mycket handlar om
Karin Boyes egen livskris och
hennes insikt om
sin bisexualitet.
Huvudpersonen Malin Forst är
strängt kristet uppfostrad och
genomgår en religiös kris som
utvecklar henne mot en friare,
mer konturlös livstro. T P
Första delen i trilogin Den gyllene mannen
och en fristående fortsättning på serien
Berättelsen om fjärrskådarna. Femton år
har gått och Sonen vill helst vara ifred och
glömma sitt förflutna.
Men allt ändras när Narren dyker upp igen
och försöker få honom att återvända till Buckkeep. I denna serie
får vi återigen stifta bekantskap med Narren;
en av fantasylitteraturens mest fascinerande
personer. Är det en kvinna eller en man? Eller
kanske både och? T
Böckerna finns i MTM:s bibliotek legimus.se.
På sidan 15 finns även hbtq-tips för ungdomar.