Nya
film
sätt att visa och se
2K
Idag kan vi se film via
en mängd visningsfönster:
tv, datorer, mobiltelefoner,
mediaspelare mm. Trots det
ligger antalet biobesök stabilt
på ca 15 miljoner per år.
Publikundersökningar* visar även
att framtidens publik, de unga, ser
mer film och är dessutom intresserade
av den mötesplats, en levande biograf
kan erbjuda, inte minst genom
kringarrangemang.
* Att fånga en publik, Film i Gävleborg (2010) www.lg.se
Den nya tekniken
Ett teknikskifte pågår på biografer såväl i Sverige som runt om i
världen. Den analoga teknik som tidigare använts vid filmvisning på
biograf byts ut mot digitalteknik av så kallad DCI-standard (Digital
Cinema Initiatives). Standarden är fastställd av den amerikanska
filmbranschen och är det format de avser att distribuera film i.
I Sverige talar vi oftast om 2K-standard (vilket syftar på antal bildpunkter på bildens bredd). Omställningen går nu fort. Under hösten
2010 minskade antalet analoga filmkopior kraftigt, till förmån för
de digitala. De mindre biografer som ännu inte digitaliserats, har
drabbats av bristande tillgång på analoga kopior, som t.o.m lett till
inställda visningar.
I februari 2011 besökte 30 procent av den svenska biopubliken
föreställningar som visades med digital teknik. Inom ett par år
räknar branschen med att de analoga filmkopiorna kommer vara
helt borta. För de biografer som vill fortsätta visa aktuell film för
en betalande publik, är det alltså nödvändigt att investera i den nya
digitala 2K-tekniken. Denna information är främst riktad till den
typen av verksamhet – ”öppna” biografvisningar för allmänheten.
Nya möjligheter
Det finns många fördelar med digitaliseringen. Filmerna är dels mer
lätthanterliga, eftersom de distribueras på en liten hårdisk som
biografmaskinisten öppnar med koder från distributören, allt för att
förhindra piratkopiering. Filmerna sparas som en filer på en lokal
server, och hårddisken kan sedan skickas vidare, vilket innebär att
fler snabbare kan få tillgång till en och samma kopia. Biografen kan
lätt köra filmen igen om publiktrycket ökar eller om man vill göra
specialvisningar för en specifik målgrupp som till exempel skolklasser.
Ökad tillgänglighet
Digitaliseringen innebär ökad tillgänglighet på aktuell film men
öppnar också för annat utbud på biografen, som direktsända
konserter och idrottsevenemang. Genom tekniken kan man också
anpassa visningar för olika grupper, t ex för synsvaga genom särskilda
ljudspår. Tolkning och textning till andra språk underlättas också.
Sammantaget bidrar digitala kopior till tillgänglighet och ett
bredare utbud som kommer publiken till godo och även säkrar
små biografers överlevnad.
Liksom i dag måste överenskommelse göras med respektive
distributör av innehåll i varje enskilt fall. Investering i digital
teknik garanterar inte automatiskt rätt att visa populära filmer
och föreställningar.
Kostnader och finansiering
Det innebär en stor investering att byta ut analog teknik mot
digital. Varje salong behöver en ny projektor som idag (2011) kostar
ca 750 000 kr inklusive moms. För att visa 3D-film behövs ytterligare
komplettering på cirka 200 000 kr inklusive moms. För de mindre
biografer som idag drivs av föreningar eller privata aktörer är det
givetvis svårt, för att inte säga omöjligt att göra hela investeringen
på egen hand. Den befarade biografdöden har lett till att regeringen
beslutat att avsätta 60 miljoner kronor de närmaste åren för omställning till det digitala formatet.
Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag att utarbeta riktlinjer
för hur stödet ska fördelas. För de stöd Svenska Filminstitutet idag
förmedlar efterfrågas lokalt engagemang och lokalahandlingsplaner
och det är troligt att en liknande modell skapas; det vill säga att
lokalt engagemang är ett kriterium för att sökta medel ska beviljas.
För mer och dagsaktuell information om de statliga stöden se
www.sfi.se under biografstöd.
Flera kommuner utreder idag frågan om hur de ska engagera sig
i den lokala biografen som mötesplats. Några kommuner har själva
gjort investeringar i digital teknik, medan andra köper tjänster
av biografen. Ett par biografer har beviljats ”Leadermedel”, EU:s
landsbygdsstöd, för att utveckla biografen och i en kommun har en
driftig biografförening fått loss finansiering av digital teknik via en
lokal fond.
Samordnad upphandling
SKL, Sveriges kommuner och landsting, undersöker möjligheten till
en gemensam upphandling av biografteknik. Besked om och hur upphandling kan genomföras, väntas från SKL innan sommaren 2011.
-750
t
-200 kr
t
+ bid kr
––––– rag
––––
=?
www.soya.se
Vi håller dig uppdaterad
!
Det pågående teknikskiftet och dess förutsättningar förändras
hela tiden. Denna folder uppdateras därför vid behov. Den senaste
versionen finns på våra webbar. Kontakta gärna ditt regionala
resurscentrum för aktuell eller fördjupad information!
www.filmstockholm.sll.se
www.filmisormland.se
www.ltv.se/film
www.regionorebro.se/film
Regionala resurscentrum för film har till uppdrag att främja film i sin region.
Verksamheten är inriktad på tre olika verksamhetsområden: pedagogik, talangutveckling och visning/spridning.