1. No category

– med en vision om ökad medmänsklighet
”
En ledare
ska kunna visa
vägen utan att stå
i vägen.
46 Inspiration
”
47
Text: Martin Gustafsson Foto: Jan Malmström
Vissa ledare har förmågan att fängsla
och inspirera andra genom sin närvaro. För tio år sedan grundade Lena
Ahlström Ledarstudion, där chefer får
lära sig att hitta sitt eget uttryck och
att kommunicera på ett sätt som
väcker känslor och engagemang. På
så vis vill hon försöka bidra till en
bättre värld där människor förstår
och berör varandra.
– För mig är det är skillnad på att vara chef och
ledare. Chef är något man blir anställd till. Ledarskap måste man förtjäna, säger Lena Ahlström.
En välnött stentrappa leder upp till Ledarstudion
på andra våningen i den före detta flickskolan på
Hälsingegatan i Stockholm. Utanför entrédörren
sitter en tavla med citat, som vittnar om hur flera
av de personer som deltagit i Ledarstudions utbildningsprogram tycker sig ha utvecklats både
som ledare, människor och talare. Jag har bara
pratat med Lena i telefon vid ett enstaka tillfälle
tidigare, och är därför inte helt säker på vad jag
ska förvänta mig av vårt möte. Men vårt telefonsamtal ledde snabbt in på djupare diskussioner
kring olika orättvisor i världen, och avslutades
med en lite skämtsam förhoppning från min sida
om att vi gemensamt skulle försöka resonera oss
fram till en lösning på världsproblemen. Varpå
hon engagerat svarade: ”Ja kan vi inte göra det”.
Lena möter mig i tamburen. Hon söker genast
ögonkontakt, sträcker fram handen till en hälsning och välkomnar mig med ett leende. Att besöka Ledarstudion känns lite som att komma
hem till ett ombonat vardagsrum. Allt finns där:
kakfat, fruktskål, halvt utbrända stearinljus, gröna växter och bekväma soffor med mjuka kuddar
och värmande filtar.
– Det är många tårar, skratt och känslor som
kommer upp när vi jobbar med deltagarna här.
Så det är viktigt för mig att de känner sig avslappnade och trygga. Därför har jag medvetet försökt
skapa en miljö med mer personliga inslag. Jag
börjar alltid med att säga till deltagarna att de ska
48 Inspiration
känna sig som hemma, och att de gärna får ta
precis vad de vill ha i kylen. Min enda regel är att
de måste ställa in porslinet i diskmaskinen efter
sig, säger Lena och skrattar.
Vill hjälpa människor
Lena gestikulerar och talar energiskt när hon berättar om sitt arbete på Ledarstudion. Hennes
blick är stadig och utstrålar självsäkerhet. Samtidigt vilar det ett påtagligt lugn över henne, och
jag känner mig genast bekväm i hennes sällskap.
Kärnan i Ledarstudions verksamhet bygger på
att kombinera retoriska och sceniska övningar
från teatervärlden, och anpassa dem utifrån ledarnas villkor inom företag och organisationer.
Det fasta handledarteamet består bland annat av
erfarna ledarutvecklare, retorikkonsulter, rörelse- och röstpedagoger. Förståelsen för hur varje
deltagare kan använda sig av sina budskap, sin
röst, rörelse och känsla vävs på så sätt ihop till en
helhet i övningarna.
– Det finns ju olika stilar i hur man förmedlar ett
budskap. Vissa är väldigt detaljerade och nämner
precis allt. Medan andra är mer abstrakta och beskriver saker mer visionärt. Men som talare gäller
det att vara medveten om vilka signaler man sänder, och hur de når fram till mottagaren. Exempelvis syns det ju direkt i en talares kroppsmönster
om de förstorar sig genom att ha en rak kroppshållning och stå tryggt på båda ben. Eller om de
förminskar sig genom att korsa benen och lägga
huvudet lite på sned, säger Lena.
Utöver handledarteamet samarbetar Ledarstudion med några av Sveriges mest namnkunniga skådespelare. De är också certifierade i Ledarstudions pedagogiska koncept och höjer anspänningen
i några utvalda träningsgrupper.
– Grunden till allt ledarskap handlar ju först och
främst om att leda sig själv. Men min idé med den
här träningen är ju inte att folk ska vara på ett visst
sätt. Snarare att alla ska göra på olika sätt och
hitta sina egna alternativ. Våra handledare är tränade i att se vad varje människa kan utforska och
experimentera med. Men skådespelarna ska ju inte
komma hit och visa upp sig. Och de får absolut inte
förevisa. Då blir jag galen, säger Lena.
49
”
Grunden
till allt ledarskap
handlar ju först
och främst om att
leda sig själv.
”
Vad utmärker en bra ledare enligt dig?
– Att vara ledare är lite som att sköta en cirkus.
Man måste kratta manegen, sätta upp alla redskap, göra det säkert och tryggt och få allt att samspela innan artisterna kommer in. Jag kan ju aldrig säga till en människa att jag är din ledare. Jag
kan däremot säga att jag är din chef. Men ledarskapet måste man förtjäna, säger Lena.
Skulle du själv beskriva dig som
en bra ledare?
– Nej, det ska inte jag bedöma, säger Lena lite
besvärat.
Men er utbildning handlar ju om
självkännedom. Är det inte viktigt att
kunna bedöma sitt ledarskap då?
– Mycket av det vi tränar på här handlar ju om
att hantera sig själv. Jag har en stark självkänsla,
så jag vet precis min personlighets värde och vad
jag går för. Men jag vet också att jag har tillkortakommanden, och till exempel avbryter folk i
deras konversationer ibland. Men jag jobbar på
att bli bättre. Annars vet jag att jag uppskattas
50 Inspiration
som ledare för att jag försöker se, bekräfta och
uppskatta andra människor, säger Lena.
Ledarstudions vision är att bidra till en bättre
värld där människor förstår och berör varandra.
Men Lena menar att det nödvändigtvis inte behöver handla om världen i ett globalt perspektiv.
– För det första måste man ju definiera i vilken
värld man befinner sig tycker jag. Det kan lika
gärna röra sig om den lilla världen här på kontoret eller inom hela företaget, som världen i ett
större perspektiv. Vi utgår alltid från deltagarnas
behov, och då såklart även från den värld de befinner sig i, säger Lena.
På vilket sätt skulle du säga att
Ledarstudion påverkar världen i
ett globalt perspektiv?
– Eftersom många av våra kunder har internationella kontakter kan våra deltagare påverka
större världar genom sina kontaktnät. Exempelvis
stödjer vi organisationer som World Childhood
Foundation med kontakter och ledarskapsutbildning. Genom att de i sin tur utvecklar sin förmåga
att kommunicera och beröra så kan vi hjälpa samhället och världen i stort.
World Childhood Foundation ligger
dig extra varmt om hjärtat.
Hur kommer det sig?
– Jag älskar barn och deras nyfikenhet och öppenhet. Childhood Foundation gör det möjligt för
väldigt många barn i världen att få vara barn och
därmed kunna behålla sina egenskaper. För mig
är det precis de egenskaper tillsammans med til�lit som behövs om man ska bygga ett bra team i
arbetslivet. Jag tror dessutom att de ledare som
har öppenhet och tillit till sig själva och gentemot
andra blir väldigt duktiga ledare. Men oavsett,
barn behöver få vara barn och därför stödjer jag
dem, säger Lena.
När jag frågar Lena varför just hon ska vara med
och förbättra världen tystnar hon i någon minut,
lägger armarna i kors och tittar ut genom fönstret.
– Oj, det är ingen som frågat mig om det tidigare. För mig är det kanske ett livsverk att hjälpa
människor. Jag vill gärna att alla ska må bra och
blir väldigt illa berörd när människor mår dåligt,
säger Lena.
En tjugofemårig dröm
Vi tar en kort paus i intervjun och Lena går för att
hämta kaffe. Trots att jag bara samtalat med henne i ungefär en timma känns det redan som att
prata med en gammal bekant. Jag ska snart få förklaringen till varför. Lena är född i Stockholm.
Men när hon var tolv år fick hennes pappa nytt
arbete, och hon flyttade därför med familjen till
Dalarna. Efter det följde flera flyttar, och hon
minns det som en mycket rörig period där hon
ständigt fick börja om. Ändå tror hon att det är
just det som gjort att hon i dag har lätt för att
snabbt bygga upp relationer med nya människor.
– Jag är en fena på att lära känna människor, för
det har jag tränats i. Men det finns också en nackdel med detta har jag förstått. Jag ger mycket av
mig själv och öppnar mig, och många gånger tror
jag kanske därför att en relation har kommit till
ett djupare plan. Medan den personen bara ser
mig som en ytlig bekant. Men jag har ju fått överleva genom att skapa tillit och tro på människor.
Så jag blir rätt besviken när jag tror att jag känner
dem mycket mer än de känner mig, säger Lena.
Efter några år flyttade familjen tillbaka till Stockholm, och där insjuknade Lenas pappa i cancer.
Han låg därför inlagd på ett sjukhushotell under
hela hennes gymnasietid. I samma veva råkade
Lenas mamma ut för en svår trafikolycka, och
drabbades kort därefter även av en hjärntumör.
– Jag gick i skolan i stan och på eftermiddagen
gick jag upp och satt hos pappa. Sen hände den
här bilolyckan och hjärntumören med mamma.
Hon kunde därför inte längre klara sig själv, så jag
blev tvungen att sköta om henne hemma. Jag fick
svårt att koncentrera mig och plugga. Så skolan
gick åt skogen och jag gick ut med rätt låga betyg.
Under hela min gymnasietid gick jag därför omkring och trodde att jag hade svårt att plugga vidare, säger Lena.
Under gymnasietiden började Lena arbeta som
påklädare på stadsteatern. Nu i efterhand kan hon
se hur viktigt arbetet på teatern var för henne under den perioden.
51
– Jag blev precis som uppslukad av den där miljön
och av hur människor går in på scenen kväll efter
kväll och återskapar en stund av magi. Hur de hittar
lugnet fast de är nervösa och går in och levererar.
Jag fick många vänner där, och man kommer väldigt nära de här personerna. Man blir ju deras viktigaste person bakom scenen. Efteråt har jag förstått
att de här åren präglade mig med en väldigt positiv
känsla i det otroliga trauma som jag befann mig i
privat med min mamma och pappa, säger Lena.
Hur har din uppväxt påverkat dig tror du?
– Jag fick ta ett mycket stort ansvar från och med
att jag var 16 år. Jag kände mig väldigt ensam och
fick klara mig själv. Det var bara så. Det är kanske
därför jag tror att allting går. Att allting löser sig.
Så det har såklart präglat min personlighet. Jag
vill gärna ta hand om alla så mycket att folk nästan skrattar åt mig ibland. Utanförskap är bland
det värsta jag vet i dag. För det är ju så om man
varit mycket ensam. Då vill man känna att man
får vara med. Jag vet hur det känns, och därför vill
jag inkludera alla, säger Lena.
När Lenas föräldrar gick bort flyttade hon till en
egen lägenhet i Stockholm och började arbeta
på kontoret hos sin bror. Några år senare träffade hon en kille som intalade henne att hon borde
börja studera vid universitetet. Till slut tog hon
mod till sig och sökte till civilekonomutbildningen. Vid sidan av studierna engagerade hon sig i
studentföreningen Ekonomerna, där hon redan
första året blev tillfrågad om hon ville bli ordförande för föreningen.
– Jag blev först osäker och tvekade om jag skulle
klara av att leda en organisation. Men detta arbete startade något i mig. Det var som att en uppdämd kreativ bomb briserade, och jag blommade
ut i min roll som ledare och fick verkligen användning av min förmåga att skapa kontakter och se
människor, säger Lena.
Efter sin examen tog Lena kontakt med SAS och
föreslog att hon skulle få bygga upp en tjänst som
förbereder människor för utlandstjänst. Lena
fick gehör och utvecklade därefter Intercultural
communications. Några år senare blev hon även
ansvarig för SAS ledarskapsutveckling. Efter
tretton år lämnade hon företaget och fick anställning som Vice VD på Föreningssparbanken,
där hon blev ansvarig för att skapa HR-processer
i kultur- och förändringsarbetet i fusionen mellan Föreningsbanken och Sparbanken. Arbetet
på banken var väldigt intensivt, och efter två år
bestämde hon sig för att gå vidare och testa sin
idé med Ledarstudion. Under sin tid på stadsteatern hade Lena blivit vän med Krister Henriks-
son, hon ville nu testa sitt koncept och samlade
ihop en en grupp ledare från näringslivet och
bad honom vara med.
– Vi hade hyrt en lokal i ett hotell mitt i stan. Jag
kände mig uppfylld och mina åtta deltagare var
väldigt förväntansfulla. Jag vet att Krister var
lite nervös och orolig för hur hans kompetens
skulle landa i näringslivet. Men alla mina förväntningar infriades och samtliga var nöjda med
dagen, säger Lena.
En mänsklig entreprenör
För Lena har det alltid varit viktigt att försöka
skapa en arbetsmiljö där de anställda trivs, och
att det även finns utrymme för privatlivet. Till
exempel tycker hon ofta att människor i näringslivet allt för ofta stänger av sina känslor och bara
tänker rationellt.
– Om människor stänger av känslorna och bara
tänker så kan vi inte beröra. Så jag strävar efter att
människor ska känna mer. För mig är det viktigt
att det finns utrymme för människor att få göra
fel, tycka att saker är svåra eller att kunna visa att
de är ledsna. För vi behöver ju varandras omtanke
och omsorg, säger Lena.
Hur bemöter du dina anställda
om de gjort fel?
– Jag hade en diskussion med en person häromdagen i en fråga som jag inte tyckte var helt korrekt.
Hon blev lite ledsen, men efter några timmar pratade vi om det igen och jag frågade hur det kändes
nu. Jag tycker det är viktigt att följa upp. För det
går inte att tro att allt är klart bara för att man har
påpekat en sak. Jag tror att det finns en fara i att
allt ska gå så fort och att alla ska leverera under
ständig press. För tidsbristen är ju något som
drabbar möjligheten till att föra en dialog som är
viktig, säger Lena.
Hur tror du man kan få in mjukare
värden i näringslivet?
– Jag tror att näringslivet har allt att vinna på det.
Om människor trivs så gör de ett bättre jobb. Jag
som ägare måste ju ställa mig frågan hur jag kan
få mina anställda att trivas och utvecklas. Därför
tycker jag miljön på Ledarstudion är så viktig. För
hit kan chefer och ledare komma och göra fel. I
52 Inspiration
”
Jag skulle
gärna vilja upplevas
som en förebild
för en mänsklig
entreprenör.
”
näringslivet är det ju ledarskap i realtid. Du måste
kunna direkt. Har du tackat ja till chefskapet så
ska du helt plötsligt vara en fullfjädrad ledare.
Men vem är det? säger Lena.
I en debattartikel skriver du att det krävs
en rejäl attitydförändring i näringslivet
kring tanken om ålderns begränsningar.
Hur jobbar du själv med detta?
– Jag tror på mångfald i ålder och på att blanda
människor med olika bakgrunder. Den yngsta här
är 20 och den äldsta är 69 år. Jag har många arbetssökande vänner som är 50 plus och de får bara
till svars att de ej göre sig besvär. Precis som att de
inte längre vore intressanta bara för att de passerat
50. Jag tror att man gör ett stort misstag i att utesluta dessa människor som har så lång erfarenhet.
De kan verkligen tillföra helt andra perspektiv på
saker och ting. Vår äldsta medarbetare är som sagt
69 år, och hon får inte sluta. Hon är så klok och
kan se saker på så många olika sätt, säger Lena.
Ledarstudion har i dag 14 anställda och verksamheten fortsätter att växa. Ändå är det inte pengarna som driver Lena att fortsätta.
– Jag skulle gärna vilja upplevas som en förebild
för en mänsklig entreprenör. I dag handlar så
mycket om pengar. Även om jag såklart vill tjäna
tillräckligt mycket för att överleva när jag pensionerat mig, är min främsta drivkraft att se hur
mycket nytta min verksamhet skapar för andra
människor, säger Lena.
Jag tackar Lena för samtalet och ställer in min
kaffekopp i diskmaskinen.
53