Fixa höst! Allt om trädgård 2012
Sedan trädgården till den arkitekt ritade 70-talsvillan i Saltsjöbaden gick igenom en total makeover råder en skön harmoni mellan den och huset. Orange solbrud glittrar ikapp med husets gyllene fasad, som om de vill ropa ut sin glädje. Text: EVA ROBILD Foto: ANNIKA CHRISTENSEN Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK En gyllene harmoni Sjuttiotalstegel och orange växter trivs ihop Närmast huset går en trappa upp till terrassen.Vill man i stället ta vägen via rabatterna får man promenera över stenhällen bort till grusgången som skiljer de båda planteringarna åt. 32 2012 2012 33 Orange solbrud som glittrar ikapp med husets fasad. Den nya terrassen är dubbelt så stor som den gamla ute platsen. Under pergolan med vinrankor spenderar familjen mycket tid. Häggmispel Häggmispel, en tät och tålig buske. Häggmispel Amelanchier spicata är en tålig buske som är härdig till zon 6. Den är en av de buskar som blommar först i trädgården, till en början med vita blommor på bara kvistar, innan de kopparfärgade bladen spricker ut. Eftersom häggmispeln är tät och smalt upprättväxande passar den bra som häck och blir ett bra insynsskydd. Men vill man ha den som solitär prydnadsbuske är det också fint, eller som ett uppstammat litet träd. Den kan bli ända upp till fem meter hög, och får bär som först är röda och sedan går över i en blåsvart nyans. Vissa dagar lämpar sig bäst för att bara njuta. T rädgården är anslående vacker hela säsongen, inte minst under sensommar och höst. Då vajar tuvrören i vinden och orange solbrud lyser framför arkitekten Carl Nyréns gyllene villa från 1970-talet. Lena Nilsson och hennes man Arne Lööw som bor här, har tagit hjälp av trädgårdsdesignern Marika Delin för att få en trädgård att trivas i, och också en trädgård som passar till det speciella huset. – Jag sade först nej till allt gult eftersom jag har en aversion mot gula blommor, säger Lena. Men Marika ville gärna ta upp färgen på husets fasad, så det fick bli på villkor att hon valde varma, gula nyanser och inte kallt citrongult. Vistas mest på framsidan Marika Delin koncentrerade sig i huvudsak på tre områden – terrassen utanför huset, sluttningsplanteringarna och en avgränsande plantering i tomtgränsen. 34 2012 Den soliga framsidan där berget går i dagen och där barrväxterna och berberisen bredde ut sig, är den del av trädgården som syns mest utifrån och som också används mest, både för avkoppling och för umgänge. Det är också här terrassen finns. – Den gamla uteplatsen bestod av ett slitet trädäck som vi tyckte var för litet. Marika fördubblade ytan, lät lägga nytt marktegel i samma plan som huset och kompletterade med en pergola med tak. Jag blev förtjust direkt. I vårt klimat är det toppen med ett skärmtak. Nu väntar vi på att vinrankorna ska växa, inte bara uppför spaljéväggen utan också in under taket, säger Lena. Arne är också nöjd med den nya terrassen och betonar hur mycket de använder den. – På somrarna lever vi här ute. Solen går inte ner förrän sent på kvällen så vi kan utnyttja terrassen länge, säger han. Centralt på terrassen finns en mindre plantering med en hängkatsura som omges av marktäckande orange sockblomma. På Trädgårdsfakta Här bor: Lena Nilsson och Arne Lööw. Var: I Saltsjöbaden utanför Stockholm. Yta: Cirka 2 000 kvadratmeter. Trädgårdens ålder: Ursprungligen från 1971, omgjord 2007. Läge: Starkt sluttande tomt i västläge. Jordmån: Torr och utarmad jord som förbättrats med matjord i rabatterna. Zon: 2. Lyckats bäst med: Helheten, och den nya utplatsen. Terrassplanteringarna, och vårens snygga kombination med orange och svarta tulpaner! Drömmer om: Att göra i ordning den vildvuxna delen bakom huset, gärna så att det ser ut som en naturlig skogsbacke. Bästa inspiration: Att läsa trädgårdsreportage och åka och titta på hur andra har det i sina trädgårdar. Tuvrör står sig fint framför tallens ståtliga stam. En liten sitthörna med morgonsol avslutar den annars skuggiga entrésidan. En stålkant skiljer gräsmatta och grusgång åt. ➙ 2012 35 Favoritväxter Perenners härdighet anges i A – D, se sedan 105. Berberis Berberis, zon 6. Bergbambu Fargesia murielae, C. Blåtåtel Molinia caerulea, A. Bukettapel Malus toringo var. sargentii, zon 5. Daggkåpa Alchemilla vulgaris, A. Gillenia Gillenia trifoliata, B. Grönlandsfingerört (tretandsfinger ört) Potentilla tridentata, A. Häggmispel Amelanchier spicata, zon 7. Hängkatsura Cercidiphyllum japonicum f. pendulum, zon 3. Kantnepeta Nepeta x faassenii, C. Körsbärskornell Cornus mas, zon 3. Lavendel Lavandula angustifolia, C. Magnolia Magnolia, zon 4. Perovskia Perovskia, C. Rudbeckia Rudbeckia, C. Sockblomma Epimedium, C – A. Solbrud Helenium autumnale, C. Stäppsalvia Salvia nemorosa, C. Tall Pinus sylvestris, zon 8. Tidlösa Colchicum autumnale, C. Trolldruva Actaea spicata, A. Tuvrör Calmagrostis x acutiflora, B. Vinranka Vitis vinifera, zon 2. Ölandstok Potentilla fruticosa, zon 7. ” I samklang med huset Berghällarna och sluttningsplanteringarna framför huset. Grusgångar kantade med marktegel går mellan planteringarna. En stor lind i nederkanten av trädgården. Bakom den står komposten dold. Vid sidan av huset finns en boulebana. Många träd bäddar in huset i lummig grönska, som körsbärs kornell och bukettapel. På baksidan finns ett smalt gräsparti som också det kantas av många vackra träd, bland annat hängkatsura. Garaget ligger dolt under den bakre delen av trädgården. Härifrån leder trappor upp till baksidan av huset. Lejongult och orange är vansinnigt vackert ihop. Jag som först sa nej till allt gult! högsommaren blommar skir gillenia och som höstfägring i denna plantering kommer vit trolldruva och bleklila tidlösa. Läs mer om murar på sidan 60! 36 2012 En grusgång skiljer de två rabatterna i terrass planteringen åt. Kantteglet är återanvänt tegel från 1970-talet. Villa med formspråk Huset, som är Lenas barndomshem, byggdes 1971, och trädgården blev anlagd vid samma tid. Villan är en av få privatbostäder som arkitekt Carl Nyrén ritat. Han är mest känd för sina offentliga byggnader, bland annat Västerledskyrkan i Vällingby och Klarahuset i Stockholm, som han fått pris för. Också den här villan har ett starkt formspråk och är diskret placerat i sluttningen ner mot Neglingeviken i Saltsjöbaden. När huset var nytt planterade Lenas föräldrar sådant som var på modet under tidigt 70-tal, mest barrväxter av olika slag, men också ölandstok, berberis, lavendel och rosor. Lena har alltid tyckt väldigt mycket om sitt barndomshem och sedan hon fick möjlighet att ta över huset har hon och Arne renoverat, men på ett varsamt sätt. – Vi försökte få fason på trädgården också, Den stora nya uteplatsen med marktegel som golv. Under pergolataket växer vinrankor som ger många klasar. Solbrud i gult och orange mjukas upp av perenner i milda blålila nyan ser som oregano och kantnepeta. men till sist nådde vi en gräns när den inte gick att underhålla längre, säger Lena. En läcka i garaget, som ligger under gräsmattan på framsidan gjorde att de först lät göra om den delen av trädgården. Här är det skuggigt stora delar av dagen och växterna är valda utifrån de förutsättningarna. Gracila träd som katsura och magnolia ger tillsammans med bambu och gröna marktäckare en asiatisk känsla. Återanvänt tegel i murarna Sluttningsväxterna har ersatts med två stora terrasserade planteringar, utformade som två båtformade rabatter som ramas in av låga murar med en grusgång emellan. På 70-talet anlades gångar och murar av ett mörkbränt marktegel med ljusa fogar, en kännetecknande kombination för den här tiden. Teglet har tagits upp och återanvänts i murarna och man har också kompletterat med nytt tegel i samma stil. Murarna håller kvar jorden på den annars karga och näringsfattiga sluttningen och ➙ 2012 37 Lena nilsson listar Tre underskattade växter En skön stund under vinrankans blad i pergolan. Från terrassen har man utsikt över rabatterna i sluttningen framför huset. Entrésidan på villan, som är en av få privat bostäder ritade av ar kitekt Carl Nyrén. – Sockblomma. Den har Marika fått mig att upptäcka. Jag är väldigt förtjust i den och har även satt en vit sort nere vid entrén. – Vinranka. Man tror kanske inte att det funkar hos oss, men det går jättebra! I pergolan under glastaket får vi till och med druvklasar. – Tall. Eller kanske bör jag säga gamla, stora träd. Jag är jätteglad att det gick att rädda vår fina gamla tall för den ger karaktär till trädgården. Rådhusvin klättrar på garaget, som lig ger gömt i kanten av trädgården. skapa stilen Här är prylar för den som gillar den stilrena och snygga trädgård som Arne och Lena har. Lykta, 149 kr, Lagerhaus. Vägglampa Runar, 550 kr, Markslöjd. Matta Block, 995 kr per kvm, Norrgavel. Fåtölj Orion, 6 565 kr, Sika design. Komplementfärger De färger som ligger mitt emot varandra i färghjulet kallas komplementfärger. Rött och grönt, orange och blått, anses vara komplementfärger i den klassiska färgläran. Man kan använda sig av dem för att förstärka färgupplevelsen, även av intilliggande färger. Orange och blått framhäver alltså inte bara varandra, finns det fler färger i närheten blir intrycket av dem också starkare. 38 ➙ 2012 2012 39 Under skärmtaket är det skönt att tillbringa de varma sensommar kvällarna. Marktegel à la 70-tal Det mörkbruna markteglet från 1970-talet kanske inte är det första man tänker på att använda i en trädgård i dag. Men finns det gamla tegelstenar i trädgården kan det vara bra att återanvända dem. Det är ett bra sätt att idka återbruk och spara pengar, men också ett bra sätt att koppla ihop det moderna med det ursprungliga. Även om Lenas och Arnes trädgård nu har ett modernt uttryck, så flirtar den på ett vackert sätt med den tidens ideal tack vare teglet. De breda, ljusa fogarna mellan de mörkbruna tegelstenarna är typiskt 70-tal. Snyggt! Behöver man köpa nytt golvmaterial till trädgården är klinkerbränt marktegel ett bra val. Eftersom det är hårt bränt står det bra emot väta. Priset ligger på runt 500 kr per kvadratmeter, men det kan också gå att få tag på begagnat om man vill komma billigare undan. TRÄDGÅRDSDESIGNERN tycker Marika Delin Marika Delin är trädgårdsdesignern som både ritar och anlägger trädgårdar i Stockholmsområdet. Hon fastnade för familjen Nilsson-Lööws 1970-talsvilla och utgick från den när hon ritade trädgården. Sluttningsplanteringarna framför huset. Den som sitter på terrassen har bra utsikt ner mot gatan, men den som går på gatan har inte lika lätt att se in på terrassen. Av MArika Delin ter i rost och gult, för att sedan parera med lite lavendelblått. Pergolans svarta färg tar upp husets detaljer. Jag vill att trädgård och hus ska stå i samklang med varandra. 2. Följ trädgårdens naturliga Lenas mammas favoritros ’New Dawn’ har vuxit sig stor genom åren och fick stå när trädgården gjordes om. 40 2012 ” På somrarna lever vi på den nya terrassen. gången mellan rabatterna gör det möjligt att komma nära växterna. Här finns vårblommande buskar som körsbärskornell och häggmispel, men rabatterna ger huvudsakligen ett intryck av böljande perennhav. Här växer de varmgula och orangeblommande perenner som Marika Delin valt för att de passar så väl till fasaden, som är klädd med cederträ behandlat med rödpigmenterad olja. De mest tongivande blommorna under sensommaren är solbrud och rudbeckia. För att matcha det gula finns här också inslag av komplementfärgen blått i form av bland annat perovskia, kantnepeta och stäppsalvia. De vita alliumbollarna har vid den här tiden på säsongen gått över i en havregul nyans som matchar prydnadsgräsens vippor. Främst växer här tuvrör ’Karl Foerster’ och blåtåtel ’Heidebraut’, båda med upprätt form. Lena har kapitulerat för de gula nyanserna: – Lejongult ihop med orange är vansinnigt vackert! I den mån det går ska stora träd få vara kvar. 4 nycklar till stilen Vinrankorna i pergolan stortrivs. Marktegel är både snyggt och står bra emot väta. Tallen och markteglet från 1970-talet gör att trädgården får en stark karaktär. I den översta delen av sluttningsrabatterna står en ståtlig tall som alla parter varit överens om att behålla. Tallen hör väl ihop med den omgivande naturen, dess ålder ger ett historiskt perspektiv och dessutom ger trädets höjd en känsla av att man får ”tak över huvudet” när man vistas i trädgården. Att huset och terrassen ligger högt gör att man har en fantastisk utsikt som de var måna om att behålla, men gatan går direkt nedanför vilket ger viss insyn. För att göra avgränsningen tydligare och få ett visst insynsskydd utan att för den skull ge avkall på utsikten, bildar muren mot gatan ett stöd för en släntplantering med bland annat bukett apel, daggkåpa, grönlandsfingerört och pryd nadsgräs. Sammantaget har det blivit en både funktionell och vacker trädgård. Det har till och med gått att behålla Lenas mors gamla ’New Dawn’-ros vid ena husgaveln. Den är visserligen rosa, men har även ett gult öga som flirtar perfekt med huset. l kurvatur. En brant sluttande tomt är alltid en utmaning när man ska anlägga en trädgård, men jag tycker ändå att man helst ska undvika att schakta ut för mycket eller fylla upp med stora schaktmassor. Ändrar man på nivåerna för mycket kan det dels bli konstlat med för branta och höga slänter, dels väldigt dyrt. I den här trädgården passade det bra med låga terrasserade planteringar i två nivåer. Stödmurarna byggdes av mörkbrunt marktegel, vilket fanns i trädgården från 70-talet. Hellre utnyttja att det – Mitt allmänna råd till den som går i trädgårdstankar är den jag tillämpat i Lenas och Arnes trädgård – se till omgivningen och huset, ändra så lite som möjligt på trädgårdens kurvatur, behåll gamla vackra träd och fundera på hur och när man använder trädgården. Det är också bra att studera hur sol och vind rör sig på tomten, det kommer att påverka hur man utnyttjar de olika ytorna och även hur En kvadratisk plan växterna kan trivas i trädtering mjukar upp gården. terrassen. I mitten en hängkatsura. 1. Ta vara på arkitektu finns olika nivåer i en trädgård, än försöka få bort dem. 3. Behåll friska och vackra träd. Finns det stora och gamla träd i trädgården ska de gärna få vara kvar. Här fick jag medhåll av Lena och Arne som ville ha kvar den stora tallen mitt på tomten. Sedan får man tänka på att inte fylla upp för mycket kring träden, eftersom det kan leda till syrebrist för rotsystemet. Här lade vi en stor krans av sten kring tallen. Man ska tänka att rotkronan är lika stor som lövkronan. 4. Bli inspirerad av omgivande natur och bebyggelse. Det är en väldigt bra utgångspunkt när man ska planera en trädgård, att titta hur det ser ut runt om- kring. Vilka växter finns här naturligt, hur ser det ut i omgivningen? Och att man sedan tar hänsyn till om det är en tallskog runt omkring, eller om huset ligger i ett område med uppvuxna och lummiga trädgårdar. Färgstark trädgårdssolbrud ’Moerheim Beauty’. ren. Självklart måste man ha respekt för Carl Nyréns vackra hus. Huset ska synas, det får inte bli så att trädgården ”förtar” huset. Jag kände genast att jag ville ta vara på den här villans väldigt speciella varmgula ton och plantera väx- 2012 41
© Copyright 2024