1. No category

Kurs och fart i strömvatten
Till skillnad från avdrift p.g.a. vind förflyttar strömmen hela vattenmassan över havsbotten. Allt
som finns i den, t.ex. fartyg, flyttas av strömmen åt samma håll och med samma hastighet
oavsett deras storlek och djupgående. Dock kan varje farkost röra sig individuellt i strömmen
med maskin och roder.
Om ström liknas vid en rulltrappa så kan fartyg i strömt vatten liknas vid trappans passagerare.
Ström påverkar alltså fartyg annorlunda än vind och de beräknas också på olika sätt. För ström
görs en konstruktion direkt i sjökortet men avdrift p.g.a. vind beräknas i ett räkneschema.
Förutom att vindavdrift inte förekommer i de två exemplen nedan förutsätts där att strömmens
kurs och fart är känd och konstant.
Så är det sällan i våra hemmavatten. Den normalt svaga strömmen kan snabbt ändra både kurs
och fart; främst p.g.a. meteorologiska faktorer som är svåra för icke-fackmannen att känna till.
I tidvattensområden är däremot strömmens kurs och fart exakt känd och förutsägbar för varje
plats och tidpunkt året om. Dock med förbehållet att tidvattnet också påverkas av ovannämnda
faktorer.
Liksom vid vindavdrift kan vi välja. Antingen struntar vi i att kompensera för strömmen men
räknar i förväg ut var vi bör hamna, eller så vill vi nå vårt mål och kompenserar för den.
Beräkna strömmens kurs och fart
Vi sätter kurs (Kgv) från A för att vara i B om exakt
en timme. När timmen har gått visar det sig att vi
istället är i C.
Om avvikelsen bara kan skyllas på strömmen motsvarar sträckan från B till C strömmens verkan på
en timme - alltså strömmens kurs och fart.
Sträckan A till B visar båtens kurs, fart och distans
under denna timme genom en vattenmassa som är
i rörelse - alltså Kgv, Fgv, Dgv.
Sträckan A till C visar däremot båtens kurs, fart
och distans ”över grund” - alltså Kög, Fög, Dög.
Av praktiska skäl brukar strömtrianglar göras för en jämn timme och anses då gälla till kurs, fart
eller ström ändras. Men konstruktionen kan även lätt göras för valfri tid.
Exempel.
Med 6 knop sätts Kgv 60°. Strömmen sätter
110° med 3 knop. Var är vi om 3 tim 45 min?
Beräkna läget utan ström om 3 tim 45 min
(Kgv 60°, Dgv 3,75x6=22,5').
Resultatet blir B.
Lägg härifrån ut hur strömmen har verkat
under samma tid (110°, 3,75x3=11,25').
Resultatet blir C.
Beräkna egen kurs och fart
För att nå ett mål i strömt vatten ska strömmen under resan kompenseras i förväg så att Kgv
kan beräknas. Vi måste tänka lite annorlunda för att räkna ut det.
Exempel.
Vi vill ta oss från A till B; här Kög 110°. Båten gör 9 knop. En nordvästgående ström sätter 330°
med 2 knop.
Låt oss titta på strömmen och båten var för sig och
göra en strömkonstruktion för resans första timme.
I exakt en timme tänks båten först ligga stoppad i
utgångsläget A och strömmen får verka fritt.
Då driver den 2 M i 330°; alltså till C.
Sen har strömmen gjort sitt och ska "stängas av".
Nu ska båten med sina fartresurser på precis en
timme ta sig tillbaka till kurslinjen från C.
Tag våra fartresurser 9 M i passaren, sätt ena
spetsen i "nuläget" C och sätt av var den andra
spetsen träffar kurslinjen; alltså i D.
Sträckan CD visar ju våra fartresurser Fgv och blir
därmed även den Kgv som söks.
Att Fög i detta exempel blir lägre än Fgv är rimligt
eftersom vi har motström.
Sedan rättas Kgv till Kk precis som vanligt.
Ström och vind samtidigt
Om kurs för att nå ett mål söks:
gör först strömkonstruktionen; beräkna sen avdrift, missvisning och deviation.
Om strömmens verkan söks:
beräkna först avdrift, missvisning och deviation; gör sen strömkonstruktionen.
Titta gärna också på animation Ström.
© Christer Hanbo, Rainer Weich