SnabelPosten Resespecial: Gran Canaria & Jämtland Hundspecial Hunduppfödning Att skaffa hund Rocky Åmynningen: Årets goda arbetsplats 2009 Sandra Stojiljkovic Radio Fyris Nummer 1 2010 Pris 25 kronor Vi har träffat Rongedal 1 Senaste nytt På webben Åmynningen är Årets goda arbetsplats 2009 i Uppsala kommun www.snabelposten.se Nytt extramaterial på vår hemsida: • Radio Fyris - en längre artikel Text: Christopher Lundgren • Om hamstrar • Stefan Holm • Hedmans tankar • TV-serier, skådespelare, karaktärer • Om Esters musikverksamheter Vad betyder det för er att ni fick det här priset? För oss betyder det oerhört mycket, att det syns vilket gott arbete hela arbetsgruppen har gjort under många år. Det allra största tycker jag är att alla som är anställda själva kände att de gör ett sådant himla bra jobb så att de själva ansökte om att bli nominerade. Att man hade den känslan att åh vilken bra arbetsplats vi har, vi söker, och sedan att andra faktiskt, dom högsta i kommunledningen och politikerna såg att ”ja, dom här Åmynningen, dom är bäst”. Foto: Nina Lejonhufvud UNT Under hösten 2009 var Åmynningens dagliga verksamhet en av alla arbetsplatser inom Uppsala kommun som hade chans att bli ”Årets goda arbetsplats”, ett pris som skulle delas ut för första gången. I slutet av året fick vi veta att Åmynningen var en av sju nominerade arbetsplatser. När vi i Åmynningen fick veta detta ordnades en fest vid Restaurang Ugglan dit alla som tillhör Åmynningen fick vara med och äta god mat och lyssna på musik och se lite underhållning. Kommer priset att påverka Åmynningen på något sätt? Priset kommer att påverka oss så att vi har fått bekräftat att vi är den bästa arbetsplatsen, att vi är bra, och vi kommer att använda oss av det och påminna oss och alla andra om det att fortsätta vara bland dom bästa. Att fortsätta hålla i kvalité. I samband med att personalen hade planeringsdag nästa dag blev det prisutdelning. Även om alla visste att Åmynningen hade stor chans att bli ”Årets goda arbetsplats” kom beskedet ändå som en glädjande chock. Vet ni vad ni ska göra med pengarna? Alltså, pengarna gjorde vi faktiskt av med där dagen innan med en jättestor fest för alla som finns på Åmynningen. Vi hade en fest där vi var ungefär 130 personer på där vi firade att vi gör ett sådant himla bra arbete allihopa. Där bjöds alla på två rätters middag, underhållning och trubadur. Det var en helkväll helt enkelt. För att veta lite mer om att få priset på 25000 kronor och hur god stämningen var för personalen intervjuade jag Åmynningens enhetschef Mari Ekh. Hur var stämningen när beskedet kom, att Åmynningen blev ”Årets goda arbetsplats”? Det första som hände var att vi allihopa blev chockade och inte förstod riktigt vad som hände när det kom in en hel delegation med folk och blommor och pressen och radion. Det andra var nog att vi blev väldigt överväldigade och människor ställde sig upp, klappade händerna, skrattade, hoppade och några grät av glädje. Så att det var total glädje. Det var väldigt häftigt. Jag tror aldrig att jag har varit med om en sådan reaktion på så många samtidigt. Tror ni att Åmynningen har chans att vinna priset nästa gång också? Nej, jag tror inte att man i en kommun kan utse samma pristagare år från år. Inte i framtiden heller, om man säger om fem till tio år? Det vet jag inte men nästa år tror jag att det är helt uteslutet, att man räknar med att vi var bäst 2009 och vi kommer att fortsätta att vara bra, att man vill sporra andras platser till att man vill komma i närheten av oss. 2 Vilken vinter En riktig vargavinter har det varit. En vit jul är ju kul, men riktigt så kallt, riktigt så länge känns inte nödvändigt. Därför kan det väl kännas skönt att få längta till varmare platser så här i februari. Snabel-@ Själv var jag på Gran Canaria i början på året och det var väldigt skönt. Vår reporter Magnus Hedman var också där i slutet av förra året. Läs hans rapport därifrån i detta nummer. Dessutom har vi ytterligare resereportage från en sommarresa i Jämtland som Mattias Persson gjort. Och så har vi träffat bröderna Rongedal och skådespelerskan Sandra Stojiljkovic. Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 [email protected] www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh Åmynningens DV 018-727 71 57 Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren Redaktion Redaktionen har utökats med två nya medarbetare; Eleonor och Lena. Eleonor debuterar redan i detta nummer med en artikel om att skaffa hund. Vår praktikant Alexandra har bl a skrivit en artikel om Stefan Holm, som du kan läsa på vår hemsida. Och som en del av er redan vet har Åmynningens dagliga verksamhet, som vi tillhör, blivit utsedd till årets goda arbetsplats 2009 i Uppsala kommun. Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Erica Westerlund; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Eleonor Belin; Lena Öhman; Josefin Tenefors; Natalia Georges. Praktikant: Alexandra Bivald Layout & redigering: Christer Arvidsson Tryck: Fenomentryck · X-O Graf Tryckeri AB Och då skulle man väl med fog kunna säga att Himlen är gränsen! Du vill väl läsa fler nummer av Christer Arvidsson SnabelPosten Innehåll Kontakta Snabel-@! Se redaktionsrutan Helårsprenumeration kostar 150:inklusive moms Senaste nytt................................ 2 Gran Canaria................................4 Sandra Stojiljkovic........................6 Rongedal.....................................8 Radio Fyris..................................10 Hunduppfödning..........................11 En resa till Jämtland.....................12 Rocky.........................................14 Att skaffa hund............................15 Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6 Omslagsfoto: Christer Arvidsson 3 RESOR Gran Canaria Text & Foto:Magnus Hedman G ick upp 0405 klädde på mig drack ett glas fil och åt ett päron och rätt var det var stod Erik i dörrn och sa hej. Därefter packades såväl familjemedlemmar som packning in i vår gamla kärra och sedan bar det av till Arlanda. Full fräs. timmar att bara ligga och jäsa i våra solstolar. Solen sken på både kropp och ben, så då är det dumt att resa sig menar jag om man har det bra. Några timmar på sin höjd. Solen sken ganska bra vart man än gick och havets brus alltså inget går upp mot vindens sus och vågornas brus. Medan detta skrivs hör jag vågorna mot klippan slå och se människor på stigen sakta gå. Ja vi rullade som sagt till Arlanda. Skulle flyga till Spanien detta härliga land med ljusan sand. Vi skulle till en ny del av Spanien där vi hittills inte satt vare sig fot eller ben. Gran Canaria ligger som de flesta kanske vet, nära Afrikas kust. Att ha stranden och havet så nära in på husknuten eller hotellet det ger en frihetskänsla I en solstol på Gran Canaria Flygtiden: 5 timmar och 48 minuter. Framme på Gran Canaria Det är väldigt avkopplande ja rent rogivande att ha närhet till havet, närhet till såväl havet som poolen. Än så länge är ingen sol över våra huvuden eller på våra kroppar, men vi hoppas det ändras för det vore rent underbart i så fall. Dock blåser det en behaglig vind len mot min kind. Det kom en buss som skulle ta oss till vårt hotell. Utsikten från bussen var magnifik, bedårande helt enkelt. Samt alldeles sagolik och allt var som man hört berättas att det skulle vara. Jag söp in allt. Vi såg vajande palmer som hälsade oss välkomna. Vi planerar att hoppa i böljan den blå om bara en liten stund, men just nu skall vi bara ha det bra och njuta av vår tillvaro som vi drömt om så länge. Hotellet var sagolikt vackert Utan tvekan. När man väl kom fram blåste en varm och behaglig vind som smekte allas kind. Det var stort, ståtligt och väldigt vackert. Något att kasta ett eller två ögon på då och då om man säger så. Det låg inte alls långt från havet vilket var en klar fördel. Hade det gjort det skulle det klart vara en nackdel. Jag har nyss badat i havet. Vattnet var rätt kallt. Det måste jag medge, men vadå nu har jag i alla fall gjort det pappa och mamma inte hade lust med eller hur. Till vågornas sus och trädens brus Det där var väl smått poetiskt eller hur? Rent teoretiskt måste en sådan här text ha en passande början och ett vackert slut när ljuset blåses ut. Idag tillbringade vi några 4 På varm sand med sin mamma i hand Från sol och hav till papper och arbete Ja mor å jag gick ned till stranden å dä måste en annan säga att det var större vågor idag mot vad det var igår och i förrgår, men asså dä ändras allt eftersom hajar du eller. Jämmer å elände jag vill inte arbeta och stå i. Jag vill vara fri. Det är min melodi. Det skulle utan tvivel vara toppen för kroppen och knoppen, men arbetet väntar, men jag längtar tillbaks. Vill stanna här i solens sken som värmer mina ben. En biltur jag inte glömmer Om jag kommer tillbaks är jag dock något osäker när den ”Hedmanska familjen” kan göra det. Då skulle jag bra gärna vilja att hela familjen kunde följa med och inte bli delad på det vis som det nu blev. Pappa och jag skulle ut på en liten biltur. Helt på egen hand. Vi hade en karta som vi då använde oss av för att på så sätt lättare bestämma vart vår bil skulle föra oss. Sista dagen sanden, den värmande sanden Vad säjs exempelvis om en biltur 570 meter över havet på en väg som var mer krokig än den var rak? Alltså jag lova’re alltså det var ungefär som en anakonda hade ringlat ihop sig i solgasset och fick man möte fick en annan köra med snigelfart. Som jag sa fick man möte på fel ställe på den vägen vilken låg uppe på berget, kunde det få ödesdigra konsekvenser. Ja nu är vår avkopplande semester och återhämtning över. Nu väntar en sista veckas arbete. O du bittra värld. I mångt och mycket har dagen mestadels varit bra och merparten av den har gått åt till att packa det man för precis en vecka sedan så prydligt packade upp. Sov så gott! Vägen var smal och bilen bred. Den väg jag talar om gick tämligen sicksack, krokigt, slingrigt och vådligt kan man nog säga. Hemma igen Visst kan man tycka att när man än gång satt sin fot på torran sand vill en ogärna besöka något annat land. Men jag vill mena det att det finns inte en kotte här hemma som kan skriva artiklar av alla de slag i mitt ställe inte lika bra som jag i alla fall, men helst vill man inte arbeta. Återigen en lat dag till vårt förfogande Sannerligen förhåller det sig så käre läsare. Dessa dagar av värmande sol och härliga bad, havsstänk med smak av salt och en behaglig skugga och en sandstrand med ljusan sand var precis vad den ”Hedmanska familjen” behövde. Ladda batterierna inför kommande krävande tider. Emellertid är vår vistelse här snart till ända. Snart är semestern, avkopplingen och det så ljuva, och sällsamma över och allt återgår till det vanliga igen. Slutrader Nu har också familjen Hedman, ja delar av den åtminstone, satt sin fot för första gången på Kanareaöarna och det var en fantastisk upplevelse måste jag säga. Nu har jag skrivit lite om vår semester, men det säger jag att jag är i tankarna och skvätter sand ned tårna. Jag skådade en av de vackraste solnedgångar jag skådat, så jag fort upp med kameran och plåtade några bilder på härligheten. En nygammal tradition Mamma och jag har nu några dagar tagit för vana att börja våra dagar med att gå en vända på stranden vid 8-snåret med ett uppfriskande dopp i det atlantiska havet innan dagen inleds. Det måste jag tillägga att sanden är synnerligen finkornig och varm, mjuk och härlig. När detta skrivs sitter jag och pappa i våra solstolar. Solen jagar bort knott och annan mygg på min rygg . P.S. pappa har lånat min Allt om vetenskap (tidningsmagasin) och läser denna med som det verkar stort intresse. Vidare har han en badhandduk till skydd mot solen över huvudet. Mamma tycker det ser dumt ut, men jag tycker som pappa att det var en bra idé. Magnus Hedman. Skribent på Snabel-Posten, en riktigt bra tidning 5 KULTUR & NÖJE Sandra Stojiljkovic - En tjej med många färdigheter Text: Christopher Lundgren Foto: Christer Arvidsson S andra Stojiljkovic är främst skådespelare, men har också varit instruktör för Body Balance och utövat olika kampsporter. Vid sidan om dessa sysselsättningar sjunger hon också samt spelar gitarr. Första gången jag fick reda på vem hon var, var genom att ha sett Wallander - Cellisten. Då ville jag veta lite mer om henne som skådespelare och hittade då intressant information via internet. Detta resulterade i att jag tog kontakt med henne och frågade om en intervju vilken hon tackade ja till. Den 22 december 2009 åkte jag och min arbetshandledare och fotograf Christer till Stockholm för att intervjua henne vid Globen shopping, byggnaden som ligger vid Globen. Sandra som skådespelare Sandra Stojiljkovic växte upp med en granne som var skådespelare då hon ofta fick fribiljetter till premiärer och olika teaterföreställningar och generalrepetitioner. "Jag hängde sen jag var liten på teatern så jag blev jätteintresserad", säger hon. Eftersom Sandra har dyslexi, alltså läs- och skrivsvårigheter, var teatern också ett sätt för henne att uttrycka sig. "Så att jag började rätt tidigt på lågstadiet och mellanstadiet att göra små sketcher istället för att skriva redovisning", fortsätter hon. Pjäsen bygger på Sandras egen uppväxt. Sedan köpte Malmö stadsteater föreställningen och den framfördes hundra gånger. Sandra säger att ”Panik Panik kom inte hit” ligger henne nära om hjärtat. Genom föreställningarna träffade hon också många barn vilket hon tycker är kul med tanke på att hon "älskar" barn. Namn: Sandra Stojiljkovic Född: 1981 Bor: Johanneshov Yrke. Skådespelare. Teaterpjäser i urval: ”Panik Panik kom inte hit” 2009 ”Zlatans Leende” och ”Jösses Flickor” 2008 på Malmö stadsteater ”Panik panik kom inte hit” (Eget projekt) på teaterhögskolan i Malmö ”Roberto Zucco” (2008) Statens högskola i Köpenhamn När hon gick ut teaterhögskolan för några år sedan gjorde hon ett eget projekt som heter ”Panik Panik kom inte hit” vilket är en pjäs som handlar om en liten tjej. 6 Jag gick in djupare på hennes yrke som skådespelare. För det första undrade jag vad hon föredrar, att spela på teaterscen eller att spela in film. " Det är så olika. Jag föredrar både och. Nu har jag ju jobbat mer med att stå på scen än att spela in film, men jag är jättenyfiken och skulle vilja göra massor av film", säger hon. Apropå film så hade Sandra rollen som Irina i "Wallander - Cellisten", vilket hon tyckte var jätteroligt. "Det var otroligt lärorikt för mig och dessutom var det en sån fantastisk roll eftersom jag fick göra så mycket. Jag fick slåss, jag fick ligga och spy" berättar hon. "Så tränade jag i tre månader på cello så att det var verkligen en utmaning". Hon säger också att hon inte kan spela cello särskilt mycket. Men för att göra henne glad sa jag att hon spelade jättebra, för just det stycket hon framför i filmen spelar hon och man kan tro att hon är cellist på riktigt. Övriga sysselsättningar Dessutom tyckte hon att det var roligt att spela in film tillsammans med Krister Henriksson och Lena Endre. "Det är en jätterolig erfarenhet", säger hon. För nyfikenhetens skull frågade jag om hon hade kollat på Wallander-filmer, och det hade hon gjort inklusive Wallander - Cellisten. Med tanke på alla skådespelare som finns i vårt avlånga land undrade jag om det fanns någon speciell av dessa som hon skulle vilja spela tillsammans med. Dock kunde hon inte namnge någon särskilt skådespelare utan tycker att det finns så många att välja bland. Det sista jag undrade vad gäller Sandras yrke som skådespelare var hur hennes framtidsplaner såg ut. Från och med januari i år börjar hon ett nytt jobb nere i Linköping på Ung scen/Öst vilket är en scen för barnoch ungdomskultur. " Det ska bli skitkul att få jobba med det som jag älskar, barn och ungdom. Så därför kommer jag att ha kontrakt i ett och ett halvt år" berättar hon. Sandra tycker mycket om att träna och hon har jobbat som instruktör i Body Balance vilket är en blandning mellan yoga, pilates och tai-chi. Det är ett koreograferat pass som är under Les Mills (träningsföretag) och som finns på de flesta träningsanläggningarna i Sverige. Hon tycker också om att sjunga och spela gitarr. På gitarr föredrare hon att spela små lugna visor. När hon sjunger föredrar hon att sjunga jazzvisor. Dessutom tycker hon om att pyssla. "Nu har jag också kommit in i en pysselperiod. Jag tycker att det är jättekul att virka och pyssla hemma", berättar hon. Jag undrade också vilka kampsporter hon utövar med tanke på att jag hade läst Sandras CV på internet. Hon berättar att hon skulle instruera sig till Body Combat-instruktör och genom detta lärde hon känna flera kampsporter. För er som inte vet vad Body Combat är för någonting kan jag säga att det är en träningsform som är en blandning av alla kampsporter. På Sandras CV stod det också att akrobatik var en av hennes färdigheter men när jag frågade henne om detta skrattade hon och sa: "Jag får nog uppdatera mitt CV". Akrobatik ingick dock i Sandras undervisning på scenskolan, men hon uppträder aldrig som akrobat på cirkus. Resmål Sandra vill resa till: Det är lite olika men jag har aldrig varit i Asien så dit skulle jag tycka att det skulle vara mysigt att åka till. Resmål Sandra vill resa tillbaka till: Jag tycker väldigt mycket om Italien, dit åker jag gärna tillbaks. Nu senast var vi i Paris (Frankrike) och jag blev helt förälskad i den staden alltså. Jag åker gärna tillbaka till Frankrike och undersöker kusterna där. 7 Dröm Sandra vill uppfylla: Ja... Min dröm är det att man får jobba med det man tycker om och att ha en härligt bra familj. Det är klart att man alltid vill utvecklas och bli bättre på det man gör. Lyssnar på för musik: Det är mycket jazz men också mycket serbisk musik. Jag har ju mina rötter från Serbien så jag tycker jättemycket om serbisk folkmusik. Har du provat på att spela TVspelen Guitar hero eller Sing star någon gång? Ja, Guitar hero är jag grym på faktiskt. Det var min man som introducerade det så att... Skitkul. Han är på dom här värsta nivåerna, ... och jag är på typ "Medium" men jag tycker ändå att det är bra. Vad tror du att du gör om tio år? Jag hoppas att jag får fortsätta jobba som skådespelare. Jag tror jag jobbar som skådis. Jag tror att jag har en familj då och var jag bor vet jag inte, om jag bor i Stockholm eller nån annanstans i Sverige. Men jag tror och hoppas att jag får jobba kvar med det jag älskar och umgås med dom jag tycker om. INTERVJU Namn: Magnus Rongedal Födda: Bor: Hus Mälarhöjden Yrke: Favoritfilm: Star Wars Henrik Rongedal i Uppsala 16/4 1965 Lägenhet Liljeholmen Artister Trollkarlen från Oz Rongedal Text: Tati Palestro Foto: Christer Arvidsson R ongedal är en svensk grupp som består av två bröder som heter Henrik och Magnus. Dom har tidigare varit med i olika band och körat bland annat med Electric Banana Band och Jerry Williams. Dom har också varit med i olika TV-program. Måndagen den 14 december åkte jag till Stockholm för att intervjua Rongedal. Vi träffade dom på Centralen i Stockholm. Sen gick vi och satt oss på ett Café för att göra interjun. En av bröderna frågade den andre om han ville ha något att fika. Ja säger den andre, en dubbel latte. Sen satte vi oss till bords och börja fika. En av bröderna köpte en kaka, då var den andra brodern i farten och smakade. Det var ganska roligt. Hur länge har ni hållit på med musik? Om hålla på med musik är att ha kul med musik så har vi gjort det hela livet, sedan vi var barn. Vi har sjungit väldigt mycket i kör som barn, barnkör, och sedan när vi blev vuxna och insåg att ”oj, det här kan man göra på riktigt” och till och med ha det som yrke så är det väl ungefär i tjugo år som vi har hållit på som yrke. Brukar folk ta fel på er? Det gör de, senast igår var vi i Göteborg på Allsång med Lotta Engberg och vi har ju träffat henne några gånger, men det är ju helt hopplöst för henne att se skillnad på oss förstås, men då kallar man oss ”men hej, det är ni”. Man säger inte Henrik eller Magnus utan man säger ”här är ni igen”, det är enklast så. När var ni med i melodifestivalen? Det var 2008. Hur vet man vem som är vem? Henrik: Magnus har ring i örat, det har inte jag. Jag fick en men jag har inte gjort hål än. Vill ni vara med några fler gånger? Ja alltså det är ju så himla roligt att vara med, det är en så enormt stor apparat som dras igång. Hela musiksverige stannar ju till lite grann under den här melodifestivalen som de har, så det är alltid lika spännande att se efter vilka som är med och vilka låtar som man kommer tycka är bra. Jag skulle gärna vara med igen om vi hittar en låt som vi tycker passar till melodifestivalen, det ska passa TV-programmet Melodifestivalen och så ska det passa oss också. Kanske det är svaret helt enkelt. Vad tycker ni om för musik? Allt möjligt skulle jag vilja säga och det är det som är så kul med musik också att bra musik behöver inte betyda en viss typ av musik utan all musik kan vara väldigt bra, nästan all musik. Det är nästan enklare att säga den musik man inte tycker om, det finns så mycket bra. Vi är uppväxta på sjuttiotalet, åttiotalet, så mycket av sjuttiotalsmusiken är ju bra tycker vi. Pop och rock från sjuttiotalet, till exempel Queen, men mest pop och rock. 8 Har ni någon favoritmat? Ja! Vad intressant! Just nu längtar jag väldigt efter julmat faktiskt. Hemlagat skulle jag vilja säga, att laga mat själv. Jag tycker väldigt mycket om att laga mat så att egentligen vad som helst bara jag får laga det själv. Magnus: Tycker Henrik då. Jag uppskattar japanskt, det är himla gott med vilken japansk mat som helst egentligen. Det är mest spännande med sushi och alla dessa varianter. Hur många skivor har ni gjort? Vi har egentligen bara gjort en som Rongedal så att säga, vi håller på med nummer två precis nu. Vi är alldeles strax klara, så vi lämnar ifrån oss och säger ”nu är vi färdiga, nu har vi spelat och sjungit” och så ska den bara åka till tryck och bli en färdig skiva som kommer i februari. Henrik: vi släpper skiva nummer två i februari men jag och Magnus vi var med i ett annat band på nittiotalet som hette Big Money, vi har körat på jättemånga skivor med andra artister. Till exempel Magnus Uggla, Glenmark, Carola, Orup och Lena Philipsson, vi har körat jättemycket på många skivor men som egna artister, som Rongedal, så är det skiva nummer två som vi håller på med nu. Vem kom till världen först? Det var Henrik, tretton minuter före Magnus. Att tretton minuter kan göra så mycket på utseendet det trodde man inte. Vilka program har ni varit med i? På TV under tjugohundratalet? Vad ska vi säga? Enklast är väl Så ska det låta, Sommarkrysset, Världens barngalan, Go’ Kväll, TV4morgon, sedan är det alla dessa galor som vi har stått och körat bakom andra artister under 90-talet, förr i världen. Har ni några barn? Henrik: Tre stycken barn faktiskt, jag har en sextonåring, en fjortonåring, och en tolvåring. Magnus: jag har en femtonåring, en trettonåring och en tolvåring. 9 KULTUR & NÖJE Vad minns ni mest av när ni var små? Det var väldigt långa somrar då man var liten, och då alltid fyllda av fiske. Fiske var nog väldigt viktigt, en insjö i Värmland, ut i båten och jaga gädda och abborre. Fisket var nog väldigt viktigt. Sommarstuga och båt och fiske. Vad gör ni på fritiden? Fiskar. Vi försöker förstås träffa våra familjer så mycket som möjligt och barnen har en massa saker som de vill göra och då gör man gärna vad de vill göra. Att umgås med barnen när man hinner, det är fantastiskt kul. Hem till Värmland och fiska, det är kul. Om ni är ute på krogen, vad dricker ni helst då? Då dricker jag nog ett glas rödvin mest tror jag. Rött vin är gott. Har ni några spelningar som ni ska göra i Uppsala? Nej, vi har inget inbokat. Det var länge sedan vi spelade här, vi invigde nya IKEA. Det var fruktansvärt kallt, vi stod utanför tidigt på morgonen, klockan åtta. Det var jättekonstigt. Det finns inte så många ställen att spela på i Uppsala heller, det är ganska svårt så. Just nu vet vi inte, men vi hoppas att få komma dit. De får gärna ringa. Radio Fyris - en radiostation som drivs av Daglig verksamhet Text: Christopher Lundgren Foto: Natalia Georges R adio Fyris började sända 20 november 2009 på www.fyrisradio.se. Det är Fyris dagliga verksamhet, Uppsala kommun, som driver stationen. Anders Johansson, som är koordinator i Daglig verksamhet, hade sedan en tid tillbaka haft tanken att starta en grupp i Daglig verksamhet som sysslar med radio. När Fyris dagliga verksamhet fick sin nya enhetschef Elin Lindberg slog Anders Johansson och Elin Lindberg ihop sina kloka huvuden och radiogruppen Radio Fyris blev ett faktum. Radio Fyris startade som grupp i september 2009 och dom hade smygpremiär den 20 september. Dock startades stationens sändningar på allvar den 20 november där ett av programmen heter Fyren. Trots att Radio Fyris fortfarande är en ganska ny grupp så har det redan kommit in omkring tio personer sammanlagt, dock har vissa av dessa varit där på prövoperioder. Medarbetarna i gruppen trivs väldigt bra. " Måste säga att jag trivs här mycket bra faktiskt. Så att äntligen hittar jag någonting som jag verkligen vill jobba med, utveckla", säger Sebastian, en av medarbetarna på Radio Fyris. Det finns några olika program att lyssna på. Fyren är namnet på det programmet som Radio Fyris kommer att ha som huvudprogram och mest koncentrera sig på. I efterhand arbetar dom med programmen TippEx och SebVoice. Mer om Radio Fyris Framöver tänker medarbetarna på Radio Fyris att deras program ska kunna sändas på lokalradion eller i P4 Uppland. "Vi är inte riktigt där än men det är det vi hoppas på. En och en halvtimme skulle det bli i så fall. Sedan kommer vi att ha möjlighet för folk att göra egna program som man kan uppdatera och ha på Internet", säger Andreas Olander, som är arbetshandledare på Radio Fyris. Till en början var tanken att Radio Fyris skulle göra ett radioprogram i veckan som skulle läggas ut på Radio Fyris hemsida www.radiofyris.se. Radio Fyris kommer inte att ha en egen frekvens på FM-bandet, man kommer alltså inte att kunna lyssna på kanalen via vanlig radio, utan enbart via internet. 10 DJUR & NATUR Hunduppfödning Namn: Pia Eriksson Född: 1960 Bor: Tierp Yrke. Hunduppfödare. Text: Erica Westerlund Foto: Christopher Lundgren J ag och en arbetskollega åkte till Tierp för att intervjua en hunduppfödare. Vi genomförde intervjun utanför stationspizzerian. Det var kallt då vi gjorde intervjun utomhus, brrr. Vi avslutade intervjun med en god pizza som blev vår lunch. Pia har ett stort fritidsintresse och passion för hundar. Hon har haft hundar sedan 20 år tillbaka, men har varit hunduppfödare sedan 2001. dar som också passar bra i en familj. Hundarna ska vara friska och må bra så det är massor att tänka på om man ska bli hunduppfödare. Hon har haft olika hundraser genom åren, men efter att en vän till henne hade finsk lapphund blev hon förälskad i den rasen och har sedan dess bara haft finska lapphundar. Just nu har hon fyra vuxna hundar och sju valpar. Pia går också mycket kurser med valparna och dom tränar agility, att hoppa över hinder och gå genom tunnlar. Hon går också på utställningar med valparna. Per år blir det mellan åtta och tio utställningar. Hon har också gått egna kurser för att bättre ta hand om hunduppfödningen, till exempel så har hon gått en hunduppfödningskurs. Dessutom har hon gått flera lydnadskurser. Det är krävande att vara hunduppfödare då valparna kräver mycket tid. Det kan också vara svårt att vara hunduppfödare, exempelvis när det gäller förlossningar och när valparna får sjukdomar och att man måste åka till veterinären. Pia tycker att det är bra att ha en viss erfarenhet av hundar, att man har haft egna hundar ett tag, innan man blir hunduppfödare. Dessutom tycker hon att man ska ha ett intresse av hundar och veta vad man ger sig in på. Hon säger också att man måste försöka följa det rastypiska med raserna och försöka föda upp bra hundar. Det ska inte vara vilka hundar som helst, utan bra hun- Vad föredrar du, att åka till Gröna Lund eller att åka på en kryssning? Då åker jag på en kryssning. Vilket land skulle du vilja åka till på en solsemester? Thailand kanske. Det ovan nämnda programmet SebVoice är redan ett eget program av medarbetaren Sebastian som försöker göra två program i veckan där han har debatt i studion och det pratas om aktuella ämnen. Att tänka på som radiostation I programmen spelas också ganska mycket musik, ungefär som i Sveriges radios kanaler P3 och P4 där det varvas med musik och prat. "Vi har betalat STIM-licens (på ungefär 1000 kronor per år) så vi har rätt att sända musik hälften av tiden på ett år för det betalar vi för i alla fall" säger Andreas Olander. "Då räknar vi också med att vi har stängt en månad totalt med jul och sommarledighet". För att överhuvudtaget driva en radiostation måste man ha utrustning. För Radio Fyris del är det Uppsala kommun som har betalat utrustningen eftersom Daglig verksamhet hade ett bra år rent ekonomiskt. 11 I intervjun som jag gjorde med Radio Fyris framkom många uppgifter som inte kan få plats i denna artikel. Därför hänvisas ni läsare till Extramaterialet på vår hemsida www.snabelposten.se. RESOR En resa till Jämtland och Norge Text: Mattias Persson Foto: Privat Jätten Jorm som staty vid hembygdsgården i Strömsund och artikelförfattaren J ag åkte med mina föräldrar på en sommarresa till Jämtland, eftersom jag ville se Strömsund, där Beppe Wolgers bodde, och där filmen Dunderklumpen är inspelad. Vår resa började på morgonen den 27 juni, en lördag. Det var fint väder, och vi åkte norrut. Efter ett antal timmar kom vi till Järvsö, där vi åt lunch och tittade på kyrkan, som står på en ö i älven som flyter igenom Järvsö. Sedan for vi vidare, och efter ytterligare några timmar, kom vi fram till Klövsjö, där vi skulle bo, när vi var i Jämtland. Huset där vi skulle bo var jättefint. Det är egentligen avsett för vintersemestrar, så det fanns braskamin, dusch och bastu. Vi använde inte bastun, eftersom vår resa var på sommaren, och det var varmt både inne och ute, men jag såg bastun genom dörren, och den var ganska liten. Fönstren var stora, med underbar utsikt över Klövsjö och berget på andra sidan dalen. När vi kom fram, var klockan redan sex, och vi åt mat på husets lilla altan, och sedan gick vi till sängs. Vi blev överraskade över att det nästan inte var några insekter, vi hade nog förväntat oss att det skulle vara massor med mygg, för man har ju hört talas om att det är mycket mygg i Norrland. På söndagsmorgonen åkte vi ut på vår första resa i resan. Den gick västerut, och faktiskt, så lämnade vi både Jämtland och Sverige under denna resa. Vi åkte som sagt västerut, genom en del av Härjedalen, först kom vi till Vemdalen, och sedan till Funäsdalen, där vi såg Sveriges enda kända postglaciala meteoritkrater (det vill säga, den uppkom efter den senaste istiden, för cirka 2000 år sedan, när en meteor slog ned), och vidare in i Norge, till Röros, där vinterscenerna av Pippi Långstrumpfilmerna är inspelade. Röros var en annorlunda upplevelse, det kändes nästan som om platsen låg vid havet, fast den inte alls gör det, med sina backiga gator. 12 Vi åt lunch i Röros. Jag åt renkött och spagetti, det var gott. När vi ätit, åkte vi vidare i sommarvärmen, tillbaka in i Sverige, och upp på kalfjället, till en plats som kallas Flatruet. Där såg vi snö, både på marken och på fjälltopparna, fast det var över 25 grader varmt! Flatruet påminner en del om Alvaret på Öland, tycker jag. Från Flatruet åkte vi tillbaka till Klövsjö, och då såg vi faktiskt lite snö på berget även i Klövsjö! På söndagskvällen märktes det tydligt att Klövsjö ligger längre norrut än Uppsala, eftersom solen var uppe ända till efter elva på kvällen. På måndagen åkte vi via Svenstavik till Hoverberget, som vi åkte upp till toppen av. Vilken utsikt det var därifrån! Från Hoverberget åkte vi till kretsloppshuset i Mörsil, där de hade ett växthus med stora fikonträd, vinrankor och citronträd. Vi åt lunch där, innan vi åkte vidare till Åre, som var mer utbrett än vad jag trodde innan resan. Orten låg på en fjällsluttning, och syntes lång väg i det klara solskenet. Thailändska Paviljongen i Utanede Åre är känt för sina skidbackar, och sådana såg vi många av under vår resa, inte bara i Åre, utan på många ställen. Vi åkte sedan till Tännforsen, som är en mäktig fors, som är cirka 37 meter lång. Där forsade verkligen vattnet, men det var inte så lätt att ta sig dit, eftersom vägen var så brant. På vägen tillbaka hem till Klövsjö, åkte vi till Njarka sameby, men där var det stängt, så vi såg bara vanliga stugor, och en kåta på avstånd. Vi hade nog hoppats på att få se åtminstone en ren, men vi såg många samiska flaggor, som är röda och blåa, med lite grönt och gult. På tisdagen åkte vi till Hammerdal, och sedan vidare till Strömsund, där vi såg jätten Jorm från Dunderklumpen stå staty vid hembygdsgården. Vi tog bilder av honom, innan vi åkte för att leta efter Beppes museum, men när vi väl hittade det, verkade det inte vara mycket att se, så vi åkte bara förbi det, och åkte vidare till Östersund i stället. Liksom Åre, var Östersund mycket större än vad jag hade väntat mig, och syntes lång väg. Vi tittade även på Frösön, som ligger nära Östersund. Delar av Östersund ligger faktiskt på Frösön. På vägen tillbaka till Klövsjö åkte vi igenom Hackås och Åsarna. Åsarna är nog mest känt för att det kommer många bra skidåkare därifrån, och man brukar höra talas om orten när det talas om Vasaloppet. På kvällen, när vi kommit hem till Klövsjö, småregnade det, och senare under kvällen, blev det ett kortvarigt åskväder, som orsakade ett strömavbrott mitt under matlagningen. Det gick dock bra, maten blev inte förstörd, men den blev lite sen. Det kom fram en del insekter med regnet, mest små knott, men också några myggor. På onsdagen, den första juli, var det dags för hemfärd, som gick via Ånge, Bräcke och Hammarstrand 13 till Döda fallen, som är en plats där det förr fanns ett stort vattenfall eller en stor fors, som torrlades när en man. som kallades Vildhussen, försökte använda vattnet till någonting, men misslyckades, och älven bytte lopp, det vill säga, började rinna en annan väg. Vi åt lunch på en liten restaurang som fanns vid Döda Fallen, innan vi for vidare till den Thailändska paviljongen i Utanede, som är ett tempel, som byggts till minne av den Thailändska kungen Chulalongkorns besök i Sverige år 1897. Paviljongen var mycket vacker, med guldfärgade takkanter. Det visade sig att den faktiskt var tillgänglig också för handikappade. När vi hade tittat färdigt på paviljongen, och handlat småsaker i den tillhörande lilla butiken, åkte vi via Sundsvall och Gävle hem till vårt sommarställe i Östervåla, dit vi kom strax före klockan nio på kvällen. Det var skönt att komma hem igen borta bra men hemma bäst, ändå. KULTUR & NÖJE Martin Kellerman & Rocky Text: Magnus Sjöquist Foto: Michael Kellerman & Gunar Sveen Serietecknare: Martin Kellerman J ag har intervjuat Martin Kellerman som gör Rockyserien, som man bland annat kan läsa i UNT. Namn: Martin Kellerman Född: 1973 Bor: Stockholm Yrke: Serietecknare Läs mer serier på www.rocky-digital.com Eftersom jag tycker att serierna är kul att läsa i tidningen och för att jag tycker att Rocky är en bra serie bestämde jag mig att intervjua honom. Intervjun gjordes över e-mail, och jag fick svar dagen efter jag hade skickat mitt e-mail, så det gjorde mig överraskad. Min första fråga handlar om var han föddes och om han läste mycket serier när han var yngre. Kellerman svarar att han föddes i Växjö. Då han var yngre läste han mycket serier som Mad och Gaston, dem läste han oftast. Idén till att skriva Rocky kom efter att han var trött på att rita serier, men att han inte kunde annat. Han prövade på att göra andra saker inom serierna, att rita annat. Han började skriva om sitt liv och ritade djur istället för människor och skrev i formen av en dagsstrip. Inspirationen till skrivandet får han genom sina vänner, samtal och tankar. Jag frågar om Rocky är hans alter-ego eller om han tar med drag från andra i karaktären. Han svarar att Rocky är han och tillägger: 14 ”Det var något nytt för mig, och lättare och roligare än att hela tiden bara försöka vara lustig.” Nästa fråga handlar om ifall han tycker att det är viktigt att ha med politiska budskap i sina serier. Han svarar att det inte är viktigt för honom och fortsätter: ”Allt är inte politik i världen, även om alla verkar tro det.” Fråga nummer sex handlar om vad han har för fritidsintressen. Han svarar att han tycker om att ”Dricka öl, kolla på film, läsa böcker, lyssna på musik och titta på tjejer.” Jag avslutar intervjun genom att fråga vad han har för framtidsplaner. Han svarar att han ska försöka skriva en roman ”innan e-böckerna tar över.” DJUR & NATUR ATT SKAFFA HUND Text & Foto: Eleonor Belin Vad kostar de att köpa hund? En schäfer kostar allt ifrån 5000 - 20000kr. Vad vill man göra med hunden? F örst väljer man ras! Jag har valt schäfer. Bakgrund Den tyska schäferhundklubben, som grundades 1899, baserades på hundar som härstammade från central- och sydtyska vallhundar, med slutmål att skapa och avla fram en hund, i högsta grad lämplig för bruksändamål, tysk schäfer. Jag vill tävla lydnad med hunden. Det kostar att ha hund, har du råd att ha hund? Som mat, koppel, skålar, hundgodis, tuggben, försäkring, veterinären, kurser. Jag läger ut 2000kr/mån på hunden i mat, kurser och försäkring. Att ha hund är inte att ligga i soffan å mysa bara Nej det är promenader 8-9 gånger om dagen, den är ett ansvar som man har i 14-16 år framåt. Allmänt Schäfern är en medelstor hund. Den ska vara något långsträckt, stark och muskulös. Den ska ha ett jämnt humör och goda nerver, vara självsäker och frimodig och fullständigt godlynt och därtill ska den vara uppmärksam och följsam. Storlek & vikt Mankhöjden för hanhund ska vara 60-65 cm och för tik 55-60 cm. Kroppslängden överstiger mankhöjden med ca 10-17%. Hanhunden ska väga ca 30-40 kg och tiken ca 22-32 kg. En schäfer skall ha ett jämnt humör och ha goda nerver, vara självsäker, frimodig godlynt och därtill skall den vara uppmärksam och följsam. Den måste besitta mod. Kamplust och hårdhet för att vara lämplig som vakt-, skydds -, tjänste- eller vallhund. Sen ska en valp till en början äta 4 gånger om dagen. Den ska lära sig att man ska klippa regelbundet. Gå i koppel. Den ska försäkras. Om olyckan är framme så är det bra att man har en försäkring. Då betalar man bara självrisken. Sen ska man lära valpen att bada 4 gånger per år. Foder finns det en mängd av. Det som passar din hund vet uppfödaren. Jag vill tävla med min hund så jag har gått en massa kurser i SHK (Svenska Hund Klubben) 15 Snabel-Postens Redaktion Januari 2010 Bakre raden från vänster: Natalia, Eleonor, Christopher, Jonas, Magnus H, Christer. Mellanraden: Lena, Tati, Alexandra. Längst fram: Erica, Mattias, Josefin. Saknas: Magnus S, Carina. Foto: Anna Nylund Ett stort tack till våra sponsorer Nästa nummer: Vill du vara med och sponsra oss? Kontakta Snabel-@! Kommer 1 april 2010 16
© Copyright 2024