tema teknik
Gott exempel. ”Framtagandet av den här prototypen
är ett typexempel på hur vi vill att Skogstekniska klustret
ska arbeta. Företagen ska driva utvecklingsprojekt i
samverkan med forskningen”, säger Maria Hedblom,
vd för Skogstekniska klustret. Bakom satsningen står
förutom Sveaskog även Skogstekniska klustret och SLU.
Smartare röjning
med nytt aggregat
En unik prototyp som kan användas vid krankorridorgallring har sett dagens ljus.
Det kontinuerligt skördande aggregatet samlar ihop klent energivirke på ett mycket
effektivt sätt. Bakom satsningen står Skogstekniska klustret, Sveaskog och SLU.
att bli ett tekniklyft och förvandla röjningen
till en riktigt lönsam affär inom skogsbruket, säger David Berglund, skogsansvarig för Sveaskog i Västerbotten.
akgrunden till aggregatet
står att finna i ett examensarbete som två
studenter vid Luleå
tekniska universitet,
Julia Forsberg och
Rikard Wennberg,
gjorde på uppdrag från
Sveaskog. Våren 2011 fortsatte de nyutexaminerade civilingenjörerna, i Sveaskogs
regi och i samarbete med Skogstekniska
klustret och SLU, utvecklingen av ett
aggregat som ska kunna användas av vanliga
skogsskördare. Det nya kranspetsmonterade
aggregatet kan samla ihop klena stammar
i korridorer på upp till tio meters längd
inne i täta röjbestånd. Den stora fördelen
är att tekniken möjliggör kontinuerlig
skörd, det vill säga att skörden sker utan
att aggregatet behöver stanna och greppa
om varje enskilt träd.
– Vilket ger en stor produktivitetsökning
En lönsam skogsinvestering
B
16
forum sveaskog 5 • 2011
”Det här
kan bli ett
nytt tekniksprång
inom svensk
skogsvård.”
jämfört med dagens hantering där man
bara kan ta ett eller möjligen några träd
i taget, berättar Julia Forsberg.
I Sverige finns 2,77 miljoner hektar med
täta, virkesrika ungskogar med en medelhöjd under tolv meter. Detta motsvarar
12,3 procent av hela Sveriges skogsareal.
– Lågt räknat kan fem miljoner kubikmeter biomassa årligen skördas i den här
typen av bestånd, säger Dan Bergström,
SLU, som i en avhandling lanserat idén
bakom krankorridorgallring.
I dag anses det vara möjligt att utföra
lönsam skörd i täta bestånd, om de är grövre
än åtta till nio centimeter, men forskarna på
SLU menar att man genom att använda
utvecklad teknik för skörd i kombination
med krankorridorgallring borde kunna
öka effektiviteten så att täta bestånd med
ända ner till sex centimeter i diameter kan
skördas med lönsamhet.
– Det nya aggregatet har alla förutsättningar
Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist
konstaterar att det tidigare gjorts en hel
del försök med att mekanisera röjningen.
– Men hittills har vi inte varit speciellt
framgångsrika på den fronten. Framtagningen av den här prototypen kan bli
ett genombrott och göra röjningen till en
riktigt lönsam skogsvårdsinvestering,
menar han.
Tommy Nilsson, produktionschef på
Sveaskog, är också han optimistisk när det
gäller framtiden för krankorridorgallring
och det nya aggregatet.
– Under de senaste åren har produktiviteten inom skogsbruket avstannat,
vilket är oroväckande. Jag hoppas nu att
tillverkare av skogsmaskiner och de som
producerar utrustning till dem, inspireras
och engagerar sig i detta som kan bli ett
nytt tekniksprång inom svensk skogsvård,
avslutar han.
Lars Westerlund
Effektivare
skotning av grenar
Ett lyft för
många fordon
Grenar är ofta skrymmande att ta tillvara som biobränsle.
Bracke Forest i jämtländska Bräcke har utvecklat ett nytt
röjningsaggregat för att effektivt knäcka grenarna och
komprimera lastvolymen.
Det går att halvera energibehovet på tomlyft i kranar,
hjullastare och andra arbetsfordon som lyfter med
hydraulik. Beviset är en tryckutjämnande cylinder som
tagits fram i samarbete mellan El-Forest och Cranab.
Energiröjningsaggregatet Mama presenterades på Skogsnolia i juni
och har testats under hösten. Målet är att lansera en färdig produkt
till våren 2012.
Produkten ska användas i sena och eftersatta röjningar, där lövbeståndet är mellan sex till tolv meter högt. Där är det ekonomiskt
försvarbart att ta ut biobränsle, men tungt att röja manuellt.
Aggregatet samlar ihop ett antal träd som trycks ihop genom tre
matarvalsar som knäcker grenarna. Biobränslet kan sedan kapas till
valfri längd som buntvis läggs på marken och hämtas av skotaren.
En komprimerad last kan sänka transportkostnaden betydligt för
skotarkörningen.
– Metoden innebär förhoppningsvis också en biologisk fördel.
De minsta kvistarna bryts av och lämnas kvar
i skogen för att ge näring, säger Jan-Erik
Nääs, vd för Bracke Forest.
Företaget utvecklar främst
utrustning inom markberedning,
men även för uttag av
biobränsle.
Han är mycket nöjd
med samarbetet med
det Skogstekniska
klustret.
– Att ta tillvara
grenar som biobränsle
är en gryende marknad. Som litet
företag är innovativa projekt
riskfyllda och därför
är det avgörande att
få hjälp med utvecklingskostnaderna, säger
Jan-Erik Nääs.
NILS SUNDSTRÖM
Vanliga lyftkranar i skogsmaskiner med hydraulik är
obalanserade och därför även energibovar. Det går åt
mer diesel för att köra kranen tom än med last, men nu
finns en lösning på problemet.
Skotartillverkaren El-Forest i Örnsköldsvik har tillsammans med krantillverkaren Cranab i Vindeln tagit fram
en mottryckcylinder som balanserar kranarmen.
Cylindern kan halvera energibehovet i tomlyft och
ge en energibesparing på cirka tio procent vid lyften.
Snabbare respons på hydrauliksystemet är en annan
fördel.
– Det här är ytterligare ett exempel på hur vi
ska kunna minska bränsleförbrukningen i vår
elhybridskotare som redan har en bränslereduktion på cirka 25 procent jämfört med en konventionell skotare, säger Per-Anders Bjuggstam, vd
på El-Forest.
Bakom idén till cylindern står konstruktören
Roger Gustavsson, vd på Thordab i Örnsköldsvik
som är en av delägarna i El-Forest. Efter att ha
testat ett par prototyper lämnade företaget in
ett patent på en lösning och Cranab bjöds in till
ett samarbete. Cylindern ska nu optimeras.
– Vi har kört cylindern i verklig drift i ett år
och den fungerar utan problem. Vi hoppas
kunna ha produkten i kommersiell drift
under 2012, säger Roger Gustavsson, som ser en
stor potential för att produkten ska kunna minska
energibehovet på olika slags arbetsfordon även
utanför skogssektorn. En minskad bränsleförbrukning är en vinst både för fordonsägarna och för miljön.
NILS SUNDSTRÖM
Nu stjälpa liten tuva inga stora grotlass
Den som skotar rundvirke kan nu effektivt
skota även grenar och toppar (grot) med
samma maskin. Omvandlingen sker i skogen
med en tillsats som snabbt kan monteras
på ALS-utrustade skotare.
Den växande marknaden för biobränsle har fått systemtillverkaren
Hultdins i Malå att tänka i nya
banor. Med en så kallad biokassett
kan en ALS-utrustad rundvirkesskotare enkelt bli en högpresterande grotskotare som forslar
Grotlass blir ofta höga.
Då kommer dämpning och
nivellering väl till pass.
Biokassetten från Hultdins kan
snabbt monteras som en
tillsats på större ALS-utrustade
rundvirkesskotare.
höga rislass ut ur skogen. Lastutrymmet kan
expandera från 28 till 75 kubikmeter på cirka
30 minuter.
Systemet ALS, Active Load Space, har tagits
fram av Hultdins och innebär att skotaren får
ett variabelt lastutrymme där bankar kan
breddas, lastutrymmet förlängas och
stöttorna höjas. Dessutom vilar lastutrymmet på dämpade
hydraulcylindrar som
mäter lastens vikt och som vid behov kan flytta
tyngdpunkten i sidled.
– Det unika med biokassetten är inte att
skotaren blir en jättelik höskrinda, utan att
ALS-systemet både dämpar svängningar och
kan väga grotlasset så att det når i princip nominell lastvikt för skotaren. En 15 tons skotare kan
i princip lastas med 14–15 ton grot, säger Johan
Ridderstråle, vd på Hultdins.
Med systemets dämpning och nivellering blir
det effektivt att skota ut det höga lasset utan att
något kastas av i skogen. Ett tätt golv i biokassetten skyddar rislasset mot lera från banden och underlättar också skotningen. Att golvet dessutom är
tippbart är en fördel vid lossning och städning.
Tillsatsen lanserades i somras och
kostar 139 000 kronor.
– Tidigare har entreprenörer fått
betalt per timme för att skota grot,
men när de nu får betalt för prestation och vikt är det här en värdefull
produkt som gynnar produktiviteten,
säger Johan Ridderstråle.
NILS SUNDSTRÖM