1. No category

Denna Grafiska Guide är framtagen för att underlätta för dig som arbetar med originalframställning av trycksaker eller
annat grafiskt material. Målet är att minska de problem som kan uppstå och effektivisera produktionsflödet.
Guiden berör de allra vanligaste frågorna som kan komma upp under produktionen som ni kan påverka för att uppnå en
så bra trycksak som möjligt.
Innehåll
Filformat
Layoutprogram
Format
Färger
Papper
Bilder
Sid
3
3
3
4
4
4
Logotyper
Korrektur/Provtryck
Typsnitt
Utfall/Skärmärken
PDF
Grafisk ordlista
5
5
5
5
5-8
9 - 12
Grafisk Ordlista
A-format
Arkoffset
B-format
Bestruket papper
Bigning
Bildupplösning
Broschyr
C-format
CMYK
Dekorfärg
Digitalt provtryck
Digitaltryck
Djupsvart
DPI (Dots Per Inch)
Dummy
Duplexbild
E-format
Efterbehandling
EPS
Falsning
Folder
Foliering
Font
Format
Frilägga
FTP (File Transfer Protocol)
GIF
Glättat papper
Högupplöst bild
Inlaga
JPEG
Korrektur
Lackering
Limbindning
Lågupplöst bild
Mattbestruket papper
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
Moiré
Obestruket papper
Offsettryck
Oliksidigt papper
Paginering
Passmärke
PDF
Perforering
Plano
Plotter
PMS (Pantone Matching System)
Prepress
Presslack
Processfärger
Prägling
Rastertäthet
RGB
Screentryck
Skärmärke
Stansning
Strip Seal
TIFF
Tryckort
Typsnitt
Upplaga
Upplösning
Ursparning
Utfall
UV-lackering
Variabelt tryck
Vektorgrafik
Vepa
Vinjettering
Wire-o-bindning
Övertryck
10
10
10
10
10
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
12
12
12
12
12
12
12
12
2
Filformat
Filerna till tryckeriet kan lämnas på två olika sätt, antingen som öppen fil,
exempelvis Indesign- eller QuarkXpress-dokument, eller som färdig PDF-fil.
Vid öppna filer är det viktigt att bifoga samtliga länkade filer såsom bilder, logotyper m.m samt även bifoga typsnitt.
Vid inlämning av PDF-fil är det viktigt att denna är skapad med rätt inställningar för färger, utfall och bilder m.m. Läs mer under rubriken PDF.
Layoutprogram
De program som rekommenderas för layoutframställning är Adobe Indesign,
QuarkXPress, Adobe Illustrator, Adobe Photoshop. Dessa program jobbar med
CMYK och Dekorfärger vilka är kompatibla med tryckprocessen.
Original framställda i Word, Powerpoint eller Excel bör ej användas för framställning av original. Original gjorda i dessa program går att konvertera för tryck
men risken att utseendet påverkas eller förändras är stort. Dessa program arbetar
dessutom i RGB-färg vilket inte är kompatibelt med tryckprocessen.
Format
Storleken på dokumentformatet bör vara detsamma som produktens slutformat.
Ange alltid breddvärdet först. Exempelvis, en stående A4 blir 210x297 mm och
en liggande A4, 297x210 mm.
Dokument med exempelvis flera visitkort, korrkort och övriga uddaformat,
bör varje kort ligga på en egen sida i rätt storlek i dokumentet exempelvis 90x55
mm. Det är oftas enklare för tryckeriet om det inte ligger flera upp på ett större
dokumentformat.
Vid skapande av dokument för större affischer som skall printas är rekommendationen även där att jobba i rätt slutformat på produkten. Om ni tycker det är
lättare att jobba i ett mindre dokumentformat så är riktlinjen att om man jobbar
i ett A4-format så blir kvaliteten tillfredställande för printning upp till stolek
70x100 cm förutsatt alla bilder håller korrekt upplösning. Läs mer under bilder
och bildupplösning.
A-format, standardformat
för trycksaker
B
BxH
Ange alltid
breddvärdet
först!
H
Standardformat för trycksaker (anges i A-format):
A1 = 594 x 841 mm
A2 = 420 x 594 mm
A3 = 420 x 297 mm
A4 = 210 x 297 mm
A5 = 148 x 210 mm
A6 = 105 x 148 mm
A7 = 74 x 105 mm
US Letter = 215,9 x 279,4 mm
3
Standardformat för kuvert (anges i C/E/S-format):
C4 = 324x229 mm
C5 = 229x162 mm
Fönsterkuvert benämns exC6 = 162x114 mm
empelvis C4 H2 där H2 står
E65 = 220x110 mm
för fönsterplaceringen.
S65 = 225x110 mm
Standardformat för affischer:
50 x 70 cm
70 x 100 cm
Eurosize 118,5 x 175 cm
Färger
Dokumentet bör alltid vara gjort med rätt färginställningar såsom CMYK för
4-färgs tryck eller dekorfärg för 1- eller flerfärgstryck. Även grafik skapad i Illustrator samt bilder i Photoshop bör vara gjorda i CMYK. Se till att vid fyrfärgsjobb samtliga färger i dokumentet är separerade till CMYK, även länkade filer.
Använder du dekorfärger (PMS) så var noga med att använda samma färgnamn, till exempel PMS 300 C, genomgående och att inte använda flera olika
färgnamn för samma kulör till exempel PMS 300 U. Kontrollera också att ickeaktuella färger avlägsnats från dokumentet. PMS-färger i ett dokument som ska
tryckas i 4-färg (CMYK) kan förändras i konverteringen till CMYK. Tänk på att
färger gjorda i RGB kommer att mattas betydligt i tryck jämfört med vad skärmen återger.
All text som ska vara svart bör ligga i 100 % svart och inte i alla färger (CMYK).
När 100% svart färg används på text när denna ligger på en tonplatta bör den
övertrycka för att minska risken för misspass.
Färginställningar för bilder i Photoshop varierar mellan olika tryckerier och
tryckförfarande. Rekommenderat är att ta kontakt med tryckeriet för just deras
speciella inställning. Tänk på att färgåtergivningen kan skilja mellan skärm och
tryck om man inte arbetar på en riktigt kaliberard skärm.
Vill du ha en exakt kulör går det bra att lämna ett färgprov eller ange en PMSkulör som tryckeriet kan matcha trycket emot.
C/E/S-format, standardformat kuvert
V2
Fönster-kuvert
H2
H3
Färger i 4-färgstryck (CMYK)
Exempel på 2-färgstryck
(PMS 186+Svart)
Övertryck vid 100% svart text
på tonplatta bör användas för att
minska risken för misspass.
Övertryck
Papper
Valet av papper är viktigt i en tryckproduktion. Det gäller att välja rätt papper för
att få rätt känsla i en specifik trycksak. Om du är osäker bör du ta kontakt med
tryckeriet för att få hjälp och råd med pappersvalet. Papper finns i en oändlig
mängd gramvikter, olika bestryckningar, kulörer och specialframställda papper
med effekter.
Det är viktigt att tänka på att färgtoner och bilder kan se olika ut på olika papper. Speciellt mellan mattbestrukna och glansiga papperskvaliteter.
4
Bilder
Det är viktigt att bilder som du använder i din trycksak har så bra upplösning
som möjligt. Ett bra riktmärke för en bild som är inmonterad i skala 1:1, är en
upplösning på 300 dpi. Om bilden har för låg upplösning, exempelvis en bild
tagen från en hemsida där bilderna oftast ligger i 72 dpi, så har den ej tillräcklig
upplösning för att ge ett bra resultat i tryck.
En bild bör ej dras upp mer än 120% under förutsättning att den är 300 dpi).
Filformat för bilder som bör användas för sparning av bilder till tryckproduktion är: PSD, EPS, TIF eller JPEG.
Vid inscanning av bilder blir resultatet bäst med diabilder eller foton. Scanning
av redan tryckta bilder ger ofta upphov till moiré, se grafisk ordlista, vilket försämrar bildens kvalitet.
Logotyper
Logotyper som skall tryckas bör vara i vektorformat (ej pixelbaserade). Se vidare
under ”vektorgafik”. Logotyper som laddats ned från internet ger oftast ett mycket dåligt resultat i tryck.
Exempel
100%, 300 dpi
Exempel
100%, 72 dpi
Vektorgrafik (banor)
Pixelbaserad
Korrektur / Provtryck
Korrektur alternativt provtryck kan göras på ett par olika sätt, såsom PDF-fil,
digitalt provtryck eller provtryck från press.
När korrektur görs i form av PDF så är oftast denna fil skapad i låg upplösning
vilket då gör att bilder, effekter och färger m.m. kan se annorlunda ut på skärmen
än i tryck.
Typsnitt
Om ni lämnar öppna filer, bifoga då alla typsnitt som används. Använd helst inte
Indesigns eller QuarkXpress funktioner för kursiv eller fet stil. Det kan skapa
problem i dokumentet. De flesta typsnitt har en version som heter Italic eller
Oblique för kursiv stil, Bold eller Medium för fet stil.
Om du skickar färdiga PDF filer ska typsnitten vara inbäddade i PDF filen,
alltid hela typsnittet (100%).
Regular
Italic / Oblique
Bold
Bold Italic
- Normal stil
- Kursiv stil
- Fet stil
- Fet kursiv stil
Utfall, rek. minst 3 mm
Utfall / Skärmärken
Med utfall menar vi att det finns skärmån för dina bilder eller plattor när de ligger
ända ut i trycksakens kant. Utfallet bör vara minst 3 mm utanför dokumentformatet. Tänk på att i exempelvis Indesign och QuarkXPress så kommer inte utfallet med om man enbart väljer att ta med skärmarkeringar utan även ett värde för
utfall måste anges.
5
PDF
För att skapa en riktigt tryckoptimerad PDF för inlämning krävs att det är rätt
inställningar gjorda för att all information vad gäller typsnitt, upplösingar på bilder m.m. skall bli rätt. Du kommer att kunna ladda ner Typoprints inställningar
på vår hemsida under fliken Grafisk Guide. Rådgör gärna med oss innan om ni
är osäker på skapandet av PDF-fil. För att skapa en riktigt tryckoptimerad PDF
kan man antingen exportera pdf direkt från exempelvis Indesign eller skriva ut en
postscript-fil och använda Acrobat Distiller.
Exempel från Adobe Indesign.
= viktigt
Det är viktigt att kontrollera att upplösningen inte är ställd för låg så att
bilderna blir dåliga i tryck. Generellt
brukar 300 dpi rekommendars för
färgbilder och gråtonsbilder samt
1200 dpi för monokroma bilder.
Upplösning
Inställning för utfall bör vara 3 mm
för bilder och plattor som ligger utfallande utanför formatet. Tänk på
att kontrollera så att bilder och plattor verkligen är utdragna tillräckligt
långt. Denna inställningen anger
enbart hur mycket programme
skall ta med som utfall.
Utfall och skärmärken
6
forts. Adobe Indesign
Bilder och logotyper m.m. bör vara
konverterade till CMYK innan detta
val för att förhindra att resultatet
blir annorlunda än vad som är tänkt
genom att välja konverteringen i
detta läge.
Färghantering
Exempel från Acrobat Distiller
Det är viktigt att kontrollera att upplösningen inte är ställd för låg så att
bilderna blir dåliga i tryck. Generellt
brukar 300 dpi rekommendars för
färgbilder och gråtonsbilder samt
1200 dpi för monokroma bilder.
Upplösning
7
Exempel från Acrobat Distiller
Glöm inte inkludera allt typsnitt så
att inte det ersätts under processen före tryck för att originaltypsnittet saknas i filen.
Inställningar för typsnitt
Bilder och logotyper m.m. bör vara
konverterade till CMYK innan detta
val för att förhindra att resultatet
blir annorlunda än vad som är tänkt
genom att välja konverteringen i
detta läge.
Färghantering
8
A-format
Standardformatet för trycksaker. Läs mer under
rubriken format i guiden.
kortning av Pantone Matching System. Läs mer under
rubriken färger i guiden
Arkoffset
Offsettryckning av lösa ark som matas in ett och ett i
tryckpressen.
Digitalt provtryck
Ett prov på hur den färdiga trycksaken kommer att
bli. Provtrycket framställs i en färgskrivare med hög
upplösning.
B-format
Standardformat för kuvert. Läs mer under rubriken
format i guiden.
Digitaltryck
Tryckmetod för överföring av information direkt från
dator till papper.
Bestruket papper
Ett papper med en speciell beläggning, matt eller
blank, som är pålagd på en eller båda sidor i syfte att
göra pappersytan jämnare.
Djupsvart
Den förbättrade svärta som uppnås genom att lägga in
en stödton bakom en svart färgyta. T.ex. 100% Svart
och 40% Cyan.
Bigning
En fördjupning i pappret likt ett dike som görs
maskinellt så att pappret inte spricker då det viks.
DPI (Dots Per Inch)
Ett mått som anger upplösningen på t.ex bilder eller skrivare och talar om hur många punkter som kan
skrivas ut inom en kvadrattum. Se Bildupplösning.
Bildupplösning
Bildupplösning beskriver tätheten av pixlar i en bild
och anges oftast i dpi (Dots Per Inch) eller ppi (Pixels
Per Inch). Exempel: Om en bild har 300 dpi så anses
den högupplöst (tryckoptimerad) Bilder i upplösning
72 dpi är lågupplöst och används mestadels för bilder
på websidor. Det går att använda 72 dpi för tryck om
bilderna är tillräckligt stora men de bör då användas
i högst 35% av originalstorleken. Rådgör med tryckeriet om ni är osäker på om bildkvaliteten håller.
Broschyr
Flersidig trycksak falsad och häftad med klammer.
C-format
Standardformat för kuvert. Läs mer under rubriken
format i guiden.
Dummy
Ett ihopvikt ark som visar hur trycksaken kommer att
se ut i format och papperskvalitet utan tryck.
Duplexbild
Bild i 2-färg, oftast svart och en PMS-kulör.
E-format
Standardformat för Kuvert. Läs mer under rubriken
format i guiden.
Efterbehandling
Behandlingen av trycksaken efter tryckningen t.ex. då
den stansas, bigas, perforeras, hålas, plastas in, falsas
(vikning), klamras, limbinds, trådbinds och wire-o(spiral)binds.
EPS
Filformat för digitala bilder eller vektorgrafik.
CMYK
CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow
(gul) och Keycolor (svart). Dessa färger används vid
4-färgstryckning. När olika färgtoner av dessa trycks
på varandra bildas färgnyanserna.
Falsning
Vikning av färdigtryckta ark.
Dekorfärg
Tryckfärg i olika färdigbestämda kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en för-
Folder
Trycksak som falsats (vikts) med parallella veck på ett
eller flera ställen.
9
Foliering
En tunn folie, oftast guld- eller silver, som pressas fast
med värme på trycksaken.
Font
Teckensnittsfil som innehåller information om typsnittet gällande utseende, storlek m.m. t.ex. Helvetica.
Format
Storleken på trycksaken. Stående format anges med
den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x
210 mm. Läs mer under rubriken format i guiden.
Frilägga
Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt.
FTP (File Transfer Protocol)
Ett sätt att skicka större filer över Internet.
GIF
Filformat lämpligt för bilder och animationer på hemsidor.
Glättat papper
Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom
ett valsverk av stålcylindrar för att öka pappersytans
jämnhet och glans.
Högupplöst bild
En digital bild med en tillräcklig upplösning för tryckproduktion, oftast 300 dpi eller högre.
Inlaga
Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok,
broschyr eller tidning.
JPEG
Filformat för digitala bilder som används för att
komprimera bilder till mindre storlek. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på
komprimeringsgraden.
Korrektur
Utskrift eller PDF-fil till kunden för rättning av textfel och andra felaktigheter i dokumentet.
Lackering
Behandling av tryckarkets yta för att få skydd eller exklusivitet. Partiell lack trycks på bara ett specifikt parti
av trycksaken för att skapa effekter.
Limbindning
Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många
sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar).
Lågupplöst bild
Bild med låg upplösning (72 ppi). Den kräver mindre
lagringsutrymme än en högupplöst bild och används
på hemsidor. Lämpar sig inte för tryck.
Mattbestruket papper
(se bestruket papper)
Moiré
Störande rastermönster (interferensmönster) som bildas då rastervinklarna ligger fel inbördes eller då ett
mönster i en bild t.ex. en rutig kavaj påverkar ett raster, kavajen ger samma effekt som om man skulle lägga in ett extra raster i en vinkel som ligger för nära ett
av de befintliga rastrerna. Kallas ofta felaktigt moare.
Uppstår även vid inscanning av redan tryckta bilder.
Obestruket papper
Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se
bestruket papper).
Offsettryck
Tryck från en aluminiumplåt som spänts fast runt en
cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg
och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har
en ytspänning av fukt som håller färgen borta, medan
de färgbärande ytorna med text- och bilder överförs
via en gummiduk till tryckarket.
Oliksidigt papper
Pappret har olika ytbehandling på fram-, respektive
baksidan.
Paginering
Numrering av sidor i en trycksak.
10
Passmärke
Markering för inställning av passningen av färgerna i
tryckpressen.
PDF
Ett så kallat plattformsoberoende filformat som man
kan läsa i både Mac och PC. PDF används både som
tryckoriginal och som t.ex. fil för korrekturläsning.
Perforering
En stansad linje med små skåror som gör det lätt att
avskilja en del från en trycksak.
Plano
Ovikt, plant.
Plotter
Skrivare som används för digitalt provtryck eller för
produktion av t.ex. storformat som affischer, banderoller m.m.
PMS (Pantone Matching System)
Ett system som används för att beskriva dekorfärger
med olika nummer. PMS-färgerna finns i en färgkarta
hos tryckeriet som används för att matcha vald färg
med vid tryck.
Prepress
Den avdelning på ett tryckeri som bl.a. scannar bilder, gör original, kontrollerar dokument och kör ut
tryckplåtar.
Presslack
Skyddslack som läggs på i tryckpressen.
Processfärger
De färger som används vid 4-färgstryckning (Cyan,
Magenta, Yellow och Keycolor (svart) CMYK.
Prägling
En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken (se även
kliché).
Rastertäthet
Rastertäthet mäts i lpi (lines per inch). Det anger hur
fint raster som används vid tryckning. Den vanligaste
rastertätheten vid offsettryckning ligger mellan 133
och 200 lpi och bestäms utifrån pappersvalet.
RGB
Färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och
Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm. Ej
kompatibelt med tryck.
Screentryck
Tryckmetod som används för tryckning på plast, tyg
eller liknande material.
Skärmärke
Markering som visar var trycksaken ska skäras.
Stansning
Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer
i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska
plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt
hål.
Strip Seal
Tejpyta på ett kuvert försedd med en täckremsa för att
limmet ska hålla längre. Skrivs även ibland stripseal.
TIFF
Filformat för digitala bilder.
Tryckort
Liten text som oftast sitter på omslagets sista sida intill
ryggen och talar om vilka som producerat trycksaken.
Typsnitt
Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och
ett eget namn t.ex. Helvetica, Verdana och Times.
Upplaga
Antal exemplar av trycksaken.
Upplösning
(se bildupplösning)
Ursparning
När två objekt av olika färg, helt eller delvis, överlappar varandra används ursparning för att färgtonerna
inte skall blandas och bilda en tredje nyans där de
korsas.
11
Utfall
Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket
som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga
3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom
trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner
i rätt storlek efter det att tryckningen är klar.
Till sist...
Korrekturläs alltid din trycksak noga.
Var aldrig rädd för att vända dig till oss för dina frågor och funderingar kring din trycksak. Det kan spara
både tid och pengar samt effektivisera arbetsflödet.
UV-lackering
Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt,
heltäckande eller partiell.
Variabelt tryck
Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en
databas göra varje exemplar av trycksaken unik med
t.ex. ett personnamn (personifierat tryck) eller trycka
på adress från ett adressregister.
Vektorgrafik
Bilder (ofta logotyper) som ej är uppbyggda av pixlar
utan av kurvor som binds samman av ankarpunkter.
Dessa skapas i program som t.ex. Illustrator. Filformat
är EPS-fil eller Ai-fil.
Vepa
Hängande textilbanderoll med tryck som bl.a används
som reklam på fasader, väggar eller byggnadsställningar.
Vinjettering
En annan benämning för friläggning av bilder.
Wire-o-bindning
En slags bindning med spiral i ryggen. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier
Övertryck
Om svart text ligger på en tonplatta av avvikande kulör vill man att texten övertrycker för att eliminera
risken för att det vita papperet framträder runt texten.
Motsatsen till övertryck är begreppet ursparning.
Detta används bland annat när två olika kulörer skall
tryckas på varandra.
12